SFV:S Årsbok SFV-Kalendern 2014 Årgång 128 Svenska Folkskolans Vänner
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
SFV:s årsbok SFV-kalendern 2014 Årgång 128 Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern 2014 SFV:s årsbok Årgång 128 Bli vän med vännerna! SFV grundades år 1882 för att starta folkskolor och bibliotek och för att ge ut skrifter till den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Idag är upp- draget betydligt bredare: SFV främjar bildningsarbete via sin egen bild- ningsenhet, genom stipendier och understöd, och genom att vara ägare till utbildningsenheten Axxell. SFV äger även bokförlaget Atena, är del- ägare i förlaget Schildts & Söderströms, driver kulturhuset G18, ger ut egna publikationer och entusiasmerar och stöder personer med stipen- dier, priser och medaljer. SFV har cirka tiotusen medlemmar. Kärnideologi vi vill stärka det svenska i Finland… Verksamhetsform genom utbildning, förlagsverksamhet och understöd… Kärnvärden som en folkrörelse för bildning, kunskap och kultur. Vision Svenskan är en självklar del av den finländska vardagen. Chefredaktör: Johan Aura Svenska folkskolans vänner Annegatan 12, 4 vån. (PB 198) Kalenderredaktör & ombrytning: 00121 Helsingfors Rabbe Sandelin Pärmbild av Rabbe Sandelin: 09-6844 570 Trappuppgången i SFV:s kulturhus G18 [email protected] i Helsingfors. www.sfv.fi Vi finns på Facebook och Youtube ISSN 0357-1068 (Print) Twitter: sfv_forening ISSN 2243-0261 (Web) Ab Forsberg Rahkola Oy Jakobstad 2013 Matilda Larsson: Gunnar Damström: Carl Identitetskapande i självbiografin Constantin de Carnall – omutbar och i de sociala medierna ........... 6 soldat och statskuppsman ........ 62 Anna Lena Bengelsdorff: Peter Siegfrieds: Topeliusfiaskot Gustaf John Ramstedt – En i St. George’s Hall – Ett stycke gudabenådad diplomat ............ 14 bortglömd teaterhistoria ........... 74 Tove Fagerholm: Biblioteket Liva Söderhjelm: – Platsen för själens bot. En Då Bobrikoff blev skjuten. bokälskares reflexioner .............. 22 Två brev. .......................................... 82 Tove Fagerholm: Minnesrunor .................................. 87 Mona Leos bibliotek .......................................... 32 Året 2013 ....................................... 116 Jarl Stormbom: Vikingarnas vägar Kanslichefens översikt .....................117 i Finland .......................................... 38 Styrelsens årsberättelse ..................118 Resultaträkning ................................. 120 Balansräkning .................................... 121 Elisabeth Sandelin: Finansieringsanalys ........................ 122 Impressioner Noter till bokslutet ........................... 123 från Thailand .................................44 Bokslutets underskrift ..................... 128 Revisionsberättelse .......................... 129 Förteckningar .................................... 130 Hanna Ylöstalo: Utdelningen 2013 .............................. 135 Parkour Testamentsfonder 2013 .................. 136 i Helsingfors litteraturen .............54 RABBE SANDELIN Identitetskapande i självbiografin och i de sociala medierna Att göra anspråk på verkligheten MATHILDA LARSSON AG SITTER på golvet i mitt tonårs- eller inte? Och finns det en risk för att de Jrum och bläddrar igenom min gam- sociala medierna kommer att konkurrera la dagbok. Det är stundvis så plågsamt att ut självbiografierna? läsa om mina tonårsproblem, som jag med spretig stil tecknat ner, att jag måste hop- Gränsen mellan sanning och fiktion pa över några sidor i taget. Har jag faktiskt – Ett ständigt dilemma varit så här naiv och fånig? Idag hade jag En av orsakerna till att jag idag kan sitta nog beskrivit mitt 17-åriga jag som lite mer och fundera över hur mitt 17-åriga jag i dag- moget, men avståndet grumlar så lätt verk- böckerna förändrats och utvecklats (liksom ligheten. Jag börjar fundera över självbio- författaren till självbiografier också tvingas grafierna och hur de över huvudtaget kan göra), är den västerländska tidsuppfattning- göra anspråk på att skildra författarens san- en. Den linjära tidsuppfattningen, som tog na liv, ända från barndomen till vuxenålder. form först under 1800-talet, har varit avgö- Som Merete Mazzarella utrycker det: ”Vad rande för självbiografins utveckling och för jag emellertid inte förstod då men har lärt människans möjlighet till självreflektion. mig under årens lopp är att all självbiogra- Tidsuppfattningen ledde till en slags ny ra- fi är lögn och förbannad dikt” (Mazzarel- tionalisering av tiden, och genom det här la 1993, 10). Trots det har självbiografier- kunde den västerländska människan bör- na uppnått en stor popularitet under årens ja tänka på livet som en biografi och sam- lopp och verk så som Karl Ove Knausgårds tidigt skapas som en individ. Trots det har Min kamp har väckt stor uppståndelse ge- det förekommit former av självbiografier re- nom att detaljerat skildra författarens liv dan under antiken, kändast av dem antagli- från barnsben till vuxenålder. Vad är det gen St. Augustinus Bekännelser, där förfat- i dessa böcker, som kryper under skinnet taren skildrar sin väg till kristendom. Men på dess författare, som gång på gång lyckas vad kan då klassas som en självbiografi? Dis- fånga läsarna? Spelar sanningshalten egent- tinktionerna är många, men enligt Merete ligen någon roll och hur påverkas läsaren Mazzarella i Att skriva sin värld. Den fin- av att veta om boken är verklighetstrogen landssvenska memoartraditionen är själv- 8 • SFV-kalendern 2014 SFV-kalendern 2014 • 9 biografin ett verk som handlar om självet i över huruvida självbiografier är verklighets- tidigt som de vill vara verklighetstrogna. så läsupplevelsen att formas utgående från relation till miljön, specifika platser, männ- trogna eller inte. Otaliga faktorer så som Resultatet blir att användaren endast väl- det. Medan jag läser Karl Ove Knausgårds iskor och så vidare. I samband med självbi- minne, samvete, bakgrund, samhälle och jer ut de händelser i livet som denne vill första del av Min kamp, kan jag inte hjälpa ografier brukar man tala om ”den självbio- så vidare påverkar författaren vid nedskri- lyfta fram och utelämnar lätt misslyckan- att jag ständigt funderar på vad hans an- grafiska pakten”, ett uttryck som myntats vandet av och upplevelsen av dennes lev- den. Avgörande för valet av händelser som höriga tyckt om hans beskrivning av dem, av den franska självbiografiforskarenPhi - nadshistoria. Då självbiografin skrivs ner, lyfts fram blir oftast att de ska få så många om han faktiskt kunnat komma ihåg alla de lippe Lejeune, och som innebär att läsaren kompliceras det här ytterligare av att det läsare och ”likes” som möjligt, istället för detaljer han kryddar berättelsen med och kan utgå från att författaren försökt hålla skrivna språket för med sig sina begräns- att ge en verklighetstrogen bild av det liv om hans liv verkligen ser ut så här. Speci- sig till sanningen under skrivandets gång. ningar och har sina tolkningsmöjligheter. användaren verkligen lever just nu, vilket ellt pappan blir i Min kamp totalt utläm- En närstående genre till självbiografin är Det i verkligheten upplevda kan få en helt leder till at kutymen på de sociala medier- nad (vilket ledde till en eldig debatt om de autofiktionen, en term som blivit väldigt annan klang i en nedskriven text, där för- na är att framhäva det positiva i livet. Lik- etiska aspekterna i Norge), men jag börjar omtvistad bland forskarna och vars defi- fattaren är bunden av sin uttrycksförmåga som användaren av sociala medier har ock- snart reflektera över hur jag, och många an- nition och distinktion från självbiografin och sitt ordförråd. Därför blir det viktigas- så författaren likadana möjligheter att lyf- dra, hade uppfattat boken om den varit fik- fortfarande omprövas. Eva Ahlstedt cite- te inte hur verklighetstroget ett självbiogra- ta fram vissa händelser och tona ner andra, tiv, hade den väckt lika starka känslor och rar en av forskarna inom området, Manuel fiskt verk i slutändan är, utan vilka läsarens men skillnaden är att förväntningarna på en lika häftig debatt? Antagligen inte. Det Alberca, i ”Den franska autofiktionsdebat- förväntningar på verket är. författaren till självbiografier är en annan verkar finnas en tendens hos publiken för ten: en pågående debatt om en mångtydig (det som Lejeune kallar för ”den självbio- så väl litteratur, TV som film att dras till det term”, Alberca särskiljer självbiografin från De sociala medierna som dagens grafiska pakten”). I självbiografin förvän- som ”hänt på riktigt”, och inte minst reali- autofiktionen genom att beskriva de sena- självbiografi – Förväntningarna på tar jag mig att få veta allt om författarens ty-TV:ns framfart visar på det starka intres- re verken som: ”autofiktioner, i vilka förfat- mediet avgör läsupplevelsen liv, inkluderande misslyckanden och svårig- set i västvärlden för ”verklighetsskildran- taren visserligen öppet deklarerar att han Ett annat forum där gränsen mellan verk- heter, medan jag inte ens räknar med att få de” litteratur och media. När det finns ett själv är textens berättare och huvudperson lighet och fiktion är skör, är de sociala me- veta om en halvbekant Facebook-väns alla uns av reella händelser med, blir publikens (vilket namnet som delas av samtliga aktö- dierna och bloggarna. Vi omringas idag av motgångar och svårigheter i livet. Etiket- förhållningssätt genast ett annat. I Knaus- rer anger) men samtidigt låter läsaren förstå otaliga forum för att visa och berätta om oss ten inom självbiografin och de sociala me- gårds fall kunde man lätt tänka sig att hans att han under skrivakten har förvandlat sig själva, samtidigt som vi får möjlighet att ta dierna är med andra ord olika. böcker