DOCSLIB.ORG

FULLTEXT01.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
FULLTEXT01.Pdf Abstract Transport infrastructure is increasingly discussed in relation to social concerns as it matters for the ability of the urban population to manage and prosper in their daily lives. In this context, the study explores social effects and outcomes of physical interventions in the transport system that have been implemented as part of a strategy to address questions of social development in an urban/semi-urban context. The topic is explored by reviewing the case of infrastructure investments in Hyllie-Holma-Kroksbäck, in Malmö, Sweden. To collect data, semi-structured interviews with local representatives and statistical indicators are compared and analyzed in relation to planning documents. The findings of the study show that transport infrastructure has been implemented in order to promote physical as well as social integration, but that such effects are difficult to determine. The study suggests that the difficulty lies in the complexity of urban infrastructure, it is not possible to isolate a single project as it is part of the urban sphere where it affects and is affected by relations beyond the primary area of influence, geographically and temporally. In conclusion, the study suggests viewing the city as a system of connections. An infrastructural approach to urban development could contribute to a more holistic way of thinking and a better understanding of potential desirable or undesirable effects of physical development. Lastly, the sub-districts in the study area differed socially and economically, despite sharing a similar physical structure. Indicating the limitations of physical measures, and opening up for questioning today’s urban ideal, as one solution may have different outcomes depending on the context. Thank you During this project I have been lucky to receive valuable help and support. I owe a special thanks to the participating organizations and the three representatives for their warm welcome, time, patience and interest. Thank you to my friends and family for your invaluable encouragement and finally thank you to my supervisor Marcus Adolphson at KTH Royal Institute of Technology for guidance through this educating project. 1 1.​ ​Introduction 4 2. Overview of theory and research 6 2.1 Theories of space - production of space and socio-spatial dialectics 7 2.2 Urban theory - about community spirit and urban design 7 2.3 About social capital, integration and exclusion 9 2.4 Accessibility planning - planning for opportunities 10 2.5 Critical reflection - infrastructure as a sustainability fix 11 2.6 Summary - theoretical framework 12 3. Empirical procedures 13 3.1 Case study 13 3.2 Ethical considerations 18 3.3 Critical reflection of methodology 19 4. Case study: Kroksbäck-Holma and Hyllie 20 5. Empirical findings 25 5.1 Economic change 26 5.2 Transport and accessibility 32 5.3 Participation and community 37 5.4 Safety and well-being 41 5.5 Summary of findings 45 6. Analysis and discussion 46 6.1 Targets, strategies and measures 46 6.2 Have the targets been achieved? - About accessibility and movement 47 6.3 Have the measures contributed to achieving the targets? - About social interaction and community engagement. 50 7. Conclusion 54 References 57 Appendix 1. List of indicators 61 Appendix 2. Indicators, tables 63 Appendix 3. Summary of planning documents 67 Appendix 4. Interview guide 71 Appendix 5. Original quotes in Swedish 72 2 List of figures Figure 1. Orientation map of study area. Figure 2. Overview map. Figure 3. Suggested development. Figure 4. Extension of Hyllievångsvägen. Figure 5. Development of the study area 2001-2020. Figure 6. Employment, share of total population 20-64 years. Figure 7. Education level Holma, compared to Malmö total population 20-64. Figure 8. Education level Kroksbäck, compared to Malmö total population 20-64. Figure 9. Education level Hyllievång, compared to Malmö total population 20-64. Figure 10. Annual income, median and average. Figure 11. Modal split, share of trips by mode of transport. Figure 12. Frequency of trips, average number per day and person. Figure 13. Car ownership. Figure 14. Voter turnout (%) in general election. Figure 15. Sickness rate, average number of days per person and year. List of tables Table 1. Strategic planning documents Table 2. List of participants Table 3. Example of qualitative content analysis 3 1. Introduction In today’s planning practice and theory, the importance of considering transport in the development of urban areas is often particularly highlighted. Transport is related to challenges such as space efficiency, climate impact and not least, transport is a social matter - determining prerequisites for the urban population to manage and prosper in their own daily lives. Social sustainability is a complex concept and even though several researchers have set out to explore the concept (see Colantonio & Dixon, 2011) there is no clear definition of what makes a socially sustainable city. ​However, ​integration and opportunities to develop ​social capital are recurring themes in descriptions and analyses of social sustainability and these features have come to shape contemporary planning strategies that aim to pursue a socially sustainable city (for example Boverket, 2010; Dahlin, 2016; Stockholms Läns Landsting, 2008). In short, social capital could be seen as the sum of individual contacts and trust, potential resources that are assets to the individual as well as to the society as a whole. Integration refers to an efficient combination of things, a framework in which resources can be utilized. The efficiency relies largely on trust between people and institutions. The connections between social capital and physical space in these contemporary strategies can be traced by reviewing research on how the built environment enables or impedes flows and transports of people and opportunities to gain experience of different types of urban environments (Legeby, 2013). It is based on notions of socio-economic gains of exchange and meetings between people of different backgrounds and lifestyles, leading to an integrated and cohesive city (Legeby et al, 2015). Following this, transport infrastructure and physical connections enabling flows are, in planning documents, repeatedly being referred to as means for driving social development, promoting integration and reducing alienation. Transportation infrastructure have been suggested not only as strategies for new developments but also to identify shortcomings in existing areas and plans for interventions and actions to improve the infrastructure as a way of tackling social issues (Boverket, 2010; Malmö stad, 2009). The concept of accessibility is central to this approach to urban planning. Accessibility refers to “the ease of reaching opportunities or the ease of being reached” (Jones, 1981 in Halden, 2011:12), but the concept is multidimensional and the relation between the social and physical environment is complex. Transport deprivation does not per se mean social deprivation (Lucas, 2012) and over-simplifying this relation risks leading to ineffective solutions (Legeby et al, 2015). The widespread use of investments in transport infrastructure as a response to social issues could be seen as a form of ‘quick fix’, a copy-paste formula designed more as a selling point for urban renewal rather than designed to tackle root causes of complex societal challenges, an expression of capitalist urban development (Mould, 2015). This dual background provides the context in which this study takes place, the study emerged from a need to verify that planning makes the difference it is intended to make. Edvardsen (2011) points to the lack of ex post evaluations in planning practice and stress that these evaluations are needed to ensure transfer of knowledge between theory and practice. 4 Figure 1. Orientation map of study area. (Source: CNES/Airbus, Lantmäteriet/Metria, Maxar Technologies, Google Maps 2020. The image is processed by the author.) 1.1 Aim and objectives The purpose of the study is to explore the social effects and outcomes of physical interventions in the transport system that have been implemented as part of a strategy to address questions of social development in an urban/semi-urban context. It seeks to answer ​what these particular infrastructure investments are intended to achieve and ​what measures are suggested for realizing those intentions. The study also seeks to answer if the area of study has changed according to the intentions and ​if such a change can be derived from the implementation of the suggested measures​. Exploring how transportation as a driver for social and physical integration has worked in practice is done by reviewing the case of Hyllievångsvägen in Malmö, Sweden. Hyllievångsvägen is a public street, located in an area called Kroksbäck which was mainly built during the 1960’s as part of the ‘Million homes program’. The city of Malmö is in the process of creating a new city district, Hyllie, bordering Kroksbäck and Holma. While planning the new district, Hyllievångsvägen was identified as an important key to connect Hyllie to Kroksbäck and Holma and the road was extended and connected to Hyllie Boulevard in early 2010’s as part of a strategy to promote integration by creating a flow through the area (Malmö stad, 2009). The investigation focuses on planning and implementation of transport infrastructure between the years 2007-2018 in order to capture the area before, during, as well as after construction. The objectives of the study are: ● to identify goals
Load more

Recommended publications
  • Lilla Dm 2004
    resultatlista LILLA DM 2004 Tävlingsdatum Onsdagen den 29 september 2004 Tävlingsplats Friidrottshallen Atleticum vid Malmö Stadion Arrangör Malmö AI & Skånes Skolidrottsförbund Tävlingsledare Stig Nilsson Hemsida www.mai.se SKÅNES SKOLIDROTTSFÖRBUND Malmö Allmänna Idrottsförening 60 m - P åk 6 Försök 1 Kval 1 Carl Angtoft Linné 9,33 2 Robbi Persson Bulltofta 9,44 3 Savo Y. Darwish Hermodsdal 9,75 4 Mathias Hagdahl Videdal 9,78 5 Pooya Parayandeh Bellevueskolan 10,24 6 Fabian Nyman Västra skolan 10,85 7 Fredrik Rosberg Höja 11,52 Försök 2 Kval 1 Lukas Linell Västra skolan 9,38 2 David Backaliden Bulltofta 9,59 3 Elbasan Selmani Holma 9,71 4 Erland Nordenhake Västra skolan 10,01 5 Savar Innab Holma 10,05 6 Fredrik Persson Malmö Montessori 10,11 7 Peter Boman Malmö Montessori 10,19 8 Dunstan Ong Bladins International 10,71 Försök 3 Kval 1 Jonathan Ström Linné 8,77 q 2 Christoffer Jörntén Augustenborg 9,00 3 Adnan Sahuric Höja 9,27 4 Jonas Rosengren Bulltofta 9,46 5 Simon Stridsberg Tingdamm 9,50 6 Fredrik Larsson Videdal 9,65 7 Khaibar Andar Gullvik 9,88 Försök 4 Kval 1 Albert de Caprets Videdal 8,02 q 2 Mikael Sandlund Augustenborg 8,89 q 3 Martin Andersson Kungshögsskolan 9,39 4 Jonas Jönsson Videdal 9,89 5 Daniel Burda Gullvik 9,89 6 Max Ortman Gullvik 9,93 7 Linus Nilsen Höja 10,23 Försök 5 Kval 1 Jesper Lang Gullvik 8,77 q 2 Jakob Wijk Tegenrot Augustenborg 8,89 q 3 Petter Månsson Linné 9,38 4 Johan Jakobsson Bulltofta 9,47 5 Simon Andunger Höja 9,76 6 Morris Jegust Runstycket 9,77 7 Daniel Svebrand Videdal 9,92 Försök 6 Kval 1 Fredrik
    [Show full text]
  • Ingenting Är Lika Pålitligt Som Förändring: Återfotografering Som Metod För Att Uppmana Till Diskussion Om Framtida Markanvändning
    Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Ingenting är lika pålitligt som förändring: Återfotografering som metod för att uppmana till diskussion om framtida markanvändning. Tim Bergqvist Självständigt arbete 30 hp Hållbar stadsutveckling - ledning, organisering och förvaltning Alnarp 2017 Titel: Ingenting är lika pålitligt som förändring: Återfotografering som metod för att uppmana till diskussion om framtida markanvändning English title: Nothing is as reliable as change: Rephotography as a method for encouraging discussions about future land use Författare: Tim Bergqvist Handledare: Anna Peterson, SLU, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Examinator: Mats Gyllin, SLU, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi Bitr. examinator: Karl Lövrie, SLU, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: A2E Kurstitel: Master Project in Landscape Architecture Kurskod: EX0814 Program: Hållbar stadsutveckling - ledning, organisering och förvaltning Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår: 2017 Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Återfotografi, Fotoelicitering, Fysisk planering, Landskapsförändring, Malmö, Hyllie, Lorensborg Innehållsförteckning 4. MALMÖ BREDER UT
    [Show full text]
  • Rosengård Centrum Södra Innerstaden Västra
    Malmö är Sveriges tredje största tätort. Malmö kommun har ca 300 000 invånare, med flertalet boende i tätorten. Staden är segregerad och uppdelad i en östlig och västlig del med de välbärgade stadsdelarna belägna i den västra delen. Till skillnad från andra svenska storstäder finns det dock i Malmö en geografisk Centrum närhet mellan de olika stadsdelarna. Staden har i stort sett inga avlägsna förorter, utan även de mindre välbärgade områdena Norra Sorgenfri ligger på promenadavstånd från centrum. Emilstorps industriomr. ÖRESUND Rosengård NORRA HAMNEN ÖSTRA HAMNEN MELLERSTA HAMNEN En viktig fråga för Malmö är hur man ska länka samman stadens västra och östra delar. Norra Sorgenfri gränsar både till stadens centrala delar samt Emilstorps VÄSTRA HAMNEN SEGEVÅNG industriområde i Rosengård. Industriområdet ett av Malmös framtida planområden och både Norra Sorgenfri och Emilstorp kan komma att spela en viktig roll i hur CENTRALEN Centrum och Rosengård flätas samman. KIRSEBERG NORRA SORGENFRI IDAG CENTRUM GUSTAV VÄRNHEM ADOLFS 34/6 6 RIBERSBORG TORG OMRÅDETS HISTORIA NORRA VÄSTRA SORGENFRI Norra Sorgenfris historia börjar som delvis uppodlad betesmark där det låg både större och mindre INNERSTADEN gårdar fram till slutet av 1800-talet. Strax nordost om området, runt koloniträdgården Zenit, låg på denna ERIKSLUST SÖDRA TRIANGELN INNERSTADEN tiden även en av Malmös galgbackar. ÖN NOBELTORGET Rutnätsstrukturen har sitt ursprung i de äldre odlingskvarteren och tidiga landsvägar. Under 1800-talet tillkom parallellvägar som delade in marken i de stora, rektangulära kvarter som ännu avspeglas i 33 SÖDERVÄRN ROSENGÅRD VIDEDAL 3 stadsplanen. HYLLIE LORENSBORG LIMHAMN HUSIE Större delen av Norra Sorgenfri var så kallade stadsägor och ägdes av staden.
    [Show full text]
  • Ramavtal 8 - Storstad Malmö Sverigeförhandlingen
    .. SVER IG EFO RHAN •LI NG EN RAMAVTAL 8 - STORSTAD MALMÖ SVERIGEFÖRHANDLINGEN RAMAVTAL OM FINANSIERING OCH MEDFINANSIERING AVSEENDE ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I STORSTÄDERNA SAMT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE RAMAVTAL 8-STORSTAD MALMÖ Innehållsförteckning 1. Parter 2. Inledning 3. Definitioner och avtalsstruktur 4. Syfte och omfattning 5. Parternas åtaganden 6. Finansiering och betalning 7. Tidplan 8. Projektgenomförande, drift, underhåll och äganderätt 9. Organisation och samverkan 10. Markåtkomst 11. Särskilt om planer och tillstånd 12. Avtalstid och uppsägning 13. Ändring av avtalet 14. Avtalets giltighet 15. Ändrade förutsättningar SVERIGEFÖRHANDLINGEN 1. Parter Detta Ramavtal, inklusive Bilaga 1 Finansieringsplan och Bilaga 2 Specifikation inklusive tidplan ("Ramavtalet") är daterat den 30 oktober 2017 och har ingåtts mellan: 1 Staten genom Sverigeförhandlingen 2 Region Skåne 3 Malmö kommun Staten, genom Sverigeförhandlingen, Region Skåne och Malmö kommun benämns nedan enskilt för "Part" och gemensamt för "Parterna". Malmö kommun benämns nedan enskilt för "Kommun(en)". Region Skåne benämns nedan enskilt för "Regionen". "Staten benämns nedan enskilt för "Staten". 2. Inledning 2.1 Enligt kommittedirektiv (2014:106 och 2014:113) för Sverigeförhandlingen ska de av regeringen utsedda förhandlingspersonerna genomföra förhandlingar och ingå överenskommelser med berörda kommuner, Regioner och åndra berörda aktörer i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län kring åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna i dessa län. Storstädernas tillväxt förutsätter effektiva och hållbara trafiksystem, förtätning som ger attraktiva städer och dynamiska arbetsmarknads regioner för människor och företag. 2.2 Det är viktigt att dessa investeringar utformas på ett sätt som ger kostnadseffektiva trafiklösningar och möjliggör ett ökat bostads byggande, effektiv arbetspendling samt väl fungerande arbetsmarknadsregioner.
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Norra Verkö Hamnen 32 Välkommen ombord på Ljusterögatan Hemsögatan Blidögatan Västra 5 Hamnen Mellersta 2 Malmö stadsbuss Hamnen 31 Terminalgatan Graniten Östra Scaniabadet Hamnen Fullriggaren Mellersta Hamnen Aspögatan Huvudlinjer Ubåtshallen Turning Torso Hållplats anpassad för Hammargatan 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg rörelsehindrade och synskadade Stapelbäddsparken Hamncentrum 2 Kastanjegården–Västra hamnen Ej anpassad hållplats Propeller- Kosterögatan Ringlinjen gatan 3 Dockan Segevång 4 Bunkeflostrand–Limhamn–Segevång–Bernstorp Kockums Slagthuset Frihamnen Väderögatan Östra 4 5 Stenkällan–Västra hamnen Orkanen Fäladsgatan Segevång 32 Sjölunda- 31 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs Kockum fritid 3 Centralen 31,32 Lodgatan Kronetorps- 33 viadukten gatan 7 Svågertorp–Centralen–Ön Kirsebergsskolan Segevångsbadet Anna Stora 8 Lindängen–Centralen–Hyllie 34 Östervärn Kirsebergs Rostorp Lindhs Drottning- Bernstorp Skeppsgatan plats kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan Caroli torget Tekniska museet Värnhem Simrisbanvägen 4 Kirsebergs Beijers park Ribersborg Slussen torg Pluslinjer Öresundsparken Vattenverksvägen Rörsjöparken Blåhakevägen Kontorsvägen Stora Gustav Djäknegatan Höjdrodergatan Lindängen–Jägersro–Värnhem–Centralen– Ellstorp Bernstorp 31 T-bryggan Adolfs Flygvärdinnan Mellersta hamnen Tessins väg 31 Torg Celsius- Katrine- Studentgatan Toftanäs 32 Käglinge–Centralen–Norra Hamnen Stads- gatan lund Flygledaren Potatisåkern 35 34 Håkanstorp Långhälla- 33 Ön–Hyllie–Värnhem Kronprinsen biblioteket Celsius- Paulibron S:t Pauli
    [Show full text]
  • ÅRSREDOVISNING 2015 MITT MALMÖ Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag Bildas
    REFLEKTIONER VÅR BYGGHISTORIK MKB BYGGER FÄRDIGSTÄLLT 1946 Augustenborg 1948–1952 Limhamn 1948–1951 ÅRSREDOVISNING 2015 MITT MALMÖ Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag bildas. Pildammsstaden 1950–1953 Bolagets första byggprojekt var området Mellanheden 1951–1953 Augustenborg, som fortfarande ingår Sorgenfri 1953–1955 i fastighetsbeståndet. 1994 byter bolaget Persborg 1954–1957 namn till MKB Fastighets AB. Lorensborg 1956–1959 2015 AB ÅRSREDOVISNING MKB FASTIGHETS I vanlig ordning satte jag mig på femmans buss på väg hem från jobbet. Vid hållplatsen närmast Stads- Segevång 1959–1962 huset stannade bussen och min blick fastnade på en ung tjej som gick över gatan. Hon påminde om en Nydala 1960–1963 gammal bekant som växte upp i höghuset bredvid mitt hus och som gick på samma skola som jag. Vi kan 1965 kalla henne för Mia. Regeringen beslutar bygga 100 000 bostäder Vi gick på Värner Rydénskolan i östra Malmö. En skola med utmaningar, särskilt för en elev som Mia. per år under tio år i ”Miljonprogrammet”. Mia var den som antingen kom för sent till lektionerna eller blev utslängd. Det var alltid hennes namn man hörde när skolkamrater viskade om bus som planerades. Det var inte det att hon inte skötte skolan, MKB BYGGER FÄRDIGSTÄLLT tvärtom. Mia hade bra betyg. Det var bara det att hon inte kände sig tillräckligt utmanad att lära sig mer Rosengård I, II, III 1962–1969 i skolan och ersatte det med frustration som hela tiden fick henne att göra fel saker enligt de vuxna runt Gullviksborg 1964–1966 omkring henne. Kroksbäck 1966–1968 Lindängen 1970–1972 Tio år senare sitter jag här och scrollar igenom de senaste nyheterna från malmötidningen.
    [Show full text]
  • Bilaga 1 Till Årsrapport 2020 Ramavtal 8
    BILAGA 1 ÅRSRAPPORT 2020 FÖR RAMAVTAL 8 – STORSTAD MALMÖ Antagna detaljplaner och utbyggda bostäder Inom ramen för uppföljningen av Ramavtal 8 – storstadsavtal Malmö, angående finansiering och medfinansiering avseende ökad tillgänglighet i storstäderna samt ökat bostadsbyggande, redogörs årligen för de detaljplaner samt hur många bostäder som färdigställts fram till redovisningstillfället. I nedanstående tabell redovisas alla färdigställda bostäder som ligger inom kollektivtrafiksobjektens influensområden och som kan återrapporteras inom bostadsåtagandet. Rapportering är baserad på insänd redovisning från Malmö kommun. FÄRDIGSTÄLLDA KOMMUN DETALJPLAN BOSTÄDER Detaljplan för del av kvarteret Tuppen i Limhamn i Malmö (DP4038) 1 Detaljplan för kvarteret Ledebur m.m. i Innerstaden i Malmö (Dp4043) 1 Detaljplan för del av kvarteren Kantaten och Motetten m.m. i Fosie i Malmö (Dp4050) 2 Detaljplan för Nils m.m. i Innerstaden i Malmö (DP4099) 45 Detaljplan för Bunkeflo och Vintrie byar i Bunkeflo och Vintrie i Malmö (DP4115) 1 Detaljplan för kvarteren Hedvig och Julius m.m. i Innerstaden i Malmö (DP4168) 3 Detaljplan för västra delen av kvareteret Ravenna i Innerstaden i Malmö (DP4214) 1 Detaljplan för område vid Elvavägen i Klagshamn i Malmö (DP4231) 1 Detaljplan för området väster om Västra Varvsgatan, område för Bomässan Bo01 i 2 Hamnen i Malmö (DP4537) Detaljplan för kvarteret Delsjön och del av kvarteret Stensjön m.m. i Hyllie i Malmö 3 (Dp5513) Malmö Detaljplan för område öster om Järnolofs väg i Klagshamn i Malmö (DP4603) 2 Detaljplan för kv. Glasbruket och Norra delen av kv. Cementen i Limhamn i Malmö 384 (DP4637) Detaljplan för del av kvarteret Rönnen m.m. i Innerstaden i Malmö (Dp4661) 39 Detaljplan för del av kvarteret Kranen i Hamnen i Malmö (DP4704) 87 Detaljplan för område väster om Skånegården i Bunkeflostrand i Malmö (DP4726) 274 Detaljplan för fastigheten Sofia 1 i Innerstaden i Malmö (DP4744) 177 Detaljplan för del av kvarteret Soltofta (fastigheten 9 och 10)i Husie i Malmö (DP4752) 1 Detaljplan för kvarteret Aegir (Posthuset) m.m.
    [Show full text]
  • Cykelåret 2016 Malmö
    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
    [Show full text]
  • Hemvistet Hyllie
    Nära till shopping, nöjen och resten av världen HEMVISTET HYLLIE 108 fina lägenheter med 1-4 rum och kök. Gemensam takterrass. För Inflyttning moderna människor i farten som vill 2018 bo både nära staden och naturen. D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X 1 ägen sv 0 1.0 km Stockholm Inr e Ri VÄSTRA SEGEVÅNG ng HAMNEN vä Västkustvägen ge v n kust Östra Fäladsgatan äst V 2 Stockholmsvägengen Malmö C KIRSEBERGS- N Hornsgatan ndavä ÖSTER- Lu VattenSTADENverksvägen llgatan orra Va rgatan Ö Fö vägen N Öste rst VÄRNHorns ads Citadells g Stora Bulltoft g aväge n Slottsga GAMLA STADEN Drottninggatan an 3 tan Stora Nygatan at RÖRSJÖ- RIBERS- ingsg Sall STADEN erupsväg gen BORG gatan svä Fören JOHANNESLUST amn en Limh KATRINELUND n Katrinelundsg Storgatan Johanneslust n entsgata Regem n Mariedalsv Sall gata MarietorpsFRIDHEM allé s eru g Nobelväge n e g ä v g in Kö C n p R penham ar önnehol eni svä 4 RÖNNE- l ra R msv För stvägen G st armvägen ge nsväge HOLM ust Ö F n n e g ä v e u SORGENFRI a n kslu afs RÅDMANS- r Yttre en Eri v Sorgenfrivägen äg VÅNGEN Amir Öst Pildam v lle e B nsväg Köpenhamnsväg alsgatan ham en E6 Sall Lim Station erupsvägen S msv all Triangeln eru E20 DAMMFRI psv C Bergsgatan ägen ä arl g E22 Gustafs MÖLLEVÅNGEN MELLANHEDEN en John 5 GAMLA Geijersgatan vä Ericss g MKB_Väggkarta_Oxie-Bo#33472D.pdf 1 2013-01-16 14.12Klåger LIMHAMN ons väg ANNELUND gen n S pårv belvägen Amiralsg upsvägen äge No sv an n hamn at ägsg atan m g Li ég NORRA edalsvä n SÖDER- Lin SOFIELUND Vid eväge TÖRN- Klå u VÄRN ger Stadio ROSEN up ev svägen n
    [Show full text]
  • Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag
    Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020-2030 Bilaga 10 Nedan redovisas den trafik som trafikeras i Region Skånes regi 2018-05-24. Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag Linje 1 Lund-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 2 Göteborg-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 3 Helsingborg-Teckomatorp-Malmö Tåg Linje 4a Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 4b Karlskrona-Kristianstad-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 5 (Kristianstad)-Hässleholm-Helsingborg Tåg Linje 6 Lund-Malmö-Ystad-Simrishamn Tåg Linje 7 Markaryd-Hässleholm Tåg Linje 8 Malmö-Köpenhamn-Helsingör Tåg Linje 9 Helsingborg-Malmö-Trelleborg Tåg Linje 10 Växjö-Alvesta-Hässleholm Tåg Regionbusstrafik Linje Sträcka Trafikslag SkåneExpressen 1 Kristianstad-Malmö Regionbuss SkåneExpressen 2 Hörby-Lund Regionbuss SkåneExpressen 3 Kristianstad-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 4 Kristianstad-Ystad Regionbuss SkåneExpressen 5 Lund-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 8 Malmö-Veberöd-Sjöbo Regionbuss SkåneExpressen 10 Örkelljunga-Helsingborg Regionbuss Linje 100 Malmö - Vellinge - Höllviken - Falsterbo Regionbuss Linje 101 Trulstorp - Mossheddinge - Staffanstorp Regionbuss Linje 102 Hjärup-Staffanstorp Regionbuss Linje 108 Gårdstånga - Odarslöv - Lund Regionbuss Linje 119 Kävlinge - St Harrie - L Harrie Regionbuss Linje 122 Kävlinge - Löddeköpinge - Barsebäckshamn Regionbuss Linje 123 Kävlinge - Furulund - Lund Regionbuss Linje 126 Hänkelstorp - Löddeköpinge - Lund Regionbuss Linje 127 Staffanstorp - Nordanå - Särslöv-Tottarp Regionbuss Linje 132 Löddeköpinge - Bjärred - Lomma - Malmö Regionbuss
    [Show full text]
  • Arkitekturstadenmalmö Utställningsförslag
    ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 4 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Innehåll Disposition Förord . 5 Arkitekturstaden Malmö består av tre huvudsakliga delar: Sammanfattning . 6 I inledningen beskrivs varför god arkitektur är vik- Arkitektur som verktyg . 8 tigt, syftet med programmet, hur det är tänkt att an- vändas och av vem. Nio teser om arkitektur . 10 Nio teser utgör dokumentets kärna. Här beskrivs Arkitekturens funktion . 12 Malmös stads ambitioner i frågor som rör arkitektur. Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö 15 I den avslutande delen, Malmö stads ansvar och Arkitekturen ska främja livet i stadens rum . 25 åtaganden, beskrivs stadens ansvar och fyra strategier Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig . 33 för hur Malmö stad ska arbeta för förverkligandet av ambitionerna som uttrycks. Arkitekturens form . 38 I en appendix beskrivs hur programmet relaterar Arkitekturen ska stärka Malmös särart. 41 till andra kommunala styrdokument samt riksintresset Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning . 49 för kulturmiljön i Malmö. Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser. 55 Arkitekturens framtid . 64 Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet . 67 Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid . 73 Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet . 79 Malmö stads ansvar och åtaganden . 84 Malmö stads ansvar . 86 Malmö stads åtaganden . 87 Appendix . 88 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samband med kommunala styrdokument . 90 Riksintresse . 92 Bildregister . 94 Synpunkter Synpunkter på denna utställningshandling lämnas till: Stadsbyggnadskontoret 205 80 Malmö e-post: [email protected] Frågor om utställningsförslaget besvaras av: Anna Modin telefon: 040 34 17 84, e-post: [email protected] Nytt förord behövs! FÖRORD 5 Förord Malmö växter.
    [Show full text]
  • Malmö Högskolan
    8 O Kastanjegården–Centralen–Hyllie ••••••••••••••••••••••••••••• CENTRALEN Anna Lindhs plats Centralen Högskolan Tekniska museet Djäknegatan Gustav Adolfs torg Kronprinsen Davidshall Fågelbacken Dammfri Triangeln Tandvårdshögskolan Lorensborg Södervärn Hallingsgatan Dalaplan Hålsjögatan Dalslandsgatan Bellevueallén Sevedsgården Bellevuegården Musik- Malmö högskolan Kroksbäcksparken Eriksfält Mellanbäck Nydalatorget Kroksbäck Hylliebadet Nydala Professors- gatan Hermodsdal Hyllie HYLLIE Fosie kyrka Lindängsstigen Gånglåtsvägen Kastanjegården KASTANJEGÅRDEN Hållplats anpassad för rörelse- hindrade och synskadade Ej anpassad hållplats Zongräns ÅSEN Destination Hållplats, avgångstid enligt Yttre Ringvägen Torget tidtabell Skolan Hållplats, ungefärlig avgångstid 8 O Kastanjegården - Centralen - Hyllie .................................................... 14 december 2014 - 13 juni 2015 För resor under jul, nyår, påsk, måndag - fredag midsommar samt övriga storhelger se Reseplaneraren. Kastanjegården 04.31 04.51 05.11 05.34 05.42 05.47 05.52 05.57 06.02 06.07 06.12 06.17 06.22 06.27 06.32 06.37 06.42 06.47 Eriksfält 04.39 04.59 05.19 05.43 05.51 05.56 06.01 06.06 06.11 06.16 06.21 06.26 06.31 06.36 06.41 06.46 06.51 06.56 Södervärn 04.46 05.06 05.26 05.51 05.59 06.04 06.09 06.14 06.19 06.25 06.30 06.35 06.40 06.45 06.50 06.55 07.00 07.05 Gustav Adolfs torg 04.53 05.13 05.33 05.59 06.07 06.12 06.17 06.22 06.27 06.33 06.38 06.43 06.48 06.53 06.58 07.03 07.08 07.13 Centralen 04.58 05.18 05.38 06.05 06.13 06.20 06.23 06.28 06.35 06.39 06.44 06.51 06.54 06.59 07.06 07.09 07.14 07.21 Lorensborg 05.07 05.27 05.47 06.17 06.25 06.32 06.40 06.47 06.56 07.03 07.11 07.18 07.26 07.33 Hyllie 05.16 05.36 05.56 06.26 06.34 06.41 06.49 06.56 07.05 07.12 07.20 07.27 07.35 07.42 ...............................................................................................................................................................................................................................................................
    [Show full text]