Agunnaryds Kyrka 130 År
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Agunnaryds kyrka 130 år Det heter ju som bekant - ”Kyrkan mitt i byn” - detta stämmer väl kanske inte alltid ordagrant men som regel kretsar mycket av församlingens pulserande liv i just kyrkan, där vi framlever vårt liv från vaggan till graven. Den 10:e oktober firades jubileét av Agunnaryds kyrka som för 130 år sedan stod färdig ute på Rönnelids backar och invigdes den 11 oktober 1874. Riktigt när diskussionerna kom igång är lite mer tvetydigt men troligtvis skedde detta någon gång i mitten på 1850-talet. 1857 utsågs den första byggnadskommit- Agunnaryds kyrka i början på 1900-talet. tén, eller som man vid den här tiden kallade den - ”Directionen”. Den här kommittén började med att för- söka hitta en tomt för kyrkbygget och Angående de 150 träden som man fällt i skulle rymma 2.000 personer. Förslaget efter många turer och diskussioner enades bland annat Stavhult kom man att trans- godkändes 1863 men kom fem år senare man till sist om Rönnelids backar och i portera detta via Möckeln till Diö sågverk. att rivas upp, då man ansåg att en kyrka citat från protokollet kan vi läsa:... där be- Här hade soldaten Romberg ansvaret men för 1.200 personer borde räcka och att kvämligt utrymme kan erhållas för kyrkan, vid hans frånvaro 1871 när han exercerade den nya ritningen borde följa den stil som kyrkogård, skolhus och sockenstuga med på Kronobergs Hed fick sonen Carl August Markaryds kyrka hade. gårdsplan för kyrkstallar. Carlsson Romberg ta över faderns ansvar. För dessa 57 dagar som han skötte detta Nu kom arkitekt J. Lindberg in i bilden Marken tillhörde Bråna Södergård och erbjöds han 1 riksdaler om dagen. Själv men även detta förslag förkastades. Sju ägdes av kronofogden Ahlmark han var hade han yrkat på 1 riksdaler och 25 öre år senare, 1870, godkänns en ritning av villig att släppa marken i utbyte mot Bya- vilket inte godtogs. Isak Petersson som var arkitekten J.F. Åbom, Stockholm dock kullsängen som då tillhörde Prästnäs. Om biträde vid flottningen kom att erhålla för med några reservationer. Sittplatserna var det här markbytet blev det en del turer. de här 18 dagarna 58 öre om dagen. nu nere i 900. Det hela var nu kostnadsbe- För att släppa Prästnäs ville komminister räknat till 32.433 riksdaler. 1873 tillkom Östberg i utbyte ha ersättningsmark från Anbudsförfarande på kyrkbygget hade sedan ytterligaren en ritning då från lands- Klockargården men detta motsatte sig tidigare gått ut och byggmästare Lindberg tingsmannen J.M. Carlsson Målensås som klockaren Isak Andersson. Han höll ut rätt hade kostnadsberäknat för grävning och hade ritat till de båda sidoläktarna. länge i sin ståndpunkt men gav sedemera läggning av grunden, för murare och tim- mermän till 13.401 riksdaler. Från Eds bruk beställdes under 1871 med sig. 30.000 tegelstenar á 55 riksdaler tusendet. Kommittén fick nu ta itu med att planera Muraren Johan Nilsson, Växjö hade åtagit Senare tillkom ytterligare 10.000 tegelste- för ny vägsträckning eftersom den gamla sig byggandet av grunden för 6.000 riks- nar och då levererades en del från Tjurkö kyrkvägen skar rätt genom den kyrka vi daler, men eftersom han inte kunde skaffa tegelbruk. har idag. fram fullgod borgen så bröts kontraktet. Som byggmästare hade man anlitat Gus- Vid den här tiden var det mycket som Bygget av kyrkan kom inte heller igång tav Johansson, denne betalade man 75 skulle inköpas. Takspån levererades av som det var tänkt, mycket på grund av riksdaler för att återlämna kontraktet. Han Möller i Össjö för 1 riksdaler och 76 öre hårda vintrar och missväxt, men 1866 be- hade nämligen vidtalats utan entreprenad- riksmynt per tusende. slutas att varje hemman under vintern till förfarande. Fönsterbågarna gjöts i Kristianstad och var kyrkplanen skulle köra fram 1 kubikfamn ritade av J.M. Carlsson, Målensås. Idag tjänlig kyrkosten. Till sist stannade man för snickaren P.J. Björklund, Göteryd och murare S. Pauls- finns bara ett sådant kvar och sitter ovanför Från Husön och Stavhults södergård in- son, Jäth. tavlan där det stå Carl XV. Fösterglasen köptes 150 stycken granträd. Det står i levererades av Kosta glasbruk. noteringarna att det inte fanns så mycket Björklund ansåg inte grunden stabil nog när han tog över kontrakten på bygget och Kalk togs från Ingnaberga i Skåne i första skog här i Agunnaryd, men troligtvis är det skedet 100 tunnor eller tre vagnslaster som då extremt grov skog. För de här 150 träden begärde 250 riksdaler för omläggning av densamma. Han ville ha större hörnstenar levererades till Liatorps järnvägsstation. behövdes dagligen ett 12-mannalag, 8 för Spik köptes i Nyfors osv. sågningen och 4 för kvistning. och i samband med detta beslutade man att riva den gamla stenkyrkan och dess Angående namntavlan med Carl XV:s Från varje hemman fick man skaffa fram klockstapel, för att eventuellt kunna an- namn så var han vid invigningen död 1 styck spant av furu eller gran, det skulle vända dess sten. Tre arkitekter var inblan- sedan ett par år. Han hade dock underteck- vara rakt och kvistfritt 20 alnar långt och dade i ritningen av kyrkan. Den förste var nat förslaget till kyrkbygg-et och därav oskrätt hålla i genomskärning 8 tum eller statsarkitekten Ludvig Hedin, Stockholm namntavlan. skrätt 6-7 tum. som hade gjort ett förslag på en kyrka som 4 Vid byggnationen som tog sin början 1871 samt ed soldaterna paradera vid själva fick församlingen hålla med dagsverken högtiden. och man delades i en igång samtidigt i Ljungby och Agunnaryd. Man kan ju alltid 10 personer hade också utsetts som tillsy- spekulera i om Ljungby stod högst upp på ningsmän för att tillse att ingen ställde sig listan och borde få sin orgel färdig först. på bänkarna och fördärvade målningen. Det sägs även att Agunnaryd fick det Man uppskattade besökarantalet till 3.000 sämre virket i piporna och Ljungby det personer denna invigningsdag. bättre, det knaggiga virket som vi fick blev Många var de präster som fanns med vid därmed en orgel med lite sämre klang. 1874 invigningen. Församlingens präster var stod kyrkan färdig och naturligtvis ville kontraktsprosten Borgardt och komminis- man ha en pampig invigning. ter Bomgren, kyrkoherden i Skatelöv L.G. Denna ritning var ett av förslagen som gjordes Palmlund, kyrkoherde i Virestad C.J.W. till det nya kyrkbygget. Men detta förslag kom Sergant Aron Lindgren, Växjö med fyra aldrig till stånd. musikanter från Kronobergs regemente Montelin, kyrkoherden i Pjätteryd C.J Bur- vidtalades. De begärde 30 riksdaler för sie, kyrkoherden i Vittaryd P.J. Danielsson, i inled-ningsorden över kolosserbrevets musiken och 25 riksdaler och 50 öre för kyrkoherden i Ryssby P.M. Bergström, kyr- 3 kap. vers 16. Hans ämne för dagen var: transporten hit som senare kom att gå via koherden i Åhs H.S. Östberg, kyrkoherden ”Medlet, varigenom och följden därav, att järnväg Karlskrona - Vislanda, tillika mat i Odensjö J.L. Wickelgren, komministern Kristi ord bliver rikligen boende uti oss och husrum fick församlingen hålla.. i Ljungby P.J. Rydeman, komministern i Pjätteryd F.W. Ling och komministern i med all visdom”. Lördagen den 10 oktober hämtades de vid Lidhult F.A.W. Palmgren. Vad kostade då kyrkan ? Utan att ha räknat Vislanda station med ämbets-vagn dragen ut den exakta summa så slutade man strax av fyra hästar. Två trumslagare kom även Gudstjänsten inleddes med att altartjänsten under 50.000 kr.. att biträda musikanterna. Korpral Juhlin förrättades av kyrkoherdarna Montelin och Östberg och predikan hölls av för- kom att föra befälet över 20 soldater för att Jan Björk upprätthålla ordningen innan invigningen samlingens pastor Borgardt. Han talade 3000 personer vid kyrkans invigning! Många besökare kom sön- Björks historik över kyrkans tillblivelse. Vid den efterföljande måltiden i Försam- lingshemmet var det god åtgång på CKF- dagen den 10 oktober att fira Gudstjänsten leddes av Mikael Löwegren kvinnornas goda lunchsoppa. För att riktigt 130-årsminnet av kyrkans och var extra festlig med sång av kyr- fira kyrkans födelsedag bjöd församlingen invigning – om än inte så kokören. Deras repertoar innefattade både på tårtkalas med bakverk framställda med många som de 3000 personer glad gospel och mer traditionell körsång. den äran av Margareta Björk. Under kantor Elisabeths ledning framför- som samlades vid kyrkans in- des flera sånger bland annat två gospel- Jan Björk hade för tillfället skrivit en his- vigning den 11 oktober 1874. låtar med glädje och engagemang. Malin torik, som föredrogs. Den kan läsas i sin Då det nu var Tacksägelsedag firades på och Magnus Fernström, Lingåsa, Tesås helhet här intill. Den beskriver tillkomsten traditionellt sätt också detta men med på tvärflöjt respektive gitarr och dragspel av kyrkan och de olika förslag som före- mycket sång och musik. Centerorgani- utgjorde ett uppskattat extra inslag i guds- gick det slutliga. Det framgår också vilka sationerna hade också smyckat kyrkan tjänsten med bland annat två småländska praktiska och ekonomiska uppoffringar med vad naturen skänkt oss - blommor polskor från 1800-talet. Som postludium som församlingsborna gjorde för att bygga och grönsaker och bjöd på sopplunch i framfördes Hoppets sång av Anders Ny- sin nya kyrka. Församlingshemmet efter gudstjänsten. berg då Magnus kompade på orgel till toner Text: Birgitta Lindkvist Då fick besökarna också ta del av Janne från Malins tvärflöjt byggd av blackwood Foto: Krister Lindkvist i England på 1800-talet. Agunnaryds kyrkokör i aktion vid kyrkans 130-årsjubileum. 5.