C-uppsats

Emigranterna från Sunnerbo härad

Emigrationen från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889.

Författare: Ronja Bergsjö ​ ​ Handledare: Erik Wångmar ​ Examinator: Jonas Sjölander ​ Termin: HT 20 ​ Ämne: Historia ​ Nivå: Grundläggande ​ Kurskod: 2HIÄ2E ​

The emigrants from Sunnerbo district The emigration from Sunnerbo district during the 1880s Abstract The purpose of this essay is to investigate the emigration from Sunnerbo district, which is located in western Kronoberg county, during the 1880s. The goal is to find out who the emigrants were and how and where they planned to emigrate. This is accomplished by looking at the emigrants' gender, age, title or professional title as well as family relationship and country of destination. Information has been found in digital archives, relocation books have been read in the Digital Archive and population reports have been read in the National Archives' digital research hall. From this material it can be deduced that 7432 people emigrated in the 1880s, corresponded to 17.6% of Sunnerbo's average population and that 49% of the emigrants were women. The majority were in the age range 20-29 years with a profession linked to agriculture. One third emigrated with their families and 85.8% emigrated to North America. The results of the empirical study are discussed with previous research and theories related to migration. An analysis of the migration within Sunnerbo district will also be carried out to discuss differences between the 23 parishes within the district.

Keywords: Emigration, push-pull theory, sociological approach

Sammanfattning Denna uppsats syfte är att undersöka emigrationen från Sunnerbo härad, som ligger i västra Kronobergs län, under 1880-talet. Målet är att ta reda på vilka emigranterna var samt hur och vart de planerade att emigrera. Detta görs genom att kartlägga emigranternas kön, ålder, titel eller yrkestitel samt familjeförhållande och destinationsland. Informationen har funnits i digitala arkiv. Utflyttningsböcker har hämtats ur Arkiv digital och folkmängdsredogörelser är lästa i Riksarkivets digitala forskarsal. Från detta material kan det utläsas att 7432 människor emigrerade under 1880-talet, motsvarade 17,6% av Sunnerbos genomsnittliga befolkning och att 49% av emigranterna var kvinnor. Majoriteten var i åldersintervallet 20-29 år med ett yrke kopplat till jordbruk. En tredjedel emigrerade ihop med sin familj och 85,8% emigrerade till Nordamerika. Resultaten av den empiriska undersökningen diskuteras med tidigare forskning och teorier kopplade till migration. En analys av migrationen inom Sunnerbo härad kommer även att genomföras för att diskutera skillnader mellan de 23 socknarna inom häradet.

Nyckelord: Utvandringen, emigration, push-pull-teorin , sociologiskt betraktelsesätt

1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Syfte och frågeställningar 3 ​ 1.2 Avgränsningar 4 ​ 1.3 Disposition 4 2. Tidigare forskning 5 3. Teori 10 3.1 Push-pull-teorin 11 ​ 3.2 Sociologiskt betraktelsesätt 14 4. Metod 15 4.1 Källmaterial 17 ​ 4.2 Källkritik 18 5. Bakgrund 19 5.1 Situationen i Sunnerbo härad på 1800-talet 19 ​ 5.2 Nationell emigrationsstatistik 21 6. Empirisk huvudundersökning 22 6.1 Antalet emigranter från Sunnerbo härad och dess socknar samt könsfördelningen mellan emigranterna 22 6.2 Åldersfördelningen bland emigranterna 24 6.3 Familjemigration 25 6.4 Emigranternas yrke eller titel 26 6.5 Emigranternas val av emigrationsland 29 6.6 Sammanfattning av empiriska undersökningen 30 7. Analys och diskussion 30 ​ 7.1 Skillnaden mellan Sunnerbo härads socknar 31 7.2 Emigrationen från Sunnerbo härad kopplad till tidigare forskning och teorierna. 32 7.2.1 Beslutet att emigrera 32 7.2.1.1 Levnadsstandard och arbetsmöjligheter 33 7.2.1.2 Samhällsförändringar 35 7.2.2 Valet av emigrationsland 36 7.2.3 När emigranterna emigrerade 37 7.2.4 Familjemigration 38 7.3 Sammanfattning av analys och diskussion samt framtida forskning 39 8. Didaktisk reflektion 40

Referenser 42 Otryckt källmaterial 42 Internetkällor 42 Litteratur 42 Tabellförteckning 44

2 1.Inledning Studien omfattar emigrationen från Sunnerbo härads 23 socknar under åren 1880-1889. Sunnerbo härad ligger i västra Kronobergs län. Det geografiska området har valts för att jag är uppvuxen i Pjätteryds socken i sydöstra Sunnerbo. När jag som liten besökte äldre grannar berättade de alltid lokala historier. Historierna involverade ofta dramatiska människoöden från bygden om människor som flydde dåliga förhållanden i hemsocknen för att finna kärlek, arbete och lycka på andra sidan av Atlanten. Dessa spännande historier som berättades likt sagor med lyckliga slut i Amerika väckte mitt intresse för 1800-talets Sverige och den stora utvandringen. I denna undersökning kommer de som sökte lyckan i utlandet att träda fram och bli synliga även om vi inte kommer få svaret på vilka som lyckades eller inte.

1.1 Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att belysa och öka förståelsen för vilka det var som emigrerade under 1880-talet från Sunnerbo härad och för att försöka skapa en bild om varför de emigrerade. Det som undersöks är vilka de var som utvandrade, hur många de var och vart de emigrerade. Det görs genom att undersöka vilket kön och ålder de hade, om de emigrerade ensamma, vart de emigrerade och vad de hade för titel eller yrkestitel vid emigrationen. Det kommer göras en jämförelse mellan socknarna inom Sunnerbo och en jämförelse sett till den regionala och nationella emigrationen. Följande frågeställningar ska besvaras. ● Vilket kön, ålder, yrke eller titel hade emigranterna från Sunnerbo härads socknar och emigrerade de ensamma eller i familj, samt till vilka länder emigrerade de under åren 1880-1889? ● Vilka skillnader finns det i emigrationen från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889? ● Hur såg emigrationen från Sunnerbo härad ut i förhållande till den nationella emigrationen från Sverige?

3 ● På vilket sätt kan push-pull teorin och teorin om det sociala betraktelsesättet användas för att beskriva emigrationen från Sunnerbo härad?

1.2 Avgränsningar Den svenska emigrationen är en stor del av den svenska historien. Sunnerbo härad har valts för att jag har personlig anknytning till området och för att jag studerat emigrationen i delar av området tidigare i en b-uppsats. Nu ska alla 23 socknar i Sunnerbo ingå i undersökningen och målet är att tillföra ett lokalt perspektiv till forskningen eftersom tidigare forskning fokuserar mer mot län och nationell emigration. Valet av åren 1880-1889 gjordes eftersom det var en händelserik period inom Sveriges emigration. Under 1880-talet var jordbruket fortfarande den största näringen i Sverige, samtidigt som svenska bönder hade det besvärligt. Priset på spannmål hade sjunkit på grund av import från Ukraina och Amerika, vilket medförde avsättningsproblem och arbetslöshet. 1 Industrialiseringen expanderade i Sverige, fast arbeten för att sysselsätta alla fanns inte och att emigrera framstod som en utväg för arbetslösa. En faktor som påverkade emigrationen var hög- och lågkonjunkturer. När det var högkonjunktur i Amerika och lågkonjunktur i Sverige ökade intresset för att emigrera. Amerika hade en depression i mitten av 1880-talet och efter depressionen blev utvandringen rekordstor från Sverige till Amerika, året 1888 emigrerade cirka 45 000 människor. Mellan åren 1885-1889 var det lågkonjunktur i Sverige, samtidigt som ekonomin var på väg upp i USA.2

1.3 Disposition Undersökningen kommer bestå av flera olika delar. Syfte och frågeställning har redan presenterats i uppsatsens inledning. För att skapa en utgångspunkt och förståelse för undersökningen kommer tidigare forskning om emigration att redovisas. Därefter kommer metoderna för att genomföra undersökningen presenteras och en diskussion av källmaterialet kommer genomföras. I bakgrunden presenteras information om Sunnerbo härad och en sammanfattning av nationell emigrationsstatistik. I den empiriska undersökningen presenteras uppgifter om Sunnerbo härads emigranter, både

1 Beijbom, 1995, s.43. ​ 2 Beijbom, 1995, s.43f. ​

4 sammanställd för hela häradet och vissa uppgifter om de enskilda socknarna. Därefter följer en diskussion av resultatet och en analyserande del. Uppsatsen avslutas med en didaktisk reflektion.

2. Tidigare forskning Det finns mycket litteratur om Sveriges emigration, även specifikt om den utvandring som utgick från Kronobergs län, där Sunnerbo härad ligger. Därför kommer tidigare forskning om emigrationen i Kronobergs län ligga till stor grund för undersökningen, även den professionella historiken Agnes Wiréns bok om Blekinges utvandring. Bland böckerna som inriktas mot Kronobergs län är en bok skriven av professor Ulf Beijbom, en annan av Långasjö Hembygdsförening samt ytterligare ett verk där Ingvar Karlsson skrivit ett kapitel om emigrationen från sydvästra Sunnerbo. Information har även hämtats från min b-uppsats inriktad på emigrationen från Pjätteryds och Hamnedas socknar under åren 1885-1889. I undersökningen konstaterades att det emigrerade fler kvinnor än män under de givna åren och att majoriteten emigrerade till Nordamerika. De flesta var i åldern 20-29 år när de emigrerade och de vanligaste yrkestitlarna var piga och dräng.3 I boken Uppbrott från Stenriket riktar Ulf Beijbom in sig på ifall emigrationen från ​ ​ Kronobergs län kan spegla emigrationen från hela svenska riket. Kronobergs län var uppdelat i sex härader och den största utvandringen i Kronobergs län under åren 1885-1889 hade Sunnerbo Härad i västra Kronoberg. Då emigrerade mellan 15-20,9 promille av befolkningen. I Kronoberg var emigrationen mellan kvinnor och män mer jämt fördelad än i övriga Sverige. Under åren 1891-1900 och 1911-1920 emigrerade fler kvinnor än män från Kronoberg. De andra åren var andelen män som emigrerade fler än kvinnorna. Under åren 1881-1889 emigrerade det 97 kvinnor på 100 män från Kronobergs län, alltså en nästan jämlik fördelning. Vid emigrationen till Danmark var fördelningen 186 kvinnor på 100 män och 49% av de kvinnliga samt 40% av de manliga emigranterna var i åldern 20-29 år. Vidare var 29% av de kvinnliga och 28% av de manliga emigranterna i åldern 15-19 år. Vid emigrationen till Tyskland var fördelningen 105 kvinnor på 100 män och 54% av kvinnorna samt 47% av männen var i

3 Bergsjö, 2020. ​

5 åldern 20-29 år. Samtidigt var 27% av kvinnorna och 30% av männen i åldersintervallen 15-19 år. Den största delen av emigranterna från 1851-1900 var i åldern 20-29 år när de emigrerade och därefter åldersintervallet 15-19 år. Från åren 1881-1890 var 36% av männen och 38% av kvinnorna i åldern 20-29 år och 27% av männen och 25% av kvinnorna var i åldersintervallet 15-19 år. 4 Det mest dominerande landet, som cirka 81% av kronobergarna utvandrade till, var USA, därefter Danmark med cirka 13% av emigranterna och sedan Tyskland med 3% av emigranterna från Kronoberg. Länder som Kanada, Norge, Finland och Australien har tagit emot ett mindre antal emigranter. Under åren 1881-1890 syns en stor ökning när hela 17 404 personer emigrerade till USA från Kronoberg. Åren 1871-1880, emigrerade endast 6525 kronobergare och åren efter, 1891-1900 emigrerade 9840 kronobergare till USA. 5 Emigranterna från Kronoberg hade främst yrken inom jordbruket. Jordbruksarbetare och torpare stod för 39,2% och jordbruksföretagare stod för 9,2% av emigranterna. I de procentsatserna inräknas inte de med titeln hemmadotter eller hemmason. Om de titlarna hade inkluderats hade procentsatsen blivit högre. Det andra dominerande yrket hos emigranterna var piga och hushållerskor som 35,5% av emigranterna räknades ha från Kronoberg. Sammantaget har emigranterna från Kronoberg en agrar kultur. Det finns även en mängd hantverkare och militärer bland de som utvandrade, många unga män kan också ha utvandrat för att undvika militärtjänstgöringen.6 I boken Utvandring från Kronoberg framtagen av Kronobergs hembygdsförbund, har ​ ​ Ingvar Karlsson skrivit ett kapitel om utvandringen och den industriella utvecklingen i sydvästra Kronoberg med fokus på socknarna Hallaryd, Hinneryd, Traryd och Markaryd som tillhör Sunnerbo härad. Året 1860 var folkmängden i Sunnerbo härad 39 605 människor medan den två decennier senare 1880 hade ökat till 43 355 människor. Befolkningen i Sunnerbo härad ökade alltså från 1860 fram till 1880 för att sedan minska. Året 1900 var befolkningen 39 922 människor. Nödåren i slutet av 1860-talet är något att ha i åtanke för den senare folkminskningen, även om befolkningen i Sunnerbo härad inte minskade statistiskt sett.

4 Beijbom, 2000, s.51ff. ​ ​ 5Beijbom, 2000, s.47f. 6 Beijbom, 2000, s.68ff. ​

6 Socknarna i sydvästra Kronoberg, exempelvis Markaryd och Traryd, ansågs ha klarat nödåren bättre än de något nordligare socknarna i Sunnerbo som Hamneda och Södra Ljunga. Under emigrationen på 1880-talet beräknades 80-90% av emigranterna i sydvästra Kronoberg ha emigrerat till USA. Decennierna tidigare ansågs emigrationen varit mer jämnt fördelad mellan USA, Danmark och Tyskland. Troligtvis valde många att köpa en billigare biljett och arbetskraftsutvandrade till Europa, samtidigt som de hade i åtanke att återvända till Sverige inom några år. 7 Socknarna i sydvästra Sunnerbo härad klarade sig undan emigrationstopparna bättre än övriga Sunnerbo på 1860- och 1880-talet. Det kan till stor del bero på att befolkningen kunde ägna sig åt hantverk, hemslöjd och skogsbruk när jordbrukstiderna var dåliga. Lagan, Helgeån och senare järnvägen blev en viktig del av industriuppbyggnaden i sydvästra Kronoberg under 1890-talet vilket skapade arbete i socknarna. 8 Över en miljon människor lämnade Sverige under emigrationen på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Konsekvenserna har setts ur olika perspektiv. Somliga har sett det som en förlust av unga friska människor medan andra såg emigrationen som den enda räddningen för att få en bättre tillvaro. Emigrationen gav stora negativa befolkningsmässiga förluster där den var stor. Det var en stor förlust för landsbygden som på många platser inte kunde repa sig igen befolkningsmässigt eftersom den unga befolkningen emigrerade och allt fler flyttade till tätorter. Under 1870-talet när tiderna var goda i Sverige var emigrationen låg, fast under 1880-talet blev den rekordhög. Sunnerbo härad hade de högsta emigrationstalen i Kronobergs län under 1880-talet. Nettoemigrationen från Sunnerbo beräknas till cirka 16 promille under 1880-talet medan medeltalet i Kronobergs län beräknas till cirka 11,3 promille. 9 I socknarna i sydligaste Sunnerbo var 75 % av emigranterna unga människor i åldersintervallet 15-30 år. Majoriteten var ogifta och ett mindre antal än var tjugonde emigrant var gift eller hade familj. Emigranterna som utvandrade tillhörde ofta landsbygdens underklass och bodde i stora familjer på gårdar eller torp. Det fanns inte arbete till alla och de arbeten som ungdomarna kunde få bestod mestadels av hårda,

7 Karlsson, 1978, s.73-79. ​ 8 Karlsson, 1978, s.79-84. ​ 9 Karlsson, 1978, s.98f. ​

7 smutsiga och lågt betalda arbeten. För de kvinnliga ungdomarna var det ännu svårare att hitta arbete. 10 En smålandssocken emigrerar, är framtagen av Långasjö emigrantcirkel. Den ​ ​ innehåller information om emigrationens förlopp från Långasjö socken i sydöstra Kronoberg till Nordamerika under åren 1850-1930. Under tidsintervallet var den genomsnittliga medelåldern 23,7 år för män och 23,8 år för kvinnorna. Med hänsyn till att personer under 15 år och över 60 år inte är medräknade. Medelåldern på de som emigrerade till Nordamerika mellan åren 1885-1889 var lite högre, 25,6 år för männen och 25,2 år för kvinnorna. Under 1880-talet var den vanligaste åldern 19-20 år för män, troligtvis för att militärtjänstgöringen gjordes vid 21 års ålder eller för att de inte längre ville vara drängar. Många unga kvinnor kunde få hushålls- eller industriarbeten i de svenska städerna och därför lockades de inte till Nordamerika i samma utsträckning som de unga männen. En tredjedel av alla emigranterna till Nordamerika under åren 1850-1930 var kvinnor. Under tidsintervallet 1880-1889 var det 109 kvinnor och 184 män som emigrerade till Nordamerika, alltså var 37,2% av emigranterna kvinnor.11 De flesta som emigrerade till Nordamerika från Långasjö var ogifta personer. De titlar som emigranterna hade mest under åren 1880-1889 var dräng, piga, yngling, hemmadotter, bonddotter, hemmason och bondson. De flesta emigranterna som var gifta, var bönder som kunde sälja sin gård i Sverige för att köpa biljetter och mark i Nordamerika. Emigrationen för familjer kunde se olika ut, till exempel att familjefadern reste över först och att familjen förenades senare, eller att hela familjen for gemensamt.12 Under tidsperioden 1880-1889 emigrerade 82 personer som familj, bestående av ett gift par och barn under 18 år, medan 208 emigranter räknas ha emigrerat ensamma, alltså emigrerade 28,9% med sin familj.13 I boken Uppbrott från Örtagård har Agnes Wirén undersökt emigrationen från ​ ​ Blekinge till och med år 1870. Under perioden 1851-1870 flyttade över 4300 personer från Blekinge till utlandet. Många tog ut pass eller gjorde ett arbetstest för att kunna söka arbete i utlandet. Emigranterna har därför delats upp i grupper: de personer som

10 Karlsson, 1978, s.102f. ​ ​ 11 Johansson, 1967,s.780-782. ​ 12 Johansson, 1967,s.783-785 ​ 13 Johansson, 1967,s.780. ​

8 emigrerat till Europa eller Nordamerika följt av de som arbetskraftsutvandrat till Europa eller Nordamerika. Dock finns det en sista grupp som består av alla de människor som flyttat utan att registrera sig. 14 Under mitten av 1800-talet rådde ett kvinnoöverskott i Sverige och i Blekinge var proportionen mellan kvinnor och män 106:100 och 111:100 i Blekinges städer. Detta bidrog till att flera kvinnor flyttade till städerna medan utvandringen utomlands dominerades av män från landsbygden. Under 1860-talet förändrades förhållandena då kvinnor från städerna började emigrera mer och proportionerna mellan emigranterna var 134 kvinnor på 100 män, även om det fortfarande emigrerade fler män än kvinnor från landsbygden. 15 Under perioden 1850-1870 var emigrationen till Europa i princip helt jämt fördelad mellan män och kvinnor medan emigrationen till Nordamerika hela tiden dominerades av män. Proportionen av gifta och ogifta personer förhöll sig jämt under de 20 undersökta åren både för emigranter till Europa och Nordamerika. Andelen gifta personer bland emigranterna till Europa var få, även om över en tredjedel av Blekinges totalbefolkning var gifta, skilda eller hade blivit änkor eller änklingar. Speciellt den europeiska emigrationen dominerades av ogifta personer. Vid perioden 1866-1870 var 6% av emigranterna till Europa i ett äktenskap eller ett avslutat äktenskap.16 Medan emigranterna till Nordamerika under samma tidsperiod uppgick till 27%, vid emigrationen till Nordamerika var det vanligt att mannen emigrerade först, följt av hustrun. 17 Emigrationen till Nordamerika skedde ofta familjevis mellan åren 1850-1870, även om det successivt minskade med åren, i slutet av 1860-talet emigrerade 54% av emigranterna med sin familj.18 Under åren 1850-1870 var majoriteten av emigranterna till Europa i åldern 16-30 år bland båda könen, i slutet av 1860-talet stiger siffrorna lavinartat upp till 78,6% av männen och 85,5% av kvinnorna. Barn och äldre personer var extremt få, emigranterna var unga och arbetsföra personer, troligtvis eftersom det inte fanns arbete i Sverige och

14 Wirén, 1975, s.67. ​ 15 Wirén, 1975, s.68. ​ ​ 16 Wirén, 1975, s.69. ​ 17 Wirén, 1975, s.82. ​ 18 Wirén, 1975, s.85. ​

9 att invandrarländer hade behov av arbetskraft.19 Eftersom många unga personer emigrerade ensamma så räknas endast 15% av alla emigranter till Europa ha emigrerat som familj.20 Till Nordamerika var runt hälften av emigranterna i åldern 16-30 år, en fjärdedel barn och ett fåtal emigranter var över 50 år, de resterande 21 % av emigranterna var i åldern 30-50 år under perioden 1866-1870.21 Majoriteten av emigranterna till Europa, hela 58%, var titulerade som dräng, piga eller arbetskarl, följt av hantverksarbetare eller fabriksarbetare på 10,5%.22 Medan hemmansägare och gårdmän var den dominerade titeln på 37,7% bland emigranterna till Nordamerika under åren 1866-70 följt av drängar och pigor på 18,8% och därefter

hantverkare.23

3. Teori

Det finns flera teorier som kan kopplas till emigrationen från Sverige under 1800-talet. Uppsatsen kommer utgå från två teorier: push-pull-teorin, som den formuleras av Christer Lund och Rolf Ohlsson i deras bok “Från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring”(1999) som en teoretisk ram för uppsatsen. Den andra är en sociologiskt inriktad teori grundad av J.J Mangalam som vidareutvecklats till en metod och ett analysverktyg av forskargruppen Åkerman-Johansson-Cassel. 24 Valet av teorierna har gjorts eftersom push-pull-teorin övergripande granskar varför människor tar beslutet att emigrera och hur migrationen ska gå till. Det gör även den sociologiska teorin fast den betonar människors sociala organisation och kan ge en tydlig bild av emigrantens situation i livet. Eftersom undersökningen lägger stor vikt på vilka som emigrerade så är det sociologiska betraktelsesättet ett bra komplement till push-pull-teorin.

19 Wirén, 1975, s.70. ​ 20 Wirén, 1975, s.74. ​ ​ 21 Wirén, 1975, s.83. ​ 22 Wirén, 1975, s.75. ​ ​ 23 Wirén, 1975, s.88. ​ 24 Åkerman, 1973, s.39f ​

10 3.1 Push-pull-teorin En klassisk teori är den så kallade push-pull-teorin där migrantens individuella beslut att migrera står i fokus. Migranten väger för- och nackdelar med sitt ursprungsland och det planerade destinationslandet. Om migranten konstaterar att destinationslandet har fler positiva faktorer än ursprungslandet så tas det individuella beslutet att migrera. Främst för att levnadsvillkoren där ser mer lovande ut och inte för att förhållandena i ursprungslandet är dåliga.25 Det finns 25 faktorer som är avgörande för valet av migration och 15 faktorer som påverkar valet av destinationsland. Det kan vara faktorer som bättre bostäder, ökad social trygghet, högre lön och arbetsförutsättningar eller bättre skolgång för barnen jämfört med förhållandena i hemlandet. Det finns även politiska faktorer, som synen på mänskliga rättigheter eller krig i hemlandet, samt kulturella och ekonomiska faktorer. En kritik mot push-pull-teorin är att den är övergripande och inte tar hänsyn till allt som behöver övervägas vid en migration, till exempel kostnaden att emigrera. 26 Teorins utgångspunkt är att det är ett individuellt beslut att migrera och att beslutet är baserat på fri vilja, samt att alla människor är homogena. Fast alla migranter kan inte ta individuella beslut om att migrera, utan beslutet kan tvingas att fattas på grund av dåliga förutsättningar i hemlandet. Exempel på det är hungersnöd, politisk stabilitet, krig eller dålig ekonomi. Då handlar migrationen mer om att minska olycka än att nå maximal lycka. Ett beslut att emigrera handlar inte bara om frivillighet och strävan efter lycka, utan graden av tvång till att emigrera måste också räknas in. Om levnadsstandarden i olika länder hade varit den enda orsaken till migration borde väl inte 98% av världens befolkning stanna kvar i sina ursprungsländer?27 Det finns olika typer av migranter och de kan placeras in på en skala mellan ytterligheterna absolut tvång och absolut frivillighet till migration. Flyktingar och arbetskraftsinvandrare är två kategorier som har olika tvång till att migrera. En flykting flyr mer vanligtvis från politiska konflikter som krig, medan en arbetskraftsinvandrare migrerar för att få arbete och stabilare ekonomi. 28

25 Lundh, Ohlsson, 1994, s.14. ​ 26 Lundh, Ohlsson, 1994, s.15f. ​ 27 Lundh, Ohlsson, 1994, s.16 ​ 28 Lundh, Ohlsson, 1994, s.17. ​

11 Push-pull-teorin har inte någon förklaring till varför migrationsvågorna ser olika ut över tid. Lundh och Ohlsson menar att beslutet att emigrera sker i tre moment. 1. Beslutet om att migrera. 2. Beslutet om vilket land migrationen ska ske till. 3. Beslutet om när migrationen ska ske. De två första besluten kan ligga och gro under en längre tidsperiod, medan det tredje beslutet ofta fattas i samband med att det varit god konjunktur i destinationslandet. Detta för att det funnits förhoppningar om att lättare få ett välavlönat arbete i landet eftersom företag behöver fler arbetare samt att personer som migrerat har kunnat skriva hem och uppmuntra anhöriga att komma.29 Tidigare forskning om emigrationen från Sverige till USA under 1800-talet har visat hur emigrationen gick i vågor och att emigrationen från Sverige var högre vid högkonjunkturer i USA. Människor har prioriterat att emigrera vid högkonjunkturer i USA före lågkonjunktur eller dåliga jordbrukstider i Sverige.30 Inför en migration kan det förekomma flera hinder som push-pull-teorin inte räknar med. Det kan handla om politiska regler och lagstiftningar inriktade på migration, som kan finnas i både ursprungslandet eller destinationslandet. Ibland kan gränserna vara strikt hållna och inte tillåta människor att migrera. Samtidigt påverkas migrationen av ekonomiska förutsättningar, till exempel kan det vara svårare att få invandra i destinationslandet om konjunkturen är dålig. Mottagandet av invandrare tenderar att vara mer generöst vid bra ekonomi och högkonjunktur i destinationslandet.31 Push-pull-teorin tar inte hänsyn till resekostnader. De som migrerar tillhör inte det lägsta skiktet i samhället utan är ofta människor från det högre skiktet. Detta eftersom de varit kapabla till att betala och finansiera sin resa eller haft rikare kontakter som de kunnat låna pengar av. Ju längre någon emigrerat desto högre står de på den sociala rangskalan i sitt hemland.“Det är aldrig de fattigaste som gör revolution” är ett citat som också stämmer väl in på migration. Detta gällde även emigrationen från Sverige till USA under 1800-talet. Då kunde fler rikare bondsöner emigrera före fattiga torpare, drängar

29 Lundh, Ohlsson, 1994, s.17. ​ 30 Lundh, Ohlsson, 1994, s.18. ​ 31 Lundh, Ohlsson, 1994, s.18f. ​

12 eller pigor som först kunde emigrera i större utsträckning i slutet av 1800-talet, då biljetterna till Amerika blivit billigare.32 Informationsspridningen är också en faktor som push-pull-teorin inte inkluderar. Informationen är avgörande när det kommer till att välja destinationsland, och kunskapen sprids ofta från personer som migrerat tidigare, tillbaka till personer i ursprungslandet till exempel via brev eller hemresor. Det kan vara information om levnadsstandard och arbetsmarknaden i landet. Migrationen delas ofta in i tre faser. Den första fasen pionjärmigration startar med att personer migrerar enskilt och slumpartat till ​ ​ destinationslandet och sprider information till hemlandet. Därefter övergår migrationen till gruppmigration. Den ökade migrationen resulterar så småningom i en ​ ​ invandrarkoloni i destinationslandet och leder till en ökad migration från hemlandet ​ eftersom det nu finns både landsmän, vänner och släktingar i destinationslandet. Då är den tredje fasen med massmigration igång. 33 ​ ​ Push-pull-teorin utgår från att migration är ett resultat baserat på flera individuella beslut och att ensamma personer dominerar i migrationsströmmarna. Fast ibland kan beslutet om att endast en person ska migrera vara ett familjebeslut. Det kan till exempel handla om att den migrerande familjemedlemmen ska skicka hem pengar till resterande familjen, som är kvar i ursprungslandet, för att höja levnadsstandarden. Ett annat alternativ är att en familjemedlem migrerar först för att sedan ta emot resterande delen av familjen i en så kallad kedjemigration. Anledningen till att hela familjer sällan ​ ​ emigrerar samtidigt är för att de olika familjemedlemmarna kan ha olika behov och att alla dessa behov måste sammanställas inför ett beslut om familjemigration.34 Det är vanligtvis yngre eller högre utbildade personer som migrerar eftersom de fortare kan öka sin levnadsstandard och ta del av fördelarna som finns i destinationslandet. Det kan till exempel handla om en stabilare arbetsmarknad. Även om invandraren inte får ett arbete med högre lön än i ursprungslandet på direkten, så kan hen se en möjlighet till att successivt klättra på arbetsmarknaden. Invandraren kan också nöja sig med en

32 Lundh, Ohlsson, 1994, s.19. ​ 33 Lundh, Ohlsson, 1994, s. 20. ​ 34 Lundh, Ohlsson, 1994, s.21. ​

13 acceptabel lön eftersom hen planerat att återvända till ursprungslandet efter att ha tjänat ihop en viss summa pengar.35 En annan viktig faktor att ha i åtanke i granskningen är migranternas psykiska kostnader och uppoffringar. Förklaringen till att migrationen i världen inte är större kan bero på den psykiska påfrestningen av att bryta upp från sitt hemland och lämna sin trygghet, familj och vänner. Kulturella aspekter som språk och religion beroende på hur lik kulturen är i destinationslandet jämfört med hemlandet kan påverka beslutet. Andra faktorer är migrationsavståndet samt om det finns en invandrarkoloni i landet sedan tidigare. 36

3.2 Sociologiskt betraktelsesätt En metod för att sätta de migrerade människorna i centrum är att använda ett sociologiskt betraktelsesätt där en teoretisk orientering finns utvecklad av forskaren J.J Mangalam, som har utgångspunkt i Talcott Parsons sociologiska teori. Teorin handlar om tre strukturer som behöver analyseras inom migrationsområdet. 1. Avgivarområdets sociala organisation. 2. Migrationsmassans sociala organisation. 3. Mottagarområdets sociala organisation. Mangalam menar att migranterna har en stark interaktionskaraktär och hela tiden befinner sig i en socialiseringsprocess kopplat till tre komponenter: ett kulturellt, ett socialt och ett personlighetssystem. Emigranterna kan inte betraktas som isolerade individer. Migrationen ger upphov till sociala förändringar både i givarlandet och mottagarlandet, dock finns det inga tydliga riktlinjer för hur forskningen ska testas efter Mangalams teori.37 Forskargruppen Åkerman-Johansson-Cassel har försökt ta fram en sociologisk metod och strukturanalys som handlar om befolkningsrörlighetens bakgrundsvariabler. Studien är uppsatt efter den holländska forskaren Ellemers och är en migrationsmodell som analyserar migrationsbeslutet. Den tar upp tio variabler kopplade till demografi, sociologi och ekonomi och menar att när dessa variabler är uppnådda så tar personen

35 Lundh, Ohlsson, 1994, s.22. ​ 36 Lundh, Ohlsson, 1994, s.23. ​ 37 Åkerman, 1973, s.39f. ​

14 beslutet att emigrera. De olika variablerna är yrkesgrupp, familjestorlek, ålder, civilstånd, kön, by, läskunnighet, antal gånger personen flyttat, inskrivning och födelselän.38 Genom att granska emigranten utifrån variablerna går det skapa en bild av personens status i samhället och dennes läge i livscykeln. Analysen beaktar även hur van individen är att anpassa sig till nya förhållanden samt vilket geografiskt område den kommer ifrån och vart personerna från de området hade för destinationsort. En person som varit inskriven och bott länge i ett geografiskt område kan reagera starkare på socialt tryck än någon som precis flyttat in i området. Med denna teori finns möjlighet att jämföra olika variablers betydelse. Till exempel syns att ålder och civilstånd varit mest avgörande följt av yrkesgrupp och familjestorlek. 39

4. Metod Vid den första frågeställningen kommer främst en kvantitativ metod inriktad på kollektivbiografi att användas och de variabler som studeras om emigranterna är: kön, ålder, emigrationsland och yrke eller titel samt om de emigrerade ensamma eller i familj. Den kvantitativa metoden har valts eftersom den första frågeställningen besvaras via hårddata som hämtats från utflyttningsböcker och de summariska folkmängdsredogörelserna. Resultatet kommer att redovisas i tabeller, eftersom socknarna har olika antal emigranter och invånare kommer alla statistiska beräkningar att redovisas i procent, för att lättare kunna göra komparativa jämförelser i de andra frågeställningarna. För att uppsatsen inte ska bli för omfattande så kommer resultaten att visas för Sunnerbo härad tillsammans. Endast könsfördelningen och antalet emigranter kommer att redovisas för varje socken och redovisas procentuellt sett till socknens genomsnittliga befolkning under åren 1880-1889. Emigranternas ålder redovisas separat för män och kvinnor i olika intervaller. Det kommer finnas ett åldersintervall för barn som är 0-14 år, 15-19 år och därefter fortsätter

38 Åkerman, 1973, s.42. ​ 39 Åkerman, 1973, s.43f. ​

15 intervallerna uppåt i 10-års intervaller. Medelåldern på emigranterna räknas ut, då kommer alla emigranter med angiven ålder att vara med i beräkningarna. Statistiken över vilka länder emigranterna emigrerade till, vilken titel eller yrke de hade samt om de emigrerade ensamma eller i familj kommer redovisas i varsin tabell sammanräknad i Sunnerbo härad för hela tidsintervallen 1880-1889. Vid undersökningen av emigranternas yrke eller titel används också en kvantitativ metod, då anteckningarna i utflyttningsböckerna och de summariska folkmängdsredogörelserna både behöver tydas och beräknas. Olika titlar som angivits presenteras för män och kvinnor för sig samt andelen emigranter utan angivet yrke eller titel. Eftersom utflyttningsböckerna är skrivna av olika personer finns det risk för användningen av olika titlar, till exempel skillnaden mellan hemmason och bondson. Titlar som använts för liknande personer i samma åldersintervall och haft liknande yrken kommer att redovisas i samma kategori i statistiken, även om de inte ordagrant haft samma titel i utflyttningsböckerna. Om emigranten inte har en titel i utflyttningsboken, fast har titulerats i den summariska folkmängdsredogörelsen, kommer den titeln att användas, annars har titeln från utflyttningsboken förtur. Vid de tillfällen där en person nämnts med mer än en titel kommer yrkestiteln att få förtur. Till exempel kommer en man som omnämnts som både son och dräng att hamna i kategorin dräng och en hemmansägare som är änkling kommer att tituleras som hemmansägare. De hantverkare som inte är fullt utbildade utan har tituleras som lärlingar kommer att hamna i samma kategori som de fullärda hantverkarna. Antalet familjer som emigrerat undersöks också och för att emigranterna ska räknas som en familj ska den bestå av minst en förälder och ett barn eller vara ett gift par. Det måste inte vara en kärnfamilj med två föräldrar och barn. Tyvärr går det inte att titta på syskon som emigrerat tillsammans utan någon förälder eftersom det inte anges tydligt i källmaterialet. Det kommer göras en komparativ analys, vid de andra frågeställningarna. Komparation är ett vetenskapligt arbetssätt som utgår från att göra jämförelser, vilket gör att det går att generalisera historiska företeelser. 40

40 Dahlgren, Florén, 1996, s.195f. ​

16 Vid den andra frågeställningen kommer tabell 2 att granskas för att upptäcka och diskutera skillnader i emigrationen inom Sunnerbos socknar. Vid den tredje och fjärde frågeställningen kommer det att användas både komparativ och kvalitativ metod. Då kommer Sunnerbo att analyseras komparativt mot statistik om emigrationen från övriga Kronobergs län och nationell statistik. För att kunna se likheter och skillnader på antalet emigranter, vilka som emigrerade och vart de emigrerade. En kvalitativ metod används för att diskutera och analysera varför resultaten skiljer sig åt eller liknar varandra vid de olika områdena. Vid den fjärde frågeställningen kommer det göras en analys för att se hur de valda teorierna, push-pull- teorin och teorin om det sociologiska betraktelsesättet kan knytas till undersökningens resultat.

4.1 Källmaterial Materialet som studien grundas på är utflyttningsböckerna från Sunnerbo härads socknar, vilket är en primärkälla skrivet av en objektiv person i ett informativt och dokumenterande syfte. Utflyttningsböckerna är ett otryckt källmaterial ifyllda för hand av prästerna i socknarna under åren 1880-1889. Det står inte vem som skrivit i utflyttningsböckerna, vilket är negativt. Handstilarna visar att olika personer skrivit under åren. Böckerna från de olika socknarna och åren granskas i Arkiv digital41, en trovärdig hemsida där allt material finns inskannat. Även Riksarkivets42digitala forskarsal används för att granska de summariska folkmängdsredogörelserna från socknarna. I de summariska folkmängdsredogörelserna finns en lista över de som flyttat utomlands eller till socknen från utlandet under året och i utflyttningsböckerna står mer detaljerad information om alla som flyttade från socknarna. Där står namn, kön, civilstånd, titel eller yrke, vart de bott i socknen och platsen dit de flyttade. Där står även personens nummer i husförhörsboken och det finns en kolumn för anteckningar där prästen ofta angett saker som ålder, äktenskap eller övrig information. Alltså innehåller källan alla faktorer som är relevanta för undersökningen och många uppgifter går att kontrollera i till exempel folkmängdsredogörelserna och husförhörslängderna. I den

41Arkiv Digital, utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar. 42Riksarkivet, digitala forskarsalen, summariska folkmängdsredogörelser. sok.riksarkivet.se/summariska-folkmangdsredogorelser

17 summariska folkmängdsredogörelsen redovisas alla emigranters namn, kön, civilstånd, ålder, titel eller yrke och födelseår samt emigrationsland. Den används som en kompletterande och kontrollerande källa till utflyttningsböckerna. Vid familjemigration anger utflyttningsböckerna ibland bara namnet på fadern utan att ge information om hustru och barn. I sådana fall är de summariska folkmängdsredogörelserna mer specifika och anger information om hela familjen vilket ger mer information till undersökningen.

4.2 Källkritik Eftersom kyrkan och prästen ansvarade för dokumentationen under 1880-talet så hade de kunnat undanhålla information. Utflyttningsböckerna har fyllts i löpande under åren i anslutning till att människor flyttat, vilket ger goda förutsättningar för tidskriteriet och att prästen skrivit rätt uppgifter. Negativt är att personer kan gjort misstag så att information saknas eller är så otydligt skrivet att det inte kan tydas. I sådana lägen kan folkmängdsredogörelsen komplettera utflyttningsböckerna. Det kan även finnas fler emigranter än vad som står i utflyttningsböckerna, prästen kan ha tolkat resor till grannländerna som tillfälliga besök istället för emigration, vilket gör att människor saknas i utflyttningsböckerna. Det kan även vara så att personer som flyttat till städer senare blivit emigranter och flyttat utomlands eller att människor emigrerat utan att ha anmält det. I de undersökta utflyttningsböckerna går det inte se om emigranterna nådde sitt slutmål, de kan ha bytt resmål, fått vända åter eller omkommit på resan. I utflyttningsböckerna för de aktuella åren 1880-1889 finns det inte heller anteckningar om emigranterna som återvände hem igen, troligtvis har några av alla emigranterna återvänt till Sverige. Källmaterialet är en primär källa som är skriven av en opartisk präst som inte haft anledning till att vinkla, förfalska eller gömma uppgifter, eftersom han var ansvarig för socknens folkbokföring. Min tolkning är att källmaterialet är en trovärdig informationskälla eftersom förfalskningar av otryckt källmaterial är ovanligt och hemsidorna där källmaterialet laddas ner ses också som trovärdiga. Utflyttningsböckerna är ifyllda av en opartisk person med täta tidsintervaller och boken har inte skrivits för att påverka andra. Det är endast en dokumentation för att sköta folkbokföringen och den har sammanställts i de summariska folkmängdsredogörelserna. Fast risken för att prästen inte skrivit ner alla eller att människor inte anmält sin emigration återstår.

18 5. Bakgrund Sunnerbo härad ligger i västra Kronoberg. Här följer en kortare beskrivning av situationen i Sunnerbo under 1800-talet och en kort bakgrund till hur situationen skapades. Det kommer även att redovisas nationell emigrationsstatistik.

5.1 Situationen i Sunnerbo härad på 1800-talet I det agrart präglade området Sunnerbo härad påbörjades en omfattande satsning på skogsbruk i mitten av 1700-talet. Detta gjorde att flertalet socknar hade självförsörjning av timmer och ved, samtidigt som många hade ytterligare timmer till försäljning eller hantverk. Skogen var en viktig tillgång för bondesamhället. Sunnerbos socknar i nordväst och söder var de mest skogrika i hela länet och hade flertalet sågverk, medan socknarna Ljungby, Angelstad och Kånna var de enda socknarna som ansågs vara utan skog i hela Kronoberg.43 Vid sidan av jordbruket ägnade sig bönder åt att bränna tjära, koka bäck, framställa träkol och pottaska samtidigt som de gjorde körningar åt järnbruken. I Sunnerbo härad framställdes även vävskedar till tygtillverkning som såldes både utanför länet och utomlands genom gårdfarihandel. De första bruken i Kronoberg var inriktade på järntillverkning och drevs fram till 1860-talet då de småländska järnbruken blev utkonkurrerade. Många bruk lades ner medan somliga större och rikare bruk blev moderniserade och bytte inriktning genom att arbeta med framställningen av trä, papper eller pappersmassa istället.44 Under 1860-talet hade Kronobergs län utvecklats både jordbruksmässigt, industriellt och befolkningsmässigt. Länet var nu självförsörjande och hade tillgång till järnvägen. Fast när konjunkturen vände blev det tydligt att länet var överbefolkat, då räckte inte arbeterna och människor vände sig utomlands eller till städerna om de hade möjlighet. Böndernas situation hade förbättrats under 1800-talet, medan andra hel- eller halvproletära grupper som utgjorde 40% av befolkningen fick det betydligt kärvare, speciellt under tider med lågkonjunktur och dåliga skördar.45

43 Larsson,1999, s.207. ​ 44 Rydén,1999, s.335. ​ 45 Larsson,1999, s.233f. ​

19 Under 1700-talet började skiftesförändringar av jordbruket på landsbygden att införas, 1827 infördes laga skifte som berörde flertalet byar och resulterade i bysprängningar fram till 1880-talet. Skiftet innebar att byarna splittrades både geografiskt och socialt. Tidigare hade byn arbetat gemensamt i kollektiv vilket nu upphörde och arbetet blev individuellt och kopplat till kärnfamiljen. Upprättandet av nya skiften gjorde också att människor ibland hamnade i konflikt med varandra. Bysprängningarna kan ha bidragit till att skapa konservatism i kyrkliga, mentala och politiska avseenden som märktes i slutet av 1800-talet och kan på sikt ha gett upphov till avfolkningen av landsbygden.46 Riksdagsordningen 1866 innebar att endast 5% av Sveriges befolkning hade inflytande på politiken. Kvinnor hade ingen rösträtt och endast 21% av de myndiga männen hade en så hög inkomst att de fick rösta. I Kronoberg innebar det att hemmansägarna fick det största inflytandet på politiken. Bondeståndets riksdagsmän från Kronoberg var oftast motståndare till ökad demokratisering, sekularisering och liberalisering av kyrkan.47 Under 1880-talet präglades Kronoberg av en jordbrukskris och många människor flyttade eller emigrerade utomlands. En politisk polarisering började ske och folkrörelser som var mer frisinnade och socialistiska växte fram. Det var rörelser som nyevangeliska väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Folkrörelserna vände sig till underklassen och fick en stor betydelse för framtidens politiska struktur i Sverige eftersom de skapade nya kontaktnät och ökade kunskaperna om demokrati hos befolkningen.48 På 1850-talet började frikyrkligheten att utvecklas i Sunnerbo och med åren bildades missionsföreningar och den nyevangeliska väckelsen var utbredd i hela häraden bortsett från Pjätteryds, Odensjös och Hallaryds pastorat.49 Under 1800-talet steg folkmängden i Kronoberg med snabb takt, en känd motivering till folkökningen är Esias Tegners citat om “freden, vaccinet och potäterna”. Barnadödligheten minskade drastiskt och ses som en stor förklaringen till befolkningsökningen. Under åren 1805-1865 hade Sunnerbos befolkning ökat med 93% och var uppe i 42 276 personer.50 Folkökningen skapade svårigheter för många att försörja sig inom länet, vilket gav upphov till arbetskraftsutvandring. Många i Sunnerbo

46 Larsson,1999, s.210f. ​ 47 Johansson,1999, s.298f. ​ 48 Larsson,1999, s.258f. ​ 49 Åberg,1999, s.401. ​ 50 Larsson,1999, s.221. ​

20 arbetskraftsutvandrade långa sträckor efter 1840-talet, till exempel till Skåne eller Danmark för att säsongsarbeta inom jordbruket. Under 1850-talet började dock blickarna vändas mer mot Amerika. Wexjöbladet publicerade positiva reportage från emigranter som var nöjda med förhållandena i Amerika och några år senare började emigrantagenter att annonsera om Amerika i Wexjöbladet.51 Emigrationen till Amerika under 1880-talet hade inte samma karaktär som nödårs-emigrationen på 1860-talet då människor flytt förfärliga förhållanden. Nu emigrerade människor främst för att Amerika erbjöd bättre ekonomiska och sociala villkor, vilket särskilt lockade kvinnor till att emigrera.52

Tabell 1. Folkmängden i Sunnerbo Härad åren 1865-1895 och procentuell förändring till ​ föregående årtal.

Sunnerbo härads befolkning Befolkningsförändring (%) Årtal

1865 42 276 -

1880 43 355 + 2,6

1895 39 334 - 9,3 Källa: Riksarkivet, summariska folkmängdsredogörelser från Sunnerbo härads socknar.

5.1 Nationell emigrationsstatistik Sverige är ett av de åtta länder i Europa som hade störst utvandring till USA. Under åren 1821-1940 emigrerade det totalt 1 249 810 svenskar till USA.53 Under det aktuella decenniet 1881-1890 utvandrade hela 6,94 promille av den svenska befolkningen. Från landsbygden emigrerade 7,14 promille och 6,46 promille från städerna. Då var det endast Halland, Jönköping och Värmlands län som hade fler emigranter än Kronobergs län, där 10,48 promille av befolkningen emigrerade.54 Året då flest människor emigrerade från Sverige var 1882, följt av 1887 med nästan lika många emigranter. Under de åren beräknas cirka 50 000 människor ha lämnat Sverige. 55 Det är främst emigrationen

51 Larsson,1999, s.223f. ​ 52 Larsson,1999, s.241. ​ 53 Beijbom, 1995, s.62. ​ ​ 54 Beijbom, 1995, s.213. ​ 55 Beijbom, 1995, s.41. ​

21 utanför Europa som minskar mellan åren 1883-1886. Emigrationen till Europa är ganska stabil under 1880-talet även om den successivt minskar, den går från 5711 emigranter 1880 till 4296 emigranter 1889.56 I Ulf Beijboms jämförelse mellan emigranternas yrken i Kronobergs, Jönköpings och Gävleborgs län kan tydligt ses att över hälften av Kronobergs emigranter hade ett jordbruksrelaterat arbete. De andra länen hade fler emigranter kopplade till industri- eller hantverksarbeten.57 Det var en relativt jämn könsfördelning bland emigranterna från Kronobergs län och under åren 1861-1920 var antalet emigrerande kvinnor fler från Kronoberg, än genomsnittet i hela svenska riket. 58 De flesta emigranterna från Sverige var i åldersintervallet 20-29 år när de emigrerade, följt av åldersintervallet 15-19 år. Denna statistik representerar även åldern på Kronobergs emigranter.59

6. Empirisk huvudundersökning I huvuddelen av detta arbete presenteras statistiken om emigranterna från Sunnerbo härad i tabeller. Det handlar om antalet emigranter samt könsfördelningen och åldersfördelningen bland emigranterna även vilket land de emigrerade till samt vilket yrke eller titel de hade innan emigrationen och om de flyttade ensamma eller i familj.

6.1 Antalet emigranter från Sunnerbo härad och dess socknar samt könsfördelningen mellan emigranterna

I tabell 2 nedan presenteras andelen emigranter uträknat i procent, baserat på genomsnittet av antalet invånare i socknarna under åren 1880-1889. Resultatet i denna tabell är främst till för att jämföra socknarna och se vilken socken som hade flest antal emigranter i förhållande till sin folkmängd.

56 Beijbom, 1995, s.212. ​ 57 Beijbom, 2000, s.69ff. ​ 58 Beijbom, 2000, s.56f. ​ 59 Beijbom, 2000, s.51. ​

22 Tabell 2. Antalet emigranter från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 fördelat ​ mellan män och kvinnor.

Antalet Antalet Totalt Genomsnittlig Andelen Andelen kvinnliga manliga antal befolkning i kvinnliga emigranter sett till Socken emigranter emigranter emigranter socknen. emigranter. socknens (%) genomsnittliga befolkning. (%)

Vittaryd 57 78 135 737 42,2 18,3

Dörarp 37 52 89 664 41,6 13,4

Berga 407 501 908 3602 44,8 25,2

Ryssby 274 325 599 2950 45,7 20,3

Tutaryd 42 46 88 624 47,7 14,1

Ljungby 205 197 402 1662 51,0 24,2

Angelstad 134 167 301 1698 44,5 17,7

Annerstad 76 71 147 1374 51,7 10,7

Odensjö 27 21 48 1001 56,3 4,8

Lidhult 21 38 59 1269 35,6 4,6

Vrå 39 68 107 1368 36,4 7,8

Torpa 102 83 185 1529 55,1 12,1

Nöttja 130 114 244 805 53,3 30,3

Kånna 109 97 206 834 52,9 24,7

S. Ljunga 265 286 551 1976 48,0 27,8

Agunnaryd 142 130 272 1925 52,2 14,1

Hamneda 226 207 433 1927 52,2 22,5

Pjätteryd 288 296 584 2517 49,3 23,2

Göteryd 210 244 454 3269 46,3 13,9

Hallaryd 111 111 222 2177 50,0 10,2

Traryd 218 179 397 1913 54,9 20,8

Hinneryd 255 230 485 2785 52,6 17,4

Markaryd 264 252 516 3613 51,2 14,3

Sunnerbo 3639 3793 7432 42219 49,0 17,6 Härad Källa: Summariska folkberäkningar från socknarna i Sunnerbo Härad åren 1880-1889 från Digitala forskarsalen, Riksarkivet samt utflyttningsböckerna för de olika socknarna lästa i Arkiv Digital.

23 Totalt emigrerade 7432 personer från Sunnerbo härad och av dem var 49% kvinnor. Andelen emigranter i förhållande till Sunnerbos genomsnittliga befolkning är 17,6%. Socknarna med flest emigranter sett till sin genomsnittsbefolkning är Nöttja på 30,3% följt av Södra Ljunga med en andel på 27,8% och tredje högsta utvandringen hade Berga socken på 25,2%. Lägst utvandring sett till sin genomsnittsbefolkning hade Lidhults socken på 4,6% och Odensjö socken med 4,8%. Den högsta andelen kvinnliga emigranter hade Odensjö, Torpa och Traryds socknar medan socknarna Lidhult, Vrå och Dörarp hade störst andel manliga emigranter. I 11 av de 23 undersökta socknarna var andelen kvinnor högre bland emigranterna och i Hallaryds socken var andelen män och kvinnor jämlik.

6.2 Åldersfördelningen bland emigranterna

Tabell 3: Åldersfördelningen bland emigranterna från Sunnerbo härad under åren 1880-1889. ​ Totalt antal Andel i Procent (%) 1880-1889 fördelat Ålder utifrån kön.

M K M K

0-14 650 646 17,1 17,8

15-19 862 843 22,7 23,1

20-29 1569 1472 41,4 40,5

30-39 378 362 10,0 9,9

40-49 186 145 4,9 3,9

50-59 89 93 2,3 2,6

60 + 44 68 1,2 1,9

Okänd 15 10 0,4 0,3

Summa 3793 3639 100 100

Medel- 22,5 22,7 ålder Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.

I tabell 3 presenteras åldersfördelningen bland Sunnerbo härads emigranter för både män och kvinnor. Åldersfördelningen mellan kvinnor och män är nästan snarlik, majoriteten

24 av emigranterna var i åldern 20-29 år, 41,4% av männen och 40,5% av kvinnorna. Därefter var flest av emigranterna i åldern 15-19 år, 22,7% av männen och 23,1% av kvinnorna. 17,1% av männen och 17,8% av kvinnorna var barn i åldrarna 0-14 år. Den resterande delen av emigranterna var över 30 år och 1,2% av männen respektive 1,9% av kvinnorna var över 60 år. Medelåldern för emigranterna från Sunnerbo var 22,5 år för män och 22,7 år för kvinnor.

6.3 Familjemigration

Tabell 4. Emigrerande familjer från Sunnerbo härad under åren 1880-1889. ​ Antalet familjer

Kärnfamiljer 408

Icke 201 kärnfamiljer

Totalt 609 Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.

Från Sunnerbo härad emigrerade totalt 609 familjer. Av dessa var 408 kärnfamiljer med båda föräldrarna och barn. 201 familjer var inte kärnfamiljer under emigrationen och innehöll alltså bara en förälder och barn eller enbart ett gift par utan barn. De som titulerats som icke kärnfamiljer kan förenats till kärnfamiljer i destinationslandet ifall den andra föräldern emigrerat tidigare eller om paret har barn i destinationslandet sedan tidigare. Familjerna som inte var kärnfamiljer består även av änkor och änklingar som emigrerat ihop med sina barn samt pigor som ofta emigrerat ihop med ett barn, barnen har ibland titulerats som oäkta. Totalt var det 2449 personer av emigranterna som emigrerade i en familj och det motsvarar totalt en tredjedel av alla emigranter från Sunnerbo. 4983 personer emigrerade utan någon förälder eller partner, även om de kan ha emigrerat i andra grupper. Till exempel med sina syskon eller vänner, fast denna typen av emigranter har inte undersökts. Se tabell 5 nedan.

25 Tabell 5. Familjemigration från Sunnerbo härad under åren 1880-1889. ​ Antalet Andelen i procent emigranter (%)

Familjemigrater 2449 33

Övriga emigranter 4983 67

Totalt 7432 100 Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.

6.4 Emigranternas yrke eller titlar. I kyrkböckerna har nästan alla emigranter blivit presenterade med en titel eller ett yrke. I tabell 6 och tabell 7 nedan finns yrken och titlar angivna för emigranterna från Sunnerbo. Majoriteten, 46,66% av de manliga emigranterna hade titeln dräng som yrkestitel, därefter var titeln son vanligast på 17,64% följt av titeln hemmason, yngling eller gosse på 13,02%. De med titeln son har emigrerat tillsammans med sin familj. I utflyttningsböckerna har titeln hemmason använts olika i socknarna och det har förekommit titlar som åboson, bondson och torparson och de titlarna har alla sammanställts under kategorin hemmason. 5,48% av emigranterna har varit hemmansägare, bönder eller markägare samt 2,18% har varit torpare, arrendatorer eller backstugesittare. De flesta av yrkerna har en koppling till jordbruket, 5,14% av männen har titulerats som arbetare, somliga mer specifikt som såg- eller fabriksarbetare, fast de med enbart titeln arbetare kan ha haft ett arbete kopplat till jordbruk. Detsamma gäller de som enbart titulerats som mannen, hyresgäst eller inhyst. De personerna som titulerats så har ofta varit fadern i en familj och troligtvis även haft en yrkestitel. Det förekommer även en del hantverksyrken som snickare, stenhuggare, skräddare, garvare och skomakare som 3,14% av emigranterna var titulerade med. Det finns även yrken kopplade till handel och militära titlar som korpral, löjtnant och soldat. Ett fåtal av titlarna har en koppling till utbildning som lärare och studerande, samt till sjukvården som doktor, veterinär och apotekare. Somliga emigranter hade serviceyrken som kusk, stationskarl och kypare medan några arbetade på kontor som rättare, kontorister eller skrivare. Ett fåtal emigranter har lite finare yrkestitlar som inspektör, direktör och byggmästare.

26

Tabell 6. De manliga emigranterna från Sunnerbo härads yrken eller titlar 1880-1889. ​ Yrke/Titel Antalet Andelen i procent (%) emigranter

Dräng 1770 46,66

Son 669 17,64

Hemmason,Yngling, Gosse 494 13,02

Hemmansägare, Bonde, Tomtägare, 208 5,48 Possessionat, Nämndeman

Arbetare, Fabriksarbetare, Sågarbetare, 195 5,14 Stockhuggare

Arrendator, Brukare, Torpare, Backstugesittare. 108 2,84

Skräddare, Skomakare, Sadelmakare, Garvare, 63 1,66 Urmakare, Cigarrmakare, Juvelerare.

Hyresgäst, Inhyst, Undantagsman. 59 1,56

Löjtnant, Korpral, Soldat. 53 1,40

Smed, Kopparslagare, Metallarbetare, 30 0,79 Stenhuggare, Murare

Snickare, Målare, Vagnmakare, Böckare, 26 0,69 Repslagare.

Bokhållare, Rättare, Kontorist, Skrivare. 22 0,58

Mjölnare, Bagare, Mejerist. 15 0,40

Handelsman, Gårdfarihandlare, Agent. 15 0,40

Änkling 13 0,34

Doktor, Veterinär,Apotekare, Lärare, 12 0,32 Studerande, Teknolog.

Inspektör, Direktör, Gästgivare, Jägmästare, 11 0,29 Byggmästare, Verkmästare.

Trädgårdsmästare, Kusk, Kypare, Stationskarl. 9 0,24

Sjöman, Maskinist 3 0,07

Mannen, Ingen titel, Otydbar titel 18 0,47

Summa 3793 99,99 Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.

Ett fåtal män hade titeln änkling och eftersom yrkestitlar haft förtur i undersökningen så har personer som titulerats med både yrkestitel och titeln änkling hamnat i kategorin för

27 sitt yrke istället. Alltså fanns det fler änklingar bland emigranterna från Sunnerbo härad än vad tabellen visar.

Tabell 7. De kvinnliga emigranterna från Sunnerbo härads yrken eller titlar 1880-1889. ​ Yrke/Titel Antalet emigranter Andelen i procent (%)

Piga, hushållerska,barnflicka 1866 51,27

Dotter 640 17,59

Hustru, Fru 540 14,84

Hemmadotter 394 10,83

Änka 72 1,98

Flicka, Barn, Fosterbarn 39 1,07

Jungfru, Fröken, Mamsell 33 0,91

Sömmerska 16 0,44

Lärare 11 0,30

Arbeterska, Mejerska 9 0,25

Inhyst, undantagskvinna 4 0,11

Hemmansägare, Jordbrukare 3 0,08

Barnmorska 1 0,03

Ingen titel eller otydbar titel 11 0,30

Summa 3639 100,0 Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.

Bland de kvinnliga emigranterna var över 51% pigor och 17,59% titulerades som döttrar medan 14,84% titulerades som hustru eller fru. Eftersom kvinnorna inte hade lönearbete i lika stor utsträckning som männen så har de tituleras med betydligt fler titlar kopplade till familjen. Hemmadöttrar har 10,83% av kvinnorna titulerats med och 1,07% har titulerats som flickor. Skillnaden mellan titel hemmadotter och flicka har främst varit åldern i utflyttningsböckerna. Titeln flicka har somliga präster givit till kvinnor under 15 år medan kvinnor i tonåren titulerats som hemmadotter istället, detta har skilt sig mellan olika utflyttningsböcker. Dock är titlarna jungfru, mamsell och fröken givna till kvinnor i samma ålder som hemmadöttrarna fast de har haft en finare härkomst är hemmadöttrarna som oftast var döttrar till en bonde, torpare eller arbetare. I somliga

28 utflyttningsböcker har kvinnorna kallats för åbodotter, torpardotter eller bondedotter istället, fast i denna kategorisering står alla under titeln hemmadotter. De som titulerats som enbart dotter har emigrerat tillsammans med sin familj. De yrken som kvinnor titulerats med är sömmerska, mejerska, lärare och en kvinna har titulerats som barnmorska. Några kvinnor har enbart fått titeln arbeterska medan tre kvinnor fått titeln som hemmansägare och jordbrukare. Fyra kvinnor har titulerats som inhysta och undantagskvinnor. 1,98% av kvinnorna titulerats som änkor, en förklaring till att det fanns fler änkor än änklingar är troligtvis för att fler änklingarna skrivits med sin yrkestitel.

6.5 Emigranternas val av emigrationsland

Tabell 8. Länderna dit emigranterna från Sunnerbo härad emigrerade under åren 1880-1889. ​ Område Sunnerbo härad

Länder Antalet Andelen i emigranter procent (%)

N. Amerika 6376 85,8

Danmark 748 10,0

Tyskland 240 3,2

Norge 28 0,4

S.Amerika 16 0,2

Australien 8 0,1

England 7 0,1

Ryssland, 7 0,1 Finland, Belgien

Okänt land 2 0,03

Totalt 7432 99,93 Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.

I tabell 8 presenteras de områden som emigranterna uppgav att de skulle emigrera till. Majoriteten av emigranterna, 85,8%, emigrerade till Nordamerika och 10,0% emigrerade till Danmark samt 3,2% till Tyskland. Ett mindre antal emigranter flyttade till Norge,

29 Sydamerika, Australien och England. Ett fåtal personer utvandrade till Finland, Ryssland och Belgien. Två emigranters destinationsland gick inte att utläsa. Emigranternas destinationsländer har beskrivits med olika detalj i utflyttningsböckerna. Majoriteten av prästerna har endast angett Nordamerika istället för att ange USA eller Kanada medan somliga präster angett delstaten i Nordamerika dit emigranten skulle flytta. Detsamma gäller vid emigrationen till Sydamerika, där har majoriteten av emigranterna fått Brasilien som sitt emigrationsland. Specifika områden som nämnts vid emigrationen till Danmark är Köpenhamn och Jylland medan städer som Mecklenburg och Lübeck var destinationsorter i Tyskland.

6.6 Sammanfattning av empiriska huvudundersökningen Undersökningen har visat att det emigrerade 7432 personer från Sunnerbo härad och att 49% av emigranterna var kvinnor. Sett till genomsnittsbefolkningen så emigrerade 17,6% från Sunnerbo. Socknen Nöttja hade högst procentuell utvandring på 30,3% och Lidhult den minsta på 4,6%. Majoriteten av emigranterna var i åldern 20-29 år när de emigrerade och medelåldern bland emigranterna var 22,5 år för män och 22,7 år för kvinnor. Totalt emigrerade 609 familjer från Sunnerbo och en tredjedel av emigranterna emigrerade tillsammans med sin familj. Majoriteten av emigranterna hade yrkestiteln dräng eller piga, därefter var titeln son och dotter vanligast följt av hemmason och hustru. Nordamerika var destinationslandet för 85,8% av emigranterna, därefter var Danmark och Tyskland de länder dit flest emigrerade.

7. Analys och diskussion

Den första frågeställningen har besvarats i den empiriska undersökningen som handlar om vilka emigranterna var, hur de emigrerade och vart de emigrerade. Resultatet från empiriska undersökningen kommer nu användas för att besvara de andra frågeställningarna, skillnader mellan Sunnerbo härads socknar kommer diskuteras och vid den tredje och fjärde frågeställning jämförs emigrationen från Sunnerbo med emigrationen från hela Sverige och tidigare forskning. Resultatet från undersökningen ska även diskuteras och analyseras i förhållande till uppsatsens valda teorier.

30 7.1 Skillnaden mellan Sunnerbo härads socknar Den empiriska undersökningen visade att majoriteten av emigranterna från Sunnerbo härad var unga människor som hade agrart präglade yrken som piga och dräng samt emigrerade till Nordamerika. Undersökningen visade även att det inte var stor skillnad i antal mellan de manliga och kvinnliga emigranterna eftersom 49% var kvinnor. Socknarna Nöttja, Södra Ljunga och Berga hade den procentuellt största utvandringen under åren 1880-1889. Nöttja och Södra Ljunga var typiskt agrara socknar inriktade på jordbruk och skogsbruk, från Södra Ljunga och Berga socken var majoriteten av emigranterna män. Majoriteten av socknarna som hade en emigration över 20% är inriktade på skogsbruk och jordbruk som Hamneda, Pjätteryd och Ryssby. Ljungby socknen skiljer sig något eftersom den på 1880-talet hade börjat bli en växande tätort och hade en procent på 24,2%. Även Berga var en större tätort och både Ljungby och Berga var mest industrialiserade, eftersom de hade vattenkraftverk i anknytning till ån här. Socknarna Lidhult och Odensjö sticker ut med en låg emigration och en andel emigranter under 5%. Deras närmsta grannsocknar har också bland den lägsta emigrationen i Sunnerbo. Socknarna ligger i västra Sunnerbo vid gränsen mot Halland och Lidhult och Vrå hade störst andel manliga emigranter i Sunnerbo. En anledning till det färre antalet emigranter kan vara att människor flyttade inrikes, till andra socknar eller till Hallands län. Det kan misstänkas att socknarna som gränsade mot Halland och Skåne hade fler säsongsarbetare för att arbetarna kunde gå över gränsen. Den arbetspendlingen var svårare för de som bodde längre in i Sunnerbo. Ingvar Karlsson skriver att socknarna i sydvästra Sunnerbo klarade sig bättre undan emigrationstopparna, speciellt Hallaryd och Markaryd ihop med grannsocknen Göteryd. Eftersom befolkningen ägnade sig åt arbetsuppgifter som hantverk när jordbrukstiderna var dåliga, samt att åarna och sedan järnvägen byggde upp industrin i området som gav arbeten.60 En gemensam faktor för socknarna Traryd, Markaryd och Hinneryd var att kvinnoandelen av emigranterna var över 50% och alla socknar inklusive Hallaryd hade en emigration på över 10%. Hallaryd och Markaryd hade de lägsta emigrationssiffrorna i sydvästra Sunnerbo medan Hinneryd och Traryd hade en högre emigration än

60 Karlsson, 1978, s.79-84 ​

31 genomsnittet i Sunnerbo på 17,8% respektive 20,8%. Troligtvis är binäringen som hantverkare en anledning till emigrationsskillnaderna, eftersom järnvägarna och den stora industriella utvecklingen tog fart på riktigt runt sekelskiftet i sydvästra Sunnerbo, då pappersbruken hade etablerats och skapat arbeten. Stambanan och de tidiga byggnationerna av järnvägar bidrog till ökad industrialisering och arbete, fast det kunde inte sysselsätta alla. Delary bruk var ett av få bruk som inte lades ner när konkurrensen ökade och det var beläget i Göteryds socken som hade en andel emigranter under genomsnittet för Sunnerbo på 13,9%. Färre människor kan ha emigrerat för att de hade arbete på bruket eller kopplat till bruket. De kan också livnärt sig på hantverk som människor i Hallaryds och Markaryds socken. Göteryds socken ligger i anknytning till stambanan som fanns på 1880-talet. Industrierna kunde inte erbjuda ett lika gott ekonomiskt och socialt skydd som Amerika och industrierna kunde inte absorbera hela arbetsöverskottet, för varje man som fick arbete i industrin fick ändå två män emigrera under 1870- och 1880-talet.61 En faktor att ha i åtanke för emigrationsskillnaderna inom Sunnerbos socknar är att emigrationen kan varit högre eller lägre under andra decennium, vilket kan förklara skillnaderna under 1880-talet.

7.2 Emigranterna från Sunnerbo härad kopplade till tidigare forskning och teorierna Den tredje och fjärde frågeställningen handlar om att jämföra emigrationen från Sunnerbo härad med Kronobergs län och hela Sveriges rike, samt att se om push-pull teorin och det sociologiska betraktelsesättet kan användas för att förklara emigrationen från Sunnerbo.

7.2.1 Beslutet att emigrera I push-pull teorin hävdar Lundh och Ohlsson att beslutet till migration sker i tre steg. Först att emigranten tar beslutet att emigrera och det beslutet tas främst för att levnadsvillkoren i ett annat land såg mer lovande ut än i hemlandet.62

61 Beijbom, 1995, s.22. ​ 62 Lundh, Ohlsson, 1994, s.14ff. ​

32

7.2.1.1 Levnadsstandarden och arbetsmöjligheterna Under åren 1880-1889 hade utvandringen från Kronoberg en nästan jämlik könsfördelning, då 49,2% var kvinnor, i hela Sverige beräknades den kvinnliga andelen emigranter vara cirka 43,5%.63 Att 49,0% av Sunnerbos emigranter var kvinnor passar ihop med Kronobergs kvinnliga andel under åren 1880-1889. Andelen kvinnor från Sunnerbo och Kronoberg är betydligt högre än det svenska genomsnittet, samtidigt som Sunnerbos kvinnliga andel är högre än Långasjös socken i sydöstra Kronoberg på 42,6%. I Långasjö socken motiverades antalet färre kvinnor med att kvinnorna sökte sig till svenska städer för tjänstearbete istället för att emigrera.64 Detsamma gäller Anges Wiréns undersökning, som visar att fler kvinnor flyttade till städerna än vad männen gjorde, troligtvis på grund av kvinnoöverskottet som rådde i Sverige. En del kvinnor emigrerade vidare utomlands efter en tid i staden, medan männen emigrerade direkt från landsbygden. 65 Detta är en variabel som teorin om det sociala betraktelsesättet tar upp, att människor som valt att flytta tidigare kan ha lättare för att flytta igen. Ulf Beijbom visar också på detta, det uppskattas att över tre fjärdedelar av emigranterna från Stockholmsförsamlingarna Klara och Katarina vid 1800-talets slut var inflyttade till staden och att de troligtvis valt att emigrera till Amerika på grund av missförhållandena i Stockholm. 66 Denna undersökning har inte tittat på emigranternas födelsesocknar, eftersom många emigranter var unga så hade de troligtvis inte hunnit flytta många gånger. Samtidigt som de troligtvis inte hade varit motiverade att flytta till Kronoberg. En orsak som gjorde att flera kvinnor från Sunnerbo valde att emigrera utomlands på direkten kan ha varit för att de såg chansen att få arbete i en av Sveriges storstäder svårare, än att få arbete i utlandet. Dessutom ligger Kronoberg ganska långt ifrån Sveriges storstäder och troligtvis ökade möjligheten till arbete om personerna skaffade betyg och tog sig utomlands. På 1880-talet hade emigrationen från Sverige redan ägt rum i decennier, vilket gjorde att människorna kunde ha fler kontakter utomlands än vad de hade i Sveriges städer, detta

63 Beijbom, 2000, s.56. 64 Johansson, 1967, s.780f. ​ 65 Wirén, 1975, s.68. ​ ​ 66 Beijbom, 1995, s.23. ​

33 gäller både för kvinnor och män. Troligtvis hade kvinnorna svårare att finna arbete än männen eftersom många yrken var mansdominerade. Den mansdominerade arbetsmarknaden kan varit en faktor som gjorde att män vågade emigrera utomlands på direkten. Kvinnliga emigranter från Sunnerbo hade troligtvis inte mycket att förlora, det saknades både arbeten och män att ingå äktenskap med eftersom det emigrerade fler män än kvinnor. De med kontakter i utlandet hade chansen att få hjälp och kunde de inte få arbete så kunde de kanske ingå äktenskap, istället för att vara i Sverige och arbeta som piga eller vara hemmadotter. Ingvar Karlsson skriver att majoriteten av alla arbeten för ungdomar var hårda, smutsiga och lågavlönade.67 Människorna i Kronoberg som var kopplade till jordbruket hade haft sämre förutsättningar under hela 1880-talet och arbetsmarknaden räckte inte till den stora befolkningen. Majoriteten av de som inte var arbetslösa hade ett slitsamt och lågavlönat arbete inom jordbruket. Detta gjorde att både arbetslösa och lågavlönade troligtvis kände motivation att arbetskraftutvandra. Från Sunnerbo härads socknar var piga och dräng de vanligaste yrkestitlarna. Vilket det även var bland Långasjö sockens emigranter under 1880-talet. 68 I Kronobergs län beräknades 35,5% av emigranterna vara pigor och hela 51,5% av emigranterna under åren 1845-1900 var jordbruksföretagare eller jordbruksarbetare, då är inte hemmadöttrar och hemmasöner inräknade.69 Vilket stämmer in på Sunnerbos emigranter, där endast en liten andel hade koppling till hantverk-,militär-,handels-, bokföring- eller läraryrken. De olika titlarna och yrkena kan ses i detalj i tabell 6 och 7. Nationellt så syns det att titlarna på emigranterna är påverkade utifrån de branscher befolkningen livnärde sig på i länet. Titlar som industriarbetare och hantverkare var vanligare hos emigranter från Gävleborgs län i sydöstra delen av Norrland, jämfört med Kronoberg eftersom Gävleborg var mer industrialiserat. En gemensam faktor bland emigranterna nationellt sett, är emigrationen bland unga män för att undslippa värnplikten eller exercisen. 70 På 1880-talet hade det varit fred i Sverige sedan 1814, fast många ville ändå slippa värnplikten och exercisen. En anledning kan vara att de inte ville

67 Karlsson, 1978, s.102f. ​ ​ 68 Johansson, 1967,s.784f. ​ 69 Beijbom, 2000, s.70f. ​ 70 Beijbom, 2000, s.68ff. ​

34 gå ut i krig eller leva som soldattorpare. En indelt soldat fick troligtvis en liten bit mark att försörja sig på, tills dagen han skulle ut i krig. Detta var ett nationellt system som gällde fram till den allmänna värnplikten infördes helt. Troligtvis kunde livet som soldat vara lika odrägligt som för en torpare, eftersom de ofta fick vara jordbruksarbetare för att klara att försörja sig själva och sin familj.

7.2.1.2 Samhällsförändringar Könsmässigt är emigrationen från Sunnerbo härad nästan jämlik och majoriteten är unga människor. De flesta som emigrerade från Kronoberg var i åldern 20-29 år, följt av åldersintervallen 15-19 år under 1880-talet, den åldern passar även in på Sunnerbos emigranter. Kronobergs län skiljer sig inte mycket från den nationella statistiken om emigranternas ålder. Eftersom barnadödligheten minskade i Sverige blev det födelseöverskott och några år senare fanns många unga arbetsföra människor. Samtidigt som skiftesförändringarna hade ändrat förhållandena på landsbygden, meningen var att det skulle skapa individuella företag istället för by-kollektiv. Istället splittrades gemenskapen och byborna hade ingen gemensam träffpunkt längre, de kunde träffas i kyrkan, fast det var inte givet längre eftersom de frikyrkliga rörelserna började växa fram. Skiftesförändringarna blev en fördel för många hemmansägare samtidigt som underklassen växte och fick sämre förutsättningar att försörja sig. 71 Skiftena kunde öka effektiviteten i jordbruket och individualiteten ökade troligtvis möjligheten för hemmansägare att sälja sina fastigheter, för att ha råd att utvandra. En kulturell faktor bland Sveriges emigranter är kopplingen till väckelserörelserna. I Sverige var det legaliserat med religionsförföljelse mellan åren 1726 till 1858. 72 Även om religiös förföljelse inte var tillåtet på 1880-talet så tog det decennier innan det blev religionsfrihet i Sverige, troligtvis lockade religionsfriheten i Amerika många svenska emigranter. Precis som politiska faktorer gjorde. Det var överklassen som bestämde i Sverige vilket gjorde att underklassen inte kunde påverka sin egen situation, även om de nya folkrörelserna som växte fram under 1880-talet några decennier senare skulle lyckas få inverkan på politiken.

71 Beijbom, 1995, s.17f ​ 72 Beijbom, 1995, s.29. ​

35

7.2.2 Valet av emigrationsland Det andra steget med valet av emigrationsland kan vara kopplat både till kostnaden av resan och hur länge emigranten planerade att var hemifrån. De som kunde valde Nordamerika, medan kortsiktiga arbetskraftsutvandrare valde Danmark eller länder i Europa. Kostnaden för emigration tar inte push-pull-teorin hänsyn till, fast valet av emigrationsland och alla de som stannade i Sverige hade nog inte varit detsamma om emigrationen varit gratis. Sett till emigranternas yrkestitlar inom jordbruket och deras unga ålder så dras slutsatsen om att majoriteten var arbetskraftsutvandrare. Under emigrationsprocessen mellan 1851-1940 emigrerade 81% av alla kronobergare till USA, 13% till Danmark och 3% till Tyskland.73 Den nationella statistiken talar för att majoriteten av emigranterna valde Nordamerika, dock är de oklart vilket land i Nordamerika de valde. Emigrationen till Tyskland och Danmark var högre under de första åren av emigrationen, troligtvis eftersom resan dit var billigare. Under 1880-talet beräknades 80-90% av emigranterna från sydvästra Kronoberg ha utvandrat till Nordamerika 74 och undersökningen för hela Sunnerbo under 1880-talet visade att 85,8% emigrerade till Nordamerika. I utflyttningsböckerna har prästen oftast angett Nordamerika, det finns ingen information om vilket land i Nordamerika som valdes även om vissa präster har angett delstater. Troligtvis valde majoriteten av emigranterna att bosätta sig i USA, fast en del kan även valt Kanada. Sunnerbo härad har haft ett lägre antal emigranter till Danmark, än vad som förekommer i den genomsnittliga statistiken i Kronoberg. Anledningen till att statistiken från de undersökta åren på 1880-talet skiljer sig från Kronobergs migrationsstatistik under åren 1851-1940, beror till stor del på att fler hade råd att köpa biljett till Nordamerika under 1880-talet. När folk inte hade råd med en biljett till Nordamerika blev det istället arbetskraftsutvandring till Danmark eller Tyskland. Grannländerna sökte pigor, jordbruksarbetare och hantverkare, samtidigt som lönen var högre än i Sverige. Ibland betalade arbetsgivaren kostnaden för resan, vilket gjorde att de fattigaste som inte kunde köpa en biljett själva också kunde emigrera. Det emigrerade troligtvis många fler människor till Danmark och Tyskland än vad statistiken berättar. Präster antecknade inte

73 Beijbom, 2000, s.48. ​ 74 Karlsson,1978, s,79. ​

36 alltid ner resan i utflyttningsböckerna eftersom det ansågs som en tillfällig resa. Det var inte heller vanligt att resenärerna behövde visa pass eller utflyttningsbetyg för resan till ett grannland. 75 I Sverige drogs utvandringsfriheten in 1884, bland annat för rädslan att alla värnpliktiga skulle utvandra. Den indragna utvandringsfriheten innebar att alla utvandrare skulle uppvisa ett utflyttningsbetyg och de som var värnpliktiga skulle även ha tillstånd från regementet.76 Prästen i Traryd har antecknat människor som flyttat utan lov i folkmängdsredogörelsen i början av 1880-talet. För året 1881 har han antecknat att 6 personer rymt till Amerika utan betyg samt ytterligare 5 personer och att 13 personer åkt till Danmark utan fullständiga betyg. 77 Anteckningarna i folkmängdsredogörelsen har upphört under andra delen av 1800-talet och troligtvis skrivits i en annan bok. Troligtvis har de andra prästerna i Sunnerbo härad antecknat liknande uppgifter i en annan bok.

7.2.4 När emigranterna emigrerade Det tredje momentet är inriktat på när emigrationen skedde. Det har en stark koppling till högkonjunkturer i destinationslandet. Eftersom Sveriges jordbruk gick bakåt redan i början av 1880-talet så kan många människor redan då beslutat att de skulle emigrera och börjat spara till en biljett. Åren 1882 och 1887 är de åren då emigrationen var störst från Sverige med cirka 50 000 emigranter per år. 78 En förklaring till att de åren har störst utvandring kan vara för att Amerika hade depression i mitten av 1880-talet, så många emigrerade innan och efter depressionen. Emigranter hade troligtvis svårare att få arbete i Amerika under depressionen. Det kan också ha varit så att fattiga människor inte hann samla ihop pengar till sin biljett innan depressionen i Amerika bröt ut eller för att människor i Amerika samlade ihop pengar och skickade hem och därför blev emigrationen betydligt större efter depressionen. Något som styrker emigrationen kopplad till högkonjunkturer är att emigrationen i Europa inte påverkades mycket under åren 1883-1886. Denna undersökning är inte specificerad på årtal, fast det hade varit aktuellt för att bygga vidare på undersökningen och testa denna teorin djupare.

75 Beijbom, 1995, s.54. ​ 76 Beijbom, 1995, s.28. ​ 77 sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0043558_00284#?c=&m=&s=&cv=283&xywh=1378%2C4031%2C2176%2C1705 (4/12 ​ ​ 2020) 78 Beijbom, 1995, s.41. ​

37 Informationsspridningen är en faktor som push-pull teorin inte räknar in men som till viss del ingår i det sociologiska betraktelsesättet. Informationsspridningen hade ett stort inflytande på emigranterna från Sunnerbo eftersom emigrationen ägt rum i decennier och att annonserna och reportage publicerades i tidningar i Kronoberg redan på 1850-talet. Efter införandet av folkskolan 1842 ökade läs- och skrivkunnigheten i Sverige, vilket gjorde att fler människor kunde ta del av informationen som spreds i tidningar och läsa brev från släktingar och vänner i utlandet. Ulf Beijbom menar att den första gruppemigrationen startade i anknytning till nödåren i slutet på 1840-talet för att sedan övergå till massemigration i slutet av 1860-talet.79 Så på 1880-talet var massemigration från Sverige till Nordamerika igång vilket gjorde att människor i Sverige troligtvis hade kontakter som kunde förmedla information.

7.2.5 Familjemigration Agnes Wirén konstaterade i sin undersökning att 54% av emigranterna till Nordamerika i slutet av 1860-talet emigreade med sin familj, fast att familjemigrationen successivt minskade.80 Under 1880-talet var 28,9% av Långasjös utvandrare familjemigranter.81 Medan Ingvar Karlsson menar att mindre än vad tjugonde emigrant var gift eller tillhörde en familj.82 En tredjedel av Sunnerbos emigranter flyttade tillsammans med sin familj och minst två tredjedelar var kärnfamiljer med båda föräldrarna och barn. Sunnerbos och Långasjö sockens andelar av familjemigranter skiljer sig inte mycket åt, samtidigt som vi ser att familjemigrationen minskat sedan 1860-talet. Min undersökning visade att sydvästra Sunnerbo hade en familjerelaterad emigration på 31,3% under 1880-talet. Karlsson presenterar en lägre siffra, skillnaden kan bero på att olika tidsperioder undersökts. Familjemigrationen tyder på att människorna troligtvis hade ett kapital i Sverige som de kunde sälja för att bekosta biljetterna till hela familjen. Emigrationen från Sunnerbo härad passar ihop med push-pull-teorin som menar att majoriteten emigrerar ensamma. En faktor som undersökningen kan styrka är kedjemigrationen. Från Sunnerbo har flertalet kvinnor med titeln hustru emigrerat,

79 Beijbom, 1995, s.18. ​ 80 Wirén, 1975, s.85. ​ 81 Johansson, 1967, s ​ 82 Karlsson, 1978, s.102f. ​ ​

38 ibland ensamma och ibland tillsammans med sina barn, eftersom de inte titulerats som änkor så har troligtvis deras män emigrerat tidigare. Det finns också möjlighet att de som emigrerade ensamma redan hade familj i destinationslandet eller att de skulle skicka hem pengar eller ta emot familjemedlemmar i framtiden.

7.3 Sammanfattning av analys och diskussion samt framtida forskning Avslutningsvis så kan det konstateras att emigrationen från Sunnerbo härad till stor del liknar emigrationen i övriga Kronoberg även om det finns skillnader mellan socknarna i Sunnerbo. Kronobergs emigration skiljer sig från den nationella på flera punkter och det beror troligtvis på den agrara miljön med kopplingen till jord- och skogsbruk i Kronoberg. Den agrara miljön och kopplingarna till naturkraft har varit en stor påverkansfaktor för utvecklingen av bruksorter och nya arbetsmöjligheter. Somliga socknar har nästan enbart haft arbeten inom jord- och skogsbruk medan andra socknar med tiden utvecklades till industi- och bruksorter. Detta gör att befolkningen i socknarna enbart reducerats sedan emigrationen inträffade, fast med olika tempo beroende på arbetsförutsättningarna. Befolkningen som inte kunde arbeta inom jord- och skogsbruket fick istället leta efter arbetsmöjligheter i grannsocknar, städer eller i utlandet. Många faktorer kopplade till push-pull-teorin och det sociologiska betraktelsesättet går att koppla till den svenska emigrationen. Socialt sett så hade klimatet i Sunnerbo härad blivit mer individuellt inriktat och skillnaden mellan över- och underklass hade ökat. Hade samhället förblivit mer kollektivt och haft en ökad gemenskap hade kanske inte emigrationen blivit så stor och explosiv. Fast eftersom befolkningen fortfarande var stor i förhållanden till antalet arbeten och försörjningsmöjligheter hade förmodligen människor arbetskraftsutvandrat i alla fall under 1880-talet. Bristen på kollektiv och gemenskap i hembygden kan ha gjort att människor fick en ännu mer positiv syn på “det förlovade landet i väst”. Dels eftersom de hoppades på mer religiös och politisk frihet samtidigt som de kunde hoppas på att känna en gemenskap i invandrarkolonierna som hunnit bildas på 1880-talet. Många sociala faktorer gjorde att människor tog beslutet att emigrera utomlands och främst till Amerika, troligtvis för att läskunnigheten i kombination med Amerikapropaganda och brev från vänner och släktingar ökade intresset. Beslutet att emigrera togs främst innan och efter nedgången i den amerikanska ekonomin i mitten av 1880-talet.

39 Denna undersökning har inte varit specificerad på de olika årtalen under 1880-talet och den har inte heller haft fokus på emigranternas resa och hur deras tid utomlands blev. Dels vilka som lyckades etablera sig och vilka av de 7432 emigranterna som återvände tillbaka till Sunnerbo. Detta är faktorer som kan komma att undersökas i framtida undersökningar.

8. Didaktisk reflektion I samband med att eleverna läser om industrialiseringen och demokratiseringen under 1800- och 1900-talet, så ska de även studera globala förändringsprocesser och händelser. Där nämns migrationen som en process eleverna ska ha kunskap om i det centrala innehållet på både gymnasienivå och grundskolenivå.83 Magnus Hermansson-Adler skriver i sin bok Historieundervisningens byggstenar att en viktig anledning till att vi ​ ​ läser historia är för att vi behöver rötter för att skapa oss en identitet, samtidigt som vi med hjälp av historiska kunskaper kan förstå den verklighet vi lever i. Med historiska kunskaper kan vi förstå vilka motiv och syften som påverkade historiska personer att agera som de gjorde. 84 Emigrationen under 1800-talets andra hälft är en viktig historisk händelse att ha i åtanke för att förstå Sveriges utveckling. Eleven måste ha en förförståelse till vad som skapade behovet till emigration och vad konsekvenserna blev av att människor emigrerade. I detta fallet kan det vara intressant att fundera på både vilka konsekvenserna blev i Sverige och även konsekvenserna i de länder som tog emot Sveriges emigranter. Emigrationen är en historisk händelse som många elever känner till, kanske för att de hört om emigrerande släktingar i Amerika eller liknande. Personligen tycker jag att det är en historisk händelse som får för lite uppmärksamhet i klassrummet och jag upplever att ämnet ofta tas emot väl hos eleverna eftersom det är historia om vanliga människor. För oss som bor i ett område där emigrationen varit hög så blir emigrationen också mycket av en lokalhistoria, vilket väcker intresset ytterligare hos eleverna. De kan känna en större anknytning till ämnet än vad det gör för ett krig som utspelat sig långt borta.

83 Ämnesplan för historia Gy11 och Lgr 11. ​ 84 Hermansson Adler, 2014 ,s.24f. ​

40 Ämnet migration är viktigt eftersom det också är aktuellt i vår nutid, skillnaden är att Sverige nu sedan länge varit ett invandrarland och många elever tror nog att det alltid varit så. Eleverna måste känna till historien om att Sverige inte alltid varit ett väletablerat land som i vår nutid. De måste veta att människor levt under så dåliga förhållanden på grund av matbrist och arbetslöshet att de varit tvungna att lämna landet och inte återvända tillbaka. Hade fler elever och människor varit medvetna om detta hade de kanske haft en annan förståelse och sympati för världens flyktingar och Sveriges invandrare. Många av Sveriges invandrare har precis som Sveriges emigranter under 1800-talet fått fly eller emigrera, för att få chansen att skapa sig ett drägligt liv, eftersom platsen där de föddes inte kunde ge rätt förutsättningar. Jag tror att många invandrare eller flyktingar skulle känna en större samhörighet med Sverige, om de kände till att det funnits dåliga tider här också. Kanske skulle känslan av framtidstro väckas om utveckling i deras hemländer, som de varit tvungna att lämna, om de visste att Sverige utvecklats och blivit ett välfärdsland. Precis som många svenska emigranter återvände till Sverige, hade nog många av dagens flyktingar också velat återvända hem om de visste att deras liv och framtid inte stod på spel. I jämförandet med push-pull teorin så går det se likheterna mellan Sveriges emigration och dagens emigration. Den kvantitativa metoden som använts i undersökningen med sammanställningar i tabeller är en metod som eleverna också kan träna på i skolan. Då behöver eleven använda sig av både matematik och kanske bruka program som Excel eller liknande i datorn. Även om metoden undersöker en historisk källa i detta fallet, så kan metoderna användas till andra undersökningar eleven ska genomföra. Förmågan att tyda äldre skrivstil från kyrkböckerna via Riksarkivet eller Arkiv Digitals hemsida är nog något som många elever skulle tycka var roligt, oavsett om de går på högstadiet eller gymnasiet, det är en typ av problemlösning att klura ut vad böckerna säger. Metoderna kräver tålamod som belönas när tabellen står färdig och sammanställd. Den här typen av arbete hade kunnat göras som ett gemensamt grupparbete i en klass för att visa att man inte enbart behöver använda sig av kvalitativa metoder och läsande av faktaböcker.

41 Referenser

Otryckt källmaterial Utflyttningsböckerna från socknarna i Sunnerbo härads kyrkoarkiv. (Arkiv Digital) Summariska folkmängdsredogörelser och utflyttningsböcker från perioden 1880-1895. (Digitala forskarsalen, Riksarkivet)

Internetkällor arkivdigital.se sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen

Litteratur

Beijbom, Ulf, Mot löftets land: den svenska utvandringen, LT, Stockholm, 1995. ​ ​

Beijbom, Ulf, Uppbrott från stenriket: utvandring från Kronoberg och kronobergare ​ bortom haven, Emigrantinstitutets vänner, Växjö, 2000. ​

Bergsjö, Ronja, De stenplockande emigranterna, b-uppsats, Linnéuniversitet, 2020. ​ ​

Dahlgren, Stellan & Florén, Anders, Fråga det förflutna: en introduktion till den ​ moderna historieforskningen, Studentlitteratur, Lund, 1996. ​

Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar : grundläggande ​ pedagogik och ämnesdidaktik, 3., [rev. och utvidgade] uppl., Liber, Stockholm, 2014. ​

Johansson, John (red.), En smålandssocken emigrerar: en bok om emigrationen till ​ Amerika från Långasjö socken i Kronobergs län, Långasjö emigrantcirkel, Långasjö, ​ 1967.

Johansson, Lennart, “ Bland bondehövdingar och glasarbetare”, i Landen kring sjöarna: ​ en historia om Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Johansson, Lennart ​ (red),[Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum], Växjö, 1999.

Karlsson, Ingvar, “Industrialisering och utvandring”, I Utvandring från Kronoberg: en ​ temabok, Beijbom, Ulf (red), Kronobergs läns hembygdsförb., Växjö, 1978. ​

Larsson, Lars-Olof, ”Land och län under kristendomens millennium”, i Landen kring ​ sjöarna: en historia om Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Johansson, Lennart ​

42 (red),[Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum], Växjö, 1999.

Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 1. ​ ​ uppl., SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle, Stockholm, 1994

Rydén, Josef, “Industri med fördröjning” i Landen kring sjöarna: en historia om ​ Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Johansson, Lennart (red),[Kronobergs läns ​ hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum], Växjö, 1999.

Wirén, Agnes, Uppbrott från örtagård: utvandring från Blekinge till och med år 1870 = ​ [Emigration from the county of Blekinge up to the year 1870], Nya Lagerblads tr., Diss. ​ Lund : Univ.,Lund, 1975.

Åberg, Göran, “Kyrko- samfundsliv från kring 1800”, i Landen kring sjöarna: en ​ historia om Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Johansson, Lennart ​ (red),[Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum], Växjö, 1999.

Åkerman, Sune, “Migrationen - ett tvärvetenskapligt forskarområde”, i Utvandring: den ​ svenska emigrationen till Amerika i historiskt perspektiv, Ohlander, Ann-Sofie (red.), ​ Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1973. ​

Ämnesplan för historia Lgr11 och Gy11, skolverket.

43 Tabellförteckning

Tabell 1. Folkmängden i Sunnerbo härad åren 1865-1895 och procentuell förändring ​ till föregående årtal. 21 ​ Tabell 2. Antalet emigranter från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 ​ fördelat mellan män och kvinnor. 23 ​ Tabell 3. Åldersfördelningen bland emigranterna från Sunnerbo härad under ​ åren 1880-1889. 24 ​ Tabell 4. Emigrerande familjer från Sunnerbo härad under åren 1880-1889. 25 ​ ​ Tabell 5. Familjemigration från Sunnerbo härad under åren 1880-1889. 26 ​ ​ Tabell 6. De manliga emigranterna från Sunnerbo härads yrken eller titlar ​ 1880-1889. 27 ​ Tabell 7. De kvinnliga emigranterna från Sunnerbo härads yrken eller titlar ​ 1880-1889. 28

Tabell 8. Länderna dit emigranterna från Sunnerbo härad emigrerade åren ​ 1880-1889. 29

44