Emigranterna Från Sunnerbo Härad
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
C-uppsats Emigranterna från Sunnerbo härad Emigrationen från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889. Författare: Ronja Bergsjö Handledare: Erik Wångmar Examinator: Jonas Sjölander Termin: HT 20 Ämne: Historia Nivå: Grundläggande Kurskod: 2HIÄ2E The emigrants from Sunnerbo district The emigration from Sunnerbo district during the 1880s Abstract The purpose of this essay is to investigate the emigration from Sunnerbo district, which is located in western Kronoberg county, during the 1880s. The goal is to find out who the emigrants were and how and where they planned to emigrate. This is accomplished by looking at the emigrants' gender, age, title or professional title as well as family relationship and country of destination. Information has been found in digital archives, relocation books have been read in the Digital Archive and population reports have been read in the National Archives' digital research hall. From this material it can be deduced that 7432 people emigrated in the 1880s, corresponded to 17.6% of Sunnerbo's average population and that 49% of the emigrants were women. The majority were in the age range 20-29 years with a profession linked to agriculture. One third emigrated with their families and 85.8% emigrated to North America. The results of the empirical study are discussed with previous research and theories related to migration. An analysis of the migration within Sunnerbo district will also be carried out to discuss differences between the 23 parishes within the district. Keywords: Emigration, push-pull theory, sociological approach Sammanfattning Denna uppsats syfte är att undersöka emigrationen från Sunnerbo härad, som ligger i västra Kronobergs län, under 1880-talet. Målet är att ta reda på vilka emigranterna var samt hur och vart de planerade att emigrera. Detta görs genom att kartlägga emigranternas kön, ålder, titel eller yrkestitel samt familjeförhållande och destinationsland. Informationen har funnits i digitala arkiv. Utflyttningsböcker har hämtats ur Arkiv digital och folkmängdsredogörelser är lästa i Riksarkivets digitala forskarsal. Från detta material kan det utläsas att 7432 människor emigrerade under 1880-talet, motsvarade 17,6% av Sunnerbos genomsnittliga befolkning och att 49% av emigranterna var kvinnor. Majoriteten var i åldersintervallet 20-29 år med ett yrke kopplat till jordbruk. En tredjedel emigrerade ihop med sin familj och 85,8% emigrerade till Nordamerika. Resultaten av den empiriska undersökningen diskuteras med tidigare forskning och teorier kopplade till migration. En analys av migrationen inom Sunnerbo härad kommer även att genomföras för att diskutera skillnader mellan de 23 socknarna inom häradet. Nyckelord: Utvandringen, emigration, push-pull-teorin , sociologiskt betraktelsesätt 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Syfte och frågeställningar 3 1.2 Avgränsningar 4 1.3 Disposition 4 2. Tidigare forskning 5 3. Teori 10 3.1 Push-pull-teorin 11 3.2 Sociologiskt betraktelsesätt 14 4. Metod 15 4.1 Källmaterial 17 4.2 Källkritik 18 5. Bakgrund 19 5.1 Situationen i Sunnerbo härad på 1800-talet 19 5.2 Nationell emigrationsstatistik 21 6. Empirisk huvudundersökning 22 6.1 Antalet emigranter från Sunnerbo härad och dess socknar samt könsfördelningen mellan emigranterna 22 6.2 Åldersfördelningen bland emigranterna 24 6.3 Familjemigration 25 6.4 Emigranternas yrke eller titel 26 6.5 Emigranternas val av emigrationsland 29 6.6 Sammanfattning av empiriska undersökningen 30 7. Analys och diskussion 30 7.1 Skillnaden mellan Sunnerbo härads socknar 31 7.2 Emigrationen från Sunnerbo härad kopplad till tidigare forskning och teorierna. 32 7.2.1 Beslutet att emigrera 32 7.2.1.1 Levnadsstandard och arbetsmöjligheter 33 7.2.1.2 Samhällsförändringar 35 7.2.2 Valet av emigrationsland 36 7.2.3 När emigranterna emigrerade 37 7.2.4 Familjemigration 38 7.3 Sammanfattning av analys och diskussion samt framtida forskning 39 8. Didaktisk reflektion 40 Referenser 42 Otryckt källmaterial 42 Internetkällor 42 Litteratur 42 Tabellförteckning 44 2 1.Inledning Studien omfattar emigrationen från Sunnerbo härads 23 socknar under åren 1880-1889. Sunnerbo härad ligger i västra Kronobergs län. Det geografiska området har valts för att jag är uppvuxen i Pjätteryds socken i sydöstra Sunnerbo. När jag som liten besökte äldre grannar berättade de alltid lokala historier. Historierna involverade ofta dramatiska människoöden från bygden om människor som flydde dåliga förhållanden i hemsocknen för att finna kärlek, arbete och lycka på andra sidan av Atlanten. Dessa spännande historier som berättades likt sagor med lyckliga slut i Amerika väckte mitt intresse för 1800-talets Sverige och den stora utvandringen. I denna undersökning kommer de som sökte lyckan i utlandet att träda fram och bli synliga även om vi inte kommer få svaret på vilka som lyckades eller inte. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att belysa och öka förståelsen för vilka det var som emigrerade under 1880-talet från Sunnerbo härad och för att försöka skapa en bild om varför de emigrerade. Det som undersöks är vilka de var som utvandrade, hur många de var och vart de emigrerade. Det görs genom att undersöka vilket kön och ålder de hade, om de emigrerade ensamma, vart de emigrerade och vad de hade för titel eller yrkestitel vid emigrationen. Det kommer göras en jämförelse mellan socknarna inom Sunnerbo och en jämförelse sett till den regionala och nationella emigrationen. Följande frågeställningar ska besvaras. ● Vilket kön, ålder, yrke eller titel hade emigranterna från Sunnerbo härads socknar och emigrerade de ensamma eller i familj, samt till vilka länder emigrerade de under åren 1880-1889? ● Vilka skillnader finns det i emigrationen från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889? ● Hur såg emigrationen från Sunnerbo härad ut i förhållande till den nationella emigrationen från Sverige? 3 ● På vilket sätt kan push-pull teorin och teorin om det sociala betraktelsesättet användas för att beskriva emigrationen från Sunnerbo härad? 1.2 Avgränsningar Den svenska emigrationen är en stor del av den svenska historien. Sunnerbo härad har valts för att jag har personlig anknytning till området och för att jag studerat emigrationen i delar av området tidigare i en b-uppsats. Nu ska alla 23 socknar i Sunnerbo ingå i undersökningen och målet är att tillföra ett lokalt perspektiv till forskningen eftersom tidigare forskning fokuserar mer mot län och nationell emigration. Valet av åren 1880-1889 gjordes eftersom det var en händelserik period inom Sveriges emigration. Under 1880-talet var jordbruket fortfarande den största näringen i Sverige, samtidigt som svenska bönder hade det besvärligt. Priset på spannmål hade sjunkit på grund av import från Ukraina och Amerika, vilket medförde avsättningsproblem och arbetslöshet. 1 Industrialiseringen expanderade i Sverige, fast arbeten för att sysselsätta alla fanns inte och att emigrera framstod som en utväg för arbetslösa. En faktor som påverkade emigrationen var hög- och lågkonjunkturer. När det var högkonjunktur i Amerika och lågkonjunktur i Sverige ökade intresset för att emigrera. Amerika hade en depression i mitten av 1880-talet och efter depressionen blev utvandringen rekordstor från Sverige till Amerika, året 1888 emigrerade cirka 45 000 människor. Mellan åren 1885-1889 var det lågkonjunktur i Sverige, samtidigt som ekonomin var på väg upp i USA.2 1.3 Disposition Undersökningen kommer bestå av flera olika delar. Syfte och frågeställning har redan presenterats i uppsatsens inledning. För att skapa en utgångspunkt och förståelse för undersökningen kommer tidigare forskning om emigration att redovisas. Därefter kommer metoderna för att genomföra undersökningen presenteras och en diskussion av källmaterialet kommer genomföras. I bakgrunden presenteras information om Sunnerbo härad och en sammanfattning av nationell emigrationsstatistik. I den empiriska undersökningen presenteras uppgifter om Sunnerbo härads emigranter, både 1 Beijbom, 1995, s.43. 2 Beijbom, 1995, s.43f. 4 sammanställd för hela häradet och vissa uppgifter om de enskilda socknarna. Därefter följer en diskussion av resultatet och en analyserande del. Uppsatsen avslutas med en didaktisk reflektion. 2. Tidigare forskning Det finns mycket litteratur om Sveriges emigration, även specifikt om den utvandring som utgick från Kronobergs län, där Sunnerbo härad ligger. Därför kommer tidigare forskning om emigrationen i Kronobergs län ligga till stor grund för undersökningen, även den professionella historiken Agnes Wiréns bok om Blekinges utvandring. Bland böckerna som inriktas mot Kronobergs län är en bok skriven av professor Ulf Beijbom, en annan av Långasjö Hembygdsförening samt ytterligare ett verk där Ingvar Karlsson skrivit ett kapitel om emigrationen från sydvästra Sunnerbo. Information har även hämtats från min b-uppsats inriktad på emigrationen från Pjätteryds och Hamnedas socknar under åren 1885-1889. I undersökningen konstaterades att det emigrerade fler kvinnor än män under de givna åren och att majoriteten emigrerade till Nordamerika. De flesta var i åldern 20-29 år när de emigrerade och de vanligaste yrkestitlarna var piga och dräng.3 I boken Uppbrott från Stenriket riktar Ulf Beijbom in sig på ifall emigrationen från Kronobergs län kan spegla emigrationen från hela svenska riket. Kronobergs län var uppdelat i sex härader och den största utvandringen i Kronobergs län under åren 1885-1889 hade Sunnerbo Härad i västra Kronoberg. Då emigrerade mellan 15-20,9 promille av befolkningen.