Bebyggelsehistorisk Tidskrift
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Henrik Ranby Title Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering – erfarenheter från Höganäs kommun 1989–2014 Issue 70 Year of Publication 2015 Pages 81–99 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering — erfarenheter från Höganäs kommun 1989–2014 av Henrik Ranby slutet av min tid som stadsantikvarie i Hö- snarare om många små individuella steg i en och ganäs kommun uppstod ett replikskifte på samma riktning. I övrigt tycks gentrifieringspro- I kultursidan i Helsingborgs Dagblad om hur cessen i Höganäs i huvudsak överensstämma kommunal kulturmiljövård och gentrifiering med liknande processer i andra städer och kust- hänger samman.”Gentrifieringen måste identi- samhällen. fieras, erkännas, analyseras” löd rubriken på et- nologiprofessor Lars-Eric Jönssons inlägg.1 Bevarandeintressen har ofta setts som en ose- Gentrifiering och filtrering parerbar del av gentrifiering och schablonmäs- Gentrifieringsbegreppet (eng. gentrification av sigt utsetts till en gentrifieringsdrivande faktor.2 gentry, lågadel) lanserades av sociologen Ruth Driver kommunal kulturmiljövård och bevaran- Glass 1964. Glass studerade omvandlingen av deplanering då verkligen fram gentrifiering el- Islington i London och noterade medelklassung- ler är sambanden mer komplicerade? Kan man dom som inte följde det gängse mönstret att flyt- bevara kulturmiljöer utan att de gentrifieras? Vil- ta till villaförorter. Processen brukar beskrivas ken roll har en kommunalt anställd antikvarie i enligt följande. I nedgångna arbetarstadsdelar en gentrifieringsprocess och vad är politik? flyttar studenter, konstnärer, och kulturarbetare Dessa generellt väsentliga frågor skall jag i in i billiga lägenheter. Efterhand blir stadsde- denna artikel försöka besvara mot bakgrund av larna ”inne” i radikala kretsar, vilket gör att fler att under 25 år som antikvarie ha konfronterats konstnärer, akademiker, unga arkitekter m.fl. sö- med gentrifieringen som samhällsfenomen. Då ker sig dit. Några stannar, startar förskolor och kultursociologiska studier över Höganäs under intresseföreningar. Successivt blir stadsdelen allt- perioden inte föreligger, bygger min studie i mer ”bohemian chic”, husen renoveras, priserna mycket på egna erfarenheter. Som redaktör för stiger, handeln ändrar struktur och befolkningen ett större kommunalt historieverk har jag emel- byts ut. Bostadsrättsföreningar bildas. Efter kul- lertid fått god inblick i den period som föregick turarbetarna kommer en mer borgerlig och köp- och inledde gentrifieringen.3 stark publik, priserna stiger än mer och till slut Bebyggelsen i Höganäs består till stor del av har stadsdelen gått från arbetarstadsdel med ef- enfamiljshus och parhus. Det är här alltså frågan tersatt underhåll till renoverad och dyr idyll för om en annan typ av fastighetsstruktur än i stä- välbeställda. Då har arbetarna flyttat ut och efter der dominerade av flerbostadshus, och det är dem också studenter och kulturarbetare. gentrifieringen av den kustnära småstaden och Det är centralt att notera att lanseringen av dess koppling till kulturmiljöfältet jag här skall begreppet gentrifiering inte får sammanblan- diskutera. Om stora aktörer kan driva medveten das med företeelsens ålder. Liknande mönster gentrifiering i storstäder4 handlar det i Höganäs förekom nämligen, som Eric Clark, professor bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 81 henrik ranby i kulturgeografi, framhållit, redan i 1800-talets resrätter till bostadsrätter har ofta setts som ett London och Paris och är välkänt även från betydande inslag i gentrifieringsprocessen. En skandinaviska fiskelägen.5 Etnologen Anders ideologisk förutsättning var också postmoder- Gustafsson har noterat gentrifieringsliknande nismens ”nyurbanism”, vilja till ”stadsmässighet” processer i bohusländska kustsamhällen redan och nedvärdering av förorter och villamattor.10 vid 1900-talets mitt, dock utan att använda be- Motpolen till gentrifiering kallas filtrering, greppet.6 att ett områdes nyinflyttare successivt har allt Efter Glass lansering har gentrifieringsbe- lägre inkomster.11 Processen förekommer vid låg- greppet diskuterats, debatterats och utveck- konjunkturer och ekonomiska kriser och leder lats, främst av sociologer och kulturgeografer tankarna till exempelvis Detroit. I Sverige kan (av vilka Neil Smith och hans räntegapsteori begreppet tillämpas på f.d. bruks- och stations- särskilt bör framhållas) men betydligt mindre av samhällen, inte minst under 1970-talets krisår, kulturhistoriker och antikvarier.7 Även omvand- strukturomvandlingar och järnvägsnedläggning- ling av centralt belägna hamn- och industriom- ar. Ett nordvästskånskt exempel är stationssam- råden till bostäder för medelklassen anses idag hället Hasslarp med sitt nedlagda sockerbruk, som gentrifiering. Philip Clay utvecklade tidigt sina förfallna sekelskifteshus och sina kvardrö- en modell, i vilken gentrifiering sker i fyra faser. jande associationer till MC-gäng. Även svenska I fas I flyttar små grupper riskbenägna studenter, industristäder drabbades av filtrering i samband kulturarbetare och ”alternativa” in som gentrifie- med varvs-, verkstads- och teko-kriserna under ringens pionjärer. I fas II flyttar allt fler pionjär- 1970-talet. Det förfall som p.g.a. uteblivna om- hushåll in men nu får de sällskap av de första byggnadslån drabbade äldre bostadsbebyggelse investerarna. Bortträngningen av ursprungsbe- under folkhemmets byggande av flerbostadshus folkningen börjar märkas. I fas III får allmänhet 1945–1975 bidrog till många äldre stadsdelars filt- och fastighetsbolag upp ögonen för områdets rering.12 kvaliteter. Moderniseringar sker och värdena Filtrering tycks regelmässigt föregå gentri- ökar. Bortträngningen ökar och drabbar såväl fiering. Kulturgeografer och sociologer har på- ursprungsbefolkning som de första pionjärerna. visat att storstadsstadsdelars nedgångsfas kan I fas IV sker en uppgradering. Butiker, restau- vara medvetet planerad av fastighetsaktörer för ranger och annan service blir kvalitetsinriktad, att framtvinga en vinstgivande gentrifierings- priserna högre och en övre medelklass tränger process.13 Just detta fenomen är mindre fram- efterhand helt ut ursprungsbefolkning och pion- trädande i en småstad som Höganäs. Däremot järer.8 är klass- och kulturfrågorna påtagliga. En avgö- Gamla stan och Söder i Stockholm, Haga i rande fråga är huruvida vi kan tillämpa gentrifie- Göteborg, Gamla Väster i Malmö och Nöden i ringsbegreppet på blandade eller småborgerliga Lund är alla välkända svenska exempel på stads- områden eller skall reservera det för omvand- delar där en utveckling av detta slag ägt rum. lingen av arbetarstadsdelar. Jag stannar här för Möllevången i Malmö är idag ett område mitt i att pröva gentrifieringsprocessen mot några oli- processen. Av de internationella exemplen fram- ka typer av kulturmiljöer i syfte att se vad dessa står Venedig som extremt: staden håller helt på kan belysa. att förlora fast befolkning och bli en kuliss efter- Ur kulturmiljöperspektiv tycks processen ofta hand som bostäderna förvärvas av ett extremt förutsätta vissa kvaliteter hos de områden som köpstarkt internationellt jet-set, vilket tillbringar gentrifieras, i städerna att de är centralt belägna, någon vecka per år i staden.9 Svenska städer mera allmänt att det finns något av småskalig som Båstad och Visby är kanske på väg mot charm, ålderdomlighet, estetik, ”äkthet”, stäm- samma håll? Processerna har i Sveriges större peln ”kulturbebyggelse”, eller kustnära läge.14 städer knutits till de sedan tidigt 1980-tal ökade Sammanfaller dessa parametrar blir effekten inkomstklyftorna, socialgeografisk polarisering större. Detta kan också förklara varför storska- och bostadspolitiskt skifte. Omvandlingen av hy- liga 1960-talsområden länge stått emot liknande 82 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering figur 1. Arild. Fiskeläget vid Kullabergs fot lanserades redan under 1800-talet som en idyll med kulturvärden. Glasverandan på gaveln i bildens mitt markerar övergången från produktionsmiljö till sommaridyll. foto: Peter P. Lundh/Höganäs museum HM01602. processer, de är ofta varken kustnära eller pit- bevarandeplanering genomförts och vi därmed toreska. Med dagens bostadsbrist sprider sig kan anknyta till den inledande frågeställningen. dock gentrifieringen i storstäderna ut från cen- trum och når även sådana områden (exempelvis Arild Högsbo i Göteborg). I Arild vid Skälderviken, en gång för länge sedan ett fattigt fiskeläge, banade en konstnärskoloni vid 1800-talets slut vägen för kulturell statushöj- Arild och Viken ning med författarbesök, hotellbygge, badortsliv — två omvandlade fiskelägen m.m. Detta kan i viss mån ses som en sommar- Fiskelägena inom Höganäs kommun, i synner- gästgentrifiering långt innan ordet var lanserat het de inom utpekade riksintressen för kul- och ansluter till vad Eric Clark noterat.15 Redan turmiljövård, kan utan problem beskrivas som i Vårt land (1888) skriver författaren Eva Wig- områden i vilka statushöjning och fastighetsvär- ström: denas stegring varit påtaglig. Jag exemplifierar Här är fullständigt bad- och sommarlif i juni, juli och här detta med Arild och Viken, eftersom det är augusti, hit draga svenska och danska konstnärer, här i dessa två välkända orter en mer heltäckande slå badgästerna sig ned i de vänliga fiskarhyddorna och bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 83 henrik ranby villorna, och vänare ort för sommarvistelse