Bebyggelsehistorisk Tidskrift

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Henrik Ranby Title Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering – erfarenheter från Höganäs kommun 1989–2014 Issue 70 Year of Publication 2015 Pages 81–99 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org

Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering — erfarenheter från Höganäs kommun 1989–2014

av Henrik Ranby

slutet av min tid som stadsantikvarie i Hö- snarare om många små individuella steg i en och ganäs kommun uppstod ett replikskifte på samma riktning. I övrigt tycks gentrifieringspro- I kultursidan i Helsingborgs Dagblad om hur cessen i Höganäs i huvudsak överensstämma kommunal kulturmiljövård och gentrifiering med liknande processer i andra städer och kust- hänger samman.”Gentrifieringen måste identi- samhällen. fieras, erkännas, analyseras” löd rubriken på et- nologiprofessor Lars-Eric Jönssons inlägg.1 Bevarandeintressen har ofta setts som en ose- Gentrifiering och filtrering parerbar del av gentrifiering och schablonmäs- Gentrifieringsbegreppet (eng. gentrification av sigt utsetts till en gentrifieringsdrivande faktor.2 gentry, lågadel) lanserades av sociologen Ruth Driver kommunal kulturmiljövård och bevaran- Glass 1964. Glass studerade omvandlingen av deplanering då verkligen fram gentrifiering el- Islington i London och noterade medelklassung- ler är sambanden mer komplicerade? Kan man dom som inte följde det gängse mönstret att flyt- bevara kulturmiljöer utan att de gentrifieras? Vil- ta till villaförorter. Processen brukar beskrivas ken roll har en kommunalt anställd antikvarie i enligt följande. I nedgångna arbetarstadsdelar en gentrifieringsprocess och vad är politik? flyttar studenter, konstnärer, och kulturarbetare Dessa generellt väsentliga frågor skall jag i in i billiga lägenheter. Efterhand blir stadsde- denna artikel försöka besvara mot bakgrund av larna ”inne” i radikala kretsar, vilket gör att fler att under 25 år som antikvarie ha konfronterats konstnärer, akademiker, unga arkitekter m.fl. sö- med gentrifieringen som samhällsfenomen. Då ker sig dit. Några stannar, startar förskolor och kultursociologiska studier över Höganäs under intresseföreningar. Successivt blir stadsdelen allt- perioden inte föreligger, bygger min studie i mer ”bohemian chic”, husen renoveras, priserna mycket på egna erfarenheter. Som redaktör för stiger, handeln ändrar struktur och befolkningen ett större kommunalt historieverk har jag emel- byts ut. Bostadsrättsföreningar bildas. Efter kul- lertid fått god inblick i den period som föregick turarbetarna kommer en mer borgerlig och köp- och inledde gentrifieringen.3 stark publik, priserna stiger än mer och till slut Bebyggelsen i Höganäs består till stor del av har stadsdelen gått från arbetarstadsdel med ef- enfamiljshus och parhus. Det är här alltså frågan tersatt underhåll till renoverad och dyr idyll för om en annan typ av fastighetsstruktur än i stä- välbeställda. Då har arbetarna flyttat ut och efter der dominerade av flerbostadshus, och det är dem också studenter och kulturarbetare. gentrifieringen av den kustnära småstaden och Det är centralt att notera att lanseringen av dess koppling till kulturmiljöfältet jag här skall begreppet gentrifiering inte får sammanblan- diskutera. Om stora aktörer kan driva medveten das med företeelsens ålder. Liknande mönster gentrifiering i storstäder4 handlar det i Höganäs förekom nämligen, som Eric Clark, professor

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 81 henrik ranby

i kulturgeografi, framhållit, redan i1800 -talets resrätter till bostadsrätter har ofta setts som ett London och Paris och är välkänt även från betydande inslag i gentrifieringsprocessen. En skandinaviska fiskelägen.5 Etnologen Anders ideologisk förutsättning var också postmoder- Gustafsson har noterat gentrifieringsliknande nismens ”nyurbanism”, vilja till ”stadsmässighet” processer i bohusländska kustsamhällen redan och nedvärdering av förorter och villamattor.10 vid 1900-talets mitt, dock utan att använda be- Motpolen till gentrifiering kallas filtrering, greppet.6 att ett områdes nyinflyttare successivt har allt Efter Glass lansering har gentrifieringsbe- lägre inkomster.11 Processen förekommer vid låg- greppet diskuterats, debatterats och utveck- konjunkturer och ekonomiska kriser och leder lats, främst av sociologer och kulturgeografer tankarna till exempelvis Detroit. I Sverige kan (av vilka Neil Smith och hans räntegapsteori begreppet tillämpas på f.d. bruks- och stations- särskilt bör framhållas) men betydligt mindre av samhällen, inte minst under 1970-talets krisår, kulturhistoriker och antikvarier.7 Även omvand- strukturomvandlingar och järnvägsnedläggning- ling av centralt belägna hamn- och industriom- ar. Ett nordvästskånskt exempel är stationssam- råden till bostäder för medelklassen anses idag hället Hasslarp med sitt nedlagda sockerbruk, som gentrifiering. Philip Clay utvecklade tidigt sina förfallna sekelskifteshus och sina kvardrö- en modell, i vilken gentrifiering sker i fyra faser. jande associationer till MC-gäng. Även svenska I fas I flyttar små grupper riskbenägna studenter, industristäder drabbades av filtrering i samband kulturarbetare och ”alternativa” in som gentrifie- med varvs-, verkstads- och teko-kriserna under ringens pionjärer. I fas II flyttar allt fler pionjär- 1970-talet. Det förfall som p.g.a. uteblivna om- hushåll in men nu får de sällskap av de första byggnadslån drabbade äldre bostadsbebyggelse investerarna. Bortträngningen av ursprungsbe- under folkhemmets byggande av flerbostadshus folkningen börjar märkas. I fas III får allmänhet 1945–1975 bidrog till många äldre stadsdelars filt och fastighetsbolag upp ögonen för områdets rering.12 kvaliteter. Moderniseringar sker och värdena Filtrering tycks regelmässigt föregå gentri- ökar. Bortträngningen ökar och drabbar såväl fiering. Kulturgeografer och sociologer har på- ursprungsbefolkning som de första pionjärerna. visat att storstadsstadsdelars nedgångsfas kan I fas IV sker en uppgradering. Butiker, restau- vara medvetet planerad av fastighetsaktörer för ranger och annan service blir kvalitetsinriktad, att framtvinga en vinstgivande gentrifierings- priserna högre och en övre medelklass tränger process.13 Just detta fenomen är mindre fram- efterhand helt ut ursprungsbefolkning och pion- trädande i en småstad som Höganäs. Däremot järer.8 är klass- och kulturfrågorna påtagliga. En avgö- Gamla stan och Söder i Stockholm, Haga i rande fråga är huruvida vi kan tillämpa gentrifie- Göteborg, Gamla Väster i Malmö och Nöden i ringsbegreppet på blandade eller småborgerliga Lund är alla välkända svenska exempel på stads- områden eller skall reservera det för omvand- delar där en utveckling av detta slag ägt rum. lingen av arbetarstadsdelar. Jag stannar här för Möllevången i Malmö är idag ett område mitt i att pröva gentrifieringsprocessen mot några oli- processen. Av de internationella exemplen fram- ka typer av kulturmiljöer i syfte att se vad dessa står Venedig som extremt: staden håller helt på kan belysa. att förlora fast befolkning och bli en kuliss efter- Ur kulturmiljöperspektiv tycks processen ofta hand som bostäderna förvärvas av ett extremt förutsätta vissa kvaliteter hos de områden som köpstarkt internationellt jet-set, vilket tillbringar gentrifieras, i städerna att de är centralt belägna, någon vecka per år i staden.9 Svenska städer mera allmänt att det finns något av småskalig som Båstad och Visby är kanske på väg mot charm, ålderdomlighet, estetik, ”äkthet”, stäm- samma håll? Processerna har i Sveriges större peln ”kulturbebyggelse”, eller kustnära läge.14 städer knutits till de sedan tidigt 1980-tal ökade Sammanfaller dessa parametrar blir effekten inkomstklyftorna, socialgeografisk polarisering större. Detta kan också förklara varför storska- och bostadspolitiskt skifte. Omvandlingen av hy- liga 1960-talsområden länge stått emot liknande

82 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering

figur 1. Arild. Fiskeläget vid Kullabergs fot lanserades redan under 1800-talet som en idyll med kulturvärden. Glasverandan på gaveln i bildens mitt markerar övergången från produktionsmiljö till sommaridyll. foto: Peter P. Lundh/Höganäs museum HM01602.

processer, de är ofta varken kustnära eller pit- bevarandeplanering genomförts och vi därmed toreska. Med dagens bostadsbrist sprider sig kan anknyta till den inledande frågeställningen. dock gentrifieringen i storstäderna ut från centrum och når även sådana områden (exempelvis Arild Högsbo i Göteborg). I Arild vid Skälderviken, en gång för länge sedan ett fattigt fiskeläge, banade en konstnärskoloni vid 1800-talets slut vägen för kulturell statushöj- Arild och Viken ning med författarbesök, hotellbygge, badortsliv — två omvandlade fiskelägen m.m. Detta kan i viss mån ses som en sommar- Fiskelägena inom Höganäs kommun, i synner- gästgentrifiering långt innan ordet var lanserat het de inom utpekade riksintressen för kul- och ansluter till vad Eric Clark noterat.15 Redan turmiljövård, kan utan problem beskrivas som i Vårt land (1888) skriver författaren Eva Wig- områden i vilka statushöjning och fastighetsvär- ström: denas stegring varit påtaglig. Jag exemplifierar Här är fullständigt bad- och sommarlif i juni, juli och här detta med Arild och Viken, eftersom det är augusti, hit draga svenska och danska konstnärer, här i dessa två välkända orter en mer heltäckande slå badgästerna sig ned i de vänliga fiskarhyddorna och

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 83 henrik ranby

villorna, och vänare ort för sommarvistelse kan man omvandling från fiske- och sjöfartsort till som- 16 knappast välja. maridyll och bilpendlarort.21 I mycket ser vi här en utveckling liknande den Anders Gustafsson Turistbroschyrer från sekelskiftet 1900, tillkom- beskrivit från bohuskusten.22 Att Viken skulle sten av bevarande- och estetikgruppen ”Arilds bli ”kulturminne” drevs av en särskild fören- vänner” 1916,17 publikationen Gamla hus i Arild ing, ”Vikens kulturminnen”, från 1940-talet och 1919,18 och Erik Nylanders 1940-talsbok om ett framåt. En kuriositet i sammanhanget är att den ”nordiskt Arkadien”19 var några uttryck för att socialt mycket medvetne konsthistorieprofes- fiskeläget Arild alltmer stärkte sin position som sorn Gregor Paulsson, som varit medförfattare bevarandevärt kulturminne. till funktionalismens svenska manifest accep- Arild var nu varken en arbetarstadsdel el- tera (1931) — där det framhölls att ett modernt ler något homogent, även om vittnen talat samhälle inte hade behov av en gammal kulturs om en ganska enkel tillvaro in på 1950-talet.20 urvuxna former — år 1954 köpte ett hus mitt i Här fanns redan vid 1800-talets slut bredvid idyllen.23 Konstnärer som Gustav Arne slog fiskarbefolkningen relativt välbeställda sjökapte- sig ner i Viken. Hans son, Simon, minns hur ner, skeppare och en och annan redare. Skall det ”Femina-folket” (alltså skribenter för den helsin- ses som gentrifiering när en borgerlig person borgsbaserade tidskriften) i slutet av 1960-talet ersätter en annan? Eller när husen ärvs i samma kom till Viken med sina färdigslitna jeans och släkt inom generationer, vilket ofta varit fallet i trätofflor.24 Under 1950- och 1960-talen skedde Arild? I vilket fall som helst kan Arild numera en formlig invasion av välbeställda familjer, både (om vi följer Clay) anses befinna sig i fasIV . Le- helsingborgare och inflyttande äldre från Mel- dare för multiinternationella företag ersätter allt lansverige. Snart hördes lika mycket stockholm- oftare en äldre tids borgerlighet. Man kan däre- ska som skånska talas i det som symptomatiskt mot inte säga att det varit den kommunala kul- döptes om till ”Gamla Viken” efter förebild från turmiljövården eller bevarandeplaneringen som Gamla stan i Stockholm.25 I princip alla äldre drivit fram omvandlingen. Detaljplaner med be- byggnader genomgick standardhöjande ombygg- varandeambitioner och kulturskydd i form av nader redan under 1960-talet. Till skillnad från q-märkningar fastställdes först 1993 och då var Arild blev de permanentboendes roll efterhand Arilds omvandling redan ett faktum, även om större. den siste fiskaren nedanför backen bodde kvar Viken hade stora kaptensvillor och skeppar- ytterligare några år. Däremot kan man hävda att gårdar. Här fanns också pittoreska korsvirkes- 1800-talets konstnärer och kulturarbetare hade hus, ett oregelbundet gatunät, en väderkvarn en tydlig roll i ett pionjärskede. Det var de som och närheten till Öresund. Det var alltså på in- upptäckte, dokumenterade och lanserade idyl- tet sätt en proletär miljö. Ändå kan man se hur len. Genom att måla av den och skildra den kulturarbetare och kulturminnesbegrepp i en inledde de den kulturella statushöjningen på pionjärfas bidrog till samhällets statushöjning. ett sätt som tycks vara typiskt för gentrifiering- Liksom Arild representerar Viken idag en myck- ens första fas. Arild förefaller idag socialt sett et upphaussad miljö med extrema fastighetsvär- mycket stabilt. Visserligen kan fastighetsvärden den. Kulturarbetarna är ersatta av en globalise- gå lite upp och ned med konjunkturerna men rad medelklass och gentrifieringen har nått fas knappast så att detta skulle få några sociala kon- IV. Närheten till Öresundregionen och Kastrup sekvenser. gör samhället attraktivt för utlandssvenskar. Lik- som i Arild läses hemorter som Bryssel, Hong- Viken kong, London, Luxemburg och Lausanne på Kustsamhället Viken vid Öresund liknar del- bygglovsansökningarna. Karakteristiskt för mina vis Arild, delvis inte. Etablerandet av Helsing- inledande två exempel är sommargästernas roll, borgs golfklubb i området 1924, vägbygge och något som skiljer de här anförda exemplen från tidig privatbilism var förutsättningar för Vikens storstadsmiljöerna. Däremot är sommargäst

84 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering

figur 2. Viken. På detta vykort från 1930-talet syns ännu master i hamnen. Väderkvarnen Sophiamöllan har satta segel. En buss på Bygatan vittnar om nya kontakter med Helsingborg. År 1937 antogs en stadsplan som i funktionalismens anda förespråkade tvåvåningsbebyggelse i hela byn. Redan 1943 inledde dock föreningen Vikens Kulturminnen sitt arbete för att värna byns kulturmiljö. foto: Peter P. Lundh/Höganäs museum. gentrifieringen av fiskelägen och kustsamhällen Liksom Arild är Gamla Viken idag socialt en gammal, välkänd och generell företeelse, iakt- sett mycket stabilt. Samhället har haft höga fast- tagbar runt i princip alla större städer och på- ighetspriser i decennier. Liksom i Arild kostar börjad redan under sent 1800-tal. Utvecklingen ett litet f.d. fiskarhus idag i storleksordningen 6 på Kullahalvön finner sin motsvarighet i Stock- miljoner kr. holms skärgård, i Bohuslän, på Gotland, Öster- I andra fiskelägen och kustsamhällen inom len, Bjärehalvön m.fl. ställen.26 Höganäs kommun (Mölle, Lerhamn, Nyhamns- Detaljplaner för att skydda den riksintres- läge, Lerberget, Skäret och Svanshall) förekom- santa kulturmiljön i Gamla Viken fastställ- mer en liknande utveckling men i dessa har be- des med början 1982, i större skala först om- varandeplaneringen varit mer begränsad. Mölle kring 1990. Även i Vikens fall bekräftade alltså är med sin internationella turismexpansion om- bevarandeplanerna gentrifieringen, men kan kring 1900 ett särfall som kräver en annan redo- knappast sägas ha drivit fram den. Skyddsföre- görelse än den här aktuella. skrifterna var något byns kulturelit verkat för i decennier och inventeringen av byns bebyggelse hade symptomatiskt nog bekostats av en lokal Höganäs — hur en postindustriell donation.27 Detaljplanerna innehöll begräns- bruksort filtreras och gentrifieras ningar av byggrätterna. Generella hänsynskrav Staden Höganäs, ursprungligen ett senmedel- till kulturmiljön och kulturskydd (q-märkningar) tida fiskeläge, blev 1797 gruvort och senare skulle tygla omvandling och lyxombyggnader så, bruksort/industristad med gruvor, tegelbruk att kulturvärdena inte gick förlorade. Man kan och keramikindustri, korsettfabrik m.m. Det var alltså hävda att bevarandeplaneringen bekräf- länge en socialt sett lågt värderad ort men för tade gentrifieringens första faser men försökte den skull aldrig ett enhetligt arbetarsamhälle. I resa hinder mot dess senare. Höganäs har det bott ingenjörer, förmän, gruv-

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 85 henrik ranby

figur 3. Höganäs Nedre vid sekelskiftet 1900. I förgrunden Westerbergska gården från 1790-talet, i bakgrunden Öresund. Äldre fiskelägesbebyggelse utmed Hamngatan t.v. har kompletterats med villabebyggelse och längst t.h. små egnahem i tegel, typiska för Höganäs. Stadsdelen värderades lågt omkring 1970 men tillhör idag stadens exklusivare. foto: Peter. P. Lundh/Höganäs museum HM01602.

fogdar och efter näringsfrihetens införande 1864 demokratin. Staden var under folkhemsepoken alltfler sjökaptener, redare, fabrikörer, byggmäs- i mycket ett typiskt svenskt ”tvåpartssamhälle” tare, affärsinnehavare, hantverkare och läkare och i allt väsentligt ett välordnat sådant.30 m.fl. Några betydande män erhöll kring 1900 Med gruvnedläggningen 1961, stängningen titeln ”konsul”, vilket talar om sociala ambitio- av Arnbergs korsettfabrik tio år senare, Höga- ner och vilja att etablera/upprätthålla en lokal näsbolagets och detaljhandelns omvandling och societet. kommunsammanslagning gick Höganäs in i ett Risken är att en liten industristad som denna slags postindustriell fas med billiga hus, van- beskrivs som alltför enhetlig och som helt präg- skötta parker m.m. Man kan alltså tala om en lad av arbetarkultur. Visst dominerade arbetar- filtreringsfas, vilket framgår av en beskrivning av na, det proletära eländet här var välkänt, men Höganäs Nedre från tidigt 1970-tal.31 staden var socialt komplex och rymde hela klas�- samhällets spektrum.28 Man kan jämföra förenk- Befolkningstätheten i Nedre är låg eftersom nästan hela stadsdelen består av äldre småhus. Medelåldern hos lingstanken med vad Ingrid Martins Holmberg innebyggarna är hög och närheten till bruket och en stor framfört i sin avhandling om Haga i Göteborg, oljecistern vid havet gör området föga attraktivt för villa- att man ibland stämplat begreppet ”arbetar- köpare. Fastigheterna är ofta små, omoderna och dåligt stadsdel” på något som egentligen varit mycket underhållna. Kommunens mycket vaga framtidsplaner för Nedre, särskilt den nordvästra delen, har kraftigt 29 mer socialt varierat. Höganäs dominerades reducerat investeringslusten hos fastighetsägarna och under 1900-talet av Höganäsbolaget och social- eventuella spekulanter.32

86 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering

figur 4. Höganäs Nedre med Gamlegård t.v. och Westerbergska gården t.h. Sedan 1993 är de kulturskyddade byggnader inom lokalt bevarandeintresse. foto: Henrik Ranby/Höganäs kommun.

En del av denna filtreringsfas hade med bilis- började söka billiga bostäder, främst villor och men att göra. Stadens borgerlighet, i synnerhet gamla arbetarbostäder, i Höganäs.35 högre bolagstjänstemän och chefer, flyttade med Liksom på andra håll var alltså kulturarbe- början omkring 1960 från staden och bosatte tarna bland de första att upptäcka en avskavd sig som bilpendlare i Viken, som de bidrog till men genuin miljö med billiga hus och lite ruf- att gentrifiera.33 En totalsanering av den enda fig charm. Staden framstod som ett rimligt al- egentliga högborgerliga villastadsdelen i Höga- ternativ för den som vill fly det borgerliga, dyra näs, Brorsbacke, var ett fysiskt uttryck för denna — och enligt många trångsynta och socialt ensi- borgerliga reträtt.34 Vikens gentrifiering och Hö- diga — Helsingborg och söka en mer rustik (och ganäs samtida filtrering hade alltså ett samband. ekonomiskt överkomlig) miljö. Gentrifieringens Höganäs kvalitativa särart var emellertid att pionjärfas tog relativt lång tid. Den hölls tillbaka orten låg vid kusten i Öresundsregionen och av ingrodda sociala fördomar. Den mycket ne- därmed hade en kvalitet som bruksorter och gativa bilden av Höganäs uttrycktes inte bara stationssamhällen i inlandet saknade. Bebyggel- genom det nedsättande ordet ”gruvungar” om sen var småskalig, vilket tillsammans med dess alla höganäsare (som kom de upp ur kolsvarta oregelbundenhet och trädgårdar kunde ge den hål i marken), utan också genom beskrivningar en viss idyllisk prägel. Gentrifieringens fas I som ”all skit hamnar förr eller senare i Höganäs kan urskiljas redan vid mitten av 1970-talet, när [--] Fattigt folk, misslyckade individer och låg- konstnärer, arkitekter och kulturarbetare m.fl. utbildade samlades i Höganäs under genera-

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 87 henrik ranby

tioner”.36 Fördomarna tog sin utgångspunkt i 1990-talet hade jag som antikvarie problem med att Höganäsbolaget vid 1700-talets slut tagit fastighetsägare som ville modernisera sina hus krigsfångar och barnhusbarn till gruvorna. Det väl hårt, i synnerhet då arbetarbostäder och var konstnärer och kulturarbetare som tidigast egnahem. Delar av lokalbefolkningen hade då- vågade utmana sådana fördomar, vilket väl lig förståelse för kvaliteterna hos stadens äldre är ganska typiskt. Under 1980- och 1990-talen arbetarbostäder och ville inte sällan klä dem i började en ny generation uppskatta Höganäs mexisten och mörkbruna brädor, vilket jag som äldre miljöer. I den gamla bruksarbetarstadsdelen antikvarie bedömde som förvanskning och som Hultabo protesterade miljö- och vänsterpartister uttryck för ett slags skam över äldre tiders fattig- mot rivningar och började verka för bevarande. dom och bruksanda.40 ”Kulturmiljöplanen slår Unga kulturarbetare och konstnärer valde ett slag för industrialismen. Sträck på er höganä- Höganäs som bostadsort.37 Staden var nu inne sare!” löd rubriken till en artikel i Helsingborgs i fas II. Dagblad 1993, där den då nya Kulturmiljöplanen Höganäs blev det sista stället i Nordväst- presenterades. I artikelns intervju framhöll jag skåne där hus nära havet var överkomliga, vilket vikten av att bygga upp ”en naturlig stolthet hos också började locka stockholmare med god eko- höganäsarna” kring arvet från industrialismen nomi men som inte var miljonärer. Halva parhus och att lokalt tegel, bruksmiljö och industriskor- och små egnahem, exempelvis i Hultabo, blev stenar var viktiga kulturarv.41 sommarbostäder åt barnbarn till gamla bruks- År 1997 publicerade jag i Kullabygd artikeln arbetare. ”Arbetarbostäder och egnahem — ett lokalt kul- Miljongenombrottet kom omkring 2001– turarv att bevara”. Jag hade skrivit den för att 2002. Då såldes det orenoverade Sjömanshem- peka på värdena hos en bebyggelse jag ville vär- met med läckande tak vid Tullgatan för över 1 na. Något genomslag bör den ha fått men frågan miljon kr, en för Höganäs vidkommande då hög är om den ”väckte” pensionerade arbetare eller siffra. En sommarhusinnehavare i Mölle berät- unga inflyttare. Antagligen snarast de senare, tade symptomatiskt nog för artikelförfattaren eftersom det var dessa som stod i begrepp att några år in på det nya millenniet hur hon hellre renovera.42 visade Höganäs för gästande stockholmare än Under 1990-talet stod också striden om stads- Mölle och Arild. För storstadsbesökarna var det delen Sandflyget. Mellan hälften och 2/3 av arbe- gamla brukssamhället något spännande, fiskelä- tarstadsdelen revs av miljö/hälsoskäl (skyddszon gena däremot alltför välkända, överexponerade till Höganäsbolaget), resten blev kulturskyddad och uttjatade.38 Man kan hävda att bruksorten kulturmiljö. Den pittoreska Sandflygsgatan gent blev något pittoresk när den var på väg att upp- rifierades successivt, antagligen delvis därför att höra som bruksort, precis som fiskelägena blivit kommunen nu signalerade att husen här skulle få pittoreska i det skede de slutade vara fiskelägen. stå kvar och det därigenom väcktes investerings- Höganäs gick mot fas III. vilja hos fastighetsägarna. För vem investerar i Bevarandeplaneringen i Höganäs inleddes något som är utdömt och utslaget i detaljplan?43 1985 med de gamla offentliga byggnaderna runt Stora delar av Höganäs kan idag beskrivas Gruvtorget (stadens gamla finrum med Bruksgår- som gentrifierat till fas II–III, men bilden får den, Gamla stadshotellet och Höganäs Museum inte förenklas för mycket. Befolkningen är va- etc.) och fortsatte kring 1990 med stadsdelarna rierad. Det bor fortfarande lågutbildade och Villervallan och Höganäs Nedre. Bevarande- många normalinkomsttagare i staden. Det finns planering och gentrifiering försiggick parallellt, också välintegrerade f.d. flyktingar som bedriver men orsak och verkan är svårare att fastställa. uppskattade restauranger, bilverkstad, skrädderi, Mer medvetenhet om kulturmiljövärden etable- kiosker m.m. Någon total gentrifiering av rades från 1980-talets mitt och 1989 inrättades Höganäs kan man inte tala om. Snarare är det de den första kommunantikvarietjänsten.39 Under havsnära och pittoreska partierna av staden som

88 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering

figur 5. Stadsdelen Sandflyget med Kullagatan i förgrunden och Höganäsbolaget i bakgrunden. Äldre kors- virkeshus blandas med höganästypiska egnahem av tegel. Stadsdelen förde länge en osäker tillvaro i bolagets skugga. Hälften av stadsdelen har rivits för skyddsavstånd till industri, den närmsta delen bevarats med ny detaljplan och q-märkningar. Foto från 1949/Höganäs kommuns fotoarkiv. gentrifierats, där det finns kulturmiljökvaliteter. Höganäs bestående av exempelvis lokalt tillver- Prisnivån för ett renoverat hus i de gentrifierade kat tegel, lokalt tillverkade takpannor, stenhuska- delarna av Höganäs (i det område som beskrivits raktär, arbetarbostäder och egnahem m.m., har i citatet ovan från 1973) är idag ca 3–4 miljoner ansetts särskilt viktig för stadens identitet. kr. Att vetenskapligt fastställa exakt vad man be- Kommunal kulturmiljövårdspraktik utgår i hu- talar för är svårt, även om man med prisuppgif- vudsak från vad som står i Plan- och bygglagen. ter skulle kunna bygga statistiska diagram över Kommunallagen ställer krav på likabehandling värdestegringen. och i principfrågor måste handläggningen vara konsekvent och rättvis. Sociala perspektiv ryms Den antikvariska praktiken inte i PBL. Lagen handlar om bebyggelse och vad Det antikvariska förhållningssättet till Höganäs man får göra med den, inte om sociala struktu- äldre bebyggelse 1989–2014 har präglats av konti- rer och processer. Till praktiken kommer den nuitet. Det har utgått från tanken på hela samhäl- pedagogiska uppgiften att informera om, och lets kulturarv, allas rätt till kulturavet och allas an- väcka intresse för, det lokala kulturarvet. Målet svar för kulturmiljön. Riksintressena definieras i har varit en brett riktad information. Kulturmiljöplan (1993) och i översiktsplaner. De skall följas upp med detaljplaner och i bygglovs- Att städa bort industrisamhället handläggningen. Kulturhistoriskt värdefull bebyg- Parallellt med bevarandesträvandena och gen- gelse skall värnas mot förvanskningar och krav trifieringen av arbetarbostäderna har det skett på varsamhet skall ställas. Den lokala särarten, i ett utplånande av de produktionsmiljöer, och i

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 89 henrik ranby

viss mån offentliga byggnader och nöjesmiljöer, är i full igång. Det är svårt att se det orimliga el- som varit förknippade med brukssamhället/in- ler omoraliska i den privatekonomiska kalkylen. dustristaden. Höganäsbolaget har rivit och fyllt Som antikvarie vill man inte heller se kulturhis- igen den sista gruvan, efterhand städat bort de toriska byggnader falla samman av bristande un- flesta gamla fabrikerna med deras karakteristis- derhåll. Snarare är man positiv när pionjärgen- ka dunge av höga industriskorstenar, korsettfa- trifierare ringer och säger att de vill renovera ett briken har rivits liksom ”gruvungarnas” två stora äldre bostadshus istället för att riva det. Då har folkskolor: Hultabo folkskola och Öresunds- ju antikvarien vunnit ”rivningsstriden” i yrkesrol- skolan.44 Slutpunkten för denna utplåning av lens skarpa läge. industrisamhällets och arbetarrörelsens minnen och miljöer pågår när detta skrivs. Folkparks- Småhusgentrifieringen som huset, med äldsta delar från 1920-talet, rivs för näringsfång nya bostäder sedan folkparksföreningen sålt sin Vid sidan av den privatekonomiska kalkylen hundraåriga park till kommunen. Nöjes- och för- skapas efterhand (främst i fas III) också en eningslokaler kommer att ersättas med bostäder marknad för gentrifieringsrenoveringar som nä- för välbeställda. På bruksområdet skall ett indu- ringsfång. Bland fastighetsekonomer kallas detta strivattentorn, sedan 1939 en del av stadens indu- för ”fastighetsförädling”, av andra spekulativ striella silhuett, rivas sedan kulturskyddet hävts. lyxrenovering. När den kommunala kulturmiljö- Kvar av industrialismens Höganäs blir alltså i vården gjorde det svårare att riva äldre bebyg- huvudsak renoverade bostäder och en saluhall gelse spreds företeelsen att köpa billiga hus av med matförsäljning inredd i ”Saltglaserat”(den änkor, dödsbon m.fl., snabbrenovera med billig sista keramikfabriken), som blivit ett slags gent utländsk arbetskraft och sedan sälja husen dyrt. rifierad produktionsmiljö. Särskilt under 2000-talets första decennium Som kommunal antikvarie har det under kunde jag urskilja ett flertal sådana affärer, där 25-årsperioden 1989–2014 varit mycket svårt att renoveraren aldrig flyttade in utan sålde direkt hävda industriminnena som bevarandevärd kul- efter renovering. Alternativt flyttade denne in turmiljö, både i diskussionen med Höganäsbo- ett halvår, ”homestagade”, ordnade reportage i laget och i den med stadens politiker. Samtidigt lämpligt inredningsmagasin eller lokaltidningens har visst politiskt intresse för de industriella röt- Hus&Hem-bilaga och sålde sedan dyrt.45 San- terna förekommit — exempelvis att ta upp det nolikt finns ett samband mellan ROT-avdragen, äldsta gruvschaktet från 1797 för att visa sten- slopad fastighetsskatt, billig utländsk arbetskraft kolen och att intervjua de sista levande gruvar- och denna gentrifieringsindustri, vilket väl illus- betarna. trerar Neil Smiths räntegapsteori, alltså enkelt uttryckt skillnaden mellan betalat pris och för- Gentrifieringen som väntat pris vid nästa försäljning. Näringsfångs- privatekonomisk kalkyl gentrifieringen är ofta antikvariskt tveksam ef- Det är svårt att undvika gentrifiering om man vill tersom den prutar på kvaliteten och är mindre att enskilda fastighetsägare skall renovera gamla varsam mot husens originalkaraktär. Vår tids arbetarbostäder. Om man som privatperson kö- höga värdering av havsutsikt är en tung para- per ett renoveringsobjekt av småhustyp och läg- meter liksom idén att bostaden är en vara och ger ner ett antal hundra tusen för att sätta det ett medel för privatekonomisk framgång. Även i skick ingår det i den privata kalkylen att man juridiken har gynnat dessa renoveringar. Med vill kunna sälja det för åtminstone köpesumman ombyggnad istället för nybyggnad slipper man plus de investerade medlen. Därav följer att det eventuell ”rivningsstrid”, slipper betala dyr ny- hus som köptes orenoverat för 500 000 kr om- byggnadskarta och dyrt nybyggnadslov. Kryssar kring 1990 hade passerat miljonen femton år se- man sedan i ”fritidshus” i sin bygglovsansökan nare. Efterhand uppstår en brist på orenoverade slipper man också såväl energiberäkning som hus, prisnivån blir allt högre och gentrifieringen tillgänglighetsprövning. Sammantaget måste

90 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering spekulationsrenoveringarna därmed sägas ha förfall, uteblivna skattemedel och stora sociala gynnats väsentligt. utgifter. Höganäs olika kommunalråd, oavsett Med flera TV-program om ombyggnader och om de varit moderater eller socialdemokrater, renovering (exempelvis SVT:s Husdrömmar och har sedan tidigt 1980-tal kämpat mot filtrering, TV4:s Bygglov), starka mäklar- och inredarbran- för att gynna småföretagsamhet och handel scher och framväxten av ett homestaging-yrke m.m. I dylika ambitioner att ”lyfta staden” i eko- m.m. kan man hävda att det uppkommit hela yr- nomisk, social och fysisk bemärkelse, har gentri- keskårer som försörjer sig på stigande villapriser. fieringensom problem knappast förekommit på Det gäller generellt i Sverige liksom i Höganäs. dagordningen.48 Där många sociologer skulle se En grundläggande förutsättning som förändrats en politisk ”skuld” för gentrifiering ser sannolikt på senare år är vidare att fastigheterna omsätts många kommunalpolitiker det istället som en betydligt oftare än förr, vilket jag noterat i fast- ”ära”. Denna hållning har funnits lika länge som ighetsannonserna. Idag bor familjer sällan, som nyliberalismen varit en dominerande ideologi förr, i samma villa i 40–50 år, vilket väl beror och har förstärkts av tanken att staden är en på en annan arbetsmarknad och fler uppbrott vara som skall säljas. Den är förknippad med under livet. Ofta säljs hus i attraktiva lägen flera drömbilden av ett samhälle där alla är företagare, gånger per decennium. Och det är snarare anta- var och en sin egen lyckas smed och alla äger sin let försäljningar än antal gångna år som bestäm- bostad. Vad som däremot mer sällan erkänts av mer takten på prisuppgången/värdeökningen politikerna är pionjärgentrifierarnas roll i den och därmed också gentrifieringsprocessens takt lokala framgångssagan. Lokalpolitikerna lyfter inom ett område. Den som inte sålt sitt reno- (trots att Richards Floridas tes om den kreativa verade hus har endast i ringa mån bidragit till klassen haft ett enormt politiskt genomslag)49 gentrifieringen. helst fram företagarna och sig själva, däremot talar de mer sällan om att det var de första Gentrifieringen som konstnärerna och kulturarbetarna i fas I som kommunalpolitiskt medel och mål gjorde att Höganäs kring millennieskiftet gick in ”Det är en fantastisk utveckling Höganäs ge- i ett slags kulturell skördetid, tydligast uttryckt nomgått från industristad med en massa soci- genom att staden år 1999 fick egen Kulturnatt.50 aldemokrater till idag, med aktiv företagsamhet Utan att överdriva antikvariens betydelse hade och moderat dominans”. Orden uttrycktes av kanske en systematisk torgföring av budskapet det moderata kommunalrådet Péter Kovács vid att Höganäs är kulturhistoriskt intressant också en lunch i april 2014. Liknande formuleringar sin roll för stadens förvandling. har även uttalats tidigare.46 Åsikten tycks visa att I kommunens arbete med att bli årets stads- man inte ser gentrifiering som socialt problem kärna har tillkallade stadsutvecklings- och han- utan snarare som ett politiskt mål, som en be- delsstrateger framhållit att man måste ha fastig- kräftelse på stadens attraktivitet. Kommunalrå- hetsägarna med sig för att utveckla centrum. Det dets logik tycks enkel. Fler som är välbeställda, gäller då främst de relativt få flerbostadshus som fler som röstar blått. Den officiella bilden blir har affärslokaler i bottenvåningen. För att få en stad som tagit sig i kragen och ryckt upp fastighetsägarna med sig måste kommunen ak- sig, där husen är mer välputsade och under- tivt arbeta för att höja stadens fastighetsvärden, hållna, människorna vackrare och gladare, mer heter det. Gentrifiering förefaller alltså ur deras välklädda och mer nöjda. Höganäs är ”Väl värt perspektiv vara ett medel i en positiv (i betydel- att investera i”, som det heter i en kommunal sen ekonomiskt framgångsrik) stadsutvecklings- slogan. Det är naturligtvis en mycket förenklad process snarare än ett socialt problem.51 Man verklighetsbild.47 kan lugnt säga att lokalpolitikernas och handels- Från nutiden måste man emellertid också dra och stadsutvecklingsstrategernas perspektiv står linjen bakåt. En småstads spontana filtrering är, i bjärt kontrast till de dominerande sociologiska oavsett partifärg, en lokalpolitisk mardröm av och kulturgeografiska analyserna, såsom dessa

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 91 henrik ranby

framträder i boken Gentrifieringfrån 2014.52 En och i restaurangen ovanpå tillreder uppburna förklaring till dessa motsatta synsätt kan ligga kockar maten på en upphöjd scen. Byggnadens i lokalpolitikers och handelsutvecklares före- gamla drejarverkstäder är utrivna till förmån för tagsekonomiska grundinställning och i att de ”shabby chica” småkontor, symptomatiskt nog helt enkelt varken känner till, eller vill nämna, benämnda ”studios” för att associera till konst- begreppet gentrifiering eller processens meka- närlighet. Många vill uppenbarligen vara en del nismer eller konsekvenser. Det bör tilläggas att av Richard Floridas kreativa klass. Pensionärer- det finns en ”Emancipatory city”-diskurs som nas trehjulingar har ersatts av lådcyklar; rostiga framhåller gentrifieringens positiva effekter, och småbilar av alltflerBMW :s och SUV:ar. menar att de flesta vinner ekonomiskt och so- Den stora stadsbyggnadsstriden inför valet cialt på en sådan stadsutveckling, men i svensk 2014 handlade om höghus eller inte i Höganäs akademisk debatt förefaller denna diskurs inte hamn, alltså om huruvida den gentrifierade de- ha haft något genomslag.53 len av staden skall behålla sin småskalighet el- Samtidigt som de lokala moderaterna alltså ler bli plats för kommunalrådets höghusvision. tycks vara positiva till tredje och fjärde fasens Karakteristiskt nog är det enbart denna stads- gentrifiering är de paradoxalt nog ofta emot del som har en egen stadsdelsförening: Byaför- kulturskydd och q-märkningar. De hävdar indi- eningen Höganäs Nedre. Höghusfrågan drevs videns frihet och äganderätt, att q-märkningar med föreningen som bas till folkomröstning i är en belastning för fastighetsägarna och deras maj 2014 och genererade spaltmeter lokal tid- rätt att hantera det gemensamma kulturarvet ningsdebatt. Parallellt med höghusstriden (som efter eget behag.54 Resultatet av denna hållning slutade i ett nej) pågick planeringen att bygga är att de banar väg för gentrifieringens fas IV: de bostäder över den hundraåriga Folkparken och ohämmade lyxrenoveringarna. riva arbetarrörelsens gamla högborg, planer som En insinuant, men inte orimlig, tanke vore inte på samma sätt stått i den allmänna debat- att borgerliga politiker har svårt för kvardrö- tens centrum. Enskilda äldre socialdemokrater jande och kvarboende pionjärgentrifierare, alltså har förvisso engagerat sig liksom någon intellek- för de ifrågasättande och radikala kulturbetarna, tuell,55 men den relativa tystnaden kring att slita journalisterna och konstnärerna som proteste- ut arbetarrörelsen hjärta är påtaglig och visar rar mot rivningar, ställer besvärliga frågor och med all önskvärd tydlighet att det är medelklas- debatterar, vill stoppa höghusprojekt m.m. och sens frågor som i dagens Höganäs helt står i ofta avfärdas som s.k. NIMBYS (not in my back centrum. yard) eller som skrikiga minoriteter. Den småtrevliga småstaden Yttre tecken Gentrifieringen av Höganäs befinner sig idag, Gentrifieringen av en stad visar sig ej endast i och har gjort så i kanske 15 år, i det mellanläge välhållna byggnader. Medelklassens fälttecken (fas II–III) där den kan uppfattas som småtrev- har sedan millennieskiftet ställts upp allt tätare lig. Många av de pionjärgentrifierande kulturar- i Höganäs. Handeln ändras sakta men säkert betarna bor ännu kvar, det är en blandning av från traditionell servicehandel (elaffärer och ogentrifierat och gentrifierat, det finns ”lagom färghandlare) till upplevelsehandel med dess många” och välintegrerade invandrare och allt typiska uttryck: dyrare och godare kaffe, sär- är ännu inte helt tillrättalagt. Den medvetna skild ostaffär, antikaffärer som säljer ”shabby medelklassen tycks ta sitt miljöansvar genom att chic” och femtiotalsdesign, inredningsbutiker, cykla, källsortera och äta närproducerad mat,56 pysselbutiker, exklusiva modeaffärer, uteserve- sitt kulturansvar genom att underhålla gamla ringar och sushi-barer. Fitness-center, nagelbygg- byggnader, gå på biblioteket, författaraftnar, nadssalonger och mikrobryggerier talar samma filmklubbar och vernissager. Utbudet av lunch- språk. I saluhallen i Saltglaserats gamla lokaler ställen har ökat liksom variationen. För den som säljs närproducerad kvalitetsmat för köpstarka är hyfsat välbetald och köpte hus innan det blev

92 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering för dyrt finns all möjlighet att leva det goda livet för 50 år sedan fyra–fem personer bor kanske i Höganäs och sola sig på Kvickbadet, av kom- idag två sommargäster.58 munalrådet lanserat som ”Citybeach”. Gästande Gentrifieringen av Höganäs har lett till en personer prisar hur trevlig staden blivit de se- segregering av staden. De områden runt hamn naste decennierna. och bruk som var mest filtrerade har blivit mest Sett till hur utvecklingen gått i andra gentrifie- gentrifierade och kuststräckan söderut en guld- rade samhällen är det ingen självklarhet att denna kust. Liksom på andra håll är närheten till ha- småtrevlighet kommer att bestå. Nya konstnärer vet (Öresund) den viktigaste statusmarkören. och kulturarbetare kommer inte att flytta in, hu- Östra Höganäs, som främst innehåller egnahem sen kommer att bli dyrare och den sociala ensi- och villor från 1930–1960-talen och stadens mil- digheten allt större. Den gentrifiering som startat jonprogramsbebyggelse, har mer av normalin- långsamt kommer att accelerera till fas IV.57 komsttagarkaraktär. Undantaget är de gamla kulturkvarteren runt Gruvtorget och Museet, Utträngning, blockering som traditionellt stått för kulturell exklusivitet, och segregering och den gamla arbetarstadsdelen Tivolivången Gentrifieringen av Höganäs kan inte sägas ha (riksintresse för kulturmiljövård), som redan är inneburit någon direkt fördrivning av individer. i fas II. Gentrifieringen har oftast genomförts vid döds- fall och fastighetsförsäljningar och sällan, som Gentrifieringen som problem i storstäder, av stora bygg- och fastighetsbolags Social utträngning, blockering och segregering agendor, ageranden och renoveringsbeslut. Det utgör några av gentrifieringens huvudproblem. är istället en utveckling i små steg åt samma håll Vart den köpsvaga delen av befolkningen tar vä- och i vilken det är svårt att peka ut en dirigent. gen tycks nämligen vara tämligen ointressant, i Det handlar naturligtvis delvis om ett samhälle kommunalpolitikernas värld liksom i media. De som blivit postindustriellt och där gruv- och återfinns knappast bland dem som ringer eller bruksarbetare är ett slags utdöda arter. Däremot e-postar stadsantikvarien för att få renoverings- leder gentrifieringen efterhand till sociokulturell tips och blir för denne osynliga. I tidningarnas blockering. Priserna i ett område blir sådana att Hus&Hem-bilagor och i de många inrednings- varken arbetare, invandrare eller ens normal- magasinen är i princip allt vänt till medelklassen. inkomsttagare längre kan förvärva ett hus i de En del av vår tids verklighet är naturligtvis att gentrifierade områdena. Som ung kulturarbetare klassamhället exporterats, att underklassen pro- kan man knappast längre, som för 30 år sedan, ducerar medelklassens varor i Asien eller som köpa en gammal arbetarbostad i västra Höga- utländska byggjobbare renoverar medelklassens näs. Inga nyanlända flyktingar kommer, som på hus, att utländsk arbetskraft numera är med- 1980-talet, att ha möjlighet att skapa sig en fram- elklassens städerskor och kör motorvägarnas tid här. I Arild och Viken är denna sociala block- varufyllda lastbilskaravaner. Utslagna svenskar ering än mer definitiv. Ingen som inte är mycket samlas i större städer men tiggeri och hemlöshet välbeställd kan ens reflektera över att köpa det är inget som är påtagligt i Höganäs stadsbild, minsta gamla fiskarhus här. förutom då Faktum-försäljerskan utanför ICA En ofta förbisedd aspekt på gentrifiering är Kvantum och några rumäner utanför livsmedels- de attraktiva stadsdelarnas allt lägre befolknings- butiker och Systembolaget. täthet, vilket är direkt kontraproduktivt i förhål- Som antikvarie är man utbildad till uppfatt- lande till det rika urbana liv politiker, stadsplane- ningen att alla skall ha rätt att uppleva kultur. Ett rare och handelsstrateger drömmer om. Rikare kultursociologiskt problem är att köpsvaga och fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare krä- icke etniska svenskar med gentrifieringen mar- ver större yta och husen används allt mindre av ginaliseras och socioekonomiskt blockeras från allt färre. Där det för hundra år sedan i ett halvt tillträde till kulturmiljöerna, i småstaden liksom parhus levde en trångbodd 10-barnsfamilj och i Sveriges innerstäder. Ett samhälle som polari-

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 93 henrik ranby

figur 6. Villagatan i stadsdelen Tivolivången med parhus och egnahem uppförda på 1910-talet med egnahems- lån och tegel från Höganäsbolaget. Bebyggelsen blev i hög utsträckning tillbyggd och tilläggsisolerad under 1950–1970-talen. Arbetarbostäderna var länge lågt värderade men är sedan 1980-talet utpekade som riksintres- sant kulturmiljö. Stadsdelen är under gentrifiering men ännu utan bevarandeplan. foto: Peter P. Lundh/ Höganäs museum HM00225.

seras mer och mer får efterhand problem med ju de som tog hand om ett kulturarv andra inte sammanhållningen. Kulturmiljöerna blir något såg eller ville ha. Som antikvarie står man ofta som enbart blir tillgängliga för en vit medel- och på kulturarbetarnas sida och identifierar sig mer överklass. Miljöerna representerar ju ofta också eller mindre med dem. Den typiske pionjär- något obsolet, ett gammalt samhälle, och känns gentrifieraren är ofta en ung radikal person på därför sannolikt särskilt svårtillgängliga för flykt undan sin borgerliga uppväxtmiljö. I min nya svenskar, som inte äger rätt ”nycklar” och bekantskapskrets i Helsingborg flydde många ”koder”. Med gentrifiering och segregation får med kulturella/alternativa preferenser efter detta kulturarv alltför ofta rollen av något som gymnasiet till Malmö. Där fanns omkring 1990 distanserar människor från varandra istället för öppenhet, tolerans, storstadsluft, lediga hyres- att förena dem. lägenheter och mindre av inskränkt småborger- lighet.59 Höganäs representerade, i småstadens Det personliga och form, något liknande och hit flyttade andra unga antikvariens yrkesetik personer. Gentrifieringen (förborgerligandet) Gentrifieringens lömskhet ligger i att få ser sin tycks alltså, något paradoxalt, ofta ta sin början egen roll eller erkänner den. Det är inte rim- just i flykten från borgerligheten. Motsägelsefullt ligt att peka ut de första kulturarbetarnas insat- men också ganska logiskt. Någon har sagt att ser som något ”ondskefullt” eller på något sätt ”Gentrifieringen hatas mest av den som själv skuldbelägga dessa pionjärer. Tvärtom, det var gentrifierar”.

94 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering

Pionjärgentrifierarna blir ofta frustrerade när Gentrifiering och generation borgerligheten tar över. Det äkta, ruffiga, fria En aspekt på gentrifiering tycks handla om ge- och pretentionslösa är förbi. Hur självkritisk nerationer. Pionjärgentrifierarna var ofta relativt man är varierar starkt. Alltifrån till att se sin egen unga människor i 25–35-årsåldern. När husen blir roll i processen till att förneka den och beklaga dyrare måste man ha sålt en annan bostad med när gentrifieringen går över i nästa fas och man vinst för att få råd med en ny. Därmed blir de ser sig ifatthunnen och åter instängd i den bor- gentrifierade stadsdelarnas befolkning efterhand gerliga miljö man en gång flytt från.60 (om de nu inte sålt en bostad i en storstad för Den som köper ett förfallet eller nedgånget att flytta till Höganäs) inte bara rikare utan ock- hus, lägger kapital och arbete på att renovera så äldre, något som förstärks av att många av det, uppfattar det själv som att hon eller han de flerbostadshus som byggts i attraktiva lägen gjort en kulturinsats, något som var besvärligare de senaste decennierna profilerats som ”senior- och mer krävande än att köpa ett nyckelfärdigt boende”, ”50+” och liknande. Sådana byggen kataloghus men mer givande och mer ansvarsta- (och att inte bygga för unga) brukar försvaras gande för kulturarv och stadsmiljö. Är renove- med att de skall utlösa ”flyttkedjor” (att äldre ringen kulturhistoriskt sett rimlig kommer den par skall lämna sina villor för nya barnfamiljer) enskilde att få denna ”räddningsuppfattning” men sannolikt sätter prisutvecklingen inte sällan bekräftad av stadsantikvarien. stopp för detta i realiteten.62 Istället samlas äld- En yrkesetisk fråga är också hur man som re välmående medelklass både i centrala villor antikvarie skall se på den enskilde renoveraren och i centralt belägna nya bostadsrätter. Risken som också agerar gentrifierare. Det finns många är överhängande att man efterhand får en stad människor som har både ekonomiska resurser, utan barn och ungdom och med ett därigenom kunskap och stort kulturintresse. Som antikvarie begränsat kultur- och handelsutbud, en tyst och är det svårt, rent yrkesmässigt, att ställa sig ne- konservativ miljö med ensidigt offentligt folkliv. gativ till att människor vill satsa privata pengar på att vårda kulturarvet. Det vore kontraproduk- Slutsatser tivt att se detta som ett antikvariskt ”problem”.61 I mina exempel från Arild, Viken och Höganäs Man måste erkänna klassamhället men också att kan jag inte belägga att själva bevarandeplane- klassanalysen lätt tar bort de enskilda nyanserna. ringen (kulturskydd i detaljplan med q-märkning Det finns ganska många människor med stor m.m.) är det som driver fram gentrifieringen. förståelse för kulturhistoriska värden och med Däremot är den kulturella uppvärderingen av- mycket pengar. Är det ett problem att de lägger görande, och i denna har såväl kulturarbetare sina pengar på att vårda kulturarvet istället för som en kommunalanställd antikvarie roller. Hur att sätta dem på konton i skatteparadis? betydande dessa är, är inte enkelt att säga, men Till det personliga, och gentrifieringens psy- folkbildandet och kampen för kulturarvets exis- kologi, hör också klassidentifikationen och klass- tens får folk att identifiera kultur (och andra där- resandets roll i synen på gentrifiering. Kanske efter att identifiera möjligheter till status och av- uppfattar den som har rötterna i brukssamhälle kastning). Häri ligger ett bebyggelseantikvariskt och arbetarklass att han eller hon har en särskild och kulturpedagogiskt dilemma. För att bevara ”rätt” till en stad som Höganäs? Även om per- byggnadsmiljöer lyfter man fram kulturella vär- sonen själv gjort klassresan och sociologiskt sett den och vill få fastighetsägare och allmänhet att inte längre är arbetarklass utan är akademiker uppskatta dessa. Men med detta sår man också eller företagare? Att förändras och utvecklas och frön till den kulturella statushöjning som i för- att ändå värna om sina rötter och känna solida- längningen leder till gentrifiering. Klarar man att ritet med den klass man kom ifrån kan ses som undvika detta? Att lägga ner kulturpedagogiken ädelt men också som en livslögn, som om man kan ju knappast vara lösningen. framställer sig på ett sätt och de facto, och i om- Kulturmiljövårdens roll för gentrifieringen världens ögon, har blivit någon annan. ligger alltså snarare i diskursen (hur man talar

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 95 henrik ranby

om och förstår omvärlden) än i det juridisk- pet för många var helt okänt och dessa först med planeringstekniska genomförandet. Gentrifie- Lars-Eric Jönssons replik i Helsingborgs Dagblad ring är i mina anförda exempel alltså inte di- börjat förstå att de själva ingick i en social pro- rekt kulturmiljövårdens ”fel”. Däremot är en cess och fick ett ord för denna. kommunal antikvarie en viktig aktör i att skapa De slutsatser som kan dras från höganäsex- kulturella värden och blir därmed mer eller min- emplen bör framöver lämpligen prövas mot, och dre ofrivilligt en del av den komplexa gentrifie- jämföras med, andra småstäder och kustsamhäl- ringsprocessen. len. Man kan preliminärt anta, att ytterst få fiske- Man bör däremot kunna hävda att kommu- lägen och kustsamhällen i södra delen av landet nalt kulturmiljöarbete också, om den politiska har undgått gentrifiering men att den gentrifie- viljan finns, bromsar gentrifieringens sista faser. rade bruksortsmiljön i Höganäs kanske är mer Lyxrenoveringar/tillbyggnader med höga status- specifik. Först med en mer omfattande jämförel- och kvadratmeteranspråk står inte sällan i direkt se med andra orter kan frågan om relationerna konflikt med kulturhistorisk varsamhet. Värnar mellan kulturmiljövård och gentrifiering få en man om de små och enkla husen värnar man sådan belysning att kulturmiljövårdssektorn kan delvis om normalinkomsttagarna. Och staden inta ett mer aktivt förhållningssätt i frågan, både blir definitivt inte mindre gentrifierad eller seg- vad beträffar forskning och stadsplanering. regerad om man jämnar det havsnära kulturarvet med marken till förmån för storskaliga bostads- Scenario rättsprojekt för välbeställda. Vad händer med en stad som Höganäs framö- Antikvariens roll i gentrifieringen kan ses som ver? Med utgångspunkt i andra svenska exempel en yrkesetisk och politisk fråga. Som kommunal kan man tänka sig en fortgående gentrifiering antikvarie är man anställd för att bevaka kultur- med en större social ensidighet som följd och historiska intressen, inte för att bedriva socialpo- sedan en socialt stabil fas med medelålders, litik eller ändra samhällets spelregler. De lagrum rik medelklassbefolkning. Slutgentrifieringen man verkar inom, Kulturmiljölagen och Plan- och (fas IV) tycks i många stadsdelar i andra stä- bygglagen, ger inga sådana uppdrag. Att verka i der, liksom i de anförda fiskelägesexemplen, en politiskt styrd organisation ger begränsningar ha kommit för att stanna under lång tid. Med som intellektuell. Är den politiska organisatio- de spelregler samhället ställt upp har jag svårt nen styrd av en borgerlig allians är det svårt att få att tänka mig en annan utveckling. På mycket gehör för ett system som skulle verka klassutjäm- lång sikt kommer kanske — till det då styrande nande och balansera gentrifieringen. Det skulle kommunalrådets fasa — en ny filtreringsfas, men uppfattas som inskränkningar i marknadsekono- för att utlösa en sådan måste något avgörande min och äganderätten, snarast som någon form och närmast chockartat hända som påverkar av socialism. För att medvetet motverka gentri- fastighetsvärdena: exempelvis ett kraftigt höjt fiering behövs sannolikt både ett större kommu- bensinpris, stigande havsnivå, andra näringsfång nalägt bostadsbestånd i äldre stadsdelar och en eller — nästan svårare att föreställa sig — helt bostadssocial politik som är socialdemokratisk andra statusmarkörer. Och sedan börjar kanske eller åtminstone vänsterliberal. I Höganäs har allt om igen. dessa båda förutsättningar saknats. Det krävs också en allmän kännedom om gentrifieringsprocessen och gentrifieringsbegrep-  pet för att över huvud taget kunna föra en breda- re diskussion om företeelsen. Intressant var näm- Författaren vill särskilt tacka universitetslektor ligen att konstatera, att efter de lokalpressartiklar FD Ingrid Martins Holmberg och universitets- om gentrifiering som omnämnts inledningsvis, lektor docent Krister Olsson vid Institutionen kom en rad personer fram till mig och började för kulturvård, Göteborgs universitet, för vär- diskutera frågan. Det var uppenbart att begrep- defulla synpunkter på artikeln.

96 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering henrik ranby är docent i konstvetenskap 25 Ranby 2013a, s. 271. och universitetslektor med bebyggelseantikva- 26 Gustavsson 1981. 27 Jeanson & Valerie 1972, s. 7. risk inriktning vid Institutionen för Kulturvård, 28 Keramikern och författaren Ovar Nilsson har i novell- Göteborgs universitet. Åren 1989–2001 var han samlingarna Martin Hyvare (1974), Stackars arma konsulterande kommunantikvarie i Höganäs, människor (1976) och Stormgatan (1978) beskrivit det 2001–2014 stadsantikvarie i samma stad. Åren proletära Höganäs. 29 Martins Holmberg 2010. 2008–2013 var han redaktör för bokverket Höga- 30 Nyzell 2011. näs historia i två band. 31 Ranby 2011a, s. 234. 32 Björkman m.fl. 1973, s. 61. [email protected] 33 Ranby 2011b, s. 146–147. 34 Ranby 2011a, s. 233, 256–257, 267. Institutionen för kulturvård 35 Ranby 2011b, s. 183 (se även not 43 till samma kapitel). Box 130 36 E-post från Erik Klitte till Henrik Ranby 2014-05-06. 405 30 Göteborg 37 Ranby 2011a, s. 235. 38 Cecilia Bengtsson, ägare till den byggnadsminnesförkla- rade Villa Italienborg i Mölle. 39 Ranby 2011a, s. 235–238. 40 Jfr Hedin 2010, s. 22 som diskuterar sökandet efter autenticitet, se också vidare i Carlberg & Christensen 2003. 41 HD 1993-05-15, s. 32. 42 Ranby 1997. 43 Ranby 2011a, s. 236. Noter 44 Ranby 2011a, s. 236. 45 Jfr Residence 2015:6, s. 67–72. 1 Jönsson i HD 2014-04-28; Ranby i HD 2014-05-05 & 46 Hördin 2010, s. 65. Jönsson i HD 2014-05-05. Jönssons recension publicera- 47 Den lokala situationen kan ses mot bakgrund av gene- des senare också under ”Notiser” i RIG 2014:2. rella och globala tendenser (Smith 2014, s. 62ff.). 2 Detta refereras i Martins Holmberg 2006, s. 30. 48 Ranby 2011b, s. 155–161. 3 Ranby 2011a, Ranby 2011b. Etnologen Brita Hardenby 49 Florida 2002. presenterar kulturmönster i Höganäs under tidigare 50 Ranby 2011b, s. 183. epoker i sin avhandling En stad — tre världar (1981). 51 Processledare i gruppen för Årets Stadskärna Rosema- 4 För en översikt med sådana exempel se Holgersson, H. rie Lindström och experten på stadsutveckling Tomas & Törn, C. 2014. Kruth, Fastighetsägarnas kontor i Jönköping, på möte 5 Clark 2014, s. 39, 41. om stadskärnans förnyelse i Höganäs 2014-05-13. 6 Gustavsson 1981. 52 Holgersson & Thörn 2014. 7 Smith 1979; Hedin 2010, s. 18–20. Till de senaste gentri- 53 Hedin 2010, s. 16–17. fieringsstudierna hör Huse 2014, som studerat Oslo. 54 Särskilt under Gustaf Wingårdhs (M), ordförandeskap i 8 Holm 2014, s. 216–217. byggnadsnämnden (2006–) har en sådan politik förts. 9 Andreas Pichlers dokumentärfilm The Venice Syndrome 55 Jönsson 2013. Fråga om byggnadsminnesförklaring av (2012). Sänd i SVT sommaren 2014. Folkparkshuset (Månstorp 29) väcktes hos Länsstyrelsen 10 Hedin 2010, s. 20–23. i Skåne 2014-02-25 och avslogs 2014-06-05. Byggnaden 11 Hedin 2010, s. 18–20. revs våren 2015. 12 Ranby 2009, s. 265–266. 56 Jfr Holgersson & Thörn 2014, s. 180–181. 13 Hedin 2010, s. 16; Holgersson & Thörn 2014. 57 Jfr Lees 2014, s. 95. 14 Hedin 2010, s. 22. Se även Carlberg & Christensen 58 Detta tas sällan upp i gentrifieringstexter men syns ex- 2003. empelvis genom att centralt belägna skolor läggs ner. 15 Clark 2014, s. 39. Tesen torde kunna beläggas med befolkningsstatik över 16 Wigström 1888, s. 196. gentrifierade stadsdelar. 17 Ranby 2005, s. 81. 59 Ranby 2013b, s. 41. 18 Berlin & Hazelius 1919. 60 Jfr Hedin 2010, s. 22. 19 Nylander 1942. 61 Ranby 2013b, s. 111. 20 Ranby 2013a, s. 235. 62 Argument om flyttkedjor har framförts både av lokalpo- 21 Ranby 2013a, s. 260–261. litiker och av företrädare för det kommunala bostadsbo- 22 Gustavsson 1981, s. 42–50. laget AB Höganäshem. 23 Ranby 2013a, s. 263–264, 271. 24 Uppgift lämnad av konstnär Simon Arne, Höganäs.

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 97 henrik ranby Käll- och litteraturförteckning Huse, Tone, 2014, Everyday life in the gentrifying city. On displacement, ethnic privileging, and the right to stay put. Muntliga uppgifter Jeansson, Gabrielle & Valerie, René, 1972, Viken. Äldre bebyggelse och miljö. Simon Arne, Höganäs. Jönsson, Lars-Eric, 2013, ”Det gör ont”, Helsingborgs Dag- Cecilia Bengtsson, Stockholm/Mölle. blad 2013-03-06. Erik Klitte, Jonstorp. Kulturmiljöer på Kullahalvön. Kulturmiljöplan för Höga- Péter Kovács, kommunalråd, Höganäs näs kommun del 1. Höganäs kommun 1993. Thomas Kruth, Jönköping. Lees, Loretta, 2014, ”Gentrifiering och social blandning”, i Rosmarie Lindström, Jönköping. H. Holgersson & C. Thörn (red.), Gentrifiering. Martins Holmberg, Ingrid, 2006, På stadens yta. Om histo- Film & TV riseringen av Haga. Diss., Göteborgs universitet. Nilsson, Ovar, 1974, Martin Hyvare och andra berättelser Bygglov, TV4. från ett brukssamhälle. Husdrömmar, SVT. Nilsson, Ovar, 1976, Stackars arma människor. Andreas Pichler, 2012, The Venice Syndrome, SVT 2014. Nilsson, Ovar, 1978, Stormgatan. Nya berättelser från ett brukssamhälle. Digitala källor Nylander, Erik, 1942, Arild och Kullaberg. Ett nordiskt Ar- kadien med en av Sveriges mest idylliska badorter. För kartmaterial hänvisas till www.hoganas.se Nyzell, Stefan, 2011, ”Den lilla industristaden — modernitet Hördin, Joel, 2010, Ett fiskeläge och bruksort söker sin och välfärd 1936–1971”, i H. Ranby (red.), Höganäs hi identitet — stadsplanering i Höganäs. Examensarbete i storia del 1, Höganäs från stenålder till millennieskifte. landskapsplanering. http://stud.epsilon.slu.se Ranby, Henrik, 1997, ”Arbetarbostäder och egna hem i Hö- ganäs — ett lokalt kulturarv att bevara”, i Kullabygd, Kullen hembygdsförenings årsskrift. Tryckta källor och litteratur Ranby, Henrik, 2005, ”Kommunal byggnadsvård — exemplet Berlin, Karl & Hazelius, Fritjof, 1919, Gamla hus i Arild. Höganäs”, i Skånsk kulturmiljövård — 30 år senare, Uppmätningsritningar. Skånes hembygdsförbunds årsbok. Björkman, Jan m.fl., 1973, Två torg i Höganäs. Uppsats för Ranby, Henrik, 2009, ”Stadsplanering och bostäder”, i Sig- 60p i konstvetenskap i Lund (stencil). nums svenska kulturhistoria, 1900-talet. Carlberg, N. & Møller Christensen, S. (red.), 2003, Kultur- Ranby, Henrik, 2011a, ”Småstadens struktur och arkitektur”, miljø — mellem forskning og politisk praksis. i H. Ranby (red.), Höganäs historia del 1, Höganäs från Clark, Eric, 2014, ”Gentrifieringens ordning och enkelhet”, i stenålder till millennieskifte. H. Holgersson & C. Thörn (red.), Gentrifiering. Ranby, Henrik, 2011b, ”Centralorten i Kullabygden 1971– Florida, Richard, 2002, The rise of the creative class. And 2000”, i H. Ranby (red.), Höganäs historia del 1, Höga- how it’s transforming work, leisure, community and näs från stenålder till millennieskifte. everyday life. Ranby, Henrik, 2013a, ”Landskommuner och municipal- Glass, Ruth, 1964, London. Aspects of change. samhällen — utvecklingen i Farhult, Jonstorp, Brunnby, Gustavsson, Anders, 1981, Sommargäster och bofasta. Kul- Väsby och Viken 1863–1971”, i H. Ranby (red.), Höganäs turmöte och motsättningar vid bohuskusten. historia del 2, Kullahalvön mellan istid och kommun- Hardenby, Brita, 1981, En stad — tre världar. En studie i sunt reformer. förnuft och kulturmönster. Diss., Lunds universitet. Ranby, Henrik, 2013b, Henriks byggnadsvård. Kulturarvsar- Hedin, Karin, 2010, Gentrifiering, socialgeografisk polari- bete mellan teori och praktik. Institutionen för Kultur- sering och bostadspolitiskt skifte. Meddelanden från vård, Göteborgs universitet. Lunds universitets geografiska institutioner. Licenciat- Residence 2015:6. avhandlingar 10. RIG 2014:2. Helsingborgs Dagblad (HD) 1993-05-15, 2014-04-28, 2014-05- Smith, Neil, 2014, ”Gentrifiering som global urban stategi”, i 05. H. Holgersson & C. Thörn (red.), Gentrifiering. Holgersson, Helena & Thörn, Catharina, 2014, ”Den urba- Smith, Neil, 1979, “Toward a theory of gentrification. A back na frontlinjen och Nya Kvillebäcken”, i H. Holgersson to the city of capital, not people”, Journal of American & C. Thörn (red.), Gentrifiering. Planning Association 45, s. 538–548. Holgersson, Helena & Thörn, Catharina (red.), 2014, Gent Wigström, Eva, 1888, ”Skåne”, i Vårt land. En skildring i rifiering. ord och bild. Holm, Andrej, 2014, ”Berlin — ekonomins och politikens roller i gentrifieringsprocesser”, i H. Holgersson & C. Thörn (red.), Gentrifiering.

98 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 kommunal kulturmiljövård och gentrifiering

Local-government heritage management and gentrification − experiences from Höganäs municipality 1989–2014

By Henrik Ranby

Summary With 25 years of experience as a conservation curs in the cultural discourse or initial identifica- officer in the fishing village, manufacturing tion when an area starts being seen as cultur- community and industrial town of Höganäs in ally significant, in other words in the pioneer north-west Scania, Henrik Ranby discusses the phase of gentrification. Heritage designation relationship between local-government heritage here works together with figures such as artists, management and gentrification. The develop- culture workers and architects. The conserva- ments in Höganäs are compared with the fishing tion officer tends, in culture-sociological terms, and shipping communities of Arild and Viken to identify with these groups. Emphasizing and on the Kulla peninsula, and with established promoting the cultural significance of an area gentrification research, which is often based on combine with general and heritage-related edu- major urban environments. Ranby draws on so- cation to create a cultural status that property ciological and culture-geographical aspects yet owners can later turn into economic capital. lays the main emphasis on cultural sociology The local-government conservation officer and heritage management. becomes one of many figures in the gentrifica- Developments in Höganäs 1989–2014 closely tion process. His or her role is to work within match gentrification trends elsewhere and can be the framework of planning, building and cul- interpreted using established general patterns. tural legislation in a politically governed body. Yet Ranby argues that conservation planning There is no social role and the officer’s means and heritage protection are not in themselves of influencing gentrification are limited. How- a catalyst for gentrification. When a building is ever, safeguarding small buildings and careful granted protection it has already travelled far preservation can temper the final stages of gen- into the gentrification process, and its protected trification. In coastal communities demolition status may be seen as an acknowledgement of and redevelopment may lead to greater gentri- gentrification. Instead the crucial moment oc- fication than that resulting from conservation.

Keywords: Planning, preservation, gentrification, conservation, cultural heritage, class

bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 99