Bebyggelsehistorisk Tidskrift Nr 70/2015
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift tidskriftBebyggelsehistorisk är Nordens största vetenskapliga Bebyggelsehistorisk tidskrift inom det bebyggelsehisto- riska området. Tidskriften utges med Nr 70/2015 två nummer per år av Föreningen tidskrift Bebyggelsehi storisk tidskrift. Se även www.bebyggelsehistoria.org Bebyggelsehistorisk tidskrift www.bebyggelsehistoria.org Manus eller frågor kan skickas till: OMSLAGSBILDEN: Maria Sjöquist övervakar schaktning [email protected] i kvarteret Mjölnaren, Norrköping, 2012. foto: Kristina Jonsson. Författarinstruktion och information om utkomna nummer BAKSIDESBILDEN: Mattias Johansson och Amanda Kjell- finns på tidskriftens hemsida www.bebyggelsehistoria.org berg dokumenterar en grop i kvarteret Mjölnaren, 2012. foto: Nathalie Dimc. nr 70 I DETTA NUMMER: Om 1600-talets idealstäder och arkeologi i sluttande plan • Stadsarkeologi i Norrland – varför inte? • Visby ringmur – att återuppbygga med autenticitet • Visby vallgravar – ett trädgårdshisto- 2015 riskt kulturarv under exploateringshot • Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 70 • 2015 fredrika mellander rönn & hedvig schönbäck (red.) Bebyggelsehistorisk tidskrift Bebyggelsehistorisk tidskrift utges av den för ändamålet stiftade föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. Tidskriften utkommer med två nummer per redaktionens adress år. Varje nummer redigeras av därtill utsedda redaktörer. Härvid medver- Ekonomisk-historiska institutionen, kar också tidskriftens redaktionskommitté som innehåller företrädare för Uppsala universitet en rad ämnen. Recensionsavdelningen i tidskriften handhas av en särskild Box 513 751 20 Uppsala recensionsansvarig. www.bebyggelsehistoria.org e-post: [email protected] Samtliga vetenskapliga artiklar i numret är peer review-bedömda. Tidskriften är indexerad i IBA International Bibliography of Art, recensioner EBSCO Art & Architecture Index samt Eva Löfgren EBSCO Art & Architecture Complete (innehåller artiklarna i fullängd). e-post: [email protected] Rankad 1 i Database for statistikk om høgre utdanning (dbh), Norge. prenumeration och distribution Eddy.se ab Box 1310 redaktionskommitté 621 24 Visby Göran Ulväng, Uppsala universitet, ordf., ansvarig utgivare Telefon 0498-253 900 Paul Agnidakis, Uppsala universitet e-post: [email protected] Joakim Hansson, Uppsala universitet, Campus Gotland prenumeration för 2016 kan teck- Sofia Holmlund, Stockholms universitet nas på tidskriftens ordersida http:// Anders Houltz, Centrum för Näringslivshistoria, Bromma bht.bokorder.se eller via e-post Emilie Karlsmo, Uppsala universitet [email protected] eller telefon Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 0498-253 900, fax 0498-249 789. Jesper Larsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, slu, Uppsala En årsprenumeration kostar 450 kr Eva Löfgren, Göteborgs universitet inkl. moms. Fredrika Mellander Rönn, Tyréns, Stockholm lösnummer och äldre nummer Catharina Nolin, Stockholms universitet beställs på samma sätt via e-post Hedvig Schönbäck, Stadsmuseet i Stockholm eller telefon/fax. Sara Westin, Uppsala universitet Lösnummerpris 225 kr + porto. Anders Wästfelt, Stockholms universitet © Respektive namngiven författare advisory board grafisk form, teknisk redaktör Elina Antell, Uppsala Mia Åkerfelt, Åbo Akademi, Finland; Renja Suominen-Kokkonen, Helsing- fors universitet, Finland; Lena Liepe, Oslo universitet, Norge; Frode Iversen, engelsk översättning Kulturhistorisk museum, Oslo, Norge; Svava Riesto, Köpenhamns universi- Aidan Allen, Stockholm tet, Danmark; Ulla Kjær, Nationalmuseum, Köpenhamn, Danmark. tryck Bulls Graphics AB, Halmstad, 2015 redaktörer för detta nummer issn 0349−2834 Fredrika Mellander Rönn Hedvig Schönbäck Tryckt med bidrag från Tyréns Stadsmuseet Vetenskapsrådet, Berit Wallenbergs Peter Myndes backe 16 Box 15025 stiftelse, Torsten Söder bergs stiftel- 118 86 Stockholm 104 65 Stockholm se, Handelsbankens forsknings stift- [email protected] [email protected] elser, Helgo Zettervalls fond, Kungl. Patriotiska Sällskapet Innehåll 5 Rapport från fältet av Fredrika Mellander Rönn & Hedvig Schönbäck 8 Om 1600-talets idealstäder och arkeologi i sluttande plan — vertikala förändringar av stadsrummen och exemplet Norrköping av Kristina Jonsson 24 Stadsarkeologi i Norrland — varför inte? av Mathias Bäck 43 Visby ringmur — att återuppbygga med autenticitet av Kristin Balksten, Carl Thelin & Ulrika Mebus 62 Visby vallgravar — ett trädgårdshistoriskt kulturarv under exploateringshot av Daniel Hofling 81 Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering — erfarenheter från Höganäs kommun 1989–2014 av Henrik Ranby recensioner 102 margareta biörnstad, Kulturminnesvård i efterkrigstid — med Riksantikvarie äm betet i centrum av Sten Rentzhog 104 johannes westberg, Att bygga ett skolväsende. Folkskolans förutsättningar och framväxt 1840–1900 av Eva Löfgren 107 leidulf mydland, Skolehuset som kulturminne. Lokale verdier og nasjonal kulturminneforvaltning av Torunn Selberg 109 ingrid martins holmberg (red.), Vägskälens kulturarv — kulturarv vid vägskäl. Om att skapa plats för romer och resande i kulturarvet av Birgitta Svensson Fältarbetet kan erbjuda upplevelser av varierande art. Här dokumentation av en brandskadad byggnad. foto: Jonas Sundvall, Tyréns. 4 bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 Rapport från fältet orskning kan bryta helt ny mark, men kan lika gärna nyansera och fördjupa bilden av det redan kända. I det här numret av Bebyggel- F sehistorisk tidskrift förflyttar vi oss från medeltid till 2000-tal och från Visby stadsmur och vallgravar, över 1600-talets stadsplanering, till Höganäs industrisamhälle. Allt välkända epoker och företeelser, men här behandlade på ett nytt sätt. Den gemensamma nämnaren för de fem artiklarna är att författarna i sina bidrag avhandlar den antikvariska praktiken, var och en utifrån sitt ämnesområde. Vissa av dem granskar kritiskt den egna professio- nen medan andra diskuterar svåra avväganden i det dagliga arbetet. Tillsammans ger artiklarna en inblick i några nya, dagsaktuella frågor och visar spännvidden inom det bebyggelsehistoriska verksamhetsom- rådet. Kristina Jonsson, arkeolog vid Stiftelsen Kulturmiljövård, skriver om de ofta dramatiska stadsplaneförändringar som stora delar av våra äldre städer har genomgått, framför allt under stormaktstiden. Med utgångspunkt i en utgrävning i Norrköping 2012 diskuterar hon de pro- blem som kan uppstå om dessa omdaningar bara betraktas ur ett ho- risontellt perspektiv. Lika viktigt, menar Jonsson, är att se de vertikala förändringar, i form av omfattande utfyllnader, som ofta krävdes för att uppnå en eftersträvad rutnätsplan. Här kan arkeologin som ingen annan vetenskap komplettera och bekräfta eller korrigera det histo- riska källmaterialet i form av bl.a. kartor. Lika viktigt är dock att ar- keologerna gör grundliga förstudier med hjälp av detta material innan grävningen äger rum. Jonsson förespråkar alltså ett tvärvetenskapligt synsätt för att man rätt ska kunna tolka resultaten av den arkeologiska undersökningen. Mathias Bäck är arkeolog vid Statens historiska museer. Liksom Kristina Jonsson rör han sig inom stadsarkeologin och behandlar i huvudsak 1500- och 1600-talet. Bäck tar upp problematiken med de kunskapsluckor som kan uppstå när vissa tidsperioder och geografiska områden anses intressantare än andra, och menar att medeltiden ofta framhävs på bekostnad av yngre tidsperioder. Även Bäck berör vikten av tvärvetenskap och menar att arkeologin är nödvändig för att, till- sammans med kartor och skriftligt källmaterial, ge en fullvärdig bild av den stadshistoriska utvecklingen. Med stöd av ett statistiskt underlag bebyggelsehistorisk tidskrift 70/2015 5 pekar författaren också på att Norrland har behandlats styvmoderligt inom arkeologin och myndighetsutövningen vilket kan anses vara ett demokratiproblem. Två av artiklarna handlar om Visby, den ena om ringmuren och den andra om ringmurens vallgravar. De tre författarna till artikeln om ringmuren — Kristin Balksten, lektor vid Campus Gotland/Upp- sala universitet, Carl Thelin, avdelningschef vid Tyréns AB och Ulrika Mebus, avdelningschef vid Gotlands museum — beskriver de svåra antikvariska och tekniska överväganden som aktualiserades efter raset av ett parti av ringmuren vintern 2012. En arbetsgrupp bestående av forskare, ingenjörer, arkeologer, antikvarier och murare sattes samman för att finna hållbara lösningar. Även i denna artikel framhålls således tvärvetenskap som ett nödvändigt medel för att uppnå bästa resultat. Detta bidrag poängterar särskilt vikten av den praktiska kunskapen och att hantverkaren blir en fullvärdig medlem i projekt som handlar om praktiskt återställande. Daniel Hofling är verksam som trädgårds- och byggnadsantikvarie hos André Strömqvist kulturmiljö AB. I sin artikel behandlar han vall- gravarnas glömda 1800-talshistoria ur främst ett trädgårdshistoriskt perspektiv. Hans poäng är att vallgravarna inte har uppmärksammats tillräckligt, dels p.g.a. att det gröna kulturarvet under lång tid setts som ointressant, dels p.g.a. av att Visbys 1800-talshistoria har satts på undantag i förhållande till stadens medeltida förflutna. Denna medel- tidens hegemoni är, som vi redan sett, någonting som även Mathias Bäck tar upp i sitt bidrag. Hofling lyfter också fram svårigheterna att genom nuvarande lagstiftning hävda kultur- och till och med världsarv i förhållande till exploateringsintressen och stadsförnyelse. Den avslutande artikeln handlar om ett byggnadsantikvariskt etiskt dilemma. Henrik