Remissversion Reviderat förslag till

Utvecklingsprogram för landsbygd 2013-2017

Reviderad 2012-12-09

Innehållsförteckning……………………………….sid 1. Landsbygdsprogrammets syfte och innehåll 3 1.1 Uppdraget 3 1.2 Syfte 3 1.3 Övergripande mål 3 1.4 Innehåll 3 1.5 Arbetsgång 4

2. Bakgrund 4 2.1 Befolkningsutveckling 6 2.2 Arbetstillfällen 7 2.3 Företag 8 2.4 Service 8

3. Övergripande inriktning 10 3.1 Landsbygdssäkring 10 3.2 Bygdeutveckling 10 3.3 Den sociala ekonomin 10 3.4 Positivt företagsklimat 11 3.5 Visionen för Karlskrona 2030 11

4. Prioriterade områden 11 4.1 Lokal mobilisering – lokalt inflytande 12 4.2 Natur- och kulturmiljöer 12 4.3 Hållbar utveckling 13 4.4 Näringslivsutveckling 13 4.5 Boende, kommunikationer och service 13 4.6 Skolor/utbildning 15 4.7 IT/telekommunikation 15 4.8 Profilering och marknadsföring 15 4.9 Offensiv landsbygdsutveckling 16

2013-2017 5. Plan för landsbygdsprogrammets genomförande 16 5.1 Åtgärder 16 5.2 Kommunens organisation för landsbygdsutveckling 17 5.3 Samarbetspartner för företagande på landsbygden 17 5.4 Uppföljning 17

Bilaga Sammanställning av enkätundersökning, april – maj 2012

2

Utvecklingsprogram för landsbygden 2013-2017

1. Landsbygdsprogrammets syfte och innehåll

1.1 Uppdraget Den 8 november 2011 beslutade Kommunstyrelsens allmänna utskott (KSAU) att utvecklingsprogrammet för Karlskrona landsbygd som antogs av KF i juni 2007 skulle revideras. Dnr. KS 2005.558.018. Innan revideringen genomförs skulle en enkätundersökning genomföras med boende på landsbygden för att få reda på vad som prioriteras. I uppdraget ingick också att redovisa utvärderingen av programmet för år 2007-2011 för boende landsbygen vid några olika träffar under våren 2012.

1.2 Syfte Utvecklingsprogrammets syfte är att skapa förutsättningar för en positiv utveckling för Karlskrona landsbygd. Programmet skall stimulera kommunens förvaltningar och bolag till att kraftsamla för landsbygdsutveckling. Denna kraftsamling skall göras, dels i samverkan mellan kommunen, lokala utvecklingsgrupper, föreningar, företag och organisationer och dels i samverkan med Länsstyrelsen och det nya landsbygdsprogrammet, Leader +, via Region Blekinges regionala tillväxtmedel, EU:s strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne och , Socialfonden (ESF) samt Region Blekinges medel för landsbygdsutveckling.

1.3 Övergripande mål Genom aktiv landsbygdsutveckling med bred samverkan, lokalt inflytande, framtidstro och nytänkande skall en god livsmiljö skapas för alla som lever på landsbygden. Inom 5 år skall antalet företag öka med 10 % det motsvarar en ökning av antalet företag på landsbygden med 262 st. Målet är också att antalet boende under samma period skall öka.

1.4 Innehåll I samklang med Vision 2030 och de nationella miljömålen har programmet satt upp mål för en hållbar utveckling på landsbygden. Nio prioriterade utvecklingsområden har 3 specificerats. Här beskrivs i vilken riktning dessa utvecklingsområden behöver utvecklas och vilka mål som bör uppnås inom perioden 2013-2017.

1.5 Arbetsgång

Workshops och enkät Under april 2012 bjöds utvecklingsgrupper och allmänt in till att deltaga i en workshop om ett nytt utvecklingsprogram. Möten hölls på Ekegården i Nävragöl och i Folkets hus i Jämjö. Under dessa möten gjordes också en uppföljning/utvärdering av det tidigare utvecklingsprogrammet. I samband med träffarna delades en enkät ut som deltagarna skulle svara på individuellt. Denna enkät lades även ut på kommunens hemsida så att alla kommuninvånare skulle kunna ge sina synpunkter. Resultat se bilaga.

Preliminär tidsplan för handläggning. Under oktober 2012 Ett första utkast till utvecklingsprogram sammanställdes baserat på inkomna synpunkter.

Under november 2012 Genomgång av dokumentet med samtliga berörda kommunala förvaltningar.

Under januari – februari 2013 Presentation av justerat dokumentet i Kommunstyrelsens allmänna utskott. Beslut tas i KSAU om att dokumentet skall sändas ut på bred extern remiss.

Under mars 2013 Remissversion sänds ut för yttrande.

Juni -aug 2013 Remissvaren behandlas.

Hösten 2013 Beslut om landsbygdsprogrammet tas i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.

2. Bakgrund Antal invånare på landsbygden uppgick 2011-12-31 till 28 859 vilket motsvarar 45 % av kommunens invånare. 55 % av kommunens totala befolkning bodde i Stadsbygden (Karlskrona/Lyckeby) vid samma tidpunkt. Av de 28 859 boende inom landsbygdsområdet enligt avgränsningen ovan bor 9 189 personer i någon av de större tätorterna Rödeby, Nättraby och Jämjö motsvarande 14,3 % av kommunens 4 totala befolkning. Ytterligare 5 874 personer bor i någon av 23 mindre tätorter eller befolkningskoncentrationer inom landsbygdsområdet med mellan 51 och 812 invånare, motsvarande 9,1 % den totala befolkningen. Hasslö och Sturkö är till stora delar tätbebyggda och bebyggelsen utgörs av ett antal koncentrationer som i olika grad är sammanvuxna varför det är svårt att göra avgränsningar av tätorter eller samhällen. Ofta redovisas därför den totala befolkningen på Hasslö och Sturkö som boende i tätort, totalt 3 050 invånare, motsvarande 4,7 % av kommunens befolkning. Detta sammantaget gör att antalet invånare på ren landsbygd uppgick till 10 824 personer 2011-12-31, motsvarar 16,9 % av kommunens totala befolkning.

.

LandsbygdenLandsbygden

StadsbygdenStadsbygden

Karta över avgränsning mellan Stadsbygd och Landsbygd i detta sammanhang

Stadsbygden är lika med Centrala Karlskrona och Lyckeby, inkl Knösö, Verkö, Hässlegården Torskors. Landsbygden är allt inom kommunen som ligger utanför stadsbygden.

5

2.1 Befolkningsutveckling

Förändring Område 2006-12-31 % 2011-12-31 % antal Rödeby, N-by, Jämjö 9077 14,7 9189 14,3 112 Hasslö/Sturkö 3078 5 3050 4,7 ./.28 Samhällen med 51 - 812 inv 5702 9,2 5874 9,1 172 Övr landsbygd 11082 17,9 10824 16,9 ./.258 Summa Landsbygd 28939 47 28859 45 ./. 80 Summa Stadsbygd 32905 53 35356 55 2451 Summa hela kommunen 100 64215 100

Ser man på befolkningsutvecklingen för de senaste tio åren (från 1 januari 2002) så har området Landsbygden ökat med 284 personer (1,0 %) medan Stadsbygden har ökat med 3 379 personer (10,6 %). Totalt har kommunens befolkning ökat med 3 663 personer (6,0 %) mellan 2001 och 2011. Inom landsbygdsområdet finns det stora skillnader, t.ex. så har Skillingenäs/Färmanstorp ökat med 555 personer (216 %) och Trummenäs/Gängletorp har ökat med 108 personer (29 %).

Befolkningsutveckling 2001-2011

Förändring. Förändring Område 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 01-11 . 01-11, % Landsbygden Utom R,-by, N-by, J-ö 19619 19646 19716 19818 19849 19862 19804 19791 19753 19761 19670 +51 0,3

Stadsbygden 31977 32065 32178 32370 32504 32905 33358 33781 34369 35102 35356 +3 379 10,6 R-by,N-by, Jämjö 8 956 8 922 8 963 8 909 9 030 9 077 9 176 9 232 9 220 9 169 9 189 +233 2,6

Summa 60552 60633 60857 61137 61383 61844 62338 62804 63342 64032 64215 +3 663 6

6

2.2 Arbetstillfällen År 2010 fanns det 4 245 arbetstillfällen inom området landsbygden och 24 242 arbetstillfällen inom området stadsbygden fördelat på näringsgrenar enligt tabellen nedan. Inom kommunen fanns det därutöver 1 682 arbetstillfällen med ospecificerad eller växlande arbetsplats. Sammanlagt fanns det 30 169 arbetstillfällen i kommunen 2010. Arbetstillfällen på landsbygden har varit ganska oförändrad till antalet från år 2004. Vid jämförelse med de olika branscherna år 2004 har speciellt byggbranschen ökat betydligt, likaså energi och miljö medan handel och tillverkning och utvinning har minskat väsentligt.

Arbetstillfällen 2010 Landsbygden Stadsbygden Kommunen totalt Näringsgren antal % antal % antal %

Jordbruk, skogsbruk och fiske 482 11,4 38 0,2 537 1,8 Tillverkning och utvinning 334 7,9 3 669 15,1 4 038 13,4 Energi och miljö 75 1,8 201 0,8 276 0,9 Byggverksamhet 509 12,0 873 3,6 1 574 5,2 Handel 477 11,2 2 018 8,3 2 509 8,3 Transport 82 1,9 873 3,6 963 3,2 Hotell och restauranger 58 1,4 676 2,8 736 2,4 Information o kommunikation 18 0,4 1 579 6,5 1 604 5,3 Kreditinstitut o försäkr.bolag 12 0,3 169 0,7 187 0,6 Fastighetsverksamhet 48 1,1 454 1,9 503 1,7 Företagstjänster 198 4,7 2 441 10,1 2 718 9,0 Civila myndigheter o försvaret 9 0,2 3 688 15,2 3 743 12,4 Utbildning 834 19,6 2 217 9,1 3 181 10,5 Vård och omsorg 772 18,2 4 522 18,7 6 288 20,8 Personliga och kulturella 251 5,9 766 3,2 1 042 3,5 tjänster m.m. Okänd bransch 86 2,0 58 0,2 270 0,9

Totalt år 2010 4 245 100 24 242 100 30 169 100 Totalt år 2004 4 271 22 439 28 233

7

Arbetstillfällen 2004 . Landsbygden Stadsbygden Ospec. läge Kommunen tot Näringsgren antal % antal % antal % antal % Jordbruk, skog och 426 10,0 34 0,2 7 1 467 1,6 fiske Tillverkning och 419 9,8 4 573 20,4 45 3 5037 17,8 utvinning Energi, vatten och 18 0,4 264 1,2 0 0 282 1,0 avfall Byggverksamhet 271 6,3 734 3,3 185 12 1190 4,2 Handel och 616 14,4 3 767 16,8 48 3 4431 15,7 kommunikationer Finansiell verksamhet, 236 5,5 2 486 11,1 98 6 2820 10,0 media och företagstjänster Personliga och 392 9,2 1 294 5,8 29 2 1 715 6,1 kulturella tjänster Ej specificerad 127 3,0 56 0,2 165 11 348 1,2 verksamhet Offentlig förvaltning 3 0,1 2 991 13,3 74 5 3 068 10,9 m.m. Utbildning och 797 18,7 1 872 8,3 146 9 2 815 10,0 forskning Vård och omsorg 966 22,6 4 368 19,5 726 48 6 060 21,5 Totalt 4 271 100 22 439 100 1523 100 28 233 100

(Källa: Statistiska centralbyrån)

2.3. Företag Antal företag inkl. filialer ( t ex Byggmax, Cubus, Bergkvarabuss, Posten och Apoteken) var i oktober 2012 i Karlskrona kommun totalt 4821 st. Detta är 803 st fler företag än motvarande period 2006. Av dessa 4821 företag ligger 2201 st i Stadsbygden och 2620 st på landsbygden. I jämförelse med 2006 har företagen i stadsbygden ökat med 15% och på landsbygden med 24%. (Källa UC AB).

2.4. Service Kommersiell service i form av livsmedelsbutiker finns för närvarande på 15 orter på Karlskrona landsbygd nämligen: Hasslö, Aspö, Sturkö, Senoren, , Jämjö, Fågelmara, Kristianopel, Nävragöl, Holmsjö, Rödeby, , Tving, Nättraby. Endast Sällerydsbutiken har försvunnit sedan förra 5-års-perioden. 8

Från och med höstterminen 2013 kommer skolstrukturen inom landsbygdsområdet att se ut så här: F-6 Skolor, finns på 10 platser inom landsbygdsområdet: Hasslö, Aspö, Sturkö, Torhamn, , Fågelmara, Kättilsmåla , Holmsjö, Fridlevstad, Tving. F-9 Skolor finns på 3 orter: Jämjö, Rödeby, Nättraby. Under förra femårsperioden fanns även F-6 skola i Strömsberg och Skrävle. Sturkö skola var då en F-9 skola.

I Strömsberg kommer det att bli en friskola fr om hösten 2013. Beträffande Skrävle skola har intresseföreningen ansökt om att bli friskola fr om hösten 2014. Om Skrävle godkänns av Skolinspektionen kommer den kommunala skolan att finnas kvar i Skrävle t o m vårterminen 2014. . Vårdcentraler finns i Rödeby, Jämjö och Nättraby.

Apotek finns i Rödeby och Jämjö.

Omvårdnadsboenden för äldre finns i Jämjö (2 st.), Ramdala, Rödeby (2 st.), Fridlevstad, Holmsjö, Nättraby (2 st.) och Hasslö. Antalet bostäder på dessa är i nuläget 272 st. vilket motsvarar 34 % av samtliga bostäder på omvårdnadsboenden för äldre. I jämförelse med förra femårsperioden är antalet bostäder på landsbygden i stort sett oförändrat samtidigt som antalet i stadsbygden har minskat med ca 10 %.

Två av totalt tre dagverksamheter för äldre är lokaliserade till landsbygden, nämligen i Fridlevstad och Ramdala. Sedan fritt val i hemtjänst startade har äldre i hela kommunen möjlighet att välja mellan kommunal eller privat utförare efter att ha blivit beviljad hemtjänst.

Träffpunkter är öppna verksamheter för alla äldre som önskar träffas en stund i social gemenskap. Inom landsbygden finns träffpunkt i Jämjö, Rödeby, Fridlevstad, Holmsjö och Nättraby.

Idrottshallar med fullmått /(20 x 40) finns på 2 orter: Rödeby och Jämjö. I övriga orter med skolor finns gymnastiksalar. Fr o m 2013 finns det en idrotthall i Allhallen i Holmsjö med fullmått.

Fotbollsplaner finns på 14 orter på landsbygden: Hasslö, Aspö, Sturkö, Torhamn, Ramdala, Jämjö, Fågelmara, Rödeby, Fridlevstad, Tving, Nättraby, , Fjärdsjömåla och Holmsjö. I Jämjö finns sedan 2011 även en konstgräsplan.

Filialbibliotek finns liksom förra perioden på åtta orter inom landsbygdsområdet: Hasslö, Fridlevstad, Nättraby, Rödeby, Holmsjö, Sturkö, Torhamn och Jämjö.

Kommunala fritidsgårder finns i Jämjö och Rödeby samt föreningsgårder finns på nio platser på landsbygden som drivs av någon lokal förening. I nuläget finns det föreningsgård på Aspö, Fjärdsjömåla, Fridlevstad, Fågelmara, Hasslö, Holmsjö, Sturkö, Sälleryd/Skrävle och Tving.

9 3. Övergripande inriktning

3.1 Landsbygdssäkring Landsbygdssäkring (Rural proofing) innebär att en konsekvensanalys ska ligga till grund innan kommunala beslut tas. Samtliga förvaltningar och bolag skall beakta hur ett beslut påverkar landsbygden ur ett företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt, och socialt perspektiv. Även påverkan på befolkningsfördelning, storlek och sammansättning måste beaktas liksom hållbarhetsperspektivet.

3.2. Bygdeutveckling I de flesta byar finns idag en eller flera aktiva intresse- eller samhällsföreningar som arbetar för att bygden skall ha en framtid. I vissa fall är det idrottsföreningen som driver utvecklingsfrågorna och i vissa fall är det hembygdsföreningen eller företagarföreningen som mer och mer inriktar sig på framtidsfrågor. Nu har det även börjat bildas ett antal fiberföreningar med nya konstellationer av landsbygdsbor. Dessa ekonomiska föreningar kan komma att bli en stark maktfaktor för landsbygdsutvecklingen framöver. Alla dessa föreningar kommer i fortsättningen att benämnas för utvecklingsgrupper. Utvecklingsgruppernas engagemang för den egna bygdens framåtskridande är drivkraften för en levande landsbygd. Utvecklingsgrupperna har sedan 2010 fått en paraplyorganisation ” Kommunbygderådet”. Samarbetet mellan kommunens förvaltningar , kommunbygderådet och de lokala utvecklingsgrupperna skall öka.

3.3. Den sociala ekonomin Samhället kan sägas vara organiserat i tre sektorer: den offentliga sektorn, det privata näringslivet och den sociala ekonomin. För att åstadkomma en utveckling är det viktigt att dessa tre sektorer samarbetar med varandra.

Vad är då social ekonomi? Via PLUS - Partnerskapet för Social ekonomi kan man läsa följande definition: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.” Exempel på verksamheter inom den sociala ekonomin är fritids- /föreningsgårdar, idrottsföreningar, bygdeföreningar, kyrkan, kooperativa företag, t ex dagis som är föräldrakooperativ, kooperativa hyresrätter, musikföreningar som bedriver viss näringsverksamhet etc.

Den sociala ekonomin bygger, i likhet med det privata näringslivet, på förmågan att ta tillvara enskilda personers entreprenörskap. Samarbetet mellan kommunen och den sociala ekonomin skall utvecklas och fördjupas. Även företag inom kommunen skall stimuleras till att bli aktiva partners i ett partnerskap med den sociala ekonomin och kommunen.

Utslagningen på arbetsmarknaden av långtidsarbetslösa, funktionshindrade och långtidssjukskrivna måste minska. Satsningen på sociala företag skall därför intensifieras och detta kan skapa tillväxt och utveckling på landsbygden.

10

3.4. Positivt företagsklimat För att se företag växa på landsbygden skall en genomgående positiv samsyn om etablering och tillståndsprövning genomsyra alla kommunens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att alla berörda förvaltningar och bolag stöttar de eldsjälar som vill satsa på landsbygden och hjälper till att finna möjliga lösningar för ett företags etablering och utveckling. Utveckling i Karlskrona AB ( f d näringslivsenheten och turistverksamheten) skall aktivt verka för att nya företagsnätverk bildas och aktivt stötta befintliga och nya företag och företagsnätverk.

3.5 Visionen för Karlskrona 2030 ”Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller” Vi gör det tillsammans – en framtid som håller! Karlskrona 2030 är en framtidsbild som medborgare, näringsliv och politiker tagit fram tillsammans. Det är bilden av ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt liv och där resurserna används på ett hållbart sätt. Med en gemensam vision och en vilja att nå den tillsammans är grunden lagd för arbetet. De närmaste åren prioriterar vi fem utvecklingsområden: Attraktiv Livsmiljö Snabba kommunikationer Utbildning och kunskap Upplevelsernas Karlskrona Näringslivets Karlskrona

4. Prioriterade utvecklingsområden

4.1 Lokalt inflytande Den kunskap och det engagemang som finns på landsbygden genom utvecklingsgrupperna har en avgörande betydelse för en bygds utveckling. Dessa föreningar arbetar under demokratiska och jämställda former och skall ges ökad delaktighet i de demokratiska processerna och i samhällsutvecklingen.

11 EU:s strukturfonder och EU:s jordbruksfond har bidragit till att vi i Sverige har fått ta del av en lång tradition i Europa att arbeta i partnerskap. I Karlskrona kommun har det drivits landsbygdsprojekt framförallt inom Landsbygdsprogrammet, Leader+ programmet, lokala naturvårdsprojekt, (LONA) och lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Här har den offentliga sektorn och den sociala ekonomin (föreningar och organisationer) arbetat framgångsrikt tillsammans.

Detta sätt att samarbeta i partnerskap skall prioriteras även i detta utvecklingsprogram för att uppmuntra ökat brukarinflytande och för att skapa bättre förutsättningar för lokal utveckling på landsbygden.

Utvecklingsgrupperna skall stimuleras till att ta fram egna utvecklingsplaner genom att de kan söka en bygdepeng på 5000:- från kommunen. Med dessa utvecklingsplaner som grund kan sedan utvecklingsgrupperna söka medel för genomförande. Här ställer kommunen upp och stöttar med rådgivning.

Mål 2013-2017 Minst 15 byar/utvecklingsgrupper har gjort egna utvecklingsplaner under denna 5- årsperiod. Kommunen arrangerar ett landsbygdsforum varje år där alla utvecklingsgrupper bjuds in för informationsutbyte och diskussioner.

Kommunbygderådet och kommunens politiker ordnar varje år två träffar för att lyfta viktiga landsbygds- och skärgårdsfrågor.

4.2 Natur- och kulturmiljöer, öppet landskap, friluftsliv Skärgården, skogsbygden och det öppna landskapet har alla unika natur- och kulturmiljöer som är sevärda och viktiga för vår besöksnäring och för kommande generationer. Natur- och kulturlandskapet inom en bygd kan, om det lyfts fram, bli en del i en utveckling som gynnar ökat boende och ger bättre förutsättningar för besöksnäring och annat företagande. Satsningar på lokalt initierade natur- och kulturprojekt samt friluftsliv och idrott bidrar ofta till ökat socialt engagemang. Detta gynnar förutsättningarna för ökat boende, friluftsliv och folkhälsa, ökat företagande och kommersiell och offentlig service i området. Speciellt viktigt för ökad inflyttning är att försköna och anpassa våra bycentrum.

I takt med att våra betesdjur försvinner blir landskapet mer och mer förbuskat både på landsbygden och i skärgården. Detta kommer negativt att påverka besöksnäringen om inget görs. Här skall kommunen vara pådrivande tillsammans med landsbygdens organisationer för att vända den negativa trenden.

Lokala initiativ för att lyfta fram bygdens natur och kulturmiljöer skall stödjas och där det är fråga om kommunal mark skall partnerskap för kontinuerligt underhåll uppmuntras. Kommunen skall aktivt verka för att utvecklingsgrupperna får del av de projektmedel som kan sökas via Länsstyrelsen och naturvårdsverket för s k Lona och Lova-projekt. 12

Mål 2013-2017 Under 5-årsperioden skall minimum 10 st naturvårdsprojekt och 10 st friluftslivsprojekt/aktiviteter genomföras. Ett av dessa projekt skall aktivt verka för att antalet betesdjur ökar i kommunen.

4.3 Hållbar utveckling För att uppnå målet med en hållbar utveckling i hela kommunen måste landsbygdens resurser tas tillvara. De gröna näringarna är en bas för hållbar tillväxt och utveckling. Lokala kretslopp med hög användning av förnyelsebara energikällor och småskaliga lösningar utgör grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. En ökad användning av närproducerade varor och tjänster bidrar till minskade transporter och minskad miljöbelastning samt ökad sysselsättning på landsbygden. Samarbetet med landsbygdens organisationer skall förstärkas för att uppnå bästa resultat.

Mål 2013-2017 Varje år skall kommunen stötta ett evenemang som lyfter fram och marknadsför den lokala matkulturen och den lokala produktionen i kommunen. Kommunen skall verka för att minst 5 nya företag skapas inom förädling av livsmedel och minst 5 nya företag inom förädling inom förnyelsebar energi.

4.4 Näringslivsutveckling Kommunen arbetar med näringslivsutveckling genom det kommunala bolaget: Utveckling i Karlskrona AB. Målsättningen med deras arbete är att stödja företagande och entreprenörskap och erbjuda en dörr in i kommunen. För att skapa fler arbetstillfällen på landsbygen måste befintligt näringsliv utvecklas och nyföretagandet öka. Höjd förädlingsgrad av lokalt producerade varor och tjänster inom lantbruk skogsbruk, fiske, förnyelsebar energi, besöksnäring samt tjänsteproduktion kan göra detta möjligt.

Många traditionella och välkända företag på landsbygden försvinner p g a att det inte finns någon som vill ta över när företagaren går i pension. Kommunen skall tillsammans med andra organisationer verka för att dessa leva vidare.

Mål 2013-2017 Inom 5 år har 262 nya verksamheter startats på landsbygden, antingen som helt nya företag eller som diversifiering av befintliga företag. Två nya konstellationer av företagsnätverk har bildats.

4.5 Boende, kommunikationer och service En förutsättning för en levande landsbygd är att boendet ökar och att vi får en ökad inflyttning. Komplettering görs framför allt i befintliga byar och samhällen för att öka underlaget för service/kollektivtrafik och gemensamma VA-lösningar. De bynära miljöerna måste också förbättras och underhållas. Byutvecklingsprojekt med lokala utvecklingsgrupper 13 för att förbättra den bynära miljön samt trygghet och säkerhet skall stödjas. Genom gränsöverskridande samarbete mellan olika sektorer i samhället och kommunens olika förvaltningar, företag och den sociala ekonomin kan den lokala servicenivån inom vård, omsorg, service, kultur, idrott, fritid och utbildning få hög kvalitet.

Servicepunkter skall utvecklas i tex lanthandeln där man kan få tillgång till utökad offentlig service genom samarbete mellan statliga myndigheter och andra aktörer.

Kommunen skall medverka till att ett anpassat boende för både yngre och äldre skall utvecklas i de mindre orterna. Alltså framförallt fler seniorbostäder så att de äldre kan bo kvar på hemorten och barnfamiljer kan få tillgång/köpa befintliga bostäder. För att locka till nybyggnation på landsbygden skall de speciella LIS-områdena marknadsföras.( LIS-områden=landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Bristen på kommunala vatten- och avloppslösningar har begränsat mycket av bostadsbyggandet och inflyttningen speciellt i skärgården. Kommunen skall fortsätta att driva på utbyggnaden av Va-nätet för att ge möjlighet till sommarboende att kunna bosätta sig i kommunen permanent.

Alla kommunikationer, tåg, buss, skärgårdstrafik, färjetrafik, cykel och” närtrafik för alla”, skall vävas samman och utformas så att de maximalt anpassas till behovet av transporter för både barn och vuxna i kommunen. Transporter med bil skall minska medan nyttjande av allmänna kommunikationsmedel skall öka. Kommunens skall ställa krav på Trafikverket för att säkra ett väl fungerande vägnät samt en utbyggand av cykelvägar på landsbygden. En reguljär sjötrafik skall startas till och från Verkö/Sturkö. Utvecklingen för lanthandeln och postens service måste uppmärksammas inför framtiden liksom hemsändningsbidragen.

Kommunen satsar på idrott och hälsa för alla åldrar. Ett stort steg är satsningarna med konstgräsplan i Jämjö och Allhall i Holmsjö. Utbyggnaden av faciliteter för idrott och hälsa på landsbygden skall fortsätta.

Mål 2013-2017 Antalet nya bostäder på landsbygden skall att öka genom aktiv marknadsföring av befintliga tomter, och byggnation i eftersökta lägen s k LIS-områden. LIS-områdena utvecklas till att gälla fler områden/sjöar i kommunen. Bebyggelse i LIS-områden genomförs för att gynna besöksnäringen. Två - fyra nya servicepunkter utvecklas tillsammans med lanthandeln och/eller utvecklingsgrupperna. Test av reguljär sjötrafik till Verkö/Sturkö genomförs. Översyn av hemsändningservicen och bidragen till butikerna genomförs. Genomföra utvecklingsarbete för att säkra/trygga resor med cykel.

14 4.6 Skolor/utbildning Förskolorna och skolorna är mycket viktiga för landsbygdens framtid. Genom att samarbeta med företag och föreningar kan byaskolorna bli ett nav för bygdens utveckling. Distansundervisningen och målet om ”det livslånga lärandet” ger möjlighet för byaskolorna att bli centrum för alla invånare i bygden.

Genom att satsa på hög kvalitet, trygghet och en tydlig profil kan den lilla byskolan bli ett viktigt marknadsföringsinstrument för ökad inflyttning till orten.

Inom den 5-årsperiod som detta program omfattar, kommer befintliga landsbygdsskolor från 2013 att vara kvar och utvecklas.

Mål 2013-2017 Hög kvalitet, trygghet och profilering av byskolorna skall öka andelen elever på landsbygden.

4.7 IT/telekommunikation För boende och företagande på landsbygden är det en förutsättning att datakommunikation och telekommunikation fungera. Kommunen skall agera som påtryckare för att ett säkert och störningsfritt el- och datanät byggs ut.

Inom de närmaste åren kommer många lokala telestationer att monteras ner. Fiberutbyggnaden blir då en absolut nödvändighet. Kommunen skall aktivt verka för att byaföreningar bildas. Föreningarna stöttas så att statliga medel kan sökas för nedgrävning av tomrör till inkoppling av fiber för data, tele och TV-kommunikation.

Mål 2013-2017 Inom 5 år har 70% av hushållen på landsbygden tillgång till fiber med en kapacitet på minimum 100 Mbit/sek.

4.8 Profilering/Marknadsföring Vi har en världsarvsstad, vacker slättbygd, attraktiv skogsbygd med ädellöv och sjöar samt en unik skärgård. Allt detta gör vår kommun mycket speciell och attraktiv för både boende och besökare. Staden, skärgården och skogsbygden är alla delar som kompletterar varandra och måste profileras och marknadsföras för att höja kommunens attraktionskraft. De olika orternas särdrag och kvaliteter skall lyftas fram. Detta kan göras möjligt med samarbete mellan informationsavdelningen, turistbyrån och kommunbygderådet/byarna. Speciella byredaktörer utses som administreras av informationsavdelningen för att ge underlag till en bywebportal.

Mål 2013-2017 En webbportal utvecklas inom www.karlskrona.se, där utvecklingsgrupperna kan marknadsföra sin by. Webbportalen administreras av informationsavdelningen. Utveckla samordningen av hela kommunens turismsatsningar Utveckla lokala informationsplatser i samarbete med turistbyrån.

15

4.9 Offensiv landsbygdsutveckling Framtidsanalyser pekar på att allt fler kommer att vilja bosätta sig i våra städer istället för på landsbygden . Som ett led i Karlskrona kommuns offensiva landsbygdsutvecklingsarbete är tanken att, genom att fokusera på två pilotområden, utveckla arbetet att identifiera de värden målgrupperna söker i stadsmiljöns livsstil och översätta dem till attraktiva alternativ i "skog & sjö" och skärgårdsmiljö.

Kommun (samtliga förvaltningar) och näringslivsbolag tar ett helhetsgrepp för att lyfta fram nuvarande värden, identifiera, analysera och utveckla potentiella möjligheter och driva ett målinriktat varumärkesarbete i två utvalda pilotområden, nämligen Holmsjö samt Sturkö.

Genom samarbete uppnås synergieffekter. I arbetet appliceras övriga mål inom landsbygdsprogrammet och genomförs på ett sätt som maximerar synergieffekterna även inom de kommunala insatserna. Arbetet är tänkt att genomföras i projektform. Val av områden baseras på satsningar (planerade eller genomförda) i kollektivtrafik i form av snabbare tåg och tågstopp i Holmsjö samt båttrafik till Sturkö. I Holmsjö kommer det inom 5- års-perioden att finnas en ny idrottsanläggning - Allhallen, en nyrenoverad skola, LIS- områden och aktiva utvecklingsgrupper som jobbar hårt för bygdens utveckling. På Sturkö finns en nybyggd skola, här har nyligen gjorts lokala utvecklingsplaner, fördjupad översiktsplan för skärgården, Sturkö ingår i biosfärsområdet, va-utbyggnaden är igång på ön och fiber grävs ner.

Mål 2013 -2017 Holmsjö och Sturkö skall marknadsföras som två hållbara konkurrenskraftiga boende- och etableringsalternativ till stadsbygden. Dessa pilotområden är tänkta att bli inspirationsområden för framtida samhällsutveckling på landsbygden. .

5. Plan för landsbygdsprogrammets genomförande 2013-2017

För att uppnå de olika målen för de nio prioriterade områdena måste målen in i förvaltningarnas handlingsplaner och och nämndernas måldokument. Speciella resurser avsätts för att genomföra dessa.

5.1 Åtgärder Var och en av de förvaltningar och bolag som berörs av de olika målen tar fram handlingsplaner och vilka nödvändiga beslut som behövs för genomförande. Varje år lämnas en årlig rapport om hur långt man kommit i att nå de uppsatta målen. Utveckling i Karlskrona AB ansvarar för att en uppföljningsrapport över landsbygdsprogrammets genomförande upprättas. Denna uppföljningsrapport redovisas till kommunstyrelsen en gång per år.

16 5.2 Kommunens organisation för landsbygdsutveckling - Landsbygdsgrupp En landsbygdsgrupp bildas med representanter från de förvaltningar som är berörda av landsbygdsprogrammet. Denna landsbygdsgrupp bereder och samordnar landsbygdsfrågorna inför beslut i KS. Landsbygdsgruppen skall stödja och stimulera lokala initiativ och byutveckling och ha aktiv kontakt med kommunens olika utvecklingsgrupper och företag.

Utveckling i Karlskrona AB samt Kommunledningsförvaltningen bistår landsbygdsgruppen med underlag och utredningar. Inom landsbygdsgruppen finns personal som jobbar med landsbygdsutveckling och som samordnar arbetet med landsbygdsprogrammet och är naturliga kontaktpersoner gentemot de lokala utvecklingsgrupperna.

5.3 Samarbetspartner för utveckling på landsbygden 5.3.1 Kommunens lokala utvecklingsgrupper 5.3.2 Carlskrona Nyföretagarcentrum 5.3.3 Coompanion (Blekinge Utvecklingscentrum) 5 3.4 Länsstyrelsen 5.3.5 Region Blekinge 5.3.6 Kommunbygderådet/Länsbygderådet 5.3.7 Miljöprogrammet 5.3.8 IT Infrastrukturprogram för Karlskrona kommun 5.3.9 KFH och övriga företagsnätverk 5.3.10 Program för kommersiell service, Länsstyrelsen 5.3.11 Blekinge Tekniska Högskola 5.3.12 LRF 5.3.13 Almi Företagspartner i Blekinge 5.3.14 Utveckling i Karlskrona AB (f d näringslivsenheten och turistverksamheten) 5.3.15 Affärsverken 5.3.16 Vision 2030 5.3.17 Blekinge arkipelag 5.3.18 Utveckling av hamnar inom Blekinge Arkipelag

5.4 Uppföljning Varje år redovisas följande indikatorer i uppföljningsrapporten:

Antal företag Antal nya företag Antal landsbygdsprojekt och genomförda åtgärder Antal nya bostäder Antal invånare Antal kilometer med nya cykelvägar Antal deltagare i byutvecklingsprojekt Lägesstatus inom de nio prioriterade områdena

2012-12-09 Karlskrona kommun Kommunledningsförvaltningen

Utveckling i Karlskrona AB Bilaga 17 Sammanställning av landsbygdsenkät genomförd under april –maj 2012

I samband med att kommunledningsförvaltningen började arbetet med en revidering av utvecklingsprogrammet för Karlskrona landsbygd genomfördes en enkät enligt bifogat frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i samband med worksshopen som hölls på Ekegården i Nävragöl samt i Jämjö folkets hus i april 2012. Frågeformuläret lades även ut på kommunens hemsida där kommuninvånare kunde gå in och svara digitalt under maj månad. Frågorna skulle besvaras genom att intervjupersonen graderade hur viktigt man tyckte att området var för den svarande som bodde på landsbygden. Svaren har sedan fått poäng enligt nedan: Inte alls viktigt = 1 poäng Ganska oviktigt = 2 poäng Varken/eller = 3 poäng Ganska viktigt = 4 poäng Mycket viktigt = 5 poäng

Resultat har redovisats fördelat på barnfamiljer och icke barnfamiljer. Av resultatet på sidan 20 framgår att av de 325 personer som besvarat enkäten så kom skolan i topp som det absolut viktigaste. Denna fråga fick värdet 4,82 av barnfamiljerna och värdet 4,74 av icke barnfamiljerna och totalt gav det värdet 4,79. På andra plats kom svaret: ”fler människor bor på landsbygden” (värdet 4,68) samt på tredje plats kom svaret: livsmedelsbutik med värdet 4,60.

Sammanställning av landsbygdsenkät sommaren 2012. Svar totalt. (Inte alls viktigt = 1 poäng, Mycket viktigt = 5 poäng) Fråga medelvärde medelvärde medelvärde Hur viktigt är det för dig att: barnfamilj utan barn Total Antal svarande: 174 151 325 Snitt ålder: 39,9 år 54,2 år

1. Åka kommunalt 4,26 4,02 4,14 2. Livsmedelsbutik i samhället 4,56 4,64 4,60 3. Fler bor på landsbygden 4,72 4,63 4,68 4. Skolor kvar på landsbygden 4,82 4,74 4,79 5. Fler företag på landsbygden 4,30 4,42 4,35 6. Bredband med fiber 4,51 4,42 4,47 7. Senior trygghetsboende 4,25 4,32 4,29 8. Idrott o hälsa 4,45 4,23 4,35 9. Ökat samarbete 4,40 4,41 4,40 10. Förbättrad naturmiljö 4,39 4,50 4,44 11. Besöksnäringen utvecklas 4,19 4,21 4,20 12. Skolskjutsar 4,69 4,40 4,57 13. Fler cykelbanor byggs 4,05 3,83 3,95 14. Närhet till apotek 3,68 3,87 3,77 15. Närhet till post/paketutlämning 4,13 4,22 4,18

18

Sortering efter den fråga som fått högt värde

4. Skolor kvar på landsbygden 4,82 4,74 4,79 3. Fler bor på landsbygden 4,72 4,63 4,68 2. Livsmedelsbutik i samhället 4,56 4,64 4,60 12. Skolskjutsar 4,69 4,40 4,57 6. Bredband med fiber 4,51 4,42 4,47 10. Förbättrad naturmiljö 4,39 4,50 4,44 9. Ökat samarbete 4,40 4,41 4,40 5. Fler företag på landsbygden 4,30 4,42 4,35 8. Idrott o hälsa 4,45 4,23 4,35 7. Senior trygghetsboende 4,25 4,32 4,29 11. Besöksnäringen utvecklas 4,19 4,21 4,20 15. Närhet till post/ paketutlämning 4,13 4,22 4,18 1. Åka kommunalt 4,26 4,02 4,14 13. Fler cykelbanor byggs 4,05 3,83 3,95 14. Närhet till apotek 3,68 3,87 3,77

Fråga 16. Antal Sammandrag av kommentarer ifrån landsbygdsenkäten 2012 kommentarer Antal Totalt antal kommentarer 285 -behåll skolorna, närhet till skolorna o dagis, stärk dessa, 78 -utökning av kollektivtransporter, skolskjutsar 32 -landsbygdsservice, affär, post, bank o annan service, bibliotek 21 -kommunen skall se positivt på landsbygden o samverka 18 -bygg ut infrastrukturer med cykelbanor, bättre skötsel av vägar 18 -närhet till sjukvård o hemtjänst dygnet runt 17 -öka boendet, äldreboende bo kvar som äldre 13 -vill inte att landsbygden kommer i sista hand, stärk landsbygden 12 -bättre bredbandsförbindelse 10 -skötseln av närmiljön stärks, belysning, 10 -badplatser, service byggnader o båtplatser på landsbygden. 8 -kulturaktiviteter, ungdomsaktiviteter på landsbygden 8 -samordning mellan kommunala, statliga o privata verksamheter. 4 -säker elförsörjning 4

19 -stärk möjligheterna att bosätta sig på landsbygden, ekonomiskt 4 -företagsutveckling 4 -fler brandvärn på landsbygden 3 -öka besöksnäringen 3 -mindre skatt för landsbygden 3 -mat service på ex. skolorna 2 -kommunalt vatten o avlopp 2 -effektivt markutnyttjande för byggnation 2 -mer egen förvaltning 2 -samverkan mellan olika nätverk på landsbygden 1 -få tillbaka något för skattepengarna 1 -fråga - vet alla vad besöksnäring är? 1 -boendemiljön, inga vindkraftverk 1 -integrationskrav 1 -stöd hembygdsföreningar 1

20