Legitimacy and Justice on the Verge of Deterioration
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Legitimacy and justice on the verge of deterioration A case study of Swedish local efforts to reduce eutrophication By: Amir Vafa Supervisor: Björn Hassler Södertörn University | School of Science, Environment and Technology Master’s dissertation 30 credits Environmental Science | Spring semester 2021 Master’s Programme with specialization Ecosystem Management 1 Abstract Eutrophication is one of the major threats to the marine environment in the Baltic Sea. The human pressure on the sea by nutrient input from agriculture, industry, public sewage facility and small sewage treatment plants causes excessive algal blooms leading to oxygen depleted seabed and an ecosystem out of balance. The objective of this study is to investigate how local legitimacy and fairness is addressed in the multilevel and complex issue of reducing Baltic Sea eutrophication. The main results show that there is a great challenge and uncertainty in dealing with the problem of eutrophication. Furthermore, there is an unfair distribution of costs and responsibilities related to wastewater treatment in the municipal planning documents and nearly total exclusion of the individual property owners from participating in the decision-making processes related to the expansion plans for public sewage facility. This in turn risks the legitimacy and the democratic aspects of the plans. Previous studies related to public and simple sewage plants have investigated different issues related to the legislation and practical planning as possible reasons for a sluggish progress in the measures to reduce nutrient discharges to the sea. However, the fairness aspects and the participatory processes of the plans have not been studied. The implications of this study are to invite to a more inclusive and fair planning process with the use of alternative solutions to the compulsory expansion of public sewage facility. Modifications in the legislation to include economic instruments creating incentives for the property owners can be a way of increasing participation and thus the legitimacy of the system. Keywords: eutrophication, sewage treatment plant, Baltic Sea, local management 2 Sammanfattning Övergödningen av Östersjön är ett av de största hoten mot växter och djur samt mot de tjänster kopplade till havet som vi människor utnyttjar. Den mänskliga tillförseln av näring från jordbruk, industri, kommunala reningsverk och enskilda avlopp leder till onormala mängder av algblomning som i sin tur leder till syrebrist på havsbotten när dessa alger bryts ned i syrekrävande processer. Genom EU:s Vattendirektiv, Helsingforskonventionen där Östersjöns strandstater ingår samt egna nationella miljökvalitetsmål, har Sverige åtagit sig att bekämpa övergödningen av Östersjön och att minska sitt näringsutsläpp till havet. Kommunerna i Sverige har till följd av sitt självstyre ett stort ansvar för att driva igenom åtgärder för att målen på detta område ska uppnås. Den kommunala strategin och åtgärderna reflekteras i bland annat den kommunala översiktsplanen, som har en övergripande karaktär, och den kommunala vatten- och avloppsplanen, som är mer detaljerad. Syftet med denna studie är att försöka utreda hur aspekter som rättvisa, demokrati och deltagande kan hanteras på kommunal nivå. I detta avseende utgör Karlshamns kommun, som valts ut för denna studie, ett exempel på hur en kustkommun kan arbeta med sådana frågor. Resultaten visar att det finns en stor utmaning och en osäkerhet i fråga om övergödning på ett generellt plan. När det kommer till kommunens praktiska åtgärder, har man i Karlshamn fokuserat på den enskilt största utsläppskällan som är de enskilda avloppen. Genom den kommunala utbyggnadsplanen vill kommunen under en 10-årsperiod se till att fler fastigheter med enskilt avlopp ansluter sig till det kommunala nätverket. De kommunala utbyggnadsplanerna för vatten och avlopp är i stor utsträckning styrda och reglerade av nationell lagstiftning. När det gäller delaktighet i processen kan noteras att fastighetsägare i princip är uteslutna från att delta i de beslut som rör utbyggnaden av de kommunala reningsverken. Dessutom är det så att när en fastighet hamnat inom ett område som ska ingå i utbyggnadsplanen kan fastighetsägaren visserligen välja att avstå från att fysiskt ansluta fastigheten till det kommunala nätverket, men oavsett vilket måste fastighetsägaren betala de relativt dyra anslutningskostnaderna och periodiska avgifterna. I realiteten rör det sig alltså om en typ av tvångsanslutning. Lagstiftningen på området medför också att kommunernas utrymme för att skapa självständiga planer och strategier i denna fråga är begränsat. Den nuvarande lagstiftningen innebär att kommunen inte kan ta individuella hänsyn till vilka utsläpp och vilken skada en viss fastighet orsakar, utan urvalet av fastigheter som ska anslutas till det kommunala nätverket sker genom generella kriterier som gäller för ett större område av fastigheter. Detta leder till en orättvis fördelning av ansvar och kostnader för förorening, vilket orsakar konflikter mellan fastighetsägare och lokala myndigheter. 3 Studien belyser de rättviseproblem som den nuvarande nationella lagstiftningen, och följaktligen den kommunala utbyggnadsplanen, leder till genom tvångsanslutning och tvångsbetalning. Vidare belyser den de begränsade möjligheterna för enskilda personer att delta i kommunala planer som gäller vatten och avlopp. Detta är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att det vid flera andra kommunala planer, t.ex. detaljplaner, är obligatoriskt med samråd mellan enskilda och de beslutande myndigheterna. Resultatet från denna studie kan öppna för en diskussion kring vilka medel man skulle kunna använda sig av för att minska övergödningen som är kopplad till enskilda avlopp, utöver den konventionella utbyggnaden av det kommunala nätverket. Alternativa lösningar i form av t.ex. ekonomiska medel skulle kunna leda till mer individanpassade och rättvisa lösningar, vilket skulle kunna minska risken för framtida konflikter. Kunskapen om hur den nuvarande lagstiftningen skapar exkludering av fastighetsägare kan också skapa en plattform för diskussion för framtida ändringar av regelverket som styr avlopp och vatten till, så att detta blir mer inkluderande. Att anlägga ett rättviseperspektiv på frågor som gäller vatten och avlopp samt belysa bristen på utrymme för samråd och samsyn mellan fastighetsägare och kommun är av stor vikt för att värna om demokratin på detta område. 4 Content Abstract ................................................................................................................................................ 2 Sammanfattning ................................................................................................................................... 3 Preface .................................................................................................................................................. 8 Acknowledgments ................................................................................................................................ 8 Glossary ................................................................................................................................................ 9 Important terms in the Act on Public Water Services (2 §) ............................................................... 10 1. Introduction ................................................................................................................................... 10 1.1 The objective of the research .................................................................................................... 12 2. Research questions ......................................................................................................................... 12 3. The scope of the study .................................................................................................................... 13 3.1 Sweden and Blekinge county ................................................................................................... 13 3.2 Case study Karlshamn .............................................................................................................. 16 Summary ........................................................................................................................................ 17 4. Background ................................................................................................................................... 17 4.1 Eutrophication and its effects on the marine environment ....................................................... 17 4.1.1 Hypoxia and anoxia in the Baltic Sea................................................................................ 19 4.1.2 A sensitive ecosystem due to salinity levels ...................................................................... 19 4.1.3 Eutrophication’s impact on ecosystem services ................................................................ 20 4.2 BSAP and Sweden’s municipal independence ........................................................................ 20 4.3 Swedish national policies and commitment to BSAP .............................................................. 21 4.4 The Environmental Quality Goal “No Eutrophication” ........................................................... 23 4.5 Environmental Monitoring Program in Blekinge ..................................................................... 24 Summary .......................................................................................................................................