Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Karlskrona kommuns organisation

Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Kommunlednings- Personaldelegationen förvaltningen Fastighetsutskottet • Ekonomienheten Jämställdhetskommittén • Personalenheten Integrationsberedningen Kommunfullmäktige • Näringslivsenheten • Informationsenheten • Serviceenheten Valnämnden Kommunägda aktiebolag

AB Karlskrona Fastighets- Överförmyndarnämnden Moderbolag bolaget Gullberna KB Barn- och Barn- och ungdomsnämnden ungdomsförvaltningen

• AB Karlskronahem • Affärsverken Karlskrona AB Utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningen • Karlskrona Stuveri AB • Kruthusen Företagsfastigheter AB Äldrenämnden Äldreförvaltningen

Handikappnämnden Handikappförvaltningen

Kommunrevision Socialnämnden Socialförvaltningen

Idrotts- och fritidsnämnden Idrotts- och fritidsförvaltningen

Kulturnämnden Kulturförvaltningen

Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen

Miljö- och byggnadsnämnden Samhällsbyggnads- förvaltningen 3 Innehållsförteckning

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5-7 Kommunalrådet har ordet 8 Karlskrona – kulturarv med framåtanda 8 Befolkning m m

Sammanställd redovisning 9 Sammanställd redovisning 10 Resultaträkning (inkl noter till d:o) 11 Balansräkning 12 Noter till balansräkning 13 Betalningsflödesrapport

Bokslut för kommunen 14-15 Ekonomisk översikt för kommunen 16 Resultaträkning (inkl noter till d:o) 17 Balansräkning 18-19 Noter till balansräkning 20 Betalningsflödesrapport (inkl noter till d:o) 21 Driftredovisning och Årets investeringar 22 Ordlista och Redovisningsprinciper

VERKSAMHETSBERÄTTELSER 23-25 Kommunstyrelsen 26-28 Äldrenämnden 29-31 Handikappnämnden 32-33 Socialnämnden 34-35 Barn- och ungdomsnämnden 36-37 Utbildningsnämnden 38-39 Kulturnämnden 40-41 Idrotts- och fritidsnämnden 42-43 Miljö- och byggnadsnämnden 44-46 Tekniska nämnden 47-49 Kommunala bolag och kommunalförbund 50-53 Personalberättelse 53 Tabell över sjukfrånvaron 54 Karlskrona municipality och Financial information

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 4 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Kommunalrådet har ordet

ALLMÄN BESKRIVNING DET VÄXANDE NÄRINGSLIVET Den i särklass viktigaste frågan för Karlskrona under år 2004 Karlskrona Innovation Center startade sin verksamhet på var försvarsbeslutet som togs av riksdagen i december. Gräsvik 2003 och under året har denna kuvösmiljö varit ett Det faktum att Karlskrona nu är Sveriges marinbas och att stöd för ett 10-tal unga innovativa företagare. Det första före- Ronneby blir kvar som flygflottilj innebär att regionen behåller taget som nu står redo att lämna KIC har goda förutsättningar tusentals basarbetstillfällen. Arbeten som är viktiga för att vi att klara sig på egen hand. ska kunna fortsätta att utvecklas som kommun och kunna ge TelecomCity fortsätter att utvecklas och har definitivt lämnat människor trygghet och en god service. de tunga åren bakom sig. Samarbete, tillväxt och utveckling är För många är det självklart att den kommunala verksamheten ledstjärnorna för nätverket som idag har ett 50-tal medlemmar ska fungera i vardagen, antingen det gäller barnomsorg och med telekom- och IT-kompetens. Tillsammans har medlemsföre- skola, vatten i kranen eller omvårdnad för de äldre. Men tagen idag 4380 anställda. en kommun måste också ha beredskap för det oväntade, en Turism- och besöksnäringen påverkades kraftigt av det dåliga flodvågskatastrof på andra sidan jordklotet eller orkanvindar sommarvädret. Säsongen var den sämsta på 100 år och ned- som slår ut strömförsörjningen. gången märktes i hela norra Europa. Vi kan ändå konstatera För att behålla en hög kvalité inom kommunens olika verk- att arbetet med att locka utländska turister till regionen börjar samheter behöver vi växa och utveckla vårt näringsliv. Därför ge resultat då antalet besökare från Tyskland och Danmark har vi under året arbetat hårt med ”Nästa steg för en hållbar ökar. tillväxt i Karlskrona”. Politiker och tjänstemän har tillsammans Trafiken mellan Karlskrona och Gdynia nådde en ny rekord- med företagsgrupper, fackliga företrädare, enskilda personer nivå under 2004. Antalet passagerare är uppe i över 420 000 och studenter pekat ut en rad områden som är viktiga för och lasttrafiken ökar kraftigt. Karlskronas utveckling. Under 2005 kommer en av färjorna, Stena Baltica, att Vi är alla överens om att vi behöver bygga fler bostäder, bli byggas om och hon kommer därefter att få fördubblad lastkapa- bättre på att stötta både befintliga och nya företag och se till citet. Samtidigt investeras 20 miljoner kronor i nya ramper som att fler arbetslösa kommer ut i praktik och arbete. Turismen är kommer att göra lossning och lastning både snabbare och också en viktig näring i vår kommun, liksom Arena Rosenholm enklare. med satsningen på idrott och hälsa. Med glädje kan vi konstatera att vi blir fler i Karlskrona, kommunen har nu 61 137 invånare. Det är 280 personer fler än för ett år sedan och så många har vi inte varit sedan början av 1960-talet. Nyföretagandet ökar också starkt i vår kommun, även om arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. För första gången på nio år visar vårt bokslut ett minus på 14 Mkr och det beror framför allt på att skatteintäkterna blev lägre än väntat.

DEN ATTRAKTIVA LIVSMILJÖN När vi i Karlskrona kommun beslutade oss för att bygga Arena Rosenholm och göra det till ett centrum för idrott och hälsa i Östersjöregionen, innebar det också att vi gjorde den största enskilda satsningen på många år. För 160 miljoner gör vi om det gamla militärområdet på Rosenholm till en toppmodern idrottsanläggning med plats för bland annat ishockey, tennis, badminton, gymnastik och fotboll. När Arena Rosenholm står klar i oktober 2005 kommer det också att finnas helt nya möjligheter för oss i Karlskrona att satsa på konserter, mässor och andra stora evenemang. Möjligheter till en rik fritid och bra bostäder i attraktiva miljöer är idag ofta avgörande faktorer när vi ska välja bostadsort. Karlskrona erbjuder en lång rad alternativ både för den som vill bo i skärgården, i skogsbrynet eller mitt i stan. Vi planerar nu för ny villabebyggelse bland annat på Verkö, i Bastasjö och Spandelstorp. För den som vill bo centralt på Trossö bygger privata fastighetsägare stadsradhus på Västerudd och ett stort antal bostadsrätter med havsutsikt planeras på Saltö. På Trossö, i kvarteret Adlersten, står nu också ett helt nytt äldreboende klart för inflyttning. Där har arkitekten skapat en byggnad som på ett harmoniskt sätt smälter in i stadsbilden och där ryms både bostäder för äldre, hyreslägenheter och kontorslokaler.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Kommunalrådet har ordet

DEN BÄSTA KUNSKAPEN DET ÖPPNA SINNET Det samarbete som startade 2003 mellan kommunen, Blekinge EU-utvidgningen i maj 2004 kan få stor betydelse för Karls- Tekniska Högskola och studentkåren utvidgades under året då kronas utveckling och i början av juni bjöd kommunen in till också Ronneby och Karlshamns kommuner kom med. Tillsam- en vänortskonferens för att diskutera de nya möjligheterna för mans arbetar vi för att locka fler studenter till Blekinge och vi ekonomisk tillväxt. Konferensdeltagarna kom från Lettland, kan bland annat erbjuda bostadsgaranti och fria resor mellan Litauen, Polen och Tyskland och bland föreläsarna fanns bland de tre campusområdena. Den gemensamma satsningen har andra utrikesminister Laila Freivalds. resulterat i att SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, gett oss I mötet med våra vänorter blir det tydligt att Karlskrona är utmärkelsen ”Bästa studentregion 05”. en del av det nya Europa och för första gången hölls i år en Inom gymnasieskolan har ceremoni i kommunfullmäktige två nya program startats och där vi hälsade nya svenska båda har lockat många elever. medborgare välkomna till vår Det gäller ett specialutformat kommun. idrottsledarprogram och För att bättre ta tillvara de kun- hantverksprogrammets skaper som människor från andra frisörutbildning. länder för med sig till Karlskrona Idrottsledarprogrammet är så har ett valideringscentrum star- en del av Karlskronas offensiva tats. Här ska både formella och satsning på Sport College där informella kunskaper prövas och vi vill erbjuda en stimulerade tanken är att göra det enklare miljö för den som vill kombi- för människor från andra länder nera idrott och studier. att komma in på den svenska Samarbetet mellan Karlskro- arbetsmarknaden. na kommun och Microsoft som Arbetet med att utveckla inleddes 2003 har bland an- kommunens hemsida fortsätter nat resulterat i en skolportal för och medborgarna erbjuds allt elever inom både grundskolan fler tjänster som kan göra varda- och gymnasieskolan. Portalen gen enklare. Gymnasieval via ger möjligheter till ett flexibelt webben är en av de nya tjänster lärande och kommunikation som lanserats under året och mellan skolan, föräldrar och den användes av 90 procent av elever. eleverna. Medborgarna har nu Flera förskolor har arbetat också möjlighet att boka tider i aktivt med den så kallade kommunens idrottsanläggningar Reggio Emilia-pedagogiken via hemsidan. och byggt upp miljöer och Antalet besökare på www. arbetssätt som inspirerar karlskrona.se ökar hela tiden till kreativitet och lärande. och är nu uppe i 100 000 varje Behovet av fler platser inom månad. förskoleverksamheten ökar och Den nya tekniken blir allt mer nya avdelningar har öppnats lättillgänglig för den som bor i bland annat vid Tullen, Sunna, Karlskrona kommun. Vi har teck- Rödeby och Östra Torp. Totalt nat avtal med en operatör som har förskoleverksamheten ökat ska bygga ut bredbandsnätet på med 375 000 timmar under landsbygden och i våra mindre året. orter. När utbyggnaden är klar vid årsskiftet 2005/2006 så Karlskrona var en av 25 städer som under året fick besök av ska 98 procent av hushållen ha möjlighet att ansluta sig till projektet FLICKA som initierades av familjeminister Berit Andnor bredbandsnätet. och socialdepartementet. Projektet handlade om flickors Ett nytt personalprogram har arbetats fram under 2004 och självbild och med teater, musik och dans lockades cirka 1200 det ska ses som ett verktyg i arbetet med att göra Karlskrona elever till Hoglands park. kommun till en mer attraktiv arbetsgivare. Programmet består För att barn och ungdomar ska få möjlighet till möten med av två delar – ett visionsdokument som bygger på 8 teser och fler vuxna så har samarbetet med Litorina folkhögskola om att ett arbetsmaterial som i konkreta övningar rör områden som utbilda seniorer i skolan fortsatt. Idag har vi 62 seniorer som medarbetarskap, ledarskap, kommunikation och jämställdhet. på ideell basis hjälper till i våra förskolor, skolor och fritidshem. För att samordna de resurser inom kommunen som idag arbetar med kompetensutveckling har idéer om ett gemensamt kompetenscentrum för Karlskrona kommun vuxit fram. Arbetet kommer att påbörjas under första kvartalet 2005.

6 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 7 Kommunalrådet har ordet AVSLUTNING Vi måste konstatera att sjukfrånvaron ökar även om antalet nya Verksamhetsmässigt är 2004 ett framgångsrikt år. Försvars- sjukskrivningar inte längre blir fler. I verksamheten arbetas det beslutet är en milstolpe för vår utveckling. Effekterna av ett intensivt med sjukfrånvaron både på individnivå och med ge- motsatt beslut hade blivit mycket påfrestande. Befolknings- nerella insatser. De olika förvaltningarna erbjuder till exempel utvecklingen fortsätter. 2004 har vi både en positiv inflyttning sina medarbetare en rad friskvårdsaktiviteter, bland annat gra- och positiva födelsetal. Det är ett styrkebesked för Karlskronas tis simning och fria gympapass. Under 2004 genomfördes för läge och attraktivitet. första gången en friskvårdsvecka för alla anställda. Cirka 2000 I den kommunala verksamheten har utvecklingen fortsatt. personer deltog i den föreläsning och prova-på-mässa som hölls Kvalitén och verksamheten utvecklas ständigt. i konserthuset. Trots det tvingas vi att inse att insatserna inte är tillräckliga och vi har en stor beredskap för ytterligare initiativ. Ekonomiskt innebär 2004 en motgång. Verksamhetens kostnader är större än årets intäkter. Det innebär ett underskott EKONOMISK BESKRIVNING i bokslutet. Utmaningen inför 2005 är att snabbt bryta den utvecklingen och åter lämna överskott i boksluten. Detta är Konjunkturen tog fart under 2004 och preliminära siffror visar nödvändigt för att långsiktigt garantera en trygg utveckling i att Sverige hade en BNP-tillväxt på drygt 3,5 procent. I jäm- vår kommun. förelse med euroområdet som stannade på knappt 2 procent Det tillsammans med uppgiften att få ned arbetslösheten är blev den svenska tillväxten anmärkningsvärt hög. Men trots de de absolut överordnade politiska uppdragen för 2005. positiva siffrorna när det gäller tillväxten så har inte antalet sys- selsatta ökat. Det har medfört att kommunernas skattebas som Möjligheten att åter nå framgång är stor. Det kan vi göra är löneinkomster, ökat betydligt långsammare än vad vi i kom- genom att utföra arbetet tillsammans med alla kommunens munerna räknat med. Denna situation har uppmärksammats anställda. Så har vi också arbetat under 2004 och det finns av regeringen som beviljat kommunsektorn extra statsbidrag åter anledning att tacka för gjorda insatser. under året. Ändå har kommunens skatteinkomster endast ökat med 2,0 procent i jämförelse med år 2003, samtidigt som Nu är det dags för Nästa steg i Karlskronas utveckling! löneökningarna hamnade på 3,5 procent. Detta förhållande tillsammans med en volymökning inom både barnomsorgen och äldre- och handikappomsorgen har medfört att kommunen för första gången på nio år redovisar ett negativt resultat på 14 Mkr. När det i början av året blev uppenbart för oss att skatteintäkterna inte skulle bli så höga som vi räknat med valde vi att inte göra några stora neddragningar i den kommunala verksamheten eftersom vi befann oss i en konjunkturuppgång. Mats Johansson Även om konjunkturuppgången bromsats något så pekar det Kommunstyrelsens ordförande mesta på att den bedömning som gjordes våren 2004 var rik- tig. Grunden som möjliggör ett sådant ställningstagande är en långsiktigt stabil ekonomisk utveckling. Det har vi och trenden måste ytterligare förstärkas. Karlskrona kommun har en finansiell policy som är anpas- sad till normala konjunktursvängningar. Policyn innebär att kommunen sätter av pengar under goda tider för att kunna använda dem under år med svagare tillväxt. Det gör att vi kan planera mer långsiktigt och minska ryckigheten i verksamheten. Nu när konjunkturen förbättras så måste målet också vara att vända det negativa resultatet 2004 till positiva siffror 2005. Om vi inte gör denna anpassning kommer nästa konjunktur- nedgång att leda till stora nedskärningar i den kommunala verksamheten.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Karlskrona – kulturarv med framåtanda! KORTA FAKTA OM KARLSKRONA KOMMUN I Karlskrona samlar vi alla krafter för en fortsatt positiv utveck- Den unika skärgårdsmiljön, de magnifika bok- och ekskogarna ling och skapar mötesplatser som kan bli grogrund för nya och den historiska miljön i kombination med gynnsamt företags- företag inom alla branscher. klimat ger Karlskrona ett försprång framför många andra kom- Samtidigt görs stora insatser för att vårda det världsarv som muner. Karlskrona kommun har också bra studiemöjligheter, en gett staden en plats på Unescos prestigefyllda lista över värde- attraktiv livsmiljö, ett växande näringsliv och människor med fulla kultur- och naturminnen som garanteras skydd och vård för öppet sinne! all framtid. Dagens Karlskrona präglas av ett samarbete mellan kom- Kommunfullmäktige munen, näringslivet och högskolan. Ett samarbete som varit Mandatfördelning 2003-2006 framgångsrikt och som skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt Socialdemokraterna 35 och utveckling. Några exempel på det samarbetet är nätverket Moderaterna 11 Telecom City och Högskolans utnämning till Blekinge Årets Folkpartiet 10 Studentregion 2005. Genom att skapa förutsättningar för kors- Centerpartiet 5 befruktning mellan olika branscher fortsätter Karlskrona att vara Kristdemokraterna 5 öppet för innovationer. Vänsterpartiet 4 Själva staden är omgiven av vatten, belägen på 33 öar i den Sverigedemokraterna 3 blekingska skärgården. Miljöpartiet 2 Att Karlskrona är en naturlig port mot de övriga östersjö- Utdebitering 2004 2003 2002 länderna märks tydligt i den ökande färjetrafiken mellan Karls- krona och Polen och i kontakterna med de baltiska länderna. Landstingsskatt 10,71 10,71 10,71 Vänortsavtal finns bland annat med Klaipeda, Gdynia, Baltijsk, Kommunalskatt 21,19 21,19 21,19 Rostock och ett nytt avtal är tecknat med Liepaja distrikt. Karlskrona kommun 31,90 31,90 31,90 Blekinge läns I Karlskrona bor ca 61 000 invånare. Var man än befinner medelutdebitering 32,20 32,12 32,12 sig i kommunen har man nära till natur och friluftsliv. Under sommarhalvåret erbjuder skärgården spännande båtturer, De större arbetsgivarna fiske, dykning och segling. Vintertid lägrar sig lugnet över Över 1000 anställda: skärgården och lockar till skridskoåkning och isfiske. Karlskrona Karlskrona kommun, Landstinget Blekinge, är också en stad där kafélivet blomstrar, samtidigt som utbudet Försvarsmakten i Blekinge av restauranger och krogar ökar. Nya butiker och affärskedjor Mellan 500 och 1000 anställda: etableras, vilket gör Karlskrona till ett attraktivt handelscentrum Ericsson AB, Flextronics International, för hela regionen. Kockums AB/Karlskronavarvet, Dynapac Compaction Equip- ment AB, Vodafone

BEFOLKNING Karlskrona kommuns befolkning ökade under år 2004 med Befolkningsprognosen för Karlskrona kommun anger en beräk- 280 personer och uppgick den 31 december 2004 till nad ökning av invånarantalet med 140 – 175 personer per år 61 137 invånare. Det är kommunens högsta befolkningssiffra under den framförliggande femårsperioden. på över 40 år (beräknat på den kommunindelning som gäller I förskoleåldrarna beräknas antalet barn öka med drygt i dag). Kommunen hade under året ett inflyttningsöverskott 300 under de närmaste fem åren, samtidigt som antalet barn på + 167 personer och ett födelsenetto på + 113 personer. i grundskoleåldrarna minskar med närmare 400 st. Antalet Ökningen med 280 personer är den största på tio år. ungdomar i gymnasieåldrarna förväntas öka med ca 100. Sedan 1990 har kommunens folkmängd stigit med ca 2 000 Antalet pensionärer kommer att öka kraftigt under det kom- personer, från drygt 59 000 till drygt 61 000 personer. Så gott mande decenniet då fyrtiotalisterna uppnår pensionsåldern. som samtliga år sedan 1990 har fler personer flyttat in till Karls- Däremot anger prognoserna en viss minskning (ca - 50) av krona än vad som flyttat härifrån. Däremot har födelsenettot antalet personer 80 år och äldre de närmaste fem åren. Denna mestadels varit negativt. Karlskrona är Sveriges till folkmängden grupp kommer att öka kraftigt först under 2020-talet då fyrtiota- 30:e kommun. listerna uppnår de vårdkrävande åldrarna. Jämfört med riket som helhet har Karlskrona en lägre andel invånare i åldern 25 – 44 år men en högre andel invånare i Befolkning 2004-12-31 åldern 65 år och äldre. Ålder Män Kvinnor Summa % 0-20 7 719 7 266 14 985 24,5 21-64 17 878 16 746 34 624 56,6 65-w 4 881 6 647 11 528 18,9 Summa 30 478 30 659 61 137 100,0

Befolkningsförändringar under 2004 Födda Döda Inflyttade Utflyttade Just Totalt 721 608 2 307 2 144 4 + 280

8 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 9 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen inkluderar all verksamhet KONCERNREDOVISNING som bedrivs i förvaltningsform och i annan juridisk form. Syftet Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas ställning och åtagande. att vid anskaffningstillfället förvärvat eget kapital (aktie- och Den sammanställda redovisningen avser kommunen, andelskapital) har eliminerats mot aktier etc i kommunen. I kon- moderbolagskoncernen, Kommunalförbundet Räddningstjänsten cernens eget kapital ingår härigenom förutom kommunens eget Ö Blekinge, Gullberna KB, Karlskrona Fryshus AB samt Vård- kapital endast den del av de ingående enheternas eget kapital förbundet Blekinge. som tillkommit efter förvärven. Den proportionella konsolide- Kommunen består av 10 nämnder (barn- och ungdoms- ringen betyder att för företag som inte är helägda tas endast nämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, handikapp- ägd andel av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. nämnden, socialnämnden, kulturnämnden, idrotts- och fritids- Obeskattade reserver som redovisas i de enskilda företagen nämnden, tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden delas i koncernbalansräkningen upp på latent skatteskuld, samt kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen). avsättning och eget kapital. Den sammanställda redovisningen ska avspegla externa Moderbolagskoncernen består av AB Karlskrona Moderbolag poster, och därför elimineras interna poster. (ägs till 100 % av Karlskrona kommun) och dess helägda För de aktiebolag och stiftelser, som ingår i koncernen, gäller bolag. bokföringslagen och årsredovisningslagen. I kommunen gäller det redovisningsreglemente, som antagits av kommunfullmäk- MODERBOLAGSKONCERNEN tige, kommunal redovisningslag samt rekommendationer AB Karlskrona Moderbolag utfärdade av Rådet för kommunal redovisning, om inte annat med följande helägda bolag: anges. Därför kan det skilja i redovisningsprinciperna mellan de ingående enheterna. AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB - Affärsverken Energi AB - Sydostenergi AB Karlskrona Stuveri AB Kruthusen Företagsfastigheter AB

DIREKTÄGT AV KOMMUNEN Fastighetsbolaget Gullberna KB 100 % Karlskrona Fryshus AB 99,98 % Kommunalförbundet Räddnings- tjänsten Ö Blekinge 61,5 % Vårdförbundet Blekinge 40 %

EKONOMISKT RESULTAT Koncernen, d v s de av kommunen ägda företagen tillsammans med kommunen, redovisar ett positivt resultat om 8 Mkr (16 Mkr) efter skatt. Det är sjätte året i rad som kommunkoncernen uppvisar ett positivt resultat. De konsoliderade företagen påverkar såväl kommunens nettokostnader som koncernens resultat. Kommunen står för den dominerande delen av verksamheten i koncernen. Av totala nettokostnaden svarade kommunen för ca 82 % och koncernen AB Karlskrona Moderbolag för ca 16 %. Övriga företag svarade således för 2 % av nettokostnaden.

Balansräkningens omslutning är 4 807 Mkr, varav ca 65 % avser bolagen.

Koncernens eget kapital, 946 Mkr, i förhållande till balansom- slutningen uppgår till 20 % (20 %).

Koncernens nettolåneskuld uppgick vid årsskiftet till 3 104 Mkr (3 091 Mkr). Av denna svarade Karlskrona kommun för 20 %, moderbolagskoncernen för ca 79 % samt övriga företag för 1 %.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Resultaträkning Noter SAMMANSTÄLLD REDOVISNING (MKR) TILL RESULTATRÄKNINGEN (MKR) Not 2004 2003 Verksamhetens intäkter 1 167 1 119 NOT 1 Verksamhetens kostnader -2 895 -2 798 Jämförelsestörande poster 2004 2003 Jämförelsestörande poster 1 0 3 Gullberna KB 0 3 Avskrivningar 2 -220 -213 Summa 0 3

Verksamhetens nettokostnad -1 948 -1 889 NOT 2 Avskrivningar Skatteintäkter och Avskrivningar är gjorda enligt de principer som gäller för kommunen generella statsbidrag 2 079 2 037 respektive dotterföretagen.

Resultat efter skatteintäkter NOT 3 och generella statsbidrag 131 148 Skatter 2004 2003 Inkomstskatt betald 0 0 Finansiella intäkter 9 11 Uppskjuten skatt obeskattade reserver -5 4 Finansiella kostnader -127 -147 Summa -5 4 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 13 12

Skatt -5 4

Förändring av eget kapital (årets resultat) 8 16

10 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 11 Balansräkning SAMMANSTÄLLD REDOVISNING (MKR)

Not 2004-12-31 2003-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Fastigheter 1 3 795 3 756 Inventarier 2 620 620 Värdepapper 3 9 9 Långfristiga fordringar 4 10 5 Summa anläggningstillgångar 4 434 4 390

Omsättningstillgångar Förråd och exploateringar 5 37 35 Kortfristiga fordringar 6 230 248 Likvida medel 7 106 39 Summa omsättningstillgångar 373 322

SUMMA TILLGÅNGAR 4 807 4 712

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapital 8 Eget kapital, ingående värde 938 922 Årets resultat 8 16 Summa eget kapital 946 938

Avsättningar Avsättningar för pensioner 9 37 31 Avsättningar för uppskjutna skatter 66 54 Avsättningar för löneskatt 15 7 Summa avsättningar 118 92

Skulder Långfristiga skulder 10 3 104 3 091 Kortfristiga skulder 11 639 591 Summa skulder 3 743 3 682

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 807 4 712

Soliditet 19,6% 20% Borgensförbindelser och ställda panter 12 1 592 962

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Noter TILL BALANSRÄKNINGEN (MKR) NOT 1 NOT 2 Fastigheter Inventarier Restvärde redovisas för kommunen t o m 1997-12-31. I ackumulerade Restvärde redovisas för kommunen t o m 1997-12-31. I ackumulerade anskaffningar och avskrivningar ingår kommunen fr o m 1998-01-01. anskaffningar och avskrivningar ingår kommunen fr o m 1998-01-01.

2004 2003 2004 2003 IB restvärde 654 704 IB restvärde 10 13 Årets avskrivningar -48 -48 Årets avskrivningar -4 -3 Nedskrivningar 0 -1 UB restvärde 6 10 Försäljningar -5 -1 UB restvärde 601 654 IB ackumulerat anskaffningsvärde 997 909 Omklassificering 0 -7 IB ackumulerat anskaffningsvärde 3 565 3 348 Årets anskaffningar 78 99 Omklassificering 17 0 Försäljningar -7 -4 Årets anskaffningar 59 219 UB ackumulerat anskaffningsvärde 1 068 997 Försäljningar -14 -2 UB ackumulerat anskaffningsvärde 3 627 3 565 IB ackumulerade avskrivningar -387 -327 Återförd avskrivning p g a försäljning 7 4 IB ackumulerade avskrivningar -518 -429 Omklassificering 0 7 Återförd avskrivning p g a försäljning 4 1 Årets avskrivningar -74 -71 Omklassificering 0 0 UB ackumulerade avskrivningar -454 -387 Årets avskrivningar -94 -90 UB ackumulerade avskrivningar -608 -518 UB bokfört värde 614 610

IB och UB ackumulerade uppskrivningar 2 2 Summa maskiner och inventarier 620 620

IB ackumulerade nedskrivningar -38 -38 Årets nedskrivningar 0 0 NOT 3 UB ackumulerade nedskrivningar -38 -38 Värdepapper, andelar och bostadsrätter 2004 2003 Aktier och andelar 3 2 IB ackumulerade pågående nyanläggn 91 158 Bostadsrätter 6 7 Årets anskaffningar 158 114 Summa värdepapper m m 9 9 Omklassificeringar (färdigställande) -38 -181 UB ackumulerade pågående nyanläggn 211 91 NOT 4 UB bokfört värde 3 194 3 102 Långfristiga fordringar 2004 2003 Summa fastigheter 3 795 3 756 Affärsverken 5 0 Räddningstjänsten 4 2 Specifikation Gullberna KB 1 3 Mark 139 141 Summa långfristiga fordringar 10 5 Byggnader 3 445 3 524 Pågående investeringar 211 91 Summa fastigheter 3 795 3 756 NOT 5 Förråd och exploateringar 2004 2003 Karlskrona kommun förråd 2 2 Karlskrona kommun exploateringar 18 17 Affärsverkens förråd 16 15 AB Karlskronahems förråd 1 1 Summa förråd och exploateringar 37 35

12 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 13 Betalningsflödesrapport

NOT 6 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING (MKR) Kortfristiga fordringar 2004 2003 Kundfordringar 126 115 2004 2003 Interimsfordringar 57 82 Övriga kortfristiga fordringar 47 51 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Summa kortfristiga fordringar 230 248 Verksamhetens intäkter 1 167 1 122 Verksamhetens kostnader (-) -2 895 -3 011 Justering ej rörelsekapitalpåverkande poster -9 213 NOT 7 Justering avsättningar 0 0 Likvida medel 2004 2003 Postgiro/koncernkonto 106 39 Summa verksamhetens nettokostnader -1 737 -1 676 Summa likvida medel 106 39 Skatteintäkter och intäkter av bidrag 2 079 2 037 Finansiella intäkter 9 11 NOT 8 Finansiella kostnader -127 -147 Summa eget kapital 2004 2003 IB Eget Kapital * 938 922 Betalningsflöde från den löpande Årets resultat 8 16 verksamhetenföre förändringar Summa Eget Kapital UB 946 938 av rörelsekapitalet 224 225

* = 5 Mkr avser Vårdförbundet tiden före 2002 då Vårdförbundet Betalningsflöde från förändringar inte var med i den sammanställda redovisningen i rörelsekapitalet: Ökn(-)/minskn(+) förråd och exploateringar -2 -10

NOT 9 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 18 18 Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder 48 44 Avsättning pensioner 2004 2003 Summa rörelsekapitalförändring 64 52 Bokfört ingående saldo 31 29 Årets ökning av nyintjänade pensioner 5 1 Betalningsflöde från Räddningstjänsten 1 1 den löpande verksamheten 288 277 Omklassificering individuell del PFA -98 0 0 Summa pensionsskuld 37 31 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering av materiella tillgångar (-) -257 -258 NOT 10 Avyttrade materiella tillgångar (+) 24 12 Långfristiga skulder 2004 2003 Långfristiga lån 3 104 3 091 Betalningsflöde från Summa långfristiga skulder 3 104 3 091 investeringsverksamheten -233 -246

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN NOT 11 Ökn(-)/minskn(+) utlåning 0 0 Kortfristiga skulder 2004 2003 Ökn(+)/minskn(-) upplåning 12 -13 Leverantörsskulder 140 127 Interimsskulder 499 464 Summa kortfristiga skulder 639 591 Betalningsflöde från finansieringsverksamheten 12 -13

NOT 12 Årets kassaflöde 67 18 Borgensförbindelser och ställda panter 2004 2003 Karlskrona kommun 1 545** 724 Likvida medel vid årets början 39 21 AB Karlskrona Moderbolag 47 238 Likvida medel vid årets slut 106 39 Summa borgensförbindelser och Förändring av likvida medel 67 18 ställda panter 1 592 962

** = Därav till kommunala bolag 385 Mkr (671 Mkr).

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Bokslut för kommunen EKONOMISK ÖVERSIKT ÅRETS RESULTAT, KOMMUNEN Kommunens verksamhet visar ett negativt resultat för första gången på nio år. Det negativa resultatet som uppgick till 14 Mkr utgör 0,6 % av skatteintäkterna. Resultatet är något bättre än det som framkommit vid kommunens löpande budgetuppfölj- ningar under senare delen av året. Det budgeterade resultatet uppgick till 22 Mkr. Hela resultatförsämringen om 36 Mkr kan hänföras till försämrade skatteintäkter. Trots att tillväxten under året blev rekordstor i landet, drygt 3,5 %, ökade inte sysselsätt- ningen i riket. Detta är osedvanligt olyckligt för kommunsektorn som endast beskattar löneinkomster. Som en följd härav beviljade riksdagen kommunerna extra bidrag. Tar vi hänsyn till de ökade bidragen fick vi ändå en minskning av skatteintäkter och bidrag med 32 Mkr i jämförelse med vad som budgeterats.

Av stapeldiagrammet nedan framgår kommunens resultat de senaste sju åren: Anställda Övertid /fylln adstid timmar/anställd Förändr ing av eget kapital Män Kvinnor Total 6000 25 60 5303 5303 5328 47 50 5000 37 40 33 4218 4207 4229 20 r a 4000

r 24 30 d ll e tä n

20 r 15 o k 12 j n 10 a l

a 3000

m 10 5 l s Mi -14 a m i

nt 23 T

0 A 2000 10 19,2 -10 År År År År År År År År 1085 1096 1099 -20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 13,1 5

0 År 2002 2003 2004 År 2003 redovisade kommunen ett positivt resultat om 10 Mkr. 0 År 2002 2003 2004 I jämförelseÅrsresul medtat/sk atföregåendete intäkte r i % år har vi fått en resultatförsämring 3 på 24 Mkr. En analys2,4 på helhetsnivån2,5 visar att kommunens 2,5 avtalsmässiga löneökningar under1,9 år 2004 ökade med cirka 2 3,5 % samtidigt som skatteintäkterna inkl statliga bidrag endast Anställda Övertid /fylln adstid timmar/anställd 1,5 Förändr ing av eget kapital 1,2 Årsarbetare

ökadent med 2 %. Varje procentenhets avtalsmässiga löneökning Män Kvinnor Total 6000 25 ce 601 0,7 5303 5303 Män Kvinno5328r Totalt kostader kommunen ca 16 Mkr år 2004. 0,5 6000 P o 0,5 0,3 47 Sjukdagar per anställd och kön 50 -0,7 5000 Under året framgick37 att det fanns svagheter i den interna 4812 4848 400 33 5000 4218 4781 4207 4229 20 styrningenr inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Utbild- a År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 4000

r 24 -030,5 d Män Kvinnor Totalt ll e e 3743 3760 3792 40 tä

a 4000 ningsnämndenn redovisar en negativ avvikelse mot budgeten på t 34,7 34,9 35,1 20 År 2004 r 15 o k

12 e j -1 n 10 a l b r 35

a 3000 r 31,8

31,3 31,4 14 Mkr. I jämförelse med erhållet kommunbidrag utgör det så m 5 l s 10 a Mi -14 a m i rs 3000

nt 30 23 T

mycket som 7 %. Detta är en anmärkningsvärt hög siffra. l å 0 A

2000 r 10

ta 19,2 a

n 25 -10 År År År År År År År År g A 2000

Den svaga arbetsmarknaden såväl i riket som inom kommu- 1085 1096 1099 a

d 18,8 Kommu nens solid itet -20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 l 20 17,9 17,9 13,1 1037 1052 1056 a

nens område påverkade socialbidragskostnaderna som blev t 1000 5

An 15 7 Mkr40 högre än budget. Det innebär att socialbidragskostna- 0 34 År 2002 2003 2004 10 derna35 blev drygt32 20 %31 högre31 än vad som budgeterats. 0 30 År 2002 2003 2004 0 30 Årsresultat/skatte intäkte r i % 27 27 5 År 2002 2003 2004 3 23

t 25 0 2,4 2,5 År 2002 2003 2004 en

c 202,5

r 1,9 P o 15 2

101,5 1,2 Årsarbetare nt

ce 5 1 0,7 Män Kvinnor Totalt r 0,5 6000 P o 0 0,5 0,3 Arbetad tid (årsarbetare) Sjukdagar per anställd och kön År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År-0 200,7 4 Sjukdagar per anställd och ålder 4812 4848 0 45050000 4781 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 -0,5 4000 Män Kvinnor Totalt e 3743 3760 3792 40 0-29 år 30-49 år 50-99 år

a 4000 År 2004 t 50 34,7 34,9 35,1 -1 Kommunens nettol åneskuld e 3500 44,7 b r 35 r 31,3 31,4 31,8 a e 45 41,6 r 3000 40 rs 3000

ta 30

40

700 l å r

UPPFÖLJNING AV KOMMUNENS FINANSIELLA MÅL ta 2500 a arbe n 2535 g rs r A 2000

600 a 29,5 å a d 27,7 18,8 g Kommu nens solid itet 2000 3969 30

l 17,9 26,4 17,9 al a 20

1037 1052 1056 a

Sedan tio år tillbaka använder sig Karlskrona kommun av d 500 t n 25 A t

r 1000 1500 al An t

k 15

finansiella mål för att långsiktigt styra verksamheterna. Vi har ett n 18,6 400 20 17,1 A e 1000 15,4 n 34 10

målo35 r för kommunens32 resultat, ett för hur mycket vi ska investera 0 15 j 300 31 31 il 30 500 År 2002 2003 2004 ochM 30 hur investeringarna ska finansieras samt27 ett mål27 för hur 105 200 23 0 5 t 25 0 År 2002 2003 2004 År 2002 2003 2004 en 100 0 c 20 År 2002 2003 2004 r

P o 150 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 10 5 0 Arbetad tid (årsarbetare) 14 Årsredovisning 2004 KarlskronaÅr 199 kommun7 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Sjukdagar per anställd och ålder 4500 Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare)

4003700 0-29 år 30-49 år 50-99 år 50 Kommunens nettol åneskuld 3503650 Sjukdaga44,7r per anställd och frånvarointervall

e 45 41,6 r 3003600 40 700 ta 40

e 0-60 dagar 60- dagar r 2500

arbe 355 2535 rs r 600 e 23,5 29,5 å a 23,2

b a 23,1

27,7 r t 2003500 3969 g 30 26,4 al a sa 500 d n

å 25 A t r

1500 al 20 l r 345 365 t k

n 18,6 400 ta 20 17,1 A e 1000 15,4 n An 340 r a o r 15 j

300 g 15 il 500 a d

M 335 345

10 341 200 al 0 t 330 105 8,5 År 2002 2003 2004 An 7,8 8,3 100 0 325 År 2002 2003 2004 År 2002 2003 2004 0 5 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004

0 År 2002 2003 2004

Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare)

370 Genomsnittlig syssel sättningsgrad 365 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall Män Kvinnor Totalt 36980 96 96,1 e 0-60 dagar 60- dagar r 95,6 35965 25 e 23,5 23,2

b a 23,1 r35 t 0

sa 94 å ) 20 l r 345 365 % ta 92 90,8 91 n An 340 r e ( 90,1 a c 89,7 g 15

o t 89,4 90 a

335 345 d

Pr 88,7 341 al t 33880 10 8,5 An 7,8 8,3 325 86 År 2002 2003 2004 5 84 År 2002 2003 2004 0 År 2002 2003 2004

Genomsnittlig syssel sättningsgrad Män Kvinnor Totalt 98 96 96,1 95,6 96

94 ) % 92 90,8 91 n

e ( 90,1

c 89,7 o90 t 89,4

Pr 88,7 88

86

84 År 2002 2003 2004 Anställda Övertid /fylln adstid timmar/anställd Förändr ing av eget kapital Män Kvinnor Total 6000 25 60 5303 5303 5328 47 50 5000 37 40 33 4218 4207 4229 20 r a 4000 Anställda

r 24 30 d Övertid /fylln adstid timmar/anställd ll e

Förändr ing av eget kapital tä n

20 r 15 o k 12 Män Kvinnor Total j 15 n 10 a l

a 60003000 25

m 10 5 l s Mi Bokslut för kommunen 60 -14 a 5303 5303 5328 m i

nt 23 47 T

0 A 50 50002000 10 19,2 37 20 -1400 År År År 33År År År År År 1085 4218 1096 4207 1099 4229 r

a 13,1 -20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 40001000

r 24 30 d ll

SOLIDITETSUTVECKLINGe 5 tä n 20 r 15 o k 12 j n 10 a l 0

a 3000

m mycket vi ska minska eller öka vår låneskuld. När budgeten för Soliditeten10 5 beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång l s År 2002 2003 2004 Mi -14 a m i

nt 0 23 T

år 2004 fastställdes angav målen att vi skulle uppnå ett positivt sikt. Den0 Årsr angeresultat/ ski atvilkente intä ktegradr i % som kommunen finansierat sina A År 2002 2003 2004 2000 10 19,2 resultat om 22 Mkr, samtidigt som samtliga investeringar skulle tillgångar-130 Årmed egetÅr kapital.År JuÅr högreÅr soliditetÅr destoÅr stabilareÅr 1085 1096 1099 2,5 1997 1992,4 8 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 13,1 2,-250 skattefinansieras, och att vi skulle betala tillbaka 22 Mkr av blir kommunens ekonomi. En högre soliditet leder också till 5 1,9 vår nettolåneskuld. Vi kan nu konstatera att vi ej nådde den lägre2 räntekostnader och allt annat lika till mer verksamhets- 0 År 2002 2003 2004 grundläggande målsättningen om ett positivt resultat om 22 pengar.1,5 Årsarbetare 1,2 0 nt Årsresultat/skatte intäkte r i % År 2002 2003 2004 Mkr. Däremot uppnådde vi övriga två målsättningar, främst ce Vid1 utgången av år 0,20047 uppgick soliditeten till 23,0 % Män Kvinnor Totalt r 3 0,5 6000 beroende på att statsmakterna betalade ut en alltför stor preli- P o 0,3 Sjukdagar per anställd och kön vilket0,5 är en påtaglig2,4 minskning i jämförelse2,5 med år 2003 då 2,5 -0,7 minär skatt till kommunen. Denna kommer dock staten att återta 4781 4812 4848 soliditeten0 uppgick till 26,5 %.1,9 Det huvudsakliga skälet till 5000 2 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 i början av år 2005. minskningen-0,5 är att långsiktiga fordringar hos koncernföretagen Män Kvinnor Totalt e 3743 3760 3792 40 1,5 1,2 a 4000 Årsarbetare År 2004 t 34,7 34,9 35,1 e ökadent -1 med närmare 500 Mkr. Att vi får en ökning här hänger

b r 35

r 31,8

ce 31,3 31,4 KONJUNKTURANPASSADE FINANSIELLA MÅL 1 0,7 a Män Kvinnor Totalt

ihopr med att kommunen fungerar som internbank i stället för att 0,5 rs 60003000

P o 30

0,3 Sjukdagar per anställd och kön 0,5 l å r

gå i borgen! Om kommunens internbanksutlåning skulle-0 ersät,7 - ta a Sedan några år tillbaka har de finansiella målen anpassats n 4848 25 4781 4812 g 0 A 2000

5000 a

tas med borgen skulle soliditeten höjas till drygt 53 %. d 18,8 Kommu nens solid itet till den konjunktur vi befinner oss i. Inriktningen är att vi under År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 l 20 17,9 17,9

1037 1052 1056 a Män Kvinnor Totalt

-0,5 t e 1000 3743 3760 3792 40 en god konjunktur ska uppnå ett resultat som är lägst 2 % av a 4000 An År 2004 t 15 34,7 34,9 35,1 40-1 e

b r 35 skatteintäkterna för att under en svag konjunktur kunna gå ner r 31,3 31,4 31,8 34 a 10 35 32 0 31 31 rs 3000 30 År 2002 2003 2004 30 till noll. Syftet med denna konjunkturanpassade inriktning av l å 5 30 27 27 r ta a

n 25 våra finansiella mål är att undvika ryckighet i den kommunala g 23 A 2000 a

t 25 0 d 18,8 Kommu nens solid itet

l År17,9 2002 17,9 2003 2004

en 20

verksamheten. Med andra ord ska vi sätta av medel under de 1037 1052 1056 a c 20 t

r 1000

An 15 goda tiderna för att ha ett utrymme att använda oss av så att vi P o 4015 kan undvika besparingar och neddragningar på grund av en 34 10 1035 32 31 31 0 30 År 2002 2003 2004 försvagad konjunktur. 305 27 27 5 23 Under det gångna året tillämpades denna princip när det i t 250 0 Arbetad tid (årsarbetare) År 2002 2003 2004 en År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Sjukdagar per anställd och ålder början på året blev uppenbart att skatteintäkterna inte skulle bli c 20 4500 r

P o 15 så stora som vi budgeterat. I stället för att göra neddragningar FÖRÄNDRING AV KOMMUNENS NETTOLÅNESKULD 4000 0-29 år 30-49 år 50-99 år i den kommunala kärnverksamheten godkändes en inriktning 10 50 Kommunens nettol åneskuld 3500 44,7 5

Trots ett negativt resultat om 14 Mkr och investeringar om 168 e 45 41,6 där vi i huvudsak skulle acceptera en resultatförsämring. Detta r 3000 40 kunde göras mot bakgrund av att allt tydde på att konjunktur- Mkr700 0brutto har nettolåneskulden minskat med 41 Mkr under ta Arbetad tid (årsarbetare) 40 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 2500 Sjukdagar per anställd och ålder arbe 4500 35 rs uppgången skulle fortsätta under år 2005. Denna bedömning året.600 Denna minskning är dock kortvarig eftersom övriga korta r 29,5 å a

27,7 2000 3969 g 30 26,4 al 4000 a grundades på att den fortsatta konjunkturuppgången också skulder500 ökade med 69 Mkr under året. Redan i januari månad d n 25 A t r 1500 al 0-29 år 30-49 år 50-99 år t

k 50

n 18,6 skulle stärka den kommunala skattebasen genom att sysselsätt- ökade400 kommunens Konettolåneskuldmmunens nettol ånesmedku 56ld Mkr. 3500 20 44,7 17,1 A e 1000 15,4 n e 45 41,6 r

o r 3000 15 40

ningen skulle öka. j

300 ta il 700 500 40 M 2500 10 I budgeten för år 2005 har därför hela den reella skatte- 200 arbe 35 rs 600 0 r 5 29,5 å a

År 2002 2003 2004 27,7 intäktsökningen använts för att stärka kommunens resultat. Det 2000 3969 g 30 26,4 al 100 a 0 500 d n 25 År 2002 2003 2004 A t r budgeterade resultatet för år 2005 uppgår till 22 Mkr och har 1500 al t

k 0

n 18,6 400 20 17,1 A fördubblats för planeringsperioden 06-07. e År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 1000 15,4 n

o r 15 j 300 I början av år 2005 finns det tecken på att ovannämnda il 500 M 10 200 konjunkturbedömning är riktig. Om en ökad sysselsättning ej 0 5 År 2002 2003 2004 kommer till stånd och ytterligare statliga bidrag ej kommer att 100 0 Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare) År 2002 2003 2004 erhållas måste frågan om besparingar eller intäktsökningar 0 aktualiseras. År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 370 365 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall FINANSNETTO UPPFÖLJNING AV BALANSKRAVET 360

e 0-60 dagar 60- dagar Kommunens räntenetto fortsatte att minska under året för att r 355 25 e Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare) 23,5 23,1 23,2 Om vi gör en statisk uppföljning av balanskravet med fokus på b a uppgå till 11,3 Mkr. Det är en minskning med 9,9 Mkr sedan r35 t 0

enbart år 2004 uppnår vi inte lagstiftningens krav. Enligt lag- sa 370 å

föregående år. Anledningen till den stora minskningen är 20 l r 345 365 stiftaren finns emellertid en möjlighet att se resultatutvecklingen sänkta kostnadsräntor och fallande nettolåneskuld. Ett ytter- ta 365 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall An 340 r a

mer långsiktigt. Då kommunens finansiella målsättningar har 360 g 15

ligare skäl är att kommunen haft en utlåning på drygt 200 Mkr a

335 345 d e 0-60 dagar 60- dagar som syfte att undvika ryckighet i den kommunala verksamheten r 355 341 al till fast ränta. Denna utlåning saknar motaffärer. t 25 e 330 23,5 23,1 23,2 b a 10 8,5

An 8,3 genom att beakta konjunkturens påverkan på skatteintäkterna r35 t 0 7,8

sa 325 å

gör vi bedömningen mot bakgrund av vad som tidigare anförts År 2002 2003 2004 20 l r 345 365 5 att vi uppfyllt intentionerna bakom balanskravet för det gångna ta An 340 r a

g 15 året. a 0

335 345 d 341 År 2002 2003 2004 al I sammanhanget kan nämnas att, enligt vad som tidigare t 330 10 8,5 An 7,8 8,3 framgått, den sammanställda redovisningen (som innefattar 325 År 2002 2003 2004 såväl kommunen som våra bolag) visar ett positivt resultat om 5 8 Mkr. Genomsnittlig syssel sättningsgrad 0 Män Kvinnor Totalt År 2002 2003 2004 98 96 96,1 95,6 96

94

) Genomsnittlig syssel sättningsgrad % 92 90,8 Män Kvinnor91 Totalt n

e98 ( 90,1

c 89,7

o t 89,4 90 96 96,1 Pr 95,6 88,7 96 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 88 94

) 86 % 92 90,8 91 n 84 e ( 90,1

c År 2002 2003 200489,7 o90 t 89,4

Pr 88,7 88

86

84 År 2002 2003 2004 Resultaträkning KOMMUNEN (MKR) Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2004 2004 2003 2002 2001 2000 2005

Verksamhetens intäkter 628 609 587 566 547 Verksamhetens kostnader -2 597 -1 965 -2 510 -2 383 -2 236 -2 130 -2 035 Jämförelsestörande poster 0 0 0 0 0 0 0 Avskrivningar (not 1) -112 -114 -111 -106 -112 -102 -116

Verksamhetens nettokostnader -2 081 -2 079 -2 012 -1 902 -1 782 -1 685 -2 151

Skatteintäkter och generella statsbidrag (not 2) 2 079 2 124 2 037 1 944 1 860 1 752 2 192

Resultat efter skatteintäkter -2 45 25 42 78 67 41

Finansiella intäkter (not 3) 88 92 97 87 61 56 79 Finansiella kostnader (not 4) -99 -113 -111 -104 -91 -86 -94 Ränta på pensionsskuld -1 -2 -1 -1 -1 -4 -3

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -14 22 10 24 47 33 23

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 0

Förändring av eget kapital (årets resultat) -14 22 10 24 47 33 23

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % av skatteintäkterna -0,7 % 1,0 % 0,5 % 1,2 % 2,5 % 1,9 % 1,0 %

Noter TILL RESULTATRÄKNINGEN 2004 (MKR)

NOT 1 NOT 3 Avskrivningar Finansiella intäkter 2004 2003 All beräkning av avskrivningar görs på anskaffningsvärden (linjär me- Ränteintäkter externa banker 1 0 tod). Avskrivningarna utgör en kostnad för förvaltningarna och minskar Ränteintäkter kommunala bolag 62 89 det bokförda värdet på deras anläggningstillgångar i motsvarande Kommunens del av Gullberna KBs resultat 0 2 grad. Investeringar som är gjorda 2004 och ianspråktagits under året Kreditivränta 1 1 har börjat skrivas av månaden efter ianspråktagandet. Avskrivnings- Övriga finansiella intäkter 24 5 tiderna följer redovisningsreglementet och Kommunförbundets rekom- Summa finansiella intäkter 88 97 mendation.

NOT 2 NOT 4 Skatteintäkter och generella Finansiella kostnader 2004 2003 statsbidrag 2004 2003 Räntekostnader externa långivare 96 108 Skatteintäkter: Räntekostnader kommunala bolag 1 1 Egna skatteintäkter 1 853 1 791 Kommunens del av Gullberna KBs resultat 1 0 Slutavräkning 2003 -8 5 Övriga finansiella kostnader 2 2 Törling 6 6 Summa finansiella kostnader 100 111 Prognos avräkningslikvid skatteintäkter 2004 -18 -18 Summa skatteintäkter 1 833 1 784 Bidragsintäkter: Generellt statsbidrag 221 228 Inkomstutjämning 72 82 Avgift mervärdesskatt 0 0 Mellankommunal utjämning 0 -10 Generellt sysselsättningsstöd 35 25 Kostnadsutjämning -68 -72 Utjämningsavgift LSS -14 0 Summa generella statsbidrag 246 253 Summa skatteintäkter och generella statsbidrag 2 079 2 037

16 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 17 Balansräkning KOMMUNEN (MKR)

Not 2004-12-31 2003-12-31

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar Fastigheter 1 1 394 1 437 Pågående nyanläggning 1 101 18 Inventarier 2 94 97 Summa materiella anläggningstillgångar 1 589 1 552

Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper 3 289 288 Långfristiga fordringar 4 0 0 Långfristiga fordringar hos koncernföretag 4 2 166 1 732 Summa finansiella anläggningstillgångar 2 455 2 020

Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 5 20 19 Kortfristiga fordringar 6 111 120 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 6 109 103 Likvida medel 7 101 32 Summa omsättningstillgångar 340 274

SUMMA TILLGÅNGAR 4 383 3 846

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 8 Eget kapital, ingående värde 1 023 1 013 Årets resultat -14 10 Summa eget kapital 1 009 1 023

Avsättningar 9 Avsättningar för pensioner 31 26 Avsättning för särskild löneskatt 8 7 Övriga avsättningar 2 0 Summa avsättningar 41 33

Långfristiga skulder 10 Lån i banker och kreditinstitut 2 734 2 325 Långfristiga skulder till koncernföretag 82 29 Summa långfristiga skulder 2 815 2 354

Kortfristiga skulder 11 Kortfristiga skulder till koncernföretag 30 17 Övriga kortfristiga skulder 488 419 Summa kortfristiga skulder 518 436

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 383 3 846

Borgensförbindelser och ställda panter 12 399 686 Ansvarsförbindelser pensioner 849 820 Löneskatt, ansvarsförbindelser pensioner 206 199 Ansvarsförbindelse Gullberna KB 58 59 Soliditet 23,0 % 26,6 %

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Noter TILL BALANSRÄKNINGEN (MKR) NOT 1 IB ackumulerade avskrivningar -108 -84 Årets avskrivningar -15 -24 Fastigheter UB ackumulerade avskrivningar -123 -108 Anskaffningar gjorda fr o m 98-01-01 särredovisas med an- skaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Anskaffningar samt UB bokfört värde 90 89 avskrivningar t o m 1998 redovisas med restvärde. Summa inventarier 94 97 2004 2003 IB restvärde 646 697 NOT 3 Försäljningar -5 -1 Årets avskrivningar -48 -48 Värdepapper, andelar och bostadsrätter 2004 2003 Årets nedskrivningar 0 -2 Aktier 281 279 UB restvärde 593 646 Andelar 2 2 Bostadsrätter 6 7 IB ackumulerat anskaffningsvärde 988 901 Summa värdepapper 289 288 Årets anskaffningar 51 87 Försäljningar -8 0 NOT 4 UB ackumulerat anskaffningsvärde 1 031 988 Långfristiga fordringar 2004 2003 IB ackumulerade avskrivningar -196 -162 Fordringar koncernföretag 2 166 1 732 Årets avskrivningar -36 -34 Summa långfristiga fordringar 2 166 1 732 Återförd avskrivning p g a försäljning 3 0 UB ackumulerade avskrivningar -229 -196 NOT 5 Förråd och exploateringar 2004 2003 IB ackumulerade nedskrivningar -1 -1 Förråd 2 2 Årets nedskrivningar 0 0 Exploateringar 18 17 UB ackumulerade nedskrivningar -1 -1 Summa förråd 20 19 Förrådet är värderat till återanskaffningspris. IB pågående ny-, till- och ombyggnad 18 25 Årets anskaffningar 83 2 NOT 6 Omklassificeringar (färdigställande) 0 -9 UB pågående ny-, till- och ombyggnad 101 18 Kortfristiga fordringar 2004 2003 Kundfordringar 37 31 UB bokfört värde 902 809 Fordringar koncernföretag 109 103 Interimsfordringar 33 53 Summa fastigheter 1 495 1 455 Övriga kortfristiga fordringar 41 36 Summa kortfristiga fordringar 220 223 Specifikation Markreserv 20 20 NOT 7 Verksamhetsfastigheter 782 804 Publika fastigheter 89 85 Likvida medel 2004 2003 Fastigheter för affärsverksamhet 419 436 Postgiro/koncernkonto bank 101 32 Fastigheter för annan verksamhet 84 92 Summa likvida medel 101 32 Pågående investeringar 101 18 Summa fastigheter 1 495 1 455 NOT 8 Eget kapital 2004 2003 IB Eget Kapital 1 023 1 013 NOT 2 Årets resultat -14 10 Inventarier UB Eget Kapital 1 009 1 023 Anskaffningar gjorda fr o m 98-01-01 särredovisas med an- skaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Anskaffningar samt Avgiftsfinansierat kapital 31 32 avskrivningar t o m 1998 redovisas med restvärde. Skattefinansierat kapital 978 991 Summa eget kapital 1 009 1 023 2004 2003 NOT 9 IB restvärde 8 10 Avsättningar 2004 2003 Årets avskrivningar -4 -2 UB restvärde 4 8 Pensionsskuld Ingående skuld 26 25 IB ackumulerat anskaffningsvärde 197 174 Årets ökning av nyintjänade pensioner 5 1 Årets anskaffningar 16 23 UB ackumulerat anskaffningsvärde 213 197 Utgående avsättning pensionsskuld 31 26

18 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 19

Särskild löneskatt Ingående skuld 7 6 Årets avsättning särskild löneskatt 1 1 Utgående avsättning särskild löneskatt 8 7

Övriga avsättningar Ingående skuld 0 0 Reservering borgensförluster egna hem 2 0 Utgående saldo övriga avsättningar 2 0

NOT 10 Långfristiga skulder 2004 2003 Externa långivare 2 734 2 325 Skulder koncernföretag 81 29 Summa långfristiga skulder 2 815 2 354

NOT 11 Kortfristiga skulder 2004 2003 Leverantörsskulder 82 53 Förskott ifrån kunder 28 11 Skulder till koncernföretag 30 17 Semesterlöneskuld (inkl okomp övertid) 106 104 Pension, individuell del 58 63 Övriga interimsskulder 123 102 Övriga kortfristiga skulder 91 86 Summa kortfristiga skulder 518 436

NOT 12 Borgensförbindelser, ansvarsförbin- delser och ställda panter 2004 2003 Egna hem 14 15 Kommunala företag, helägda 385 671 Länstrafiken Blekinge 33 38 Ansvarsförbindelser pensioner 849 820 Löneskatt ansvarsförbindelser pensioner 206 199 Ansvarsförbindelse Gullberna KB 58 59 (helägt kommunalt företag) Summa borgensförbindelser och ställda panter 1 545 1 802

Ansvarsförbindelsen i Gullberna KB avser summan av totala skulder minus det egna kapitalet. Ingen som helst hänsyn har tagits till de tillgångar som finns i bolaget. Marknadsvärdet, enligt försiktighetsprin- cipen, för de ägda fastigheterna uppskattas till ca 55 Mkr.

Karlskrona kommun har i november 1993 (kommunfullmäktige § 189) ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige ABs samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett un- deravtal begränsat till det lånebelopp som kommunen har i Kommun- invest och redovisas endast som kommentar till noten. Lånebeloppet i Kommuninvest uppgår per 2004-12-31 till 2 617 Mkr.

Med anledning av Stiftelsen Lundbys konkurs i december månad har Karlskrona kommun gjort en avsättning motsvarande hela borgensåta- gandet, som redovisas under Not 9, Övriga avsättningar.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Betalningsflödesrapport Noter KOMMUNEN (MKR) TILL BETALNINGSFLÖDESRAPPORTEN (MKR)

Not 2004 2003 2004 2003 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT 1 Investering av materiella tillgångar Verksamhetens intäkter 628 609 Inventarier 16 23 Verksamhetens kostnader (-) -2 597 -2 510 Fastigheter 51 86 Justering ej rörelsekapitalpåverkande poster -12 0 Pågående nyanläggningar 83 0 Justering avsättningar -2 0 Summa 150 109

NOT 2 Summa verksamhetens nettokostnader -1 983 -1 901 Avyttrade materiella tillgångar Skatteintäkter och intäkter av bidrag 2 079 2 037 Inventarier 0 0 Finansiella intäkter 88 97 (bokfört värde) (0) (0) Finansiella kostnader -100 -111 Fastigheter 24 7 (bokfört värde) (13) (1) Summa 24 7 Betalningsflöde från den löpande verksamheten före förändringar NOT 3 av rörelsekapitalet 84 122 Avyttrade finansiella tillgångar Värdepapper, bostadsrätter 0 1 Betalningsflöde från förändringar (bokfört värde) (0) (0) i rörelsekapitalet: Summa 0 1 Ökn(-)/minskn(+) lager -1 -6 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 3 -1 Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder 82 43

Summa rörelsekapitalförändring 84 36

Betalningsflöde från den löpande verksamheten 168 158

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering av materiella tillgångar (-) 1 -150 -109 Avyttrade materiella tillgångar (+) 2 24 7 Investering av finansiella tillgångar (-) -1 0 Avyttrade finansiella tillgångar (+) 3 0 1

Betalningsflöde från investeringsverksamheten -127 -101

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökn(-)/minskn(+) utlåning -435 -75 Ökn(+)/minskn(-) upplåning 462 29

Betalningsflöde från finansieringsverksamheten 28 -46

Årets kassaflöde 69 11

Likvida medel vid årets början 32 21 Likvida medel vid årets slut 101 32 Förändring av likvida medel 69 11

20 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 21 Driftredovisning

Kommunen (Mkr) Rev års- Utfall Avvikelse Utfall Nämndernas nettokostnader Budget jan-dec mot budget bokslut samt årets resultat (Mkr) 2004 2004 2004 2003

Barn- och ungdomsnämnden -752,6 -752,5 0,1 -711,4 Handikappnämnden -191,1 -191,7 -0,6 -181,7 Idrotts- och fritidsnämnden -48,3 -48,1 0,2 -47,0 Kulturnämnden -47,3 -47,4 -0,1 -46,2 Miljö- och byggnadsnämnden -8,5 -8,5 0,0 -8,5 D:o, bostadsanpassningsbidrag -10,8 -10,1 0,7 -10,8 Socialnämnden (exkl socialbidrag) -83,0 -83,7 -0,7 -79,6 Socialnämnden, socialbidrag -34,1 -40,6 -6,5 -36,8 Tekniska nämnden (skattefinansierat) -74,3 -76,0 -1,7 -63,8 Tekniska nämnden (avgiftsfinansierat) -9,8 -8,8 1,0 -10,8 Utbildningsnämnden -185,6 -199,2 -13,6 -192,6 Äldrenämnden -528,9 -532,0 -3,1 -522,4 Politisk verksamhet -16,9 -16,8 0,1 -16,6 KLF – basbudget -82,1 -83,3 -1,2 -78,7 KLF – projektbudget -28,8 -26,5 2,3 -28,8 KLF – övrig budget -2,3 -2,2 0,1 -2,3 Stöd till kollektivtrafiken -26,2 -25,9 0,3 -25,4 Räddningsförbundet -34,0 -34,0 0,0 -32,9 Interna räntor och avskrivningar 282,6 282,1 -0,5 282,9 Ersättning låneavgift bolag 7,1 7,1 0,0 8,0 Avkastningskrav moderbolagskoncern 21,0 16,0 -5,0 5,0 Vissa reserver och säkerhetsmarginal -4,7 0,0 4,7 -2,1 Reserv för löne- och prisstegring -3,2 0,0 3,2 -3,8 Realisationsvinst fastighetsförsäljningar 11,0 11,0 0,0 6,0 Pensionsutbetalningar m m -41,5 -45,3 -3,8 -46,6 Ökning av pensionsskulden -59,6 -59,0 0,6 -59,2 Avstämning arbetsgivaravgifter 0,0 3,6 3,6 1,3 Kommunens del i Gullberna KB:s resultat 0,2 -1,2 -1,4 1,9 Engångsintäkter 0,0 4,3 4,3 8,9 Avskrivningar -114,0 -112,0 2,0 -110,6

Verksamhetens nettokostnader -2 065,7 -2 080,7 -15,0 -2 004,6

Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 111,0 2 078,8 -32,2 2 037,0

Resultat efter skatteintäkter 45,3 -1,9 -47,2 32,4

Finansnetto -20,7 -11,3 9,4 -21,2 Ränta på pensionsskuld -2,5 -0,8 1,7 -0,7

Resultat efter finansnetto 22,1 -14,0 -36,1 10,5

Extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0

Förändring av eget kapital 22,1 -14,0 -36,1 10,5

Årets investeringar Under året har investeringarna uppgått till 168 Mkr gymnasiet investerades för drygt 5 Mkr. Inom skolor, förskolor (114 Mkr året innan). och andra kommunala fastigheter har det 2004 investerats för Det har investerats i fastigheter och anläggningar för 143 sammanlagt 35 Mkr. Mkr och i maskiner och inventarier för 25 Mkr. Vatten-, avlopps- och reningsanläggningar på skilda håll i Det enskilt största investeringsprojektet var Arena Rosenholm. kommunen har byggts om och byggts till för 27 Mkr. Bland Investeringsutgiften 2004 för detta projekt var 64 Mkr. Upp- projekten kan nämnas Johannishusåsen (årets utgift: 5 Mkr), förandet av anläggningen fortsätter under år 2005, och totalt sjöledning Nättraby – Karlskrona (årets utgift: 4 Mkr) och beräknas den kommunala investeringsutgiften bli 160 Mkr. överföringsledning Holmsjö – Nävragöl (årets utgift: 7 Mkr). Ombyggnader för förskolans räkning har skett bl a på Inom gatu-, park- och hamnområdena har investerats Hasslö, i Skrävle och i Spandelstorp. Inom Thörnströmska för 7 Mkr.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Ordlista

ANLÄGGNINGSKAPITAL LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan Fordringar som förfaller till betalning senare än ett år från anläggningstillgångar och långfristiga skulder. balansdagen.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNG LÅNGFRISTIGA SKULDER Egendom avsedd för stadigvarande innehav. Skulder som löper på längre tid än ett år.

AVSKRIVNING NETTOKOSTNAD Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och er- sättningar. Finansieras med skattemedel. BALANSLIKVIDITET OMSÄTTNINGSTILLGÅNG Visar betalningsförmågan på kort sikt. Definition: Omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga Lös egendom som inte är anläggningstillgång. skulder. PERIODISERING BALANSRÄKNING Fördelning av kostnader och intäkter på den redovisnings- Beskriver kommunens finansiella ställning på bokslutsdagen. Till- period till vilken de hör. gångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital. Skulder och eget kapital visar hur kapitalet har anskaffats. RESULTATRÄKNING Visar årets finansiella resultat och förklarar hur det uppkommit. BETALNINGSFLÖDESRAPPORT Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräk- Visar hur årets verksamhet, investeringar och finansiering har ningen. påverkat likvida medel. RÖRELSEKAPITAL BUDGETAVVIKELSE Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Avser över- eller underskott i förhållande till budget. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka.

DRIFTREDOVISNING SOLIDITET Redovisar utfall i förhållande till fastställd driftbudget och sam- Visar betalningsförmåga på lång sikt. manfattas huvudsakligen nämndsvis. Definition: Eget kapital justerat med 72 % av obeskattade reserver dividerat med totalt kapital. EGET KAPITAL ÅRETS RESULTAT Kommunens totala kapital består av: anläggningskapital (bun- det kapital i anläggningar m m) och rörelsekapital (fritt kapital Resultatet uttrycks som skillnaden mellan intäkter och kostnader, för framtida drift- och investeringsändamål). och utläses av resultaträkningen.

EXTRAORDINÄRA POSTER Poster som saknar klart samband med kommunens ordinarie Redovisningsprinciper verksamhet, är av sådan typ att de inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet och uppgår till ett väsentligt belopp. Redovisningen för kommuner bygger på rekommendationer från Svenska Kommunförbundet och Rådet för kommunal KONSOLIDERING redovisning. Det innebär att redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med god Eliminering av interna mellanhavanden i en koncern. redovisningssed.

KORTFRISTIGA FORDRINGAR VÄGLEDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER

Fordringar som förfaller till betalning inom ett år från balansda- Försiktighetsprincipen – restriktiv hållning vid värdering av gen. tillgångar och skulder, d v s tillgångar får aldrig övervärderas och skulder aldrig undervärderas. KORTFRISTIGA SKULDER Skulder som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Öppenhetsprincipen – redovisningen skall ske på ett öppet sätt, föreligger tveksamheter mellan två redovisningssätt skall LIKVIDA MEDEL det väljas som ger den mest öppna beskrivningen av utveck- lingen och situationen. Kassa, bank och postgiro. Periodiseringsprincipen – intäkter och kostnader som hör till LIKVIDITET redovisningsåret tas med oavsett tidpunkten för betalning. Betalningsberedskap på kort sikt.

22 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun VERKSAMHETSBERÄTTELSER 23 KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN ANSVARSOMRÅDE BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA - BLEKINGE STUDENTREGION Kommunstyrelsen (i dess egenskap av facknämnd) och För att attrahera studenter till Blekinge Tekniska Högskola har kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret en gemensam satsning gjorts mellan campusorterna i länet. för beredning av beslutsärenden till kommunfullmäktige samt Bostadsgaranti för studenterna tillsammans med gratis resor verkställighet av kommunfullmäktiges beslut. på Kustpilen mellan campusorterna, Karlskrona, Ronneby och Kommunledningsförvaltningen har som övergripande mål att Karlshamn, är några exempel på åtgärder som genomförts förutom service åt den politiska ledningen också ge service till under året. Satsningen resulterade också i utmärkelsen ”Bästa allmänhet, näringsliv och kommunkoncernen i övrigt. studentregion -05”. Mot bakgrund av de politiska målsättningar som fastlagts På BTH finns idag ca 40 program och 250 fristående kurser för mandatperioden har kommunledningsförvaltningen antagit med ca 5 000 inskrivna elever. verksamhetsidé innebärande att • driva och utveckla det kommunala demokratiarbetet ATTRAKTIV LIVSMILJÖ • utveckla organisationen mot 24-timmarsmyndighet Flera projekt pågår för att skapa en attraktiv stadsmiljö. Stads- • ge information och service till allmänhet och näringsliv miljöprogrammet tar sikte på att genom identitet och helhet i • aktivt driva och utveckla tillväxt av kommunens näringsliv bland annat materialval och utrustning höja upplevelsen av den tillsammans med enskilda, företag och organisationer offentliga miljön. Pilotprojektet TRAST (Transportstrategier för en • genom policys och riktlinjer bidra till den kommunala verk- attraktiv stad) ska ge planerare och beslutsfattare underlag för samhetens utveckling att upprätta en hållbar trafikstrategi. Wämöleden blir etapp 1 • driva personalfrågor för minskad sjukfrånvaro, höjd attraktivi- i ett sammanhängande system av vandringsleder i och mellan tet och rekryteringsåtgärder stadens grönområden och invigs nationaldagen den 6 juni, • arbeta med attitydfrågor för integration och jämställdhet som även har utsetts till folkhälsodag. Byggandet av stadsma- • stödja kommunkoncernens verksamhet med effektiv service rinan kommer att ge en högklassig fritidsbåtsanläggning och Inom kommunledningsförvaltningen finns centrala funktioner bidra till förskönandet av stadsmiljön. inom personaladministration, ekonomi, information, närings- livsenhet samt inom strategiska områden med bl a interna- NÄSTA STEG I KARLSKRONAS TILLVÄXT! tionella kontakter och stöd till högskola och kollektivtrafik m m. Vad blir Nästa steg i Karlskronas tillväxt och utveckling? Den frågan har dominerat näringslivsenhetens arbete under året. ÅRETS HÄNDELSER Under hösten levererades förslaget ”Nästa steg för en hållbar Året har präglats av arbete och engagemang inför beslut mot tillväxt i Karlskrona”, som bygger på träffar med över 1 000 bakgrund av den lagda försvarspropositionen. Karlskrona och personer i enskilda samtal och gruppträffar. Exempelvis före- Ronneby kommuner har tillsammans arbetat för att behålla tagsgrupper, fackliga företrädare, studenter, högskolepersonal, 2 800 arbetstillfällen i regionen. Riksdagens beslut i december TelecomCity-nätverket och enskilda personer samt allmänheten innebar att Karlskrona blir Sveriges marinbas och att F17 i vid ett offentligt möte på Klaipedaplatsen. Ronneby fanns med bland framtida flygflottiljer. Nu inriktas ar- Programmet omfattar tio områden där satsningar ska göras betet på att ge stöd i form av boende- och medflyttandeservice. de närmaste tre åren: • Vi skapar plats för fler - fler bostäder. ARENA ROSENHOLM — EN SATSNING FÖR IDROTT OCH HÄLSA • Vi växer i Karlskrona - med inriktning på befintliga företag, Arena Rosenholm: Karlskrona ska vara ledande inom idrott- nya etableringar och nystartade företag. hälsa i Östersjöområdet inom tio år. Så lyder visionen för • Fler i praktik och arbete. satsningen på Arena Rosenholm med en investeringsbudget om • Centrum för idrott & hälsa. 160 Mkr för Karlskrona kommuns del. Detta innebär den enskilt • Växande turism & besöksnäring. största satsningen på många år. Det gamla militärområdet på • Internationell ”hotspot” för telekom. Rosenholm är platsen. Här byggs toppmoderna idrottsanlägg- • Östersjöns mötesplats. ningar för bl a tennis, badminton, ishockey, curling, konståk- • En friskare arbetsplats. ning, gymnastik och fotboll. I befintliga byggnader ges plats för • Det ska vara lätt att nå oss – kommunikationer är en nyckel- företag, organisationer, utbildningsaktörer, konferensverksam- fråga. het m m. Det kommer också att finnas utrymme för konserter, • Ett levande varumärke – med god service. mässor och andra evenemang. I mars 2005 föreslås fullmäktige fatta beslut om det närings- 2004 var ett händelserikt år för projektet Arena Rosenholm. politiska programmet som ska gälla över tre år. I mars fattade kommunfullmäktige beslut om byggande av anläggningen. Beslutet om upphandling ledde till överprövning NÄRINGSLIVSSERVICE som blev hanterad under april–maj och ledde till att bygget • Fortsatt satsning på Karlskrona Innovation Center – de första kunde påbörjas i juni. Och fredagen den 4 juni var det äntligen bolagen lämnar incubatorn vid årsskiftet 04/05. dags. Då togs det första spadtaget till Arena Rosenholm. • Nyföretagandet i kommunen har ökat starkt under året – vid Anläggningen ska vara klar den 30 september 2005 och halvårsskiftet hade Karlskrona den största ökningen i landet. invigningen blir i slutet av oktober. • Centrumföreningen har fått stöd för sin verksamhet. • Samverkan har skett med KFH (Karlskrona företags- och hantverksförening) kring verksamheten i Östersjögruppen. • Projektet Bebo Landsbygd är avslutat, Kvinnligt resurscentrum har drivits liksom stöd till bl a Öriket, Ung företagsamhet och Blekinge utvecklingscentrum (BUC).

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN • Basen i verksamheten är löpande arbete med befintligt INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER näringsliv. Kommunen medverkar i två EU-projekt som berör infra- • Utvecklingsfrågor och etableringar av nya verksamheter har strukturen, SEBTrans-Link och Baltic Gateway. Syftet är att också varit ett fokus. etablera en väl fungerande transportkorridor med väg och • Utvecklingsstöd från VINNOVA till projekt ”Trådlösa för- järnväg Göteborg-Borås-Växjö-Karlskrona och vidare mot Gdy- bindelser” med 1,5 Mkr. nia, Kaliningrad och Klaipeda respektive att stödja ekonomisk tillväxt i södra Östersjöregionen genom ett bättre utnyttjande av TELECOM CITY transportresurserna. Totalt hade TelecomCity 50 medlemmar vid årsskiftet 2004/2005 medan motsvarande siffra vid årsskiftet VÄNORTSKONTAKTER 2003/2004 var 39 stycken. Således en ökning med ca 25 %. Vänortskonferensen ”EU-utvidgningen 2004 – möjligheter för Antalet anställda vid medlemsföretagen steg med ca 100 st till ekonomisk tillväxt” genomfördes den 2-4 juni i Karlskrona med 4.380. deltagare och föreläsare från länderna kring Östersjön.

En rad affärskontakter som kan komma till nytta för TelecomCity JÄMSTÄLLDHET – ÖVERGRIPANDE har tagits och ett antal har utvecklats under året, t ex: • medicinteknikbolag, samarbete via landstinget & BTH I samband med revidering av kommunens jämställdhetsprogram • samarbete via Brainpool, ISA & äldreförvaltningen konstaterades att kommunen sedan flera år driver ett aktivt och • outsourcing företag från Polen, Tjeckien, Egypten i vissa stycken föredömligt jämställdhetsarbete som inbegriper • amerikanskt säljbolag via SACC & TC Företag långt mer än vad som krävs av kommunen som arbetsgivare. • uppstart av säljbolag för trådlösa produkter, WISE & LAN Det kommunövergripande jämställdhetsarbetet bedrivs dels av jämställdhetskommittén, dels inom fyra nätverk omfattande TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN sysselsättning, tillväxt, jämställdhet i verksamheten samt makt. Trots att vädret under högsäsongen 2004 var det sämsta på Under 2004 har en policy mot sexuella trakasserier antagits 100 år har kommunen haft fler gäster än tidigare, även om av kommunfullmäktige, ett arbete för att öka det kvinnliga de stannat kortare tid, vilket dragit ner bäddstatistiken. Antalet företagandet har påbörjats, ett ”studiepaket” för jämställdhet tyska och danska besökare har ökat som ett resultat av ett mål- har tagits fram för att användas på arbetsplatsträffar, och en medvetet samverkans- och kampanjarbete. inventering har genomförts beträffande arbetsledarnas situation på kvinno- respektive mansdominerade förvaltningar. Vidare Nya aktiviteter var bl a Carls Krona – En gala för service och har kvinnor och män i ledande ställning intervjuats beträffande handel, Ubåtsvapnet 100 år med aktiviteter på Marinmuseum intresset för mentorskap. och Marindagen då marinen och varvet öppnade sina portar för allmänheten. Vidare Carlskrona chamber music festival med INTEGRATION hemmasonen Peter Jablonski och en rad internationella stjärnor. För genomförande av kommunens måldokument avseende ARBETSMARKNADSENHETEN arbetet med etnisk mångfald har samtliga nämnder och bolag utarbetat integrationsplaner (för första gången) för 2004. För hundratals människor i Karlskrona har arbetsmarknads- enhetens verksamhet betytt en vändpunkt i livet. Ny självkänsla Den 1 juli inrättades ett Centrum för Validering av formella och i många fall också ett riktigt jobb. och informella kunskaper. Ett tvåårigt projekt, ”Mötesplats Sunnadal”, inleddes i Sunnadalskolan. Mötesplatsen ska bli På Bubbetorps gård arbetar, praktiserar, studerar, arbets- en samlingspunkt för vuxna i området med olika aktiviteter. tränar eller deltar i rehabiliteringsaktiviteter drygt 100-talet per- För första gången hölls en ceremoni i kommunfullmäktige där soner varje dag. Vidare bedrivs här en omfattande verksamhet nyblivna svenska medborgare välkomnades till kommunen. för nya svenskar. Ett hundratal kommunplacerade flyktingar erhöll en del av sin introduktion på Bubbetorps gård. PERSONALHÄLSOVÅRD Vägvisaren har varit en mycket viktig verksamhet för dels 18-20-åringar inom ungdomsprogrammet, dels 20-25-åringar Kommunhälsan ska arbeta för att förebygga och undanröja häl- som har ungdomsgaranti. Under 2004 genomfördes också sorisker på arbetsplatserna. Mycket av kommunhälsans resurser ett EU Mål 3-projekt, Bonus-projektet. Avtal tecknades med har under året använts till att hjälpa och stötta arbetsledarna Arbetsförmedlingen om att genomföra Aktivitetsgarantin på vid olika arbetsmiljöproblem och vid rehabiliteringsinsatser. Ett Vägvisaren för långtidsarbetslösa, även personer över 25 år. antal utbildningsinsatser inom arbetsmiljöområdet har hållits. Verksamheten har ökat med cirka 20 procent sedan En övergång till nytt arbetssätt och inriktning av verksamheten föregående år, främst på grund av att arbetslösheten bland planeras ske successivt under 2005 för att starta fullt ut den 1 ungdomar fortsatt öka. januari 2006.

FLYKTINGINTRODUKTION KOMMUNARKIV Flyktingintroduktionen övertogs från socialförvaltningen den 1 Kommunarkivet har under året satsat på marknadsföring genom september 2004. I enlighet med avtal med Migrationsverket att framställa arkivpärmar till skolorna. Syftet är att eleverna ska mottas ca 100 kommunplacerade flyktingar per år. Verksam- lära sig att se arkiven som en lika naturlig kunskapskälla som heten som är omfattande och komplex ska ses över och utvär- biblioteken. deras efter februari månads utgång 2005, varvid eventuella Under hösten lades samtliga arkivförteckningar ut på hem- förslag till förändringar i verksamheten lämnas. sidan. Det går numera också att beställa dokument via internet.

24 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 25 KOMMUNSTYRELSEN

INFORMATIONSVERKSAMHET Arbetet med att utveckla kommunens hemsida har intensifierats under 2004 och det har resulterat i att antalet besökare på www.karlskrona.se ökat kraftigt. Hemsidan har idag mellan 90 000 och 100 000 besökare varje månad. Gymnasieval via webben är en av de tjänster som lanserats under året och 90 procent av eleverna använde den nya webb- tjänsten. Medborgarna har numera möjlighet att boka lediga tider i kommunens idrottsanläggningar via webben. Personaltidningen Viken har genomgått en stor förändring under 2004 och är nu en 16-sidig tidning, som är en viktig informationskanal för kommunens anställda. För att möta verksamhetsutveckling med hjälp av ny teknik har under året påbörjats ett arbete för att införa en gemensam teknisk plattform för kommunens förvaltningar och bolag. Den nya tekniska plattformen ska vara på plats till halvårsskiftet 2005 och innebär möjligheter att fortsätta utvecklingen av e-tjänster och 24-timmarsmyndigheten.

EKONOMISKT UTFALL Kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen visade totalt ett positivt resultat med 1,5 Mkr. Basbudgeten hade en negativ budgetavvikelse om 1,2 Mkr, under det att projektbudgeten uppvisade en positiv avvikelse på 2,3 Mkr. Även för överför- myndarnämnden och stödet till kollektivtrafiken noterades plus.

KOMMUNSTYRELSEN Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Intäkter 73,3 68,6 70,1 Kostnader - 228,1 -220,2 -209,8 Nettokostnad -154,8 -151,6 -139,7 Kommunbidrag 156,4 154,7 147,7 Årets resultat 1,6 3,1 8,0

Investeringsutfall 3,4 1,9 3,1 (därutöver: Arena Rosenholm 64,0)

Antal anställda 239 232 Antal årsarbetare 235 229

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun ÄLDRENÄMNDEN ÄLDRENÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE SÄRSKILT BOENDE Nämnden ansvarar för sociala insatser till personer 65 år och Inom verksamheten Särskilt boende har omfattande föränd- äldre enligt socialtjänstlagen och sjukvårdsinsatser vid särskilda ringar genomförts eller pågår. Antalet platser i särskilda boenden enligt hälso- och sjukvårdslagen. boenden hade vid årsskiftet minskat med 33 st i förhållande till Verksamheten bedrivs i form av öppna insatser (hemtjänst, årsskiftet 2003/2004. dagverksamhet, avlastning, trygghetslarm, dagcentraler, ledsagning och korttidsvård) samt i form av särskilda boenden. • Äldreboendet Skogsgläntan i Holmsjö (20 platser) som ersät- ter Furgården startade i december. ÅRETS HÄNDELSER • Dubbelrummen vid Mogården och Östergården har tagits BALANSERING AV EKONOMIN bort, vilket sedan länge varit ett viktigt kvalitetsmål. Minsk- Uppdraget har varit att komma i ekonomisk balans och sam- ningen av antalet platser har därvid frigjort budgetmedel till att tidigt klara en volymökning på grund av fler äldre. Därför lades stärka hemtjänstens budget. i början av året en plan för neddragning av platserna i särskilt boende för att kunna styra över mer resurser till hemtjänst i • Korttidsvården vid Gläntan har avvecklats och ersatts med ordinärt boende som sedan tidigare varit underbalanserad. utökat antal platser vid Glimten, som numera enbart bedrivs i Samtidigt har förändringar genomförts i syfte att höja och egna rum. Rehabilitering vid korttidsvården förstärks. anpassa boendekvalitet och verksamhet vid ett antal boenden till dagens och framtida behov. • Äldre delen av servicehuset Pantern avvecklas som särskilt boende. En uppgörelse om ombyggnation till korttidsvård har Planen är i stort sett genomförd och ekonomin har förbättrats nåtts med Stiftelsen Hemmet. avsevärt. Resultatet blev minus 3,1 Mkr istället för de minus 11-12 Mkr som prognostiserades i början av året. • Ombyggnad av servicehuset af Klint till gruppboende och bättre anpassade servicelägenheter blev successivt klar. BEHOVET AV INSATSER HAR ÖKAT Antalet personer i åldrarna från 65 år och uppåt har • Byggandet av nytt äldreboende i kv Adlersten med namnet preliminärt ökat med ca 130 st under 2004. Ökningen är 25 Vitus Elena har fortgått planenligt och det öppnas i februari personer vardera i åldersgrupperna 80-89 år och 90-w år. Det 2005. medför att trycket på äldreomsorgen ökat. Genom att använda tidigare framtagna nyckeltal kan ökningen av antalet äldre Köerna till särskilt boende har minskat under året. Antalet beräknas motsvara en kostnadsökning i verksamheten på 6 - 8 sökande har i genomsnitt varit 41 (71) personer per månad, Mkr. varav i genomsnitt 9 (30) väntat längre än 3 månader. Totalt Trycket på äldreomsorgen ökar genom att verksamheten har 244 (239) platser fördelats. 10 (10) personer har fått får ta hand om fler mycket omvårdnadstunga, ofta multisjuka avslag på sin ansökan under året. Inom parentes anges motsva- äldre. Psykiska störningar blir vanligare. Ytterligare ett skäl är rande statistik för 2003. att sjukhusen har mycket korta vårdtider och färre vårdplatser. Behovet av äldreomsorg ökade kraftigt sista kvartalet, vilket KVALITETSARBETE medförde svårigheter att hinna ordna lösningar för ett ökat Under året beslutade äldrenämnden om en reviderad kvali- antal äldre på sjukhusen. Trycket på korttidsvård och hemtjänst tetspolicy. Kvalitetsutvecklingen i verksamheten har inriktats mot ökade i slutet av året mycket kraftigt. En snabb utbyggnad av bl a ankomstsamtal, arbetsplaner för varje vårdtagare, kon- hemtjänsten genomfördes därför då. Det är ännu oklart om det taktpersoner, informationsbroschyrer, introduktion av personal, ökade trycket består eller är av mer tillfällig natur. samverkan med vårdgrannar samt bättre dokumentation och I samarbete med sjukhusledningen och primärvårdsledningen information genom omvårdnadspärmar. har situationen analyserats. För att förbättra vårdplaneringen Fortlöpande uppföljningar sker genom avvikelserapportering har ett vårdplaneringsteam inrättats på sjukhuset. och genom rapportering om fallolyckor, Lex Sarah-anmälningar samt klagomål och synpunkter från vårdtagare och anhöriga. HEMTJÄNST M M Sammantaget har förvaltningen och äldrenämnden genom Antalet beviljade insatstimmar i hemtjänsten har under året dessa rapporteringar starkt fokus på kvalitén i verksamheten. stigit med ca 10 000 jämfört med året dessförinnan. Vi har För att förebygga fallolyckor bland äldre prövas sedan haft ett stort tryck på hemtjänsten under hösten och 25 % av november så kallad fixarservice till alla personer 80 år och ökningen skedde i december månad. äldre samt alla vårdtagare i lägre åldrar. Antalet trygghetslarm har ökat med 130, d v s med 14 %. Under året förbereddes också en ny så kallad kvalitetsbaro- Antalet platser i korttidsvård var i stort sett oförändrat. meter där alla vårdtagare under våren 2005 ges tillfälle att Kraven från vårdtagare, anhöriga och andra intressenter redovisa upplevd kvalitet på sina insatser. ökar. Detta tar sig ibland uttryck i att man kräver ett visst boende och vägrar flytta från korttidsvård i avvaktan på detta. PERSONAL Sådana situationer kräver mycken tid och varsamhet. Kvaliteten på äldreomsorgen avgörs i mötet mellan vårdtagare och personal. Förmågan att klara personalförsörjningen på ett bra sätt måste därför vara ständigt i fokus. Under året har viktiga åtgärder och förändringar genomförts. Resursteam finns nu i alla tre distrikten för att tillgodose rekryte-

26 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 27 ÄLDRENÄMNDEN ÄLDRENÄMNDEN ring och personalförsörjning. Förtida rekrytering har genomförts FRAMTIDEN för att säkra personalförsörjningen med utbildad personal. DE VIKTIGASTE FRÅGORNA INFÖR FRAMTIDEN: Introduktionen har utvecklats för både vårdpersonal och arbetsledning. Fast anställning snabbare för utbildad personal • Säkerställa kvaliteten på hemtjänsten. Detta kräver att plane- eftersträvas. Som en följd av ökning av antalet timanställda rad omfördelning av budgetmedel kan fullföljas, och det kräver är nu ett uppdrag lagt som innebär vidgad bemanning via förbättrad samverkan med landstingets hälso- och sjukvård i akutbanken som omfattar fast anställd personal. Önskad syssel- form av vårdplanering och hemsjukvård med rehabiliterande sättningsgrad har genomförts i hela förvaltningen. Alternativa inriktning. arbetstidsmodeller har prövats vid ca tio enheter, bl a i form av 3-3-modellen. Åtgärder mot ohälsa och hälsobefrämjande • Rehabiliteringsinsatser i korttidsvården för att stödja återgång insatser är prioriterade. till hemmet blir allt viktigare liksom övertaget av rehabansvaret till primärvården. En översyn av nuvarande korttidsvård pågår. EKONOMISKT UTFALL • Trots omfattande förändringar av äldreboenden så kvarstår Resultatet för äldrenämnden slutar på –3,1 Mkr för år 2004. viktiga åtgärder såsom ombyggnad av Elineberg i Rödeby. Vid månadsskiftet februari/mars 2004 redovisade äldre- Vidare bör planering av åtgärder vid servicehuset Fregatten nämnden en prognos på –11 Mkr för året som helhet. Ett stort och särskilda boenden med låg standard beträffande bl a arbete med förbättrad styrning och personalförsörjning hade hygienutrymmen påbörjas. Syftet är bättre anpassade boenden påbörjats redan under vintern men intensifierades ytterligare till de äldres behov och bättre arbetsmiljö. efter februari månad. Dessutom utarbetades ett besparingspro- gram, som bl a utmynnade i att korttidsboendet Gläntan med • De demografiska förändringarna innebär fortsatta volym- 8 platser stängdes och att samtliga dubbelrum på sjukhemmen ökningar som kräver långsiktig planering och uthållighet. Östergården och Mogården konverterades till enkelrum. Då antalet platser reducerades på Mogården och Östergården, • Ett antal framtidsseminarier om äldrefrågor genomförs kunde också nattbemanningen dimensioneras till en lägre nivå. 2004/2005. Därvid behandlas demografi, framtida behov av Den samlade effekten av besparingsprogrammet uppgår till och krav på äldreomsorg, boendeplanering, vårdens utform- ca 9,5 Mkr på helår, vilket möjliggjorde för äldrenämnden att ning, frivilligas insatser och personalbehov. Detta bör bl a leda balansera sin budget inför 2005. till att ett nytt långsiktigt plandokument för äldreomsorgen tas För hemtjänst och för avgiftsintäkter noterades underskott år fram för avstämning i kommunfullmäktige. 2004. Hemtjänsten ökade, som nämnts, med 10 000 timmar jämfört med 2003. Förväntad intäktsökning på avgifterna har • Sjukfrånvaron bland vårdpersonal måste ha fortsatt stor inte infriats. Nämnden har fortfarande inte hunnit ikapp den uppmärksamhet för att nå uppsatta mål med väsentligt lägre maxtaxereform som trädde ikraft vid halvårsskiftet 2002. sjukfrånvaro. Bl a särskilt boende lämnade däremot överskott, vilket sam- manhänger med ovan nämnda besparingsprogram. Även för • Personalförsörjningen blir allt viktigare eftersom avgångarna betalningsansvaret konstateras överskott. Trycket på medicinskt på grund av pensionering kommer att öka kraftigt inom några färdigbehandlade har under största delen av året varit ovanligt år. lågt. Dock skedde en dramatisk ökning under årets sista måna- der, vilket orsakades av att vi inte kunde bereda korttidsplatser i • Avgörande för att klara ovanstående frågor är att äldre- den utsträckning vi hade behövt. omsorgen har en balanserad ekonomi. Detta kommer att kräva Förvaltningen håller på att ta fram en ny modell för resurs- både att budgetmedel tillförs och en fortsatt tydlig ekonomisk fördelning till särskilt boende. Med den nya modellen ska styrning. man även fånga vårdtyngd för vårdtagare med demens, vilket nuvarande modell inte gör. Arbetet kommer förmodligen att vara färdigt någon gång i mitten av 2005.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun ÄLDRENÄMNDEN ÄLDRENÄMNDEN ÄLDRENÄMNDEN Övrig verksamhet 2004 2003 2002 Matdistribution: Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Intäkter 99,5 98,4 90,3 Antal portioner 145 139 141 118 143 322 Kostnader -631,4 -620,9 -570,5 Antal portioner/dag 398 387 393 Nettokostnad -531,9 -522,5 -480,2 Kommunbidrag 528,8 513,5 471,7 Dagcentraler: Årets resultat -3,1 -9,0 -8,5 Antal enheter inkl Gamlegården* 12 12 12

Investeringsutfall 3,6 4,1 4,7 Dagverksamhet: Antal enheter 3 2 2 Antal anställda 1 707 1 710 Antal årsarbetare 1 456 1 457 Antal platser 21 14 14 Bruttokostnad per plats 178 251 176 042 155 432 VERKSAMHETSMÅTT

Hjälptagare 2004 2003 2002 Trygghetslarm: Antal larm 1 023 892 793 Alla som har hemtjänst eller särskilt boende: 1 887 1 772 1 871 Övriga köpta platser: - därav 66-79 år 451 432 561 Utbetalt till landstinget under året - därav 80-89 år 996 857 1 310 - akutklinik 762070 1429944 1219392 - därav 90-w år 440 483 - rehab 196880 427914 347381 Beviljade hemtjänsttimmar 669 217 659 344 629 520 - psykogeriatrik 81957 134464 Antal betalda dagar Särskilt boende 2004 2003 2002 - akutklinik 242 471 574 Ålderdomshem: - rehab 87 198 187 Antal platser 31/12 71 70 70 - psykogeriatrik 36 62 Bruttokostnad/plats 333 551 346 316 322 182 Genomsnittlig kvarliggning Bruttokostnad/vårddygn 914 (personer per dygn) - akutklinik 0,7 1 2 Sjukhem: - rehab 0,2 1 1 Antal platser 31/12 98 108 127 - psykogeriatrik 0,1 0,2 Bruttokostnad/plats 494 752 525 649 450 044 Bruttokostnad/vårddygn 1 355 * = som drivs ideellt Korttidsboende (inkl Rosengården): Antal platser 31/12 57 62 62 Bruttokostnad/plats 337 562 328 597 305 155 Bruttokostnad/vårddygn 925

Gruppboende nivåbedömt: Antal platser 31/12 388 369 370 Bruttokostnad/plats 448 007 482 074 421 909 Bruttokostnad/vårddygn 1 227

Gruppboende med behandlingsinriktning: Antal platser 31/12 62 62 62 Bruttokostnad/boende i genomsnitt 444 922 461 499 442 554 Bruttokostnad/vårddygn 1 219

Servicelägenheter/servicehus: Antal platser 31/12 256 252 267

Totalt antal platser/lägenheter 887 923 958

28 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 29 HANDIKAPPNÄMNDEN HANDIKAPPNÄMNDEN

ANSVARSOMRÅDE Tre icke fullvärdiga gruppboenden avvecklades på Riks- vägen, Kulinggatan och Holmgatan under året. ANSVAR – OCH UPPDRAG Två ungdomar som under ett antal år bott på HVB-hem Handikappnämnden ska genom olika åtgärder och utifrån den utanför kommunen erbjöds boende och skola i hemkommunen. enskildes behov arbeta för att funktionshindrade personer kan I samarbete med vissa handikappföreningar har handikapp- leva ett självständigt liv i egen bostad. sekreteraren fortsatt arbetet med att utveckla Tillgänglig- Funktionshindrade personer ska också ges möjlighet att delta hetsguiden över Trossö Centrum. i samhällslivet och erbjudas sysselsättning och aktiviteter. När Brandutbildning har genomförts i samtliga särskilda boenden vårdbehovet inte kan tillgodoses i den enskilda bostaden ska under året. särskilda boendeformer med individuell hjälp kunna erbjudas. För att förbättra villkoren för områdescheferna har en Handikappnämnden ska därutöver arbeta för ökad tillgäng- arbetsledarutbildning genomförts. Därtill lyckades förvaltningen lighet och service för funktionshindrade personer samt utveckla minska antalet underställda per arbetsledare, genom att förebyggande verksamheter. bl a tillskapa nya tjänster. Ingen arbetsledare har mer än 45 underställda. ÅRETS HÄNDELSER Arbetet med att genomföra nivå- och insatsbedömning inom Den ekonomiska styrningsprocessen och verksamhetens utveck- LSS gruppboenden har slutförts. Nivå- och insatsbedömningen ling har ägnats stort utrymme under året för att klara av att har legat till grund för nämndens beslut om att fr o m 2005 bedriva verksamheten utifrån lagstiftning och de av nämnden införa ett resursfördelningssystem för nämnda gruppboende. beslutade målen. Att dessutom hålla en balans i ekonomin trots Samtliga psykiskt funktionshindrade personer i särskilda stora volymökningar inom området känns många gånger som boenden har bedömts enligt CAN-S (metod för att möta behov/ en ”omöjlig” uppgift! funktionshinder). LSS området utmärker sig genom den ständiga volym- Förändringen av nattillsynen i gruppboendeverksamheten ökningen och genom att flera ärenden kräver mycket stora har fortsatt. Av de från början åtta gruppboenden som skulle vårdinsatser med därtill stora kostnader. genomgå förändringen under perioden 2004 – 2006 har mer Inom LSS området är fokus på boende eller alternativ till än hälften förändrats. Det nya arbetssättet har hittills upplevts boende de centrala frågorna. Att hitta boendelösningar som som mycket positivt från både personal och boende. är ekonomiskt hållbara både på kort och på längre sikt är en Kultur- och fritidsverksamheten har som vanligt erbjudit ett fråga som kräver noggrann planering. Det är vare sig rimligt stort urval av aktiviteter. Teaterfestival, musikfestival och läger- eller ekonomiskt möjligt att ”ha ett lager” av lediga särskilda verksamhet har arrangerats under året. boenden då omsorgsbehovet uppstår. Trots en upprättad Tidningen Media@boom som ges ut av funktionshindrade boendeplan, som ständigt följs upp, hamnar förvaltningen ändå ungdomar har under året stått i centrum genom de upp- i situationer då akuta behov om boende uppstår. märksammade intervjuer som tidningen gjort. Mest Andra LSS insatser som har stått i fokus under 2004 när uppmärksamhet tilldrog sig väl intervjun med kronprinsessan det gäller ökad volym är kontaktpersoner, ledsagning och Victoria. anhörigvårdare. Tillsammans med socialförvaltningen och äldreförvaltningen För gruppen barn och ungdomar med neuropsykiatriska har en arbetsgrupp lagt fram förslag om lämpligt boende och diagnoser (NPD) har situationen blivit mer komplicerad under boendestöd till gruppen psykiskt sjuka missbrukare. året. Fler ungdomar har behövt insatser, många gånger av akut karaktär, där föräldrarna eller föräldern inte orkar eller klarar VISSA STATISTISKA UPPGIFTER FÖR 2004 av sitt föräldraansvar. • 85 personer under 65 år är föremål för insatser enligt För att försöka hitta alternativ till ett boende hos föräldrarna, Socialtjänstlagen. beslutade nämnden att Långekläpps gruppboende skulle • 350 personer är föremål för en eller flera insatser enligt förändras till ett träningsboende för ungdomar med NPD. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Förändringen påbörjades sen höst 2004 för att vara helt klar • 12 personer var föremål för familjehem. med början andra halvåret 2005. Fler och andra alternativa • 11 personer var föremål för stödfamiljer. boendelösningar kommer att behövas framöver. Med den • Antalet hemtjänsttimmar under året var i snitt 1 900. rättspraxis som utvecklas inom området för gruppen NPD är det • Psykiatriska teamet ger stöd till 70 personer i enskilt boende. stor risk att kostnaderna ökar avsevärt. • Kostnaden för medicinskt utskrivningsklara personer var 185 Inom LASS (lagen om assistansersättning) fortsätter ökningen tkr. av personer med personlig assistans med stora omvårdnadsin- • Kostnaden för psykiskt utskrivningsklara personer var 215 tkr. satser, både kvalitativt och kvantitativt. De medicinska inslagen • 202 ansökningar om parkeringstillstånd för rörelsehindrade blir allt fler och mer avancerade. har behandlats, av dessa har 25 fått avslag. Handikappförvaltningen har för att bibehålla kvalité och • 453 giltiga parkeringstillstånd för rörelsehindrade finns i kontinuitet för den med personlig assistans som är över 65 år kommunen. och behöver utökade insatser, fortsatt ge stöd inom ramen för • 6 nya LASS ärenden och 3 nya LSS ärenden har tillkommit. LSS/LASS. Lagstiftningen ger endast rätt till utökat stöd enligt • 6 personer har beviljats daglig verksamhet under året, 3 SoL, m a o hemtjänstinsatser. Ställningstagandet innebär en beslut har upphört. ökad kostnad för handikappnämnden. • 7 personer har beviljats korttidstillsyn under året, 3 beslut har Sammantaget under åren 2000 – 2004 har handikappnämn- upphört. den haft en nettovolymökning om 30 ärenden inom personlig • 7 personer har beviljats korttidsvistelse under året, 2 beslut assistans. har upphört.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun HANDIKAPPNÄMNDEN HANDIKAPPNÄMNDEN

• 27 personer har beviljats kontaktperson under året. Totalt har FRAMTIDEN 216 personer kontaktperson. Inom handikappförvaltningen finns en unik kompetens och en • 22 personer har beviljats ledsagning under året. mycket stor erfarenhet. Detta tillsammans med en stor passion för sitt arbete, god sammanhållning och stark målmedvetenhet EKONOMISKT UTFALL som präglar personalen, gör att det finns all anledning till en optimism inför framtiden. Handikappnämndens ekonomiska resultat för år 2004 gav en negativ avvikelse om – 0,5 Mkr, vilket kan jämföras med LSS är en starkt styrande rättighetslagstiftning som inte lämnar nämndens prognos under andra halvåret, som var – 1,9 Mkr. något egentligt utrymme för handikappnämnden att själv prioritera mellan denna verksamhet och annan verksamhet Nettovolymökningen för år 2004 uppgår totalt till nästan 5,2 inom nämndens ansvarsområde. Av dessa skäl måste den Mkr, att jämföra med av nämnden prognostiserad volymökning nettovolymökning som uppstår under året fullt ut ersättas i om 4,0 Mkr. kommande budget för handikappnämnden. Den vare sig bör

FÖRVALTNINGENS STYRNING eller kan finansieras genom en omprioritering inom nämndens egna ram. Förvaltningens styrsystem syftar till att integrera ekonomi, Kostnaderna för LSS har ökat mycket kraftigt alltsedan lag- verksamhet och kvalitet. I styrsystemet är arbetet med mål i be- stiftningen kom till och inget tyder i nuläget på att denna ökning tydelsen mätbara indikatorer såsom serviceutfästelser centralt. kommer att minska. Bedömningen är att ökade resurser kommer Serviceutfästelserna formuleras utifrån nämndens vision och in- att erfordras för samtliga tillkommande insatser som beviljas riktning. Målen utgör tillsammans med bland annat resursfördel- inom ramen för LSS. ningen konkreta styrsignaler och prioriteringsanvisningar där Behovet av stödinsatser för funktionshindrade barn och den utvecklings- och förändringsprocess av arbetssätten som ungdomar har markant ökat under 2004 och inget tyder på att målen driver fram i verksamheten är minst lika viktig som själva denna ökning är tillfällig. Det gäller framförallt inom gruppen resultatet på mätningen. barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder För att tydliggöra detta, upprättar förvaltningsledningen (ADHD, DAMP, Asperger, Tourette, Autism). en verksamhetsplan och respektive verksamheter sina hand- Satsning på gruppen psykiskt sjuka missbrukare måste också lingsplaner. Dessutom tecknar förvaltningschefen ett kontrakt komma till stånd, genom en etablering av ett boende med med respektive avdelningschef. Kontraktet avser avdelnings- särskilda boendeinsatser. Cirka 20 personer har på grund av chefens åtagande uttryckt i dennes kvalitet samt de ekonomiska sin dubbelproblematik svårt att leva ett skäligt liv i samhället resurser som avdelningschefen ansvarar för. avseende boende, ekonomi, socialt nätverk etc.

MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET Ringöhemmet står inför en framtida ombyggnad, med en minskning av antalet lägenheter/rum från idag 31 till 18 s k När den nya organisationen trädde i kraft, hösten 2002, fullvärdiga lägenheter. Dessutom planeras 2 lägenheter för kort- påbörjades ett arbete med att införa ett heltäckande kvalitets- tidsboende. En dylik ombyggnad bör ske senast under 2006. säkringssystem i hela verksamheten. Inom systemets ram ska ett En annan framtida problematik är den ökade vårdtyngd som antal beslut och dokument säkra arbetet med kvalitén: flera av gruppboendena omfattas av, främst där flera äldre funktionshindrade personer bor och som ”drabbas” av ålders- • måldokumentet, vilket antas av nämnden utifrån uppdrag och sjukdomar i kombination med sitt funktionshinder. Personer ekonomisk ram under 65 år med demens har också blivit mer vanligt. • målen, vilka görs kända för samtliga medarbetare En utveckling av boendeformerna inom ramen för särkilt bo- • verksamhetsplan, vilken upprättas av förvaltningsledningen ende ska genomföras, med tonvikt på servicebostad och enskilt • handlingsplaner, vilka upprättas på respektive arbetsplatser boende. I dessa boendeformer är vikten av ett fullt utvecklat • utdelning av kvalitetspris boendestöd avgörande för att insatsen ska bli komplett. • årlig utvärdering av de mätbara målen/serviceutfästelserna • revidering av måldokumentet utifrån utvärderingen Fr o m år 2005 kommer samtliga resurser i särskilda • kontinuerligt arbete med klagomålshantering boenden med insatser enligt LSS att fördelas utifrån den nivåbedömning som nyligen är genomförd och beslutad. Detta är ett viktigt redskap för en rättvis och säker fördelning av Utvärderingen av handikappnämndens mål visar på goda nämndens resurser. Vidare kommer den dagliga verksamheten resultat och uppnådda mål, i synnerhet inom följande områ- att genomgå samma nivåbedömning som särskilda boenden den: förtroendet för personalen, bemötande, beviljade och har genomgått. Därefter ska nämnden fatta beslut om den tillgodosedda insatser, delaktighet och inflytande i den dagliga dagliga verksamhetens resurser också ska fördelas efter nivåbe- verksamheten och sysselsättningen och utförda hälso- och dömningens resultat. sjukvårdsinsatser. I andra delar såsom kultur och fritid, individuella planer, ankomstsamtal och individuella rehabiliterings- eller habilite- ringssamtal ligger resultatet något under fastställda service- utfästelser/mål. I de delar av målprogrammet som inte uppnått service- utfästelsen har förvaltningen upprättat en handlingsplan med åtgärder för att målen ska uppnås till kommande år. Via den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) pågår ett ständigt arbete för att förbättra kvalitén inom den kommunala hälso- och sjukvården.

30 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 31

HANDIKAPPNÄMNDEN

Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Intäkter 50,4 53,6 50,4 Kostnader -242,1 -234,4 -216,9 Nettokostnad -191,7 -180,8 -166,5 Kommunbidrag 191,1 178,3 167,4 Årets resultat -0,6 -2,5 0,9

Investeringsutfall 0,3 0,4 0,3

Antal anställda 498 501 Antal årsarbetare 437 433

VERKSAMHETSMÅTT

Verksamhetsmått 2004 2003 2002

Boende för vuxna: Antal boende 31/12 117 117 110 Nettokostnad per boende 571 286 584 865 567 713

Korttidsboende: Antal beviljade personer 94 89 81 Nettokostnad per person 98 991 99 048 103 883

Daglig verksamhet: Antal inskrivna personer 125 117 116 Nettokostnad per inskriven 130 148 125 663 122 920

Kontaktpersoner: Antal 31/12 186 158 151 Nettokostnad per person 29 461 30 943

Familjehem: Antal 31/12 8 7 7 Nettokostnad per hem 234 764 222 901

Avlösarservice: Antal 31/12 38 31 25

Korttidsvistelse: Antal inskrivna 89 85 Nettokostnad per inskriven 29 069 17 013

Ledsagarservice: Antal personer 31/12 42 20 20 Antal timmar/person och vecka 29 762 29 250

Personlig assistent: Antal pers. med pers.t ass enl LSS 16 20 23 Antal pers. med pers. ass enl LASS 77 81 78

Korttidstillsyn skolungdom över 12 år: Antal personer 33 26 26 Nettokostnad per person 77 354 75 650

Antal personer med beviljade insatser enligt LSS 327 317 303

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE Socialförvaltningen ger råd, stöd och insatser till barn, ung- Det viktiga arbetet inom projektet ”Karlskrona samlas mot domar och familjer och till personer med missbruksproblem droger” fortsatte under 2004 och vi har under året tagit fram samt beslutar om socialbidrag. Nämnden ansvarar också för en populärversion av kommunens drogpolitiska program som budget- och skuldsanering och konsumentrådgivning samt be- har distribuerats ut till skolor och till allmänheten. Bland annat slutar i ärenden enligt Alkohollagen som t ex serveringstillstånd. informerades om resultatet av den drogvaneenkät som genom- Fram till 2004-08-31 ansvarade socialnämnden även för intro- fördes under 2003. duktionen av flyktingar, men enligt beslut av kommunfullmäktige Antalet ansökningar från vuxna personer med missbruks- övergick ansvaret till kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet problem har ökat, liksom det antal personer som fått insatser från och med 2004-09-01. i öppenvård. Alkohol- och drogsektionens behandlingsarbete med unga haschmissbrukare har fortsatt under året. HAP- ÅRETS HÄNDELSER projektet är ett viktigt komplement i vårdkedjan när det gäller behandling till denna målgrupp. Under 2005 kommer denna Under 2004 inträffade två tragiska och extraordinära händel- verksamhet att bli en viktig del av den gemensamma ung- ser, tågkatastrofen i Nosaby och flodvågen i Asien, som på domsmottagning som kommer att öppnas i början av året. olika sätt drabbade kommunens medborgare. Detta har krävt omfattande insatser från kommunens krisgrupp, POSOM, Alkohol- och narkotikamottagningen är en mycket intensiv som socialchefen tillsammans med fältgruppen ansvarar för. verksamhet inom missbruksvården som ökat från 5 791 besök Ansvariga i fältgruppen har på ett föredömligt sätt svarat för att till 6 815 under året. Den nya akupunkturbehandlingen har tillgodose medborgarnas behov i dessa svåra stunder. startats upp och blivit ett viktigt komplement till avgiftning och annan behandling. Med denna metod kan vi minimera den Socialförvaltningen har under året upphandlat familjerådgiv- traditionella tablettavgiftningen. ning och liksom tidigare år kommer vi att samarbeta med kyrkan. Vi har under året även upphandlat ett nytt verksam- Vår största uppgift under 2004 har varit att investera oss hetssystem. ur ett accelererande underskott på HVB-kostnaderna utan att minska på kvalitén. Enligt plan har vi utökat antalet platser på 4 450 personer har under året fått insatser i någon form av vårt eget behandlingshem från 9 till 16. Detta har lett till att be- socialförvaltningen. 3 007 av dessa var vuxna (1 615 kvinnor hovet av externa institutionsplaceringar för vuxna missbrukare och 1 392 män) och 1 443 insatser har gjorts som rör barn har minskat kraftigt under året, från 7 024 till 4 723 vårddygn. (585 flickor och 858 pojkar). (Dessutom fick 685 barn och ungdomar under 18 år socialbidrag vid något tillfälle under Antalet personer i behov av socialbidrag har ökat. År 2003 2004) erhöll 2 049 personer socialbidrag (varav 607 barn och ungdomar under 18 år) medan 2 214 personer (685 barn och Jämfört med föregående år har behovet av socialförvalt- ungdomar) fick socialbidrag under 2004. ningens insatser ökat inom ekonomi-, familje- och ungdoms- sektionerna samt inom alkohol- och drogsektionen. Arbetslösheten i kommunen har under året utvecklats negativt, vilket är den huvudsakliga orsaken till de högre kostnaderna I bokslutet för 2003 påtalades att förvaltningen hyste stor för socialbidrag. Färre personer med socialbidrag har fått del oro inför barns och ungdomars situation i kommunen. Tendens av arbetsmarknadspolitiska åtgärder från arbetsförmedlingen, under året är att vi tvingats till tvångsåtgärder i något större vilket inneburit att socialbidraget för fler arbetslösa har varit utsträckning än tidigare. Även antalet anmälningar om barn den huvudsakliga inkomstkällan. som far illa har fortsatt att öka under året. Totalt har antalet vårddygn ökat med 7 % vad gäller institutionsplacering av barn Projektet Resurshuset har under året fortsatt arbetet med och ungdomar jämfört med föregående år. Glädjande nog har att skapa förutsättningar för personer som haft socialbidrag vi kunnat placera nästan 70 % av antalet barn och ungdomar under lång tid, att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande på vårt eget HVB-hem Roslunden. eller, om detta inte är möjligt, få sin försörjning genom social- försäkringssystemet. Totalt av de 96 personer som under året Det ökade behovet av insatser har framför allt tillgodosetts varit aktuella i projektet finns 70 personer i en ny livssituation med resurser på hemmaplan. Personalen har periodvis fått (t ex arbete, studier, arbetsmarknadsåtgärd eller sjukersättning) en alltför stor arbetsbörda och såväl Roslundens som Ungbos som innebär egen försörjning, på kort eller lång sikt. resurser har utnyttjats till mer än 100 %. Socialnämnden ansvarar även för ärenden enligt alkohol- Antalet anmälningar avseende barn och ungdomar som lagen. Den 31 december 2004 fanns 60 permanenta tillstånd begått brott eller omhändertagits berusade ökade med 54 % till allmänheten, varav 1 helt nytt serveringsställe. Nämnden har mellan 2001 och 2003. Under 2004 har dock trenden vänt. under året återkallat 1 tillstånd. Antalet har minskat med 14 % till 240 anmälningar mot 280 för år 2003. Till en del kan detta förklaras av socialförvalt- ningens och polisens samlade kraftfulla insatser mot ett fåtal återkommande kriminella ungdomar. Projektet utsatta ung- domar, med placering i Kungsmarken, är en annan satsning som kan förklara den minskade kriminaliteten bland barn och ungdomar i Karlskrona. Oroande är dock att misshandels- brotten fortsatt på en oacceptabelt hög nivå.

32 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 33 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN EKONOMISKT UTFALL SOCIALNÄMNDEN Individ- och familjeomsorgen uppvisar ett negativt resultat (- 0,5 Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Mkr). Trots en framgångsrik investering på hemmaplan, genom Intäkter 24,3 29,8 29,4 utökningen av antalet platser på Karlskrona behandlingshem, Kostnader -148,6 -146,2 -144 befinner sig antalet externa placeringar av vuxna missbrukare Nettokostnad -124,3 -116,4 -114,6 fortfarande på en alltför hög nivå i förhållande till budget. Kommunbidrag 117,1 118,8 112,2 Kostnaderna för familj- och ungdomsverksamheten ryms gott och väl inom budgetramen, men kostnaderna har ökat jämfört Årets resultat -7,2 2,4 -2,4 med föregående år. Även kostnaderna för socialbidrag uppvisar ett negativt re- Nettokostnader 116,4 114,6 sultat (- 6,5 Mkr). Kostnaderna för socialbidrag har stigit 2004 Nettokostnader, IFO 79,6 76 som en följd av den högre arbetslösheten. Arbetslösa inom ak- Nettokostnader, socialbidrag 36,8 38,6 tivitetsgarantin har i första hand fått del av arbetsförmedlingens åtgärder, då resurserna endast i mindre utsträckning räckt till Investeringsutfall 0,3 0,2 0,2 insatser för socialtjänstens klienter. Slutredovisningen av verksamheten Introduktion per 2004-08- Antal anställda 151 153 31 är överlämnad till kommunstyrelsen för beslut om hantering Antal årsarbetare 148 150 av det slutliga underskottet om 245 tkr. VERKSAMHETSMÅTT PERSONAL Individ- och familjeomsorg 2004 2003 2002 Socialförvaltningen hade vid årsskiftet 2004/05 151 må- Antal placerade barn i familjehem 69 57 59 nadsanställda, vilket är 3 färre än vid föregående årsskifte. Antal placerade barn på institution Detta beror dels på att introduktionsverksamheten överflyttats till kommunledningsförvaltningen, dels på att grupphemmet för - i kommunen 39 30 32 ensamkommande flyktingungdomar inrättats. - utanför kommunen 17 19 14

FRAMTIDEN Antal vuxna missbrukare Behovet av förvaltningens insatser för såväl barn och ungdomar institutionsplacerade som vuxna missbrukare samt socialbidrag ökade under 2004. - i kommunen 48 28 34 Nämnden har redan vidtagit åtgärder för att möta en del av - utanför kommunen 44 70 70 de ökade behoven och ämnar fortsätta förändra och utveckla verksamheten så att den på bästa sätt motsvarar de behov som Antal vuxna missbrukare finns i kommunen. med öppenvårdsinsatser Den länge emotsedda ungdomsmottagningen kommer att 361 332 313 öppna i mars 2005. Detta nya samarbete med landstinget kommer att ge oss bättre möjligheter att erbjuda ungdomar Antal ansökningar i Karlskrona ett bredare och djupare utbud av hjälpinsatser. om serveringstillstånd 94 91 111 Projektet kommer att leda till att ungdomar med en svår livs- situation nås tidigare. Antal skuldsaneringsärenden 39 95 82 Under 2005 planeras att tillsammans med handikapp- och äldreförvaltningen öppna ett gruppboende för personer med Socialbidrag 2004 2003 2002 dubbeldiagnos. En av stötestenarna är att hitta lämplig plats för Antal hushåll med socialbidrag 1257 1 190 1 305 verksamheten. Statliga bidrag kommer att utdelas till projekt av Antal personer med socialbidrag 2214 2 049 2 283 denna karaktär under året. - varav under 18 år 685 607 697 Under 2004 har våldet på Ronnebygatan särskilt uppmärk- sammats. Socialförvaltningen kommer under 2005 att prioritera Introduktion 2004 2003 2002 insatser för att förbättra situationen. Antal nya flyktingar 139 101 98 Nämnden kommer under 2005 även att samla olika aktörer inom arbetsmarknadsområdet för att hitta nya vägar till arbete och sysselsättning för socialbidragstagare. Detta är särskilt viktigt när vi nu ser att arbetslösheten fortsätter att vara hög i kommunen.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet I juni beviljades 17 rektorsområden Mål 3-medel till kompe- för barn mellan 1 och 5 år, förskoleklass, grundskola och tensutveckling. Totalsumman för projektet är 18,2 miljoner och skolbarnsomsorg för barn och ungdom mellan 6 och 16 bidraget 4,8 miljoner kr. Insatsen omfattar ca 550 personer. år. Dessutom ingår det samlade ansvaret för all särskole- Dessas önskemål om kompetensutveckling har rört områden verksamhet i kommunen. Verksamhetsansvaret är fördelat på som kommunikation, gränssättning, marknadsföring, elevhälsa, 13 rektorsområden (inklusive särskola) samt stödfunktioner friskvård samt inom- och utomhusmiljö/lek, vilket också påver- som resursskola (elever i behov av särskilt stöd), resurscentrum kat årets satsningar på kompetensutveckling. (del i elevvården), utvecklingscentrum (fortbildningsenhet), Förvaltningens Utvecklingscentrum är bl a regional samord- Säljö koloniverksamhet etc. Vidare bidragsfinansieras fyra nare för Internationella programkontoret. Antalet ansökningar friskolor och 10 kooperativa enheter med förskola m m samt till programkontoret har 2004 ökat med 100 %. två verksamheter inom förskoleverksamheten som drivs av fristående entreprenörer. På barn- och ungdomskontoret sker PERSONAL övergripande kvalitets-, utvecklings- och planeringsarbete samt Inom personalfunktionen har frågor som rör personalförsörj- administrativt arbete. Sex administrativa centra finns för lokal ning och rekrytering varit framträdande. Förvaltningen har administration. medverkat vid högskolornas arbetsmarknadsdagar för att marknadsföra verksamhetens behov av nya medarbetare. Inom ÅRETS HÄNDELSER ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), som UTVECKLING lärarstudenterna har i sin utbildning, har vi tagit emot 100 studenter i praktik. Förskoleverksamhetens mål är att stimulera barnens utveckling. Med utgångspunkt i Loris Malaguzzis filosofi och syn på barn, Stora insatser har gjorts för att kartlägga sjukfrånvaron i för- den s k Reggio Emilia pedagogiken, har ett flertal förskolor valtningen. Förvaltningens partsgemensamma arbete i ”P-grup- byggt upp miljöer och arbetssätt som på detta sätt inspirerar till pen” ger möjlighet att föreslå åtgärder för såväl individer som kreativitet och lärande. grupper i syfte att sänka sjukfrånvaron. Som exempel på åtgär- der förvaltningen initierat kan nämnas friskvårdsvecka, kurser Under 2004 har det genomförts attitydundersökning för i massage, utbildning för skolsköterskor, rehabiliteringskurs för elever i år 5 och deras föräldrar. Undersökningen ska framöver långtidssjukskrivna pedagoger, framtagning av en ny rehabilite- göras vartannat år. Vidare har barn i fritidshem intervjuats om ringsrutin samt speciallösningar för enskilda medarbetare. sin uppfattning om verksamheten där. Skolbarn har fått tycka till om skolmaten, och verksamhetsbesök av kontaktpolitiker och Nya bokningsrutiner för vikarier har införts. Träffar med tjänstemän har genomförts i 8 förskolor och 3 skolor. timvikarier för att informera om bemanningsteamet, vilka som ingår och vilka rutiner som ska gälla, har genomförts. Seniorer i skolan syftar till att ge barn och ungdomar möjlig- het till möten med fler vuxna. Idag deltar 62 seniorer på ideell Specialistpool har inrättats bestående av förskollärare, basis i förskolor, skolor och fritidshem. fritidspedagoger och barnskötare. Under hösten arbetade sex personer i specialistpoolen med uppgift att i första hand serva För tredje året i rad har det arrangerats sommarskola för ytterområdena. Målsättningen är att specialistpoolen ska utökas elever i grundskolans avgångsklasser samt gymnasiet. Barn- under våren 2005. och ungdomsförvaltningen har även i år anordnat skrivarläger för elever från år 4-6 samt kursen ”Tjejer och teknik” för flickor IT-SATSNINGAR från år 7-8. Efter betygsprövning under sommarlovet var det 93,4 % Utbyggnaden av infrastrukturen har fortgått enligt uppgjorda av årets nior som hade behörighet till gymnasieskolornas planer. Inkoppling av datorer på förskolorna har skett i takt nationella program. Detta visar på en högre måluppfyllelse än med utbildning i fakturahantering. Vid årsskiftet behandlades tidigare år. ca 90 % av externa fakturor i den nya applikationen. Särskilt intresse har ägnats åt att analysera kunskaper och Under hösten har barn- och ungdomsförvaltningen och undervisningsmetoder i matematik. Satsningen på NTA - Natur- utbildningsförvaltningen tillsammans genomfört ett projekt vetenskap och Teknik för alla – har inneburit att fler lärare fått för utvärdering av en skolportal. Då utvärderingen visat att utbildning samt material och stöd i sin undervisning. portalen i grunden uppfyller de krav som ställts har barn- och I augusti kom projekt FLICKA till Hoglands park i Karlskrona. ungdomsnämnden beslutat att under 2005 påbörja utveck- Ca 1 200 elever deltog med sina lärare. FLICKA är ett projekt lingsarbete för ett successivt införande. om flickors självbild. Fotoutställningen ”I huvet på pojkar och Försöksverksamhet med SMS-tjänster har pågått, dels på flickor” har arbetats fram av elever och lärare på Hasslöskolan Verköskolan, dels på Sturköskolan. och används som vandringsutställning på kommunens skolor som inspiration i jämställdhetsarbetet. VOLYMUTVECKLING Ett utbildningspaket anordnades för drygt hundratalet Den kommunala grundskolan år F–9 minskade under året med anställda kring ”Barn 3-9 år som har svårigheter med kommuni- 125 elever medan friskolornas elevtal ökade med 61. kation och koncentration”. I april anordnades ”Lekens Dag” för Behovet av fler platser i förskoleverksamheterna har fortsatt personal i förskolor, fritidshem och skolor om leken som en väg att öka. Totalt var ökningen under 2004 ca 375 000 timmar. till lärandet. Antalet förskolebarn har ökat med ca 150 barn. Snittiden för Ett samarbete riktat till föräldrar inleddes. Ett antal föreläs- ett förskolebarn har ökat endast marginellt. (Även snittiden för ningar har arrangerats och i slutet av året startade föräldra- fritidshemsbarn har ökat något) cirklar.

34 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 35 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Utökning av förskolor har bl a skett genom etablering av 1 Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 tillfällig förskoleavdelning på Tullenområdet, 3 avdelningar på Intäkter 113,7 104,4 99,6 Sunnaområdet (varav en är en Rödebyavdelning), 1 avdelning Kostnader -866,2 -815,8 -768,3 på Ö Torp, ½ avdelning i Tving, 1 avdelning i Nättraby, 1 avdelning i Jämjö och ½ avdelning i Ramdala. Ytterligare Nettokostnad -752,5 -711,4 -668,7 mindre utökningar har skett inom befintliga verksamheter runt Kommunbidrag 752,6 718,0 670,9 om i kommunen. Under 2004 har skolan i Skrävle dels byggts Årets resultat 0,1 6,6 2,2 om, dels byggts till. Investeringsutfall 6,3 7,8 7,7 EKONOMISKT UTFALL Barn- och ungdomsnämnden har 2004 disponerat en netto- Antal anställda 1 916 1 892 budget om 752 Mkr. Bokslutet visar en positiv budgetavvikelse Antal årsarbetare 1 793 1 764 om + 0,1 Mkr eller motsvarande 0,15 %. VERKSAMHETSMÅTT Investeringar för totalt 6,4 Mkr har genomförts under året. Medlen har huvudsakligen använts för inköp av utrustning och Verksamhetsmått 2004 2003 2002 inventarier till förskolor och grundskolor. Inom storköken har det Antal inskrivna barn i förskola investerats för 1,1 Mkr. och fritidshem 5 049 4 928 4 743 Antal inskrivna barn i familjedaghem 466 539 635 FRAMTIDEN Totalt antal omsorgstimmar Kärnan i styrdokumenten är värdegrunden, barnens utveckling, (i tusental timmar) 6 818 6 443 6 157 kunskap samt elev- och föräldrainflytande. Antal elever i grundskola 6-16 år 6 447 6 673 6 900 God koppling mellan styrdokument och kvalitetsarbete med Antal elever i särskola 160 158 154 målformulering samt utvärdering har skapat goda förutsätt- Antal elever i friskola 706 626 536 ningar för god kvalitetsutveckling i barnomsorg och skola i Antal barn i barnomsorg/heltidstjänst 5,50* 4,46 Karlskrona. Med stöd av Mål 3 har fortbildningsinsatserna kunnat ökas utan att medel tagits från övrig verksamhet. Nettokostnad/barn 1-5 år exklusive lokaler och overheadkostnader (i kr) 53 203 53 262 50 492 Basen i kvalitetsarbetet är kvalitetsredovisningarna. Kvalitet på dessa är beroende av personalens delaktighet och nyttan Bruttokostnad per elev och av dem beror av hur analys och föreslagna åtgärder får undervisning (i kr) 32 728 31 312 28 588 genomslag i verksamheten påföljande år. Detta ”kvalitetshjul” fungerar allt bättre och 2005 har förutsättningar att bli det år * = förändrad beräkningsgrund 2003 då det systematiska kvalitetsarbetet får full kraft. Jämställdhetscertifieringen kommer att tas i bruk under 2005. Det intensiva arbetet för att förbättra hälsan och minska sjuktalen förväntas ge större framgång under 2005 än under tidigare år. Efterfrågeökningen inom barnomsorgen beräknas fortsätta under 2005, beroende på fortsatt höga födelsetal, men också på förväntad inflyttning till Karlskrona. Den exakta ökningen av behovet går inte att förutsäga. Nybyggnation kommer att ske för att möta det ökade behovet, men också för att ersätta befintliga lösningar och därmed höja kvaliteten. Samordning med skolans lokalutnyttjande är högt prioriterat. Stora insatser kommer att göras för att höja kvaliteten på IT-området. Satsningar som syftar till förbättrad intern och extern kommunikation, ökad servicegrad och administrativ rationalisering. Rektorsområdena har intensifierat arbetet med att profilera sina områden och enstaka skolor. Flera rektorsområden arbetar också med att lösa upp timplanen så att eleven får planera en del av tiden själv och välja det lärarstöd som behövs. Under 2005 kommer förvaltningen att påbörja utvecklingen av verksamheter på Rosenholmsområdet. Målet är att stärka hälso- och idrottssatsningarna i skola och förskola. Kontakter med det övriga samhället, särskilt näringslivet, kommer att utvecklas.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE EKONOMISKT UTFALL Utbildningsnämnden svarar för de frivilliga skolformerna Det ekonomiska utfallet för år 2004 blev en avvikelse från gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning samt uppdrags- budgeten med – 13,6 Mkr, trots åtgärder såsom vakantsättning utbildning. AV-centralen, vars verksamhet omfattar hela länet, av tjänster, minskning av personalorganisationen med ca 10 och Karlskrona kommuns tryckeri, Psilanders Grafiska, tillhör tjänster, övertidsstopp, vikariestopp och inköpsstopp. Avvikelsen också utbildningsnämndens ansvar. är främst hänförbar till gymnasieskolan. Det interkommunala nettot svarar för en betydande del. För andra året i rad är de ÅRETS HÄNDELSER Karlskronaelever i årskurs 1 som väljer annan kommun eller friskola fler än de från annan kommun som väljer Karlskrona Året har präglats av stor oro inom framför allt gymnasieskolan, kommuns gymnasieskolor. Överskridanden på läromedels- till stor del beroende på de personalneddragningar (10 och lokalkostnader samt stora kostnader för reparation och tjänster) som gjorts under året. Detta till trots kan konstateras underhåll av Wartena är andra förklaringar. Även vuxenut- ett kraftigt underskott i bokslutet för år 2004. Mycket av det bildningen, IT-verksamheten och AV-centralen noterar negativa utvecklingsarbete som påbörjades under år 2003 avstannade budgetavvikelser. under året, men har nu åter påbörjats. Under år 2004 har dock arbetet med att få igång en Investeringar kvalitetsutvecklingsmodell varit i fokus. Förvaltningens personal Under året har bl a följande investeringar gjorts: har deltagit i särskild utbildning i kvalitetssystem och våren Ombyggnad av Törnströmska gymnasiet 0,9 Mkr 2005 påbörjas en internutbildning i kvalitetsfrågor inom för- Ombyggnad av kv Läroverket 0,2 Mkr valtningen. Tele- och datakommunikation 0,4 Mkr I skolplanen finns målsättningen att tillgodose 95 % av Utrustning för Östersjöskolan 0,5 Mkr elevernas förstahandsval. För år 2004 nåddes 88 %, en Utrustning för Wartena 0,3 Mkr ökning från år 2003 med 5 procentenheter. En fortsatt tendens Utrustning för estetiska- och mediaprogrammen 0,3 Mkr i elevernas val är att yrkesinriktade program är mer populära Utrustning för hantverksprogrammet inriktning frisör 0,3 Mkr än studieförberedande. År 2004 hade Samhällsvetenskaps- programmet och Omvårdnadsprogrammet vikande elevsiffror. FRAMTIDEN De fristående gymnasieskolorna ökade ytterligare sin andel av det totala elevunderlaget. Under året ökade antalet elever Ett nytt system för uppföljning av personal och ekonomi sätts för vilka Karlskrona kommun är ekonomiskt ersättningsskyldig i sjön från mars 2005 för att fastställa säkerheten i prognos- med 40 stycken. arbetet samt få en klarare bild av personalsituationen, såväl Följande nya utbildningar startades under året: Hantverks- bemanningsmässigt som arbetsmiljömässigt. programmet inriktning frisör och specialutformat Idrottsledar- Vidare har ett tydligt ledningsuppdrag arbetats fram av program, båda med mycket högt sökandetryck. förvaltningen för att bättre klargöra ledarfunktionen inom Arbetet med att utveckla elevinflytande fortsatte under året förvaltningen. och varje skola har nu egna elevråd. Likaså har lokala styrelser Den omstrukturering av programorganisationen som påbör- kommit igång på alla enheter, men mera tid måste läggas på jats måste fortsätta och kommer att innebära nedläggningar av detta arbete för att få igång ett reellt inflytande. En för förvalt- program eller minskat antal platser på program, och detsamma ningen gemensam utvecklingsgrupp bildades för att visa på och gäller de olika inriktningarna som idag erbjuds. En anpassning förankra utvecklingsarbete i varje enhet. av program och platsutbud utifrån ekonomiska ramar och Skolornas internationella arbete fortlöper och Sydafrika kan elevernas val kommer att ske. nu läggas till skaran av etablerade kontakter (stor del av arbetet Hösten 2005 startar ett Lärlingsprogram vid Fischerströmska finansieras av externa bidrag). gymnasiet. Programmet har tagits fram i nära samarbete Ett webbaserat intagningssystem togs i drift under året med med lokala företag och i skrivande stund har 37 elever sökt mycket gott resultat. 90 % av eleverna sökte via webben år programmets cirka 15 platser. Samma höga popularitet har 2004. även det specialutformade Idrottsledarprogrammet inom Samverkan mellan 13 kommuner i sydost har fortsatt att Sport College (40 sökande). Mer bekymmersamt är det för utvecklas positivt och ett antal gemensamma arbetsgrupper har Naturvetenskapsprogrammet som idag ser ut att bli två klasser. bildats. På sikt bör gruppens arbete fokuseras kring samordning Vikande underlag har också Samhällsvetenskapsprogrammet. av olika utbildningar. Ett nära samarbete har påbörjats med Karlskronas företag De personalneddragningar som gjorts år 2004 har inte på- samt Svenskt Näringsliv, och detta kommer att stå i fokus under verkat elevvårdspersonal och speciallärare. Detta för att särskilt året för att synliggöra företagen som en väsentlig del i våra utsatta grupper inte skall drabbas. utbildningar. Årets kompetensutvecklingsinsatser koncentreras på arbetssätt och arbetsformer samt betygsbedömningen. Under år 2005 kommer ett nytt centralt avtal för lärargrup- pen, och detta har stor betydelse för framtiden. Vuxenutbildningen fortsätter att utveckla det flexibla lärandet och samarbetet med andra utbildningssamordnare.

36 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 37 UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Intäkter 73,4 71,5 74,9 Kostnader -272,5 -264,1 -248,3 Nettokostnad -199,1 -192,6 -173,4 Kommunbidrag 185,5 181,9 172,6 Årets resultat -13,6 -10,7 -0,8

Investeringsutfall 4,4 4,0 3,8

Antal anställda 398 389 Antal årsarbetare 380 375

VERKSAMHETSMÅTT

Gymnasieskolan 2004 2003 2002 Antal elever genomsnitt av vår och höst 2 403 2 437 2 420 - därav från andra kommuner 341 333 322 Antal program 17 16 16 Bruttokostnad per elev (tkr) 79 78 72 - därav undervisning 32 32 30 - därav läroböcker 1 1 1 - därav lokaler inkl lokalvård 24 22 20 Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 7,50 7,80 8,00 Verksamhetens nettokostnad (kr) per inv 2 355 2 380 2 226

Elever från Karlskrona kommun som studerar på gymnasieskolor hos andra huvudmän (genomsnitt vår/höst) - kommuner och landsting 114 114 107 - fristående skolor 152 80 28 - totalt (medeltal vt/ht) 266 194 135

Studieresultat (elever vid Karlskrona kommuns gymnasieskolor): Genomsnittlig betygspoäng 14,0 14,1 14,0 (Enligt skolplanen) (14,0) (14,0) (14,0) Andel nybörjare som fullföljde utbildningen inom 4 år 68 % 72 % 74 % D:o exklusive IV 76 % 79 % 79 % (Enligt skolplanen) (80 %) (80 %) (80 %)

Vuxenutbildning (exkl SFI) 2004 2003 2002 Antal elever (hel- eller deltidsstud) 1 513 1 497 1 568 - därav från andra kommuner 29 26 52 Producerade undervisningstimmar 416 819 326 122 425 231 - andel gymnasie 86 % 84 % 16 % - andel grundvux 14 % 16 % 13 % - andel kunskapslyftet upphört upphört 71 % Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 2,1 1,8 1,8 Bruttokostnad per undervisningstimma 48 65 74 - därav undervisning 25 34 26 - därav läroböcker 2 1 1 - därav lokaler inkl lokalvård 6 8 20 Nettokostnad per invånare (kr) 161 159 155

Svenska för invandrare (SFI) 2004 2003 2002 Producerade undervisningstimmar 28371* 41190 34587 Bruttokostnad per undervisningstimma * 58 40 Nettokostnad per invånare (kr) 24 31 12

* = avser flyktingar. Siffror avseende icke-flyktingar är ej klara.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun KULTURNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE KULTURSKOLAN Kulturnämnden ansvarar för kommunens folkbibliotek, konsthall Kulturskolans huvuduppgift är att tillvarata barns och ung- och konstinköp, världsarvsfrågor, stöd till kulturföreningar, kultur domars behov av skapande genom att erbjuda verksamhet i skolan och Kulturskola samt för Konserthusteaterns och Spar- inom områdena musik, dans, bild, teater och film. Genom resalens drift och verksamhet. att fortlöpande redovisa elevernas färdigheter i form av före- Genom ett stabilt basutbud ska kommunens invånare ställningar och konserter vinner Kulturskolan en bred förankring erbjudas teater, musik och bildkonst. Till största delen sker bland kommunens invånare. arrangemangen i samarbete med föreningslivet. Genom Fortsatt satsning på en studio medförde att densamma nu är särskilda satsningar på kulturarrangemang sommartid har fullt utrustad, och de första inspelningarna görs i dagarna. stadens attraktivitet och profil stärkts. Ett tydligare samarbete Öppet Hus genomfördes i januari, där alla verksamhetsdelar med turismen har möjliggjort både kvalitativa satsningar och presenterades och där allmänheten var välkommen till Skepps- fler arrangemang. gossekasernen. Ca 600 besökare kunde räknas in. Vårföreställningen som baserades på ett antal tablåer från ÅRETS HÄNDELSER olika historiska epoker engagerade samtliga lärare och ett Kulturnämnden har under 2004 genomfört en rad åtgärder stort antal elever. Publiken var stor och entusiasmen påtaglig. I för att bredda och tillgängliggöra kulturutbudet. Antalet skol- maj genomfördes – som vanligt – stipendiekonserten Kenneth föreställningar musik/teater har under 2004 ökat genom bättre Strängs minne, och Kulturskolans längst komna elever tävlade samordning. om 2004 års stipendium. Kulturskolans rockelever och dans- elever samlade sig kring en mycket uppskattad föreställning i BIBLIOTEKEN Konserthuset i mitten på maj. I samarbete med PRO genomför- des en föreställning med kulturskoleelever i Medborgarhuset i Karlskrona kommun har tolv bibliotek. Från Hasslö/Nättraby i Lyckeby. I december var det så dags för den fjärde upplagan väster, Rödeby/Fridlevstad/Holmsjö i norr, Jämjö/Sturkö/Tor- av Adventskalendern med åtskilliga framträdanden runt om hamn i öster, till centralt Lyckeby/Kungsmarken och i centrum i hela kommunen. Årets Luciakonsert ingick som en stor del i Stadsbiblioteket. Dessutom finns Sveriges äldsta bevarade detta, och Kulturskolan fyllde Fredrikskyrkan. boksamling i Läsesällskapets bibliotek. För kulturnämnden redovisades i februari 2004 en ”Översyn KULTURLOKALER av filialbiblioteken”. Den resulterade i en mängd skrivelser till kulturnämnden från föreningar, skolor och enskilda personer Antalet arrangemang i Konserthusteatern har ökat och det som uttryckte sin oro för att biblioteksfilialer skulle läggas ner. subventionerade hyressystemet till kulturföreningarna har Ett uttryck för att bibliotek är viktiga och betydelsefulla för kom- fått god effekt. Årets arbete har fokuserats på inkörning och munmedborgarna. investeringar i ny teknik. Upprustning av Sparresalens foajé och tekniska system har påbörjats. En organisationsöversyn för biblioteksverksamheten startade

hösten 2003 och resulterade i en ny organisation från 1 april VÄRLDSARVET – ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA 2004. Kulturförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att under 2005 genomföra en översyn av hela biblioteks- Under året har stort arbete lagts ned på en gemensam verk- verksamheten och utarbeta förslag till ny biblioteksplan. samhetsplan för världsarvsarbetet. Särskilda projekt har varit att utveckla en mobil världsarvsguide och ett nytt skyltprogram. ALLMÄNKULTURAVDELNINGEN/KONSTHALL EKONOMISKT UTFALL I allmänkulturens verksamhet ingår bl a handläggning av bidrag (till studieförbund, föreningar, länsmuseum, Avvikelsen från budget 2004 har varit obetydlig, - 0,1 Mkr. Marinens musikkår, stipendiater och kulturpristagare), all skolmusik och teater för kommunens samtliga barn 3–16 år, konsthallsverksamhet, konstutställning på fortet God natt, friluftskonserter, nationaldagsfirande samt kulturinslag på Sail Karlskrona och Lövmarknad. Vidare genomförs utställningar, konserter, föredrag och skapande verkstad. Ett informationsblad om kulturutbudet produceras en gång per månad. Inför sommaren 2004 kunde stora och små, ideella och kommersiella, kulturarrangörer/utövare ansöka om bidrag ur särskilt avsatta s k ”Öppna sinnet”-pengar (500 tkr). Syftet var att skapa möjlighet för fria kulturarbetare, föreningar och ar- rangörer att göra fler och bättre arrangemang samt medverka till att antalet publika arrangemang under sommarhalvåret skulle öka. Utfallet blev väldigt bra. Arrangemang som ”Carls- crona chamber music festival”, utomhusbio, mångfaldsfest m m lockade stor publik. Under år 2005 kommer fokus på verksamheten att ligga på 10 års-firandet av utställningsverksamheten i Båtsmanskasernen.

38 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 39 KULTURNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Intäkter 7,6 8,5 8,9 Kostnader -55,0 -54,7 -53,2 Nettokostnad -47,4 -46,2 -44,3 Kommunbidrag 47,3 45,9 44,1 Årets resultat -0,1 -0,3 -0,2

Investeringsutfall 0,6 0,3 2,2

Antal anställda 76 75 Antal årsarbetare 67 65

VERKSAMHETSMÅTT

Bibliotek 2004 2003 2002 Antal utlån totalt 522 306 514 816 505 149 - varav utlån stadsbibliotek 272 313 270 210 256 758 - varav utlån filialer 249 993 244 606 248 391 Antal utlån/invånare 8,54 8,46 8,30 Nettokostnad/utlån stadsbibliotek 41 42 42 Nettokostnad/utlån filialer 27 28 27

Antal öppettim/v stadsbibl vux 51 51 51 Antal öppettim/v barnavd 36 34 36 Antal öppettim/v filialer* 167 167 170 Nettokostnad/öppettim stadsbibl 2 462 2 560 2 377 Nettokostnad/öppettim filialer 787 796 765

Kulturskola 2004 2003 2002 Antal elever 1 172 1 205 1 083 Antal elever/lärare 72 73 66,3 Kostnadstäckningsgrad 16,4 % 17,9 % 17,1 % Nettokostnad/elev 7 045 6 457 7 185

Båtsmanskasernen 2004 2003 2002 Antal utställningar 17 14 18 Antal öppettim/v 30 30 30 Antal skolföreställningar musik/teater 286 240 250

* = filialerna har även öppet 75 timmar per vecka för skolornas elever och personal

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE ALLMÄN BESKRIVNING AV 2004 – ÅRET SOM GÅTT

2004 har varit intensivt för hela förvaltningen. Engage- Varmbadhuset fyllde 100 år i december vilket firades med bad manget inom förvaltningen och nämnden är stort. och föreläsningar. Representanter från nämnden har deltagit vid ett flertal före- Beslut om byggande av ridhus för Karlskrona-Lyckå ridklubb ningsjubileer. Föreningslivet har anor och många föreningar har fattats. närmar sig 100 år. Hjälp till föreningar som är under bildande En policy för fördelning av tider på anläggningar samt en eller har behov av stöd för att söka bidrag från andra håll ökar. reklam- och sponsringspolicy har tagits fram under året. På anläggningssidan har taxehöjningar lett till förväntad intäktsökning. Anläggningsråd genomförs på ishall, simhall och EKONOMISKT UTFALL på ett par idrottshallar. Det ekonomiska utfallet av årets verksamhet blev en smärre Idrotts- och fritidsförvaltningen har under året utöver den positiv budgetavvikelse, +0,2 Mkr. vanliga verksamheten servat Rosenholmprojektet och Karls- krona Sport College med administration vilket både är kul och FRAMTIDEN krävande för alla. Mellanstadieelever är övervägande inom fritidsgårds- Stödet till föreningslivet måste hållas på hög nivå för att ledare/ verksamheten där förändringar sker kontinuerligt. Grupp- föreningar ska vara ett positivt komplement i samhälls- verksamhet har blivit en lyckad satsning för vissa fritidsgårdar utvecklingen. Ökat ekonomiskt stöd till en förening har en posi- eftersom stökiga ungdomar stör mer än deltar i den öppna tiv inverkan på framför allt det psykologiska planet – kommunen verksamheten. ser det goda arbetet och belönar det. 2005 års tillskott kommer väl till pass när Bingolotto minskat. I samarbete med olika intressenter har fritidsgårdarna varit öppna 3-5 kvällar/vecka och ca 5 eftermiddagar/vecka. Mer arbete måste läggas på jämställdhetsarbete och inte- gration inom det relativt konservativa föreningslivet. Fler tjejer/ Under Valborg och skolavslutningsarrangemangen var kvinnor i ledande positioner måste lyftas fram. Föreningslivet är besöksantalet ca 70-80. På discon ute i områdena har det va- en viktig social miljö. Frågor om rent spel och allas rätt att vara rierat mellan 150 och 350 besökande. Jändelfestivalen lockade med oavsett etnicitet och sexuell läggning etc måste lyftas fram. 700-1000 besökande och Lussesmällen ca 500 ungdomar. En fritidsgårdsöversyn pågår vilken kommer att resultera i Det sker ett omfattande arbete tillsammans med polis, skola, en handlingsplan under 2005. Verksamheten ute på fritids- socialförvaltning m fl för att minska droganvändning och gårdarna kommer att stärkas. Föreningsgårdsverksamheten kriminalitet samt skapa lugn på de olika orterna med fritids- kommer att belysas mer liksom stödet till dem. Möjligheten till gårdsverksamhet. Personalen gör en tung insats här. att bedriva dagläger i skärgården under sommaren undersöks. Folkhälsorådet har påbörjat sitt arbete med fokus på en Lyckeby fritidsgård flyttas för att ge plats åt äldreomsorgen. hälsofrämjande skola. Diskussioner förs om att flytta fritidsgården till Vedebyskolan. En definitiv lösning finns inte i nuläget men möjlighet finns. ÅRETS HÄNDELSER Intensivt samarbete äger rum med berörda i flera områden Året började med Karlskronaklassikern – ett motions- vad gäller kriminalitet men även olika arrangemang. Behovet arrangemang på skidor/stavgång, cykling, simning och av vuxna ledare är stort bland barn och ungdomar. Arbetet löpning i samarbete med fem föreningar. mot alkohol och droger får inte minska. Vi måste ännu starkare Ett nytt bidragssystem har arbetats fram i samarbete mobilisera arbetet med att erbjuda alternativ till missbruk av mellan nämnd, förvaltning och föreningsrepresentanter. alkohol och droger, bland ungdomar, på flera platser inom Bidragssystemet är verksamhetsinriktat samt ställer krav på kommunen för att undvika samling på andra platser. föreningarna att ta fram policies för integration, jämställdhet Handslaget mellan idrotten och regeringen påverkar den och arbete mot droger. fysiska aktiviteten bland ungdomar men mer behöver göras. Ett nätbaserat föreningsregister och webb-bokning har blivit Förstärkningen av anläggningar i Karlskrona är en del i detta klart för användning. Informationen till allmänheten via Internet där ridhus och Arena Rosenholm kommer att medföra att man har ökat. kan öppna dörrarna för fler. Behovet av fysisk aktivitet är stort Nättraby fritidsgård har på grund av få besökare inte öppet för att må bra och få tillgång till gemenskap. längre. Förstärkning av fritidsgårdsverksamheten i Spandelstorp Arena Rosenholm kommer att betyda mycket för förenings- har skett där efterfrågan på aktiviteter är stor. livet och för utveckling av idrotts- och hälsoverksamheten i Terraqotta vid Ronnebygatan har efter ett års verksamhet kommunen. Eventuellt framtida nyttjande av Östersjöhallen till samlokaliserats med Porslinan. En översyn av fritidsgårds- idrotts- och konferensverksamhet kan även leda till utveckling av verksamheten pågår. verksamheten centralt i Karlskrona, inte minst för skolan. Ungdomsrådets verksamhet har utvärderats.

40 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 41 IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Intäkter 10,9 11,7 11,3 Flera anläggningar är i behov av uppfräschning, samma behov finns i hela landet. Flertalet anläggningar i kommunerna är Kostnader -59,0 -58,7 -55,8 byggda på 60-70-talet. De är slitna och dagens verksamhet Nettokostnad -48,1 -47,0 -44,5 ställer andra krav än gårdagens. Tillgången till anläggningar Kommunbidrag 48,3 47,0 44,6 och lokaler betyder mycket. Bingolotto som betytt en hel del för Årets resultat 0,2 0 0,1 anläggningsutvecklingen inom föreningslivet är inte längre lika starkt som stöd. Dock har stödet från regeringen från spelsek- Investeringsutfall 0,4 0,2 1 torn till föreningslivet i stället ökat. Uppmärksamhet bör riktas mot att tillgången till naturområ- Antal anställda 26 32 den med allemansrätt ska utvecklas med tillgång till parkering Antal årsarbetare 24 29 och information för att vara attraktiva. Planering med gång- och cykelvägar till områden bör ske så att människor blir oberoende VERKSAMHETSMÅTT av andra kommunikationer. Tillgången till mark, luft och vatten är nödvändig. Många människor som inte är med i föreningsli- Föreningsstöd 2004 2003 2002 vet använder ofta friluftsmiljöer för rekreation. Antal föreningar med bidrag 170 165 160 Näridrott/rekreation är ett försummat område som måste Föreningsmedlemmar 7-20 år 11 273* 11 273 11 800 bearbetas ytterligare i kommunen, baserat på kunskap om Föreningsmedlemmar övriga 23 126* 23 126 20 000 människors vanor och behov av tillgång till enkla motions- möjligheter nära boendet. Kostnadstäckningsgrad % 2004 2003 2002 Folkhälsa kommer även framöver att vara ett viktigt område Sunnahallen 14 13 15 att utveckla. Samarbetet mellan kommun och landsting har en Idrottsplatser 7 7 7 viktig funktion då man kan samordna och förstärka varandras verksamheter. Idrottshallar 19 18 19 Bowlinghallen 69 78 83 En ständig förändring pågår inom administrationen för att skapa ökad effektivitet. Utveckling av bokning och information Ishallen 11 11 12 via Internet är delar av det arbetet. Rödebyanläggningen 22 20 21 En öppen kommun i tiden, med möjligheter, blir attraktiv och Karlskrona simhall/varmbadhus 37 36 36 lockar till sig nya invånare. Samlingslokaler 26 26 25

Fritidsgårdsverksamhet 2004 2003 2002 Antal sålda gårdskort 1 073 1 245 1 900 Kommunala fritidsgårdar, antal 5 6 6 Föreningsdrivna fritidsgårdar, antal 15 14 13

Besöksfrekvens, antal 2004 2003 2002 Karlskrona simhall 77 750 75 500 76 450 Varmbadhuset 20 800 22 700 20 000 Rödeby simhall (ute och inne) 20 374 20 563 22 852

* = samma siffror som 2003 eftersom ny statistik ännu ej föreligger, vilket beror på att ansökningstiden är senarelagd i och med nytt bidragssystem

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE ENERGIRÅDGIVNING Verksamheten omfattar programområdena fysisk planering, Energirådgivningen har bedrivits på samma sätt som tidigare bygglovshantering, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, bostads- år med hjälp av energikonsult och med statliga bidrag. Ett antal anpassningsbidrag, kommunal riskhantering, tomtkö-administra- informations- och tematräffar som handlat om värmesystem, tion och borgenshantering samt kommunal energirådgivning. värmepumpar och allmän energiinformation har hållits med olika målgrupper. ÅRETS HÄNDELSER BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG PLANAVDELNING Under 2004 inkom 649 ansökningar om bostadsanpass- Av följduppdragen från 2002 års översiktsplan har utarbe- ningsbidrag. Av dessa ärenden togs det 582 beslut om tandet av ett stadsmiljöprogram fortsatt parallellt med en bostadsanpassningsbidrag. Kostnaden för bostadsanpass- stadsanalys. Totalt arbetas med ett 40-tal planer i olika stadier ningen var 8,7 Mkr. Under året monterades 15 hissar och 44 från uppdrag till antagande. Tolv detaljplaner har antagits och automatiska dörröppnare. Medelkostnaden per ärende 2004 tre har överklagats. var ca 14 900 kronor vilket kan jämföras med ca 17 300 Ett program för kommunal bostadsförsörjning har tagits fram. kronor år 2003. Det innebär en minskning med ca 2 400 Programmet innehåller tretton områden som i huvudsak är kronor per ärende. avsedda för villatomter. För ett par av dessa har planarbetet påbörjats. En villaplan i Spandelstorp har antagits under året EKONOMISKT UTFALL men överklagats. På Verkö har arbete pågått med en villaplan parallellt med plan för skola-barnomsorg. Detaljplaner har Avvikelsen mot budgeten blev +0,8 Mkr. För nämndens egen antagits för bl a bostadsbebyggelse i kv Sjöbladh på Trossö verksamhet var avvikelsen +0,1 Mkr och för bostadsanpass- och för en första etapp av Pottholmen, likaså ett antal ändringar ningsbidragen +0,7 Mkr. Bostadsbidragen hanteras utanför av detaljplaner. nämndens ramansvar. Planarbete har påbörjats för en stadsmarina på Trossö och camping på Dragsö. Under året har det varit fortsatt stor FRAMTIDEN efterfrågan på planer för förskoleutbyggnad. Inom miljöavdelningens område förutspås stora förändringar de kommande åren. Våren 2005 kommer riksdagen att behandla BYGGLOVSAVDELNING propositionen om ”Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn” som innebär ett ökat ansvar för kommunerna. Samtidigt ökar Antalet bygglovs- och bygganmälningsärenden har ökat yt- statens möjligheter att tvinga kommunerna att genomföra sina terligare jämfört med tidigare år. uppgifter. Det blir nödvändigt att resursförstärka inom båda Bland större projekt kan nämnas Arena Rosenholm och tillsynsområdena. Förstärkningen ska enligt propositionen fortsatta etableringar vid Slottsbackens köpcentrum samt stor kunna finansieras via höjda avgifter. villabebyggelse i bland annat Nättrabyområdet. Arbetet med prövning av miljöfarliga verksamheter som idag utförs av länsstyrelsen avses till stor del bli överfört på MILJÖAVDELNING kommunerna. Enligt ursprungliga planeringen skulle föränd- Miljöavdelningen arbetar med myndighetsutövning i anslut- ringen införas under 2005, men det finns indikationer på att ning till miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen, genomförandet senareläggs på grund av tidsbrist. strålskyddslagen och tobakslagen. Avdelningen har också Det långsiktiga planarbetet styrs av visionerna i översikts- huvudansvaret för kommunens miljöstrategiska arbete, bl a planen. Särskilt fokus läggs på förtätning och funktions- ekokommunprojektet, allergiprojektet och agenda 21-projektet. omvandling i centrala delar med bostäder, kontor, handel och Ärendebelastningen är mycket hög. Antalet miljöärenden service. Även helt nya områden kommer att bli aktuella för i anslutning till boendet har ökat. Nya rutiner för att hantera att möta efterfrågan, där bl a Bastasjö-området utreds som en dessa ärenden infördes under hösten. möjlig utbyggnadsriktning för Karlskrona tätort. Hantering av tillstånd och rådgivning gällande hemkompos- Planeringsinsatser kommer att läggas på stadsbyggnads- tering och avfallshantering har tagit i anspråk en stor del projekt i centrala lägen, t ex Skeppsbrokajen/Handelshamnen, av avdelningens resurser även detta år. Hushållens intresse men också på andra utredningsområden såsom Rosenholm för hemkompostering har överstigit förväntningarna. Antalet och Västra Mark. Fördjupning pågår för Trummenäs och behov ärenden förväntas nu minska eftersom det nya sophante- finns även av fördjupning över Nättrabyområdet där det råder ringssystemet i stort sett är genomfört i hela kommunen. stor efterfrågan. Antalet bygglovsärenden bedöms ligga kvar på en hög nivå KOMMUNAL RISKHANTERING som följd av det intensifierade planarbetet. Olycksfallsförsäkring och saneringsavtal har handlats upp. För En fortsatt integration av miljö- och planarbetet förefaller 2005 har ett förlängningsavtal avseende kommunförsäkringen naturlig både för översikts- och detaljplaneringen. Översiktsplan med samma försäkringspremier och självrisker som gällt för för Trummenäs och detaljplaner för Verkö hamn och Saltö 2004 tecknats med Trygg Hansa. Avtalet omfattar kommun- (Fryshuset) kan nämnas som exempel. koncernen.

42 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 43 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Intäkter 8,5 8,4 8,9 Kostnader -27,1 -27,6 -27,6 Nettokostnad -18,6 -19,2 -18,7 Kommunbidrag 19,3 18,0 16,2 Årets resultat 0,7 -1,2 -2,5

Antal anställda 34 33 Antal årsarbetare 33 32

VERKSAMHETSMÅTT

2004 2003 2002 Antal bygglov 773 755 731 Antal bygganmälningar 674 644 520

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun TEKNISKA NÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE till gästhamnsplatserna har fått byggas ut till följd av att allt fler båtar kräver eluttag vid bryggan. Verksamheten omfattar förvaltning av fastigheter och mark, gator och vägar, park-, natur- och fritidsanläggningar, hamnverksamheter, vatten- och avloppsverksamhet samt PARKAVDELNINGEN civilförsvarsanläggningar. Dessutom utförs produktionstjänster, Projektet ”Det rena Karlskrona” ingår från och med 2003 i den projekteringstjänster och underhållsplanering för verksam- ordinarie verksamheten och har utmynnat i förbättrad städning heterna i egen regi. och upprustning av centrummiljön. Förberedelser för fullständigt övertagande av det kommunala I fontänen på Klaipedaplatsen har ett s k födelseljusspel renhållningsansvaret år 2005 har vidtagits. anordnats. Med anledning av en födsel kan belysningen tändas och fontänens vattenspel ökas för att markera den lyckliga ÅRETS HÄNDELSER tilldragelsen. GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN Till Hoglands park har 60 stycken parksoffor av den s k ”Karlskronamodellen” anskaffats. Två nya tillgänglighets- Toppbeläggningar har utförts för ca 2,0 Mkr och vinter- anpassade lekplatser har anlagts i Jämjö respektive Rödeby. väghållning har kostat 5,6 Mkr. Broskarvar har bytts ut på bron För att uppfylla EU:s normer på lekutrustning har 17 stycken över Lyckebyån på Verkövägen till en kostnad om 0,8 Mkr. gungställningar bytts ut. På Skönstaviks camping har en ny Handikappanpassning av offentlig miljö pågår och har under affärsbyggnad uppförts. 2004 utförts för ca 0,7 Mkr. Anpassningen kommer att fortgå Sjö- och våtmarkskalkning har utförts varvid ca 1 000 ton under de närmast kommande åren för att uppfylla lagkravet att kalk spridits. Vassröjningar är genomförda vid Sunna kanal. I alla enkla hinder ska vara åtgärdade senast år 2010. Nättrabyån, förbi fallet i Tving, anläggs en fiskvandringsväg i Gatubelysningen har förnyats under året vilket innebär att egen regi. ca 900 kvicksilverarmaturer ersatts av nya armaturer med högtrycksnatrium till en kostnad av 1,4 Mkr. FASTIGHETSAVDELNINGEN Driftbidrag till enskilda vägar har utbetalats med 2,9 Mkr och Fastighetsavdelningen har fortsatt förändringsarbetet med att förstärknings- och förbättringsåtgärder har vidtagits på del av skapa riktlinjer för fastighetsförvaltning. Beslut om dessa riktlin- Mörtövägen i Rödeby till en kostnad av ca 1,0 Mkr. jer är fattade i såväl tekniska nämnden som kommunstyrelsen. Parkeringsverksamheten har uppnått förbättrat resultat med Ett omfattande arbete har påbörjats med att implementera ca 1,2 Mkr. Orsaken härtill är att parkeringsavgifter på allmän riktlinjerna i verksamheten. platsmark inte längre är momspliktiga. Fastighetsavdelningen har deltagit i arbetet med att miljö- certifiera hela tekniska förvaltningen. Avdelningen har fortsatt HAMNAVDELNINGEN initiativet till ett ökat samarbete inom koncernen för en effekti- Stumholmsbryggan har rustats upp. Inseglingsleden till han- vare lokalresursplanering. Arbetet fungerade allt bättre under delshamnen har kontroll-lodats. Kommunens oljebergrum har sä- året och kommer på sikt att bidra till att koncernen får bättre kerhetsanalyserats. Det så kallade sjöfartsskyddet har upprättats utnyttjande av sina lokaler och en bättre framförhållning. och all personal i hamnen har utbildats i hamnsäkerhetsfrågor. Fastighetsavdelningen arbetar aktivt med projektet ”Idrotts- Trafiken över färjeterminalen ökade även 2004. Antalet och hälsocenter Rosenholm”. passagerare ökade med 9 % till 420 800 passagerare, antalet personbilar ökade med 19 % till 61 447 och antalet lastbilar MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN ökade med 33 % till 62 159 enheter. Stena Line är härmed Exploateringen och försäljningen av småhustomter inom kv marknadsledande i färjetrafiken mellan Sverige och Polen både Solskenet i Hässlegården och Västra Gärde samt Östra Backe när det gäller passagerare och personbilar. har i huvudsak avslutats och kommunen har inga tomter kvar Uppställningsområdet för såväl lastbils- som järnvägsbaserat inom dessa områden. Nya områden kommer därför att exploa- containergods har utökats. Terminalområdet har försetts med teras under 2005, bl a Norra Backe (Verkö) och Johannesberg nätstängsel och bättre belysning. Genom att installera bättre (Rödeby). Vidare har planarbete med att skapa nya bostadsom- belysning på parkeringsområdet för privatbilar i färjeområdet råden i Bastasjö och Spandelstorp initierats under 2004. har säkerheten förbättrats. Inom köpcentrat vid Slottsbacken pågår byggnation på sista Under 2005 byggs färjan Stena Baltica om vilket beräknas tomten men tomtmark för verksamheter kommer att skapas i kunna höja godstrafikvolymen till ca 73 000 enheter. Nya land- samband med det pågående planarbetet med Järavägen. baserade ramper till övre bildäck kommer att anläggas. Detta medför att ombord- och ilandkörning blir smidigare samtidigt VA-AVDELNINGEN som lastkapaciteten i fartygen förbättras. Det pågår ett utredningsarbete med att ta fram en plan Karlskronas framtida vattenförsörjningsprojekt ”Johannis- för underhåll och förbättring av signalsystem och säkerhets- husåsen” har fortgått som planerat under året med anläggning anläggningar vid industrijärnvägsspåret mellan Gullberna och av produktionsbrunnar och arkeologiska undersökningar. Verköhamnen. EU har anvisat 370 000 EUR för upprustning Förtida tillträde enligt beslut av fastighetsdomstolen för nerlägg- av spåret under 2005 under förutsättning att kommunen mot- ning av ledningar har påbörjats. finansierar investeringen med 2 Mkr. Under 2004 har därför Ett nytt reningsverk har byggts i Fur och det gamla underhållsarbeten på växlar och slipers utförts för att förbereda avloppsreningsverket i Holmsjö har rivits. Nya vatten- och för den kommande större investeringen. avloppsledningar har anlagts mellan Holmsjö och Nävragöl. En sjöledning har anlagts mellan Nättraby och Karlskrona. I Tallebryggans gästhamn har betydande underhåll utförts Filteranläggningen på Koholmens reningsverk har byggts om i avseende förankringskättingar till bryggorna. Elförsörjningen

44 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 45 TEKNISKA NÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN syfte att öka kapaciteten vid verket. tiva tomter och utveckla och skapa en attraktiv centrummiljö är Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram en ny strategiskt betydelsefulla uppgifter. Kommunstyrelsen prioriterar drift- och taxestatistik benämnd VASS. Samtliga 290 kommuner framtagandet av kommunala tomter och planer för utveckling erbjuds att delta. Statistiken omfattar ca 200 frågeställningar av bostadsutbudet för att möta marknadens efterfrågan. Kort- som ger nyckeltal att jämföra med övriga kommuner och oss och långsiktigt handlar det om att ha en god planberedskap själva. och en markreserv som kan möta framtida behov. Förvaltningen leder det under året påbörjade arbetet med att RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN upprätta ett stadsmiljöprogram. Programmets målsättning är att under år 2005 upprätta en beskrivning av hur en vänlig och Det nya sorteringssystemet är genomfört i hela kommunen och attraktiv stadsmiljö kan utvecklas. har medfört att mängden hushållsavfall till deponi minskat från 1 100 till 400 ton/månad. Den operativa verksamheten är Karlskronas geografiska läge mot Östeuropa är värdefullt upphandlad och Affärsverken AB har alla entreprenader utom när nya kommunikationsvägar skall skapas. Hamnavdelningen slam- och latrinentreprenaden som utförs av Ragn-Sells AB. deltar aktivt i flera EU-projekt som behandlar infrastrukturen i sydöstra Sverige kopplat till grannländerna på andra sidan Renhållningsansvaret i tekniska förvaltningen kommer från år Östersjön. 2005 att vara organiserat under VA/renhållnings-avdelningen. Den positiva utveckling av kommunen som eftersträvas kom- Målsättningen att befria naturen i Karlskrona kommun från mer att kräva ytterligare ekonomiska resurser för investeringar skrotbilar till år 2004 har uppfyllts. Projektet för skrotbils- i infrastruktur och stadsmiljöutveckling. Detta kommer att kräva insamling, som genomförts i samarbete med stiftelsen Håll planering för utökade investeringsramar. Sverige Rent, avslutas i januari 2005 och har fallit väl ut. Karlskronas skogar och övrig natur har befriats från över 300 En viktig framtidsfråga är att säkerställa att förvaltningen kan skrotbilar. bemannas med kompetent personal. Tjänster med attraktivt ar- betsinnehåll och marknadsmässiga löner måste kunna erbjudas, PRODUKTIONSAVDELNINGEN likväl som en god arbetsmiljö. Slutligen uppmärksammas den ständiga frågan om att Den miljöutredning som ligger till grund för miljöcertifieringen säkerställa underhållet av kommunens fastigheter. Budget- har slutförts under året. förstärkningen 2004 utgör en bra förutsättning för att successivt Samarbetsavtal har tecknats med Vägverket produktion återställa en långsiktigt hållbar underhållsplanering. avseende hantering av sand- och saltlager samt saltlake- Den förstärkning av VA-kollektivets ekonomi som genereras anläggning. Detta samarbete leder till lägre kostnader för av ökade taxeintäkter möjliggör den fortsatta satsningen på vinterväghållningen. vattenförsörjningsprojektet ”Johannishusåsen” och att kunna vid- Fordonsparken har förnyats under 2004 och uppfyller de makthålla underhållsinsatser på de befintliga anläggningarna. miljökrav som gäller för Karlskrona kommuns verksamheter. Det återstår emellertid att också skapa ekonomiska förut- Sju tjänster i hamnverksamheten överfördes till Karlskrona sättningar för att säkra det långsiktiga underhållsbehovet inom Stuveri AB i syfte att renodla stuveriverksamheten och förenkla kommunens väghållningsansvar. kollektivavtalstillhörigheten för personalen. I övrigt har arbete med att förbereda den nya organisationen krävt stort engagemang. Organisationsförändringen innebär att egenregiverksamheten inordnas under respektive verk- samhetsansvar.

EKONOMISKT UTFALL Tekniska nämndens totala resultat är - 2,4 Mkr. Budgeten upptog ett resultatkrav om - 1,8 Mkr. Avvikelsen jämfört med budget är därmed - 0,6 Mkr. Nämndens samlade verksamheter omsätter ca 600 Mkr.

INVESTERINGAR Den budgeterade investeringsvolymen har varit 92,3 Mkr. Under året redovisad investeringsutgift uppgår till 82,6 Mkr.

MÅLUPPFYLLELSE Nämndens och förvaltningens övergripande mål har varit att bedriva verksamheterna inom de ekonomiska ramar som ställts till förfogande. Resultatet visar att detta mål i allt väsentligt uppfyllts. Verksamheternas mål har varit underordnade den ekonomiska målsättningen. Detta innebär att målsättningen att uppfylla underhållsplaner inte kunnat uppnås i verksamheterna.

FRAMTIDEN Möjligheten att kunna förse näringsliv och boende med attrak-

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun TEKNISKA NÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN Resultaträkning Mkr 2004 2003 2002 Intäkter 538,6 535,9 511,7 Kostnader -623,3 -609,5 -601,2 Nettokostnad -84,7 -73,6 -89,5 Kommunbidrag 82,3 74,6 84,2 Årets resultat -2,4 1,0 -5,3

Investeringsutfall 82,6 95,1 83

Antal anställda 280 283 Antal årsarbetare 272 276

VERKSAMHETSMÅTT Fastighetsförvaltning (1000 kvm) 2004 2003 2002 Total lokalyta 456 460 453 - därav kommunägda 328 329 324 - därav förhyrda 128 131 129 Outhyrda lokaler 6 6 6 Andel outhyrda lokaler i % av total lokalyta 1,3 1,3 1,3 Bokfört värde (Mkr) 865 871 872

Gator och vägar 2004 2003 2002 Drift och underhåll (kr per inv), exkl enskilda vägar och belysning 273 Gatubelysning (kr/ljuspunkt) 636

Park/natur 2004 2003 2002 Parkmark, drift och underhåll (kr/inv) 159 Lekplatser, drift och underhåll (kr/inv) 13

Vatten och avlopp 2004 2003 2002 Kostnader i kronor per kbm inkl moms för hushåll med förbrukn 200 kbm/år 35,00 32,50 32,50 Konsumtionsavgifter i tkr 105 742 99 849 99 499 Anläggningsavgifter i tkr 7 444 5 456 3 888 Debiterad vattenmängd (tusental kbm) 3 958 3 962 3 977 Producerat vatten (tusental kbm) 4 335 4 674 4 614 Renat avloppsvatten (tusental kbm) 7 642 6 694 8 522 Antal nya abonnemang fördelat på: 248 226 253 - enfamiljshus 188 134 153 - flerfamiljshus 6 0 14 - sommarhus 24 3 16 - övriga 24 35 10 - taxeändringar 6 54 60

46 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 47 Kommunala bolag och kommunalförbund AB KARLSKRONA MODERBOLAG Genom upphandlingsförfarande beslöts att utbyggnaden av kommunikationsnätet i hela Karlskrona kommun ska genom- ÄNDAMÅL föras av annan entreprenör än Affärsverken. En ny affärsplan Bolaget ska äga och förvalta aktier i de företag som ingår i för affärsområdet kommer att beslutas under 2005. aktiebolagskoncernen enligt fullmäktiges bestämmande. Bolaget Bolaget har lämnat koncernbidrag till AB Karlskrona ägs till 100 % av Karlskrona kommun. Moderbolag på 15 Mkr. Koncernbidragen har redovisats över balansräkningen. AB KARLSKRONA MODERBOLAG

Mkr 2004 2003 2002 2001 AFFÄRSVERKEN KARLSKRONA AB Omsättning 1,8 1,7 1,5 1,5 Mkr 2004 2003 2002 2001 Resultat efter finansnetto -14,7 -15,1 -13,9 -14 Omsättning 297,7 278,1 260,5 234 Balanslikviditet i % 52 72 25 87 Resultat efter finansnetto 29,5 14,9 18,2 24,3 Soliditet i % 64 62 59 63 Balanslikviditet i % 138 91 131,9 95,7 Eget kapital 271 276,9 249,8 277,8 Soliditet i % 22 20 22 22 Balansomslutning 424 446 421,7 444,1 Soliditet, koncernen 22 20 21,5 22 Eget kapital 29 11 11 24,2 Balansomslutning 733,9 718 698 610,1 AFFÄRSVERKEN KARLSKRONA AB ÄNDAMÅL AFFÄRSVERKEN ENERGI AB Bolaget ska bedriva inköp, produktion och distribution av energi inom områdena el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas, driva ÄNDAMÅL kommunikationsnät och IT-tjänster kopplade till den bransch fö- Bolaget ska bedriva handel med energi. Bolagets syfte är att retaget är verksam inom, insamla och omhänderta hushålls- och enligt god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande industriavfall, utöva trafikservice, äga och förvalta fastigheter främja en god elförsörjning. Bolaget ägs till 100 % av Affärsver- med flera anläggningar för Affärsverksrörelsens behov samt ken Karlskrona AB. äga och förvalta andelar och aktier med anknytning till bola- gets verksamhet. VIKTIGA HÄNDELSER Bolaget ägs till 100 % av AB Karlskrona Moderbolag. Affärsverken AB äger 100 % av aktierna i Affärsverken Energi Försäljningen har utvecklats mycket positivt under året. AB och 100 % av aktierna i Sydost Energi AB. Sydost Energi Omsättningen ökade till 125 Mkr. Under våren och sommaren AB är ett vilande bolag. har priset varit högt, beroende på låg vattentillgång. Bolaget följer marknadsprissättningen och resultatet har blivit högre än VIKTIGA HÄNDELSER tidigare år. Årets resultat är 10,7 Mkr, varav 1,8 Mkr är av engångskaraktär. Koncernen Affärsverken omsatte under året 378 Mkr vilket är en ökning med 6 % jämfört med 2003, och rörelseresultatet AFFÄRSVERKEN ENERGI AB uppgick till 60 Mkr. Årets resultat är bättre än budget, främst beroende på poster av engångskaraktär. Mkr 2004 2003 2002 2001 Omsättning 125,5 118 88,9 66,5 Moderbolagets, Affärsverken AB, verksamhet under året per Resultat efter finansnetto 15 6 3,5 4,3 verksamhetsgren: Balanslikviditet i % 112 110 112 112 I affärsområdet Elnät har arbetet med att bygga ut nätet kring Soliditet i % 10 9 10 11 primärstationen Annebo fortsatt. Under året har stora resurser Eget kapital 4,8 4,8 4,8 4,8 lagts på att säkerställa en bättre driftsäkerhet. Balansomslutning 46 52 46 44,9 Affärsområde Värme hanterar fjärrvärme, fjärrkyla och gas. Fjärrvärmen omsatte 95 Mkr och är bolagets största område avseende omsättningen. Utbyggnadstakten har stannat av i avvaktan på ett beslut om kraftvärmeprojekt. En översyn av kostnadsposterna för produktionen har gjorts och en effektivare drift eftersträvats genom åtgärder i styr- och reglerfunktionerna. En uppgörelse med NCC angående värmeverket på Gullberna har slutförts under året. Affärsområde Renhållning har under året deltagit i alla upphandlingar som Karlskrona kommun gjort avseende insamling av avfall. Affärsverken har antagits för insamling av hushållsavfall medan annan leverantör antogs till tömningen av slambrunnar liksom för hämtning av latrin. Under året har en klass 1 deponi färdigställts. Inom affärsområde Båttrafik har avtalet med Vägverket om vägfärjorna till Aspö förlängts. Upphandling av skärgårdstrafi- ken har gjorts under året och Affärsverken kommer att fortsätta att utföra den trafiken.

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Kommunala bolag och kommunalförbund AB KARLSKRONAHEM KRUTHUSEN FÖRETAGSFASTIGHETER AB ÄNDAMÅL ÄNDAMÅL AB Karlskronahem har som övergripande mål för sin verksam- Bolagets syfte är att med beaktande av kommunalrättsliga het att förvärva, avyttra och förvalta fastigheter eller tomträtter regler förmedla markupplåtelse och flexibel lokalupplåtelse till i Karlskrona kommun. Bolaget ägs till 100 % av AB Karlskrona företag och därigenom skapa etablerings- och utvecklingsmöj- Moderbolag. ligheter för nya samt befintliga företag och organisationer inom kommunen. VIKTIGA HÄNDELSER Kruthusen Företagsfastigheter AB ägs till 100 % av AB Karls- krona Moderbolag. Resultatet efter finansiella poster uppgick till + 5,9 Mkr för år 2004. VIKTIGA HÄNDELSER Under hösten har särskilda resurser tillskapats inom bolaget för att öka uthyrningsgraden både avseende bostäder och kom- Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till + 4,9 mersiella lokaler. Utfallet visar att bruttohyror och hyresbortfall Mkr jämfört med budgeten på + 5,4 Mkr. ligger i paritet med lagd prognos. Antalet outhyrda lägenheter Generellt är efterfrågan på kontorslokaler och industrilokaler vid årsskiftet var 82 st. fortsatt låg. Uthyrningen är dock stabil och en svag tendens till Underhåll och reparationer har under året uppgått till 42 ökad efterfrågan kan skönjas. Mkr, vilket är 1,2 Mkr lägre än prognosen. Under året har Med den vikande efterfrågan på kontorslokaler för IT-företag attest- och beställningsrutiner förbättrats och ett utfördelat har vakansgraden ökat till ca 16 %. De lediga lokalerna finns budgetansvar för reparationer har införts. Tre reparatörer har inom Campus Gräsvik och på Tennvägen. anställts. Effekten av dessa åtgärder märks i de positiva av- Hyresförluster på grund av konkurser uppgår till 225 tkr att vikelser som finns för reparationer. jämföra med 27 tkr år 2003 och 176 tkr år 2002. Övriga kostnader är lägre än prognos vilket bl a beror på lägre värmekostnader och lägre fastighetsskatt (med anledning Investeringar har under året gjorts med 2 Mkr. av överklagad fastighetstaxering). Kostnaderna för underhåll är högre än budget då bl a hyres- Kostnaderna för administration avviker negativt beroende på gästanpassning på 0,8 Mkr kostnadsförts. ökad semesterlöneskuld. Ett koncernbidrag på 4,9 Mkr lämnas till AB Karlskrona Finansnettot är 1,2 Mkr bättre än prognos. Moderbolag.

Totalt har 63,5 Mkr nedlagts i investeringar under året, KRUTHUSEN FÖRETAGSFASTIGHETER AB varav de största är: Mkr 2004 2003 2002 2001 • Nybyggnation kv Adlersten 47 Mkr Omsättning 50,9 49,8 42,2 37,7 • Ombyggnad af Klint 14 Mkr Resultat efter finansnetto 4,9 3,5 3,9 2,1 • Nybyggnation miljöhus 1 Mkr Balanslikviditet i % 54 25 70 17 Soliditet i % 10 10 10 13 Bolaget har amorterat 2,3 Mkr på sin låneskuld under året. Eget kapital 37 39 37,1 37,1 Nyupplåning avseende nybyggnationen i kv Adlersten uppgår Balansomslutning 369 371 378,2 293,5 till 17 Mkr.

En ny fastighetsvärdering har genomförts och en förbättring av marknadsvärdet har gjort att obalansen gentemot bokförda värden inte längre finns kvar.

AB KARLSKRONAHEM

Mkr 2004 2003 2002 2001 Omsättning 280 275,8 265 253,1 Resultat efter finansnetto 5,9 -6 -18,7 -32,4 Balanslikviditet i % 59,6 44 57 63 Soliditet i % 16 16 16 16 Eget kapital 318 312 323 330 Balansomslutning 2 053 2 034 2 047 1 988

48 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 49 Kommunala bolag och kommunalförbund KARLSKRONA STUVERI AB KARLSKRONA FRYSHUS AB ÄNDAMÅL ÄNDAMÅL Bolaget har till uppgift att utföra lossnings- och lastningsarbeten. Bolaget är vilande. Karlskrona Fryshus ägs till 99,98 % av Karlskrona Stuveri AB ägs till 100 % av AB Karlskrona Moder- Karlskrona kommun. bolag. KOMMUNALFÖRBUNDET VIKTIGA HÄNDELSER RÄDDNINGSTJÄNSTEN Ö BLEKINGE Bolagets omsättning uppgick under 2004 till 6,5 Mkr (5,3 ÄNDAMÅL Mkr). Rörelseresultatet efter finansiella poster uppgick till 0,5 Mkr (0,3 Mkr). Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge startade verksamheten 2000-07-01 och har bedrivits efter de intentioner Den ekonomiska basen för Stuveribolaget är verksamhet i som fullmäktige i Karlskrona och Ronneby gett tillkänna i anslutning till färjetrafiken. Den utgör ca 95 % av hela verksam- kommunalförbundets räddningstjänstplan. Kommunalförbundet heten. Avtal med Stena Line om stuveritjänster under 2005 har ägs till 61,5 % av Karlskrona kommun och till 38,5 % av Ron- tecknats. neby kommun. Under 2004 har bolaget ändrat sin organisation och anställt sju personer. Tidigare år har bolaget inte haft anställd personal. VIKTIGA HÄNDELSER Bolaget har lämnat koncernbidrag på 70 tkr till AB Karls- Verksamheten har år 2004 bedrivits med ett överskott på 0,3 krona Moderbolag. Mkr. Förbundet omsätter 60 Mkr. Förbundet har under året investerat i ombyggnad av Ronneby- KARLSKRONA STUVERI AB stationen, begagnade släckbilar och vattenlivräddningsutrust- Mkr 2004 2003 2002 2001 ning. Kapitalkostnadsbudgeten har såväl under 2004 som tidi- Omsättning 6,5 5,3 5,1 2,8 gare år finansierat delar av driften. Förbundet har analyserat Resultat efter finansnetto 0,5 0,3 0,3 0,2 investeringsbehovet och kommit fram till att ca 5 Mkr årligen Balanslikviditet i % 247 172 190 206 bör avsättas för kapitalkostnader. Soliditet i % 67 44 67 59 Eget kapital 1,8 1,6 1,6 1,4 Balansomslutning 3,6 3,6 3,1 2,4 VÅRDFÖRBUNDET BLEKINGE ÄNDAMÅL FASTIGHETSBOLAGET GULLBERNA KB Vårdförbundet är ett kommunalförbund med Blekinges kom- ÄNDAMÅL muner som medlemmar. VfB:s huvuduppgift är att i första hand svara för medlemskommunernas behov av vård- och behand- Bolagets verksamhet består i att exploatera och förvalta fastig- lingsinsatser för barn, familjer och ungdomar samt vuxna heter inom Gullberna Park. missbrukare. VfB är också huvudman för två gruppboenden för Bolagets ägarandelar fördelar sig på dels Karlskrona kommun vuxna inom autism. (1/51) som komplementär, dels på Kruthusen företagsfastighe- ter (50/51) som kommanditdelägare. VÅRDFÖRBUNDET BLEKINGE

VIKTIGA HÄNDELSER Mkr 2004 2003 2002 2001 Omsättning 48,8 52,3 Årets resultat uppgår till - 1,2 Mkr. Orsaken till att resultatet är Resultat efter finansnetto -2,7 1 sämre än enligt den ursprungliga budgeten (+ 0,3 Mkr) är att Balanslikviditet i % 218 186 den planerade försäljningen av byggnaden Vasskär till Litorina Soliditet i % 55 48 folkhögskola senarelagts på grund av förändringar i skolans Eget kapital 10,9 13,6 organisation. Hyresintäkterna har därmed blivit något högre Balansomslutning 19,8 28,5 eftersom hyresintäkt för Vasskär bibehållits hela året. Byggnationen av småhus pågår och under 2004 har nio hus sålts. Därmed har totalt 3,7 Mkr inbetalts till bolaget och säkerheten för köpeskillingen minskat i motsvarande grad. Hela köpeskillingen ska vara betald senast 2005-12-31.

Bolaget har amorterat sina lån med 0,9 Mkr. Antalet outhyrda lokaler uppgår till 1 400 kvm vilket motsvarar en vakansgrad på 7,7 % av det totala beståndet.

FASTIGHETSBOLAGET GULLBERNA KB

Mkr 2004 2003 2002 2001 Omsättning 11,2 13,7 25,7 10 Resultat efter finansnetto -1,2 1,9 8,8 8,7 Balanslikviditet i % 407 288 201 421 Soliditet i % 3 4 1 -3 Eget kapital 1,5 2,8 0,9 -1,8 Balansomslutning 59,2 62,2 60,5 57,7

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Personalberättelse Under år 2004 har våra huvudfokus för Projektledarutbildningen vid BTH har genomförts med drygt 20 personalområdet varit: deltagare, varav 7 från Affärsverken. 1. Personalpolitik Upphandling av ledar- och kompetensutvecklingsinsatser har 2. Kompetens och bemanning genomförts för att teckna ramavtal inom verksamhetsområdet 3. Hälsa för tiden februari 2005 – juni 2007. 4. Löner och avtal REKRYTERING 1 PERSONALPOLITIK Under året har rekryteringsinsatser gjorts med syfte att fortsätta Ett nytt personalprogram för kommunkoncernen har tagits marknadsföra kommunen som en framtida attraktiv arbetsgi- fram under 2004. Syftet med programmet är att skapa förut- vare. Rekryteringsbehovet har i stort kunnat tillgodoses och sättningar för Karlskrona kommun att vara möjligheternas och de stora pensionsavgångarna har inte gett någon större effekt framtidens arbetsplats – en attraktiv arbetsgivare. ännu. De stora avgångarna beräknas bli aktuella först om ett par år. Programmet består av två delar: Kommunen har som tidigare år deltagit på arbetsförmed- Del 1 är ett visionsdokument där åtta teser beskriver ett önskat lingens rekryteringsdag tillsammans med flera andra läge kring medarbetarskap, ledarskap, kommunikation, arbetsgivare. I samband med Sailet har Karlskrona kommun jämställdhet etc. bemannat ett särskilt rekryteringstält för att visa upp sig som Del 2 är ett arbetsmaterial för att skapa förståelse och delak- en framtida arbetsgivare för alla besökare och potentiella nya tighet kring teserna. medarbetare. Det var för andra året i rad som denna aktivitet Nyckelpersoner i genomförandet av det nya personal- genomfördes, och det var ett uppskattat inslag. programmet är chefen tillsammans med sina medarbetare. Ambassadörerna på äldreförvaltningen har även under detta Samtliga chefer kommer att utbildas som handledare i arbets- år besökt samtliga årskurs nio och åttor här i kommunen. Både materialet under 2005 och genomförandet kommer att ske landstinget och omvårdnadsprogrammet har medverkat vid successivt i takt med att cheferna får utbildning i materialet. dessa besök. Syftet har varit att inför gymnasievalet informera om utbildningen samt om vilka olika typer av arbeten som 2 KOMPETENS OCH BEMANNING väntar därefter. KOMPETENSCENTRUM Kommunen har under året haft regelbunden information om hur det är att arbeta inom kommunen på Vägvisaren, där Idéerna kring att skapa ett kompetenscentrum för Karlskrona arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 deltar i ett program. Målet kommun har tagit form under 2004. Kompetenscentrum ska med Vägvisaren är att ungdomarna ska slussas ut i arbetslivet. inrikta sig på två huvudområden: • samverkande och specifik utbildning för utveckling av verk- samhet och medarbetare 3 HÄLSA • samverkande och specifik utveckling och forskning för för- FRISKVÅRD ändring Under 2004 har en friskvårdsvecka genomförts med föreläs- Tanken är att samordna de resurser i kommunen som idag ning och prova-på-mässa på Konserthuset. Ca 2000 personer arbetar med kompetensutveckling för att bättre använda besökte mässan. Friskvårdsaktiviteter som funnits att tillgå för den kapacitet vi har och för att lära av varandra mellan samtliga anställda i Karlskrona kommun har varit simning en förvaltningarna. Beslut om ett kommunövergripande kompetens- gång i veckan i någon av kommunens simhallar och möjlighet centrum tas i fullmäktige i mars 2005. Det konkreta arbetet med att delta i två gympapass per vecka. Härutöver förekommer att skapa ett kompetenscentrum kommer att påbörjas under olika aktiviteter på förvaltningarna. första kvartalet 2005. REHABILITERING LEDARSKAP På förvaltningarna pågår ett intensivt arbete med att komma Ledarskapsprojektet startade under 2002 och har fortsatt till rätta med sjuktalen. Ett IT-baserat verktyg som stöd i under 2003 och 2004. Ett av syftena har varit att förverkliga rehabiliteringsarbetet har under slutet av året börjat användas. det nuvarande personalpolitiska programmet, vilket innebär En rehabiliteringshandbok till arbetsledare och en broschyr till att kommunen ska skapa en organisation som är attraktiv att anställda med information om vad som händer vid sjukskrivning arbeta i och har förmågan att rekrytera, behålla och utveckla färdigställdes i slutet av året. Förutom att ett antal personer har medarbetare. deltagit i Kommunhälsans rehabiliteringsgrupper, har ett antal Målsättningen är att utveckla det goda ledarskapet inom personer under 18 veckor deltagit i projekt Lyftkraft, ett pilotpro- Karlskrona kommun och skapa förutsättningar för den framtida jekt som vände sig till långtidssjukskrivna i syfte att stödja och ledarförsörjningen. Med ett kvalitetssäkrat ledarskap bidrar hjälpa till att återgå i tjänst. kommunen till att utveckla det friska i arbetsorganisationen. Fr o m andra kvartalet 2004 har Karlskrona kommun ett avtal Under året har drygt 200 av första linjens chefer indelade med Arbetsgivarringen AB. Genom avtalet har anställda, som i tio nätverksgrupper avslutat sin grundutbildning i ledar- är i behov av att pröva annat arbete utanför kommunen, möjlig- programmet. Sammanlagt har 45 insatser genomförts under het att nyttja Arbetsgivarringens tjänst för arbetsprövning. sammanlagt 55 dagar, främst med externa insatser. Blocket Ett intensifierat samarbete med försäkringskassan har inletts, Personligt ledarskap har avslutats för tio grupper. Dessutom har i syfte att förbättra kontakterna mellan försäkringskassan och en ny grupp med nyrekryterade ledare startats och avslutats kommunen. under året.

50 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 51

KOMMUNHÄLSAN ANSTÄLLDA I KARLSKRONA KOMMUN Under hösten har en arbetsgrupp tagit fram ett förslag till ny Diagrammen på denna och följande sidor visar nyckeltal för organisation och verksamhet för Kommunhälsan. Övergång • antalet månadsanställda till nytt arbetssätt och inriktning av verksamheten planeras ske • antalet årsarbetare (månadsanställda) successivt under 2005 för att starta fullt ut 2006-01-01. • arbetad tid - årsarbetare (månadsanställda) • arbetad tid - årsarbetare (timanställda) 4 LÖNER OCH AVTAL • genomsnittlig sysselsättningsgrad LÖNEREVISION • övertid och fyllnadstid i timmar/anställd • antalet sjukdagar per anställd och kön Utöver sedvanlig lönerevision för 2004 har arbetsvärderingen • antalet sjukdagar per anställd och ålder påverkat så att ytterligare lönesatsningar skett för vissa yrkes- • antalet sjukdagar per anställd och frånvarointervall grupper, bl a barnskötare, kock, sjuksköterskor, områdeschefer vid äldre- och handikappförvaltningarna, behandlare vid ANTAL ANSTÄLLDA socialförvaltningen, arbetsledare och ”mellaningenjörer” vid tekniska förvaltningen samt miljöinspektörer. Arbetsvärderingen Det totala antalet anställda i kommunen har ökat något. kommer troligen även vid kommande lönerevisioner att påverka Ökningen beror i första hand på volymökningar på några för- lönesatsningar för olika yrkesgrupper. valtningar. Det är främst barn- och ungdomsförvaltningen som har ökat som följd av förskoleutbyggnaden under året. Flera nu gällande avtal kommer att upphöra vid utgången av mars månad 2005. De centrala parterna kommer under våren Andelen kvinnor har ökat, vilket kopplas till att det är att förhandla fram nya avtal gällande fr o m 1 april 2005. övervägande kvinnor som arbetar inom de områden där volymökningen skett.

DEFINITION AV MÅNADSANSTÄLLDA: Anställda Övertid /fylln adstid timmar/anställd Förändr ing av eget kapital Män Kvinnor Total 6000 25 60 5303 5303 5328 47 50 5000 37 40 33 4218 4207 4229 20 r a 4000

r 24 30 d ll e tä n

20 r 15 o k 12 j n 10 a l

a 3000

m 10 5 l s Mi -14 a m i

nt 23 T

0 A Anställda 2000 10 Övertid /fylln adstid 19timm,2 ar/anställd -10 FöÅrrändr ingÅr av egetÅr kapitaÅrl År År År År 1085 1096 Mä109n9 Kvinnor Total -20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 10006000 25 13,1 60 5303 5303 5328 47 5 50 5000 37 0 40 33 År 20024218 42072003 20044229 20 r 0 a 4000

r 24 30 Årsresultat/skatte intäkte r i % d År 2002 2003 2004 ll e tä n 3 20 r 15 o k 12 j n 10 a l 2,5 2,4 I underlageta 3000 ingår samtliga månadsanställda som omfattas av Allmänna

m 2,105 5 l s Mi -14 a m i

bestämmelsernt (centrala avtalet). 23 1,9 T

0 A 2 2000 10 19,2 -10 År År År År År År År År 1085 1096 1099 1,5 1,2 ANTAL ÅRSARBETARE Årsarbetare nt -20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 13,1 ce 1 0,7 Män Kvinnor Totalt 5 r 0,5 6000 P o 0,5 0,3 Antalet0 årsarbetare har också ökat, men mer än i förhållande Sjukdagar per anställd och kön -0,7 År 2002 2003 2004 till antalet anställda. Detta är en effekt4812 av att sysselsättningen4848 0 5000 4781 0 År 2002 2003 2004 ÅrÅrsr 199esul7ta Åt/rsk 199at8te in Åtär 199kte9r i Å %r 2000 År 2001 År 2002 År 2003 i kommunen har blivit högre. Även när det gäller ökningen av -0,5 Män Kvinnor Totalt 3 e 3743 3760 3792 40

a 4000 2,5 År 2004 antalett årsarbetare är det kvinnorna som står för den största 34,7 34,9 35,1 -1 2,4 e

b r 35 2,5 r 31,3 31,4 31,8

ökningen.a

1,9 rs 3000 2 30

l å r ta

DEFINITION AV ÅRSARBETARE: a

n 25 1,5 1,2 Årsarbetare g

A 2000 a nt

d 18,8 Kommu nens solid itet

l 17,9 17,9 ce 1 20 0,7 1037 1052 Mä105n 6 Kvinnor Totalt a t r 0,5 6000

P o 1000 0,5 0,3 An 15 Sjukdagar per anställd och kön 40 -0,7 4812 4848 0 34 5000 4781 10 35 32 31 31 0 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År302001 År 2002 År 2003 År 2002 2003 2004 30-0,5 27 27 5 Män Kvinnor Totalt e 3743 3760 3792 40

a 4000 År 232004 t 34,7 34,9 35,1 e t 25-1 0

b r 35 r År 2002 31,3 2003 31,4 2004 31,8 en a c 20

rs 3000

r 30

l å P o

15 r ta a

n 25 g

A 2000 10 a

d 18,8 Kommu nens solid itet l 20 17,9 17,9

1037 1052 1056 a

5 t 1000

An 15 400 Arbetad tid (årsarbetare) År 341997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 10 Sjukdagar per anställd och ålder 35 32 31 31 4500 30 År 2002 2003 2004 30 27 27 5 4000 23 0-29 år 30-49 år 50-99 år t 25 0 Kommunens nettol åneskuld 3500 50 År 2002 2003 2004 en 44,7 c 20

I underlagete ingår samtliga månadsanställda som omfattas av Allmänna 45 41,6 r r 3000 40 P o 15700 bestämmelserta (centrala avtalet), omräknat till heltidstjänster. 40 2500 10 arbe 35 rs 600 r 29,5 å a

27,7 5 2000 3969 g 30 26,4 al a

500 d n 25 A t r 0 1500 al t k Arbetad tid (årsarbetare)

n 18,6 400 20 17,1 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 A e 1000 15,4 Sjukdagar per anställd och ålder n 4500 o r 15 j 300 il 500 M 4000 10 200 0-29 år 30-49 år 50-99 år 0 505 Kommunens nettol åneskuld Årsredovisning 2004 Karlskrona3500 År kommun2002 2003 2004 44,7 100 e 450 41,6 r 3000 År 2002 2003 2004 40 700 ta 40 2500 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 arbe 35 rs 600 r 29,5 å a

27,7 2000 3969 g 30 26,4 al a

500 d n 25 A t r 1500 al t k

n 18,6 400 20 17,1 A e 1000 15,4 n o r 15 j 300

il Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare) 500 M 10 200 370 0 5 År 2002 2003 2004 100 365 0 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall År 2002 2003 2004 0 360

År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 e 0-60 dagar 60- dagar r 355 25 e 23,5 23,2

b a 23,1 r35 t 0 sa å

20 l r 345 365 ta An 340 r

Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare) a

g 15 a

335 345 d 370 341 al t 363350 10 8,5 An 7,Sj8 ukdagar per anstäl8,ld3 och frånvarointervall 325 360 År 2002 2003 2004 5 e 0-60 dagar 60- dagar r 355 25 e 23,5 23,2

b a 23,1 r35 t 0 0 sa År 2002 2003 2004 å

20 l r 345 365 ta An 340 r a

g 15 a

335 345 d 341 al t 330 Genomsnittlig syssel sättningsgrad 10 8,5 An 7,8 8,3 325 Män Kvinnor Totalt 98 År 2002 2003 2004 5 96 96,1 95,6 96 0 94 År 2002 2003 2004 ) % 92 90,8 91 n

e ( 90,1

c 89,7 o90 t 89,4

Pr 88,7 Genomsnittlig syssel sättningsgrad 88 Män Kvinnor Totalt 98 86 96 96,1 95,6 96 84 År 2002 2003 2004 94 ) % 92 90,8 91 n

e ( 90,1

c 89,7 o90 t 89,4

Pr 88,7 88

86

84 År 2002 2003 2004 Anställda Övertid /fylln adstid timmar/anställd Förändr ing av eget kapital Män Kvinnor Total 6000 25 60 5303 5303 5328 47 50 5000 37 40 33 4218 4207 4229 20 r a 4000

r 24 30 d ll e tä n

20 r 15 o k 12 j n 10 a l

a 3000

m 10 5 l s Mi -14 a m i 23 nt T

0 A 2000 10 19,2 -10 År År År År År År År År 1085 1096 1099 -20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 13,1 5

0 År 2002 2003 2004 0 Årsresultat/skatte intäkte r i % År 2002 2003 2004 3 2,4 2,5 2,5 1,9 2

1,5 1,2 Årsarbetare nt

ce 1 0,7 Män Kvinnor Totalt r 0,5 6000 P o 0,5 0,3 Sjukdagar per anställd och kön -0,7 4812 4848 0 5000 4781 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 -0,5 Män Kvinnor Totalt e 3743 3760 3792 40

a 4000 År 2004 t 34,7 34,9 35,1 -1 e

b r 35 r 31,3 31,4 31,8 a

rs 3000 30

l å r ta a

n 25 g

A 2000 a

d 18,8 Kommu nens solid itet l 20 17,9 17,9

1037 1052 1056 a 1000 t

An 15 40 34 10 35 32 31 31 0 30 År 2002 2003 2004 30 27 27 5 23

t 25 0 År 2002 2003 2004 en

c 20 r

P o 15 10 5 0 Arbetad tid (årsarbetare) År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Sjukdagar per anställd och ålder 4500 Anställda 4000 Övertid /fylln adstid timmar/anställd Förändr ing av eget kapital 0-29 år 30-49 år 50-99 år Män Kvinnor Total 50 6000 Kommunens nettol åneskuld 3500 25 44,7

60 5303 5303 5328 e 45 41,6 r 3000 40

47 ta 50 700 5000 40 2500

37 arbe 40 33 4218 4207 4229 20 35 rs r r 600 29,5 å a

27,7 a g 4000 2000 3969 30 26,4

r 24 al d 30 a ll d e 500 n

tä

n 25 A t r 1500 al r 20 15 t o k 12 k j n

a 10 n 18,6 l

400 a 3000 20 17,1 A

e m 10 5 l s 1000 15,4 n Mi -14 a m i o r 15 j 23 nt 300 T il 0 A 2000 500 M 10 19,2 10 -10 År År År År År År År År 200 1085 An109stäl6lda 1099 0 5 -20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 År 2002 Övertid /fyll2003n adstid timmar/anstä2004lld 13,1 Förändr ing av eget kapital 100 0 Män Kvinnor Total 5 År 2002 2003 2004 0 6000 25 60 0 5303 5303 5328 47 År 1998År År 19920029 År 2000 År 20020031 År 2002 År 20032004 År 2004 50 5000 0 Årsresultat/sk37atte intäkte r i % År 2002 2003 2004 40 33 4218 4207 4229 20 r 3 a 4000

r 24 30 2,5 d

2,4 ll e

2,5 tä n

20 r 15 o k 12 j n 10 a l 1,9 Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare)

a 3000

m 102 5 l s Mi -14 a m 370 i

nt 23 Årsarbetare T 1,5 A 0 1,2 2000 10 nt 365 19,2 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall ce -10 År År År År År År År År 1 0,7 1085 1096 Mä109n 9 Kvinnor Totalt r 0,5 6000

P o 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 360 13,1 0,-250 0,3 Sjukdagar per anställd och kön 5 -0,7 e 0-60 dagar 60- dagar 4812 4848 r 355 0 5000 4781 25 0 e 23,5 23,1 23,2 b a År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2002 2003 2004 r35 t 0 -0,5 Män Kvinnor Totalt sa e 3743 3760 3792 400 å

a 4000

t År 2002 342,9003 35,12004 20 Årsresultat/skatte intäkte r i % År 2004 l r 345 365 34,7 -1 e ta b r 35 r 31,3 31,4 31,8

3 a An 340 r rs 2,4 2,5 3000 30 a g 15

l å 2,5 a r 335 345 d ta

a

1,9 n 25 341 al g t A 2000 2 330 a d 18,8 10 8,5 ARBETAD TID – ÅRSARBETARE GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD Kommu nens solid itet An 8,3 l 20 17,9 17,9 7,8

1037 1052 1056 a

1,5 1,2 Årsarbetare t 325 nt 1000

ÅrAn 15 2002 2003 2004 ce 40 1 0,7 Ett nytt beräkningssystem när det gäller antaletMän arbetadeKvinnor To tatimmarlt Nästan samtliga förvaltningar visar en högre sysselsätt- 5 r 34 0,5 6000 P o 10 350,5 0,3 32 31 31 har använts0 fr o m januari 2004 vilket direkt påverkar utfallet. ningsgrad 2004 jämfört Sjmedukda tidigaregar per an år.stäl ldDetta och kö visarn att arbetet 30 -0,7 År 2002 2003 2004 30 27 27 4781 4812 4848 5 0 0 Övergången5000 till det nya sättet att redovisa arbetad tid innebär med att öka sysselsättningsgraderna fortsätter på förvaltning- År 2002 2003 2004 23 t 25 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 0 -0,5 att hänsyn tas till den faktiska arbetstiden i stället för som tidi- arna. Vid en jämförelse mellan könen märks att kvinnornasMän Kvin nor Totalt e 40 År 2002 2003 2004 en 3743 3760 3792

a 4000 c 20 År 2004 garet en schablonisering av arbetstiden. Det får som konsekvens sysselsättningsgrad har34,7 ökat något mer34 än,9 männens. 35,1 e r -1

b r 35 P o 15 r 31,3 31,4 31,8 atta underlaget för 2004 inte går att jämföra med tidigare års

rs 3000 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD:30

10 siffror,l å vilka därför inte redovisas här. Genomsnittlig syssel sättningsgrad r ta a

n 25 5 g

A 2000 Män Kvinnor Totalt a

d 18,8 Kommu nens solid itet DEFINITION AV ARBETAD TID – ÅRSARBETARE: 98 0 l 20 17,9 17,9 Arbe1037tad tid (årsarbetare105) 2 1056 a t 96 96,1 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 1000 95,6 Sjukdagar per anställd och ålder 96 An 15 40 4500 34 10 35 32 31 31 4000 94 30 År 2002 2003 2004 0-29 år 30-49 år 50-99 år 30 Kommunens nettol åneskuld 27 27 3500 ) 505 % 44,7 92 91

23 e 45 90,8 41,6 n r t 25 3000 0 40 e ( 90,1 ta År 2002 2003 2004 c en 40 89,7 700 o t 89,4 c 20 90

2500 Pr 88,7 r arbe 35 P o rs 60150 r 29,5 å a

88 27,7 2000 3969 g 30 26,4 al a

50100 d n 25 A t r 1500 al

86 t k

5 n 18,6 400 20 17,1 A e 1000 15,4 n 0 o r 84 15 j 300 Arbetad tid (årsarbetare) il År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 500 År 2002 Sjukdaga2003r per anställd och ål2004der M 4500 10 200 0 5 4000 År 2002 2003 2004 100 0 0-29 år 30-49 år 50-99 år Kommunens nettol åneskuld 3500 Det totala antalet50 månadsanställdasÅr 2002 genomsnittliga2003 sysselsättningsgrad.2004 0 44,7

e 45 41,6 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 r 3000 40 700 Antaletta produktionstimmar omräknat till heltidstjänster, där hänsyn är ÖVERTID OCH40 FYLLNADSTID I TIMMAR/ANSTÄLLD 2500 tagenarbe till den frånvaro och övertid som genererats under perioden. 35 rs 600 r 29,5 å a

27,7 2000 3969 Mertiden harg 30 minskat 26i ,4kommunen som helhet och vissa för- al a

500 d n 25 A t r 1500 valtningar al har övertidsstopp. I några förvaltningar har dock TIMANSTÄLLDA ARBETAD TID – ÅRSARBETARE t k

n 18,6 400 Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare) 20 17,1 A e 1000 mertiden ökat något15,4 vilket kan kopplas till vissa omfattande n o r 370 15 j 300 En marginell ökning har skett av antalet timanställda omräknat il 500 uppdrag som t ex migreringen inom IT´s verksamhet. En iakt- M 10 200 till årsarbetare365 fördelat på flera förvaltningar, vilket motsvarar Sjukdagar per anställd och frånvarointervall 0 tagelse som 5kan göras hos de förvaltningar som ökat sin mertid 1 %36 i0 ökning.År Dock2002 har inte antalet2003 timanställda ökat,2004 utan 100 är att antalet0 anställda på dessa förvaltningar har minskat.

e 0-60 dagar 60- dagar befintligar 355 timanställda har arbetat med en något högre syssel- År 2002 2003 2004 0 Anställda 25 e Övertid23 /fy,5 lln adstid timmar/a23ns,1 tälld 23,2 b a ÖVERTID OCH FYLLNADSTID PER ANSTÄLLD: Förändr ingÅr av199eget8 Å kar 199pi9tal År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 sättning.r35 t 0 Ökningen beror till största delen på de volymökningar

sa Män Kvinnor Total

6000 å 25

som ägt rum. Likaså har en viss ökning skett av de timanställda 20 60 l r 345 5303 365 5303 5328 47 somta är anställda som semestervikarier. An 50 340 r

5000 a

37 g 15 40 4218 4207 4229 20 a 33 335 345 d r TIMANSTÄLLDA ARBETADTimans TIDt ä –lld ÅRSARBETARE:a: Arbetad tid (å34rs1arbetare) al a

4000 t

r 24 30 d

ll 330 e 10 8,5 370 An 7,8 8,3 tä n

20 r 15 o k 12 j n 10 a l 325

a 3000

365 m 10 5 l s År 2002 2003 2004 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall Mi -14 a m 5 i

nt 23 T

0 A 360 2000 10 19,2

e 0-60 dagar 60- dagar -10 År År År År År År År År r 1085355 1096 1099 0 25 År 2002 2003 2004 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 e 23,5 23,1 13,1 23,2 -20 1000 b a r35 t 0 5 sa å

20 0 l r 345 365 Årta 2002 2003 2004 An 340 0 r a

Årsresultat/skatte intäkte r i % Årg 15 2002 2003 2004 Genomsnittlig syssel sättningsgrad a

335 345 d 3 341 al 2,5 Män Kvinnor Totalt t 2,4 98330 10 8,5 2,5 An 7,8 8,3 96 96,1 Det totala antalet mertidstimmar producerade under perioden fördelat 1,9 325 95,6 2 96 År 2002 2003 2004 per antalet månadsanställda.5 1,5 1,2 Årsarbetare

nt 94 ) ce 1 0,7 Män Kvinnor Totalt 0 % r 0,5 6000 År 2002 2003 2004

Anställda som avlönas per timme för faktiskt arbetad tid omräknat till P o 0,3 92 90,8 91 Sjukdagar per anställd och kön 0,5 n -0,7 årsarbetare.e ( 90,1 c 4848 89,7 o t 481289,4 0 5000 90 4781

Pr 88,7 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 -0,5 Män Kvinnor Totalt e 88 3743 3760 3792 40

a 4000 År 2004 t 34,7 34,9 35,1 -1 e Genomsnittlig syssel sättningsgrad

b r 35 r 86 31,3 31,4 31,8 a Män Kvinnor Totalt

rs 3000 98 30

l å 84 r ta 96,1 96 a n År 2002 2003 2004 25

95,6 g

A 2000

96 a

d 18,8 Kommu nens solid itet l 20 17,9 17,9

1037 1052 1056 a 1000 94 t

An 15 40 ) %

34 92 35 32 0 90,8 91 10 31 31 n

30 eÅr ( 2002 90,1 2003 2004 c 89,7 5 30 27 27 o90 t 89,4

Pr 88,7 23 t 25 0 88 År 2002 2003 2004 en c 20 r

P o 15 86 10 84 5 År 2002 2003 2004 0 Arbetad tid (årsarbetare) År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Sjukdagar per anställd och ålder 4500

524000 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun 0-29 år 30-49 år 50-99 år 50 Kommunens nettol åneskuld 3500 44,7

e 45 41,6 r 3000 40 700 ta 40 2500 arbe 35 rs 600 r 29,5 å a

27,7 2000 3969 g 30 26,4 al a

500 d n 25 A t r 1500 al t k

n 18,6 400 20 17,1 A e 1000 15,4 n o r 15 j 300 il 500 M 10 200 0 5 År 2002 2003 2004 100 0 År 2002 2003 2004 0 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004

Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare)

370 365 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall 360

e 0-60 dagar 60- dagar r 355 25 e 23,5 23,2

b a 23,1 r35 t 0 sa å

20 l r 345 365 ta An 340 r a

g 15 a

335 345 d 341 al t 330 10 8,5 An 7,8 8,3 325 År 2002 2003 2004 5

0 År 2002 2003 2004

Genomsnittlig syssel sättningsgrad Män Kvinnor Totalt 98 96 96,1 95,6 96

94 ) % 92 90,8 91 n

e ( 90,1

c 89,7 o90 t 89,4

Pr 88,7 88

86

84 År 2002 2003 2004 Anställda Övertid /fylln adstid timmar/anställd Förändr ing av eget kapital Män Kvinnor Total 6000 25 60 5303 5303 5328 47 50 5000 37 40 33 4218 4207 4229 20 r a 4000

r 24 30 d ll e Anställda

tä Övertid /fylln adstid timmar/anställd n

20 r 15 o k Förändr ing av eget12 kapital j n 10 a l a 3000 Män Kvinnor Total

m 10 5 l6000 s Mi -14 a 25 m i 23 nt 5328

60 5303 5303 T

0 A 47 2000 Anställda 10 19,2 50 5000 Övertid /fylln adstid timmar/anställd -10 År År År År År År År År 1085 1096 1099 Förändr ing37 av eget kapital 4218 4229 20 40 33 4207 Män Kvinnor Total r 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 13,1 -20 6000 25 a 4000 5

r 24 6030 d 5303 5303 5328 ll e tä n 47

20 0 r 15 o50 k 12 j n 5000 10 a l År 2002 2003 2004

a 3000

37 m 10 5 l s 4218 4207 4229 20 Mi 40 33 -14 a 0 m r i

nt År 200232 2003 2004

Årsresultat/skatte intäkte r i % T a 4000 A

r 0 24 30 d 2000 10 ll e 3 19,2 tä n -10 År År År År År År År År 20 2,5 1096 1099 r 15 o k 12 1085 j 2,4 n 10 a l

2,5 a 3000

13,1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 m -2100 5 l s Mi -14 a m

1,9 i 5

nt 23 2 T 0 A 2000 0 10 19,2 1,5 Årsarbetare -10 År År År År År 1,År2 År År År1085 2002 1096 2003 1099 2004 nt 0 13,1 ce 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1000 -210 Årsresultat/skatte intä0,kte7 r i % Män Kvinnor Totalt År 2002 2003 2004 r 0,5 6000 5 P o 0,35 0,3 Sjukdagar per anställd och kön 2,5 -0,7 0 2,4 4812 4848 2,05 5000 År 2002 4781 2003 2004 53 0 År 1997 År 1998 År 1999 År1,2009 0 År 2001 År 2002 År 2003 -0,52 Årsresultat/skatte intäkte r i % År 2002 2003 Män Kvin2no00r4 Totalt e 3743 3760 3792 40

a 4000 3 År 2004 t 34,7 34,9 35,1 1,-15 1,2 e Årsarbetare

2,5 b r 35 r nt 2,4 31,3 31,4 31,8 Sjukfrånvaro 2,5 a ce 1 0,7 rs 3000 Män Kvinnor Totalt 30 r 1,9 0,5 l å 6000 P o

2 0,3 SJUKDAGARr PER ANSTÄLLD 0,5 ta Sjukdagar per anställd och kön Sammanställning av sjukfrånvaro för årsredovisning a n 25

-0,7 g

A 2000 1,5 1,2 4781 Årsarbetare 4812 4848 a d 18,8 0 Kommu nens solid itet 5000 nt Detl 20totala antalet17,9 sjukdagar under17,9 perioden fördelat på antalet månads-

1037 1052 1056 a t ce 1 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 -0,5 0,7 1000 Män Kvinnor Totalt anställda, utan hänsyn tagen till sysselsättningsgrad.Män Kvinnor Totalt r

e Helår 2004 0,5 6000 3760 3792 An 1540

P o 3743 40 0,3 a 4000 0,5 År 2004 t 34,7 Sjukdagar per anst34äl,9ld och kön 35,1 -1 34 -0,7 e b r 1035 Total sjukfrånvaro, i timmar 758 854 35 32 r 0 4812 4848 SJUKDAGAR PER ANSTÄLLD OCH31 ,3KÖN: 31,4 31,8 31 31 a 4781 0 30 5000 År 2002 2003 2004 rs 3000 305 Total ordinarie arbetstid, timmar 8 048 755

30 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År27 2002 År27 2003 l å Män Kvinnor Totalt

-0,5 r e ta 40 23 3743 3760 3792 a n 25 a 4000 t 0

25 g Total sjukfrånvaro, i procent 9,43 t 34,9 35,1 År 2004 A 2000 34,7 a -1 e År 2002 2003 2004 en d b r 35 18,8

Kommu nens solid itet r c 31,8 20 l 20 17,9 31,3 17,9 31,4 a

1037 1052 1056 a t r

rs 3000 P o 1000 30

15 An l å 15 Total sjukfrånvaro över 60 dagar, timmar 501 045

40 r ta a n 25 10 34 g

A 2000 10 35 32 0 a Total sjukfrånvaro, i timmar 758 854 31 31 d 18,8 Kommu nens solid30 itet 5 År 2002 2003 2004 l 20 17,9 17,9 1037 1052 1056 a 5 30 27 27 t Total sjukfrånvaro över 60 dagar 0 1000 23 Arbetad tid (årsarbetare) An 15 t 4025 0 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2002Sjukdagar per anst2003älld och ålder 2004 i % av total sjukfrånvaro 66,03 en 34 4500 10 c 3520 32 31 31 0 r 30 År 2002 2003 2004 P o 3015 27 27 4000 5 0-29 år 30-49 år 50-99 år 23 50 Kvinnor t 2510 Kommunens nettol åneskuld 3500 0 År 2002 44,7 2003 2004 en e 45 41,6 c 205 r 3000 40 Total sjukfrånvaro, i timmar 658 925 ta r 40

P o 700 150 2500 Arbetad tid (årsarbetare) Total ordinarie arbetstid, timmar 6 407 409 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 arbe 35 rs 60100 r Sjukdagar per anställd och ålder 29,5 å a

4500 27,7 Total sjukfrånvaro, i procent 10,28 2000 3969 SJUKDAGARg 30 PER ANSTÄLLD26,4 OCH ÅLDER al a

5050 d n 4000 25 A t r 1500 al t k

n 18,6 0-29 år 30-49 år 50-99 år 4000 Arbetad tid (årsarbetare) 20 17,1 A 50 e Kommunens nettol åneskuld 3501000 15,4 Män n År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Sj44uk,7dagar per anställd och ålder o r 15 j e 4500 45 41,6

300 r il 300500 40 Total sjukfrånvaro, i timmar 99 928 ta M 10 700 4000 40 200 2500 arbe 0 355 0-29 år 30-49 år 50-99 år Total ordinarie arbetstid, timmar 1 641 346 rs 600 3500 År 2002 2003 2004 r 50 29,5 å 100 Kommunens nettol åneskuld a 44,7 27,7 2000 3969 g 300 26,4 al

a Total sjukfrånvaro, i procent 6,09 e 45 År 2002 2003 41,6 2004 r 500 d n 3000 40

0 ta 25 A t r 1500 al

t 40

k 700

n 18,6 400 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 2500 20 17,1 A arbe e 1000 35 15,4 n rs 600 r 29,5 Under 29 år o r å a 15 j

27,7

300 2000 g il 3969 30 26,4 al 500 a M 500 d 10 n 25 Total sjukfrånvaro, i timmar 58 822 A t r 200 1500 al t k 0

n 5 18,6 400 20 17,1

År 2002 2003 2004 A Total ordinarie arbetstid, timmar 990 753 e 100 1000 15,4 n Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare) 0 o r 15 j 300 År 2002 2003 2004 il Total sjukfrånvaro, i procent 5,94 0 500 M 370 10 200 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 0 5 365 År 2002 2003 2004 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall 100 SJUKDAGAR0 PER ANSTÄLLD OCH FRÅNVAROINTERVALL 30-49 år 360 År 2002 2003 2004 0 Total sjukfrånvaro, i timmar 350 855 e 0-60 dagar 60- dagar r 355 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 25 e 23,5 23,1 23,2 Total ordinarie arbetstid, timmar 4 019 080 b a r35 t 0 Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare) sa Total sjukfrånvaro, i procent 8,73 å

370 20 l r 345 365 ta 365 An 340 r Sjukdagar per anställd och frånvarointervall a

Timanst ällda: Arbetad tid (årsarbetare) g 15 360 a Över 50 år

335 345 d 341 al e 370 0-60 dagar 60- dagar t r 355 Total sjukfrånvaro, i timmar 349 177 330 10 8,5

An 25 8,3 e 7,8 23,5 23,1 23,2 b a 365 Sjukdagar per anställd och frånvarointervall r3532 t 50 Total ordinarie arbetstid, timmar 3 038 921 sa 360 År 2002 2003 2004 å

205 l r 345 365 Total sjukfrånvaro, i procent 11,49 e ta 0-60 dagar 60- dagar r 355 An 340 r 25 e 23,5 a 23,1 23,2 b a g r35 t 0 150 a År 2002 2003 2004

335 345 d sa 341 å al

t 20 l r 345 365 330 ta 10 8,5 An 7,8 8,3 An 340 r

325 Sjukfrånvarona har ökat något och ökningen är något högre hos

g 15

År 2002 2003 2004 a

335 345 d 5 341 männen än hos kvinnorna. Inflödet till nya sjukskrivningar har inte al

Genomsnittlig syssel sättningsgrad t 330 10 8,5 ökat,An utan 7,de8 pågående sjukskrivningarna8,3 har blivit längre. Tre Män Kvinnor Totalt 0 98325 förvaltningarÅr står2002 för en större ökning2003 av frånvaron.2004 En av dessa År 2002 2003 2004 96 96,1 5 95,6 96 är handikappförvaltningen och där genomförs en kartläggning av varje sjukskriven, och olika åtgärder planeras eller pågår. Ca hälf- 94 0 År 2002 2003 2004

) ten av personerna som har frånvaro har tillfällig sjukersättning eller

% Genomsnittlig syssel sättningsgrad 92 90,8 91 arbetar deltid. I mindre förvaltningar får en marginell ökning av n e ( 90,1 Män Kvinnor Totalt c 89,7 o9098 t 89,4 sjukfrånvaron stor genomslagskraft. Kommunledningsförvaltningen

Pr 88,7 96 96,1 95,6 tillhör också de förvaltningar som ökat sin frånvaro. Här kan all ök- 96 88 Genomsnittlig syssel sättningsgrad ning hänföras till gruppen 50 år och äldre. Flertalet av personerna Män Kvinnor Totalt 988694 har ej arbetsrelaterad frånvaro. ) 96,1

% 96 95,6 968492 90,8 91 n År 2002 2003 2004 e ( 90,1 c 89,7 I åldersintervallen 0-29 och 50-99 år minskar sjukfrånvaron, men

o t 89,4 9490 Pr 88,7 i åldersintervallet 30-49 år ökar sjukfrånvaron. I det sistnämnda )

% 88 92 90,8 91 intervallet finns också flertalet av kommunens anställda. n e ( 90,1 c 86 89,7 o90 t 89,4 Pr 88,7 På samtliga förvaltningar arbetas hela tiden med olika lösningar för 8884 År 2002 2003 2004 att komma tillrätta med sjuktalen. Detta arbete kommer att fortsätta 86 i oförminskad omfattning under 2005 och ett speciellt projekt

84 planeras för att kartlägga och vidta åtgärder för långtidssjuka. År 2002 2003 2004

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Karlskrona municipality – brief facts KARLSKRONA – CULTURAL HERITAGE WITH AMBITIONS During the same period the increase of the municipal wages and salaries reached the level of at least 3,5 per cent. These In Karlskrona we are fully mobilizing for a continuous positive circumstances combined with a substantial growth of volumes development and creating venues that may be the germ of new in Child care and the care of Elderly and Disabled People have enterprises within all lines of business. Simultaneously there are led to a financial deficit in the accounts of in all 14 MSEK. In big efforts made to preserve the world heritage that gave the fact this is the first time in nine years, when Karlskrona has to town a place in the UNESCO list of “natural and cultural pro- present a final deficit. perties of outstanding universal value in a rapidly developing world”. Ever since Karl XI founded the town in 1680, stately Early 2004 when it became obvious to us that the tax baroque style buildings, grandiose churches, military supply revenues would not obtain the level we had expected the City stores, charming timber houses and the all-important naval port council still decided not to enforce new heavy cutbacks in the have blended into a unique setting. approved budget. The main reason for this decision was the presence of an initial boom in the national economy. Even if Karlskrona of today is characterised by a collaboration the pace of this boom somewhat has slowed down, most facts between municipality, local industry and higher education. A still indicate that this analysis of the situation very much was the collaboration that has proved successful, providing the basis right one. for continued progress and expansion. As good examples of this collaboration we can mention the network of Telecom City The City Council of Karlskrona has established a long-term and the Award of the University of Blekinge as the “Student financial strategy adapted to normal financial fluctuations. region of the Year 2005”. By creating opportunities for cross- This strategy means that the municipality during years when fertilization between different trades Karlskrona continues its the financial situation is favourable saves money in order to open-minded attitude to new innovations. consume it during years when the financial situation is less favourable. This strategy enables us to improve the long-term The town itself is surrounded by water, situated on 33 islands planning as well as to reduce the uncertainty concerning the in the Blekinge archipelago. Karlskrona’s coastal setting makes financial frames of the different municipal boards. Now when the town a natural gateway to the other countries in the Baltic the financial situation is improving and we hopefully are region, which can be seen in the ever-growing number of ferry entering a boom, the main goal must be to turn the negative services between Karlskrona and Poland and in the contacts financial figures of 2004 into positive financial figures of 2005. with the Baltic countries. Twin-city agreements are for instance If this adaptation will be a failure, we most likely will be facing since long ago established with the cities of Klaipeda, Gdynia, new heavy cutbacks in the municipal budget during the next Baltijsk and Rostock and recently a corresponding agreement economic recession. also has been established with the Liepaja district in Latvia. Karlskrona has a population of approximately 61,000. Wher- ever you find yourself the countryside and the outdoor life are Financial Informations always close by. During the summer months the archipelago offers exciting boat trips, fishing, diving and sailing. Winter THE MUNICIPALITY OF KARLSKRONA settles quietly over the archipelago and invites skating and ice fishing. In millions of EURO Karlskrona is also a town with a flourishing café scene, INCOME STATEMENT and is seeing a rise in the number of different restaurants and bars. New shops and chain stores are opening which make 2004 2003 Karlskrona an attractive shopping centre for the whole region. Operating income 69 66 Operating expenses -285 -275 The unique background of archipelago, magnificent beech Depreciation -12 -12 and oak forests and its history combined with a favourable bu- Operating profit -228 -221 siness climate give Karlskrona an advantage over many other Tax revenue 228 223 municipalities. Karlskrona has also good facilities for advanced Profit after tax revenue 0 2 studies, attractive environments, a growing commercial sector Interest income 10 11 and people with an open mind. Interest expenses -11 -12 Net income -1 1 FINANCIAL ACCOUNT BALANCE SHEET The national economic situation was substantially improved during the year of 2004. Preliminary figures indicate a growth 2004 2003 of the Swedish GDP of more than 3,5 per cent. This figure Fixed assets 449 393 was in fact remarkably high compared to the development in Current assets 38 30 Total assets 487 423 the “Euro-countries”, which in average stopped at less than 2 per cent. Unfortunately the number of people employed Equity 112 112 still has not increased despite the strong economic growth. Provisions 5 4 As a result of this the tax base of the municipalities, which Long-term liabilities 313 259 consists of revenues from salaries and wages, has grown much Current liabilites 57 48 slower than the municipal sector had expected. The Swedish Total equity and liabilities 487 423 Government and the Parliament have observed this situation and have as a remedy granted the municipal sector additional Guarantees and pledged assets 44 75 financial funding. Yet the growth of our tax revenues 2004 stop- Contingent liabilites for pensions 94 90 ped at only 2,0 per cent compared to the outcome of 2003. Contingent liabilites, other 23 22 Solidity 23,0 % 26,6 %

54 Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun UTGIVARE Karlskrona kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten i samarbete med Informationsenheten

PRODUKTION andysgraphics Foto: Mats Kockum Upplaga: 400 ex

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun Telefon växeln: 0455-30 30 00 Besöksadress: Östra Hamngatan 7 B Postadress: 371 83 Karlskrona www.karlskrona.se Fax: 0455-30 30 30

Årsredovisning 2004 Karlskrona kommun