Tillväxtstrategier för en krympande kommun:
En kvalitativ fallstudie över Simrishamns kommun
Growth strategies for a shrinking
municipality:
A qualitative case study over Simrishamn municipality
Andrea Milakovic & Oscar Stark
Byggd miljö i fakultetet för kultur och samhälle Självständigt arbete 20 HP Vårterminen 2020 Handledare: Robert Hrelja Förord
Vi vill tacka vår handledare Robert Hrelja som har varit till en stor hjälp för oss. Dessutom vill vi tacka Simrishamn kommuns representanter som har ställt upp på intervjuerna och varit tillmötesgående. Sist men inte minst vill vi betona att vi är väldigt tacksamma för varandras stöd och insatser i studien.
1 Sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att genom ett kvalitativt metodval se med hjälp av vilka metoder en svensk landsbygdskommun hanterar en kontinuerlig befolkningsminskning, som anses medföra en regional obalans. Detta har skett genom en litteraturstudie som innefattar olika perspektiv på ämnet och en fallstudie. För att besvara uppsatsen syfte har vi utgått från en litteratur- och intervjustudie, samtidigt har vi granskat Simrishamns kommunala dokument. Detta arbete grundar sig i att det finns tendenser i dagens samhälle som tyder på att flertalet av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Detta uttrycker sig mest i Sveriges mindre kommuner och landsbygder, som avfolkas allt mer genom att både människor och företag flyttar därifrån till större städer. En respons till detta görs av politiker och kommuner genom satsningar på strategier som ska motverka en fortsatt befolkningsminskning samtidigt ska strategierna generera en befolkningsökning för att kunna föra kommunen framåt. I denna studie har vi utgått ifrån begreppet tillväxtstrategier som vi sedan har satt i förhållande till fallstudien över Simrishamns kommun som innehar en befolkningsminskning. Därav har vi skapat denna studies frågeställning; Vilka tillväxtstrategier har framlagts av Simrishamns kommun, för hantering av en befolkningsminskning och varför?
Resultaten av studien, påvisar att de generella tillväxtstrategier som har förekommit i litteraturöversikten, inte har kunnat appliceras fullt ut på Simrishamns kommun eftersom kommunens tillväxtstrategier inte har fokus på att skapa en befolkningsökning. Istället jobbar Simrishamns kommun med att förbättra och förstärka dagens förutsättningar vilket ska generera en starkare attraktionskraft, tillväxt kommer på köpet.
Nyckelord: tillväxtstrategi, befolkningsminskning, krympande städer, attraktivitet, regionförstoring
2 Abstract
The purpose of this qualitative study has been to see what type of strategies are being used by a Swedish rural municipality that faces a continuing depopulation, which is considered to cause a regional disparity. We have based our thesis upon reviewings of literature, interviews and municipal documents. The work is based on the fact that there are trends in today's society that indicate that most of Sweden's municipalities have a declining population. This is most pronounced in Sweden's smaller municipalities and rural areas, which are increasingly depopulated by both people and businesses who are moving to larger cities. Politicians and municipalities response is to develop strategies that will counteract a continued reduction in population while generating a population increase in order to further advance the municipality. The study is originated from the concept of growth strategies, which we have then put in relation to the case study of Simrishamn municipality which has a population decrease. Hence, we have created this study's question; What growth strategies have been put forward by the municipality of Simrishamn for managing population decrease and why?
The results of the study show that the general growth strategies found in the literature review, could not be fully applied to the municipality of Simrishamn, since the municipality's growth strategies do not focus on creating a population increase. Instead, the municipality of Simrishamn is working to improve and strengthen today's conditions, which will generate a stronger attractiveness, growth follows.
Key words; growth strategy, population reduction, shrinking cities, attractiveness, regional enlargement
3 Innehållsförteckning
Förord 1 Sammanfattning 2 Abstract 3 Innehållsförteckning 4 1. Inledning 7 1.1 Bakgrund och avgränsning 7 1.2 Syfte och problemformulering 8 1.3 Forskningsfråga 8 1.4 Disposition 8 1.5 Begreppsdefinition 9 1.5.1 Regional Obalans 9 1.5.1.1 Strategi 10 1.5.2 Tillväxt 10 1.5.3 Krympande städer och kommuner 11 1.5.4 Regionförstoring 12 2. Bakgrund 13 2.1 Urbana regioners betydelse 13 2.2 Urbanisering och pendlingsavstånd i Sverige 13 2.3 Utbildning 15 2.4 Konsekvenser av en minskad befolkning 15 2.4.1 En kommuns image 16 2.5 Varför eftersträvas en befolkningstillväxt? 17 3. Metod 19 3.1 Litteraturstudie 19 3.1.1 Utförande 19 3.2 Fallstudie 20 3.2.1 Dokumentanalys 21 3.2.2 Simrishamns hemsida 22 3.2.3 Kvalitativ semi- strukturerad intervju 23 3.2.3.1 Utförande av intervjuer 23 4. Litteraturöversikt 25 4.1 Synen på en framgångsrik stad 25
4 4.2 Teoretiska antaganden 26 4.3 Tillväxtstrategier 27 4.3.1 Marknadsföring 28 4.3.2 Värvning 30 4.3.3 Samarbeten 32 4.3.4 Regionförstoring 32 4.3.4.1 Virtuell regionförstoring 34 4.3.5 Profilering och/ eller specialisering 35 4.3.6 Attraktiv boendemiljö 35 4.4 Sammanfattning/ reflektion 36 5. Fallstudie Simrishamns kommun 38 5.1 Bakgrund 38 5.2 Befolkningsutveckling 39 5.3 Åldersfördelning 41 5.4 Försörjningskvot 43 5.5 Pendling 44 5.6 Utbildning 45 6. Resultat och analys 47 6.1 Marknadsföring 47 6.1.2 Analys av marknadsföring 48 6.2 Ambassadörer 49 6.2.1 Analys av ambassadörer 50 6.3 Profilering och/ eller specialisering 50 6.3.1 Analys av Profilering och/ eller specialisering 51 6.4 Värvning 52 6.4.1 Analys av värvning allmän och värvning av personer med utländsk bakgrund 53 6.5 Attraktiv boendemiljö 53 6.5.1 Analys av attraktiv boendemiljö 55 6.6 Regionförstoring 55 6.6.1 Analys av regionförstoring 56 6.7 Samarbeten 57 6.7.1 Analys av samarbete 58 6.8 Synen på en befolkningstillväxt 59 7. Diskussion och slutsats 61 7.1 Senare forskning 64
5 Källförteckning 65 Artikel 65 Bok 65 E-bok 66 Examensarbeten och uppsatser 67 Rapport 69 Strategidokument 70 Webbsidor 70 Bilagor 73 Bilaga 1. 73 Bilaga 2. 74 Bilaga 3. 75 Arbetsfördelning 76
6 1. Inledning
1.1 Bakgrund och avgränsning
Idag pågår en urbanisering i Sverige som även innehar den högsta urbaniseringstakten inom EU. Vad som menas med det är att det sker en folkförflyttning från landsbygden till stadsområden. Det finns flertalet kommuner som domineras av landsbygd som nu påverkas av att deras invånare förflyttar sig utanför kommunens gränser och därmed skapar en negativ befolkningsutveckling inom den. Cirka hälften av Sveriges kommuner (290 st) minskar i sin befolkning och majoriteten av dessa har gjort det sen början av 1970-talet. Enligt SCB (2020) visar det sig att var femte kommun under 2010-talet har minskat och att det funnits kommuner som tappat upp emot 10% av befolkningen. Om denna trend fortsätter kommer en stor del av landets kommuner att påverkas negativt. Med utebliven befolkning finns risk för överdimensionerad infrastruktur till en underdimensionerad användarskara. Skatteintäkterna från invånarna uteblir och det blir allt svårare att upprätthålla ett välfungerande samhälle. Om intäkterna minskar, drabbar det välfärden och försök till att investera inom kommunen (Syssner, 2014), vilket leder till att det skapas en regional obalans. För att vända detta, vidtar många kommuner strategier för att antingen bibehålla den befintliga befolkningsandelen eller skapa en befolkningstillväxt.
I en rapport skriven av Syssner (2014) betonas särskilt två strategier för hantering av en befolkningminskning; anpassningsstrategier och tillväxtstrategier. Då den förstnämnda, anpassningstrategin, betonar anpassningen ”av kommunens organisation och verksamhet efter rådande och framtida förutsättningar”, prioriterar tillväxtstrategierna lockandet av en ny befolkning och företag som ska skapa en tillväxt (Ibid sid. 40). Tillväxtstrategin går i hand med det som Fjertorp (2012) skriver om; politiker och tjänstemän i landets kommunernas tro på strategier för att skapa tillväxt är att öka befolkningen inom kommuner. På grund av politikernas starka tillväxttro som en lösning för befolkningsminskningen och för att inte göra ett för brett arbete, har vi valt att avgränsa oss till just tillväxtstrategier (Ibid).
Denna studie kommer att ske genom en kvalitativ innehållsanalys, som kommer att innefatta en triangulering av metoder. Arbetet kommer att bygga på en fallstudie över Simrishamns kommun, som i nuläget anses vara krympande. Utöver fallstudien kommer vi även att
7 använda oss av en litteraturstudie som ger en bakgrund för att kunna diskutera fallet om Simrishamn.
1.2 Syfte och problemformulering
Syftet är att genom ett kvalitativt metodval se med hjälp av vilka metoder en svensk landsbygdskommun använder för att hanterara en kontinuerlig befolkningsminskning som anses medföra en regional obalans. Detta kommer att ske genom en fallstudie och en litteraturstudie som innefattar olika perspektiv på ämnet.
Anledning till valet av forskningsområde är på grund av att det i dagens samhälle finns tendenser som tyder på att flertalet av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Detta uttrycker sig mest i Sveriges mindre kommuner och landsbygder, som avfolkas allt mer genom att både människor och företag flyttar därifrån till större städer. En respons till detta görs av politiker och kommuner genom satsningar på strategier som å ena sidan ska hejda en fortsatt befolkningsminskning och som å andra sidan ska generera en befolkningsökning för att kunna föra kommunen framåt. En annan anledning till detta arbete är att det i framtiden kan hjälpa andra kommuner som minskar i sin befolkning att se vad som har gjorts just i Simrishamns kommun och hur de har agerat. Vad det har blivit för utfall och om de metoder som använts i detta fall kan appliceras i en annan kommun med liknande utmaningar.
1.3 Forskningsfråga
- Vilka tillväxtstrategier använder Simrishamns kommun, för hantering av en befolkningsminskning och varför?
1.4 Disposition
Denna kandidatexamen inleds med kapitel 1 som består av en inledning av huvudtemat. Det följande kapitlet 2, består av en bakgrund som omfattar ett historiskt översikt och redogörelse för de viktiga begrepp, som är återkommande genom detta arbete (t.ex. pendling). Samtidigt behandlas här kommunernas problematik med befolkningsminskningar. Vidare följer
8 kapitel 3 som ger en beskrivning av hur denna studie har skapats. Det vill säga genom vilka metoder och medel samt varför. I kapitel 4 presenteras en litteraturöversikt som bortsett från att redogöra en tidigare forskning inom ämnet, också syftar till att identifiera de teoretiska antaganden som i sin tur används för att analysera fallstudien. Samtidigt innehar detta kapitel en redogörelse för begreppet tillväxtstrategier och de tillvägagångssätt genom vilka denna huvudstrategi tillämpas i kommuner. Kapitel 5 innehåller en bakgrund till kommunen Simrishamns rådande omständigheter som gör att kommunen minskar i befolkningsandel. Kapitel 6 innehåller ett resultat och en djupare analys över hur tillväxtstrategierna har anpassats i fallstudien, Simrishamns kommun. En diskussion med hänsyn till syftet av denna uppsats, sker i kapitel 7. Detta kapitel innehåller även en slutsats och förslag på framtida forskningar.
1.5 Begreppsdefinition
1.5.1 Regional Obalans
Med regional obalans syftas det på de regionala skillnader som finns, exempelvis de skillnader mellan tillväxtområden kring storstäderna och glesbygdskommuner där arbetslösheten ökar (Sveriges Riksdag, 1996). Obalansen yttrar sig kraftigare ju större skillnader det är mellan olika regioners välfärd, sysselsättning, inkomst och utbildning (Urbanutveckling, 2020). Dessa skillnaders uppkomst beror på flera olika faktorer och kan påverkas av vad som sker i andra regioner. För glesbygdskommuner och landsbygdskommuner uttrycker sig obalansen, i kontrast mot storstadskommuner, genom exempelvis; de långa avstånden, den låga skattekraften och den sneda åldersfördelningen. Detta skapar svårigheter för dessa kommuner att upprätthålla en god servicenivå för sina invånare (Sveriges Riksdag, 1996). För att hantera regional obalans kan det krävas flera olika strategier för att kunna ta itu med den problematik det medför för de kommuner som missgynnas av denna obalans och i detta arbete avser vi att undersöka vilka dessa strategier är.
9 1.5.1.1 Strategi
Strategi är denna uppsats grundläggande teoretiska utgångspunkt, som används för att analysera studiens empiri. Faktumet är att strategi är ett brett begrepp som kan ha olika betydelser och innebörder, beroende på i vilket sammanhang det används eller av vem. Begreppets mest välkända och adekvata definition, inom användningsområdet stadsplaneringen, är att strategi är ett verktyg som innefattar tillvägagångssätt och metoder för att uppnå ett mål. Samtidigt sträcker sig strategier oftast under en längre tidsperiod och det är vanligt att det inte sker ett tydligt särskiljande mellan strategier och mål, utan att dessa två begreppen förknippas med varandra (Falkheimer & Heide, 2003). Detta arbete kommer att omfatta kommunala och regionala strategier, som används för att uppfylla kommunernas visioner och mål om en befolkningsökning. Innan en redogörelse om detta händer, sker en kort distinktion över vad begreppet tillväxt ska syfta på i detta arbete.
1.5.2 Tillväxt
Tillväxt är ett multidimensionellt begrepp som kan användas i olika kontexter. Begreppet innebär en ökning av olika format, exempelvis befolkningstillväxt eller ekonomisk tillväxt. Tillväxt kan skapas genom att öka sysselsättning eller att öka produktion. I de allra flesta sammanhangen förknippas begreppet till den ekonomiska tillväxten som är viktig för att upprätthålla välfärd eftersom den skapar ett starkare skatteunderlag och ett ekonomiskt starkare land, stad eller kommun. Dagens planerare siktar ofta på den ekonomiska tillväxten för att generera (tillbaka) en befolkningstillväxt. Eftersom tillväxt ofta anses vara eftersträvansvärt och positivt, uppfattas kommuner utan en tillväxt ha en problematisk situation som kan påverka imagen. (Fjertorp, 2012)
Tidigare har vi nämnt två grundläggande strategier; anpassnings- och tillväxtstrategin, genom vilka de flesta kommuner arbetar för att bekämpa en befolkningsminskning och för att nå en befolkningsökning. Tillväxtstrategin, som styrs utifrån önskan om tillväxt, är väldigt omtalad då den betonar vikten av en befolkningstillväxt och företags tillväxt. Faktumet är att detta begrepp är väldigt brett och kan i praktiken tillämpas på olika sätt i olika kommuner och sammanhang. Det är viktigt att betona att kommuner som använder sig av tillväxtstrategier kan göra många olika val och använda sig av många olika metoder som förhoppningsvis ska leda till en tillväxt i kommunen. Det finns alltså inte en enda tillväxtstrategi som en kommun
10 kan använda och i detta arbete ska vi undersöka vilka flera tillväxtstrategier och metoder en specifik kommun, Simrishamn, utövar. Vid utebliven tillväxt, är risken stor att en stad eller kommun minskar i antalet invånare. Följande stycke ska belysa händelseförloppet som utgår från krympande städer och kommuner.
1.5.3 Krympande städer och kommuner
Fastän att forskningen över krympande städer som ett begrepp är relativt nytt, är inte krympande städer som ett fenomen det, utan detta är något som har pågått under flera sekler världen över. Redan i den gamla forntida världshistorien kan vi hitta exempel på när befolkade samhällen har krympt i befolkningsantal i samband med naturkatastrofer, krig eller sjukdomar. Dock medan samhällen under dessa omständigheter tycktes kunna återhämta sig strax efter, ser situationen annorlunda ut idag, där en krympning anses vara mer av en stadigvarande process samtidigt som den försätter planerare med nya utmaningar. (Schett, 2011)
En slutgiltig definition till begreppet krympande städer existerar inte ännu, utan begreppet definieras på olika vis inom litteraturen. Medan Ganser och Piro (2012) tyder på att en krympande stad är en stad, en kommun eller ett urbant område som har genomgått en dramatisk befolkningsminskning, gör Karina Pallagst, & et al. (2009) en mer specifik definition av krympande städer, där hen beskriver begreppet som “ett urbant område med minst 10.000 invånare som har drabbats av en större befolkningsminskning i mer än 2 år som undergår ekonomiska förändringar med vissa symptom av en strukturell kris”. Här är det viktigt att påpeka att de båda föregående definitioner av begreppet är skräddarsydda utifrån USA och Tyskland som har haft en större stadskrympning än vad som skett i Sverige, där glesbygder och landsbygder har drabbats hårdast av krympning. På grund av detta kommer denna uppsats definition av områden att utgå ifrån relativt öppna tolkningar och definitioner, samtidigt som betoningen kommer att vara på krympande kommuner, landsbygdsområden eller glesbygder som har råkat ut för en tydlig befolkningsminskning och/eller ekonomisk stagnation. (Ganser och Piros, 2012).
11 Trots att detta arbete ska fokusera på kommuner, har mycket av den forskning som vi tagit del av i detta arbete, behandlat krympande städer. Vi har valt att läsa på om krympande städer då vi anser att de tillväxtstrategierna som tillämpats i städer, även kan till en stor del appliceras på en kommunal nivå. Eftersom de olika kommuntyper ibland kan flyta in i varandra, ansåg vi att det var viktigt att framkalla följande stycke som både tydliggör karaktärsdragen i varje kommuntyp, samtidigt som det förklarar skillnaderna mellan dem. Vidare följer en presentation över begreppet regionförstoring.
1.5.4 Regionförstoring
Regionförstoring är en metod för att generera en ekonomisk tillväxt i en region eller mellan flera olika. Enligt denna metod åstadkoms den ekonomiska tillväxten genom utvecklandet av kommunikationen mellan städer och kommuner. Vidare kan detta innebära sammanlänkningar mellan bostads- och arbetsmarknader såväl som övrig infrastruktur (Urban Utveckling). Sammanlänkningarna inom regionen görs med utgångspunkt i att bredda arbetsmarknaderna och skapa bättre pendlingsmöjligheter (Eriksson, 2012, sid 25- 26). Detta begrepp är relevant i denna studie då regionförstoring som strategi, är något som används av flertalet kommuner idag med förhoppningar om att stärka kommunen och öka tillväxten.
12 2. Bakgrund
Detta kapitel handlar om kommunernas problem med befolkningsminskningar. Kapitlet avslutas med en redogörelse av varför en befolkningsökning eftersträvas, men först följer en beskrivning av den urbana regionens betydelse för svenska kommunernas utveckling. Detta kapitel består av en bakgrund som omfattar ett historiskt översikt och redogörelse för de viktiga begrepp, som är återkommande genom detta arbete (t.ex. pendling).
2.1 Urbana regioners betydelse
Sverige har idag 21 regioner och 290 kommuner (Sveriges kommuner och regioner, 2020), vars ekonomiska utveckling och tillväxt fortfarande är starkt knuten till de storstadsnära-regionerna som i sin tur formar lokala marknader för arbete och boende för befolkningen. Ansvarskommitténs (2006) rapport, betonar just urbana regionernas storlek och geografiska närheten som en grundläggande faktor för tillväxt, mångfald och ekonomiskt välstånd. Ju större en urban region är, desto mer konkurrensfördelar innehar denna, i jämförelse med de små regioner och dess nära belägna kommuner vars största problematik utgår ifrån att deras lokala marknad, på grund av den mindre storleken, endast ger plats för specialiserade verksamheter utan någon möjlighet för ett större urval av verksamheter. Rapporten går vidare med att beskriva att de kommuner som växer än i dag, är de som är koncentrerade till storstadsregionerna (Ibid, sid 23). Som en kontrast till detta har vi närmare 200 resterande kommuner, som antingen har en långvarig och kontinuerlig stagnation eller riskerar att krympa inom närmaste tid. Befolkningsminskningen beskrivs här som en konsekvens av den lokala marknadens storlek, inte en kommunstorlek eller befolkningsantal (Ansvarskommittén, 2006). Vidare följer en beskrivning av de största traditionella anledningarna till varför människor har ansetts att flytta. Här ingår jobb-, utbildning- och pendlings relaterade skäl.
2.2 Urbanisering och pendlingsavstånd i Sverige
Sedan mitten av 1800- talet och början på 1900- talet har Sverige upplevt en accelererande och långvarande befolknings- och företagsomförflyttning från landsbygden till större städer.
13 I samband med den senaste sammansättningen av landets kommuner, har koncentrationen av ekonomisk tillväxt centrerats till vissa centralorter och regioner i landet (Ansvarskommittèn, 2006). För närvarande kan vi se denna koncentration i både landets största städer men även i de samhällen som på ett geografiskt närstående sett kan få en nytta av spridningen från vinnarregionerna. Mer specifikt sagt är det här tal om de tätortsnära (stadsnära) landsbygder som ligger innanför det acceptabla pendlingsavståndet till vinnarregionerna. Det är alltså inte landsbygdens eller kommunernas storlek som är det viktiga som genererar en ekonomisk tillväxt, utan det är dess geografiska närhet till vinnarregionerna. Ett återkommande begrepp för denna utveckling, vilket utgår ifrån spridandet av vinst, har i litteraturen introducerats som urbaniserad landsbygd. Den urbaniserade landsbygden som omfattar ett pendlingsavstånd på 4-5 mil från de 20-30 största tillväxtorter, anses vara en bostadszon där människor väljer att bo, trots att en nödvändig pendling sker in och ut från de närliggande städerna för jobb och studier. (Amcoff, 2008 i Formas Fokuserar, 2008)
Medan den tätortsnära landsbygden har blivit ett populärt boendemiljö med närhet till både stadslivet och naturen, står de glesbygder som ligger utanför pendlingsradien och som oftast har en dålig kommunikation med övriga städer, inför nya svårigheter. Historiskt sett har förflyttningar förklarats med att människor bosatte sig i närheten av sina arbetsplatser. Från 1990- talet börjades det dock uppmärksamma att korrelationen mellan arbetsplats och boende blev allt svagare. År 2002 blev detta spikat i samband med en studie som påvisade att endast 18,6% av alla flyttningar var arbetsrelaterade (Riksdagen 2013). I dagens samhälle är det evident, med stöd av litteraturen, att boendevalen styrs av olika personliga värderingar. En vidare diskussion över de olika ståndpunkter som står angivna i litteraturen och som behandlar varför människor flyttar (bland annat flytt till attraktiva områden) beskrivs längre fram i arbetet. Det som återstår att berätta om urbaniseringen överlag, är att krympande städer kan anses vara en nödvändighet för en fortsatt urbanisering (Karnell 2010). Det nästkommande stycket kommer att behandla en annan traditionell uppfattning om varför människor anses flytta; utbildning.
14 2.3 Utbildning
Amcoff (2008) beskriver att i Sverige “Den tätortsnära landsbygden klarar sig bra. Men de landsbygder som ligger utanför pendlingsavstånd till de större städerna kan få det ännu svårare med sin befolkning” (citerad i Formas Fokuserar, 2008, sid. 71). Genom detta sagt kan vi se problematiken med att; bo på landsbygden som är utanför ett acceptabelt pendlingsavstånd och samtidigt vara i behov av att besöka de anläggningar såsom utbildning eller arbete som finns för långt bort. Johansson (2005) beskriver att, bortsett från jobbrelaterade-skäl, flytt även sker i samband med studier på gymnasiet eller på en högskolenivå (citerad i Formas Fokuserar, 2012). I fallen om starten av högskolestudier eller universitetsstudier, är det mest vanligt att endast ungdomarna flyttar, och att resten av familjen blir kvar i kommunen. En skillnad i omfattningen av flyttningar sker dock i samband med barnens påbörjan av en gymnasieutbildning. Detta leder oftast till att hela familjen och inte bara studenten är tvungen att flytta från orten (Björklund, 2010). När människor i stora omfattningar, lämnar ett område, sker det förändring i samhällen. Nästa del ska innehålla en presentation över några av de konsekvenser som uppstår när ett område avfolkas och effekter börjar kännas vid.
2.4 Konsekvenser av en minskad befolkning
För att kunna lösa ett problem, måste först problemets uppbyggnad förstås. Det som gör att en befolkningsminskning är svår att hantera är att det inte bara finns en enda förklaring till varför en plats drabbas av det. Ett krympande invånarantal har beskyllts på alla möjliga anledningar, till exempel: naturkatastrofer, avindustrialisering, förortsområden, globalisering och naturligtvis den naturliga ekonomiska cykeln för "boom and bust" (Hollander, 2018).
Ett av de första problemen som uppstår då det sker en befolkningsminskning är att skatteintäkterna minskar inom kommunen (Hollander, 2011). I städer som minskar blir det problematiskt när de har varit byggda rumsligt för ett visst antal invånare. Vidare när dessa invånare lämnar staden minskar inte stadens rumsliga form i takt med avfolkningen. Vilka samhällsklasser som flyttar ut spelar också roll. Om medel- och höginkomsttagare flyttar från ett område och lämnar kvar de fattigaste, kan en konsekvens bli att det påverkar de barn och ungdomar som växer upp i området, i den mån att det kan komma att saknas förebilder att se 15 upp till gällande viljan att utbilda sig och göra en karriär. Fastän forskningsområdet har mestadels varit i städer som lider av en kraftig befolkningsminskning och som är lokaliserade i USA (Hollander, 2018), är det något som kan i framtiden påverka oss i Sverige om det sker en för snabb och kraftig urbanisering som påverkar de områden som ligger på landsbygden.
Ett andra problem som följer med avfolkningen är den förväntan som finns på människans rationalitet; att när jobben försvinner ska människan följa dit jobben finns. Konsekvensen blir i en krympande stad eller kommun att de fattiga i samhället får det ännu tuffare genom att de inte har råd att lämna (Hollander, 2011). Lokala styren kan ha svårt att hantera cykler av tillväxt och expansioner men det är allt annat än lätt att hantera en stad eller kommun vid en nedgångsperiod. Under denna så kallade “nedgång” finns det skäl till att försöka fokusera på långsiktiga mål att förbättra livskvaliteten i samhället (Hollander, 2018). En studie som stödjer detta är utgjord av Edgar Rust och betonar att effekterna av en befolkningsminskning förväntas vara som kraftigast av generationen efter att tillväxten stannat av och dessa kan hålla i sig i upp till 50 år (citerad i Hollander, 2018)
2.4.1 En kommuns image
Slutligen anser flera skribenter och forskare att en kommuns image-knutenhet, är en stor anledningen till varför fokusen ofta läggs på en befolkningsökning. Syssner (2014) förklarar att det finns en stark tilltro om att en stads eller en kommuns image påverkas negativt om den förknippas med en befolkningsminskning. Genom att folk flyttar ut från ett område, skapas ett rykte om att detta område inte längre är “bra” eller attraktivt. Området blir i dessa fall karakteriserat med att vara krympande och endast krympande. I de allra flesta fallen skapar denna stigma om en befolkningsminskning en stor rädsla hos politiker och kommunens tjänstemän som fruktar att investerare och ännu mer av befolkningen ska flytta därifrån ifall de får veta om krympningen som pågår. På grund av detta anses ämnet om befolkningsminskningar vara känsligt för många aktörer och politiker inom en kommun. I vissa fall kan därför ett förnekande om befolkningsminskning vara närvarande i kommuner. Det är just detta som Syssner (2014) har uppmärksammat i många kommuner som hon har intervjuat angående deras arbete om krympande städer. Medan en politiker från Åtvidaberg uttryckte ett önskemål om att stryka begreppet krympande i association till deras kommun, berättade en tjänsteman från Valdemarsvik att det bör ske en kombination av arbetet om krympande med åtgärder för tillväxt (Syssner, 2014, sid. 24). Den sistnämnda tjänstemannen förklarade 16 sina ställningstaganden med att “man kan prata om en anpassning, men man kan inte bara anpassa sig och anpassa sig neråt tills man dör” (Syssner, 2014, sid. 24). I likhet med den citerade tjänstemännen, framhåller rapporten “Tillväxtstrategi Östhammars kommun, 2020” att fokusen ska läggas på en befolkningsökning vilken i sin tur ger uttryck för att kommunen är en bra plats att investera i (2015). Vidare förekommer det olika teorier om hur en befolkningsminskning bör mötas och om åtgärder för detta bör kommuniceras med medborgare och investerare, eller om den rätta vägen att gå är genom åtgärder som lockar mer människor. De olika strategier för hanteringar av befolkningsminskningar kommer att presenteras längre ned i detta arbete, medan det nu följer en redogörelse för de positiva aspekterna som en befolkningstillväxt kan skapa.
2.5 Varför eftersträvas en befolkningstillväxt?
När välståndet för en stad eller kommun mäts, görs det oftast utifrån befolkningsmängden, vilket gör att städer eller kommuner som krymper kan få en stämpel på att de inte är ett välmående område (Hollander, 2018). Enligt kommunallagen ska varje kommun arbeta för de redan befintliga invånarna och att en utökning av kommunens befolkning således ska göras med syftet att gynna de redan befintliga invånarna. Fjertorp (2012) konstaterar dock att det finns undantagsfall där kommuner ger ett sken av att låta utöka den kommunala servicen och skapa befolkningstillväxt vara ett självändamål än att faktiskt vara till en förbättring (Fjertorp 2012). Fjertorp anser att det ska finnas med i åtanken att vid en befolkningstillväxt är det oftast på en bekostnad från någon annanstans. Så om en kommun växer, är det med största sannolikhet en annan kommun som genomgår en avfolkning, den enes plus är således den andres minus (norran.se).
Anledningen till att befolkningstillväxt eftersträvas är för att det finns en förväntan att med ett större invånarantal, minskar kostnaderna per invånare för kommunen samtidigt som det ökar vid en minskad folkmängd (Fjertorp, 2012). Detta har gjort att befolkningsmängden har blivit ett stort fokus för kommunerna då mycket av den kommunala verksamheten och service är beroende av skatteintäkter från dess invånare. För en kommun som har en befolkning som inte nyttjar sin service till sin fulla kapacitet, tjänar de befintliga invånarna på att ta in fler människor till kommunen om servicen fortsätter att hålla en god kvalitet och inte
17 överbelastas. Detta då kostnaden per person sänks för alla de invånare som finansierar denna kommunala service (Fjertorp, 2012).
En annan viktig aspekt är att Sverige har en åldrande befolkning som i dagsläget är stabilt, men tendenser säger att en konsekvens av att vi har en åldrande befolkning är att i framtiden kan enskilda kommuner drabbas av arbetskraftsbrist. Potentiellt kan befolkningstillväxt vara lösningen för dessa kommuner på samma vis som de fyller luckor i dagens samhälle. I de kommuner som har en åldrande befolkning, blir det en bättre balans i befolkningens ålder vid en ökning av nya unga människor som kommer att täcka de hål i arbetsmarknaden när människor pensioneras eller väljer att flytta ifrån kommunen (Bergström, 2015).
En av de viktigaste punkterna till varför kommuner eftersträvar en befolkningstillväxt är för att det skapar en känsla av framtidstro, med aktörer som vågar investera i kommunen. Samtidigt förväntas det uppstå en bredare arbetsmarknad och det ges en känsla av att kommunen förs framåt i utvecklingen (Fjertorp, 2012). En följd av befolkningstillväxt och en framtidstro är att det skapar en attraktivitet till kommunen (Brorström & Siverbo, 2008). Denna attraktivitet blir en oerhört viktig del i kampen om befolkningen gentemot andra konkurrerande kommuner, vilket även lyfts fram genom att visa upp de positiva aspekterna över sin kommun i ett försök att överträffa de konkurrerande kommunerna (Broström & Parment, 2016).
18 3. Metod
Metodvalet inom denna undersökning har varit av kvalitativ-karaktär. Till skillnad från det kvantitativa metodvalet, som skapar siffror, fakta och statistiska underlag för bekräftandet av hypoteser, betonar de kvalitativa metodervalen mer djupare och beskrivande analyser av människors förståelser och erfarenheter av en viss situation. Den kvalitativa karaktären har tillämpats i arbetet över fallstudien Simrishamn, genom att kommunens tjänstemän har medverkat i form av intervjuer och bistått med en insyn av kommunens tillväxtstrategier och prioriteringar. I detta kapitel kommer först en redogörelse om litteraturstudien som tillåter en analys av fallstudien utifrån ett teoretiskt perspektiv. Sedan följer en presentation av hur fallstudien har byggts upp.
3.1 Litteraturstudie
Den första forskningsmetoden som detta arbete har bestått av har varit litteraturstudien. Litteraturstudien har mestadels bestått av tidigare forskning, skrifter och rapporter som berör fenomenet krympande städer. Anledningen till varför litteraturstudien har varit en av de huvudmetoder i detta arbete, är därför att vi genom det har kunnat skapa mer stöd för argument som presenterats. Litteraturstudierna har också syftat an till att identifiera teoretiska antaganden, som använts för att analysera fallstudien. Dessa har i sin tur kunnat ställas mot varandra under diskussionen av forskningsfrågan utifrån olika förutsättningar (Yin, 2007). Trots detta vill fortfarande belysa att allting som läses i litteratur inte alltid kan appliceras på varje given situation och att det gäller att vara medveten om att det är för att inte se saker som ultimata sanningar, utan snarare att denna kunskap existerar. Som en fortsättning på detta har vi ansett att det har varit viktigt att få tal del av flera olika infallsvinklar för att kunna skapa en helhetsbild eller i alla fall en så stor bild av helheten som möjligt.
3.1.1 Utförande
För att kunna genomföra analysen har vi, utöver sökmotorn Google, använt oss av Malmö universitets och -stadsbibliotekets databaser (Libsearch och Stadsbiblioteket Malmö). Valet av dessa metoder har varit på grund av lättillgängligheten och det breda utbudet som databaserna har erbjudit. För att begränsa vår sökning i arbetet, har vi använt oss av utvalda nyckelord och
19 begrepp, såsom urban shrinkage, population growth, attraktiva bostäder och tillväxtstrategi. Baserat på arbetets syfte och frågeställning har framtagandet av dessa nyckelord skapats för att fånga arbetets tema. Efter att ha sökt på orden, har vi läst igenom de relevanta sökträffarna och därefter samlat in dess information samt analyserat det. Med hjälp av nyckelorden har vi kunnat rama in de teorier och resonemang som har varit till underlag för detta arbete.
3.2 Fallstudie
I samband med att en litteraturstudie tillåter kombinationer av olika forskningsmetoder, har den andra grundläggande metoden i detta arbete varit fallstudien. En fallstudie beskrivs enligt Yin (2007) som en empirisk undersökning som fokuserar på ett nuvarande fenomen inom dess verkliga kontext. Som ett tillvägagångssätt för denna undersökning är många olika kombinationer av metoder möjliga och tillåtna (ibid). För att besvara uppsatsens fråga, har vi i detta arbete använt oss av flertaliga metoder som har bestått av kvalitativa semistrukturerad intervjer och dokumentanalyser. Med andra ord har dessa metoder tillsammans med litteraturstudien, bidragit till en triangulering för att lyfta upp kvalitén och trovärdigheten i undersökningen. Den typen av fallstudie som har använts i detta arbete har varit ”enfallsdesign”. Den största anledningen till varför vi har valt att i detta arbete använda oss av en enfallsdesign och inte en flerfallsdesign, är därför att den förstnämnda möjliggör ett genomförande av djupare analyser samtidigt som den genererar mindre oro över tidsbristen som blir närvarande i de fallen där flera olika falls samband ska studeras (Merriam & Greiner, 2019).
Det som har lett till valet av Simrishamns kommun har varit att kommunen har en kontinuerlig befolkningsminskning som förutspås att fortsätta minska med ca 6% inom de närmaste åtta åren (Andermatt, 2019). Det ska även tilläggas att, baserat på kommunens hemsida och kommunala dokument, kommunen har en ambition om att skapa en befolkningstillväxt. Kommunen är även delaktig inom Region Skåne som har starka regionala samarbeten och som skapar en förutsättning för en bättre befolkningsfördelning mellan kommunerna. Samtidigt anser vi att Simrishamn sticker ut från andra kommuner, i fråga om antalet sommarboende som attraheras till kommunen och som kännetecknar kommunen.
20 De komplexiteterna och möjligheterna som resulterar av det stora antalet av sommarboenden
i en kommun, kommer att diskuteras längre ner i texten.
3.2.1 Dokumentanalys
Utöver presentationen av litteraturen och utföranden av de kvalitativa intervjuerna, har dessutom kommunala strategidokument analyserats i detta arbete. För att undersöka om hur Simrishamns kommun planerar och förhåller sig till befolkningsförändringar, utifrån ett tillväxtperspektiv, har vi valt att granska kommunens översiktsplan. Fastän att detta dokument inte är juridiskt sätt bindande, ska varje svensk kommun innehålla en aktuell sådan. En översiktsplan, som ska omfatta hela kommunen, ska vara ett vägledande underlag för hur mark- och vattenområden ska användas, samt om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Samtidigt innehar översiktsplanen en central roll inom kommunernas arbete, med att formulera strategier för en långsiktig och hållbar utveckling. (Boverket, 2014)
Fördelar med att ha översiktsplanen över Simrishamns kommun i beaktning under detta arbete, är att detta material är lättillgängligt och i viss mån inte alldeles för svårläst. Däremot är det viktigt att ha i åtanken att detta dokument syftar till att vara ett visionsdokument, som ska vägleda den fysiska utvecklingen men det betyder inte att det ska realiseras. Eftersom dokumentet betonar sin egna kommuns ambitioner, mål och visioner om framtiden, är det viktigt att inte glömma att dokumentet inte har skrivits utifrån ett opartiskt ståndpunkt. Vid granskningar av liknande dokument är det essentiellt att förhålla sig kritiskt till tillförlitligheten i skriften, samtidigt som det är mer än eftersträvat att diskutera översiktsplanen tillsammans med andra material. I detta arbete har denna dokumentanalys setts som en komplettering till det som har kommit fram under intervjuerna, litteraturen, kommunens hemsida och vice versa. Detta har gjorts utifrån önskan om att stärka validiteten och trovärdigheten i undersökningen och i metodvalen.
Vid sidan om Simrishamns översiktsplan som har vunnit laga kraft, har vi dessutom granskat kommunens planer som numera endast är utställda. En detaljplan, är till skillnad från en översiktsplan, juridiskt bindande. Genom planen får en kommun reglera användningen av mark- och vattenområden (Boverket, 2014). Den detaljplan som vi har granskat har behandlat Simrishamns lämplighet för en ny bostadsbebyggelse, som ska innebära en utbyggnad av
21 småhusbebyggelse med trädgårdar och gemensam grönyta (Simrishamns kommun, 2020). Slutligen har vi tolkat den nationella planen om Ystad- och Österlenbanan som anses vara viktiga för de fyra kommunernas tillgänglighet till varandra men också till storstadsregionerna (Sydöstra Skånes Samarbeteskommitteén, SÖSK-b)
De dokument som har analyserats är:
Planer som vunnit laga kraft
- Simrishamns kommuns översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige den 30 november 2015 och vann laga kraft 15 mars 2017.
- Detaljplan för del av Mellby 27:52 och del av Mellby 3:121
- Yttrande om förslag till NTI- plan (Nationell plan) för transportsystemet (Ystad- Österlenbanan) 2018-2029 (N 2017/05430/TIF)
Studerandet av alla dokument har gjorts med hänsyn till uppsatsens tema, som är befolkningsminskningar och kommunens tillväxtstrategier vilka är skapade för att hantera denna problematik.
3.2.2 Simrishamns hemsida
Utöver granskandet av kommunens strategidokument, har vår uppfattning om kommunen även skapats genom studerandet av dess officiella webbplats. De punkter som vi har fokuserat extra mycket på från hemsidan har varit visioner, utmaningar och kommunens eventuella strategier som har skapats med hänsyn till en befolkningsminskning (Simrishamns kommun, 2020). Analysen av kommunens hemsida har dock gjorts med ett kritiskt öga. Vi har varit medvetna om att de flesta hemsidor, generellt, skrivs utifrån en partiskhet där fokuset ofta är på att framhäva och förmedla endast det positiva som hemsidan står bakom. Detsamma gäller för kommunala hemsidor, vilka fungerar som en marknadsföring för kommunen och dess image. Innehållet från Simrishamn kommuns hemsida har endast tagits i beaktning i detta arbete, när det har varit viktigt att förmedla just kommunens yttrande/ synsätt och inte de verkliga förhållandena.
Kommunens hemsidor har även varit den källa där vi har fått fram de kommunala dokumenten som finns beskrivna i stycket ovan.
22 3.2.3 Kvalitativ semistrukturerad intervju
Anledningen till varför kommunens närhet har varit viktigt i vårt val inom detta arbete, är på grund av att vi har velat göra intervjuer fysiskt, utifrån en kvalitativ semi-strukturerad metod. (I slutändan har dock detta egentligen inte varit viktigt då corona-epidemin utbröt och ändrade förutsättningar för oss hur vi närmade oss intervjuer). Valet av att använda en semi- strukturerad metod har sin bakgrund i att vi har velat kunna skapa något som styr samtalen hos alla intervjuade, samtidigt som denna metod tillät en möjlighet för att fånga det spontana i samtalet. Vi har även velat undvika den typiska ”förhör” känslan under intervjuerna (Walliman, 2017). Intervjuernas avsikter har varit att få kommunens representanternas perspektiv på hur framtagandet av tillväxtstrategin har gått tillväga och framför allt har vi velat få reda på varför valet av den tillväxtstrategi för hantering av befolkningsminskning, har gjorts. Vårt mål har även varit att under intervjutillfällen se hur kommunerna har uppfattat att deras tillväxtstrategi har fått för utfall.
3.2.3.1 Utförande av intervjuer
Proceduren som ledde fram till att intervjuerna ägde rum, startade med att vi ringde kommunens kundtjänst och därefter blev hänvisade till ett antal människor som hade olika ansvarsområden inom kommunen. Gemensamt för alla var att ansvarsområdena berörde kommunens tillvägagångssätt för tillväxt, t.ex infrastruktur, marknadsföring m.m. Efter att ha skickat iväg flertaliga mail med en presentation över oss och vad vi skriver om, fick vi svar från tre kommunanställda som var intresserade och gick med på att bli intervjuade. Innan intervjutillfällena ägde rum, vidarebefordrade vi förslag på frågor till de intervjuande så att de kunde få ett hum över vad vi var intresserade av att få veta från dem.
Vi startade intervjuprocessen den 12/5-20 med Jan-Erik Zandersson som är informationsansvarig för kommunen Simrishamn. Han skapar strategier tillsammans med digitala kommunikatörer och ansvarar för hur kommunen profileras (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Den 15/5-20 intervjuade vi infrastrukturstrategen och planarkitekten; Erika Johansson. Det är Erika som är kontaktpersonen inom strategiska frågorna, gentemot Skånetrafiken och Region Skåne- trafikverket (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Slutligen avslutade vi utföranden av intervjuerna med Ann-Sofie Pellas, som är en projektledare för
23 bostadsförsörjningsprogrammet och en översiktsplanerare inom Simrishamns kommun. Utöver dessa arbetsområden, jobbar Ann-Sofie även med regionplanen (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020).
Alla intervjuer spelades in efter godkännande och transkriberades i efterhand. Vi har båda varit närvarande under alla intervjutillfällen. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad form och exempel på frågor som ställdes finns under bilagor. Frågorna skiljde sig åt beroende på vem som intervjuades.
24 4. Litteraturöversikt
Till skillnad från kapitel 2 som endast har behandlat en bakgrund till problematiken, ska detta kapitel inneha en sammanställning av den aktuella kunskapen och tidigare forskningen inom det studerade området. Denna litteraturöversikt kan även skapa ett underlag för framtida forskning.
För att kunna diskutera en stad eller kommun ur positiva termer, är det viktigt att först betona vad synen på en framgångsrik och “bra” stad är. Genom att göra detta, är förhoppningen att läsarna ska kunna dra egna slutsatser om befolkningsökning är detsamma som en “bra” stad eller kommun. Efter synen på vad en framgångsrik stad är, följer teoretiska antaganden som används för att analysera fallstudien. Vidare är detta kapitel huvudsakligen uppbyggt av de tillväxtstrategier som används för att hantera befolkningsminskningar.
4.1 Synen på en framgångsrik stad
Synen på vad som är en framgångsrik stad utgår oftast från hur många invånare som bor i en stad. Flertalet akademiker, journalister och politiker använder befolkningsökning som ett argument, ibland det enda, till att en stad är framgångsrik. För de med tankesättet att ju större desto bättre, är logiken otvivelaktig, ju fler människor, desto större arbetskraft. Fler invånare genererar fler kunder till de lokala företagen och det genererar skatteintäkter till området, med mer skatteintäkter kan staden/kommunen investera i infrastrukturen vilket ska leda till att livskvaliteten förbättras (NY Times, 2017). Detta mått, att en befolkningsökning tyder på framgång, motbevisas då de flesta av världens mest eftertraktade städer faktiskt krymper i antalet invånare (Hollander, 2011).
Hollander (2011) menar att istället för att fokusera på dåliga mätningar, såsom en stad eller kommuns invånarantal, som inte säger något om den faktiska livskvaliteten, anser han att stadsplanerare ska istället fokusera på att kunna hantera förändringar, oavsett om det är staden som växer eller krymper. Teoretikern Richard Florida (2006) betonar att det just är platsen och dess beskaffenhet som är grunden till vad som lockar människor,
25 därför är det mer än nödvändigt för stadsplanerare att kunna begripa vad det egentligen är som attraherar människor och skapar en ekonomisk tillväxt för platsen. Utifrån detta, har Florida skapat en lokaliseringsteori som förklarar varför vissa kreativa människor samlas på vissa platser och inte andra.
4.2 Teoretiska antaganden
Richard Florida är en av de teoretiker som tyder på att människors beslut om flyttning grundas i en rad av flera olika faktorer och attribut som samlas in under begreppet platskvalitet. Florida (2006) formulerar en lokaliseringsteori vars huvudsakliga utgångspunkt är att människor inte vill endast ha en sak (ett jobb), utan människor vill ha en uppsättning av olika saker i en ny boendemiljö. Florida betonar att det är denna kombination av flera attribut i en stad som gör staden attraktiv. Mer specifikt, är det tal om sex attribut som anses vara de mest attraktiva och lockade i en stad; breda arbetsmarknader, livsstilar med olika scener och nattklubbar, sociala interaktioner, mångfald, autencitet och identitet. Aspekten om breda arbetsmarknader förklaras med att människor inte är på jakt efter endast ett jobb, utan människor söker sig till de platser som innehar flera arbetsmarknader, där människan enklare kan byta jobb efter en viss tid. På detta vis skapas det på platsen en gemensam arbetspool, som underlättar utbytet av arbetskraft. Faktumet att en livlig livsstil har rangordnats högre än en anställning, kompletteras med ställningstagandet av att det är allt fler människor som har en begäran om att uppföra sig själva som turister i deras egna städer. Till skillnad från människor som levde under 1900-talet och var inställda på att deras jobb var deras hela vardag, söker de nutida människorna tillgångar till allt fler fritidsnöjen som de kan erfara när arbetet är över. I likhet med den livliga livsstilen är tillgången till den sociala interaktionen efter jobben nödvändig. I dagens samhälle anses platser som är präglade av mångfald, att inneha en intellektualitet och öppenhet för alla människor (Florida, 2006).
“En attraktiv stad är inte nödvändigtvis en storstad- med den måste vara kosmopolitisk, den måste vara en plats där vem som helst kan finna likasinnade grupper av människor att trivas med, samt andra grupper att bli stimulerade av- interaktion mellan olika kulturer och ideer- där outsiders kan bli insidern.” (Florida, 2006, sid. 272)
Sist men inte minst är komponenterna autencitet och identitet viktiga för de skapar en blandad uppsättning av nytt, ungt och gammalt som skapar unika och originella upplevelser i en plats, samtidigt som de gör en plats till en statuskälla. (Florida, 2006). För att platser ska “lyckas” anses de vara tvungna att omfatta dessa aspekter där olika människor kan hitta något 26 som erbjuds för just dem. Dock syftar inte Florida på vilka människor som helst, utan Florida betonar just de kreativa människor vilka likaså ingår i den kreativa klassen. En definition av de precis nämnda kreativa människor, är att de är unga och innovativa människor som innehar en hög självmedvetandehet och arbetar med deras sinnen, till skillnad från de flesta arbetare som tillhör arbetarklassen och som utför arbete med deras fysiska kroppar. I många fall överlappar “arbetet med sinnet” med en högskoleexamen, dock menar Florida att detta inte är en nödvändighet som en människa måste ha för att kunna räkna sig in i den kreativa klassen. Eftersom kreativiteten visserligen anses vara den drivande faktorn bakom platser, förändringar och flyttningar, värdesätter inte människor (inom den kreativa klassen) längre en stads fysiska aspekter, såsom shoppingcentrum, som historiskt sett ansågs vara lockande. Istället riktar den kreativa klassen sitt fokus på så kallade kreativa centra som innehar alla de platskvaliteter som finns presenterade tidigare. Kreativa centra lyckas bra eftersom de lockar kreativa människor, genom attributer, som i sin tur skapar den ekonomiska- och befolkningstillväxt genom att företagen följer efter de kreativa människorna (Florida, 2014).
Även om kritiker skulle peka på att Floridas lokaliseringsteori för den kreativa klassen och de attributer som gör en stad attraktiv endast är applicerbart på globala metropoler och storstäder, visar en artikel av Bringselius (2018) motsatsen. Bringselius (2018) beskriver att den kreativa klassen som är en högkänslig människogrupp, trivs bättre i de lugna miljöer som exempelvis landsbygden, istället för i de storstadsnära områden som innehar höga tempon och tumult.
Anledningen till varför vi har valt att i denna text korporera in Floridas teoretiska antagande, är därför att vi har ansett att de sex attributer som gör att människor lockas till en stad, kan likställas med en kommuns strategier för att locka till sig fler invånare. Därav ska nästa stycke behandla just de strategier mot tillväxt som skapas och tillämpas i städer och kommuner samt omfattats i litteraturen.
4.3 Tillväxtstrategier
I inledningen av denna uppsats, har vi presenterat två olika huvudstrategier genom vilka problematiken över en befolkningsminskning hanteras. Anledningen till varför vi valt att utgå ifrån tillväxtstrategier i detta arbete, förklarar vi med att det kan finnas begränsningar med
27 tillämpandet av anpassningsstrategier i små och krympande kommuner, som även har betydligt mindre resurser än resterande kommuner.
Vid insatser mot att förhindra att ett område avfolkas är det vanligt att de insatser som görs ska påverka de yttre faktorerna, såsom att skapa en efterfråga att vilja flytta till området genom att bygga nya fastigheter (Hollander, 2018). Detta sker då via en omstrukturering där planerarna försöker att kämpa emot en befolkningsminskning, genom att försöka påverka inre och yttre faktorer för att uppmuntra privata investerare att skapa nya jobb, bidra ekonomiskt, höja kommunen samt generera en efterfråga på fastigheter. Ett problem som kan komma att uppstå när detta ska göras är att bristen på offentliga pengar som är till för ombyggnad av lediga och övergivna fastigheter saknas, vilket gör att partnerskap med ideella- och privata företag till en tilltalande väg för många lokala myndigheter (Hollander, 2018). I likhet med Hollanders (2018) omstrukturering, har Sousa och Pino definierat begreppet reaktion, som fastställer “när befolkningsminskningen endast hanteras genom tillvägagångssätt och strategier för att vända trenden och få mer tillväxt” (2015, citerad i Eriksson, 2016, sid. 12). I detta arbete kommer vi att använda oss av begreppet tillväxtstrategi, som ett gemensamt ord för omstrukturering och reaktion. Tillväxtstrategier har som mål i en kommun eller område att skapa; befolknings- och ekonomisk tillväxt, en bättre image, starkare skatteunderlag, fler arbetstillfällen och företagsetableringar m.m. Dock finns det olika insatser genom vilka tillväxtstrategier kan sättas i bruk, inom en kommun. Dessa förklaras i de nästkommande stycken.
4.3.1 Marknadsföring
Marknadsföring anses i flera olika sammanhang vara det enda rätta tillvägagångssättet för att fånga människors intresse för någonting. Denna strategiprocess handlar om att skapa ett ansikte utåt och väcka intresse, vilket ska resultera i människornas begäran till att vilja köpa en produkt, bruka en vara eller vara involverad i en viss gemenskap. I förhållande till krympande städer och kommuner, är marknadsföring ett välkänt tillvägagångssätt som tillämpas i planeringen, i hopp om att vända trenden till en befolkningsökning. Förutom reklam och kampanjer, kan marknadsföring tillämpas i kommuner genom skapandet av större event och projekt samt prestigebyggnader som “lägger kommunen på kartan”. Det finns även en så kallad “självgenererande marknadsföring”, där kommuner uppmanar invånare och
28 kommunens anställda att tala gott om den kommunen. Avsikten med denna typ av marknadsföring är att orden ska spridas från människa till människa och att på så vis fler människor ska höra gott om den kommunen (t.ex. Laxå kommun). (Glesbygdsverket, 2007a & Karnell, 2010)
Syftet med marknadsföringen är förstärkande av en lokal identitet i kommunen eller skapandet samt ökandet av platsattraktiviteten för att locka investerare, företagande, turister och invånare (Glesbygdsverket, 2007a). Fastän att flera kommuner uttrycker önskningar om att locka turister, är lockande av nya människor det mest fördelaktiga målet som kommunerna strävar efter att uppnå genom marknadsföringsstrategier. Likaså beskriver Niedomysl (2006) att tanken bakom uppvisande och utformande av marknadsföringsreklam och kampanjer, är att just påverka människors uppfattningar om en plats och få dem att vilja förflytta sig dit. Eftersom mycket betoning läggs på just värvning av nya boende i kommuner och städer, lägger många kommuner fokus på att uppnå detta genom att erbjuda attraktiva livs- och boendemiljöer via marknadsföringen (Glesbygdsverket, 2007a, sid. 43).
Förutom erbjudanden av attraktiva bostäder, är lyftandet av kommunernas attraktionskrafter ett tillvägagångssätt som kommuner satsar på. Eftersom det utgår ifrån framhävandet av det positiva i en kommun, kan det även innebära döljande av allt annat i den kommunen. Kommunernas hemsidor, beskrivs enligt Karnell (2010), som en form av marknadsföring som i stort sätt utgår ifrån framhävandet av det positiva i kommunen (sid. 9). Därför bör hemsidor och annan marknadsföring bemötas kritiskt. En annan metod är även att skapa jämförelser mellan sin kommun och en annan för att lyfta fram sina egna fördelar.
Eftersom de svenska kommuner innehar olika förutsättningar och resurser, påverkar detta deras möjligheter till marknadsföring. Enligt Glesbygdsverket (2007a) är det beskrivet att det är tätortskommunerna som satsar mest på marknadsföringen. Glesbygdsverket (2007a) berättar att en strategi som tätortskommunerna jobbar med utgår ifrån erbjudande av attraktiva tomter som i första hand ska locka barnfamiljer (sid. 43-45). Fokus på att attrahera barnfamiljer, som skapar ett begränsande av marknadsföringen till samma kategori av människor, anses vara ett gemensamt drag i flera kommuner och inte endast i tätortskommuner. En invändning till att det är tätortskommunerna som satsar mest på marknadsföringen, presenteras av Niedomysl (2006), som tyder istället på att det är landsbygdssamhällen som är mest aktiva när gäller marknadsföringskampanjer. Detta
29 förklaras med att landsbygdskommunerna har sedan 1990-talet upplevt en befolkningsminskning som har tvingat dem att vända sig till marknadsföring i hopp om att vända denna utveckling. Fastän att forskaren tycker att landsbygdsområden hade lyckats främst med marknadsföringen, skriver han att det inte är möjligt att generalisera och dra slutsatser om att marknadsföringen på landsbygden har lett till en befolkningsökning.
Slutligen påvisar en studie av Niedomysl (2006) att marknadsföringskampanjer i svenska kommuner inte har haft någon positiv effekt på inflyttningen av människor, trots kommunernas många insatser på marknadsföringar som ska generera en befolkningstillväxt (sid. 30, 36-38). Dock är det fortfarande evident att kommuner fortsätter att skapa och framhäva marknadsföringsstrategier som innebär mindre skattebas över till kommunernas service och välfärdstjänster, men mer framtidshopp över att marknadsföringskampanjer slutligen ska leda till gynnsamma effekter för både de nuvarande och framtida invånare (Niedomysl, 2006).
4.3.2 Värvning
Litteraturen framhåller att värvning är ett annat tillvägagångssätt genom vilket målet om en befolkningstillväxt önskas att åstadkommas. Värvning “handlar om att med inriktade insatser attrahera vissa utvalda målgrupper som kan bosätta sig permanent i kommunen” (Eriksson, 2016). Begreppet inrymmer två inriktningar; värvning allmänt och värvning av personer med utländsk bakgrund. Båda inriktningar beskriver projekt som ska resultera i värvning av människor, den enda skillnaden är att det sistnämnda begränsar sin målgrupp till personer med utländsk bakgrund. Värvning allmänt förutsätter de målgrupper som kan vara koncentrerade i människors arbetskraft, ålder, kompetens m.m (Glesbygdsverket, 2007a).
Värvaning av förvärvsåldern och barnfamiljer är viktiga eftersom jobb “garanterar” en ekonomiskt starkare kommun med ett ökat ekonomiskt underlag, samtidigt som dessa två målgrupper tillsammans möjliggör skapandet av en stabilitet vid en obalanserad ratio mellan försörjare och de försörjda (skev åldersstruktur). (Glesbygdsverket, 2007a sid. 12). Laxå kommun är ett exempel på en kommun som har försökt att vända deras underskott av förvärvsåldern, genom att framlägga en vision som ska gå ut på att värva just åldersgruppen 20-40 år. Detta har kommunen försökt att arbeta för, genom att skapa ett varierat
30 bostadsbyggande som ansågs kunna skapa en konkurrenskraftig kommun. Andra kommuner jobbar med att locka till sig barnfamiljer genom erbjudande av attraktiva tomter på attraktiva områden, till exempel sjönära tomter (Karnell, 2010). Likaså har Smedjebackens kommun utfört ett lyckat arbetat med stora satsningar på ungdomar och barnfamiljer, genom att erbjuda attraktiv barnomsorg, skola och äldreomsorg (Björklund, 2010).
Ragunda är ett exempel på en svensk kommun som har arbetat för en befolkningsökning genom att värva de människor som har innehållit en kompetens vilket har saknats i kommunen. Efter att ha definierat den kompetensbristen som rådde i kommunen, försökte kommunen sedan att värva de människor som var inskrivna på arbetsförmedlingen och som erhöll den saknade kompetensen. Kommunen försökte dessutom att värva de människor som kunde tänka sig att skaffa sig den specificerade kompetensen (Eriksson, 2016, citerad i Glesbygdsverket, 2007). Detta är dock endast en av de strategier genom vilket värvning omsätts i praktiken.
Den grundläggande uppfattningen utifrån litteraturen är att tillgodoseendet av arbetskraft är ett gemensamt mål i de kommuner som har formulerat projekt vilka utgår ifrån värvning av personer med utländsk bakgrund. Dessutom kan värvning av personer med utländsk bakgrund ske av de som bor inrikes och bortsett från vårt lands gränser. Två av de exempel som påvisar kommunernas önskan om personer av utländska bakgrunder är “Strömsunds Nybyggarland” och (ännu en gång) Ragunda kommuns “Göteborgsprojekt””. Tillvägagångssättet för värvning av nya människor och företag i Strömsunds kommun var bland annat genom utvecklandet av kontakter med Ryssland och dess invånare. För Ragunda kommuns projekt var målet att skapa förutsättningar för invandrare som bodde i två av de mest bostadsområden i Göteborg. De förutsättningarna skulle innefatta möjligheter till en bättre integrering i det svenska samhället, men även utbildning som skulle garantera jobb efter (Glesbygdsverket, 2007a, sid 39). Eftersom projekten i Ragunda kommun innehåller aspekter som både kan anses vara tillämpningsbara för värvningen av människor överlag och människor med utländsk bakgrund, får vi intrycket av att ett projekt och en kommuns tillväxtarbete kan gå ut på eftersträvandet av båda målgrupper. Eftersom värvningsarbeten sker ofta genom samarbeten mellan andra kommuner, företag och organisationer samt länder, följer nästa stycke som ska innehålla förklaringar för hur samarbete mellan olika aktörer kan ha (och har haft) betydelse för tillväxt.
31 4.3.3 Samarbeten
Rapporten av Ansvarskommittén (2006) beskriver att alla kommuner samarbetar och det är kommunallagen och sektorslagar som möjliggör detta. Samarbeten kan dock ske genom olika former mellan olika kommuner, styrelser, landsting och organisationer. De största utgångspunkterna för samarbeten är att det kan skapa ekonomiska fördelar, förstärka kommuner och dess konkurrenskrafter samtidigt som samarbeten möjliggör större attraktioner i både kommuner och organisationer. På samma gång kan inte varje enskild- och småkommun tillgodose alla särskilda behov och service i en kommun, därför kan ett förekommande ske över gemensamma upphandlingar mellan kommuner som gått samman. Samarbeten sinsemellan kommuner kan omfatta ett enklare utbyte av arbetskraft, men även gemensamma enheter såsom; räddningstjänst, renhållning, bygg och miljö, socialtjänsten, köp av tjänster, utbildningsområdet m.m. Speciellt det sistnämnda, är viktigt att belysa i detta sammanhang eftersom samarbeten mellan kommuner avseende utbildningsområde kan gå ut på att kommuner erbjuder elever nationella program inom deras acceptabla pendlingsavstånd (Ansvarskommittén, 2006).
Det förekommer dessutom samverkningar och samarbeten inom gles- och landsbygder, på den lokala nivå som även kallas för den “fjärde planeringsnivån” och som praktiskt tillämpas olika mycket i kommuner och städer. På den lokala nivån finns samverkningar främst inom föreningar, såsom idrotts-, intresse- eller hembygdsföreningar. Modigh (2009) beskriver att det är invånarna i en kommun som är “bygdens kraft” och som därigenom själva arbetar med en bred förankring, en bygds framtid och utveckling av sin bygd (sid. 49). Samma skrift refererar till Glesbygdsverket (2008), som innehåller många fördelar med den fjärde planeringsnivån. Varav de största handlar om att dessa samverkningar bidrar till mer dialoger och mer sammanlänkade och långsiktiga planeringskedjor som omfattar vad kommunerna bör satsa mer på att utveckla (Modig, 2009). Slutligen beskrivs det i skriften av Karnell (2010) om att lokala samarbeten är effektiva strategier, genom vilka nya och mer kreativa lösningar för utvecklandet av gles- och landsbygder kan skapas (sid. 22). En annan drivkraft som anses, enligt historiska studier, kunna påverka lokaliseringsbeslutet är regionförstoring.
4.3.4 Regionförstoring
“En modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på
32 landsbygden. Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige. Förbättrat stöd till näringslivsutveckling och tillgång till finansiering, en fungerande arbetskraftsförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service, utbildning samt investeringar i informationsteknik och infrastruktur är väsentliga inslag i en modern regional tillväxtpolitik. Det skapar i sin tur förutsättningar för att kvinnor och män ska kunna leva och verka i hela landet.” (Regeringskansliet, 2015 sid. 9)
Sveriges förändrade stadsplanering, som delade in de växande städerna i bostads- och industriområden, gjorde att samhällen blev allt mer beroende av utbildnings- och arbetspendlingen. Under den senaste femtio årsperioden, har pendling vuxit ytterligare i samband med utvecklingen av kollektivtrafiken, motor- och bilvägarna samt cykelspåren (Amcoff, 2007). Detta har utökat både andelen pendlare och det lämpliga pendlingsavståndet som enligt Johansson (2005) numera ligger på ett maximum av ca 45 min (citerad i Formas Fokuserar, 2012). Svenska samhällen som präglas av kommunikationen mellan varandra sammanfattas med begreppet regionförstoring som tillåter människor att röra sig över olika kommungränser, samtidigt som det innebär för grannregionerna- och kommunerna ett utbyte av arbetskraft och människor överlag (Amcoff, 2007). Anledningen till varför regionförstoringen nämns i samband med kommunernas tillväxtstrategier, är därför att begreppet anses vara essentiell för skapandet av en lokal- och regional tillväxt, genom dess mångsidiga arbetsmarknad och bättre pendlingsmöjlighet som möjliggör detta (Eriksson, 2012). Samtidigt försöker många kommuner och regioner att skapa regionförstoring. Därför är detta begrepp av central betydelse för att förstå kommunernas tillväxtstrategier.
Trots att regionförstoringen kan gynna vissa samhällen, innehar begreppet även flera begränsningar, som för andra samhällen kan innebära negativa konsekvenser. Denna typ av regional obalans kan yttra sig i form av klyftor mellan ett tillväxtområde kring storstäderna och glesbygdskommuner. (Sveriges Riksdag, 1996) Den största begränsningen som är riktad åt de svenska samhällen, är att regionförstoring kräver en viss närhet mellan kommuner och områden. Bortsett från hela Norrland där regionförstoringen är svår att omsätta i praktiken, på grund av de långa avstånden till arbetsplatserna i grannlänen (Modigh, 2009), är det Sveriges glesbygder som upplever de största problemen med detta fenomen. Karnell (2010) beskriver att regionförstoring är svår att uppnå i just glesbygder främst på grund av den bristande infrastrukturen och de stora avstånden som sådana kommuntyper har till andra (sid. 21). De stora avstånden utgör även en utmaning för glesbygden att upprätthålla en god servicenivå för dess invånare (Sveriges Riksdag, 1996). Parallellt med detta betonas det att regionförstoring fungerar bäst där det finns en kommunikation till en attraktiv stad eller kommun som i
33 sin tur “drar hela regionen”. Det som har hänt i fallet om Laxå kommun, som har velat åstadkomma en regionförstoring genom utvecklande av dess kollektivtrafik, är att planen inte har haft mycket framgång till följd av det långa avståndet mellan Laxå kommun och centralorten Örebro. Samma skribent betonar även att den tätortsnära landsbygden, vilken har under den senaste tiden fått en ökad befolkningsinflyttning, likaså är beroende av dess pendlingsmöjligheter till centralorterna (Karnell, 2010). En lämplig konklusion att dra ifrån detta, är att den tätortsnära landsbygdens allt större attraktivitet inte är endast tack vare de naturnära boendemiljöer som dessa kommuntyper har, utan det handlar även om dess geografiska närhet som möjliggör en acceptabel pendlingstid till större städer samt centralorter. Detta påstående stöds även av Amcoff (2008) som betonar att det är landsbygdernas och kommunernas närhet till vinstregionerna som genererar en ekonomisk tillväxt (citerad i Formas Fokuserar, 2008).
Inför framtiden kvarstår faktumet om att de flesta glesbygder och även vissa avlägsna landsbygder, inte kommer att kunna ta del av de positiva effekterna (såsom befolkningsökning, ekonomisk spillning) som tillväxtregionerna kommer att skapa (Karnell, 2010). Johansson (2005) fastslår även att det finns ett påvisat samband mellan krympande städer och kommuner, och regionförstoring. Denna teori beskriver att när en ort krymper och har färre möjligheter till arbete, då tvingas människor att söka sig längre bort för det arbete de vill ha. Med andra ord; en kommun eller stad som har stora begränsningar i tid och rum mellan dess invånares bostäder och arbete (brist på regionförstoring) resulterar i att den kommunen så småningom krymper (Johansson, 2005, citerad i Formas Fokuserar, 2012). Slutligen behandlar flera litteraturer samma ställningstagande om att en lösning för denna problematik är att bygga bättre kommunikationer både inom och mellan kommuner (Karnell, 2010, sid. 21).
4.3.4.1 Virtuell regionförstoring
“Territoriellt handlar det om hur olika platser transportmässigt kopplas till varandra, men även att finna nya länkar som tillvaratar variationen mellan stora och mindre orter samt orter med näringsstruktur. Virtuellt handlar det om att utveckla robusta och tillgängliga elektroniska kommunikationer för digitala tjänster som gör det möjligt att leva, arbetar och studera på distans.” (Glesbygdsverket, 2007b, sid. 27)
Bortsett från regionförstoringen som baseras i geografiska begränsningar, har under den senaste tiden allt mer uppmärksamhet riktats åt en virtuell regionförstoring som anses kunna
34 upphäva tids- och rumsliga begränsningar. En virtuell regionförstoring möjliggör virtuella flyttningar av arbetsuppgifter till arbetare som annars inte hade kunnat ha en möjlighet till att utföra dessa, på grund av geografiska begränsningar (det vill säga för långa avstånd) (Glesbygdsverket, 2007b, sid. 11-12). Enligt en fallstudie av SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) (citerad i Bergh & Nilsson, 2017 sid. 7) betonas det att det är glesbygdskommuner som är i störst behov av en virtuell regionförstoring. Med tillämpning av denna regionförstoring, kan människor som bor i glesbygder slippa pendla in långa avstånd eller flytta till andra städer där deras jobb är lokaliserade (ibid).
4.3.5 Profilering och/ eller specialisering
Det är inget märkvärdigt med att landet Sverige innehar en stark tillväxtorienting i dess kommuner och regioner som allt för ofta måste profilera sig själva och utnyttja sina specifika förutsättningar för att bli konkurrenskraftiga. I sådana fall utgår en kommuns eller regions, profilering/ specialisering, ifrån “satsningar på vissa näringar för att locka till sig entreprenörer, investerare och företag för att fler arbetstillfällen skapas” (Eriksson, 2016, sid. 14). Målet med detta är att förstärka platsens lokala identitet och attraktionskraft, som i sin tur ska skapa ett bättre underlag för kommunen i den hårda konkurrenskampen om invånare. Det finns exempel om kommuner som betonar deras unika förutsättningar inom skogs- och fiskebruk samt innehavandet av ett landmärke m.m. Hylte kommun är ett sådant exempel. Kommunens vision utgick ifrån att vända den negativa befolkningsökningen genom kampanjen “Bo i din framtid” där kommunens profilering som “Sveriges första vildmark” tog sin ställning. Hyltes slogan, “Sveriges första vildmark” tog inte sitt stopp där, utan det fortsatte att användas i bland annat kommunens marknadsföring som gjorde kommunen allmänt bekant av den anledningen (Glesbygsverket, 2007a, sid. 38).
4.3.6 Attraktiv boendemiljö
Den sista tillväxtstrategin som vi har valt att ha med i denna studie utgår ifrån kommunernas och städernas insatser för att locka människor genom erbjudande av attraktiva boendemiljöer. Det har visats att oattraktiva stadsdelar skapar färre jobb, lockar färre nya företag och har skolor som presterar sämre (Ministry of Housing, Communities & Local Government, 2020). I kontrast är en satsning på en bostadsförsörjning som innehåller bra bostäder och
35 boendemiljöer en god förutsättning för att skapa välfärd och tillväxt. För att attrahera människor till att bosätta sig i en kommun, är bostadsmiljön en viktig faktor (Boverket, 2016). För att skapa en attraktivitet är det inte bara det utseendemässiga som väger in för vad som är attraktivt eller inte. Enligt en brittisk undersökning (Ministry of Housing, Communities & Local Government, 2020) skapas attraktivitet genom att bostadsområdet har ett välfungerande grannskap, att området är gång och cykelvänligt samt att området har närhet till affärer och service (exempelvis kollektivtrafik). Genom att satsa på utvecklandet av bostäder bidrar det även till en kommuns utveckling, då det även är en viktig del för företagen, där attraktiva bostäder kan vara avgörande för om de kan knyta an den kompetens som är nödvändig för företaget (Boverket, 2016).
För att en boendemiljö ska vara attraktiv krävs det att den är välfungerande och att det ska finnas en variation av olika boendeformer för att möta alla de olika behov från samhällets befintliga och framtida invånare. Det är även av yttersta vikt att kunna bemöta den efterfråga på bostäder som finns i samhället (Boverket, 2016). En brist på bostäder kan leda till ett hinder av utveckling och tillväxt, inte bara för näringslivet, men även för universitet att kunna locka till sig studenter. För om bostadsmarknaden inte fungerar eller inte är tillräckligt attraktiv kommer människor att söka sig någon annanstans (Boverket, 2016). Att satsa på attraktiva bostäder kan även stödjas av Regeringskansliet (2015) som anser att en ökning av nyproduktion av bostäder och ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet är av intresse för att möta människors behov, såväl i städer och tätorter som i gles- och landsbygder.
4.4 Sammanfattning/ reflektion
Härmed följer en sammanfattning på de tillväxtstrategier som anses kunna leda samhället till en befolkningstillväxt. Marknadsföringen är till för att fånga människors intresse och skapa ett begär. Utifrån kommunernas intresse handlar det om att skapa en platsattraktivitet för att locka investerare, företag, turister och invånare. Dock faller denna strategi kort, eftersom senaste forskningen konstaterar att marknadsföringar i svenska kommuner inte har haft någon positiv effekt på inflyttningen av människor. En andra tillväxtstrategi berör samarbeten mellan kommuner. De största anledningarna till samarbeten är för att det kan skapa ekonomiska fördelar och stärka kommunen. Samarbete mellan kommuner kommer i uttryck genom exempelvis utbyte av arbetskraft, gemensam räddningstjänst och utbildning. På den
36 mer lokala nivån inom gles- och landsbygdsområden kan samarbeten skapa kreativa lösningar för ett fortsatt utvecklande av området. Samarbeten brukar ofta ske över de frågor som handlar om infrastruktur vars utveckling sker genom en regionförstoring. Regionförstoring syftar på att generera en bättre kommunikation mellan svenska samhällen. Samtidigt ska det underlätta pendling och göra det smidigare med att utbyta arbetskraft mellan invånarna i de olika kommuner och städer. En inriktning inom regionförstoring utgår ifrån att genom utvecklingen av virtuella kommunikationer möjliggöra ett liv på distans.
Värvning är en annan tillväxtstrategi där insatser riktas för att attrahera utvalda målgrupper. Det kan vara allt från barnfamiljer till invånare med viss arbetskompetens. Ett tillvägagångssätt för att attrahera dessa målgrupper är att erbjuda attraktiva livsmiljöer. En satsning på attraktiva boendemiljöer, anses kunna leda till lockande av nya människor vilka söker sig till de platser som innehåller goda förutsättningar för liv, välmående och välfärd. De attraktiva boendemiljöerna kan förstärkas genom profilering, där kommunen utnyttjar sina speciella och unika förutsättningar för att bli konkurrenskraftiga gentemot andra kommuner som saknar dessa egenskaper. Målet är att genom profilering, förstärka platsens lokala identitet och attraktionskraft som i sin tur ska leda till en befolkningstillväxt.
37 5. Fallstudie Simrishamns kommun
Anledning till varför vi har valt att basera denna fallstudie över Simrishamns kommun, är för att kommunen innehaft en befolkningsminskning som har varit konsekvent under en längre tid. Baserat på innehållet i kommunens översiktsplan hade vi redan i början av skrivprocessen skapat förutbestämda antaganden om att kommunen har velat vända denna trend till en befolkningsökning. Det som har föreskrivits i denna översiktsplan är att “ett av kommunens viktigaste mål är att locka fler invånare så att det finns ett stabilare underlag för ett rikt utbud av service.” (Simrishamns kommun, 2017, sid. 7). Under den vidare forskningen av kommunen har vi urskilt flera tillväxtstrategier, som i slutändan visade sig vara mer omfattande än vad vi hade förväntat oss. En fortsättning på detta kommer att presenteras i nästa kapitel, istället ägnas detta kapitel åt en bakgrund av Simrishamns kommun. Bakgrunden som presenteras nedan har framkallats genom studerandet av kommunala dokument och intervjuer med representanter från kommunen. Samtidigt innehar detta kapiteldiagram som är skapade med hjälp av SCB och som styrker det skrivna.
5.1 Bakgrund
“Här finns en levande stadskärna, för dem som vill bo i en mindre stad. Vi har byar med bra sammanhållning, här finns en levande landsbygd med enskilda gårdar och mindre bybildningar. Den stora variationen av boendemiljöer, närhet till hav och natur i olika boendeformer har en stor potential som kan utvecklas ytterligare.” (Simrishamns kommun, 2017 sid. 3)
Landsbygdskommunen Simrishamn är belägen på Österlen som omfattar den sydöstra delen av Skåne län. Kommunen innehar 62 glesbygder och 13 tätorter, varav den största är centralorten Simrishamn. Simrishamns kommun definieras idag som en landsbygdskommun eftersom den innehåller minst 50% av dess befolkning i rurala eller lantliga områden (Tillväxtverket, 2019). Medan regionen Skånes största tillväxtmotor är Malmö, är Simrishamn kommuns största tillväxtmotor både Malmö och Ystad.
Under slutet av år 2019 har det beräknats att Simrishamns kommun har haft 3 152 företag, varav de största branscherna i kommunen har varit den gröna näringen med jordbruk och
38 fruktodling (Simrishamns kommun, 2020). Turismen ses som en av de viktigaste näringarna för kommunen som omsätter minst en miljard kronor under sommarmånaderna (SR, 2020).
5.2 Befolkningsutveckling
Figur 1. Källa: SCB (2020)
I jämförelse med det antalet människor som bodde i Simrishamns kommun innan år 1968, har Simrishamns kommun mellan åren 1968-2019 haft en befolkningsminskning. År 1968 hade kommunen ett invånarantal på 20 793 personer som har minskat till dagens 19.173 (SCB, 2020). Som vi kan se på figur 1, skedde det en betydande ökning av befolkningen under 1970-talet, 1990-talet och slutligen år 2015. Enligt den informationsansvarige Jan-Erik Zandersson, förklaras befolkningsökningen under 1970-talet med stockholmare som skaffade sig fritidshus och “skrev in sig” i Simrishamns kommun. Det andra betydliga årtalets inflyttning förklaras som en tillfällighet, samtidigt som utvecklandet av kollektivtrafiken kan ha lett till de markanta inflyttnings påföljder. Slutligen beskriver intervjupersonen att det år 2015 skedde en flyktingmigration, som gjorde att många flyktingar flyttade in och sedan stannade kvar i Simrishamns kommun. Bland de första som sökte dig till Sverige och som bosatte sig sedan i Simrishamn var oftast de som hade råd, det vill säga; välutbildade människor med god ekonomi. Jan-Erik berättade att vissa flyktingar lever än idag kvar i kommunen och har utvidgat sina familjer med barn (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).
Den totala minskningen i invånarantal mellan år 1968 och år 2019 ligger på 1 619 personer. Dessutom finns det tendenser som tyder på att kommunen kommer att minska med ytterligare
39 6%, under de närmaste 8 åren (Andermatt, 2019). Under år 2019 har Skånes flesta kommuner ökat sin befolkningsmängd, Simrishamn var dock ett av de få undantagen till detta. Kommunen minskade under det året med flest invånare; 104 personer (SCB, 2020). Enligt Region Skåne (2020), beror kommunens befolkningsminskning på ett negativt födelseöverskott, det vill säga fler att det är fler som har dött jämfört med det antalet som har fötts. Däremot finns det olika teorier om befolkningens in- och utflyttningar från kommunen. Jan-Erik Zandersson bekräftar i en intervju att det inte är många kommuner som gör analyser över varför folk flyttar ut från kommuner. Därför blir det “kanske inte så konstigt att man tror att man kan göra reklam för att arbeta med så att säga konsumentvarumedel för att sälja en kommun, om man inte ens tagit reda på vad det är för drivkrafter som gör att folk flyttar” (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Baserat på undersökningen som gjordes av Simrishamns kommun, fastställdes att huvudskälet till varför människor flyttade till kommunen var eftersom de hade en livslång längtan att flytta till Österlen. Detta anses dessutom vara “ett mycket medvetet val” som kan i vissa fall hänga samman med att människor vill flytta tillbaka till sin uppväxtmiljö när de får en familj och barn (ibid).
I samma intervjustudie fastställdes dessutom att människor som flyttade ut från kommunen, gjorde detta eftersom de inte hade något annat val. Exempel på detta kan vara att människor fått ett jobb på en annan ort, eller att deras föräldrar blivit sjuka och att de därför varit tvungna att flytta närmre dem. Samtidigt benämns tillförlitligheten hos pågatågen som ett annat skäl för utflytt (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).
Medan detta stycke har behandlat Simrishamn kommuns helhetliga befolkningsutveckling,
skall nästa stycke dela upp kommunens befolkning i olika åldersgrupper.
40 5.3 Åldersfördelning
Figur 2. Källa: SCB, 2020
Simrishamns kommun har en total befolkning på 19 174 personer som är fördelade i åldersspannen som visas i figur 2. För att en befolkning i en kommun ska öka eller minska finns det två huvudsakliga tillvägagångssätt som kan förändra dess antal. Det ena sättet är migration där människor flyttar in eller ut från en kommun. Om skillnaden mellan inflyttningar och utflyttningar är positiv resulterar det i att befolkningen ökar. Det andra sättet är vad som kallas för en naturlig befolkningsförändring och det är skillnaden mellan antalet födda och döda under en viss period. Om det föds fler personer än vad som dör inom kommunen kommer befolkningen att öka (Europaportalen, 2018). I en kommun kan det även inträffa motsatta förhållanden. Det så kallade negativa födelseöverskottet, som beskriver händelseförloppet av när fler dör jämfört med det antalet som föds. Just detta har inträffat i Simrishamns kommun, enligt Region Skåne (2020). Detta överensstämmer med figuren ovan som visar att kommunen har en krympande befolkningstillväxt i form av en naturlig befolkningsminskning då antalet nyfödda inte matchar antalet av den alltmer åldrande befolkningen.
På Simrishamn kommuns webbplats, uttrycks det att en förändring av den utmanade demografin i kommunen, är en essentiell del i kommunens arbete för att uppnå visionen
41 “Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre” (Simrishamns kommun, 2019). Kommunen betonar att den nuvarande demografin som innehar en skev befolkningsfördelning, behöver förändras för att kunna skapa en långsiktig tillväxt med “människor som vill leva, bo och verka” i kommunen. Kommunen hoppas att uppnå detta genom satsningar på en god omsorg, likvärdighet och bästa möjligheter till att utvecklas avseende skolgången samt ett bostadsbyggande som ska tillgodose befolkningens behov (ibid).
Under ett intervjutillfälle bekräftade den informationsansvarige Jan-Erik Zandersson att bosättningarna i Simrishamns kommun görs genom medvetna val, där människor uppfyller sin livslånga längtan om att flytta till bland annat Österlen. Jan-Erik berättade vidare att de medvetna valen om att flytta till Österlen och Simrishamn inte faller under samma kategori som tvungna och slumpmässiga flytt, där människor slumpmässigt hamnar på en kommun för att de har fått jobb eller där människor är tvungna att flytta för att studera. Under samma intervjutillfälle konkretiseras det även att det är åldersgrupperna 20-25 år som utgör de flesta inflyttningar i kommunen. Den näst största inflyttnings gruppen består av 25-30 åringar. Samtidigt klargjordes det att det är inkorrekt att påstå att den krympande kommunen Simrishamns innehar ett betydligt större antal av äldre människor än vad andra växande kommuner har, eftersom kommunens snittålder bara är tre månader högre än till exempel Hässleholms kommun, som anses vara en växande kommun (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).
42 5.4 Försörjningskvot
Figur 3. Källa: SCB (2020)
Försörjningskvoten är ett sätt att visa hur många som försörjer den svenska ekonomin med varor och tjänster i förhållande till hur många som konsumerar dessa (Regionfakta, 2020). Personer som är mellan år 0-19 och 65+ år räknas in i den del av befolkningen som är beroende av ekonomiskt stöd. Ju högre talet är (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de i åldern 20-64 (Regionfakta, 2020). Dock finns det vissa begränsningar i denna modell, då olika länder har olika regleringar och åldersspann från när en människa räknas som en arbetande eller pensionär. Mätningen tar heller inte hänsyn till om en person är arbetslös eller studerar, utan denna modell utgår ifrån en bestämd arbetsålder och det ska vara med i beräkningen när en utvärdering görs. Däremot hjälper denna modell till med att visa skillnader i befolkningsstrukturer som ger indikationer av hur pensionssystemet kommer att påverkas i framtiden och hur den framtida arbetskraften kommer att se ut (Gregory, Johnston, Pratt, Watts & Whatmore, 2009). Enligt figur 3, kan vi se att Simrishamns kommun har en väldigt hög försörjningskvot med ett totalvärde på 108,6 (SCB, 2020). Detta innebär att av hundra arbetande inom kommunen finns det 108,6 personer som är i behov av ekonomisk försörjning, vilket kan jämföras med den nationella nivån för Sverige som år 2019 låg på ett totalt värde av 76,3 (SCB, 2020).
På sikt kan detta skapa problem för kommunen om denna trend håller i sig. Konsekvenserna kommer att visa sig i form av personalbrist, främst inom skola och äldreomsorgen (SVT, 2019).
43 5.5 Pendling
“Arbetspendlingen är en viktigt del i det framtida näringslivet. Tågbanor och busslinjer direkt till de orter där arbetspendling sker är viktigt liksom till flygplats som möjliggör den nationella pendlingen.” (Simrishamns kommun, 2017, sid. 42)
Figur 4. Källa: SCB (2020)
De funktionella arbetsmarknaderna blir allt större och rörligheten på arbetsmarknaden tenderar till att öka över tid. Region Skåne (2020) tyder att anledningen till detta är på grund av att transportsystemen blir allt mer effektiva, vilket möjliggör smidigare transporter mellan allt större sträckor. Ytterligare en anledning är på grund av att det på arbetsmarknaden specialiseras alltmer, detta resulterar i att chansen till ett passande yrke i närheten av sin bostad minskar. Bostadsmarknaden är även en anledning till att rörligheten ökat, detta då ökade bostadspriser gör att allt fler människor söker sig längre ifrån storstäderna och till de platser där de dynamiska arbetsmarknaderna existerar (Region Skåne, 2020).
Vad figur 4 visar är att majoriteten av de som bor i Simrishamns kommun även arbetar inom dess gränser. Diagrammet visar även på att det sker en förhållandevis stor arbetspendling inom kommunen och att den antyder på att Simrishamns invånare är beroende av andra arbetsmarknader än kommunens egna. I Simrishamn är det fler personer som pendlar ut från kommunen än antalet personer som pendlar in. Cirka 30 % av Simrishamns invånare pendlar till en annan kommun för arbete och av alla jobb inom kommunen är det cirka 25% som kommer utifrån. De flesta som har pendlat in i Simrishamns kommun år 2018, har kommit från Tomelilla och Ystad. Utpendlare rör sig främst till Ystad, Tomelilla och Malmö (Region Skåne, 2020).
44
Kommunikationen är en viktig del för Simrishamn och kan vara en av de viktigaste. Erica Johansson (infrastrukturstrateg i Simrishamns kommun), uttryckte vid frågan om trafikförbindelser att “kollektivtrafikförbindelser överhuvudtaget, det är ju vår viktigaste fråga för att vi ska kunna få den försörjning som vi behöver” vilket även stämmer väl överens med vad som yttrats i översiktsplanen; “Transportfrågan är avgörande för en positiv befolkningsutveckling och för näringslivets utveckling i kommunen.” (Simrishamns kommun, 2017)
Vikten av en attraktiv kollektivtrafik för de som bor och arbetar inom kommunen har gjort att Simrishamns kommun kommer att ta fram en infrastrukturplan som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Vad som ska skapa attraktivitet och är ett mål för framtiden, är att kunna ta sig från Simrishamn till Malmö med tåg på en timme (det tar cirka 80 minuter idag) och att skapa tätare avgångar mellan tågen. Resultatet av en attraktivare kollektivtrafik hoppas kunna ge resultat i hur människor förflyttar sig; “Framförallt hoppas vi att det kommer bli en överflyttning, bil till järnväg, alltså personresor.” (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Samtidigt betonar kommunens översiktsplaneraren Ann-Sofie Pellas, att det finns ett högt förtroende på att en-timmes-målet ska lösa kommunens utmaningar med avsaknandet av infrastrukturen som försvårar kommunens befolkningstillväxt (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020).
5.6 Utbildning
Utbildning är en viktig faktor för skapande av ett jämställt och mer demokratiskt samhälle. Ytterligare anses en välutbildad befolkning leda till en lägre arbetslöshet och ett ökande av konkurrenskraften i en kommun. Parallellt med detta, betonar Region Skåne (2020) att tillgång till en kvalificerad arbetskraft i en kommun är av betydelse för lokaliseringar av nya företag som är i behov av denna sorts arbetskraft. Samtidigt som Skåne innehar flera högskolor och universitet som genererar en högre utbildning bland befolkningen, har Simrishamns kommun Campus Österlen som “erbjuder utbildningar och fortbildningar på högskole- och yrkeshögskolenivå samt kompetensutveckling på olika nivåer” (Simrishamns kommun, 2020). Grundtanken är att “Nära samverkan med universitet och högskolor i hela landet ger dig möjligheter att genomföra distansutbildningar, program eller fristående kurser på Campus Österlen” (ibid). 45
Utbildningsstatistiken för befolkningen i Simrishamns kommun visar att det år 2018 var 15,2% som hade högst en grundskoleutbildning, 50,4% hade en gymnasial utbildning, 13,4% hade en kort högskoleutbildning, 18,3% hade en lång högskoleutbildning och forskarutbildningen låg på 0,5% (Region Skåne, 2020).
46 6. Resultat och analys
För att öka förståelsen om befolkningsminskningar och de tillväxtstrategier som kan tillämpas i en kommun med förhoppningen om att vända denna trend, ägnas detta kapitel åt en fördjupning och analys över de tillväxtstrategi som beskrivits i litteraturöversikten i förhållande till de som används och tillämpas av Simrishamns kommun.
6.1 Marknadsföring
Simrishamns kommun investerar inte i det som har en direkt påverkan, det vill säga det som kallas för reklam. Detta av anledningen att det inte fungerar enligt informationsansvarige Jan-Erik Zandersson, som hänvisar till två doktorsavhandlingar som stödjer hans argument om att kommuner som investerar i marknadsföring i form av reklam inte har en betydande påverkan på tillväxten. Han menar på att det inte är lönt att arbeta med traditionell påverkan, eftersom beslutet att flytta någonstans är inte ett konsumtionsbeslut. Det är andra faktorer som spelar roll, exempelvis att någon i vänkretsen har flyttat till kommunen och rekommenderar en att bosätta sig inom där. Denna flyttning är något som sker av en tillfällighet och inte på grund av reklam från kommunen. Vidare menar Jan-Erik Zandersson på att varje person har en topplista på var man vill flytta och det är viktigt att kommunen finns med på den topplistan (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).
Att kommunen hamnar på denna topplista hos människor ska ske genom kommunens vision, att skapa förutsättningar för ett gott liv (Simrishamn, 2020). En grundpelare till att skapa dessa förutsättningar är att skapa en förståelse till varför folk väljer att flyttar till och från kommunen. Simrishamns kommun har försökt att ta reda på varför flyttningar sker genom tre undersökningar, vilka har medfört att de som arbetar inom kommunen fått en bättre förståelse för vilka drivkrafter som existerar och således skapa dessa förutsättningar för ett gott liv. Ett exempel på vad kommunen investerar i för att kunna skapa förutsättningar till att bo och leva i kommunen, följer med citatet nedan;
“vi är den kommun som har haft den snabbaste utbyggnaden av bredband, vi har bara ett par hundra hushåll kvar som inte riktigt har bredband. Det är en förutsättning och just det där pekar lite på att om vi skapar förutsättningar, så underlättar det också då för att kunna bosätta sig hos oss” (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020) 47
En viktig del i kommunens arbete är, enligt Jan-Erik Zandersson, att hela tiden vara ärliga och “berätta som det är”, det vill säga att visa verkligheten i kommunen. I vissa fall går det att utläsa att kommunen betonar verkligheten genom att jämföra sig själva med en annan kommun. Citatet nedan, som är taget från Simrishamn kommuns webbplats, visar en jämförelse av antalet företag som har gått i konkurs mellan Simrishamns kommun och Malmös;
“Enlig tillgänglig statistik gick endast sex företag i konkurs under 2019. Det motsvara knappt 0,2 % av alla företag i vår kommun. I jämförelse med Malmö, med sina 33 869 företag, där gick 364 företag i konkurs, vilket motsvarar 1,1 % av Malmöföretagen.” (Simrishamns kommun, 2020).
Samtidigt lägger kommunen en tonvikt på att granska sig själva och försöka se nya förbättringsområden, som skapar en bättre och starkare kommun- “Tillväxten kommer på köpet” av detta (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Utöver detta, spelar Österlen och Kivik en viktig roll för kommunen. Detta på grund av dess starka destinationsvarumärke som fungerar som ett skyltfönster för Simrishamn (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).
6.1.2 Analys av marknadsföring
Från en krympande kommuns perspektiv, är marknadsföring till för att skapa ett begär hos människor att vilja flytta in i deras kommun och en förhoppning på att vända den negativa befolkningsutvecklingen till en positiv (Karnell, 2010). Niedomysl (2006) beskriver att marknadsföringsreklam och kampanjer, är att försöka påverka människors uppfattningar om en plats och få dem att vilja förflytta sig dit (Glesbygdsverket, 2007a). Simrishamns kommun investerar inte i marknadsföring som kallas för direkt påverkan (reklam). Detta då det inte anses vara givande när beslutet att flytta någonstans inte kan liknas vid ett konsumtionsbeslut utan mer är tillfälligheter (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Simrishamns tillvägagångssätt handlar mer om ett “berätta som det är”, där de vill skildra verkligheten. Med utgångspunkten om att visa kommunens sanna jag, är Simrishamn måna om att skapa förutsättningar för ett gott liv. Genom att skapa en kommun som ger dessa förutsättningar och skapar attraktivitet, hoppas kommunen att få människor att vilja flytta dit (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).
48 Medan effekterna av marknadsföring inte anses leda till en befolkningsökning, arbetar kommunen istället med ambassadörer som anses vara grundläggande för kommunens fortsatta utveckling (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020)
6.2 Ambassadörer
En ambassadör för kommunen är enligt Jan-Erik alla de som bor och arbetar inom kommunen och som pratar i positiva termer när de uttrycker sig om Simrishamns kommun. De beskrivs som följande;
“För att de som är våra säljare, de som berättar om vårt varumärke, är de som bor och lever i den verkliga kommunen. Och de kan du inte köpa, däremot så kan de vara väldigt bra på att övertala andra, och det är de som skapar varumärket.” (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).
Ambassadörerna är de som har starka känslor och är stolta över den plats de bor på. Att skapa ambassadörer anses enligt kommunen vara ett hårt arbete som tagit många år. Kommunen har ansträngt sig för att kommunicera med alla de som bor och arbetar nära kommunen så att de är väl informerade av hur det är i kommunen. En av den informationsansvarige Jan-Eriks Zanderssons analogier sammanfattar varför ambassadörerna är av yttersta vikt för att kommunen ska få människor att vilja bosätta sig hos dem.
“vi kan fortsätta bilanalogin, alltså det är inte bilhandlarens förtjänst att du köper en viss bil. Utan du går till bilhandlaren du är intresserad av att få köpa en bil, bilhandlaren berättar om de här bilarna, de dricker så här mycket soppa, de fungerar så här, försäkringen är så och så, driftkostnaden är så och så. Men det som avgör om du köper den eller den bilen, i de flesta fall, är att du pratar med med en granne eller en kusin eller någon på jobbet som har en likadan” (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).
Vad som menas med citatet ovan, är att det är ambassadörerna (vän, granne, någon på jobbet) som har ett väldigt stort inflytande. De berättar om att de trivs bra i Simrishamns kommun vilket får fler människor att bli intresserade av en eventuell flytt dit och kan därmed ses som en tillväxtstrategi som Simrishamns kommun utövar för att attrahera fler medborgare.
49 6.2.1 Analys av ambassadörer
Simrishamn kommuns arbete med ambassadörer kan kopplas an till det som har använts av Laxå kommun och som har definierats som självgenererande marknadsföring. Det finns en överensstämmelse mellan Laxå kommuns självgenererande marknadsföringen som har uppmanat invånarna och kommunens anställda att tala gott om kommunen ifråga (Karnell, 2010) och de ambassadörerna, i Simrishamns kommun, som har till uppgift att ur positiva termer prata om kommunen för andra människor. Det gemensamma målet av båda dessa handlingar ska leda till lockande av folk.
Tidigare i detta arbete nämnde vi att kommunen Simrishamn är sällsynt i sin höga attraktionsgrad av sommarboende och sommarturister. Genom att kommunen attraherar detta stora antal av nya människor under sommarmånaderna, skapar det större förutsättningar för etableringar av nya ambassadörer. Ju fler besökare, desto större sannolikhet är det att positiva ord om kommunen kommer ut och når fler människor. Eftersom turismen och sommarboendena är komplexa, kan ett andra utfall bli att det dåliga ordet om kommunen sprids ifall de många besökarna inte får sina behov tillfredsställda. Därför är det viktigt för en sommarkommun som Simrishamn, som får ett stort antal besökare och nya boenden under endast en liten del av året, att arbeta mer med att tillfredsställa det som begärs.
Nästkommande stycke beskriver hur kommunen lockar människor genom just profilering och specialisering som genererar en unik attraktivitet i kommunen.
6.3 Profilering och/ eller specialisering
“Vill du också flytta till Sveriges vackraste kommun? /.../ Vår kommun ligger i hjärtat av Österlen” (Simrishamns kommun, 2019)
Kommunens vision “Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre”, förklaras genom betonandet av att Simrishamn kommuns starkaste tillgångar är kontrasterna mellan tätorten Simrishamn och kommunens resterande 62 byar (glesbygder) som med sina starka identiteter skapar kommunens specialisering och gör kommunen unik i jämförelse med andra kommuner (Simrishamns kommun, 2019). “För vi kan ju inte ha 290 st kommuner och alla är himmelriket, de kan ju vara himmelriket på olika sätt” (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Enligt kommunen är det denna specialisering av det “kontrastrika
50 landskapet” och det “rika kulturutbudet” som är anledningen till varför människor trivs och stannar kvar i Simrishamns kommun. Dessa platsegenskaper som dessutom präglas av hav och natur anses skapa en kontrastrik (mångfald) befolkning som i sin tur skapar tillväxt, möten och innovationer (Simrishamns kommun, 2019).
Jan-Erik Zandersson berättade under ett intervjutillfälle att kommunen vill “ge möjlighet för att folk ska få reda på vad som finns och sen ta ställning om det”. Den intervjuade nämnde att kommunen inte har ett skäl att skryta, men faktumet kvarstår om att de har ett av Sveriges tre starkaste destinations “varumärken”, Österlen, som de använder frekvent i tryck. (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Det är bland annat på sommaren som det sker ett strömmande av besökarna i Österlen, som tillhör en av Sveriges mest älskade resmål med omfattande naturtillgångar, öppna landskap och vackra samt lugna miljöer (Visit Skåne, 2020). Simrishamns geografiska närhet och samarbete med Österlen är något som dessutom används i profileringen hos ett privat bolag som skapar nyproduktioner av parhus och radhus med egna trädgårdar i Simrishamns kommun;
“Simrishamn är en genuin och vacker småstad som präglas av havet och naturen. Butiker, caféer och restauranger blandas med pastellfärgade hus och mysiga gränder. Från Simrishamn har man dessutom nära till hela Österlen, som bjuder på charmiga utflyktsmål, sevärdheter och museum.” (Boklok, 2019)
6.3.1 Analys av Profilering och/ eller specialisering
För att förstärka en kommuns attraktionskraft och bli mer konkurrenskraftiga gentemot andra kommuner är ett arbetssätt att utifrån sina specifika förutsättningar, profilera sig och satsa på vissa näringar som ska locka till sig entreprenörer, investerare och företag för att fler arbetstillfällen ska skapas (Eriksson, 2016). Simrishamn besitter ett av Sveriges starkaste destinationsvarumärke, Österlen, som de frekvent använder sig av i tryck (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020) och är ett tillvägagångssätt för att skapa underlag för människor att vilja flytta till kommunen (Glesbygsverket, 2007a). Likt Hylte kommun, med en profilering som lyder, “Sveriges första vildmark” (Glesbygdsverket, 2007a), kan en liknande profilering ses hos Simrishamn, “Sveriges vackraste kommun”, där de nämner att det ligger i hjärtat av Österlen (Simrishamns kommun, 2017).
51 Genom att referera tillbaka till Simrishamn kommuns uppsättning av olika egenskaper, såsom “kontrastrika landskapet”, “rika kulturutbudet”, hav, natur och kontrastrik befolkning, kan en överensstämmelse hittas med det som har förespråkats av Florida (2006) om att det är olika attributer som en plats måste ha för att locka människor. Med detta sagt har vi beskrivit hur Simrishamns kommun arbetar med att förstärka sin attraktionskraft genom en profilering som innehåller flera utmärkande egenskaper, dock vem är denna profilering riktat för, det vill säga vilka målgrupper? Ett föreläggande och ett eventuellt svar på detta följer i nästa stycke.
6.4 Värvning
I kapitlet om litteraturöversikten har vi definierat att begreppet värvning omfattar de insatser som görs för att attrahera vissa utvalda målgrupper för att bosätta sig i kommunen. Enligt översiktsplanen för Simrishamn (2017) framhålls det att kommunen ska locka till sig “kreativa, initiativrika människor inom såväl kultur och design som forskning och teknik. Detta leder till framåtdrivande korsbefruktningar som gör kommunen levande och idérik och lockar yngre inflyttare” (sid. 10). Samtidigt betonas i översiktsplanen att värvning ska omfatta både de människor som kan tänka sig att bosätta sig permanent i kommunen och de sommarboenden som har en säsongsvis/temporärt bosättning i kommunen (ibid, sid. 9). I Simrishamn är barnfamiljer en önskad målgrupp, framförallt eftersom denna kommun innehar en åldrande befolkning. Förutom att barnfamiljer ligger högt på den önskade målgruppen, innehar kommunen Simrishamn särskilda insatser för grupper som består av deltidsboenden. Fastän att det finns en spekulation över att flesta deltidsboenden bor i kommunen i mer än sex månader, är det inte många som står inskrivna i kommunen. Eftersom detta ger kommunen mindre skatteintäkter, skapar det en utmaning för kommunen att kunna fungera. Under ett intervjutillfälle berättade översiktsplaneraren Ann-Sofie Pellas, att kommunen gör allt de kan för att få deltidsboenden att vilja bli permanenta boenden i kommunen. Förutom bredbandsutbyggnaden och bostadsförsörjningsprogrammet innehar kommunen programmen; “handlingsplan för hållbar inflyttning” och “förenkla helt enkelt”. Samtidigt betonades att politikerna i kommunen har haft ett möte tillsammans med deltidsboendena, för att försöka lista ut om kommunen kunde på något annat sätt omvandla deltidsboenden till heltidsboenden (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020).
52 “Sen kan det tryckas mer på att det ska göras attraktivt att man kan bo här hela året och att man ska vila bo här hela året” (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020)
6.4.1 Analys av värvning allmän och värvning av personer med utländsk bakgrund I litteraturen har en uppdelning gjorts av värvning allmänt och värvning av personer med utländsk bakgrund. Baserat på Simrishamn kommuns kommunala dokument och intervjuer, går det att uppfatta att kommunen endast har skapat insatser för en allmän värvning. Detta innebär att kommunen inte har särskilda insatser för personer med utländsk bakgrund. Kommunen jobbar med värvning genom bredbandsytbyggnaden och bostadsförsörjningsprogram. Samtidigt och i likhet med det som har föreskrivits i litteraturöversikten, jobbar kommunen dessutom med att erbjudande av attraktiva livsmiljöer.
I Simrishamns kommuns översiktsplan betonas det att kommunen eftersträvar de kreativa och initiativrika människorna som ska bidra till att kommunen blir idérik och levande (Simrishamns kommun, 2017). Här kan vi göra en referens tillbaka till Florida (2006) som likväl använder sig av begreppet kreativa människor och betonar att det just är de som skapar en platsattraktivitet.
6.5 Attraktiv boendemiljö
“Bostadsbyggandet ska vara ett prioriterat område med ett varierat utbud som motsvarar behov och förväntningar hos dagens och morgondagens medborgare. “ (Simrishamns kommun, 2017 sid 23).
I enlighet med kommunens nyproduktion av parhus och radhus med egna trädgårdar, föreskrivs i ett privat bolag (Boklok), även att boenden ska inneha trygga och bekymmersfria egenskaper. Placerandet av boenden ska ske på ett sätt som möjliggör närhet mellan grannar. Samtidigt ska bostadsområden präglas av en närhet till naturen, skolor och vardagliga service (Boklok, 2019). I översiktsplanen för Simrishamns kommun poängteras även att det inte bara handlar om att bygga, utan det ska byggas med omtanke (2017).
I enlighet med detta styckes tema som behandlar bostadsbygget och boendemiljön, finns ett annat precis utställt planprogram som har syftet av pröva lämpligheten i ett planområde i
53 Kivik som är beläget i Simrishamns kommun. Planprogrammet för “del av Mellby 27:52” och “del av Mellby 3:121”, betonar att utformningen av det eventuella nya bostadsområdet ska ske utifrån en “förtätning av basorten för att stärka bykänslan, minska genomfartskaraktären och bidra till upplevelsen av väg 9 som en trafiksäker och attraktiv väg genom ett tätt och levande samhälle.” (Simrishamns kommun, 2020).
”Bebyggelsen hämtar inspiration ur den skånska traditionen med tydligt inramade gårdar. Husens utformning kan föra tankarna till båtar som ligger upp och ner, i väntan på sjösättning. Husen kan ses som en form av ateljéhus med spatiösa invändiga volymer trots kompakta ytor. Varje bostadsenhet bildar en egen platå i landskapets höjdkurvor så att en enkel tillgänglighet skapas. Husens inre rum och trädgårdsrummen flyter ihop och skapar ett starkt samband. Innanför planket är tanken att man kan bygga till bostadshuset med fler rum vid behov. Mötet mellan husens privata trädgårdar och den gemensamma gröningen utanför bildar en karaktär som återfinns i det befintliga Kivik: två olika sidor av ett plank och ett träd som tittar fram. Beskrivning från tävlingsförslag” (Simrishamns kommun, 2020 sid. 13)
Samtidigt föreskrivs i Översiktsplanen för Simrishamns kommun (2017), att en angelägen regel i det nya bostadsbygget, är att det inte får innebära bort-byggande av det som människor uppskattar med platsen (sid. 3). Det vill säga, den attraktivitet i bostads- och miljö utformningen som lockar människor, inte får tas bort. Detta gäller även för Simrishamns identitet som präglas av;
“Ett landskap som erbjuder fantastiska rekreationsmiljöer, attraktiva boendemiljöer och som har blivit hemvist åt en ovanligt kreativ befolkning.” (Simrishamns kommun, 2017, sid. 3)
För tillfället håller Simrishamns kommun på med att exploatera en helt ny stationsnära stadsdel, som ska möjliggöra ett stort reseunderlag i kommunen. Denna nya stationsnära stadsdel ska förhoppningsvis resultera till en större inflyttning till kommunen. Enligt infrastrukturstrategen Erica Johansson, försätter ett sådant projekt större krav på en fungerande kollektivtrafik som ska möjliggöra pendling och arbetskraftsutbyte mellan Simrishamns kommun och den västra sidan av Skåne, t.ex Malmö (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Ann-Sofie tillägger att det även finns förhoppningar på att det ska ske en flyttkedja där de som bor ensamma i större hus flyttar in till dessa lägenheter och skapar möjlighet för tex barnfamiljer att få tillgång till en bostad efter deras behov. Detta projekt kan även ses som marknadsföring, då från en synvinkel att detta är en kommun det satsas på och är en kommun i utveckling (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020).
54 6.5.1 Analys av attraktiv boendemiljö
Att satsa på en bostadsförsörjning som innehåller bra bostäder och boendemiljöer är en god förutsättning för att skapa välfärd och tillväxt (Boverket, 2016). I Simrishamn är bostadsbyggandet ett prioriterat område där allas behov och förväntningar ska mötas av ett varierat utbud i form av bostäder (Simrishamns kommun, 2017). Utvecklandet av bostäder har bevisats föra en kommun vidare i sin utveckling, då det finns större möjligheter att knyta an kompetens för företag som finns inom kommunen (Boverket, 2016).
Attraktiva bostäder är mer än bara utseendet. De egenskaper som bidrar till attraktivitet är bostadsområden som är gång och cykelvänliga, att det finns ett välfungerande grannskap och att det är nära till affär och service, exempelvis kollektivtrafik (Ministry of Housing, Communities & Local Government, 2020). I likhet med detta, betonar Florida (2006) att det inte är det fysiska som är det primära för att skapa en attraktivitet, utan istället är det en platsegenskaper och platskvaliteter som är det centrala. De platskvaliteter som anses vara centrala har tillämpats i Simrishamn bland annat genom en exploatering för en ny stationsnära stadsdel som ska möjliggöra till närhet av pendling (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Pendlingen i sin tur underlättar utbyte av arbetskraft och skapar en större arbetspool, vilket medför att människor kan byta jobb oftare inom det acceptabla pendlingsavståndet. En djupare analys över detta följer nedan.
6.6 Regionförstoring
Jan-Erik Zandersson anser att pendlingens betydelse för tillväxt har minskat något på grund av ökandet av distansarbete i dagens samhälle. I Simrishamns kommun arbetar 4/10 på distans (intervju, 12 maj 2020) och en anledning till att många jobbar på distans kan vara att kommunen satsat på att förse invånarna med bredband;
“Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv och stimulera tillväxten.” (Simrishamns kommun, 2017 sid. 92)
Den effektiviteten och trivseln som åstadkoms genom att jobba på distans, ses enligt arbetsgivarna som ett sätt att slippa betala stora och höga kontorsytor i centrum. Istället kan, i sådana fall, dessa lokaler möjligtvis omvandlas till bostäder. Jan-Erik uttrycker att “just de
55 gamla ideerna av vad som skapar tillväxt är kanske inte så gångbara och har kanske inte varit så gångbara heller för att de bygger ju på att man hela tiden förlorar” (intervju, 12 maj 2020). Bortsett från tankarna om att pendling ska leda till en befolkningsökning, tycker Jan-Erik att införandet av det nya pågatåget och dess sträcka fungerar bra i Simrishamns kommun, trots att förtroendet för det skånska kollektivtrafiken inte är högt. Samtidigt berättas det att faktumet är att tågen finns, men att de går regelbundet och inte ställs in, inte är lika självklart (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Simrishamn kommuns infrastrukturstrateg och planarkitekt Erica Johansson, tyder på att en lösning till tågbanorna som är störningskänsliga är ett “ökande av robustheten”. Satsningen på kommunikationsinfrastrukturen går i hand med vad Region Skåne (2010) har identifierat som en viktig del i tillvaratagandet på den positiva utveckling som sker kring Malmöregionen och det finns även mål för framtiden att skapa en mer attraktiv pendling. Detta genom att erbjuda mer frekventa tågavgångar och att kunna ta sig från Simrishamn till Malmö med tåg på en timme. Om målen uppnås, skapas en förutsättning för en befolkningstillväxt i framtiden (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020).
6.6.1 Analys av regionförstoring
Regionförstoring anses vara essentiellt för att skapa en lokal- och regional tillväxt, då en större arbetsmarknad nås med hjälp av bättre pendlingsmöjligheter (Eriksson, 2012). Det är även bristen på pendlingsmöjligheter som kan vara den begränsande faktorn för att en glesbygd inte ska kunna förverkliga en regionförstoring (Karnell, 2010).
För Simrishamn kommuns del anser Jan-Erik Zandersson att pendlingens betydelse för tillväxt har minskat något på grund av ökandet av distansarbete i dagens samhälle, då 4/10 personer arbetar på distans i kommunen och således inte påverkas av pendlingen i samma utsträckning (intervju, 12 maj 2020). Kopplat till distansarbete, kan det i detta sammanhang pratas om en virtuell regionförstoring snarare än en vanlig regionförstoring. Detta då det virtuella handlar om utvecklingen av robusta och tillgängliga elektroniska kommunikationer, vilket ska göra det möjligt för invånarna att bo, arbeta och studera på distans (Glesbygdsverket, 2007b). Detta tillämpar Simrishamns kommun genom deras målsättning om att förse invånarna med uppkopplingsmöjligheter (Simrishamn, 2017).
56 Kommunens initiativ för att öka den territoriella regionförstoringen utgår från ett ökande av robusthet av tågbanorna (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020), vilket ska leda till att fler människor i kommunen ska få tillgång till bättre pendlingsmöjligheter och få tillgång till en större arbetsmarknad. Detta närmande av regionförstoring kopplat till utvecklingen av pendlingsmöjligheter, stöds av både Karnell (2010) och Amcoff (2008) som båda betonar att ett bekvämt pendlingsavstånd till centralorter och vinstregioner genererar en ekonomisk tillväxt. Som en överensstämmelse med detta har begreppet “urbaniserad landsbygd” presenterats tidigare i denna text. Denna sorts landsbygd har beskrivs enligt Amcoff (2008), citerad i Formas Fokuserar, 2008) som en bostadszon där människor väljer att bo trots att en nödvändig pendling sker in och ut från staden eller kommunen för jobb och utbildning. Fastän att figur 4 (under 7.5) påvisar att det är störst majoritet som bor och arbetar i kommunen Simrishamns, kan vi inte bortse ifrån att ställa frågan om detta kommer att ändras i samband med en-timmes målet som kommunen har satt mellan sträckorna Simrishamn och Malmö som är en stor tillväxtmotor. En- timmes målet är något som kan jämna ut den regionala obalansen inom arbetsmarknadsområdet för de kommuner som kan ta del av den, dock kan detta även påverka de kommuner som hamnar utanför denna satsning i negativ bemärkelse. I och med denna satsning, blir det lättare för människor att kunna pendla till sina arbetsplatser. Samtidigt är det viktigt att påpeka att regionförstoring har en dubbel problematik som omfattar både händelseförloppet av när folk flyttar till men också från en ort.
Eftersom regionförstoringen i de allra flesta fallen innehåller ett regionalt- eller inomkommunalt samarbete, följer nästa stycke som ska belysa hur samarbeten ser ut i Simrishamns kommun.
6.7 Samarbeten
Regionala- och mellankommunala samarbeten anses vara viktiga beståndsdelar i Simrishamns arbete och utveckling för medborgarnas välbefinnande i kommunen. På den regionala nivån drivs frågor som berör uthyrningen av studentbostäder och anläggningen av VA-nätet. Det största samarbetet sker dock avseende frågor som berör infrastrukturen (Simrishamns kommun, 2017). I dagsläget sker ett arbete med Österlen- och Ystadbanan som är en viktig del av infrastrukturen för pendling mellan kommunerna. Österlenbanan omfattar tågsträckan mellan Simrishamn och Ystad, medan Ystadbanan behandlar den resterande tågsträckan till Malmö. Projekten om tågsträckorna har skett på initiativ av Region Skåne,
57 men projekten omfattade ett samarbete tillsammans med trafikverket, Skånetrafiken och den Sydöstra Skånes Samarbeteskommitteén (E, Johansson, intervju,, 15 maj 2020), som omfattar kommunerna Simrishamn, Ystad, Tomelilla och Sjöbo. Projektet verkar för de fyra kommunernas tillgängligheten till varandra men också till storstadsregionerna; Malmö, Lund och Köpenhamn (Sydöstra Skånes Samarbeteskommitteén, SÖSK-a). Samarbeten med Österlenbanan anses kunna skapa flertaliga fördelar, bland annat är det tal om ekonomiska fördelar och förstärkande av kommunen ifråga.
Under ett intervjutillfälle med infrastrukturstrategen och planarkitekten Erica Johansson, framgick det att Simrishamns kommun har på deras tjänstemannanivå inom SÖSK en arbetsgrupp (så kallad infrastrukturgrupp) som jobbar med strategiska infrastrukturfrågor som drivs på både en nationell och regional nivå. Dessutom innehar alla kommuner i SÖSK politiker som sitter i en SÖSK kommitté och samarbetar politiskt avseende dessa frågor. Eftersom kommunerna inom SÖSK är små avseende befolkningsandelen, driver de ofta sådana frågor gemensamt med varandra. Erica beskriver att detta görs eftersom “vi är starkare tillsammans” (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020).
6.7.1 Analys av samarbete
Baserat på intervjuerna som har hållits med representativ från Simrishamns kommun, går det att urskilja att kommunen har största samarbeten inom frågor som berör infrastrukturen, bland annat avseendet Österlen- och Ystadbanan. Faktumet om att inte alla enskilda kommuner kan på egen hand tillgodose behoven hos dess invånare, har försökts att lösas i Simrishamns kommun genom satsningar på samarbeten inom infrastrukturen. Detta genererar att boenden i Simrishamns inte behöver flytta från kommunen om de får jobb i t.ex. storstäderna Ystad och Malmö, utan de kan istället snabbt och bekvämt pendla från och till jobbet.
Ett annat samarbete som görs inom Simrishamn är avseende utbildningsområdet. Genom samarbeten med andra universitet och högskolor, såsom Jönköpings universitet, poängterar Simrishamns kommun att den geografiska närheten till framstående eftergymnasiala-skolor inte ett krav till att få en högre utbildning. Istället kan en god distansutbildning fås genom att stanna i kommunen.
58 6.8 Synen på en befolkningstillväxt
Fram tills nu har vi presenterat de olika tillväxtstrategierna som kan urskiljas i Simrishamns kommuns arbete. Fastän att det kan antagas, baserat på kommunens tillämpade av tillväxtstrategierna, att Simrishamn innehar en önskan om att bli en starkare kommun, är det viktigt att notera att kommunen inte möjligtvis strävar efter en befolkningsökning. Under ett intervjutillfälle med Simrishamns infrastrukturstrateg; Ann-Sofie Pellas, framgick det att kommunen hade blivit nöjd med att dess befolkning hade hållit sig på samma nivå, utan att minska ytterligare (intervju, 18 maj 2020). Simrishamns informationsansvarige Jan-Erik Zandersson, har fortsatt vidare med denna tanke genom att väcka frågan; “ska en kommun växa eller ska en kommun inte minska?” (intervju, 12 maj 2020).
Tidigare i detta arbete har vi beskrivit Floridas syn på varför människor flyttar från vissa områden till andra. Bland de första av Floridas ställningstagande berörde angelägenheten av människornas lokaliseringsbehov. Florida (2006) antydde här på att människor inte endast flyttade till de platser som hade en sak, utan människor ville ha en uppsättning av olika saker i en boendemiljö. Detta kan likställas med åsikter som framfördes av kommunens informationsansvarige; Jan-Erik Zandersson, som betonade att beslutet av att flytta någonstans inte endast beror på en sak t.ex. jobb, utan snarare handlar det om flera händelser som påverkar en människas flytt (intervju, 12 maj 2020). Florida (2006) betonade även att det är evident att en boendemiljö som har en uppsättning av olika saker, likaså innehar fler arbetsmarknader som möjliggör ett underlättat utbyte av arbetskraft hos befolkningen. Detta kan likställas med Simrishamns kommuns flertaliga projekt som har mål att genom en närhet i infrastrukturen koppla an Simrishamns kommun med andra storstäder. På så vis underlättas utbyte av arbetskraft mellan kommunerna och städerna, utan att ett flyttbehov hos invånarna blir närvarande. Genom att ha arbetsutbytet i åtanken kan vi referera till översiktsplaneraren och projektledaren Ann-Sofie Pellas, som båda betonade att infrastrukturen i Simrishamn anses vara kommunens “akilleshäl” (intervju, 18 maj 2020).
Jan-Erik berättade även under intervjutillfället att inflyttningar till kommunen, berodde på mycket medvetna val och beslut; “Det är inte som att flytta till många andra kommuner, där du råkar hamna för du fick jobb, eller att du måste studera där, eller motsvarande” (intervju, 12 maj 2020). På ett motsvarande sätt beskrev Florida (2006) att den kreativa klassen, som består av unga och innovativa människor, motiverar sina lokaliseringsbeslut. Här kan en referens göras tillbaka
59 till intervjun med Jan-Erik, där det tillkom information om att det är åldersgrupperna 20-25 år som utgör de flesta inflyttningar i kommunen Simrishamn. Kan vi då anta att Simrishamn kommuns befolkningsinflyttning består av den kreativa klassen?
År 2006 framkom det av en rapport skriven av Rudolf Antoni att Simrishamn kommun ansågs vara bland topp fem kommuner i Skåne, gällande andelen av den kreativa klassen i befolkningen. Fastän att detta uttalande skedde för 14 år sedan, kan det fortfarande vara av vikt. De samlade dokumenten från Simrishamn kommun, visar på att det finns tendenser om att kommunen även idag fortsätter med att skapa förutsättningar för att locka den kreativa klassen och stärka sin platskvalitet (Antoni, 2006, sid. 138). Här syftar vi på kommunens satsningar inom den byggda, sociala och naturliga stadsmiljön med den levande kulturen och breda utbudet av mötesplatser för de olika människorna. Vidare följer en diskussion av det inhämtade materialet.
60 7. Diskussion och slutsats
Syftet med denna studie har varit att genom ett kvalitativt metodval se vilka metoder en svensk landsbygdskommun använder för att hantera en kontinuerlig befolkningsminskning som anses medföra en regional obalans. För att besvara uppsatsen syfte har vi utgått från litteratur- och intervjustudier, samtidigt som vi har granskat de kommunala dokumenten. Utifrån de metodval vi har använt oss av anser vi att eftersom det har använts flertal olika metoder, att arbetet ger en hög validitet. Resultaten av metodvalen i detta arbete, har påvisat att Simrishamn kommuns strategi för att skapa tillväxt, grundar sig i att stärka kommunen. För att stärka kommunen, har insatser gjorts i form av att förse majoriteten av hushållen med bredband, förstärka och göra infrastrukturen mer robust, vilket ska leda till bättre pendlingsmöjligheter och lättare utbyte av arbetskraft. Kommunens närhet till Österlen och naturen skapar förutsättningar för attraktiva bostäder i en landskaplig- och fridfull miljö med närhet till service och andra bekvämligheter. Dessa förutsättningar som innefattar en nöjdhet bland kommunens medborgare och arbetare, ska leda till att invånarna och de som arbetar i kommunen talar väl om den, vilket ska generera en attraktionskraft och resultera i en tillväxt.
Resultatet av litteraturöversikten i förhållande till fallstudien, påvisar att alla tillväxtstrategier som presenterats i litteraturen, inte har kunnat applicerats fullt ut på Simrishamns kommun. Detta eftersom varje kommun har unika förutsättningar. Med bakgrund i detta, ska fokuset i detta stycke behandla endast de tillväxtstrategier som vi anser har haft störst intryck i Simrishamns arbete.
Den första tillväxtstrategin från litteraturstudien som vi har tittar närmare på i förhållande till fallstudien, har varit marknadsföringen. Istället för att göra reklam och annonser som andra kommuner gör, vilket inte ger någon effekt på en befolkningsökning enligt informationsansvarige Jan-Erik Zandersson, fokuserar Simrishamns kommun på att skapa förutsättningar. Valet att inte göra reklam från kommunens sida, grundar sig inom den tidigare forskningen vilket vi vill lyfta fram som något väldigt positivt då studier, från exempelvis Niedomysl (2006), pekar på att marknadsföringskampanjer i svenska kommuner inte har haft någon positiv effekt på inflyttningen av människor, trots kommunernas många insatser på marknadsföringar som ska generera en befolkningstillväxt. Vi tolkar att kommunens marknadsföringsstrategi för att gynna en tillväxt, “att skapa förutsättningar för
61 ett gott liv”, har varit att i linje med det som kallas för “självgenererande marknadsföring” där marknadsföringen sprids människor emellan med goda ord om kommunen (Karnell, 2010). Detta då Simrishamn väljer att inte försöka manipulera människor att vilja flytta till deras kommun, utan istället velat bygga upp Simrishamn som ska tala för sig själv. Att Simrishamn blir en kommun där människor har en känsla av att de lever ett gott liv, vilket ska resultera i att dess invånare och arbetare fungerar som ambassadörer och skapar en typ av attraktivitet för kommunen. Under våra intervjutillfällen, har vi noterat ett gemensamt drag av att kommunens representativa att de har målat upp positiva aspekter och talat väl om kommunen och kan även därför ses som ambassadörer. Att de talar väl om kommunen kan tyda på att de är på rätt väg med att skapa bra förutsättningar för människor att leva och bo inom kommunen.
Innan vi startade framtagandet av Simrishamns tillväxtstrategier, hade vi förutbestämda tankar om att kommunens infrastruktur var en viktig beståndsdel i planerandet för en befolkningstillväxt. Innan intervjuerna ägde rum, skapade vi en bild av att kommunens arbete med infrastrukturen var baserat i en önskan om att öka invånarantalet. Vi ansåg samtidigt att Simrishamn var en bostadskommun, som skulle genom sin utökning av pendlingen till storregioner (såsom Malmö), kunna attrahera fler människor. Vårt antagande om att en snabbare och smidigare pendling skulle möjliggöra en befolkningstillväxt, kan anses stämma överens med det som förespråkats av kommunens representanter och kommunala dokument. Vår förutfattade mening om att kommunens primära fokus var tillväxt i form av att dra till sig invånare, visade sig vara något annorlunda. Istället för att kommunen fokuserar på att dra till sig invånare, fokuserar de på att förbättra och stärka dagens förutsättningar vilket gör att det skapas en starkare attraktionskraft. Simrishamn kommuns satsning på infrastrukturen förutspås att bättra den regionala obalansen gällande arbetsmarknaden och pendlingsmöjligheterna till kommunens fördel. Ett eventuellt negativt utfall kan dock ske för de kommuner som inte får tillgång till den planerade infrastrukturen. Medan platsattraktiviteten ökar i Simrishamns kommun för deras pendlingsmöjligheter, kan de omkringliggande kommuner få motsatt effekt på grund svagare pendlingsmöjligheter.
Trots att invånarantalet i kommunen minskas kan det vara motsägelsefullt att det satsas på nybyggnadsområden, vilket var en av våra första tankar vid starten av detta arbete. Nyskapande bostadsområden i de centrala delarna av Simrishamn skapar förutsättningar för att det ska skapas en flyttkedja där många äldre som bor i ensamhushåll kan lockas att flytta
62 in till bostadsrätter vilket öppnar upp möjligheter för exempelvis barnfamiljer att finna en bostad som motsvarar deras behov. Utöver flyttkedjan finns det möjlighet för att ta emot fler människor till att bosätta sig inom kommunen (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Genom att Simrishamn satsar på detta går de i linje med vad Boverket (2016) har kommit fram till, att en satsning på bra bostäder och boendemiljöer ger goda förutsättningar till att skapa tillväxt och välfärd. Att skapa attraktiva bostäder fyller förutom funktionen att ge folk husrum ett symboliskt värde, att det är en kommun som det satsas på och att det är en kommun som utvecklas (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020).
Ser man till Simrishamns befolkningsutveckling från år 1968-idag kan en missuppfattning om att kommunen inte är attraktiv uppstå, då invånarantalet har minskat över tid (SCB, 2020) och har en förväntning att göra det under närmaste åtta åren (Andermatt, 2019). Anledningen till minskningen är dess huvudsakliga skäl på grund av att det dör fler människor än vad som föds inom kommunen (Region Skåne, 2020). Detta grundar sig i demografin inom kommunen, där en större del av befolkningen är äldre människor.
Det finns även en annan felaktig uppfattning om hur flyttmönstret ser ut för kommunen. De flesta tror att det är äldre människor som flyttar till kommunen, men verkligheten pekar på att de flesta är mellan 20-25 år, tätt följt av åldersgruppen 25-30 år (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Denna inflytt av unga människor i förvärvsåldern kommer att på sikt skapa en mer balanserad befolkningsfördelning och generera en mer gynnsam försörjningskvot för kommunen, vilket kommer att minska påfrestningen för de offentliga utgifterna som en hög försörjningskvot innebär. Om denna trend att flertalet unga flyttar in till kommunen håller i sig. Kommer det betyda att Campus Österlen kommer få en viktigare roll i samhället och även leda till att utbildningarna inte mestadels bara sker på distans, utan att de sker på plats i ett större omfång.
Om vi refererar tillbaka till Syssner (2014), som berättar om att det finns en stark tilltro att en kommuns image påverkas negativt om den förknippas med en befolkningsminskning, är det diskutabelt ifall detta gäller i fallet om Simrishamn. Om att kommunen ifråga har en stark attraktivitet och en bra image betonas både enligt Ann-Sofie Pellas och statistiken om att det är den unga målgruppen som har störst inflytt i kommunen. Här kan vi väcka frågan om en kommuns image-knutenhet är beroende av den unga målgruppen. Hade Simrishamn
63 kommunens image påverkats negativt ifall det hade varit motsatta förhållandet, det vill säga att den unga målgruppen flyttar ut medan de äldre flyttar in.
Sist men inte minst är det nödvändigt att referera tillbaka till Floridas teori om platsattraktivitet. Floridas (2006) sex attributer som lockar människor till en stad, kan likställas med vad en stad måste inneha eller skapa för att göra sig själv attraktiv för de människor som eventuellt kan tänka sig att flytta. En logisk ansats att dra utifrån Floridas yttrande är att resultatet av en stad som skulle sakna ett/flera av dessa attribut, är dels att fler utflyttningar sker i området men även att färre flyttar till det. Utifrån fallstudien över Simrishamns kommun har vi noterat att kommunen gör satsningar som går i linje med de attribut som Florida förespråkar om. Kommunen breddar sin arbetsmarknad genom satsningar på pendlingen och regionförstoringen. De nya bostadsbyggen görs i åtanken med att bevara kommunens autenciteten och identiteten som är unik i sin närhet till naturliga och havsnära livsmiljöer. Turismen och sommarboendena bidrar till en kontinuerlig mångfald och social interaktion i kommunen. Den sista punkten som Florida betonar avser utbudet av livsstilar och detta uppmärksammas genom kommunens arbete med fritidsnöjen och olika miljöer som erbjuder någonting för alla. Fastän att Floridas teorier är skapade utifrån storslagna städer, anser vi att fallet om Simrishamns kommun påvisar att de teorier fortfarande går att appliceras till mindre kommuner och områden. De åtgärder som Simrishamns kommun gör för att stärka kommunen och dess platsattraktivitet skapar en potential till att locka till sig den kreativa klassen både idag och i framtiden.
7.1 Senare forskning
Vi anser att vår studie hade kunnat utvidgas genom en undersökning av de anpassningsstrategier som medvetet eller omedvetet präglar Simrishamns kommun. Dagens forskningar över anpassningsstrategier, likaså tillväxtstrategier, är mestadels baserade i internationella omgångar. Då Sveriges befolkningskrympande inte anses vara lika extrema som i de i t.ex. USA och Tyskland (Björklund, 2010), är det viktigt att vi fortsätter att forska om tillstånden i Sveriges städer och kommunen.
64 Källförteckning
Artikel
Andermatt, N (2019 oktober 27). Så mycket ökar eller minskar befolkningen i din kommun. SVT. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/befolkningsmangden-i-din- kommun
Antoni, R (2006). Skåne och den kreativa klassen. Hämtad från https://som.gu.se/digitalAssets/1294/1294452_131-150.pdf
Morse., A., R (2014 september 30). Germany to shrink by 10 million people by 2050.
Hämtad från
https://www.pop.org/germany-to-shrink-by-10-million-people-by-2050/
Porter, E. (2017). Why Big Cities Thrive, and Smaller Ones Are Being Left Behind. New
York Times. Hämtad från
https://www.nytimes.com/2017/10/10/business/economy/big-cities.html
Stebbins, S. (2019, mars 21). These 25 cities are losing more residents than they are gaining as population declines. USA Today. Hämtad från https://eu.usatoday.com/story/money/economy/2019/03/21/population-decline-us-cities- losing-most-residents/39199277/
Osborne, L. (2013, september 20) Germany's shrinking cities: a view from Salzgitter. The
Guardian. Hämtad från
https://www.theguardian.com/world/2013/sep/20/germany-shrinking-cities-view-salzgitter
Bok
Florida, R. (2006) Den kreativa klassens framväxt. (Översättning: Anna Sörmark)
[fackgranskning: Per Sjödén]. Uddevalla : Mediaprint i Uddevalla.
Falkheimer, J., & Heide, M. (2003) Strategisk kommunikation- forskning och praktik. (1 ed.).
Studentlitteratur AB.
65 Gregory, D., Johnston, R., Pratt, G., Watts, M. & Whatmore, S. (2009). The Dictionary of human geography (5th Edition). West Sussex: Blackwell.
Hollander, J. B. (2011). Sunburnt cities: The great recession, depopulation, and urban
planning in the American Sunbelt. London: Routledge.
Hollander, J. B. (2018). An Ordinary City: Planning for Growth and Decline in New Bedford,
Massachusetts. Cham: Springer International Publishing.
Long, Y., & Gao, S. (2019). Shrinking cities in China: The other facet of urbanization.
Singapore: Springer.
Yin, R., K. (2007) Fallstudier: design och genomförande. Malmö : Liber, cop. 2007. Malmö:
Studentlitteratur.
E-bok
Florida, R (2014). Rise of the Creative Class--Revisited [elektronisk resurs]. (2nd ed.)
Hämtad från
https://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/reader.action?docID=894939&ppg=19
Formas Fokuserar (2008). Ska hela Sverige leva? [elektronisk resurs]. Hämtad från https://www.formas.se/download/18.312567aa167c666b4248498/1549956106521/ska_hela_s verige_leva.pdf
Formas Fokuserar (2012). Miljonprogrammet- avveckla eller utveckla? [elektronisk resurs].
Hämtad från
https://formas.se/download/18.462d60ec167c69393b913bd9/1549956099902/miljonprogram
met_utveckla_eller_avveckla.pdf
Ganser, R., Piro, R. (2012). Parallel patterns of shrinking cities and urban growth: spatial planning for sustainable development of city regions and rural areas [elektronisk resurs]. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/jors.12134
66 Hollander, J., B, Pallagst., K, Popper J., K, Schwarz., T (2009). Planning Shrinking cities. [elektronisk resurs] Hämtad från http://policy.rutgers.edu/faculty/popper/ShrinkingCities.pdf
Merriam, S, B., & Grenier, R, S. (2019). Qualitative Research in Practice: Examples for Discussion and Analysis [elektronisk resurs]. (2nd ed). Hämtad från https://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/reader.action?docID=5630257
Niedomysl, T. (2006). Migration and Place Attractiveness. [elektronisk resurs]. Hämtad från
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.877.5431&rep=rep1&type=pdf
Yin, K., R. (2014). Case study research: design and methods. [elektronisk resurs. (5nd ed.).
Hämtad från
https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/922066178?accountid=12249
Walliman, N. (2017) Research Methods: The Basics. Routledge [elektronisk resurs] (2nd ed.). Hämtad från https://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/detail.action?docID=5015633
Oswalt, (2005). Shrinking cities volume 1 -> Inernational Research. Philipp (red.) Ostfildern:
Hatje Cantz. Hämtad från
http://www.shrinkingcities.com/fileadmin/shrink/downloads/pdfs/SC_Band_1_eng.pdf
Examensarbeten och uppsatser
Bergh, I., & Nilsson, H. (2017) Bye, bye bygden. En fallstudie om hur svenska kommuner
agerar vid befolkningsminskning. (Kandidatarbete, Blekinge Tekniska Högskola, BTH).
Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1107962/FULLTEXT02.pdf
Björklund, M (2010). Stagnerande städer- vad kan vi göra? (Kandidaterbete, Karlskrona) Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:833326/FULLTEXT01.pdf
67 Eriksson, L (2016) Planering och strategier för krympande kommuner - en fallstudie om hur
befolkningsminskningar hanteras i kommunal planering. (Kandidatuppsats, Blekinge
Tekniska Högskola, BTH) Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A941425&dswid=-6566
Eriksson, M (2012). Planering I krympande städer. En innehållsanalys av två krympande städers översiktsplaner. (Kandidatuppsatts, Blekinge Tekniska Högskola, BTH). Hämtad från, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:832985/FULLTEXT01.pdf
Karina Pallagst, & et al. (2009). The Future of Shrinking Cities: Problems, Patterns and Strategies of Urban Transformation in a Global Context. UC Berkeley, CA Hämtad från https://escholarship.org/uc/item/7zz6s7bm#page=20
Karnell, G. (2010) Hur fyller vi ut tomrummet? (Självständigt arbete, Sveriges
Lantbruksuniversitet). Hämtad från
https://stud.epsilon.slu.se/1166/1/karnell_g_100511.pdf
Larsson, W., Persson, J (2013). Karlstads kommuns tillväxtstrategi: En fallstudie i urban ekonomi. (C-uppsats, Karlstad Business School) Hämtad från http://www.diva- portal.se/smash/get/diva2:690206/FULLTEXT01.pdf
Modigh, A. (2009). Planering i stagnerande orter. (Examensarbete, Magisterprogrammet i Fysisk Planering Blekinge Tekniska Högskola). Hämtad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:831501/FULLTEXT01.pdf
Pettersson, E., Råberg, F (2018). Strategier för hantering av befolkningsminskning- en fallstudie av krympande kommuner. (Masterarbete, Blekinge Tekniska Högskola). Hämtad från http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1214590/FULLTEXT02.pdf
Schett, S (2011) An analysis of shrinking cities. (Uppsats, Institut für Städtebau und Raumplanung Universität Innsbruck). Hämtad från https://www.ess.co.at/URBANECOLOGY/Simona_Schett.pdf
68 Rapport
Amcoff, J. (2007). Regionförstoring- idé, mätproblem och framtidsutsikter. Institutet för
Framtidsstudier och Kulturgeografiska institutionen. Uppsala universitet. Hämtad från
Institutet för framtidsstudier
https://www.iffs.se/media/1195/20070620162424filGiCdC2OiL18o0lm9j11M.pdf
Ansvarskommittèn (2006). Färre kommuner? Om små kommuners problem och utmaningar.
Hämtad från
https://www.norrbotten.se/upload/IB/lg/regio/Regional%20demokrati%20och%20-
organisation/Smakommuner20060216.pdf
Fjertorp, J. (2012). Bör kommuner eftersträva befolkningstillväxt? Ekonomisk Debatt, 40(3), 19-25. Hämtad från https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/3853825/3132594.pdf
Fjertorp, Jonas (2013) Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar?
Nationella kommunforskningsprogrammets rapportserie; (Vol. 17). Kommunforskning i
Väst. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:833326/FULLTEXT01.pdf
Glesbygdsverket (2007a). Kartläggning av strategier för att öka befolkningen i kommuner och regioner. Hämtad från Regeringsuppdrag, Östersund,
Glesbygdsverket (2007b) Om Sveriges gles- och landsbygder. Hämtad från Tillväxtanalys https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f2764f/1586367601582/fic kfakta-om-gles-och-landsbygder-2007-07.pdf
Glesbygdsverket (2007c) Virtuell regionförstoring- Exemplet Lappland. Hämtad från
Tillvästanalys
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f276aa/1586367607582/virt
uell-regionforstoring-exemplet-lappland-07.pdf
Regeringskansliet (2015) en nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Hämtad från
69 https://www.regeringen.se/contentassets/98919a0ca0f1427491a3eef22a7d177c/en-nationell- strategi-for-hallbar-regional-tillvaxt-och-attraktionskraft-20152020.pdf
Syssner, J (2014). Politik för kommuner som krymper. (2014:4). Hämtad från Linköpings
universitet http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:742926/FULLTEXT01.pdf
Strategidokument
Östhammars kommun (2015). Tillväxtstrategi 2020, Östhammar kommun. Hämtad från https://www.osthammar.se/globalassets/dokument/riktlinjer/tillvaxtstrategi.pdf
Simrishamns Kommun (2017). Översiktsplan för Simrishamns kommun. Hämtad från https://www.simrishamn.se/bo-och-bygga/planer-och-utveckling/vara-oversiktsplaner
Webbsidor
Boklok (2019). Hej Simrishamn. Hämtad 2020-05-14 från https://www.boklok.se/hitta-bostad/simrishamn-majrovan/
Boverket (2014). Vad är en detaljplan. Hämtad 2020-04-04 från
https://www.boverket.se/sv/PBL-
kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneinstrumentet/vad-ar-detaljplan1/
Boverket (2016). Varför är det viktigt att arbeta med bostadsförsörjningen. Hämtad 2020-05-
03 från
https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/om-handboken/varfor-ar-det-
viktigt-att-arbeta-med-bostadsforsorjningen/
Bringselius, L. (2018) Kreativa talanger kan utvecklas bättre på landsbygden. Barometern. Hämtad 2020-06-02 från https://www.barometern.se/ledare/louise-bringselius-kreativa-talanger-kan-utvecklas-battre- pa-landsbygden/?stopredirect
Ekonomifakta. Invånare i kommunen Perstorp. (SCB) Hämtad 2020-03-03 från
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Skane-lan/Perstorp/?var=1724
70 Europaportalen (2018). ansenlig befolkningsökning i Sverige. Hämtad 2020-05-12 från https://www.europaportalen.se/2018/07/ansenlig-befolkningsokning-i-sverige
Regionfakta. (2020) försörjningskvot. Hämtad 2020-05-10 från http://www.regionfakta.com/skane-lan/befolkning-och-hushall/befolkning/forsorjningskvot/
Region Skåne (2020) Kommunrapport Simrishamn. Hämtad 2020-05-12 från https://filer.skane.se/kommunrapporter/Kommunrapport_Simrishamn.html#6_pendling
Riksdagen. (2013). Till statsrådet. Hämtad 2020-03-03 från
https://data.riksdagen.se/fil/F8FB11A2-9B1C-4C49-AF07-441B754B6DB5
SCB. (2019). Befolkningsprognos för Sverige. (SCB) Hämtad 2020-03-10 från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsprognos- for-sverige/
SCB. (2020) Folkmängd Simrishamn kommun. Hämtad 2020-05-05 från http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/87718
Simrishamns kommun (2019). Mål och vision för vår kommun. Hämtad 2020-05-14 från https://www.simrishamn.se/politik-och-paverkan/mal-och-vision-for-var-kommun
Simrishamns kommun (2020). Planprogram för del av Mellby 27:52 och del av Mellby 3:121. Hämtad 2020-03-03 från https://www.simrishamn.se/wp-
content/uploads/Dokument/SBF/Plan/Utställda_planer/Mellby27_52&3_121/Program/Kiviks -
Trädgårdar-Planprogram_2001010.pdf
Simrishamns kommun (2020). Nyhetsbrev Januari 2020. Hämtad 2020-05-05 från https://www.simrishamn.se/wp-content/uploads/2019/08/nyhetsbrev-jan-2020.pdf
Simrishamns kommun (2020). Pågående planarbete. Hämtad 2020-04-04 från https://www.simrishamn.se/bo-och-bygga/planer-och- utveckling/detaljplaner/pagaende-planarbete/
71 Sveriges Radio (2020). Turism för en miljard på spel för Simrishamn.
Hämtad 2020-06-02 från
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=7480393
Svensk Fastighetsförmedling Simrishamn (2019). Presentation: Svensk Fastighetsförmedling Simrishamn. (Leta Mäklare). Hämtad 2020-05-05 från https://www.letamaklare.se/maklare/skane/simrishamn/Svensk-Fastighetsförmedling- Simrishamn_958.aspx
Sveriges Riksdag (1996) Regional Obalans. Hämtad 2020-06-01 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/regional- obalans-_GK02A421
SVT (2019). Åldrande befolkning skapar personalbrist och problem med ekonomi i
kommuner. Hämtad 2020-05-10 från
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/aldrande-befolkning-skapar-personalbrist-och-
problem-med-ekonomin-i-kommuner
Sydöstra Skånes Sammarbetskommité-a. Fyra kommuner i samverkan. SÖSK. hämtad 2020-
05-15, från
http://www.sydostskane.se/overgripande-langsiktiga-mal
Sydöstra Skånes Sammarbetskommité-b. Yttrande om förslag till NTI- plan 2018-2029 (N 2017/05430/TIF). Regeringen. Hämtad 2020-05-08 från https://www.regeringen.se/4ae1cc/contentassets/c8e97e99cac449e99dcc2e5c6f707ebf/sydostr a- skanes-samarbetskommitte.pdf
Tillväxtverket (2019). Kommuntyper- stad och landsbygd. (Tillväxtverket). Hämtad 2020-05-
05 från
https://tillvaxtverket.se/statistik/regional-utveckling/regionala-indelningar/kommuntyper.html
Visit Skåne (2020). Österlen. (Visit Skåne) Hämtad 2020-05-14 från https://visitskane.com/sv/stader-omraden/osterlen
72 Bilagor
Bilaga 1.
73 Bilaga 2.
74 Bilaga 3.
75 Arbetsfördelning
Vi bar gemensamt ansvar över kapitel 1, 2 och 3. Under kapitel 4 delade vi upp oss, där Andrea hade huvudansvaret för det mesta, med undantag för synen på en framgångsrik stad. All statistik och dess förklaring från kapitel 5 har tagits fram av Oscar. Kapitel 6 och 7 har vi gemensamt skapats med lika fördelning via diskussion. Efter att vi skapat hela arbetet har vi korrekturläst och gått igenom allting flera gånger för att vi båda ska vara nöjda med det slutgiltiga materialet. Detta har varit ett jämnt fördelat arbete.
76