Den Rödlistade Slåttergubbemalens Förekomst I Jönköpings Län 2008
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
MEDDELANDE NR 2009:37 Den rödlistade slåttergubbemalens förekomst i Jönköpings län 2008 Den rödlistade slåttergubbe- malens förekomst i Jönköpings län 2008 MEDDELANDE NR 2009:37 DEN RÖDLISTADE SLÅTTERGUBBEMALENS FÖREKOMST I JÖNKÖPINGS LÄN 2008 Meddelande nr 2009:37 Referens Elin Norkvist, Naturavdelningen, 2009 Kontaktperson Elin Norkvist, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 5268, e-post [email protected] Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping Fotografier Fig. 1 och 12: J-O Björklund. Övriga Elin Norkvist Kartmaterial Länskartan i Jönköpings län. ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M—09/37SE Upplaga 40 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2009 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET-plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. © Länsstyrelsen i Jönköpings län 2009 2 DEN RÖDLISTADE SLÅTTERGUBBEMALENS FÖREKOMST I JÖNKÖPINGS LÄN 2008 Förord Som en del av arbetet för att klara riksdagens miljökvalitetsmål har Naturvårdsverket tagit fram så kallade åtgärdsprogram för hotade arter, vägledande dokument som utgör ett un- derlag för myndigheters och organisationers arbete med bevarandet av dessa arter. Jönkö- pings län berörs i dagsläget av 65 åtgärdsprogram varav ett är åtgärdsprogrammet för små- fjärilar på slåtteräng. Endast en av de tre arter som inkluderas i programmet är känd från länet, slåttergubbemal Digitivalva arnicella vilken är klassad som Starkt hotad i den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Under 2010 kommer dock en ny upplaga av rödlistan att pre- senteras vilket eventuellt kan komma att förändra statusen för både slåttergubbemal och dess värdväxt slåttergubbe. Föreliggande rapport är en inventering av slåttergubbemal där artens utbredning och habi- tat i delar av Jönköpings län undersökts. Undersökningen kommer att utgöra en grund för vidare arbete med åtgärdsprogrammet för småfjärilar på slåtteräng. Undersökningen är genomförd som ett examensarbete vid Uppsala universitet och författa- ren står ensam för de åsikter som förs fram. Henrick Blank 3 DEN RÖDLISTADE SLÅTTERGUBBEMALENS FÖREKOMST I JÖNKÖPINGS LÄN 2008 Innehållsförteckning Förord...................................................................................................................................... 3 Sammanfattning ..................................................................................................................... 5 Inledning ................................................................................................................................. 6 Beskrivning av arten och dess värdväxt ............................................................................. 7 Material och metoder ............................................................................................................. 9 Studerade habitatfaktorer ................................................................................................... 9 Urval av lokaler och mätningar ........................................................................................... 9 Analyser ............................................................................................................................ 11 Resultat ................................................................................................................................. 13 Beståndsstorlek av värdväxt ............................................................................................. 13 Bladstorlek ........................................................................................................................ 14 Vegetationshöjd ................................................................................................................ 14 Diversitet ........................................................................................................................... 15 Indikatorvärden miljövariabler........................................................................................... 15 Ordinationsanalys ............................................................................................................. 16 Diskussion ............................................................................................................................ 16 Beståndsstorlek och hävdtryck ......................................................................................... 16 Bladstorlek, vegetationshöjd och vegetationsanalys ........................................................ 17 Hävdas våra naturbetesmarker för hårt? .......................................................................... 18 Vilken skötsel gynnar slåttergubbemalen? ....................................................................... 19 Förekomsten i Jönköpings län .......................................................................................... 20 Samband med övriga hotade arter ................................................................................... 21 Fortsatt arbete................................................................................................................... 21 Lokalbeskrivningar samt förslag på åtgärder................................................................... 22 Lokaler med förekomst av slåttergubbemal...................................................................... 24 Lokaler utan förekomst ..................................................................................................... 30 Tack ....................................................................................................................................... 34 Bilaga 1. Undersökta lokaler i Jönköpings län ................................................................. 35 Referenser............................................................................................................................. 36 4 DEN RÖDLISTADE SLÅTTERGUBBEMALENS FÖREKOMST I JÖNKÖPINGS LÄN 2008 Sammanfattning Slåttergubbemal Digitivalva arnicella är en fjärilsart som klassats som Starkt hotad i den svenska rödlistan. Fjärilen är beroende av värdväxten slåttergubbe som gått tillbaka kraftigt på många håll i Europa till följd av det rationaliserade jordbruket. Slåttergubbemal innefat- tas av åtgärdsprogrammet för småfjärilar på slåtteräng där länsvisa inventeringar förordas för att klarlägga fjärilens utbredning och status i landet. Syftet med den utförda studien är således att undersöka fjärilens förekomst i Jönköpings län och ta fram skötselförslag för ak- tuella marker. Under sommaren 2008 inventerades förekomsten av slåttergubbemal på 24 naturbetesmar- ker i Jönköpings län genom att söka efter larvminor på bladen av slåttergubbe. Faktorer som till exempel vegetationshöjd och vegetationssammansättning analyserades därefter för att se huruvida några samband som förklarar förekomsten av fjärilen skulle framträda. Larvminor påträffades på 13 av de besökta lokalerna (54 %). Resultaten av analyserna påvi- sade ett positivt samband mellan antal minerade plantor och beståndsstorlek (antal skott) av slåttergubbe, det vill säga där det fanns gott om slåttergubbe fanns vanligtvis också en stör- re population av fjärilen. Analyserna visade inga skillnader i vegetationssammansättning mellan lokaler med respektive utan fjäril. Vegetationshöjden var däremot högre kring an- gripna plantor på de lokaler där fjärilen förekom jämfört med vegetationen kring plantor på lokaler utan fjäril. Slåttergubbebladen var också i genomsnitt större på plantor från lokaler med fjäril jämfört med plantor från lokaler utan fjäril. Sammantaget kan detta tolkas som att hävdtrycket var lägre på de lokaler där fjärilen fanns och att fjärilen på dessa lokaler lö- per mindre risk att drabbas av att värdväxten betas av eller trampas ned. En viss hävd är dock nödvändig för att slåttergubben skall trivas vilket medför att man på lokaler där fjäri- len finns närvarande bör bedriva en extensiv hävd. På flertalet lokaler är det emellertid ak- tuellt med röjning av sly och örnbräken som på sikt skulle missgynna slåttergubben genom alltför kraftig skuggning. Troligtvis finns slåttergubbemal på många fler lokaler i länet och resultaten tyder på att chanserna att påträffa malen är större där det finns gott om slåttergubbe. Under 2009 bör uppföljning ske av de lokaler där malen påträffades samt övriga lokaler där åtgärder före- slås. Under följande år bör lokalerna inventeras översiktligt med jämna mellanrum och nya lokaler eftersökas kring de idag kända lokalerna. 5 DEN RÖDLISTADE SLÅTTERGUBBEMALENS FÖREKOMST I JÖNKÖPINGS LÄN 2008 Inledning I stora delar av Europa innebär det allt mer rationaliserade jordbruket ett stort hot mot den biologiska mångfald som återfinns i det äldre odlingslandskapet. Under 1900-talet har area- len naturbetesmark och slåtteräng minskat kraftigt till förmån för odlingsmark och skog, och i andra fall har många hävdade marker övergivits (Bernes 1994). Ekstam & Forshed (2000) definierar naturbetesmarker som ”en betespräglad mark, vars växt- och djurliv inte är tydligt påverkat av markbearbetning, gödsling och insådd av vallväxter”. Dessa marker har ofta en mycket stor artrikedom vad gäller bland annat kärlväxter med upp emot 40-60 arter per m2 (Pykälä 2003, Kull & Zobel 1991). I nuläget finns ca 200 000 ha naturbetes- mark kvar i Sverige vilket motsvarar mindre än 10 % av den areal som fanns i början av 1900-talet, medan arealen slåttermark minskat i ännu större utsträckning (Ekstam & Fors- hed 2000).