DOCSLIB.ORG

200914 Lokala Trafikföreskrifter I Mörbylånga Kommun.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
200914 Lokala Trafikföreskrifter I Mörbylånga Kommun.Pdf Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:14 Lokala trafikföreskrifter i Mörbylånga kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-10077-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 10, 11, 12, 14, 15, 16 och 19 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastighet Väg nr / Sträcka/avgränsning Högsta Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 136 1 1050 m söder väg 927 – 200 m söder väg 927 70 Grönhögen 136 2 200 m söder väg 926/927 – Grönhögens södra 50 Grönhögen tätortsgräns 136 3 300 m norr Ventlinge kyrka - Grönhögens norra 70 Ventlinge tätortsgräns 136 4 120 m norr infart rastplats Albrunna – 1150 m norr 70 Albrunna samma infart 136 Södra 5 Södra Möcklebys norra tätortsgräns - 1600 m norr väg 70 Möckleby 930 136 Smedby 6 1700 m söder väg 932 – 2100 m söder samma väg 70 / Klinta 136 7 850 m norr väg 931 - Kastlösas södra tätortsgräns 70 Kastlösa 136 8 Kastlösas norra tätortsgräns – 850 m norr väg 934 70 Kastlösa 136 9 300 m söder enskild väg till Risinge - 500 m norr 70 Bredinge enskild väg till Risinge 136 10 250 m söder väg 939 – 150 m söder väg 939 för 70 S.Bårby norrgående trafik Högskolans tryckeri, Kalmar 2(14) Väg nr / Del Sträcka/avgränsning Högsta Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 136 11 150 m söder väg 939 – 350 m norr väg 939 50 S.Bårby 136 12 350 m norr väg 939 – 2100 m norr väg 939 70 S.Bårby 136 13 400 m söder väg 940 – 125 m norr väg 940 70 Resmo 136 14 125 m söder väg 940 - 125 m norr väg 948 50 Resmo 136 15 125 m norr väg 948 - 250 m norr väg 940 70 Resmo 136 16 70 m söder väg 944 - 2670 m norr väg 944 70 Vickleby 136 17 500 m söder ensk väg 19201 till Kalkstad – Skogsbys 70 Skogsby södra tätortsgräns för norrgående trafik 136Skogsby 18 Skogsbys norra tätortsgräns – 180 m söder väg 951 70 Björnhovda 136 19 180 m söder väg 951- 180 m norr väg 951 50 Björnhovda 136 20 180 m norr väg 951 - 300 m norr väg 951 70 Björnhovda 136 Trafik- 21 Påfartsramp för trafik västerut på väg 137, 30 m söder 50 plats bro över väg 137 - anslutning med väg 137 Algutsrum 136 22 350 m söder väg 961 - 1 450 m norr väg 961 70 Algutsrum 136 23 480 m söder väg 962 – 350 m söder väg 958 för norr- 70 Glömminge gående trafik 136 24 350 m söder väg 962 – Glömminges södra tätorts- 50 Glömminge gräns 136 25 Glömminges norra tätortsgräns - 600 m norr väg 962 70 Glömminge 136.01 1 Väg 136 – 300 m väster väg 136 70 Bengtstorp 137 1 Avfartsramp för trafik mot öster, 100 m väster 50 Trafikplats cirkulationsplatsen i Möllstorp – samma cirkulations- Färjestaden plats 137 2 Bro över väg 137 – 300 m öster samma bro 70 Trafikplats Färjestaden 137 3 Påfartramper till väg 137 – rampernas anslutning till 50 Trafikplats väg 137 Färjestaden 08FS 2009:14 sid 3(14) Väg nr / Del Sträcka/avgränsning Högsta Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 137 4 Avfartramp från väg 137 för trafik i västlig riktning 70 Trafikplats från rampens början – 100 m före väg 943 Färjestaden 137 5 Avfartsramp från väg 137 för trafik i västlig riktning 50 Trafikplats från 100 m före väg 943 - väg 943 Färjestaden 924 Ölands 1 Hela vägens sträckning 50 södra udde 925 1 800 m söder Karl X Gustafs mur - 1 800 m norr Karl 70 Näsby X Gustafs mur Väg 925 2 100 m söder Karl X Gustafs mur - 1 500 m norr Karl 50 Näsby X Gustafs mur under tiden 15 juni - 15 augusti 925 Gräs- 3 1850 m söder väg 929 – 1630 m norr väg 930 70 gård - Seby 925 4 250 m söder om Segerstads kyrka - 1250 m norr om 70 Segerstad kyrkan 925 5 4800 m söder infart till Hulterstads kyrka – 2750 m 70 Skärlöv söder samma infart 925 6 950 m söder infart till Hulterstads kyrka - 850 m söder 70 Hulterstad samma kyrka 925 7 850 m söder infart till Hulterstads kyrka - Hulterstads 50 Hulterstad södra tätortsgräns 925 8 Hulterstads norra tätortsgräns – 100 m norr infart till 50 Hulterstad Hulterstads kyrka 925 9 100 m norr infart till Hulterstads kyrka - 300 m norr 70 Hulterstad samma kyrka Väg 925 10 440 m söder väg till Triberga fornborg - 360 m söder 70 Triberga samma väg 925 11 360 m söder väg till Triberga fornborg - 400 m norr 50 Triberga samma väg 925 12 400 m norr väg till Triberga fornborg - 520 m norr 70 Triberga samma väg 925 13 800 m söder väg 939 - 700 m söder väg 939 70 Alby 925 Alby 14 700 m söder väg 939 – Albys södra tätortsgräns 50 925 15 Albys norra tätortsgräns - 350 m norr väg 939 50 Alby 925 16 350 m norr väg 939 - 500 m norr väg 939 70 Alby 925 17 2400 m söder väg 940 – 800 m söder väg 940 70 Stenåsa 4(14) Väg nr / Del Sträcka/avgränsning Högsta Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 925 18 800 m söder väg 940 - 280 m söder samma väg 50 Stenåsa 925 19 280 m söder väg 940 – 650 m norr samma väg 70 Stenåsa 925 20 50 m söder enskild väg 19828 till Frösslunda – 750 m 70 N.Kvinneby norr samma väg 925 Sandby/ 21 340 m söder enskild väg 19095 till Skarpa Alby – 150 70 Gårdby m söder samma väg för norrgående trafik 925 Sandby 22 150 m söder enskild väg 19095 till Skarpa Alby – 50 /Gårdby Gårdbys södra tätortsgräns 925 23 Gårdbys norra tätortsgräns – 1300 m norr väg 955 70 Gårdby 927 1 400 m väster väg 925 – 1350 m väster väg 925 70 Eketorp 930 1 500 m väster enskild väg 19026 till Träby - 150 m 70 Solberga samma väg 931 1 2250 m söder väg 932 – 1600 m söder väg 932 70 Hammarby 943 1 Mörbylångas norra tätortsgräns – 830 m norr väg 50 Kulltorp 136.01 943 2 830 m norr väg 136.01 – 450 m söder enskild väg till 70 Kulltorp Gynge 943 3 725 m norr väg 948 – 1450 m söder väg 948 70 L. Frö 943 4 100 m söder Åkervägen – 50 m norr enskild väg till 50 Trafikplats Möllstorps läge Färjestaden 944 1 260 m väster väg 136 – väg 136 50 Vickleby 951 1 165 m öster Äppelvägen – Färjestsdens östra tätorts- 50 Färjestsden gräns 957 1 Väg 136 – 60 m öster väg 136 50 Björnhovda 958 1 500 m norr väg 137 i trafikplats Färjestaden – 1380 m 70 Möllstorp norr väg 137 i trafikplats Färjestaden 958 Strand- 2 500 m söder enskild väg 19269 till Lökenäs - 600 m 50 skogen öster samma väg under tiden 15 juni - 15 augusti 959 1 560 m norr väg 136(södra anslutningen) – 60 m söder 50 Isgärde väg 136 (norra anslutningen) 960 1 1000 m söder väg 961 – Algutsrums södra tätorts- 50 Algutsrum gräns 961 1 Väg 136 – Algutsrums västra tätortsgräns 50 Algutsrum 08FS 2009:14 sid 5(14) Väg nr / Del Sträcka/avgränsning Högsta Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 962 1 Glömminges östra tätortsgräns – 850 m öster väg 136 50 Glömminge 964 1 Väg 959 - 200 m norr väg 959 50 Isgärde 964 2 730 m norr väg 959 – Borgholm kommuns gräns, 50 Stora. Rör Linsänkan 968 1 700 m öster väg 925 – 2000 m öster väg 925 50 Bläsinge Ensk väg 1 Väg 136 – 625 m nordväst väg 136 50 18901 Bredinge Ensk väg i 1 Hela vägens sträckning 50 Össby by Ensk väg 1 Väg 925, Gammalsby – väg 925, Mellstaby 30 Gammalsby - Mellstaby Ensk väg 1 Väg 925 – 500 m väster väg 925 50 18930 N.Kvinneby Ensk väg 1 250 m väster väg 959 – 750 m väster väg 959 30 19096 Bölegatan Trollhätte- 1 Väg 942 – Mörbylångas södra tätortsgräns 30 vägen Mörbylånga Ensk väg till 1 Väg 136 – Hus nr 5 vid Alunbrukets ruin 30 S. Bruket Albruket Ensk väg 1 Väg 944 – väg 136 Byvägen/Vickleby gårdsväg 30 19268 Vickleby Svallvägen 1 Enskild väg 19268 (Bygatan) - väg 136 30 Vickleby Pensionats- 1 Enskild väg 19268 (Bygatan) - väg 136 30 vägen Vickleby Ensk väg 1 300 m väster väg 19268 (Bygatan) – samma väg 50 18400 Vickleby Ensk väg 1 100 m norr södra infarten från väg 136 - 150 m söder 30 19472.1 norra infarten från väg 136 Karlevi /Eriksöre 6(14) Väg nr / Del Sträcka/avgränsning Högsta Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim Ensk väg 2 220 m väster enskild väg 19472.1 – samma väg 30 19472.3 Karlevi Ensk väg 1 200 m väster enskild väg 19472.1 – samma väg 30 19245 Eriksöre Enskild väg 2 50 m väster väg 136 - enskild väg mot Kråketorp 30 19245 Eriksöre S. Aron- 1 50 m öster väg 136 – N. Arontorpsgatan 50 torpsgatan Arontorp Haga parks 1 Samtliga vägar inom området 50 fritids- område Enskild väg 2 Badplatsens södra gräns - stugbyns östra gräns jämte 30 Haga park - sidovägar Stora Frö Ensk väg 1 Väg 943 - väg till Pensionat Sandbergen 50 Stora Frö Ensk vägar 2 Samtliga vägar inom Stora Frö 50 Stora Frö Ensk väg 1 Färjestadens sydöstra tätortsgräns – Ensk väg 50 19030 Järn- 18581.1, Lundtorpgatan vägsgatan Färjestaden Ensk väg 1 300 m öster ensk väg 18581.1 till Fridhem – 50 18581.1 Torslundas västra tätortsgräns Lundtorpsga tan Torslunda Ensk väg 2 Färjestadens södra tätortsgräns – Ensk väg 18581.1, 50 18581.1 Lundtorpgatan Runsbäcks- vägen Färjestaden Ensk väg 1 Torslundas östra tätortsgräns – 1225 m väster väg 955 50 18592 Kå- torpsgatan Torslunda Tveta Fri- 1 Enskilda vägar inom området 30 tidsområde 08FS 2009:14 sid 7(14) Väg nr / Del Sträcka/avgränsning Högsta Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim Ensk väg 1 Hela vägens sträckning 50 19062 Björnhovda Ensk vägar i 1 Samtliga vägar 30 Saxnäs fri- tidsområde Ensk väg i 2 Barrvägen i Saxnäs 30 Saxnäs Ensk vägar 1 Enskild vägar inom Sandens vägsamfällighet 30 i Sanden Glömminge Huvudleder med tillhörande stopplikter.
Load more

Recommended publications
  • Experience Southern Öland – Hiking Trails
    HIKING TRAILSHIKING 140 KM Experience southern Öland Hiking trails through the World Heritage MAP SYMBOLS current trail other trails visitors attraction nature reserve CONTENT birdwatching area wildlife area World Heritage 2 bathing place Signature trail Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden stage 1 6 barbecue area Mörbylångaleden stage 2 8 car park Mörbylångaleden stage 3 10 resting area Mörbylångaleden stage 4 12 Mörbylångaleden stage 5 14 seating Stora alvarleden 16 toilets Nunnedalen 18 wind shelter Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Other trails 38 Allemansrätten 40 iking is like a balm for both body and emerges for all the senses. Presented within this soul. To leave everyday stress behind brochure, are the hiking trails that are looked after for a moment of hiking, whether it is by Mörbylånga municipality with additional tips long or short, whether it is in areas about trails looked after by the County Adminis- Hyou are familiar with or in new terrain, provides trative Board and non-profit associations. an immediate energy boost and peace of mind while your muscles work. When hiking, it is important to keep in mind that you are a guest in nature or on someone’s land. When you also add the landscape of southern A prerequisite for keeping our land open is that Öland to the equation, an unbeatable combination it is respected and used with care. 1 WORLD HERITAGE Stile The agricultural landscape of southern Öland Stiles are placed along the trails. A stile is a type of ladder, over a fence or wall, made so that people can get Southern Öland offers a unique and exceptionally and stone walls to testify to the long history of the over but not livestock.
    [Show full text]
  • Hela Dokumentet.Indd
    BOENDE/SERVICE Booststäädderr vidd Färärjejesttaddenns hah mnn, fofotoo Antntoon Klalackcka ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 197 KOMMUNALA MÅL NATIONELLA MÅL - Erbjuda god kommunal service - Grundvatten av god kvalitet i hela kommunen ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god - Utveckla omsorgen utifrån individens livsmiljö för växter och djur i sjöar och vatten- delaktighet, infl ytande och behov drag” (Riksdagens defi nition av miljökvalitetsmålet) - Differentierat boende (hyresrätter, bostadsrätter, villor m fl former) - Allt dricksvatten ska vara hälsosamt och säkert. (Sveriges geologiska undersökning - Undanröja hinder för utveckling av boende i (SGU) och livsmedelsverket) hela kommunen, beakta särskilt utbyggnad av VA-nätet, på ett säkert och miljömässigt sätt - God bebyggd miljö (Sveriges nationella miljömål, nr 15) - Stimulera möjligheter till boende ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utanför kommunens tätorter utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. - Utveckla våra skolor till att vara landets bästa Natur- och kulturvärden ska tas till vara och skolkommun. utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lo- kaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt - Utbyggnad av vatten och avlopp och så att en långsiktigt god hushållning utanför tätorterna med mark, vatten och andra resurser främjas.” (Riksdagens defi nition av miljökvalitetsmålet) - God plan- och markberedskap - Bostadsmarknadspolitikens
    [Show full text]
  • Här Kan Du Hämta Broschyren Som
    20 21 Följ oss i sociala medier sodraoland.com SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Södra Öland är med på Unescos Företagare, föreningar och lista över världsarv. Landskapet andra aktörer som på ett eller här är unikt och värdefullt. annat sätt lyfter Södra Ölands I världsarvet Södra Ölands odlingslandskap har haft möjlighet odlingslandskap ingår byarna, att skicka in texter till den åkrarna, Stora alvaret och här broschyren och på så sätt sjömarkerna. presentera sina verksamheter. I dag fortsätter lantbrukarna att Mer information om världsarvet odla jorden och låta sina djur finns på sodraoland.com. beta. Tack vare lantbrukarna kan Följ @varldsarvetsodraoland odlingslandskapet upplevas av nya på Instagram. Tagga dina bästa generationer. bilder från världsarvet med #världsarvetsödraöland Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Det finns i dag drygt 1100 världsarv på FN-organisationen Unescos världsarvslista varav 15 finns i Sverige. UPPTÄCK Lär dig mer om världsarvet - infopunkter och utställningar Utställning: Naturpunkten, Utställning: Eketorps borg Länsstyrelsen i Kalmar län I anslutning till entrébyggnaden Vid turistbyrån i Färjestaden ligger vid Eketorps borg öppnar en länsstyrelsens utställning, Naturpunkten, världsarvsutställning under 2021. som handlar om Ölands natur. Här Adress: Eketorps fornborg, berättas om stranden, sjömarken, 386 64 Degerhamn alvaret, lövskogen, våtmarken och Webbplats: eketorpsborg.se lövängen som är det unika öländska landskapet tillsammans med den Utställning: Hägna ut – Hägna in odlade marken. Vid världsarvsmontern finns också möjlighet att lära sig lite Världsarvsutställningen ”Hägna ut – Hägna mer om hur bondens år ser ut och in” ger en inblick i världsarvet Södra här kan besökarna passa på att spela Ölands odlingslandskap.
    [Show full text]
  • Studie Av Möjliga Effekter Vid En Eventuell Sammanslagning Av Borgholms Och Mörbylånga Kommuner
    PM 2017-04-25 1 (33) Ekonomi och styrning Studie av möjliga effekter vid en eventuell sammanslagning av Borgholms och Mörbylånga kommuner Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se 2017-04-25 2 (33) Utredning av förutsättningar för kommunsammanslagning på Öland Sammanfattning Det har inte förekommit någon kommunsammanslagning i Sverige sedan 1970-talet. Sedan dess har kommunerna istället kommit att öka den interkommunala samverkan, vilken ökade kraftigt framförallt under 1990- och 2000-talet. Under senare år har dock frågan om sammanslagningar aktualiserats på nytt. I övriga nordiska länder pågår eller har sammanslagningsreformer genomförts. I Sverige har regeringen nyligen tillsatt en kommunstrukturutredning som bland annat ska undersöka behovet av sammanslagningar, ökad samverkan eller annan uppgiftsfördelning för att öka kommunernas kapacitet att hantera sina utmaningar. I denna PM studeras effekterna för demokrati och styrning, verksamheterna och ekonomin av en sammanslagning mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner på Öland. Demokrati och styrning måste harmoniseras De politiska organisationerna och tjänstemannaorganisationerna skiljer sig åt mellan Borgholm och Mörbylånga. Borgholm har en traditionell nämndorganisation med underliggande förvaltningar, medan Mörbylånga endast har två nämnder (kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden) med tillhörande utskott. Kommunstyrelseförvaltningen är indelad i fyra sektorer, varav den största (den tvärgående Mjuka sektorn) ansvarar för bland annat utbildning, vård och omsorg och individ- och familjeomsorg. Borgholm och Mörbylånga har lika många fullmäktigeledamöter per invånare (3 per 1000 invånare). De båda kommunernas politiska organisation och tjänstemannaorganisation bygger på olika principer. Att harmonisera de två organisationstyperna kommer att kräva ett visst arbete.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Energibalans 2012 Öland En Sammanställning Över Energianvändning Och Energiproduktion
    Energibalans 2012 Öland en sammanställning över energianvändning och energiproduktion Energibalans 2012 Öland Dokumentinformation: Titel: Energibalans 2012, Öland Sammanställt av: Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Utgivare Regionförbundet i Kalmar län Nygatan 34, Box 762 391 27 Kalmar Sverige - Sweden Färdigställt: April 2015 2 Energibalans 2012 Öland Innehåll Inledning ........................................................................................................................................................ 4 Syfte ........................................................................................................................................................... 4 Omfattning ............................................................................................................................................... 4 Upplägg ..................................................................................................................................................... 4 Fakta Öland .............................................................................................................................................. 5 Energi- och klimatmål; Europa, Sverige och Kalmar län .................................................................. 6 En översikt över Ölands energiflöden år 2012 .................................................................................... 8 Slutanvändning av energi............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Att Bana Väg Genom Kulturlandskapet Kulturhistorisk Förstudie Inför Förbifart Färjestaden Vickleby, Torslunda Och Algutsrum Socknar, Öland
    Att bana väg genom kulturlandskapet Kulturhistorisk förstudie inför Förbifart Färjestaden Vickleby, Torslunda och Algutsrum socknar, Öland Ludvig Papmehl-Dufay KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:8 Gärdslösa kyrka • Kalmar läns museum Att bana väg genom kulturlandskapet Kulturhistorisk förstudie inför Förbifart Färjestaden Vickleby, Torslunda och Algutsrum socknar, Öland Författare Ludvig Papmehl-Dufay Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X Omslagsfoto Ludvig Papmehl-Dufay, KLM. Resta stenar, Torslunda socken, RAÄ 40. Arkeologisk rapport • Kalmar läns museum Arkeologisk rapport • Kalmar läns museum Abstract Keywords: Öland, Färjestaden, Torslunda, archaeology, survey, graves, finds, settlement sites, place names, Stone Age, Bronze Age, Iron Age, Middle Ages This report presents a culture-historical survey speaking. Thus, the crest of the escarpment of an area surrounding Färjestaden on the in the eastern parts of the area is littered with western part of Öland, SE Sweden. The area prehistoric graves particularly from the Iron is considered for a large traffic improvement Age, and the slopes directly to the west of project, involving the building of a new road the escarpment is rich in Stone Age, perhaps to the south, east and northeast of Färjestaden. especially Neolithic, sites identified through The report summarizes the known prehistoric field walking surveys. Stone Age sites occur and historic remains in the area, which include in the westernmost parts of the area too, a rich variety of ancient sites as well as an although these sites appear to be fewer and not abundance of stray finds from all periods in as rich in finds as the eastern ones.
    [Show full text]
  • World Heritage Sites in Sweden WORLD HERITAGE SITES in SWEDEN
    World Heritage sites in Sweden WORLD HERITAGE SITES IN SWEDEN Swedish National Heritage Board, Swedish National Commission for UNESCO Swedish Environmental Protection Agency Swedish National Heritage Board World Heritage Sites in Sweden – Swedish National Heritage Board 2014 Box 5405 Copyright for text and images, unless stated otherwise, in accordance with Creative Commons licence CC BY, recognition 2.5 Sweden SE-114 84 Stockholm http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/. Licence terms are currently Tel. +46 8-5191 8000 available online at: www.raa.se http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode. [email protected] If reworking the publication, logos and graphic elements must be removed from the reworked version. They are protected by law and are not covered by the Creative Commons licence above. Four front cover photos: Bengt A Lundberg/Raä: Sami Camp, Duolbuk / Tuolpuk, Laponia. Aspeberget, Tanum. Chinese Pavilion, Drottningholm. St. Nicolai ruins, Visby. Photo page 4: Archive photo. Back cover photo: © Folio. Maps © Lantmäteriet, reproduced with kind permission. Printing: Publit, print on demand. Printing: Taberg Media Group, offset. Graphic design: Jupiter Reklam. ISBN 978-91-7209-693-6 (PDF) ISBN 978-91-7209-694-3 (Print) FOREWORD 3 FOREWORD A World Heritage site is a site of special cultural or natu- We hope this book will meet the demand for informa- ral value that tells the story of the Earth and its people. tion and help increase public knowledge. Informing The Royal Domain of Drottningholm became the first the public about the World Heritage sites is also a of Sweden’s World Heritage sites in 1991, and most duty that Sweden took on when it signed the World recently the Decorated Farmhouses of Hälsingland Heritage Convention, the international agreement were included in the UNESCO World Heritage List in that forms the foundation of World Heritage work.
    [Show full text]
  • Riktlinjer För Prövning • I Varje Enskild Prövning Ska Verkens Storlek, Antal Och Placering Relateras Till Det Omgivande Landskapets Egenskaper Och Dess Bebyggelse
    • Verken bör inte konkurrera med eller dominera över utpräglade landmärken eller karaktärselement. • Alla verk inom en grupp bör hålla samma höjd så att turbinerna ligger på samma nivå över havet. • Verk med en totalhöjd som kräver hinderbelysning i form av blinkande högintensivt vitt ljus tillåts inte. • Med hänsyn till Ölands fl acka landskap skall verken utföras med lägsta tänkbara totalhöjd. Höjden skall prövas vid varje etablering utifrån landskapets förutsättningar. • Hinderbelysning inom gruppen ska vara enhetlig. Blinkande ljus ska synkroniseras. • Färgsättningen ska vara homogen inom gruppen. • Reklam eller bilder får inte förekomma. • För Borgholms kommun gäller att tillverkarens namn får endast fi nnas diskret på maskinhus eller komplementbyggnad. • För Mörbylånga kommun gäller att tillverkarens namn inte får förekomma på verk. • Vindkraftverk ska placeras så gällande regler avseende buller och skuggpåverkan för närboende uppfylls. • Ett lämpligt säkerhetsavstånd ska hållas till vägar och kraftledningar, samråd ska ske med berörd myndighet. Riktlinjer för prövning • I varje enskild prövning ska verkens storlek, antal och placering relateras till det omgivande landskapets egenskaper och dess bebyggelse. • Det är sökandes skyldighet att utreda om tänkt etablering placeras där den lägre maxgränsen om 35 dB(A) krävs. • Vid prövning av planerad etablering oavsett omfattning bör sökande informera berörda i ett tidigt skede. • Etableringar ska utredas med en miljökonsekvensbeskrivning oavsett om prövningen sker genom tillståndsprövning hos länsstyrelsen eller anmälan till kommunen. • Vid generationsskifte ska etableringarna bedömas från fall till fall utifrån platsens unika egenskaper. Alla vindkraftverk inom en grupp eller park bör ha en så likvärdig utformning och rotationshastighet som möjligt med hänsyn till den tekniska utvecklingen. BESKRIVNING Förslag Vindkraftsplan, tematiskt tillägg till ÖP 59 (141) UTREDNINGSOMRÅDEN BORGHOLMS KOMMUN Efter beaktande av ny bakgrundsfakta och inkomna synpunkter under samråd och utställning har handlingarna ändrats.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Område Av Riksintresse För Kulturmiljö I Kalmar Län
    1(2) REGISTERBLAD Område av riksintresse för Kulturmiljö i Kalmar län. Områdesnamn: Gösslunda Områdeskod: 84005007 Kriterier: Fornlämningar, Bebyggelse, Odlingslandskap. Kommun: Mörbylånga Kartblad: Ekonomiska kartan: 046 28 (588) Topografiska kartan: 046/047 SO/SV Övriga riksintressen enligt NRL som berör området:. NRL 2:6; Naturvård N 78, Friluftsliv F 12 samt NRL 3:1, 2 och 3. Skydd § Lagen om kulturminnen m m. (SFS 1988:950) § Naturvårdslagen Hot • Igenväxning av landskapet Åtgärdsförslag • Byggnaderna får ej förvanskas. • Ny bostadsbebyggelse bör helt undvikas. Områdesbeskrivning Området är beläget ute på Stora Alvaret. I områdets sydöstra del finns ett husgrundsområde (kämpagravar) omgivna av ett mindre stensträngssystem. Strax norr om landsvägen ligger bronsåldersröset Gösslunda rör. Gösslunda by består av fyra gårdar. Mot öster är ladulängorna uppförda i putsad kalksten och skiftesverk, delvis sammanbyggda. Ett par välbevarade gårdsanläggningar finns i byn. Sammanfattning Motivering: Alvarby. Liten radby ute på Stora Alvaret med bebyggelselämningar och gravar från främst bronsålder och äldre järnålder. Uttryck för riksintresset: Nuvarande gårdsanläggningar med ladulängor i putsad kalksten och skiftesverk, delvis sammanbyggda. Tydligt och väl avgränsat gärde. Planterhage. I utmarken sten- och torvtäkt för husbehov. Stora rösen samt ett flertal husgrunder och tillhörande stensträngssystem kring byn. Referenser: • Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer på landsbygden inom Mörbylånga kommun på Öland. Riksantikvarieämbetet genom
    [Show full text]
  • Hela Dokumentet.Indd
    INFRASTRUKTUR/ KOMMUNIKATION Ölandsbrb onn, foto Anton Klacka ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 183 KOMMUNALA MÅL NATIONELLA MÅL - Hela vår kommun är attraktiv att bo och verka - Det övergripande målet för transportpolitiken i och har väl utbyggd samhällsservice. är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar - Kommunikationerna är välutvecklade transportförsörjning för medborgarna i hela kommunen och näringslivet i hela landet. - Boende i en i övrigt god infrastruktur - Funktionsmål: Tillgänglighet i hela kommunen Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en - Kollektivtrafi ken ska tillgodose behovet grundläggande tillgänglighet med god kvalitet för alla grupper och användbarhet samt bidra till utvecklings- kraft i hela landet. Transportsystemet ska vara - Utvidga tätortstrafi ken jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. - Utveckla den digitala infrastrukturen - Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa - Miljöanpassade kommunikationer Transportsystemets utformning, funktion och och fl er gång- och cykelvägar användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också - God infrastruktur bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. - Förutsättningarna för att välja kollektivtrafi k, gång och cykel förbättras (Trafi kverket m fl ) - IT ska bidra till att förbättra livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för människor och företag. - IT ska användas för att främja hållbar tillväxt. - Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. INFRASTRUKTUR / KOMMUNIKATION INFRASTRUKTUR / KOMMUNIKATION REGIONALA MÅL EU:s MÅL - Mål: 2020 ska restiden med tåg eller buss till - Lika tillgång till kunskapsinfrastruktur arbetsmarknadsregionens huvudort understiga (regional utvecklingsplanering i ett europeiskt 60 minuter.
    [Show full text]