DOCSLIB.ORG

Energibalans 2012 Öland En Sammanställning Över Energianvändning Och Energiproduktion

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Energibalans 2012 Öland En Sammanställning Över Energianvändning Och Energiproduktion Energibalans 2012 Öland en sammanställning över energianvändning och energiproduktion Energibalans 2012 Öland Dokumentinformation: Titel: Energibalans 2012, Öland Sammanställt av: Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Utgivare Regionförbundet i Kalmar län Nygatan 34, Box 762 391 27 Kalmar Sverige - Sweden Färdigställt: April 2015 2 Energibalans 2012 Öland Innehåll Inledning ........................................................................................................................................................ 4 Syfte ........................................................................................................................................................... 4 Omfattning ............................................................................................................................................... 4 Upplägg ..................................................................................................................................................... 4 Fakta Öland .............................................................................................................................................. 5 Energi- och klimatmål; Europa, Sverige och Kalmar län .................................................................. 6 En översikt över Ölands energiflöden år 2012 .................................................................................... 8 Slutanvändning av energi............................................................................................................................. 9 Industri .................................................................................................................................................... 10 Hushåll ..................................................................................................................................................... 11 Transporter ............................................................................................................................................. 12 Energiproduktion och energitillförsel ..................................................................................................... 13 Elproduktion och eltillförsel ................................................................................................................ 13 Fjärrvärmeproduktion ........................................................................................................................... 13 Biogas ...................................................................................................................................................... 13 Uppskattning av andelen förnybar respektive icke-förnybar energi ................................................... 14 Utsläpp av växthusgaser ............................................................................................................................ 16 Utsläpp på Öland ................................................................................................................................... 16 Utsläpp per person ................................................................................................................................ 19 En internationell jämförelse ................................................................................................................. 22 Metodbeskrivning - datakällor och osäkerheter ..................................................................................... 23 3 Energibalans 2012 Öland Inledning Syfte Energibalansen är en kartläggning över energiflödena på Öland. Frågor som besvaras är bland andra; Vilken och hur mycket energi förbrukas på Öland? Var används den? Hur mycket el och fjärrvärme produceras lokalt? Hur mycket el tillförs utifrån? Hur mycket bensin och diesel används? Hur stora blir koldioxidutsläppen? Översikten som fås utgör underlag för att följa upp satta mål och prioritera åtgärder gällande till exempel den lokala energiproduktionen, energieffektiviseringar, transportsystemets energiförbrukning och minskad användning av fossila bränslen. Omfattning Energibalansen visar hur energiflödena såg ut i stora drag år 2012 samt den utveckling som skett från år 1990. Balansen omfattar den energi som tillförs, omvandlas (produceras) och används inom Ölands geografiska gränser samt länets och Ölands koldioxidutsläpp. Figur 1. Schematisk bild över de element en energibalans innehåller som Energimyndigheten har tagit fram. Upplägg Inledningen innehåller, förutom syfte och omfattning, några fakta om Öland, en sammanställning över gällande energi- och klimatmål samt ett Sankey-diagram över Ölands energiflöden. Sedan följer en genomgång av slutanvändningen av el, fjärrvärme och olika typer av bränslen, dels totalt sett och dels sektorsvis. Produktionen av fjärrvärme och biogas gås igenom tillsammans med den lokala elproduktionen och tillförseln av el. En uppskattning över andelen förnybart respektive icke- förnybart är gjort för den totala energianvändningen. Detta följs av en redogörelse kring utsläppen av växthusgaser. Avslutningsvis finns en metodbeskrivning vars syfte är att underlätta framtida uppföljningar. 4 Energibalans 2012 Öland Fakta Öland Invånare: Drygt 24 000 personer Yta: 1350 km², varav landareal 1346 km² Orter: Färjestaden, Mörbylång, Skogsby, Algutsrum, Degerhamn, Vickleby, Gårdby, Arontorp, Kastlösa, Borgholm, Köpingsvik, Löttorp, Rälla och Björkviken. Natur och landskap: På Öland finns stora områden med höga och för Sverige sällsynta naturvärden. Alvarmark, stora områden med ädellövskogar, våtmarker, betande strandängar, ängs- och hagmarker är vanliga och betydelsefulla naturtyper. Kalkberggrunden, klimatet och de på många håll mycket tunna jordarna bidrar till detta, liksom läget på en liten ö och närheten till havet. Här finns flera arter som är mer eller mindre vanliga men som i övriga Sverige är sällsynta. Näringsliv: Cementtillverkningen, jordbruket och besöksnäringen är viktiga näringar på Öland. 5 Energibalans 2012 Öland Energi- och klimatmål; Europa, Sverige och Kalmar län Tabell 1: Basår är 1990 om inget annat anges EU mål 202020 Sveriges energi- och klimatmål Energi- och klimatmål1 för Kalmar län EMISSIONER Minskade utsläpp av växthusgaser Sveriges utsläpp ska minska Delmål samlade klimatutsläpp: År 2014 har med minst 20 procent till år 2020 med 40 procent till år 2020. utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30 (EU 27). Utsläppen ska minska med Visionen är att Sverige år 2050 % jämfört med år 1990. År 2020 är motsvarande 30 procent vid en bredare, inte ska ha några nettoutsläpp siffra 50 %. År 2030 har Kalmar län inte något internationell överenskommelse. av växthusgaser. nettoutsläpp av fossil koldioxid. FÖRNYBAR ENERGI Andelen förnybar energi ska Minst 50 procent förnybar År 2030 ska länet producera minst lika mycket motsvara 20 procent av all energi år 2020. Fossila bränslen förnybar energi som den energi som används i energianvändning i EU år 2020. i uppvärmningen fasas ut till år länet.2 2020. Därutöver finns mer detaljerade delmål för biogas, elproduktion och uppvärmning. ENERGIEFFEKTIVISERING Ökad energieffektivitet inom Minskad energiintensitet med Delmål energieffektivisering: År 2014 är unionen - användningen av energi 20 procent mellan 2008 och energiförbrukningen per bruttoregionkrona (mätt ska effektiviseras med 20 procent 2020. som fast penningvärde) 10 % lägre än år 2007. År till 2020. 2020 är motsvarande siffra 20 %. Därutöver finns en rad mer detaljerade delmål för olika typer av bostäder och lokaler. 1 Fossilbränslefri region – nya mål och utmaningar, Kalmar läns klimatkommission, december 2010 2 Meningen finns inte formulerad bland delmålen i ”Fossilbränslefri region – nya mål och utmaningar”, men blir en konsekvens av de delmål som rör förnybar energi. 6 Energibalans 2012 Öland EU mål 202020 Sveriges energi- och klimatmål Energi- och klimatmål1 för Kalmar län TRANSPORTER Biodrivmedel ska utgöra minst 10 Minst 10 procent förnybar Delmål vägtrafik: År 2014 är utsläppen av fossil procent av den totala energi i transportsektorn. koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 5 procent drivmedelsanvändningen inom Sverige ska år 2030 ha en lägre än år 1990. År 2020 är utsläppen av fossil transportsektorn senast år 2020. fordonsflotta som är oberoende koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 50 % lägre av fossil energi än år 1990. Därutöver finns mer detaljerade delmål för persontransporter, godstransporter och biogas. Delmål hållbar tillväxt: År 2014 är utsläppen av fossil koldioxid per bruttoregionkrona (mätt som fast penningvärde) 20 % lägre än år 2007. År 2020 är motsvarande siffra 40 %. Mängden regionalt producerad förnybar energi ska öka kontinuerligt. Kalmar läns miljösektor ska utvecklas bättre än riksgenomsnittet, mätt som omsättning, export och antal sysselsatta. 7 Energibalans 2012 Öland En översikt över Ölands energiflöden år 2012 Tillförd energi Använd energi Figur 2. Diagram för år 2012 som visar energiflödena på Öland. Totalt var bruttotillförseln 1,18 TWh och slutanvändningen 1,16 TWh (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = ej förnybara bränslen, röd = fjärrvärme, förlusterna är inte inritade). 8 Energibalans 2012 Öland Slutanvändning av energi På Öland användes under år 2012 totalt 1,16 TWh energi i olika former. Detta motsvarar en 9 procent av länets totala energiförbrukning. Uppdelningen per energislag framgår av Figur 3 nedan. Fjärrvärmens ursprung är också till stor del förnybart liksom Ölands lokala elproduktion. Energianvändning 2012, Öland 1159
Load more

Recommended publications
  • Mat & Dryck För Alla Smaker
    Mat & dryck för alla smaker Långe Erik Grankullavik Byxelkrok 1 2 Böda 3 Byerum Blå Jungfrun 4 5 Löttorp Källa 6 Sandvik Persnäs Södvik 7 8 Föra Restaurang Trädgårdsgatan 26 Djupvik Äleklinta 9 Kårehamn 1 BÖDA SAND, BÖDA 10 WANNBORGA BRÄNNERI & 18 KRUTANS RUMSUTHYRNING, Alböke Camping, stugor, restaurang, golf & VINGÅRD, WANNBORGA BORGHOLM underhållning! Vingård, whiskydestilleri, visningar & Vandrarhem, B&B, frukost, café och 10 Löt 0485-222 00 provsmakning! rumsuthyrning! www.bodasand.se 0485-829 13, 0708-28 08 31 0485-124 75, 070-49 18 013 11 GPS: Lat 57.274635 Long 17.053185 www.wannborga.nu www.krutans.se Köpingsvik Egby GPS: Lat 56.92220 Long 16.75665 GPS: Lat 56.8795150 Long 16.6600799 13 12 2 BÖDA RIVIERA - KYRKETORPS Borgholm CAMPING, BÖDA 11 LUNDEGÅRD CAMPING & STUGBY, 19 EBBAS, BORGHOLM 14-24 25 Restaurang/pizzeria. Strandservering. KÖPINGSVIK STF vandrarhem, restaurang, Bredsättra 26 Gratis familjeaktiviteter! Nytt poolområde, äventyrsgolf, bikepark, café, rum, musik. 0485-222 23 leklandet Skrattkammarön. 0485-103 73, 0709-90 04 06, 0704-61 63 96 27 28 www.bodariviera.se 0485-827 00 www.ebbas.se GPS: Lat 57.256023 Long 17.054214 www.lundegard.se GPS: Lat 56.879437 Long 16.6539242 Gärdslösa 32 GPS: Lat 56.909002 Long 16.726684 Halltorp 29 30 31 3 KAFFESTUGAN I BÖDA, NORRA 20 NISSES FISK, BORGHOLM ÖLAND 12 KÖPINGSVIKS KONDITORI, Välkommen till Rökeri & Fiskbutiken Rälla Långlöt Café, kafferosteri, bageri, logi, KÖPINGSVIK i Borgholm. 33 Himmelsberga heminredning. Konditori, bageri & trädgårdsservering! 0485-106 86, 070-317 69 99 0485 - 221 27 Barnanpassat & handikappsvänligt! GPS: Lat 56.8792 Long 16.6675 www.kaffestuganiboda.se 0485-724 00 Glömminge Runsten GPS: Lat 57.24789 Long 17.05659 www.kopingsvikskonditori.se 21 NYA CONDITORIET, BORGHOLM GPS: Lat 56.879984 Long 16.721020 Café & bageri.
    [Show full text]
  • Experience Southern Öland – Hiking Trails
    HIKING TRAILSHIKING 140 KM Experience southern Öland Hiking trails through the World Heritage MAP SYMBOLS current trail other trails visitors attraction nature reserve CONTENT birdwatching area wildlife area World Heritage 2 bathing place Signature trail Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden stage 1 6 barbecue area Mörbylångaleden stage 2 8 car park Mörbylångaleden stage 3 10 resting area Mörbylångaleden stage 4 12 Mörbylångaleden stage 5 14 seating Stora alvarleden 16 toilets Nunnedalen 18 wind shelter Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Other trails 38 Allemansrätten 40 iking is like a balm for both body and emerges for all the senses. Presented within this soul. To leave everyday stress behind brochure, are the hiking trails that are looked after for a moment of hiking, whether it is by Mörbylånga municipality with additional tips long or short, whether it is in areas about trails looked after by the County Adminis- Hyou are familiar with or in new terrain, provides trative Board and non-profit associations. an immediate energy boost and peace of mind while your muscles work. When hiking, it is important to keep in mind that you are a guest in nature or on someone’s land. When you also add the landscape of southern A prerequisite for keeping our land open is that Öland to the equation, an unbeatable combination it is respected and used with care. 1 WORLD HERITAGE Stile The agricultural landscape of southern Öland Stiles are placed along the trails. A stile is a type of ladder, over a fence or wall, made so that people can get Southern Öland offers a unique and exceptionally and stone walls to testify to the long history of the over but not livestock.
    [Show full text]
  • Hela Dokumentet.Indd
    BOENDE/SERVICE Booststäädderr vidd Färärjejesttaddenns hah mnn, fofotoo Antntoon Klalackcka ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 197 KOMMUNALA MÅL NATIONELLA MÅL - Erbjuda god kommunal service - Grundvatten av god kvalitet i hela kommunen ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god - Utveckla omsorgen utifrån individens livsmiljö för växter och djur i sjöar och vatten- delaktighet, infl ytande och behov drag” (Riksdagens defi nition av miljökvalitetsmålet) - Differentierat boende (hyresrätter, bostadsrätter, villor m fl former) - Allt dricksvatten ska vara hälsosamt och säkert. (Sveriges geologiska undersökning - Undanröja hinder för utveckling av boende i (SGU) och livsmedelsverket) hela kommunen, beakta särskilt utbyggnad av VA-nätet, på ett säkert och miljömässigt sätt - God bebyggd miljö (Sveriges nationella miljömål, nr 15) - Stimulera möjligheter till boende ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utanför kommunens tätorter utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. - Utveckla våra skolor till att vara landets bästa Natur- och kulturvärden ska tas till vara och skolkommun. utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lo- kaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt - Utbyggnad av vatten och avlopp och så att en långsiktigt god hushållning utanför tätorterna med mark, vatten och andra resurser främjas.” (Riksdagens defi nition av miljökvalitetsmålet) - God plan- och markberedskap - Bostadsmarknadspolitikens
    [Show full text]
  • The Viruan (Middle Ordovician) of Öland
    The Viruan (Middle Ordovician) of Öland By Valdar Jaanusson ABSTRACT.-The stratigraphy and lithology of the Viruan (Middle Ordovician) Iimestones of the bed-rock of Öland are described based on three bares and on field work in the outcrop area. A combined litho- and bio-stratigraphic classification (termed topo-stratigraphic) is introduced for the described sequence. The names of the Estonian stages (Aserian, Lasnamägian, Uhakuan, and Kukrusean) are used as chrono-stratigraphic references instead of the previous Swedish names of the units of stage category (Platyurus, Schroeteri, Crassicauda, and Ludibundus, re­ spectivcly). New topo-stratigraphic divisions are Segerstad Limestone (of Aserian age), Skärlöv, Seby, and Folkeslunda Limestones (of Lasnamägian age), Furudal, Källa, and Persnäs Lime­ stones (of Uhakuan age), and Dalby Limestone (of Kukrusean age in the bed-rock of Öland). The Aserian Lasnamägian topo-stratigraphic divisions have the same lithological characteris­ and tics throughout Öland. The Uhakuan beds are developed as calcilutites (Furudal Limestone) on southern Öland continuing as a tongue (Källa Limestone) on northern Öland. The middle and upper part of the Uhakuan beds of northern Öland consist of calcarenites (Persnäs Limestone) lithologically indistiguishable from the Kukrusean Dalby Limestone which forms the bed-rock only on northern Öland. Within the Segerstad Limestone two zones are distinguished (z. of Angelinoceras latum and z. of Illaenus planifrons).H ouvr ' s zones of Lituites discors, L. lituus, and L. perfectus are of Lasna­ mägian age, and their stratigraphic position and fauna! characteristics are described. Contents Introduction . 207 Methods .............. 209 Classification of the Viruan rocks of Öland 2I2 Historical survey . 2I9 Taxonornie and nomenclatural notes 22I Viruan rocks of northern Öland .
    [Show full text]
  • Här Kan Du Hämta Broschyren Som
    20 21 Följ oss i sociala medier sodraoland.com SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Södra Öland är med på Unescos Företagare, föreningar och lista över världsarv. Landskapet andra aktörer som på ett eller här är unikt och värdefullt. annat sätt lyfter Södra Ölands I världsarvet Södra Ölands odlingslandskap har haft möjlighet odlingslandskap ingår byarna, att skicka in texter till den åkrarna, Stora alvaret och här broschyren och på så sätt sjömarkerna. presentera sina verksamheter. I dag fortsätter lantbrukarna att Mer information om världsarvet odla jorden och låta sina djur finns på sodraoland.com. beta. Tack vare lantbrukarna kan Följ @varldsarvetsodraoland odlingslandskapet upplevas av nya på Instagram. Tagga dina bästa generationer. bilder från världsarvet med #världsarvetsödraöland Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Det finns i dag drygt 1100 världsarv på FN-organisationen Unescos världsarvslista varav 15 finns i Sverige. UPPTÄCK Lär dig mer om världsarvet - infopunkter och utställningar Utställning: Naturpunkten, Utställning: Eketorps borg Länsstyrelsen i Kalmar län I anslutning till entrébyggnaden Vid turistbyrån i Färjestaden ligger vid Eketorps borg öppnar en länsstyrelsens utställning, Naturpunkten, världsarvsutställning under 2021. som handlar om Ölands natur. Här Adress: Eketorps fornborg, berättas om stranden, sjömarken, 386 64 Degerhamn alvaret, lövskogen, våtmarken och Webbplats: eketorpsborg.se lövängen som är det unika öländska landskapet tillsammans med den Utställning: Hägna ut – Hägna in odlade marken. Vid världsarvsmontern finns också möjlighet att lära sig lite Världsarvsutställningen ”Hägna ut – Hägna mer om hur bondens år ser ut och in” ger en inblick i världsarvet Södra här kan besökarna passa på att spela Ölands odlingslandskap.
    [Show full text]
  • PDF De 152 Kb
    SUECIA LUGARES Öland Öland es una región que se Öland remonta a los tiempos prehistó- Öland is a land from pre-historic times. Remains ricos. Algunos restos de cáma- from the 4000-year-old burial chambers at Resmo ras mortuorias de hace 4000 can be seen here, as well as many rune-stones from años pueden visitarse en la the Viking Age. We meet primitive cultures from actualidad, lo mismo que the late Iron Age in the many graves and algunas piedras miliares fortifications spread out over the island. Gråborg, vikingas. Se encuentran culturas Ismanstorps borg and Eketorp are some of the most primitivas desde la Edad de interesting places dating from prehistoric times. Hierro en muchas Many of the churches on the island are well worth fortificaciones sobre la isla. seeing, for example Gärdslösa, Resmo and the old church of Källa. Borgholm castle, now a ruin, the Gråborg, Ismanstorp y Eketorp building of which was started at the end of the son algunos de sus lugares más 12th century, was destroyed by fire in 1806. This, interesantes de esas épocas. together with Himmelsberga Hembygdmuseum, Muchas de las iglesias en la isla showing Öland’s folklore culture, is among the most son dignas de verse, por ejem- frequented places. The windmill is perhaps the most plo Gärdslösa, Resmo y la typical symbol of Öland. Of 2.000 windmills, about antigua iglesia de Källa. 400 still stand, now protected as national El castillo de Borgholm, ahora monuments and preserved by the many local en ruinas, cuyo edificio se folklore societies. Consideration for both Nature and people and Öland will welcome the visitant empezó a construir en el siglo XII, se destruyó en un incendio Öland is a summer-land with sun and warm water en 1806.
    [Show full text]
  • ESPON PROFECY Annex 16. Case Study Report. Vimmerby (Sweden)
    PROFECY – Processes, Features and Cycles of Inner Peripheries in Europe (Inner Peripheries: National territories facing challenges of access to basic services of general interest) Applied Research Final Report Annex 16 Case Study Report Vimmerby (Sweden) Version 07/12/2017 This Applied Research Project is conducted within the framework of the ESPON 2020 Cooperation Programme, partly financed by the European Regional Development Fund. The ESPON EGTC is the Single Beneficiary of the ESPON 2020 Cooperation Programme. The Single Operation within the programme is implemented by the ESPON EGTC and co-financed by the European Regional Development Fund, the EU Member States and the Partner States, Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. This delivery does not necessarily reflect the opinion of the members of the ESPON 2020 Monitoring Committee. Authors Anna Berlina, Gunnar Lindberg and John Moodie - Nordregio (Sweden) Advisory Group Project Support Team: Barbara Acreman and Zaira Piazza (Italy), Eedi Sepp (Estonia), Zsolt Szokolai, European Commission. ESPON EGTC: Marjan van Herwijnen (Project Expert), Laurent Frideres (HoU E&O), Ilona Raugze (Director), Piera Petruzzi (Outreach), Johannes Kiersch (Financial Expert). Information on ESPON and its projects can be found on www.espon.eu. The web site provides the possibility to download and examine the most recent documents produced by finalised and ongoing ESPON projects. This delivery exists only in an electronic version. © ESPON, 2017 Printing, reproduction or quotation is authorised provided the source is acknowledged and a copy is forwarded to the ESPON EGTC in Luxembourg. Contact: [email protected] a PROFECY – Processes, Features and Cycles of Inner Peripheries in Europe ESPON 2020 i Table of contents Abbreviations ............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Island Sustainable Energy Action Plan Island of Öland
    ISLAND SUSTAINABLE ENERGY ACTION PLAN ISLAND OF ÖLAND Fields of wild orchids. Photo: Municipality of Borgholm Date 2011-12-21 ISLAND SUSTAINABLE ENERGY ACTION PLAN Island of Öland Executive summary Political decisions concerning energy and climate issues in the municipalities of Öland, Borgholm and Mörbylånga, has long been characterized by project approach. While this has worked well there has been no long-term strategy in the field. There was first in connection with the greenhouse effect's massive impact that showed the need of a common climate strategy. All municipalities of Öland joined the Pact of Islands in 2010, which is a commitment much like Covenant of Mayors but specialized on islands. This membership includes various projects with various commitments. The current project is called the Isle Pact, which aims to develop local energy action plans to meet or exceed the EU's sustainability 20/20/20 2020. The project is led by the Outer Hebrides in Scotland and is co-funded by the European Commission and is expected to eventually result in reduced global climate change. EU sustainability means that by 2020 the EU should: • Reduce carbon dioxide emissions by 20 % compared to 1990 levels • Energy mix will consist of 20 % renewable energy • Total energy consumption will decrease by 20% by 2020 The membership of Pact of Islands shows that to Öland and its municipalities climate issues are of utmost importance and priority. One of the commitments of membership is to produce an Island Sustainable Energy Action Plan, which now has been done. This document is the first version and will be supplemented and revised until the autumn of 2012 when the Isle Pact project will be completed.
    [Show full text]
  • Vinterkvarter Och Sommarparadis
    Vinterkvarter och Sommarparadis - en fördjupning av översiktsplaner för Rälla och Stora Rör på Öland Klara Falk HT 2007 - Vt 2008 Examensarbete i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Handledare Gösta Blücher Förord Detta är det avslutande projektet vid programmet Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet spänner över 30 högskolepoäng och har genomförts i Karlskrona och på Öland under hösten 2007 och 2008. Under åren som jag arbetade på Öland kom jag verkligen att älska den vackra ön och det här examensarbetet blir mitt tack till den tiden. Öland är för mig motsatsernas ö med frodiga skogar och karga stränder, mystiska öbor och stroppiga sommargäster, ödsliga vintrar och livfulla somrar. En sådan miljö blir bara mer och mer intressant och examensarbete har gett mig möjlighet att få fördjupa mig i Ölands hemligheter. Jag vill tacka Therese och alla mina andra vänner på Miljö- och Byggnadsförvaltningen i Borgholm för all hjälp och en mycket rolig och lärorik tid hos er. Tack även till kommunledningen för intressanta inblickar i styret av en kommun och ett positivt stöd. Tack till Gösta Blücher, min handledare som avslöjade den hemliga postgången i Jämjö och kommit med stöd och råd under arbetets gång. Tack till Anders för uppmuntran och till mina döttrar som gjorde det spännande in i det sista genom att bli magsjuka sista veckan innan tryck. Karlskrona 16 maj 2008 Innehåll Inledning Färjor och båttrafik 19 Inledning 9 Gång- och cykeltrafik 19 Stora Rör 9 Kollektivtrafik 20 Rälla 9 Teknisk försörjning 20 Rällaskogen
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Norra Ölands Pastorat
    Verksamhetsuppföljning 2014 Norra Ölands pastorat Norra Ölands pastorat org.nr 252003-8858 Verksamhetsuppföljning 2014 Innehåll: Låt många röster höras 3 Norra Ölands pastorat 5 Borgholms församling 6 Gärdslösa-Långlöt-Runstens församling 10 Räpplinge-Högsrums församling 12 Köpingsviks församling 14 Föra-Alböke-Löt församling 17 Nordölands församling 19 Personalekonomisk redovisning 22 Styrning och ledning 23 Stödjande verksamhet, gemensamma kostnader och administration 24 Stödjande verksamhet, fastigheter 25 Begravningsverksamhet 26 BILAGOR Resultaträkning 27 Verksamhetsredovisning 28 Investeringsredovisning 29 Ändamålsbestämda medel 30 Foto framsidan: Anna Fendin Ahlström Ansvarig för sammanställning av text- och bildmaterial: Britt-Marie Brosgård 2 Låt många röster höras! Många röster och språk ska höras i våra Kyrkan på norra Öland både hörs och syns, på kyrkor många olika sätt Sommaren 2014 hölls ett prova-på läger, ”Try This- Att sjunga i kör har länge varit något av en folk- projektet”, där del av konfirmandundervisningen rörelse. Ett nytillskott bland körerna är Borgholms skedde på engelska. Ungdomsledare från vårt vän- Gospelkör, som startade under 2014. De allra yngsta stift Oxford stift deltog i undervisningen. Planerna rösterna hörs när det är babyrytmik och sång i Hög- för sommaren 2015 är tre veckors konfirmand- by församlingshem. verksamhet i Köpingsvik, då ungdomsledare från Oxford deltar under en del av tiden. Barn- och ungdomskörer, musik- och sångsolister och våra kyrkokörer berikar gudstjänstlivet. På En viktig aspekt i projektet är att ungdomsledarna Öland är den gudstjänstfirande församlingen ofta en från Oxford vill se vår svenska konfirmandpedago- sjungande församling. Man sjunger med i psal- gik. En annan aspekt är att våra svenska ungdomar merna. Det är en glädje att fira gudstjänst där sången får öva sig att prata engelska i vardagssituationer och musiken förenar oss.
    [Show full text]
  • Öland Reaching Beyond Fossil Fuels 3 Examples of How
    Öland reaching beyond fossil fuels 3 examples of how Elvira Laneborg sustainability strategist Mörbylånga municipality Öland, Sweden Clean Energy for EU islands Forum Stockholm,14th of May 2019 Öland on the map 26 000 inhabitants (250 000) Tourist destination (including the Royal family) Farming an important part, many cows (!) World heritage The agricultural landscape of southern Öland Island of wind and sun The region of Kalmar has a goal to become a fossil-fuel-free region by 2030 That means: NO OIL No diesel/petrol No coal No natural gas Neither in the transport, industry or housing sector Öland is a netto producer of energy but fossil fuels are still used Ex 1: Windpower There used to be a windmill at every farm. 352 remain today. Half of Öland energy is from wind Kårehamn, east of Öland • Private investment (Eon) • 16 windmills a 3 MW (= 48 MW) • Yearly production 180 GWh • 6000 ton CO2 reduction/mill&year • 1,2 billion SEK ( 1 Euro=11 SEK ) • Only subsidy el-certificate 20 öre/KWh • Shallow waters, close to coastline and grid, no tidal water • 5 people employed, 3 live on Öland. • Fund for local environmental projects admintratated by Borgholm municipality Ex 2: Climate off-setting & change of car fleet Transport is the major challenge to cut C02 Municipal car fleet Mörbylånga: 1/5 Evs 1/5 Biogas 2/5 HVO 100/ecopar bio Still about 40 cars on petrol/diesel NO new fossil fuel cars allowed. >50 bikes and cargobikes Climate off-setting system since 2014 The system has generated 100 000 Euro investments in local climate projects.
    [Show full text]