Vinterkvarter Och Sommarparadis

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Vinterkvarter Och Sommarparadis Vinterkvarter och Sommarparadis - en fördjupning av översiktsplaner för Rälla och Stora Rör på Öland Klara Falk HT 2007 - Vt 2008 Examensarbete i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Handledare Gösta Blücher Förord Detta är det avslutande projektet vid programmet Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet spänner över 30 högskolepoäng och har genomförts i Karlskrona och på Öland under hösten 2007 och 2008. Under åren som jag arbetade på Öland kom jag verkligen att älska den vackra ön och det här examensarbetet blir mitt tack till den tiden. Öland är för mig motsatsernas ö med frodiga skogar och karga stränder, mystiska öbor och stroppiga sommargäster, ödsliga vintrar och livfulla somrar. En sådan miljö blir bara mer och mer intressant och examensarbete har gett mig möjlighet att få fördjupa mig i Ölands hemligheter. Jag vill tacka Therese och alla mina andra vänner på Miljö- och Byggnadsförvaltningen i Borgholm för all hjälp och en mycket rolig och lärorik tid hos er. Tack även till kommunledningen för intressanta inblickar i styret av en kommun och ett positivt stöd. Tack till Gösta Blücher, min handledare som avslöjade den hemliga postgången i Jämjö och kommit med stöd och råd under arbetets gång. Tack till Anders för uppmuntran och till mina döttrar som gjorde det spännande in i det sista genom att bli magsjuka sista veckan innan tryck. Karlskrona 16 maj 2008 Innehåll Inledning Färjor och båttrafik 19 Inledning 9 Gång- och cykeltrafik 19 Stora Rör 9 Kollektivtrafik 20 Rälla 9 Teknisk försörjning 20 Rällaskogen 10 Vatten och avlopp 20 Frågeställningar för analyserna 10 Avfall 21 Vilka kultur- och naturvärden finns i området? 10 Miljö- och riskfaktorer 21 Vilken typ av utveckling finns det behov av? 10 Radon 21 Vilket är respektive orts särart? 10 Högspänningsledning 21 Väg 136 11 Farligt gods 21 Planområdet ligger i två olika kommuner 11 Markföroreningar 22 Syfte 11 Buller 22 Metod och material 12 Övrigt 22 Natur- och Kulturvärden : Natur- och landskapsanalys 12 Jordbruk & djurhållning 22 Trafik : Trafiknätsanalays 12 Friluftsliv, rekreation och turism 22 Historisk struktur : Realistisk byanalys 12 Tidigare ställningstaganden Planeringsförutsättningar Översiktsplaner 24 Läge, storlek och avgränsning 14 Borgholm - Översiktsplan 2002 24 Lagstiftning 14 Mörbylånga ÖP 2007 24 Historia 14 Vision 2015 25 Stora Rör 14 Förstudie för väg 136, delen Algutsrum - Borgholm 25 Rälla 14 Andra regionala, kommunala och lokala föresatser 26 Naturmiljö 16 Möte i Rälla skola juli 2007 27 Berg och Jord 16 Utveckling på Ekerum 27 Klimat och väder 16 Detaljplaner och Bygglov 27 Växter och djur 17 Östersjön 17 Analyser Riksintressen och andra skydd 18 Analyser 30 Stränder och strandskydd 18 Natur och landskapsanalys 30 Riksintresse för naturvården 18 Beskrivning av metoden 30 Kommunikationer 19 Analys av landskapskaraktär 31 Vägar 19 Terrängformer 31 Synlighet 31 Områdestyper 32 Bebyggelsestruktur Stora Rör 53 Öppna fält 32 Kort sammanfattning 54 Bebyggelse 33 Speciella element 34 Slutsatser och Planprogram Kort sammanfattning av landskapsanalysen 36 Slutsatser av Förutsättningar och Tidigare ställningstagande 56 Naturanalys av grönstrukturen 37 Slutsatser av landskap- och naturanalysen 56 Värdefulla naturmiljöer 37 Slutsatser av Trafiknätsanalysen 57 Grönstruktur 38 Slutsatser av den Realistiska byanalysen 57 Grönstrukturens sociala värden 38 Kort sammanfattning av naturanalysen 38 Planförslag Trafiknätsanalys 39 Plankarta 60 Beskrivning av metoden 39 Planförslag 61 Ölands speciella trafiksituation 39 Bostäder 61 Funktionsindelning 40 Verksamhetsområden och idrott 63 Bilnät 40 Trafik 64 Trafikmängder 41 Natur 68 Bussnät 41 Kultur 69 Utryckningsnät 42 Centrum 69 Gångnät och Cykelnät 42 Övrigt 69 Bedömning av kvaliteter i nuvarande trafiknät 43 Sammanfattning 69 Bilnät 43 Utfarter 44 Reflektioner över miljöbedömning Trafikolyckor 45 Reflektioner över miljöbedömning 72 Bussnät 46 Miljömål 72 Gångnät och Cykelnät 47 God bebyggd miljö 72 Kort sammanfattning 48 Grundvatten av god kvalitet 72 Realistisk byanalys 49 Levande skogar 73 Beskrivning av metoden 49 Samlad bedömning 73 Historisk utveckling av platsens form 49 Nollalternativ 73 Överordnade strukturella element 50 Miljöpåverkan om planen genomförs 73 Primära element 50 Bebyggelsestruktur 51 Källor Bebyggelsestruktur Rälla 52 Källor 76 Norra delarna av Rällaskogen i april 2007. INLEDNING I N L E D N I N G Översiktskarta över planområdet med infälld karta över Öland i förhållande till fastlandet med planområdet utmärkt med rektangel. INLEDNING Öland är, för att använda Carl von Linnés ord: ”helt annorledes Sveriges övriga provinser”. Ölands särart utmärker sig på flera olika sätt, främst genom sin unika kultur- och naturmiljö. Den speciella miljön har dragningskraft för många människor och gör Öland till en av Sveriges mest välbesökta turistregioner sommartid. De stora skillnaderna i befolkningsmängd, trafik, I utbud av service och tryck på tekniska system mellan årstiderna medför stora utmaningar för samhällsplaneringen. Som en jämförelse kan nämnas Hamnen i Stora Rör Äldre hus i Stora Rör att Borgholms kommun har ca 11 000 medborgare, men beräknas husera Stora Rör N ungefär 250 000 människor under de mest intensiva sommarveckorna. Det ställer stora krav på avvägningar mellan olika intressen. På gränsen mellan Borgholm och Mörbylånga kommun ligger Stora Rör, en mindre ort med blandning av fritidsboende och permanentboende. L Den översiktliga planeringen kan ge de fysiska förutsättningarna och Bebyggelsen är blandad men en stor del är fritidshus. Samhället sträcker utreda framtida behov och krav. Borgholms kommun har därför ansett att sig från Kalmar sund upp till länsväg 136. Stora Rör har en lång historia fördjupningar av Översiktsplanen (FÖP) för ett antal områden är ett bra och färjan till fastlandet utgick tidigare härifrån. Hamnen används idag för E sätt att arbeta med orterna i kommunen. fritidsbåtar och hobbyfiske och i södra delen finns en badplats. Det finns en hel del äldre bebyggelse som hamnmagasin och sommarvillor. På Ölands västra kust ligger två orter relativt nära varandra, Rälla och D Stora Rör. De är de orter i Borgholms kommun som ligger längst söderut och Stora Rör går även till viss del över gränsen till Mörbylånga kommun. Planområdet innehåller en kombination av två orter på gränsen mellan två Rälla Någon kilometer norr om infarten till Stora Rör finns Rälla, ett samhälle N kommuner i ett både utsatt och attraktivt läge. Orterna ligger nära varandra med övervägande villabebyggelse. Här finns både fritidshus och men ändå åtskilda genom strukturer, barriärer och funktion. Detta utgör en permanentboende, men de bofasta är i majoritet. I Rälla finns skola, affär, intressant dynamik som jag tycker utgör en bra grund för ett examensarbete. sporthall, barnomsorg, bibliotek och pub. Så gott som all bebyggelse i I En fördjupning av översiktsplan (FÖP) är oftast en fördjupning av en Rälla finns öster om länsväg 136. Samhället är utsträckt utmed vägen. översktsplan, men i det här fallet innebär kommungränsen att det faktiskt blir en fördjupning av två översiktsplaner, vilket är en intressant utmaning. N Rälla har karaktären av ett samhälle för permanentboende, men befolkningsunderlaget för skola och barnomsorg har under de sista åren G sjunkit. Stora Rör är ett mycket attraktivt område med hög status och populärt som ett finare fritidsområde. Med tanke på att det endast är 2,5 mil till Kalmar från Stora Rör och ett par kilometer längre från Rälla så har området stora potentialer att bli en pendlingsort till Kalmar. Affären i Rälla Rälla gård Frågeställningar för analyserna Frågorna i området handlar mycket om trafik, att knyta ihop orterna och få en trafiksäker lösning, men även om avvägningar mellan exploatering och kultur och naturvärden. I Vilka kultur- och naturvärden finns i området? På många ställen på Öland finns höga kultur- och naturvärden, så även i och runt Rälla och Stora Rör. Önskan om att skydda och bevara dessa N kommer ofta i konflikt med önskemål att utveckla eller exploatera marken. Vilka värden finns inom och i närheten av planområdet och hur kan de L skyddas om det behövs? Vilken typ av utveckling finns det behov av? E Det är viktigt för Ölandskommunerna med fler årteruntboende för att skola och annan service i området ska kunna överleva. Rälla och Stora Rör ligger bra till som orter som kan locka nya boende. Pendlingsavståndet D till Borgholm, Färjestaden och Kalmar är rimligt. Hur och var kan orterna Rällaskogen utvecklas för ny bostadsbebyggelse, finns det någon efterfrågan och Norr om Stora Rör mellan Kalmarsund och väg 136 upp till Rälla och vilka önskemål i så fall? Finns det några hinder för ny bebyggelse som N Ekerum ligger Rällaskogen, ett natur- och strövområde med ett fåtal hus skyddsområden, barriärer eller annan redan genomförd eller planerad insprängda. Naturtypen är övervägande tallskog men det finns delar med exploatering? Den mesta servicen finns i Rälla, trycket efter nya bostäder lövskog. Terrängen är mycket kuperad och den västra landborgen är tydlig är störst i Stora Rör, hur kan detta förenas? Varför är inte Rälla lika populärt I i Rällaskogen och Stora Rör. Västra Landborgen är benämningen på den som Stora Rör? Ska man se på de båda orterna som förenade eller är det tvärt avhuggna klint som höjer sig kraftig över omgivningen längs Ölands bättre att betrakta dem som separata orter? västsida. (Natur och Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar Län 2001) N Vilket är respektive orts särart? Karaktärerna på Rälla och Stora Rör är olika, medan Rälla har mer permanentboende så är Stora Rör mycket populärt bland sommargästerna. G Det finns en relativt lång historia bakom dessa skillnader, hur kan man utveckla detta i framtiden så att orternas särart inte luckras upp? Vad är det som mer specifikt skiljer orterna och vad förenar dem? Hur kan man få in mer permanentboende i Stora Rör utan att förstöra karaktären av ett sommarnöje? 10 I N L Väg 136 förbi Rälla Hur kan väg 136 göras trafiksäkrare? Planområdet ligger i två olika kommuner, vilka E Väg 136 är den stora transportleden på Öland som sträcker sig från brofästet konsekvenser får det? vid Färjestaden ner till Ottenby i söder och upp till Byxelkrok i norr.
Recommended publications
  • Mat & Dryck För Alla Smaker
    Mat & dryck för alla smaker Långe Erik Grankullavik Byxelkrok 1 2 Böda 3 Byerum Blå Jungfrun 4 5 Löttorp Källa 6 Sandvik Persnäs Södvik 7 8 Föra Restaurang Trädgårdsgatan 26 Djupvik Äleklinta 9 Kårehamn 1 BÖDA SAND, BÖDA 10 WANNBORGA BRÄNNERI & 18 KRUTANS RUMSUTHYRNING, Alböke Camping, stugor, restaurang, golf & VINGÅRD, WANNBORGA BORGHOLM underhållning! Vingård, whiskydestilleri, visningar & Vandrarhem, B&B, frukost, café och 10 Löt 0485-222 00 provsmakning! rumsuthyrning! www.bodasand.se 0485-829 13, 0708-28 08 31 0485-124 75, 070-49 18 013 11 GPS: Lat 57.274635 Long 17.053185 www.wannborga.nu www.krutans.se Köpingsvik Egby GPS: Lat 56.92220 Long 16.75665 GPS: Lat 56.8795150 Long 16.6600799 13 12 2 BÖDA RIVIERA - KYRKETORPS Borgholm CAMPING, BÖDA 11 LUNDEGÅRD CAMPING & STUGBY, 19 EBBAS, BORGHOLM 14-24 25 Restaurang/pizzeria. Strandservering. KÖPINGSVIK STF vandrarhem, restaurang, Bredsättra 26 Gratis familjeaktiviteter! Nytt poolområde, äventyrsgolf, bikepark, café, rum, musik. 0485-222 23 leklandet Skrattkammarön. 0485-103 73, 0709-90 04 06, 0704-61 63 96 27 28 www.bodariviera.se 0485-827 00 www.ebbas.se GPS: Lat 57.256023 Long 17.054214 www.lundegard.se GPS: Lat 56.879437 Long 16.6539242 Gärdslösa 32 GPS: Lat 56.909002 Long 16.726684 Halltorp 29 30 31 3 KAFFESTUGAN I BÖDA, NORRA 20 NISSES FISK, BORGHOLM ÖLAND 12 KÖPINGSVIKS KONDITORI, Välkommen till Rökeri & Fiskbutiken Rälla Långlöt Café, kafferosteri, bageri, logi, KÖPINGSVIK i Borgholm. 33 Himmelsberga heminredning. Konditori, bageri & trädgårdsservering! 0485-106 86, 070-317 69 99 0485 - 221 27 Barnanpassat & handikappsvänligt! GPS: Lat 56.8792 Long 16.6675 www.kaffestuganiboda.se 0485-724 00 Glömminge Runsten GPS: Lat 57.24789 Long 17.05659 www.kopingsvikskonditori.se 21 NYA CONDITORIET, BORGHOLM GPS: Lat 56.879984 Long 16.721020 Café & bageri.
    [Show full text]
  • Experience Southern Öland – Hiking Trails
    HIKING TRAILSHIKING 140 KM Experience southern Öland Hiking trails through the World Heritage MAP SYMBOLS current trail other trails visitors attraction nature reserve CONTENT birdwatching area wildlife area World Heritage 2 bathing place Signature trail Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden stage 1 6 barbecue area Mörbylångaleden stage 2 8 car park Mörbylångaleden stage 3 10 resting area Mörbylångaleden stage 4 12 Mörbylångaleden stage 5 14 seating Stora alvarleden 16 toilets Nunnedalen 18 wind shelter Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Other trails 38 Allemansrätten 40 iking is like a balm for both body and emerges for all the senses. Presented within this soul. To leave everyday stress behind brochure, are the hiking trails that are looked after for a moment of hiking, whether it is by Mörbylånga municipality with additional tips long or short, whether it is in areas about trails looked after by the County Adminis- Hyou are familiar with or in new terrain, provides trative Board and non-profit associations. an immediate energy boost and peace of mind while your muscles work. When hiking, it is important to keep in mind that you are a guest in nature or on someone’s land. When you also add the landscape of southern A prerequisite for keeping our land open is that Öland to the equation, an unbeatable combination it is respected and used with care. 1 WORLD HERITAGE Stile The agricultural landscape of southern Öland Stiles are placed along the trails. A stile is a type of ladder, over a fence or wall, made so that people can get Southern Öland offers a unique and exceptionally and stone walls to testify to the long history of the over but not livestock.
    [Show full text]
  • The Viruan (Middle Ordovician) of Öland
    The Viruan (Middle Ordovician) of Öland By Valdar Jaanusson ABSTRACT.-The stratigraphy and lithology of the Viruan (Middle Ordovician) Iimestones of the bed-rock of Öland are described based on three bares and on field work in the outcrop area. A combined litho- and bio-stratigraphic classification (termed topo-stratigraphic) is introduced for the described sequence. The names of the Estonian stages (Aserian, Lasnamägian, Uhakuan, and Kukrusean) are used as chrono-stratigraphic references instead of the previous Swedish names of the units of stage category (Platyurus, Schroeteri, Crassicauda, and Ludibundus, re­ spectivcly). New topo-stratigraphic divisions are Segerstad Limestone (of Aserian age), Skärlöv, Seby, and Folkeslunda Limestones (of Lasnamägian age), Furudal, Källa, and Persnäs Lime­ stones (of Uhakuan age), and Dalby Limestone (of Kukrusean age in the bed-rock of Öland). The Aserian Lasnamägian topo-stratigraphic divisions have the same lithological characteris­ and tics throughout Öland. The Uhakuan beds are developed as calcilutites (Furudal Limestone) on southern Öland continuing as a tongue (Källa Limestone) on northern Öland. The middle and upper part of the Uhakuan beds of northern Öland consist of calcarenites (Persnäs Limestone) lithologically indistiguishable from the Kukrusean Dalby Limestone which forms the bed-rock only on northern Öland. Within the Segerstad Limestone two zones are distinguished (z. of Angelinoceras latum and z. of Illaenus planifrons).H ouvr ' s zones of Lituites discors, L. lituus, and L. perfectus are of Lasna­ mägian age, and their stratigraphic position and fauna! characteristics are described. Contents Introduction . 207 Methods .............. 209 Classification of the Viruan rocks of Öland 2I2 Historical survey . 2I9 Taxonornie and nomenclatural notes 22I Viruan rocks of northern Öland .
    [Show full text]
  • PDF De 152 Kb
    SUECIA LUGARES Öland Öland es una región que se Öland remonta a los tiempos prehistó- Öland is a land from pre-historic times. Remains ricos. Algunos restos de cáma- from the 4000-year-old burial chambers at Resmo ras mortuorias de hace 4000 can be seen here, as well as many rune-stones from años pueden visitarse en la the Viking Age. We meet primitive cultures from actualidad, lo mismo que the late Iron Age in the many graves and algunas piedras miliares fortifications spread out over the island. Gråborg, vikingas. Se encuentran culturas Ismanstorps borg and Eketorp are some of the most primitivas desde la Edad de interesting places dating from prehistoric times. Hierro en muchas Many of the churches on the island are well worth fortificaciones sobre la isla. seeing, for example Gärdslösa, Resmo and the old church of Källa. Borgholm castle, now a ruin, the Gråborg, Ismanstorp y Eketorp building of which was started at the end of the son algunos de sus lugares más 12th century, was destroyed by fire in 1806. This, interesantes de esas épocas. together with Himmelsberga Hembygdmuseum, Muchas de las iglesias en la isla showing Öland’s folklore culture, is among the most son dignas de verse, por ejem- frequented places. The windmill is perhaps the most plo Gärdslösa, Resmo y la typical symbol of Öland. Of 2.000 windmills, about antigua iglesia de Källa. 400 still stand, now protected as national El castillo de Borgholm, ahora monuments and preserved by the many local en ruinas, cuyo edificio se folklore societies. Consideration for both Nature and people and Öland will welcome the visitant empezó a construir en el siglo XII, se destruyó en un incendio Öland is a summer-land with sun and warm water en 1806.
    [Show full text]
  • ESPON PROFECY Annex 16. Case Study Report. Vimmerby (Sweden)
    PROFECY – Processes, Features and Cycles of Inner Peripheries in Europe (Inner Peripheries: National territories facing challenges of access to basic services of general interest) Applied Research Final Report Annex 16 Case Study Report Vimmerby (Sweden) Version 07/12/2017 This Applied Research Project is conducted within the framework of the ESPON 2020 Cooperation Programme, partly financed by the European Regional Development Fund. The ESPON EGTC is the Single Beneficiary of the ESPON 2020 Cooperation Programme. The Single Operation within the programme is implemented by the ESPON EGTC and co-financed by the European Regional Development Fund, the EU Member States and the Partner States, Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. This delivery does not necessarily reflect the opinion of the members of the ESPON 2020 Monitoring Committee. Authors Anna Berlina, Gunnar Lindberg and John Moodie - Nordregio (Sweden) Advisory Group Project Support Team: Barbara Acreman and Zaira Piazza (Italy), Eedi Sepp (Estonia), Zsolt Szokolai, European Commission. ESPON EGTC: Marjan van Herwijnen (Project Expert), Laurent Frideres (HoU E&O), Ilona Raugze (Director), Piera Petruzzi (Outreach), Johannes Kiersch (Financial Expert). Information on ESPON and its projects can be found on www.espon.eu. The web site provides the possibility to download and examine the most recent documents produced by finalised and ongoing ESPON projects. This delivery exists only in an electronic version. © ESPON, 2017 Printing, reproduction or quotation is authorised provided the source is acknowledged and a copy is forwarded to the ESPON EGTC in Luxembourg. Contact: [email protected] a PROFECY – Processes, Features and Cycles of Inner Peripheries in Europe ESPON 2020 i Table of contents Abbreviations ............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Island Sustainable Energy Action Plan Island of Öland
    ISLAND SUSTAINABLE ENERGY ACTION PLAN ISLAND OF ÖLAND Fields of wild orchids. Photo: Municipality of Borgholm Date 2011-12-21 ISLAND SUSTAINABLE ENERGY ACTION PLAN Island of Öland Executive summary Political decisions concerning energy and climate issues in the municipalities of Öland, Borgholm and Mörbylånga, has long been characterized by project approach. While this has worked well there has been no long-term strategy in the field. There was first in connection with the greenhouse effect's massive impact that showed the need of a common climate strategy. All municipalities of Öland joined the Pact of Islands in 2010, which is a commitment much like Covenant of Mayors but specialized on islands. This membership includes various projects with various commitments. The current project is called the Isle Pact, which aims to develop local energy action plans to meet or exceed the EU's sustainability 20/20/20 2020. The project is led by the Outer Hebrides in Scotland and is co-funded by the European Commission and is expected to eventually result in reduced global climate change. EU sustainability means that by 2020 the EU should: • Reduce carbon dioxide emissions by 20 % compared to 1990 levels • Energy mix will consist of 20 % renewable energy • Total energy consumption will decrease by 20% by 2020 The membership of Pact of Islands shows that to Öland and its municipalities climate issues are of utmost importance and priority. One of the commitments of membership is to produce an Island Sustainable Energy Action Plan, which now has been done. This document is the first version and will be supplemented and revised until the autumn of 2012 when the Isle Pact project will be completed.
    [Show full text]
  • Norra Ölands Pastorat
    Verksamhetsuppföljning 2014 Norra Ölands pastorat Norra Ölands pastorat org.nr 252003-8858 Verksamhetsuppföljning 2014 Innehåll: Låt många röster höras 3 Norra Ölands pastorat 5 Borgholms församling 6 Gärdslösa-Långlöt-Runstens församling 10 Räpplinge-Högsrums församling 12 Köpingsviks församling 14 Föra-Alböke-Löt församling 17 Nordölands församling 19 Personalekonomisk redovisning 22 Styrning och ledning 23 Stödjande verksamhet, gemensamma kostnader och administration 24 Stödjande verksamhet, fastigheter 25 Begravningsverksamhet 26 BILAGOR Resultaträkning 27 Verksamhetsredovisning 28 Investeringsredovisning 29 Ändamålsbestämda medel 30 Foto framsidan: Anna Fendin Ahlström Ansvarig för sammanställning av text- och bildmaterial: Britt-Marie Brosgård 2 Låt många röster höras! Många röster och språk ska höras i våra Kyrkan på norra Öland både hörs och syns, på kyrkor många olika sätt Sommaren 2014 hölls ett prova-på läger, ”Try This- Att sjunga i kör har länge varit något av en folk- projektet”, där del av konfirmandundervisningen rörelse. Ett nytillskott bland körerna är Borgholms skedde på engelska. Ungdomsledare från vårt vän- Gospelkör, som startade under 2014. De allra yngsta stift Oxford stift deltog i undervisningen. Planerna rösterna hörs när det är babyrytmik och sång i Hög- för sommaren 2015 är tre veckors konfirmand- by församlingshem. verksamhet i Köpingsvik, då ungdomsledare från Oxford deltar under en del av tiden. Barn- och ungdomskörer, musik- och sångsolister och våra kyrkokörer berikar gudstjänstlivet. På En viktig aspekt i projektet är att ungdomsledarna Öland är den gudstjänstfirande församlingen ofta en från Oxford vill se vår svenska konfirmandpedago- sjungande församling. Man sjunger med i psal- gik. En annan aspekt är att våra svenska ungdomar merna. Det är en glädje att fira gudstjänst där sången får öva sig att prata engelska i vardagssituationer och musiken förenar oss.
    [Show full text]
  • Öland Reaching Beyond Fossil Fuels 3 Examples of How
    Öland reaching beyond fossil fuels 3 examples of how Elvira Laneborg sustainability strategist Mörbylånga municipality Öland, Sweden Clean Energy for EU islands Forum Stockholm,14th of May 2019 Öland on the map 26 000 inhabitants (250 000) Tourist destination (including the Royal family) Farming an important part, many cows (!) World heritage The agricultural landscape of southern Öland Island of wind and sun The region of Kalmar has a goal to become a fossil-fuel-free region by 2030 That means: NO OIL No diesel/petrol No coal No natural gas Neither in the transport, industry or housing sector Öland is a netto producer of energy but fossil fuels are still used Ex 1: Windpower There used to be a windmill at every farm. 352 remain today. Half of Öland energy is from wind Kårehamn, east of Öland • Private investment (Eon) • 16 windmills a 3 MW (= 48 MW) • Yearly production 180 GWh • 6000 ton CO2 reduction/mill&year • 1,2 billion SEK ( 1 Euro=11 SEK ) • Only subsidy el-certificate 20 öre/KWh • Shallow waters, close to coastline and grid, no tidal water • 5 people employed, 3 live on Öland. • Fund for local environmental projects admintratated by Borgholm municipality Ex 2: Climate off-setting & change of car fleet Transport is the major challenge to cut C02 Municipal car fleet Mörbylånga: 1/5 Evs 1/5 Biogas 2/5 HVO 100/ecopar bio Still about 40 cars on petrol/diesel NO new fossil fuel cars allowed. >50 bikes and cargobikes Climate off-setting system since 2014 The system has generated 100 000 Euro investments in local climate projects.
    [Show full text]
  • Köpingsvik På Öland - 30 Undersökningar
    Köpingsvik på Öland - 30 undersökningar 1970-1994 Arkeologiska undersökningar i Köpingsvik, utförda av Riksantikvarieämbetet och Kalmar läns museum RAÄ 215, 216 m fl, Köpings sn, Borgholms kn, Öland Hella Schulze Med bidrag av Mats Blohmé, Helmer Gustavson och Hakon Hjelmqvist Arkeologiska enheten Rapport 2004:2 Kalmar läns museum KALMAR LÄNS MUSEUM. KÖPINGSVIK PÅ ÖLAND – 30 UNDERSÖKNINGAR 1970-1994 ____________________________________________________________________________________________ Köpingsvik på Öland - 30 undersökningar 1970-1994 Arkeologiska undersökningar i Köpingsvik, utförda av Riksantikvarieämbetet och Kalmar läns museum RAÄ 215, 216 m fl, Köpings sn, Borgholms kn, Öland Hella Schulze Med bidrag av Mats Blohmé, Helmer Gustavson och Hakon Hjelmqvist Arkeologiska enheten Rapport 2004:2 Kalmar läns museum 1 KALMAR LÄNS MUSEUM. KÖPINGSVIK PÅ ÖLAND – 30 UNDERSÖKNINGAR 1970-1994 ____________________________________________________________________________________________ Bilder på rapportens omslag Framsida: Underlagsbilden. Flygfoto från 1966 över Köpingsvik från NV. Småbilder. En krukskärva från 1970 års undersökning av STENåldersboplatsen vid Köpings skola; en ansiktsmask i brons, aldrig färdigställd, från undersökningen av JÄRNålderns spår på Solberga 4:11 1972, det vikingatida kulturlagret; en vy från SO 1991 över en del av BRONSåldersboplatsen vid skolan. Foto Ulf Erik Hagberg, Hella Schulze, teckning Max Roosman resp foto Mats Pettersson. Baksida: Vikingaskepp. Teckning av Henrik Nilsson, klass 3 i Köpings skola 1996. Redigering:
    [Show full text]
  • Buch Neues Layout 03.10.12 09:33 Seite 259
    www.ssoar.info The ritual landscape of the seaboard in historical times: island chapels, burial sites and stone mazes - a Scandinavian exampled. Part I: Chapels and burial sites Westerdahl, Christer Veröffentlichungsversion / Published Version Zeitschriftenartikel / journal article Empfohlene Zitierung / Suggested Citation: Westerdahl, C. (2011). The ritual landscape of the seaboard in historical times: island chapels, burial sites and stone mazes - a Scandinavian exampled. Part I: Chapels and burial sites. Deutsches Schiffahrtsarchiv, 34, 259-370. https:// nbn-resolving.org/urn:nbn:de:0168-ssoar-65989-1 Nutzungsbedingungen: Terms of use: Dieser Text wird unter einer Deposit-Lizenz (Keine This document is made available under Deposit Licence (No Weiterverbreitung - keine Bearbeitung) zur Verfügung gestellt. Redistribution - no modifications). We grant a non-exclusive, non- Gewährt wird ein nicht exklusives, nicht übertragbares, transferable, individual and limited right to using this document. persönliches und beschränktes Recht auf Nutzung dieses This document is solely intended for your personal, non- Dokuments. Dieses Dokument ist ausschließlich für commercial use. All of the copies of this documents must retain den persönlichen, nicht-kommerziellen Gebrauch bestimmt. all copyright information and other information regarding legal Auf sämtlichen Kopien dieses Dokuments müssen alle protection. You are not allowed to alter this document in any Urheberrechtshinweise und sonstigen Hinweise auf gesetzlichen way, to copy it for public or commercial purposes, to exhibit the Schutz beibehalten werden. Sie dürfen dieses Dokument document in public, to perform, distribute or otherwise use the nicht in irgendeiner Weise abändern, noch dürfen Sie document in public. dieses Dokument für öffentliche oder kommerzielle Zwecke By using this particular document, you accept the above-stated vervielfältigen, öffentlich ausstellen, aufführen, vertreiben oder conditions of use.
    [Show full text]
  • Energibalans 2012 Öland En Sammanställning Över Energianvändning Och Energiproduktion
    Energibalans 2012 Öland en sammanställning över energianvändning och energiproduktion Energibalans 2012 Öland Dokumentinformation: Titel: Energibalans 2012, Öland Sammanställt av: Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Utgivare Regionförbundet i Kalmar län Nygatan 34, Box 762 391 27 Kalmar Sverige - Sweden Färdigställt: April 2015 2 Energibalans 2012 Öland Innehåll Inledning ........................................................................................................................................................ 4 Syfte ........................................................................................................................................................... 4 Omfattning ............................................................................................................................................... 4 Upplägg ..................................................................................................................................................... 4 Fakta Öland .............................................................................................................................................. 5 Energi- och klimatmål; Europa, Sverige och Kalmar län .................................................................. 6 En översikt över Ölands energiflöden år 2012 .................................................................................... 8 Slutanvändning av energi............................................................................................................................
    [Show full text]
  • 3Rd Report on Results of Task Force Interventions
    WP4 – Task Forces’ Interventions D.4.1.3 Final report on results of task force interventions Aim of the Task Forces is to provide support to little and medium-sized purchasing organizations (P.O.) for the implementation of interventions of Green Public Procurement related to the energy sector, in order to obtain energy efficiency and CO2 reductions and to build – up skills among local staff so to promote further replication of GPP in the public sector. The results obtained in terms of energy savings and CO2 reduction will contribute to reach the targets of the EU 2020 strategy and, in the long run, the promotion of the GPP approach in the target regions will positively influence the development of the local markets towards sustainable development. The Task Forces of the 6 target regions are composed by staff members of the project partners with the participation of external experts and stakeholders (aimed to provide training, technical support and to promote networking), this means in general 5-15 people directly working together under the coordination of the TF leaders (LEIF, REA, RAEE, ESS, ZEA, LIG) benefiting from further support provided by ICLEI. According to the specific situation, the Task Forces have carried on different activities aimed to the implementation of the interventions which, beyond specific technical activities (like identification of environmental criteria to be inserted in the tenders and evaluation of effective solutions for implementation of energy efficiency), varied from awareness rising and GPP training, to legal support, to collaboration with suppliers and existing GPP networks. Preparatory activities for interventions Engagement of project beneficiaries During the first project period the list of beneficiaries selected at the beginning of Primes has been revised according to the ongoing situation in the partners’ territories so that new participants have been involved and are now committed to the project activities (see the list below).
    [Show full text]