Hela Dokumentet.Indd

INFRASTRUKTUR/ KOMMUNIKATION Ölandsbrb onn, foto Anton Klacka ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 183 KOMMUNALA MÅL NATIONELLA MÅL - Hela vår kommun är attraktiv att bo och verka - Det övergripande målet för transportpolitiken i och har väl utbyggd samhällsservice. är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar - Kommunikationerna är välutvecklade transportförsörjning för medborgarna i hela kommunen och näringslivet i hela landet. - Boende i en i övrigt god infrastruktur - Funktionsmål: Tillgänglighet i hela kommunen Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en - Kollektivtrafi ken ska tillgodose behovet grundläggande tillgänglighet med god kvalitet för alla grupper och användbarhet samt bidra till utvecklings- kraft i hela landet. Transportsystemet ska vara - Utvidga tätortstrafi ken jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. - Utveckla den digitala infrastrukturen - Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa - Miljöanpassade kommunikationer Transportsystemets utformning, funktion och och fl er gång- och cykelvägar användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också - God infrastruktur bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. - Förutsättningarna för att välja kollektivtrafi k, gång och cykel förbättras (Trafi kverket m fl ) - IT ska bidra till att förbättra livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för människor och företag. - IT ska användas för att främja hållbar tillväxt. - Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. INFRASTRUKTUR / KOMMUNIKATION INFRASTRUKTUR / KOMMUNIKATION REGIONALA MÅL EU:s MÅL - Mål: 2020 ska restiden med tåg eller buss till - Lika tillgång till kunskapsinfrastruktur arbetsmarknadsregionens huvudort understiga (regional utvecklingsplanering i ett europeiskt 60 minuter. (RUS - rund och gränslös region) perspektiv, 1999) - Mål: Alla ska ha tillgång till 100 Mbit/s bred- - Uppnå varaktiga ekonomiska och sociala band senast 2020. vinster från en digital inre marknad baserad (RUS - rund och gränslös region) på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar FÖRUTSÄTTNINGAR - 184 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ´ Teckenförklaring Förbifart Skogsby Mööjlj iiga ddrdragraagagnininiinngn arr föför föförbifarter bif tr föförbif bi Fäärjjeesttadadene ochhSk Skogsby b Förbifart Färjestaden, kort korridor ÖVERSIKIKIKTSPLANAN 20 201414 MörbylångaMörbylånga kommunkommunm , antaantagandehandlingtaagandehandlindld g 20152015- 003324-242 185 FÖRUTSÄTTNINGAR - INFRASTRUKTUR / KOMMUNIKATION Glömminge Glömminge Saxnäs SaxnäsAlgutsrum Algutsrum Tveta Norra Möckleby Färjestaden Tveta Norra Möckleby Färjestaden Gårdby Vickleby Gårdby Stora Frö Vickleby Stora Frö Mörbylånga St Brunneby Mörbylånga St Brunneby Mörbylånga St Brunneby Alby Kastlösa Skärlöv Riksintresse farled Södra Möckleby Riksintresse flygplats Gräsgård Riksintresse hamn Riksintresse väg ! Riksintresse yrkesfiske hamn Transformatorstationer Grönhögen Regionledningar Färja ´ Ottenby Buss Starkt Stråk Söder, enl. KLT 1:200 000 Buss medelstarkt stråk, enl. KLT 0 5 10 15 Kilometer Buss svagt stråk, enl. KLT INFRASTRUKTUR eller föra över resor och transporter till effektivare transportslag. Inledning Steg 2. Optimera Den fysiska infrastrukturen och dess kapacitet och skötsel spe- - Detta steg är insatser planering och påverkan för att lar en avgörande roll för att kommunikationer och transporter använda befi ntligt vägnät effektivare, säkrare och av varor och människor kan fungera effektivt. Ölandsbron har miljövänligare. Bussfi ler på trafi kintensiva gator är kommit att spela en allt mer avgörande roll för att människors exempel på åtgärder inom detta steg. dagliga liv ska fungera och fl era tusen personer färdas dagligen Steg 3. Bygg om över bron till och från arbete och skola. Kommunikationernas kapacitet och framkomlighet styr till stor del var människor - Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befi ntligt väljer att bosätta sig, vilket är en av förklaringarna till varför sträckning till exempel trafi ksäkerhetsåtgärder eller området kring brofästet är den mest expansiva delen av Öland. bärighetsåtgärder. Mötesfria vägar med wireräcken är Genom att verka för goda kommunikationer även söder- och exempel på åtgärder inom detta steg. österut kan kommunen växa åt fl era håll och möjliggöra Steg 4. Bygg nytt boende i attraktiva miljöer i hela kommunen. Tillsammans med utbyggnaden av vatten och avlopp så är vägfrågan högt - Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar prioriterad för att hela kommunen ska leva. Kommunen vill ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. arbeta för att få in sina prioriterade infrastrukturprojekt i den (http://www.trafi kverket.se/Foretag/Trafi kera-och- regionala transportplanen som är länets gemensamma beslutan- transportera/Planera-persontransporter/Hallbart-resande/ de verktyg för att genomföra infrastrukturåtgärder Fyrstegsprincipen/) Kommunen vill aktivt arbeta för att styra ny bebyggelse och Ölandsbron är kommunens högst trafi kerade trafi kled med en verksamheter så att dessa passar väl in i befi ntliga strukturer. årsdygnstrafi k (ÅDT) på ca 17 200 fordon per årsmedeldygn Närheten till befi ntlig infrastruktur och vägar är en tungt vä- (2012) gande faktor i samband med lokaliseringen av ny bebyggelse. Stor restriktivitet råder när det gäller spridd bebyggelse. Dels medan sträckan norrut från Algutsrum har en årsdygnstrafi k för att kommunen ser det som viktigt av att skydda befi ntliga på ca 7500 fordon (2012). På Brovägen eller väg 943 är trafi k- strukturer och det typiskt öländska men också för att en mer fl ödet över 8700 fordon per årsmedeldygn i norra Färjestaden samlad bebyggelse för med sig synergieffekter som minskat (2012). transportbehov och mer samlat befolkningsunderlag till kollektivtrafi kstråk. Ökande trafi k Trafi ken har ökat mycket de senaste åren och det är högst tro- Vägar ligt att den utvecklingen fortsätter. På Ölandsbron har ökningen i genomsnitt mellan åren 2005 - 2010 varit ca 2,2 % per år. Trafi kverket har huvudansvaret för de allmänna vägarna i Sve- Prognosen är enligt Trafi kverket att trafi kfl ödet för personbilar rige. Ansvaret innefattar bl.a. trafi ksäkerhet, framkomlighet, bedöms öka med 1,4 % per år fram till år 2020 och med 1,1 miljöpåverkan och tillgänglighet. Väg 137 och väg 136 utgör % per år för lastbilar. Siffrorna gäller generellt för Kalmar län primära länsvägar medan väg 943 är en av fl era sekundära men bedömningen är att trafi kökningen kommer bli ännu större länsvägar i kommunen. Väg 137 och väg 136 från trafi kplats på vägarna i och runt Färjestadsområdet. Algutsrum och norrut mot Borgholm klassas som riksintresse / KOMMUNIKATION / KOMMUNIKATION för kommunikation, enligt 3 kap 8 § miljöbalken. Väg 136 och 137 är även rekommenderade vägar för transport av farligt Förbifart Färjestaden gods. Väg 137, 943 och delar av väg 136 är utpekade som del i Förkortad restid för resande söder- och österut är en prioriterad det funktionellt prioriterade vägnätet i Sverige enligt Trafi kver- fråga för att hela kommunen ska leva och utvecklas. En ny för- ket Region Syds remissutgåva av ”Värnade vägar, 2011-08- bifart öster om Färjestaden kommer att förkorta restiderna från 24”. Tanken med att peka ut ett ”funktionellt prioriterat vägnät” södra Öland till Kalmar eller norra Öland och dessutom bidra är att kommuner, regioner och Trafi kverket gemensamt ska ta till en mer attraktiv stadsmiljö i bl.a. Färjestaden, Skogsby ett ansvar för att det vägnät som är särskilt viktigt, har god och och Torslunda vilka idag trafi keras av större genomfartsleder säker framkomlighet. genom centrala delar av samhällena. Den ena sträckningen av förbifarten är tänkt att ansluta till kustvägen 943 medan INFRASTRUKTUR en annan sträckning är tänkt väster om Skogsby på väg 136. Fyrstegsprincipen Förbifart Färjestaden kan med fördel byggas ut i etapper. När Alla åtgärder på det nationella vägnätet sker idag i enlighet det gäller sträckningen till kustvägen (väg 943) så förespråkar med ”fyrstegsprincipen” där påverkansarbetet för att skapa ett Mörbylånga kommun att man väljer den kortaste möjliga mer effektivt användande av befi ntligt vägnät är prioriterade vägen runt Färjestaden eftersom man på så vis tar bäst hänsyn (s.k mobility management åtgärder). Enligt principen ska till bevarande av sammanhållna odlingsskiften samt natur- och trafi kåtgärder analyseras i följande ordning: kulturmiljöer som är värda att bevara (se även g3 i förslaget för Steg 1. Tänk om Färjestaden/Skogsby). - Detta omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och informationskampanjer för att minska transportefterfrågan FÖRUTSÄTTNINGAR - 188 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 Väg till östra sidan Kommunen ställer sig positiv till att de pengar som avsatts för Österut kommer det på sikt att krävas förbättringar av någon av sträckan, kan hjälpa till att fi nansiera en knutpunkt för kollek- de vägar som utgår från väg 136 vid Almérs och fortsätter över tivtrafi ken kring Brofästet samt de nödvändig förbättringar till östra sidan via Tveta. Boendetrycket är högt kring Gårdby

Load more