Suburban Soil -Local Food Production Networks in a Peri-Urban Context

Suburban soil -Local food production networks in a peri-urban context

Klara Mörk Master Thesis at Chalmers Architecture Master Program Design for Sustainable Development Gothenburg, Sweden, spring 2015 Abstract Food today is generally produced with fossil resources on monoculture fields in global hinter- lands. It is delivered to shops just in time and little is held in stock. This makes our food supply vulnerable to some of the global changes we are most likely to expect, such as global warming, peak oil, peak phosphorous, land degradation, drought etc. These changes are also partly caused by the current food system. Recreating local food systems is one way to make food supplies more resilient to these global changes, as well as decreasing the negative global environmental impact caused by what we eat.

The northeast suburbs of Gothenburg have an available workforce, often with an agricultural background, and a large amount of municipally owned farmland. This master thesis focuses on two northeastern suburbs Hammarkullen and Angered, and the area in between them. The thesis tries to answer the question of how a local food system could be developed in these suburbs by valuing, using and developing the existing resources?

This master thesis goes through aspects to consider when planning for food production. Such as soil quality, water access, sunlight, scale and closeness which impacts the choice of site, as well as distribution systems, economy, engagement and ownership when involving people to farm peri-urban land. By this the master thesis also functions as a guide and reference for developing urban and peri urban agriculture in other places.

Four different typologies of urban and peri-urban agriculture are defined in this master thesis. The typologies represent different parts in the development of productive urban and peri-urban farmers and in the recreation of a local food system. The concept is tested by making three simple designs of urban and peri-urban agriculture within the focus area, based in three of the urban agriculture typologies. The designs illustrates how seeds of a local food system can be sown in the suburban soil, root, grow, bloom and create new seeds to spread. Sammanfattning Mat produceras idag till stor del med hjälp av ändliga resurser, i monokulturer på mark långt från konsumenten. Det levereras till butiker strax innan försäljning och mycket lite lagerhålls. Det här gör mattillgången sårbar för några av de globala förändringar vi troligtvis kan förvänta oss i framtiden såsom global uppvärmning, peak oil, peak fosfor, försämrade jordar, torka m.m. Dessa förändringar är också delvis orsakade av de nuvarande matsystemen. Att börja återskapa lokala matsystem är ett sätt att göra tillgången på mat mer resilient för dessa globala förändring- ar, liksom att minska den negativa globala miljöpåverkan som orsakas av det vi äter.

I Göteborgs nordöstra förorter finns tillgänglig arbetskraft, många med en bakgrund inom jordbruk. Det finns också stora ytor kommunalägd jordbruksmark. Det här examensarbetet fokuserar på de två nordöstra förorterna Hammarkullen och Angered Centrum, och området mellan dem. Arbetet försöker besvara frågan om hur ett lokalt matsystem kan skapas i dessa förorter genom att värdera, använda och utveckla befintliga resurser?

Examensarbetet tar upp aspekter att ta hänsyn till när man planerar för matproduktion. Såsom jordkvalitet, vattentillgång, solläge, skala och närhet som har betydelse vid val av plats, liksom distributionssystem, ekonomi, engagemang och ägande när människor involveras för att odla peri-urban mark. Arbetet utgör på så sätt också en referensram och guide för att utveckla stads- nära odlingar på olika platser.

Fyra olika typologier av urbana och peri-urbana odlingar definieras i examensarbetet. Typologi- erna representerar olika delar i en produktiv stadsnära odlares utveckling och i återskapandet av ett lokalt matsystem. Konceptet testas genom att utforma tre enkla förslag på stadsnära odlingar i fokusområdet, baserat på tre av typologierna. Utformningsförslagen illustrerar hur frön till lokala matsystem kan sås i förortens jord, slå rot, växa, gå i blom och bilda nya frön som sprids. Peak oil & fosfor Näringsförluster Klimatförändringar Importberoende Hot Sårbart system Förlorad kunskap

Varför? Urbant Ruralt Behov Aktörer Nätverk Angered-Hammarkullen

Vem? Var? Lokal matproduktion

Material Val av odlingsplats Gemensamt/privat Faktorer Jord Nytto- & skadedjur Skala Konsumtion/försäljning Vatten

Hur?

Introduktionsplats Läroplats Självförsörjning Eget lantbruk

Hammarkullens Rösereds Angereds tillsammansodling deponiodling produktionslotter 4 Läsanvisningar Det här arbetet handlar om lokal matproduktion med fokus på peri-urbana områden. Jag använder mig av ett område i Hammarkullen och Angered Centrum för att undersöka hur det skulle kunna utformas. Arbetet är indelat i fyra kapitelfrågor: Varför, Var, Vem och Hur. Varje kapitel tar upp aspekter utifrån frågan på både den lokala nivån och en mer generell nivå. I slutet av varje kapitel finns en grönt inramad del där jag själv diskuterar och föreslår lösningar som svarar på kapitel- frågan. Den gröna inramning finns där för att tydliggöra att det är mitt förslag.

Det sista kapitlet, ”Hur?” består till större delen av mina egna förslag på lösningar. Exempel på utformning av tre odlingar ges också här för att skapa en tydligare bild av vad det skulle kunna innebära. Den nedlagda Röseredsdeponin tas upp särskilt eftersom platsen på grund av sin historia är komplicerad, men samtidigt har en intressant potential i form av läge och storlek. Sist finns en liten ordlista för begrepp som kan kräva en kort förklaring för att underlätta förståelsen.

För den som läser arbetet digitalt så föreslår jag att välja att visa det i uppslag, med försättssidan separat. Dokumentet är utformat för att det ska tryckas som bok, i uppslag.

5 Tack till

Dan Melander på Utveckling Nordost, Anette Gustavsson och Elsa Ogalde på Fastighetskontoret samt Christina Milén Jacobsson från Hushållningssällskapet och alla andra jag fått träffa, för att ni delat med er av både värdefull tid, material, nätverk och kunskap.

Emilio da Cruz Brandao som med stort engagemang i mina upp och nedgångar handlett mig genom processen att skapa den här rapporten.

Min feedbackgrupp Anna Gustafsson, Sofia Park, Esmeralda Björnsdotter, Lina Jonsdotter och Hanna Larqvist för värdefull feedback och stöttning

Britta Nylinder och Victor Gerdau för att de skött vår gård och diskuterat med mig medan jag skrivit om odling istället för att sköta odlingarna.

Min mamma för all korrekturläsning och för att hon alltid tar sig tid att lyssna och diskutera.

6 Innehåll

Introduktion s.8-10

Vikten av mat s. 14-24 1. Varför? Förslag s32-33 Globala effekter s. 24-31

Val av odlingsplats s. 36-43 2. Var? Förslag s66-67 Angered-Hammarkullen s. 44-65

Social påverkan s. 70-73 3.Vem? Förslag s.84-89 Aktörer s.74-83

Faktorer s. 92-104 Förslag s.105-153 4. Hur? Introduktionsplats Läroplats Självförsörjning Eget lantbruk Stadspåverkan

Avslutning s. 154-155 Reflektion s. 156-159 Begreppsordlista s. 162-165 English Summary s. 166-168 Källor s. 170-177 7 Introduktion

Bakgrund Städers gränsland har genom historien oftast De senaste åren har stadsodling praktiskt taget varit viktig för matförsörjningen på grund av exploderat. Det är trendigt att odla i staden och närheten mellan konsumenter i staden och den entusiasterna är många. Från att gerillaodlare produktiva jordbruksmarken utanför. I Göte- kastat fröbomber och odlat stadens ytor utan borgs nordöstra förorter finns både kommunal tillstånd i flera decennier så är bostadsbolagen jordbruksmark, med lantbruk som läggs ner, och numera ofta villiga att erbjuda boende en pallkra- miljonprogramsområden, med hög arbetslöshet. ge med jord på gården för att öka trivseln. Ibland Hur kan de här resurserna kombineras? Kan det finns möjlighet till en egen rabatt. För många bidra till att bygga upp andra system för mat- sträcker sig inte odlingsengagemanget längre än försörjning för att stärka stadens möjligheter att så, och pallkragens produktion är inte i första hantera de globala problem som kommer att på- hand mat. Det handlar istället mer om känslan av verka de matförsörjningssystem vi har idag? Hur att ha odlat något själv och att få förståelse för påverkar planering och matsystem varandra? processen runt matens tillblivelse. Val av område och avgränsning På en global nivå finns en brännande aktuell frå- Jag har valt att fokusera på gränslandet mellan ga om hur vi ska försörja jordens ökande befolk- stad och land, det peri-urbana, eller förorter, för ning med mat? Detta i en framtid där tillgången att där finns en intressant kombination av större minskar på fossila bränslen, konstgödsel och tillgängliga ytor och människor. De stora ytorna bördig mark, samtidigt som konsekvenserna av och befolkningssammansättningen i förortsom- vårt oljeberoende blir allt värre och planetens be- råden ses ofta som problem, men skulle kunna folkning fortsätter att öka. I Sverige importeras vändas till en värdefull resurs. Förortsområde- 50% av maten (Eek, 2004) och 80 % av ytan för na skulle kunna tillgodose en betydande del av att odla foder till den inhemska kött, mjölk och stadsbornas grundläggande behov av mat, fram- äggproduktionen är lokaliserad utanför Sverige förallt frukt och grönsaker som är viktiga för en (Deutsch, 2004). Det som händer på en global god hälsa. I det här arbetet tas inte odling inte- nivå, påverkar vad människor i Sverige får till grerat i och bland ny bostadsbebyggelse upp. Det middag. är något som behöver arbetas mer med, men det

8 Introduktion

här arbetet fokuserar huvudsakligen på hur man ämnet och designat för urban och peri-urban kan använda sig av det som redan finns. Mycket odling på flera platser i Storbritannien sedan skulle kunna odlas i den centralare staden också, introduktionen av konceptet Continous Productive särskilt i en så gles stad som Göteborg, men jag Urban Landscapes i boken med samma namn (Vil- har valt att inte fokusera på den tätare staden i joen & Howe, 2005). Arkitekten Carolyn Steel det här arbetet, även om mycket av det jag lyfter introducerade begreppet Sitopia, en stad byggd fram även rör den tätare staden. med fokus på sitt matsystem, i sin bok Hungry City (2008). Pothukuchi och Kaufman var några Jag fokuserar heller inte på de mer högteknolo- av de första som lyfte frågan 2000 med sin artikel giska lösningar som finns, eftersom jag anser att The food system i Journal of the american planning de lämpar sig bättre för andra förutsättningar än association, JAPA. Artikeln beskriver mat och just förorternas. Min egen erfarenhet av odling matsystemens frånvaro i planeringen i USA. Fäl- sträcker sig inte heller lika långt när det gäller tet är relativt nytt i den svenska kontexten, men t.ex. hydrokulturer och vertikala odlingar. Mitt ett omfattande examensarbete från SLU 2009 av val av plats föll på Hammarkullen och Angereds Marina Queiroz finns och mycket arbete har just Centrum i Angereds stadsdel, eftersom där redan påbörjats på både kommunal och regional nivå. finns ett intresse för frågorna och flera aktörer som arbetar aktivt med dem. I nordöstra Göteborg gjordes en förstudie kallad “Stadslandet” under 2012-2013 av Utveckling Nordost om möjligheterna att skapa gröna jobb Tidigare arbeten inom jord och skogsbruk i de nordöstra föror- Många böcker och rapporter har getts ut på äm- terna (Melander, 2013). Projektet fick en fortsatt net urban odling det senaste decenniet. Odling finansiering av Göteborgs kommun genom att bli syns dessutom allt oftare som en del av arkitekten del av Business Region Göteborg som jobbar förslag med odling på tak, på terrasser, balkong- med näringslivsfrågor. Den politiska ledningen er, utanpåliggande växthus, i egna höghus eller i Göteborg är mycket intresserad av att utveck- pallkragar på gården. När det kommer till stads- la odling i staden och har förutom att fortsatt planering finns några exempel, däribland Bohn finansiera Stadslandet också utökat Fastighets- & Viljoen architects som gett ut flera böcker på kontorets uppdrag på området de senaste åren. 9 Introduktion

(Personlig kommunikation Anette Gustavsson METOD fastighetskontoret, 2015) Allmännyttan i Göte- Litteraturstudier har använts både för att hitta borg, genom det kommunägda bolaget Förvalt- bakgrundsfakta, vad som har gjorts, aspekter att nings AB Framtiden, har också ett intresse för tänka på och för att hitta referenser till odling- frågan och har beställt en utredning av möjlighe- arnas utformning utifrån de olika förutsättning- terna för kommersiell odling och jobbskapande i arna. Kontinuerlig kontakt har hållits med Dan Nordost (Personlig kommunikation Dan Gaver- Melander som representant för Stadslandet på sjö, Förvaltnings AB Framitden, 2015). Utred- Utveckling Nordost, Hushållningssällskapet i ningen görs av Hushållningssällskapet i Väst Väst med expertiskunskap inom odling, Annette under våren 2015 Gustavsson och Elsa Ogalde från Fastighets- kontoret som förvaltar den kommunala jord- Fokusfråga, Syfte och mål bruksmarken och stödjer stadsnära odlingar, och Hur kan lokala system för stadsnära matproduk- Gröna Hammarkullen som är en lokal odlings- tion skapas? Det här arbetet syftar till att under- grupp. Förutom dessa har jag också mött en rad söka och lyfta fram hur potentialen i de resurser andra personer med kopplingar till platserna eller som finns i många förortsområden kan användas till stadsodling: chalmersstudenter som genom- för att skapa lokala matsystem. Resurser i form fört olika projekt i området, Niklas Wennberg av erfaren arbetskraft och ännu obebyggd mark. på Stadsjord, Dan Gaversjö från de kommunala Huvudmålet är att få en tryggare, bättre och mer bostadsbolagens Förvaltnings AB Framtiden, resilient matförsörjning. Bättre tillgång på och Christian Carlsson som hanterar marksanering på fördelning av hälsosam mat, minskad ohälsa, fastighetskontoret ett flertal småskaliga odlare på stärkt lokalekonomi och slutligen fler inkomst- landsbygden och många många fler. Alla dessa möjligheter i peri-urbana områden är delmål. kontakter har varit mycket värdefulla för att för- Samtidigt finns också ett mål om att öka kun- stå både den lokala kontexten och den svenska skapen om mat, odling och design för stadsnära stadsodlingskontexten. odling. Därför utformas arbetet delvis som en guide och referensram för framtida utveckling av Exempel på hur ett lokalt matsystem skulle stadsnära odling. kunna skapas visas i ett fokusområde mellan två av Göteborgs nordöstra förorter; Hammarkullen 10 Introduktion

och Angered Centrum. Fyra typer av stadsnära odlingar definieras och tre av dem, som ryms inom fokusområdet visas i utformningsexempel. Mitt förslag på odlingsområden, eller samman- hängande produktivt landskap, är utformat med utgångspunkt i konceptet CPUL, Continous Productive Urban Landscape från boken med samma namn av Viljoen et al 2005. Jag har vidare försökt använda mig av permakulturdesignprin- ciper och systemtänkande i systemkartor för att få de olika elementen att hänga ihop och gynna varandra i förslagen.

11 Varför?

Vikten av mat Kapitel ett, i vilket läsaren Historia. Idag konfronteras med effekterna av sin egen mat, slås av frånvaron på mat i planering och förundras över Global effekt mänsklighetens starka historiska Import. Växtnäring. Information. koppling till mat. Kapitlet avslutas genom att läsaren uppviglas Förslag till aktion och fortsatt läsning för vidare instruktioner om hur. 12 1 “Most human beings have an almost infinite capacity for taking things for granted.”

― Aldous Huxley, Brave New World

13 Varför? Vikten av mat s. 14-24 Historia Städers framväxt um för att mätta sin befolkning med framförallt Städer har alltid varit tätt sammankopplade med säd, som kunde förvaras och transporteras med sin matförsörjning (Steel, 2008). De första per- båt. Risken fanns dock alltid att säden förstördes manenta bosättningarna uppstod när människor av fukt under transporten. Matförsörjningen var började odla, för ca 10 000 år sedan. Först då en stor fråga för de romerska kejsarna och en fanns det anledning att vara fast bosatta och att ständig källa till politiska oroligheter. Transporter spara skörden, till skillnad från ett nomadiseran- av säd till Paris under stadens storhetstid var en de liv. Människor bodde på en plats och brukade ungefär lika avancerad apparat som den till Rom marken intill. Den marken som försörjer en bo- i antiken, och lika politiskt känslig. Paris avkrävde sättning eller stad med mat och resurser benämns hela Frankrike på vete och när maten inte kom som det produktiva omlandet, eller bara omlan- hotade revolutionen genast makthavarna. det. I de svenska medeltida städerna odlades bär, Möjligheterna att spara skörd och bygga upp frukt, kryddor, medicinalväxter, sallad, bönor och resurser i ett hem, skapade också mer handel, där ärtor (SR, 2015). Ofta var städerna också cen- städerna blev naturliga handelsplatser eller växte trum för spridning av växter. Det peri-urbana, fram runt en naturlig handelsplats. Många städer eller städernas utkanter har oftast spelat en viktig har därför växt fram vid handelsvägar, eller bra roll för att tillhandahålla det som inte klarat långa odlingsmark. transporter som frukt, grönsaker och mjölk (Ste- el, 2008). Till städernas utkanter vallades också Städernas storlek var begränsad av hur stort djuren för att slaktas. De långa vandringarna omland de kunde försörjas av (Steel, 2008). Få gjorde att djuren magrade, vilket fick kompense- städer innan industrialiseringen hade en storlek ras genom att de hölls utanför staden en tid för över 100 000 invånare, beroende på att avstån- att äta sig fetare inför slakten. Förorterna utgjor- det till stadens produktiva omland blev för långt de gränsen mellan det produktiva omlandet, och med dåtidens transport för att maten inte skulle de konsumerande städerna. bli dålig på vägen. De flesta städer var mycket mindre än så. Några undantag finns, t.ex. Rom Kunskapen om odling ansågs länge viktig och under antiken. Rom la under sig ett helt imperi- trädgårdsskötsel var ett av de ämnen som skulle 14 Varför?

Vikten av mat -Historia Vikten av mat...

Figur 1: Roman food miles. The food supply routes to ancient Rome (Steel, 2008) 15 Vikten av mat-Historia Varför?

ingå i undervisningen vid svenska folkskolor då Howard verkade och den första trädgårdsstaden folkskolestadgan trädde i kraft 1842 (Olausson, Letchworth byggdes. Under 1900-talets fösta 2014) Hushållningssällskap bildades i de flesta decennium kom trädgårdsstaden till Sverige när län med uppgift att sprida ny teknik och kunskap. Enskede i Stockholm planerades och byggdes Från 1860 anställdes länsträdgårdsmästare som och senare Landala i Göteborg (Andersson, spred växtmaterial och kunskap om trädgårdso- 2015). I stadsplanen för Enskede fanns odlings- dling områden med.

Urbanisering Allt fler parker och villaträdgårdar anlades i När Ebenezer Howard skapade sin vision för städerna vid den här tiden (Olausson, 2014). Vid trädgårdsstaden 1902 i boken ”Garden cities of sjukhus, anstalter och liknande inrättningar fanns tomorrow” var det med en medvetenhet om att omfattande grönsaksodlingar. Intresset för den staden behöver försörjas med mat, som krä- egna täppan var starkt i 1900-talets början och ver ett produktivt omland. För att komma runt de första koloniföreningarna startades också då begränsningarna i att omlandet och städerna blev (Fernqvist, 2015).Urbaniseringen i sekelskiftet större än dåtidens transporter kunde hantera ledde till att hushållens självförsörjningsgrad föreslog han en flerkärnig design av städer, eller minskade och fler behövde köpa mat (Olausson, snarare urbana områden, så att det produktiva 2014). Samtidigt spreds kunskap om nyttan av omlandet delvis skulle kunna rymmas mellan frukt och grönt, matvanor förändrades och fler stadskärnorna. Transporter mellan stadskärnorna hade råd med mer än bara mat för överlevnad. skulle ske med tåg. På så sätt skulle land och stad Det gjorde att antalet handelsträdgårdar i och liksom produktion och konsumtion, alltid vara omkring städerna växte väldigt snabbt. Från slu- nära varandra. Den extra arbetskraft som ibland tet av 1800-talet anlades hundratals. Där odlades behövdes på landsbygden skulle finnas nära till både köksväxter och prydnadsväxter. Samtidigt hands i stadskärnorna, och landsbygden kunde ökade också importen av trädgårdsprodukter också fungera som rekreationsområden för de från länder med bättre klimat och billigare pro- boende i de tätbebyggda områdena. duktion. Under krigen var importmöjligheterna Howards vision för trädgårdsstaden, influerade begränsade men handelsträdgårdarna hade goda stadsplaneringen mycket, särskilt i England där tider. 16 Varför?

Vikten av mat -Historia

Figur 3: The three magnets (Howard, 1902)

Figur 2: Groups of slumless smokeless cities (Howard, 1902)

Figur 4: Ward and Centre (Howard, 1902) 17 Vikten av mat -Historia Varför?

grönsaker och frukt under krigsåren till följd av Krigstider stadsodlingarna. Det bidrog också till bättre diet Fram till efter andra världskriget fanns en med- och hälsa hos många av städernas befolkning, vetenhet om vikten av att vara oberoende av trots krig och ransoneringar. omvärlden för sitt livsmedelsbehov, och man sparade aktivt den odlingsbara marken i städer- Efterkrigstid nas närhet (Queiroz, 2009). Kriserna i omvärlden I efterkrigstiden växte världshandeln och trans- var kanske också mera påtagliga då två världskrig porterna förbättrades. Antalet mil som maten tydliggjorde eventuella brister i den inhemska färdas har konstant ökat sedan dess. Den lokala produktionen. Under första världskrigets krisår jordbruksmarken var inte längre lika värdefull att 1917-1919 bröts många nya land upp i och utan- bevara för matproduktionen när maten kunde för städerna i Sverige. Även offentliga ytor togs i transporteras längre. Människor flyttade till stä- bruk, t.ex. odlades grönkål istället för blommor i derna och markpriserna i städerna ökade. Han- rabatterna vid Karlaplan i Stockholms innerstad delsträdgårdarna trängdes undan för infrastruktur år 1917. och bebyggelse (Olausson, 2014). Många aktörer verkade för storskalighet, rationalisering och Den här typen av stadsodlingar som startades effektivisering. Trädgårdsodlingarna koncentre- under första och andra världskriget i USA, Ca- rades därför i södra Sverige. Den stadsnära och nada, Australien, England och Tyskland kallades billiga jordbruksmarken köptes upp för att istället Victory Gardens. I England lanserades kampan- utveckla bostadsområden. De handelsträdgårdar jen ”Dig For Victory” under andra världskriget som var kvar övergick till att vara återförsäljare av för att hjälpa upp bristen på mat och minska växter snarare än att odla själva. beroendet av importerade varor (Hopkins, 2008). Victory Gardens anlades på alla möjliga tom- När jordbruket industrialiserades och möjlighe- ma platser i staden; i parker, längs järnvägsspår, terna att transportera mat långa sträckor förbätt- på tak och i de privata trädgårdarna. Städernas rades, ändrades också vad som producerades var odlingar stod för 10 % av landets matförsörjning (Van der Schans & Wiskerke, 2012). Markan- och det mesta av den färska frukten och grönsa- vändningen som tidigare definierats av inten- kerna. Samtidigt ökade konsumtionen av färska sivare produktion närmare staden och mindre 18 Varför?

Vikten av mat -Historia

Figur 6: Dig for victory (okänd upphovsman) Under andra världskriget lanserades kampanjen dig for victory där befolkningen uppmanades att odla mat.

Figur 5: Frölunda göteborg (Arkivbild Göteborgs Stadsmuseum). återgiven enligt CC Ännu brukad odlngsmark intill det nybyggda miljonprogrammet i Frölunda, mitten på 60-talet. Idag är marken bebyggd. 19 Vikten av mat -Historia Varför?

intensiv längre ut förändrades. I ett industrialise- tet i relation till markpriser stämmer bättre med rat samhälle är det snarare omvänt så att ju längre nuläget i en del utvecklingsländer än den föränd- bort från staden, ju intensivare är jordbruket. rade modell där matproduktionen flyttat bort Marken nära städer är generellt osäker att bedriva från städerna. jordbruk på och många jordbrukare verkar tveksamma till att bruka den, medan marken långt bort från städer är mark som jordbrukarna kan känna sig säkra på att få behålla.

Det handlar om risken att marken köps upp av utvecklare som vill bebygga den, att markan- vändningsregler är striktare i städer och zonerad, samtidigt som jobb i städer ger mer pengar än jordbruksjobb (Van der Schans & Wiskerke, 2012). Transportkostnaderna är relativt små och konstanta för varorna, vilket gör att det inte blir ett stort problem att lägga produktionen långt från konsumenterna. Det kan istället vara viktigare att vara nära t.ex. slakterier eller liknande.

När jordbruket lämnat staden finns mindre ytor kvar för stadsodling som tenderar att vara en fritidssysselsättning snarare än ett lönearbete och därför blir mer extensivt. Det här är utvecklingen i Sverige och till stor del i den industrialiserade delen av världen. I många andra delar av värl- den ser det dock annorlunda ut och den modell som ekonomen Von Thunen utvecklade under 1800-talet för att beskriva produktionens intensi- 20 Varför?

Vikten av mat -Historia

Förändrad markanvändning och produktionsintensitet I

n Market

t e n gardening & s i F v Urban e ir fresh milk ) ) e s y c w p V farming r r a o o o a r o r c C p d r c o f & be t an p ) ro a Lum o t y p rm o F a em r r ) n (t to f ing & re ie d g g i ar (Grazing u ld razin ns m ast c ra ing p rop g (t (with fallow & D & grazin air Th ion ying crop ree-fiield rotat Sp & fiield k ec toc iali ves Grazing zed feed-grain li

Figur 7: Von Thunen modellen (Von Thunen) Figur 8: Markanvänding runt expanderande markanvändning i den så kallade isolerade staten, det vill metropolområden (Van der Schans & Wiskerke, säga en plats utan kommunikationer med andra städer. (Van 2012). der Schans & Wiskerke, 2012). Modellen, som var giltig Den förändrade produktionen i ett industisamhälle med innan industrialiseringen men sedan förändrades, beskriver hur intensivare produktion längre bort från staden produktion blir intensivare ju närmare staden den är lokaliserad

21 Vikten av mat -Idag Varför?

Idag Matpolicies t.ex. matpolicyråd inte skett i samma omfattning Planerarna Pothukuchi och Kaufmann uppmärk- i Europa som i USA, så finns initiativ även här. sammade bristen på planering för matsystem Malmös mål om 100 % ekologiskt i alla kommu- med sin text “The Food system” år 2000. De nala kök lyfts fram. beskrev, utifrån en amerikansk kontext, om hur matförsörjning oftast ses som en landsbygdsfråga Göteborg följer efter och vill införa bara ekolo- som inte har med stadsplanering att göra, och giskt kött i kommunala kök (personlig kommu- som planerare inte har möjlighet att påverka, då nikation Stina Rydberg på Hifab AB, 2014). Det det är marknadsstyrt. De uppmärksammade ock- medför dock vissa problem eftersom det t.ex. så det faktum att alla människans grundläggande knappt finns tillräckligt med ekologiskt produce- behov som plats, skydd, luft och vatten var med rad kyckling i Sverige för att täcka kommunens i planeringen, men inte mat. Mycket känns igen behov. Det här har föranlett att man även tittat även i den svenska kontexten. Samtidigt har en på möjligheterna att starta eller stödja startandet hel del ändå hänt på de 15 år som gått. av en ekologisk kycklingproducent i eller nära Göteborg. Den styrande majoriteten i Göteborg Nasr & Komisar (2012) beskriver det som ett vill också utveckla stadsodlingen för att öka växande fält bland planerare i många länder, andelen närproducerat och har gett fastighets- särskilt den yngre generationen. ”Food poli- kontoret i uppdrag att stödja och utveckla stadso- cies” utvecklas allt oftare i USA. Morgan (2014) dlingsinitiativ (personlig kommunikation Annette fortsätter med att beskriva hur det kommit upp Gustavsson fastighetskontoret, 2015). på den politiska agendan, särskilt efter de öka- de matpriserna 2007/2008 och de uppror som Jordbruksmark följde i många städer. G8 gruppen, bestående av Ett särskilt tillägg till Göteborgs översiktsplan världens ledande industriländer, hade för första från 2009 utformades 2012 vad det gäller jord- gången matsäkerhet på agendan 2008, vilket bruksmarken, med syfte att ”främja bevarande sedan följts upp av den större och viktigare och bruk av jordbruksmark i Göteborg” (Strate- G20-gruppen. Frågan kommer långsamt också giska avdelningen, 2013). Det innebär både bättre upp på agendan i lokal och regional politik. Även skydd för en del jordbruksområden och mindre om Morgan beskriver det som att bildandet av skydd för andra områden genom att beteckning- 22 Varför?

Vikten av mat -Idag

en R11 “Område för jordbruk” tas bort, trots att 2013). Så man kan anta att sådana strategier och där t.ex. bedrivs hästverksamhet idag. planeringsverktyg kommer att komma. I Mil- jöprogrammet står även att en lokal livsmedels- När jordbruksmark får tas i anspråk för bebyg- strategi ska utformas och kommunen ska delta i gelse eller anläggningar regleras nationellt i 3 kap EU-projektet ”Sustainable food in urban com- 4 § Miljöbalken munities”. Miljö och klimatnämnden anges som ansvariga för frågorna. Miljöprogrammet visar ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. ambitioner vad det gäller matförsörjning och Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk stadsodling och frågorna finns med i ett flertal för bebyggelse eller anläggningar endast om det punkter. behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från Samtidigt tycks miljöprogrammets ambitioner allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att inte helt förankrade hos politikerna och frågan annan mark tas i anspråk” (3:4, MB, 1998:808) om hur maten ska komma till göteborgarnas tall- rikar relativt frånvarande hos flera beslutsfattare. Det har gällt sedan 1998, men Jordbruksverket Karin Svensson skriver i en krönika på bloggen lyfter fram i en rapport från 2013 att lagen inte Hållbar Stad (2015): följs så som det var tänkt utan 600-700 hektar om året exploateras för bebyggelse och anlägg- “Då jag började intervjua beslutsfattare blev det ningar, och mer ser ut att bebyggas om förhållan- tydligt att de idéer som uttrycks i Miljöprogrammet dena kvarstår (Enghag et al, 2013). Avsaknaden och i de olika odlingsprojekten saknar en bredare av regional planering lyfts fram som en möjlig förankring inom staden. De intervjuade politikerna orsak. Detta finns i t.ex. Norge och Danmark, föreslog bland annat att man i framtiden kanske som också värnar mer om sin jordbruksmark. skulle kunna printa ut mat med en 3D-skrivare, eller varför inte öka importen från de afrikanska I Göteborgs miljöprogram från 2013 står att Gö- jordbrukslandskapen? “ teborg ska delta aktivt när Västra Götalandsregi- (Svensson, K, Hållbar Stad, 2015-01-28) onen påbörjar arbete med att ta fram en regional livsmedelsstrategi (Miljö och klimatnämnden, 23 Varför? Global effekt s24-31 Import Beroende av globala omland i landet, som kaffe, te, exotiskt frukt och färska 1910 arbetade ca hälften av de förvärvsarbetan- grönsaker på vintern, men långt ifrån allt. Impor- de i Sverige inom lantbruk, och en fjärdedel av ten av kött ökar, liksom den totala köttkonsum- befolkningen bodde på landsbygden (Statistis- tionen, med följden att de negativa miljöeffek- ka Centralbyrån [SCB], 1917). Modernisering, terna från köttproduktionen hamnar utomlands mekaniserat jordbruk, urbanisering och en global och inte märks lika tydligt i Sverige. Importen marknad har förändrat den siffran. 2012 var det och konsumtionen av förädlade livsmedel, färska bara 1,3 % av Sveriges befolkning som arbetade grönsaker, frukt och färdigmat ökar också. 1960 inom jordbruket (SCB, 2014). De anställda har låg årskonsumtionen av färska grönsaker på 14 en mycket hög medianålder. 2013 låg den mellan kg/pers. 2005 låg den på 44 kg/pers (Olofsson & 55-59 år. Nästan var tredje jordbruksföretagare Öhman, 2011). En stor del av det importeras. som driver enskild firma är 65 år eller mer. Bara 4 % av jordbruksföretagarna som driver egen De importerade livsmedlen kommer i huvud- firma är under 35 år. sak från Danmark, Nederländerna och Tysk- land, men kan i sig vara beroende av andra, mer Idag bor över 50 % av världens befolkning i långväga importer genom till exempel foder och städer, och en än större andel av Sveriges befolk- konstgödsel. När det gäller djurfoder är Brasilien ning. Det är i städer som den mesta av maten det femte största ursprungslandet för vår egen konsumeras, men den produceras långt därifrån. import, på grund av att mycket av de sojabö- nor som används i kraftfoder kommer därifrån. Andelen importerad mat uppskattas till ca 50 % 1999 låg 80 % av landarealen som krävdes för av den mat vi konsumerar (Eek, Löwendahl & att producera fodret för vår inhemska animaliska Swahn, 2004). Vi importerar dessutom mer än produktion utomlands (Deutsch, 2004). Mycket vi exporterar. 2012 importerade vi livsmedel för av sojaodlingarna i Brasilien sker dessutom på 110 miljarder kronor medan vi bara exporterade mark där regnskogen skövlats för att ge plats till för drygt 63 miljarder kronor (SCB, 2014). Båda de kortsiktigt ekonomiskt lönsammare sojaod- delarna ökar dock och gör oss allt mer beroende lingarna (Olofsson & Öhman, 2011). av en internationell marknad. En del av det vi importerar är sådant som vi inte kan producera 24 Varför?

Figur 9: Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2008-2013 (SCB, 2014)

25 Global effekt-import Varför?

Just in time långsiktiga kriser samt de stora riskerna för stör- Det finns idag inte mycket mat i lager. Snabba, ningar. Ingen ansvarig finns heller för att hantera pålitliga och billiga transporter gör att det är frågan om längre kriser. Läget beskrivs så här: ekonomiskt lönsammare att hålla nere lagerkost- nader och leverera maten till butikerna just när ”Det finns i dag ingen myndighet som har ansvar för den beräknas behövas enligt den så kallade ”just att samordna de krisberedskapsåtgärder som kan in time”-principen. På grund av att så mycket behövas för att minska riskerna för längre försörj- importeras och att mycket lite lagerhålls skulle en ningskriser. Det finns heller ingen myndighet som har störning i de globala matsystemen mycket snabbt ansvar att frågor rörande nationell självförsörjnings- kunna innebära en nationell kris. Våra reserver på grad, vilket skulle kunna bli aktuellt vid en ändrad mat i lager beräknas räcka ca 3-4 dagar (Myndig- omvärldssituation med en ökad risk för livsmedel- heten för samhällsskydd och beredskap [MSB], brist.” 2011). Riskerna med detta kan illustreras av att (s 41, MSB, 2011) en lastbilsstrejk i Storbritannien år 2000 som snabbt blev en fråga om nationell matförsörjning Matsystemet är mycket energikrävande. Malin när det blev tydligt att landet bara stod någon dag Olofsson och Daniel Öhman (2011) beskriver ifrån att behöva införa matransoneringar (Hop- hur de paprikor och tomater vi importerar från kins, 2008). Holland kommer från växthus uppvärmda av naturgas både sommar som vinter. Förbränningen matsäkerhet av naturgas från den holländska grönsaksindu- Klimatförändringarna påverkar i hög grad den strin beräknas släppa ut fem miljoner ton koldi- globala tillgången till vatten och mat. Med tanke oxid/år, eller med andra ord, dubbelt så mycket på framtidsscenarion där vatten och mat är en som alla stockholmare tillsammans ger upphov global bristvara kunde det vara rimligt att ha till. Grönsakerna odlas dessutom med konstgöd- både lokala och globala strategier för att hantera sel vars framställning kräver ytterligare energi långvarigare kriser i matförsörjningen. Myndighe- och släpper ut ytterligare koldioxid. Grönsakerna ten för Samhällskydd och beredskap (MSB, 2011) belyses med starka energislukande växtlampor lyfter fram bristen på strategier för matförsörj- och odlas i stenull vars framställning också kräver ning, brist på beredskap för både kortsiktiga och energi. Vårt matsystem är beroende av konstant 26 Varför?

Global effekt-import

elförsörjning, av fossila bränslen och ofta även Mycket av den globala produktionen ligger idag fungerande datatrafik. Malin Olofsson lyfter fram hos några få stora producenter, i några få grödor, hur djurvälfärden hos en mjölkbonde hotas av av få varianter, som transporteras till några få dålig mobiltäckning (2011). Gården drivs med platser. robotmjölkning som larmar via sms till bonden om något inte fungerar. Fungerar inte sms-tjäns- ten kan inte mjölken produceras eftersom produktionen på gården är för stor och mekaniserad för att kunna övervakas av bonden själv. Att ta in fler är inte lönsamt.

En annan effekt av en global marknad är att matpriserna svänger på en global börs (Olofsson & Öhman, 2011). Det innebär större svårigheter för bönderna att veta om deras skörd kommer att ge en inkomst. Att investera i råvaror som jordbruksprodukter är en växande marknad. Investeringarna görs i s.k. terminskontrakt som försäkrar jordbrukaren om ett särskilt pris för sin produkt. Det är framförallt storskaliga bönder som har råd att teckna sådana terminsförsäkring- ar för sin gröda. Investerarna tjänar sedan pengar på prisförändringarna genom att köpa och sälja terminskontrakten innan skörden. Genom denna typ av spekulation kan priset på jordbruksprodukter globalt gå upp och ner oberoende av de faktiska produktionskostnaderna. Små bönder som inte har råd att försäkra sig mot spekulatio- ner riskerar att slås ut. 27 Global effekt-Växtnäring Varför?

Växtnäring Konstgödsel Vid utvinningen av fosfor kommer också kad- Alla grödor behöver en rad olika näringsämnen. mium (Cd) med i olika halt beroende på råvaran. Det som växterna använder mest är kväve (N), Kadmium är känt för att orsaka njurskador och fosfor (P) och kalium (K). Konstgödsel brukar kan öka risken för skelettskörhet (Kemikalie- innehålla dessa, oftast alla tre i lämplig propor- inspektionen [KEMI], 2012). Kostnaden för tion för det som odlas. Kväve finns det gott om i kadmiumrelaterade frakturer beräknas till ca 4 luften, men det krävs energi för att utvinna den, miljarder/år i Sverige. 1994-2009 fanns en skatt energi som idag i huvudsak kommer från fossila på kadmium i konstgödsel i Sverige vilket mins- bränslen. Kalium och Fosfor är ändligt och bryts kade halten kadmium i konstgödslet i landet. i gruvor. Idag innehåller konventionell stallgödsel ofta högre halter kadmium än konstgödslet, sannolikt Fosfor på grund av högt kadmiuminnehåll i det impor- Fosfor tillverkas från råfosfat eller mineralen apa- terade fodret. Bristen på fosforråvara i världen tit som bryts i bland annat Marocko, Tunisien, riskerar dock leda till att mer fosforråvaror med USA, Kina och Ryssland. Det är en begränsad högre andel kadmium används för konstgödsel- resurs och forskare varnar för att vi inom 30 år framställningen. kommer att ha passerat fosfortoppen eller ”peak phosphorus” (Cordell, Drangert & White, 2009). Förlorade Näringsämnen Det innebär att fosforbrytningen nått sin maxi- De ämnen som hamnar på våra åkrar tenderar mala kapacitet och sedan bara minskar eftersom sedan att läcka ut i vattendrag och bidra till över- minskade reserver gör det svårare, dyrare och gödning av både sjöar och hav. Jordbruket står mer energikrävande att utvinna det som finns för 41 % av kväveläckaget till vatten från mänsk- kvar. Effekten på marknaden bör bli att fos- lig verksamhet och 44 % av den totala fosforbe- for blir en allt dyrare och svårtillgänglig resurs. lastningen (SCB, 2014). Många hävdar att bristen på fosfor kommer att vara ett av de stora världsproblemen i framtiden En del av näringsämnena hamnar på deponier eftersom den leder till lägre skördar och därmed då det blandats med många andra ämnen som global matbrist. tungmetaller i avloppsslam och förbränningsso- por och därför inte kan återföras till åkrarna. Nu 28 Varför?

Global effekt-Växtnäring

får avloppsslam spridas på konventionellt odlade även att både mer vatten och näring behövs för åkrar, men just halterna av kadmium i avlopps- att få samma skörd, samtidigt som mer av den slammet har fått läkarförbundet att motsätta sig näringen och vattnet bara kommer att rinna ige- den användningen (Eckerman, 2012) och KRAV nom jorden. Vattenbrist är redan är ett problem att inte tillåta spridning av avloppsslam i ekolo- i stora delar av världen och förväntas bli ett ännu gisk odling. (www.krav.se) Resultatet är ett ändligt större problem som följd av ökade klimatföränd- flöde av fosfor och kadmium från gruvor och ringar. Förlorad matjord riskerar att ytterligare mark i en del av världen till deponier och hav i förvärra vattenbristen. andra delar av världen. Bristen på bördig mark leder redan till många förlorad Matjord markkonflikter världen över. Nobelpristagaren För att kunna producera mat behövs bördig Wangari Matai uttrycker sig så här: mark. Bördigheten beror mycket på jordens översta lager, de 5-20 cm som kallas humus eller “Land degradation is one good way of undermining matjord, där det mesta av jordens biologiska security” (ur Dirt! The movie, 2009) aktiviteter sker. Enligt Janine Benyus har en tred- jedel av planetens matjord förlorats de senaste Även om läget ser bättre ut i Sverige än i många 100 åren. (Benenson & Rosow, 2009) Matjorden delar av världen minskar humushalten även här i eroderar och degraderas globalt, även i Europa, de delar av landet som i huvudsak odlar en gröda till följd av jordbruksmetoder som inte återför med konstgödsel, och därför inte återför särskilt tillräckligt med organiskt material till jorden. mycket organiskt material till jorden. Eftersom Matjorden förstörs 10 till 40 gånger snabbare landet är uppdelat så att djurhållning i huvudsak än den byggs upp idag. (Crawford J, 2012) Om sker i mellansverige och spannmålsproduktion trenderna fortsätter kan vi ha förstört all matjord i huvudsak sker i söder, så gäller det i synner- som finns på planeten om bara 60 år. het jorden i landets södra delar. Den uppdelade produktionen både inom landet och globalt leder Matjorden håller det mesta av näringen som väx- till ensidiga flöden av organiskt material och terna behöver och håller också kvar vatten. Om näringsämnen så att det ackumuleras på en plats matjord försvinner innebär det som en effekt och uppstår brist på en annan. 29 Global effekt-Information Varför?

Information Komplexitet avsaknaden av kontakt med produkten gör att Flödena är så komplexa att det är svårt för få egentligen vet exakt vad en KRAV-certifierad konsumenter att följa eller ha kontroll över hur eller Rainforest Alliance-certifierad vara innebär deras mat produceras eller kommer till dem. De och vilka effekter det har för miljön. I en studie globala systemen möjliggör också att alla grön- av konsumentvanor och ekologisk mjölk från saker och produkter finns hela tiden i butikerna, 2012 lyfts det fram att konsumenterna inte har oberoende av säsong, eftersom det alltid kan od- kunskap om vad certifieringen innebär (Engverth las någonstans i världen. Som en effekt av detta & Ghadban, 2012) Även de som köper ekologis- saknar många kunskap om när olika grönsaker är ka varor tycks göra det mer utifrån en tro än en i säsong, hur de produceras och konsekvenserna faktisk kunskap. En informant i en etnografisk av produktionssätten. studie av ekologiskt och närproducerat uttrycker det så här: Donella Meadows (2008) beskriver information som en mycket viktig del för att få till en föränd- ”Jag har valt att lita på kravmärkningen. Om man ring, Om informationen är för otillgänglig, eller inte litar på att det stämmer, då kan man ju skita i vilket kanske är vanligare idag; för mycket och att köpa det.” svårorienterad, blir det svårt för inblandade att (s 9, Andersson och Graffman, 2010) göra aktiva val för att förändra något. Att göra klimatsmarta matval blir en fråga för de insatta, Frågorna om vad som är hållbart är dessutom för dem med pengar, tid och kunskap, istället för omtvistat och diskuterat. Boken ”Den ekologiska det enklaste valet. drömmen” aktualiserade nyligen debatten genom att ifrågasätta hur hållbart ekologiskt odlad mat Certifiering är (Kirshman, Bergström, Kätterer, Andersson, Certifieringar av maten tillhandahåller viss 2014). information och garanterar något specifikt för konsumenter, men det gör inte att konsumen- Certifieringen i sig fördyrar produktionen, som ten egentligen har en bättre kontakt med hur redan är dyrare än för en konventionellt odlad varan producerats. Det kan ge en trygghet hos vara. Samtidigt kan certifieringen leda till att ett konsumenten att den bidrar till något bra, men högre försäljningspris kan tas ut. Vad det gäller 30 Varför?

Global effekt-Information

KRAV tar omställningsprocessen två år (www. krav.se). Under de åren får produkterna inte marknadsföras som ekologiska, men det ställs samma höga krav på produktionen som för ekologisk produktion. I den småskaliga odlingen blir certifieringskostnaden och omställningstiden extra känslig för producentens ekonomi.

Närproducerat Konsumenter har en helt annan inställning till närproducerat än till ekologiskt (Andersson & Graffman, 2010). Närproducerat framhålls av informanterna i den etnografiska studien som positivt utan att informanterna samtidigt lyfte fram rationella argument för det. Vad närpro- ducerat betyder var mycket oklart, men starka känslomässiga argument för att välja närprodu- cerat lyftes fram. Allra mest positivt var det om informanterna själva kände eller haft kontakt med producenten.

Vad som är närproducerat definieras mycket olika. Delvis på grund av att en certifiering saknas och delvis på grund av att vad som är nära beror på typen av vara. Det kan i sig också vara en anledning att informanterna i studien upplevde det som mest positivt om de själva haft kontakt med producenten, eftersom de faktiskt vet hur långt bort varan är producerad då. 31 Varför? Förslag s32-33 Planera för mat lokala system att besöka sin lokala producent någon kilometer Frågan om vad som är närproducerat liksom om bort än att besöka sojaplantagerna och dess ägare närproducerat är bättre för miljön är omdiskute- i Brasilien. Att kunna träffa sin lokala matprodu- rat. Beroende på vad som studeras kan närpro- cent bygger också lokala sociala nätverk som gör ducerat ibland orsaka högre koldioxidutsläpp än samhället mer reslilient för att hantera kriser som något producerat långt bort. Tomater odlade i t.ex. naturkatastrofer eftersom de sociala syste- växthus uppvärmt med fossila bränslen och artifi- men redan finns på plats. ciellt ljus i Sverige kan orsaka mer koldioxidut- släpp än transporten hit för spanska tomater od- kunskaper lade i ouppvärmda växthus med solljus. Bananer De minskade antalet jordbrukare, den höga som fraktas på båt från andra sidan jorden kan ha åldern hos de befintliga jordbrukarna och mins- lägre koldioxidutsläpp än äpplen transporterade kad kontakt med matproduktion hos konsumen- genom landet i lastbil. Gårdsförsäljning där alla ter gör att mycket kunskap om matproduktion konsumenter åker med sin egen bil flera mil för försvunnit och fortsätter att försvinna. För att att köpa grönsaker kan ha högre koldioxidutsläpp öka den allmänna kunskapen om mat behöver än det storskaligare och centraliserade. Samtidigt människor vara mer delaktiga i sin matproduk- missar man då alla de andra aspekterna av att ha tion och för att öka kunskaperna om att bruka en lokal matproduktion såsom en säkrare mattill- jorden behöver utbildningar organiseras. gång, en lokal ekonomi, lokala nätverk, mindre förlorad växtnäring och lättare att få kunskap om Platser för odling sin mat. Som beskrivs på sidan 26 så har vi bara Bra odlingsmark behöver avsättas för att pro- mat för 3-4 dagar om flödet av ständiga transpor- ducera mat. Stadsplaneringen behöver värdera ter av någon anledning bryts. jordbruksmarken högre och både undvika att bebygga den och att förorena den. Eftersom Att låta konsumenter och producenter närma sig majoriteten av människor bor i städer, innebär varandra geografiskt skulle kunna ge större möj- lokalproducerad mat att marken i och nära städer ligheter för information om produktionen att nå behöver kunna producera mat. Lämplig mark bör fram till konsumenter, och konsumenters möjlig- avsättas och planeras för stadsnära jordbruk. het att ställa krav på produkterna. Det är lättare 32 Varför?

Förslag -Planera för mat

system för bra jord Den mark som brukas behöver brukas för att bygga upp matjorden. Konstgödsel som minskar mikrolivet och bekämpningsmedel som dödar det bör undvikas. Växtnäring som läckt ut i ha- ven kan återföras i viss grad genom t.ex. mus- selodlingar, där musslor används som djurfoder eller komposteras och används som jordförbätt- ring. Odlingstekniker med fånggrödor m.m. kan också tillämpas för att minska läckagen.

Minskat import av mat och foder och minskat användande av konstgödsel skulle kunna minska kadmiumhalterna i rötslam och göra det lättare att återföra den näringen till jorden. Bra kompostsystem för hela staden kopplat till lokala odlingar möjliggör återföring av biologiskt material och näring som annars skulle förbrän- nas. Kan nya toalettsystem dessutom byggas med separering, kompostering och näringsåterförsel i åtanke, så kan det undvika en del av de extra steg som krävs idag för att få tillbaka den förlorade näringen.

33 Var?

Val av odlingsplats Kapitel två, i vilket läsaren får Läge. Jord reda på hur man väljer ut en lämplig odlingsplats och om det finns några sådana i göteborgs- Angered - Hammarkullen förorterna Angered och Ham- Angereds stadsdel. Fokusområde markullen. Förslag 34 2 Var?

Tänk Globalt Agera lokalt.

― Patrick Geddes, stadsplanerare och ekolog.

35 Val av odlingsplats s36-43 Läge Närhet stadsnära odlingar med lådleveranser direkt till Närodlat är inte alltid bäst ur miljösynpunkt, kund (i studien kallade ”produce box”) genererar men det beror på många olika faktorer. En bred generellt bland de lägsta koldioxidutsläppen. analys av utsläppen av koldioxidekvivalenter från Var? produktion till konsumtion kallas livscykelanalys, En fritidsodling behöver skötsel, men det är LCA (Denny, 2014) En Brittisk LCA gjord på svårt för de som har annat arbete att ta sig till tomater, potatis och äpplen i jämförelse mellan en odling långt bort dagligen och det kan i sig olika produktions- och distributionssätt, visar hur öka klimatpåverkan om det innebär mer bilresor. miljöpåverkan varierar. (Figur 33) Tomater har en Därför är det bra om odlingen kan vara nära eller generellt högre klimatpåverkan eftersom de kom- på vägen till något annat så att den som har hand mersiellt ofta odlas i uppvärmda och konstljus- om den har chans att passera den dagligen och se belysta växthus eller fraktas långt. På kolonilotter om något behöver göras. Det är en stor fördel att eller andra småskaliga odlingar används sällan ha en liten odling precis utanför sitt bostadshus. uppvärmning eller konstljus för tomatodlingarna. En gemensam odling bör enligt samma princip Därför har tomat odlad på dessa typer av od- placeras där många av de aktiva kan tänkas pas- lingar ett markant lägre utsläpp av koldioxidekvi- sera. Det kan också ha goda effekter som att fler valenter än de andra alternativen. För potatis blir intresserade, så länge odlingen är väl förank- däremot har samma odlingstyp en högre utsläpp- rad och inte upplevs som störande. snivå i jämförelse med andra odlingstyper och distributionssätt. Det beror delvis på att potatis Helt kommersiella odlingar har inte samma posi- har en låg utsläppsnivå från början, men också tiva effekt på sin omgivning som ett rekreations- att fritidsodlare tenderar att inte optimera sina område enligt en undersökning om uppfattning- odlingar. De låter mer av skörden gå förlorad en av kommersiella odlingar i Havanna (Viljoen eftersom de inte kan ta hand om allt. Den högre & Bohn, 2014). Att marken används privat gör klimatpåverkan handlar också om ett högre bilan- att den inte ses lika mycket som en del av stadens vändande för att åka till kolonilotten. Studien landskap. Kulturella skillnader kan finnas och visar att vissa grödor är bättre att producera utformning kan influera den uppfattningen, men storskaligare på landsbygden, medan andra är den privata karaktären sätter en viss prägel. bättre att odla nära konsumenten. Kommersiella 36 Figur 10: LCA för olika grödor och distributionssätt

Med “direct UA” menas här stadsodlingar där man odlar för

sin egen konsumtion, t.ex. koloni- Var? lotter. “Produce box” är leverans av närproducerade varor direkt till kunden, vilket är vanligt i andelsjordbruk.

37 Val av odlingsplats-Läge

Matutbud mer mekaniserad odlingen är ju svårare är det Både övervikt och undernäring är ironiskt nog att hantera väldigt ojämn mark, beroende på att växande hälsoproblem (Wiskerke & Viljoen, större redskap och maskiner används. 2012). Många äldre är särskilt drabbade av under- Var? näring. Ekonomiskt och socialt svagare grupper vattentillgång är extra drabbade av både övervikt och undernä- Se även sida 96 ring. Tillgången på hälsosam mat varierar mycket Även om det regnar på odlingar ute behövs mellan olika delar av städer. Områden i städerna oftast lite extra vatten under torra perioder, karaktäriserade av låg inkomst har ofta sämre liksom vid sådd och vid plantering. Det kan tas tillgång till hälsosam mat. Det saknas ofta större från vattendrag, regnvattenuppsamling från tak, matbutiker men finns gott om snabbmatställen egen brunn eller det kommunala vattennätet. och godiskiosker. Sådana områden brukar be- Rent vatten behövs också för tvätt av skörden. nämnas som “food deserts” eller matöknar. När Det kan därför vara bra att placera odlingar nära större matbutiker förläggs till städernas utkanter bebyggelse där både kommunalt vatten och tak krävs mer eller mindre en bil för att ta sig dit och att samla regnvatten från finns. Samtidigt som köpa färsk mat att laga hemma. Om kollektivtra- man i odlingar bör försöka integrera lösningar fiken brister blir tillgången avskuren till hälsosam för alternativa vattenkällor för att inte skapa stora mat för ekonomiskt svagare grupperna som inte påfrestningar på städernas vattenförsörjning. äger en bil. Vattenåtgången tas upp av Malmö miljöförvalt- sol och lutningar ning som en möjlig negativ effekt av utökade Odlingar behöver sol för att växa. En söderslutt- stadsodlingar (muntlig presentation Nilsson, ning får mycket sol, och är ur den aspekten bra H, 2015) Då städerna redan har en hög vatte- att odla på, till skillnad från t.ex. en norrsluttning. nanvändning, som ofta medför en del problem En väldigt skarp sluttning kan dock vara oprak- som sjunkande grundvattennivåer m.m. behöver tiskt, både för manuellt arbete som att ta sig fram lösningar hittas för att minska eventuella påfrest- och tillbaka med en skottkärra, men också för ningar på det kommunala vattensystemet. maskiner. Vatten och näring tenderar dessutom att hamna längs ner i sluttningen. Ju större och 38 Val av odlingsplats-Läge

tak s.k. aeroponics, hydroponics eller aquaponics är

I en tät stad finns inte stora ytor att tillgå för od- intressanta för takodlingen, där vikt och yta är Var? ling, men det finns många människor som skulle begränsade, särskilt i tätbebyggda stadsområden, kunna odla. Många täta städer har gott om platta men för de mer fritidsbetonade stadsodlingarna tak som går bra att odla på, så länge byggnaden riskerar hydroponics, aeroponics och aquaponics kan hantera den extra vikten. Fördelen med taken att vara för krävande för odlaren. är att de ofta har bra solläge samtidigt som de har närhet till både människor och vatten. Just vikten Bikupor kan också placeras på tak. Bikupor är kan dock begränsa takodlingarnas djup så att mindre än odlingslådor och deras vikt är mer möjligheterna att utnyttja ytan på fler nivåer ock- koncentrerad vilket gör dem lättare att placera. så begränsas, liksom möjligheterna att odla större Även bikupor måste dock kunna transporteras till och vedartade växter. Det förhindrar dock inte och från taket, samt att biodlaren måste kunna takodlingar från att erbjuda bra färska grönsaker komma åt dem för inspektion och matning. Ta- i täta städer som New York. Olika hydrokulturer ket bör också vara platt.

Figur 11 Agustenborgs botaniska takträdgård, Malmö 39 Val av odlingsplats-Jord

Jord jordkvalitet bearbeta jorden. Grödor riskerar att översväm- Se även sida 95 mas vid kraftiga eller långvariga regn om marken Allt börjar med jorden. Bra odlingsmark är en inte är bra dränerad och grödor som behöver viktig förutsättning för att kunna odla, särskilt uppvärmd jord tidigt kommer växa lite sämre i Var? om det handlar om att odla kommersiellt. Det lerjord. Det mesta går dock att hantera om man är svårt att veta allt om jorden innan man börjar arbetar med platsen och jorden. odla och lära känna den, men det går att testa den. Dels kan man ta jordprover och skicka in Skogsmark är generellt surare än vad våra vanliga till ett laboratorium. Så kan man få fram halter köksväxter gillar, särskilt barrskog. För att få ner av olika växtnäringsämnen, eventuella förore- surheten kan man kalka jorden. Mineraljorden ningar och om det är lerig eller sandig jord. Ett bör generellt ha ett pH mellan 6 och 6,5 för snabbare sätt att få reda på ungefärlig proportion åkermark. Dessutom finns där oftast stubbar, mellan lera och sand är att göra ett rulltest. Ta lite stockar och stenar på skogsmarken som kräver jord, rulla den och se hur lång den blir. En lång mycket arbete att få bort. Om det finns bra mark rulle betyder mera lera och en kort mera sand. som inte är skogsmark är det lättare att välja den Ett annat sätt är att lägga jorden i en burk med för sin odling. Skogen har kanske mer kvaliteter vatten, skaka om och sedan låta det stå en stund. som skog och där kan man istället få ut energi, Då skiktar sig lagren och man kan få en uppfatt- timmer, skogsbär och svamp. ning om fördelning mellan humus, lera och sand. Det går också att titta på vad som växer bra på Förutom pH och typ av jord vill man också veta platsen för att få en uppfattning om näringsinne- halterna av näringsämnen, framförallt Kalium, håll och hur väl marken dräneras, då olika växter Fosfor och Kväve, och mullhalten. Att ha en bra gillar olika näringshalter och olika fuktighet. mullhalt är viktigt för mikroliv, näring och vatten- hållande egenskaper. Göteborg är överlag väldigt lerigt. Det ger en tung jord att arbeta med där vatten rinner undan Många av de små kvartersodlingarna sker med långsamt och jorden värms upp sent. Vilket i sin tillförd jord i t.ex. pallkragar. Då spelar det ingen tur innebär att det går åt mer bränsle till maski- roll vilken jord som finns i marken utan det är ner, eller mer muskelkraft till handredskap för att platsens andra förutsättningar som är viktiga att 40 Val av odlingsplats-Jord

tänka på och kvaliteten på den jord som tillförs. föroreningar

Föroreningar är tyvärr vanligt i stadsjord. Bensin- Var? Det går att odla utan jord alls. De flesta växthus- mackar, industrier, oljepannor och hantering av växter som finns i svenska mataffärer året om diverse kemikalier har funnits på många ställen. som tomat och paprika odlas idag i stenull för att En del föroreningar är kända av kommunen och undvika skadeinsekter som lever i jorden (Olofs- mycket går att få fram genom att titta på vad son & Öhman, 2011). Stenullen tillförs sedan marken använts till tidigare. Samtidigt finns också konstgödsel. En variant är hydroponic system där en hel del som är svårt att veta. Många bostads- växterna har sina rötter i en näringslösning. Det områden och parker har anlagts med schaktmas- innebär en mycket kontrollerad näringstillförsel sor som fraktats dit från en annan plats, kanske och ett annat mikroliv än det som finns i jorden. en annan byggplats i en annan del av staden. Det Avkastningen blir generellt högre än odling i är svårt att veta var den jorden kommit ifrån, jorden, vattenåtgången lägre och växterna drab- och om där i så fall funnits föroreningar. Ska bas av färre parasiter och sjukdomar eftersom man odla i mark som kan varit schaktad eller många av dem lever i jorden. Odlingssystem på annat sätt förorenad så är det därför bäst att utan jord innebär en högre mekanisering av testa jorden för de vanligaste föroreningarna. De system som kräver noggrann, kunnig skötsel och vanligaste föroreningarna i fyllnadsmassor i Gö- övervakning. För att få kallas ekologiskt inom teborg är bly, koppar och zink samt polyaroma- EU får dock inget annat än vattenväxter odlas i tiska kolväten (Göteborgs stad, 2005). Eftersom dessa, som kallas hydrokulturer. Aquaponics, en en förorening kan vara ganska lokal bör man ta hydrokultur kombinerad med fiskodling, har ett tester med ca 10 m avstånd (MacInnis, M (2011). växande intresse då de har potential att bilda ett I schaktmassor kan dessutom jorden komma från näringskretslopp. Det är också möjligt att kom- olika schaktmassor från olika ställen, med olika binera fiskodling med traditionell odling i jord, sammansättning. genom att bevattna med det näringsrika vattnet från fiskodlingen. Hittar man föroreningar eller kanske redan vet att marken är förorenad finns olika lösningar. Det enklaste är att inte odla i jorden alls, utan använda sig av annan, ren jord, som läggs på den 41 Val av odlingsplats-Jord

förorenade med ett åtskiljande lager emellan, metoden kallas fytoextraktion. Det här tar tid, till oftast i form av upphöjda bäddar med någon skillnad från en konventionell marksanering som form av kant och botten, t.ex. en pallkrage med innebär att man transporterar bort den förorena- markduk i botten. Havannas stadsodlingar s.k. de jorden och lägger dit ny. Tidskrävandet gör att Var? organoponicós är helt uppbyggda på den prin- fytoremediering sällan används vid mark- cipen eftersom jorden ofta är förorenad eller, på exploateringar. Därför saknas fortfarande mycket t.ex. takterasser, inte finns där innan. Baksidan kunskap om metoderna. Det i sig kan vara ett med det är att det krävs tillförsel av jord. Om det skäl att använda sig av fytoremediering, för att är en stor odling som ska startas kan det bli en öka kunskapen. stor startkostnad bara för det. Därför passar det generellt bättre för mindre odlingar, men om ett Det finns inte så många studier eller riktlinjer vad bra system finns för kompostering och produce- det gäller stadsodling och föroreningar i maten ring av ny jord kan även större odlingar komma (Bohn & Viljoen, 2014). De som finns visar lite igång med sådana upphöjda bäddar skiljda från olika resultat vad det gäller växters upptag av för- marken, så som det gjorts i t.ex. Havanna och i oreningar. Det beror också mycket på typen av Detroit. växt. En del växter räknas som hyperackumulera- re, d.v.s. att de tar upp särskilt mycket av ett eller Vill man ändå försöka göra något åt den föro- flera ämnen. De är bra att använda till fytoextrak- renade jorden kan man jobba med något som tion, men bör inte ätas om de odlas på mark som kallas fytoremediering. Det innebär att man renar kan innehålla höga föroreningshalter. En studie marken med hjälp av växter. Det finns olika me- gjord av Berlins universitet där grönsaker samla- toder. PAH bildas från oljeprodukter och när nå- des in från 28 olika stadsodlingar gav varierande got bränns. PAH och t.ex. ftalater kan brytas ner halter av föroreningar i grönsakerna beroende på av vissa växter, mikroorganismer eller svampar. sort. Basilika, gröna bönor och kålrabbi innehöll En sådan process kallas fytodegradering eller rhi- t.ex. lägre föroreningshalter än de som kom från zodegradering. Höga halter av tungmetaller och mataffären och odlats på landsbygden, medan t.ex. koppar kan tas upp av en del växter, så att många andra sorters grönsaker odlade i staden man kan skörda av växten, bränna den och sedan innehöll högre föroreningar än de som kom från ta hand om askan på ett säkert sätt istället. Den mataffären. 42 Val av odlingsplats-Jord

Stora vägar orsakar föroreningar. Sedan bly Var? förbjöds i bensinen har blyhalterna i marken nära vägar minskat avsevärt, men det finns andra föroreningar som t.ex. PAH att bekymra sig över. Det finns få regler nationellt och internationellt runt närhet mellan större vägar och matodling. KRAV har dock en regel om minst 25 meter mellan odling av mat och vägar som trafikeras med mer än 3000 fordon/dygn (KRAV, 2015) Flera av odlingarna i studien av förorening i mat från stadsodlingarna i Berlin hade ett mindre avstånd än 25 meter från hårt trafikerade vägar. Häckar och andra hinder tycks också kunna minska föro- reningars spridning från vägen.

43 Angered-Hammarkullen s. 44-65 Angereds stadsdel Karaktär markullen, Hjällbo, Linnarhult, Lövgärdet och Angered är en stadsdel i nordöstra Göteborg Rannebergen. Primärområdena skiljer sig mycket som innefattar flera områden. Den inkorpore- åt. En del har fortfarande en tydlig landsbygdska- rades i Göteborgs kommun så sent som 1967, raktär, andra domineras av småhusbebyggelse, Var? som en del i planerna för att bygga bostäder medan några domineras av de höga flerbostads- under miljonprogrammet (Holvila, 2012). Som hus med sjöstensfasad som blivit karaktäristiska förberedelse för detta köpte Göteborgs kommun för miljonprogrammet. Jag har valt att fokusera upp mycket mark i Angered och Bergum från på primärområdena Angereds Centrum och tidigt 60-tal, så att de vid tiden ägde 45 % av Hammarkullen. Båda byggdes till stora delar un- landarealen i Angered och 85 % av den bygg- der miljonprogrammet. Hammarkullen byggdes bara arealen. Det här spelar roll idag eftersom som namnet antyder på en kulle, med spårtrafik kommunen fortfarande äger väldigt mycket utav under mark. Det bidrar ytterligare till att kopp- marken i området, också mycket jordbruksmark. lingen mellan de olika områdena är svag och det Idag är stadsdelen en blandning av miljonpro- är sparsmakat med bebyggelse däremellan. gramsområden, industrier, småhusområden, skog och hagar, där varje markanvändning är relativt Tanken under miljonprogrammet var att fort- separerad från nästa. På många sätt kan man säga sätta spårtrafiken under mark längre ut (Holvila, att stadsdelen är ett gränsland mellan stadsbe- 2012). Hela Angered var tänkt att byggas ut byggelse och landsbygd, där staden sträcker ut betydligt mer så att det i sig bildade en egen stad. sig med några höghusområden vid hållplatserna Göteborgs industrier gick på högvarv och fram- längs spårvagnslinjen. Avståndet från Angereds tidstron var stark i miljonprogrammets början. Centrum till centrala Göteborg är ca 15 km. Med Generalplanen som antogs för Angered byggde spårvagnen går det ganska snabbt, ca 20 minuter på ett antagande om fortsatt tillväxt i samma takt från Angered C till Göteborgs centralstation, som Göteborg hade då, vilket skulle innebära en eftersom det är få stopp på vägen. miljon invånare i Göteborg vid millennieskiftet. Ca en fjärdedel av den tilltänkta befolkningen, Angered stadsdel består av ett antal primärom- 250 000 personer, planerades för i Angered. Idag råden: Angereds Centrum, Agnesberg, Bergum, bor ca 50 000 människor i stadsdelen. Eriksbo, Gårdstensberget, Gunnilse, Ham- 44 Figur 12: Angereds stadsdel

Angereds Var? stadsdel 1 2

1 Angered Centrum 2 Hammarkullen 3 Göteborgs Centrum 45 Figur 13: Kommunägd mark i Angereds stadsdel (baserad på Melander, 2014)

Kommunal mark Primärområden 1 Angered Centrum 2 Hammarkullen Var?

46 Figur 14: Jordbruksmark i Angereds stadsdel (baserad på Förslag till Översiktsplan för Göteborg - tillägg för jordbruksområden, 2009)

Kommunal jordbruksmark

Komarken Ej kommunägd jordbruksmark re d Mollsjön r älv Var? o Primärområden 5

4 1 AngeredE Centrum Rödbo 2 Holmesjön BohusHammarkullen St. Björsjön

Vättle äll Halleröd St. Kroksjön

Skyrsjön 90 Surtesjön K 1 ån E Hä v je 4 r lle a ä

5 r b. n L Dansereda b .

ä H Bergum

E Lövgärdet u a 6 l t t Mysterna a ö b .

G Gårdstens- berget Stenared Torvhög 1 Rannebergen Angered Olofstorp Kärra

L Angered ä r je Älsjön å n 2 Linnarhult Hammarkullen

190 Tagene Hjällbo

Kortedala Åketorp Bergsjön 47 Angered - Hammarkullen -Fokusområde

Fokusområde Fysisk miljö mellan områdena medan bilisterna rör sig mer Hammarkullen domineras av hyresrätter byggda rakt. Mycket yta upptas också av parkeringar. under miljonprogrammet. Angered har en något mer uppblandad bebyggelse. Bebyggelsetyper- Angered centrum domineras av ett köpcentrum Var? na avspeglas i befolkningssammansättningen. som utgör både passage och barriär österut mel- De stora skillnaderna som finns i befolknings- lan spårvagnen och östra Angereds centrum. Där sammansättningen mellan Hammarkullen och ligger bland annat Lärjeåns trädgårdar och café intilliggande Gunnilse kan delvis förklaras av som är ett slags centrum för odling idag. lika stora skillnader i bostadstyper mellan de två områdena. Husen i Hammarkullen är planerade Från Lärjeåns trädgårdar, öster om Angereds som typiska hus i park, med mycket träd eller centrum, sträcker Lärjeåns dalgång ut sig. Det skog mellan husen. är ett vackert naturområde med höga bevaran- devärlden. Idag betas området av kor från en Mellan bostadsbebyggelsen finns mest industri- av kommunens arrendegårdar, den enda mjölk- områden och skog, vilket bidrar till att separera gården som är kvar idag på kommunens jord- områdena från varandra. Terrängen är mycket bruksmark (personlig kommunikation Anette kuperad från början. Det gör att det är ganska Gustavsson, 2015). Trots mycket jordbruksmark mycket mark som lutar för mycket åt norr för att finns ganska få lantbruk kvar. Marken används vara lämplig som odlingsplats, eller helt enkelt är istället för hästgårdar. Det vill säga att förutom för brant för att vara praktisk. Den stora mäng- den som används av Lärjeåns trädgårdar så växer den skog och höga hus gör det också olämpligt det gräs på den. Precis öster om Hammarkullen att placera odlingar på ganska många platser och Angered finns ganska stora områden klassa- eftersom de skuggar odlingarna de som jordbruksmark. Mycket utav den är också klassad som natura 2000 område och skyddsvärd. Områdena är SCAFT-planerade. Det innebär att Det finns fördelar med att odla på jordbruksklas- bilar och andra trafikanter är separerade i olika sad mark: brukarna har ett bättre skydd för att plan. Kombinationen av kuperad terräng och kunna odla där även i framtiden, marken har inte SCAFT-planeringen skapar ett nätverk av broar restriktioner som t.ex. parker med allmän plats och undergångar för gång och cykeltrafikanterna och den är troligtvis inte förorenad. 48 Figur 15: Bebyggelsesammansättning (baserad på Stadsledningskontoret, 2014) skala 1:10 000 Angered Centrum Hyresrätter: 21 % Bostadsrätter: 51 % Var? Småhus: 28% 1 Hammarkullen Hyresrätter: 80% Bostadsrätter: 0% Småhus: 20 %

2 1 Angered Centrum 2 Hammarkullen Majoritet bostadsrätt Majoritet hyresrätt Majoritet småhus Få bostäder (<10) 49 Var?

16 Hög gång/cykelbro över bilväg enligt SCAFT- princip

17Cykel/gångväg fortsätter ut i utflytande industriområde med tung lastbilstrafik intill. Figur 16 Figur 17

50 Var?

18 Dominerande bebyggelse i Hammarkullen

19 Stora parkeringsytor i Angered Centrum, mellan Lärjeåns trädgårdar och spårvagnshållplatsen Figur 18 Figur 19

51 20 Djurliv intill Angereds Var? Centrum

21 Vy österut från Angereds stadspark. Jordbruksmarken breder ut sig i Lärjeåns dalgång. Figur 20

Figur 21

52 Var?

22 Lärjeåns café och trädgårdar

23 Angereds stadspark bestående av några lekplatser på mycket stora gräsytor. Figur 22

Figur 23

53 Var?

24 Storås realtivt nybyggda bostadsområde.

25 Rösereds koloniområde vintertid Figur 24 Figur 25

54 Figur 26: Fokusområde skala 1:10 000 Var?

23 19 20 22 21

25 24 17 16

Spårvagnshållplatser Foton 55 Figur 27: Huvudsakligt rörelsenät skala 1:10 000

Var? 1

2 1 Angered Centrum 2 Hammarkullen Spårvagnshållplats Tungt trafikerad bilväg Bilväg Cykel och gångväg 56 Figur 28: Jordförutsättningar skala 1:10 000 Var?

1 Angered Centrum 2 Hammarkullen Odlingsmark Skog Kan vara schaktmassor Förorenad mark 57 Angered - Hammarkullen -Fokusområde

Röseredsdeponin strömning och lakvatten som kan påverka grund- Mellan Hammarkullen och Angered Centrum vattnet i området. (Karlsson & Seth, 2005). Det finns en nedlagd deponi; Röseredsdeponin. innebär också att även om marken inte skulle Marken bestod ursprungligen av isälvsmassor, vara förorenad är den inte bra för odling. Var? vilket gjorde att det användes som grustag under 1900-talet. Från ca 1970 började den södra delen Prover har tagits av Sweco och två examensarbe- som då blivit en grop, att användas som deponi tare vid Göteborgs Universitet [GU] 2004-2005. av gatubolaget, samtidigt som grus fortfaran- Eftersom en deponi består av mycket olika mas- de hämtades. 1975 blev det officiellt en deponi sor så är det svårt att säga exakt vad som finns och vad som fick slängas där reglerades till rena på varje ställe. Även om prover tas på en del, kan schaktmassor, bygg och rivningsavfall. Mängden man inte utesluta att marken har en annorlunda trä i bygg och rivningsavfallet var reglerat till sammansättning någon meter bort eller längre maximalt 50 % från början. Andelen minskades ner i deponin. Lakvattnet kan ge en indikation senare ytterligare. Deponiverksamheten fortsatte om hela deponin, men eftersom vattnet kan rinna fram till 1992 då den officiellt avslutades med åt flera håll är inte heller lågt innehåll av farliga ett lager lerinblandade schaktmassor och sådd av ämnen i lakvattnet en säker källa på att någonting gräs. De grästyper som såddes in kan ackumulera inte finns i deponin. Undersökningarna visade tungmetaller, men eftersom ingen organiserad inte värden över gränsvärden vad det gäller tung- slåtter och fytoextraktion verkar ha gjorts så lär metaller eller PAH. PCB däremot hade ett något de eventuellt ackumulerade föroreningarna i förhöjt värde i lakvattnet i deras undersökning. gräset vara kvar i jordens ytlager från förmultnat Vid en undersökning som gjordes av Sweco 2005 gräs. däremot låg PCB värdet under analysgränsen (Eklund & Blom, 2006), och i samma provtag- Deponin är ca 6-7 ha och består av ca 900 ning året efter fanns något förhöjda värden för 000m3 massor upp till ett djup av ca 20 m som PAH (Eklund & Blom, 2007). Som slutsats kan mest (Eklund & Blom, 2006). Ingen tät botten konstateras att halterna av både PCB och PAH finns på deponin, och eftersom botten till stor är något oklara, men ändå generellt låga för ett del består av grus så kan man säga att den är typiskt avfallsupplag. Det innebär dock inte att mycket genomsläpplig, med hög vattengenom- jorden på platsen är lämplig för matproduktion. 58 Figur 29: Röseredsdeponin skala 1:4000 Var?

F.d. deponiområde Skog Mast Fotbollsplan Bilväg Cykel- & gångväg 59 Angered - Hammarkullen -Fokusområde

En del svårsläckta bränder rapporterades från av- indikerar att sluttäckningen med lerinblandade fallsupplaget under 1990 talet (Ström & Thurén schaktmassor troligtvis inte gjordes särskilt nog- 1992). De kan indikera att det bildats metangas grant och jämnt. från de trämassor som deponerats när de för- Var? multnat under marken. (personlig kommunikation Christian Carlsson, 2015) Förutom me- Figur 30 tangas kan också luftfickor finnas under marken. Rivningsmassor exponerade i vårsolen (personlig kommunikation Elisabet Porse, 2015) Båda komplicerar byggnationer på platsen. Led- ningar i marken måste i så fall gassäkras, och alla slutna utrymmen måste gassäkras mot marken så att inte gas ansamlas. Luftfickorna kan orsaka stora sättningar i marken. Det gör det svårare att bebygga, men inte omöjligt och det finns andra exempel på byggnation på liknande platser.

Nordväst om deponin går en tungt trafikerad bilväg kantad av en brant slänt. Eftersom de- poniområdet är stort bör det inte vara några svårigheter att förlägga en eventuell odling mer än 25 meter från vägen och den branta slänten kan också förhindra en del föroreningar från att spridas långt från vägen. Deponiområdet är idag bevuxet med högt gräs, mossa, några låga träd och buskage. Övriga delar är i huvudsak skog. I söder finns en fotbollsplan som används. På toppen av kullen finns en mast och en körbar väg från cykelbanan leder dit upp. Här och var kan rivningsmassor fortfarande ses i marken, som 60 Angered - Hammarkullen -Fokusområde Var?

Figur 31 Figur 33 Figur 32 Figur 34

Figur 31 & 32: En del av deponin är en gräsbevuxen, trädkantad, stor plan yta. Höjdskillnader runtom skapar utsikt över bergen.

Figur 33 & 34: Vinter på Röseredsdeponin. Fotbolls- planen är låst och gamla avpärrningsskyltar hänger kvar. De svårigheter som den nedlagda deponin utgör har fryst platsens utveckling sedan den blev deponi. 61 Angered - Hammarkullen -Fokusområde

Befolkning att försörja sig genom odling. 13 % anger att de Idag bor ca 50 000 personer i Angereds stadsdel, redan försörjer sig genom odling. Den höga siff- varav knappt 12 000 i Hammarkullen och Ange- ran kan bero på att det på andra språk också kan reds centrum (Stadsledningskontoret, 2014). De betyda odling för husbehov. En boende uttrycker Var? två områdena har en hög andel invånare med ut- sig: ländsk bakgrund, mycket låg medelinkomst, hög arbetslöshet och hög andel med försörjnings- ”Det skulle behövas investeringar och stöd, särskilt Hammarkullen. Samtidigt finns här marknadsundersökningar här. Jag har sagt det till också en mångfald av föreningar och kulturliv, alla mina grannar som odlar här: Sverige behöver en mycket aktiv ungdomsgård och många små- inte import, allt kan odlas här och vi kan till och butiksägare. Befolkningen är generellt yngre än med exportera istället !” (s14, Melander, 2013) genomsnittet för Göteborg. De småhusdomine- rade primärområdena med landsbygdskaraktär Majoriteten av de som svarade på Stadslandets precis intill, som Gunnilse, har en helt annan enkät var över 30 år. 2014 genomförde Chal- sammansättning. mersstudenter en enkät bland elever på Angereds gymnasium och fick fram ett svalare intresse för I förstudien Stadslandet som gjordes av Utveck- de gröna näringarna bland de unga (personlig ling Nordost 2013 delades en enkät ut i Nordost kommunikation Sarakinis, Hägglöf & Novik, om intresse och kunskap för gröna näringar, 2015). däribland att odla mat (Melander, 2013). Enkäten översattes till flera språk och 205 svar kom in. Trots att det verkar finnas både intresse och Det kan inte anses vara en statistisk säkerställ- erfarenhet inom jordbruk och odling bland ning, men väl en fingervisning om befolkningens befolkningen är mycket få registrerade hos intresse och kunskap. 12 % av de svarande säger arbetsförmedlingen som arbetssökande inom de sig ha yrkeserfarenhet, och 9 % utbildning, när områdena (personlig kommunikation, Åsa Solver, det gäller odling. Utöver det säger sig dessutom 2015). Det kan bero på att de sökande inte ser att 51 % ha kunskap om odling från familj/vänner det finns en stor arbetsmarknad inom jordbruk eller ha lärt sig själv. Flera av de som redan odlar och därför väljer att registrera sig som sökande vill odla mer. 49 % säger sig vara intresserade av inom andra områden. 62 Figur 35: Befolkningsstatistik Angered C Invånare: 3754 (baserat på Stadsledningskontoret, 2014) Förvärvsfrekvens: 66% Arbetslöshet: 11% 1 Angered Centrum Försörjningsstöd: 7 % 2 Hammarkullen Utländsk bakgrund: 72 % Medelinkomst: 232 000 (♂) 190 000 (♀) 3 Gunnilse Var?

Hammarkullen Invånare: 8032 Gunnilse Invånare 1290 Förvärvsfrekvens: 47 % Förvärvsfrekvens: 84% Arbetslöshet: 17% Arbetslöshet: 3% Försörjningsstöd: 30 % Försörjningsstöd: 3 % Utländsk bakgrund: 84 % Utländsk bakgrund: 25 % Medelinkomst: 165 000 (♂) 117 000 (♀) Medelinkomst: 357 000 (♂) 275 000 (♀) 63 Angered - Hammarkullen -Fokusområde

Mat matbutikerna i västra centrum som COOP på Många förortsområden liknande Hammarkull- Stigbergstorget och Willy’s i Nordostpassagen. en och Angered kan betecknas som s.k. food De ekologiska varorna är dock inte frånvarande deserts, eller matöknar. Det innebär att det i butikerna i Nordost. Trots att det finns flera Var? generellt är långt till närmsta mataffär, men oftast matproducenter i Nordost syns inte de varorna att snabbmatsställena är många och nära. Det i matbutikerna i Hammarkullen och Angered C. finns förvisso många snabbmatsställen i både De lokala frukt- och grönsaksbutikerna i Ange- Hammarkullen och Angered, men det finns red och Hammarkullen säljer i huvudsak impor- också större mataffärer och frukthandlare. Figur terade grönsaker. Den marknad som finns för 26 visar en inventering av matställen i Angereds lokalproducerad mat i Göteborg; Bondens egen Centrum. Det bör dock noteras att det är ett marknad, ligger i centrala Göteborg. centrum för hela nordöstra Göteborg och därför finns ett större utbud än på andra ställen. Mellan Det finns ett flertal koloniområden i Nordost, Hammarkullens centrum och Angereds centrum med odlare som framgångsrikt producerar mat finns bara matrelaterad industri som Estrellafa- till sig själva. Det förekommer också att visst briken, men heller inte mycket annan bebyggelse. överskott från koloniträdgårdarna säljs av odlarna själva på t.ex. Kvibergs marknad (personlig kom- Efterfrågan på ekologiskt och närproducerat munikation Annette Gustavsson, 2015). Enligt växer i Sverige, men det finns en korrelation Dan Melander, på utveckling Nordost är det mellan ekologiska konsumenter, högre utbildning vanligt att boende i Nordost tar sig till självplock och inkomst (Engverth & Ghadban, 2012). Med av grönsaker på Hisingen för att kunna välja sina tanke på Göteborgs segregation borde det inne- grönsaker som de är vana vid från andra kulturer bära att efterfrågan på ekologiskt inte är jämn (personlig kommunikation Dan Melander, 2015). över stadens olika områden utan mycket lägre i I en multietnisk befolkning finns ofta en vana Nordost där både inkomst och utbildningsnivån vid andra grödor än de traditionella svenska. Om generellt är lägre. Detta visar sig också när jag de ändå går att odla i Sverige finns ofta en stor jämför andelen ekologiska varor på matbuti- efterfrågan (personlig kommunikation Christina ker i nordost som ICA i Angered centrum, på Milén-Jacobsson, 2015) Rymdtorget och LIDL på Gärdsås torg med 64 Figur 36: Matutbud Angereds centrum skala 1:2500 Var? 6 1 2 8 9 1 4 3 2 5 3 1 7 6 9 5 7 3 Enkel Restaurang 10 1 Chung Hwa 4 9 4 2 2 Blå stället Snabbmat/Take 10 away 8 3 Bordet Kebab 4 Angereds gatukök 5 Shawarma house 6 Angered Sushi Matbutik 7 Thai Samila 1 Göteborgs kötthall 8 Juventas Pizzeria 2 Angereds frukt & grönt 9 Döner King 3 Johans fisk 10 McDonalds 4 Lidl 11 Café bueno 5 Netto 6 Angereds orienthall Café 7 Orientfood 5 1 Jerkstrands konditori 8 Ica Maxi 2 Som Café kiosker 3 Fistik 9 Pressbyrån 4 Howler bakeshop 10 8 Kanten 5 Lärjeåns café 65 Förslag s.66-67 Variation av odlingar Baserat på de initiativ som redan finns, platsernas olika karaktär och deras placering i området, har 3 Självförsörjningsenheter jag kategoriserat fyra olika typologier av odlingar Odling på jordbruksmark som kan utvecklas till och lämpliga platser för dem. De olika typologi- storskaligare produktionsodlingar för de som har Var? erna är tänkta att stödja en kunskapsutveckling kunskapen, engagemanget och tiden att odla ett hos odlare. Det ska finnas möjligheter att succes- större område. Odlingsområdena delas upp på sivt ta sig an större odlingsprojekt för den som odlarna i lotter om 500-1000 m2, med en tanke är intresserad, samtidigt som det också går att om att kunna delförsörja odlarna själva med fortsätta vara delaktig på samma nivå över tid, för både mat och försäljningsintäkter. För exempel, den som hellre vill det. se sidan 141-146.

1 Introduktionsplats 4 Eget lantbruk Dessa mer urbana odlingar är småskaliga och Vill odlare sedan ta vid på ännu större landom- hobbybetonade, men mycket viktiga för att råden finns möjligheter att odla jordbruksmark i sprida kunskap och väcka intresse hos de boende mer rurala områdena. Det kan vara mark som de. De placeras centralt. För exempel, se sidan brukas ihop hos en befintlig jordbrukare eller 106-111. en helt egen bit jordbruksmark som arrenderas direkt av kommunen. För exempel, se sidan 148- 149. 2 Läroplats Den här odlingen är större och är tänkt att vi- På så sätt ska de olika områdena kunna omfatta dareutveckla odlingskunskaper, liksom kunskap ett spann av odlare och möjligheterna ges att om mat, jord och hantering av förorenad mark. fördjupa sina kunskaper och successivt ta sig an Odlingen bör vara nära områden där människor större odlingar i sin hembyggd i Nordost. rör sig, men behöver en större skala för att kunna erbjuda en variation av läromaterial och fördjup- Då området är glest och det finns en poäng i att ningsmöjligheter. För exempel, se sidan 112-139. skapa intressanta platser i och mellan områdena väljer jag att inte ta några takytor i anspråk.

66 Figur 37: Förslag på odlingsplatser skala 1:10 000 Var? 1 3

4 3 2 2

Befintlig odling Bra odlingsläge Förslag på odlingstyp 67 Vem?

Social påverkan Kapitel tre, i vilket läsaren informeras om social påverkan på och av odling för att sedan Vem? få reda på vilka som skulle kunna involveras Aktörer i lokala matsystem i Angered och Hammar- Lokala grupper, Arbetsanknutna kullen. Kapitlet avslutas med modeller för organisationer, Utbildning, Stöd/Nätverk, samverkan mellan de presenterade aktörerna Konumtion, Gemensamma behov

Förslag 68 3 Vem? “15 engagerade personer är värda mer än $15 000” (ur MacInnis dokumentär Urban roots, 2011)

69 Social påverkan s. 70-73

Förankring finansiering finns. I New York upplever många I dokumentären “Urban Roots” om stadsodling odlare att mer pengar tenderar att flöda till nya i Detroit tas en problematisk koppling mellan projekt som takodlingarna, för att de drivs av jordbruksarbete och slaveri upp, som troligtvis är unga och oftast vita individer med bättre kontakt mer aktualiserad i USA. Liknande negativa kopp- med media och finansiärer. Ett sätt att hitta andra lingar kan dock finnas även här. Det kan skapa grupper är att aktivt söka upp och stödja orga- problem om inte odlingarna förankras ordentligt nisationer som inte har en historia av att söka bland befolkningen och de odlande känner delak- och få finansiellt stöd. I Nordost har Utveckling tighet, ägande och ansvar över odlingarna. Det Nordost till en del den rollen och tack vare de kan göras genom att engagera och bjuda in det aktiviteter som redan görs i området finns relativt lokala civilsamhället till odlingarna. Både de som bra kontakter till och mellan olika föreningar och vill vara med och odla eller äta, men också andra grupper. Det blir då viktigt att inte förbigå dessa. Vem? som på olika sätt kan få ut något av att vara kopplade till odlingsnätverk, och närboende kan Många stadsodlingar har också fungerat som involveras. Annette Gustavsson från Fastighets- hjälp för att stärka lokala sociala band. En studie kontoret beskriver hur de erfarit att förankring av community gardens i New York har visat hos de boende spelat väldigt stor roll för hur väl att de förbättrar människors attityder gentemot odlingsprojekten fungerat. Samtidigt är det också sitt bostadsområde, och minskar nedskräpning viktigt att de medverkande får starta någonting och skadegörelse. En community garden hade konkret, för att se att något händer, utan att be- desstom fyra gånger större trolighet att sporra till höva vänta flera år på att ett projekt ska bli av. andra initiativ i fattiga områden jämfört med rika områden, eftersom där fanns fler problematiska Klass & etnicitet frågor och ett större behov av offentliga mötes- Hur människor bjuds in och engageras spelar platser (Viljoen, 2005) roll. Cohen tar upp hur finansiering och stöd till urbana odlingar i New York och Detroit slår oli- En plats att mötas på utan att verbal kommunika utifrån klass och etnicitet (2014). Ofta sprids kation är det primära kan vara särskilt viktigt i information om möjlig finansiering i första hand områden med många olika språk. Projektet Barn till de som redan är kopplade till nätverk där i Stan i Seved, Malmö är ett bra exempel på hur 70 Social påverkan

odlingarna blev ett sätt för områdets gamla med strategiska planeringsarbete och har formellt svensk bakgrund att möta områdets unga med erkännande som legitim markanvändning i sta- utländsk bakgrund, trots språksvårigheter dem den. Det har lett till att de lokala myndigheterna emellan. Det exemplifierar också en fråga som kunnat skapa register och GIS databanker över ofta kommer upp i områden med mycket skade- potentiell produktionsmark i staden. görelse och gängbildningar; kommer odlingarna få vara kvar eller kommer någon förstöra dem? Stadsodlingar i New York och Berlin visar att Många hade just den farhågan när Barn i Stans stadsodlingarna kan ha nytta av att samarbe- odlingar startades, men ingen skadegörelse sked- ta även med lantbruk på landsbygden (Cohen, Vem? de på odlingarna. Troligtvis för att den somaliska 2014). Det hjälper stadsodlare att expandera sin föreningen som drev det och barnen som enga- produktion och få kunskap från odlare på lands- gerades för att odla hade bra kopplingar till både bygden. Maskiner kan på så sätt också lånas in till ungdomar och andra i området. De som bodde större odlingar vid några tillfällen per år då meka- i området kände istället ett ansvar och stolthet nisering är motiverad. Här har Fastighetskontoret över odlingarna. i Göteborg en självklar roll för att koppla samman de olika typerna av odlingar som finns på Samverkan och stöd kommunal mark. I många andra städer är Miljö- I staden Rosario i Argentina, en stad med ca förvaltningen mer inblandad i stadsodlingar både 1,3 miljoner invånare, har man haft ett Urban för att ge tillstånd och för att delfinansiera eller Agriculture Programme sedan 2001 (Queiroz, på andra sätt stötta odlingsprojekt. Nätverks- 2009). Genom omfattande köksträdgårdsprojekt träffar sker redan mellan Miljöförvaltningen i har man startat 791 köksträdgårdar vilka skapat Malmö & Växjö, Fastighetskontoret i Göteborg, arbetstillfällen för 15 000 familjer. Över 40 000 Xenofilia (som driver stora stadsodlingsprojekt människor får sina livsmedel från stadens egna i Malmö som forskning finansierat av Vinnova), odlingar. Inom ramen för programmet sker jobb- och SLU, för att lära av varandra i det som av träning och utbildning i kemikaliefria odlings- parterna upplevs som ett ganska nytt och växan- metoder, samt identifiering av odlingsbar mark. de fenomen. Både privata och offentliga ytor tas i anspråk Stadsodlingen har institutionaliserats i stadens 71 Social påverkan

Inom Göteborg finns fler stadsodlingsinitiativ. Även i Rosario har nätverken stor betydelse. Sta- Stadsjord drivet att Niklas Wennberg är den dens köksträdgårdsprojekt har lett till skapandet kanske mest synliga. Niklas stadsgrisar i Högsbo av ett nätverk av 350 grupper som arbetar med och Lundby har väckt långväga uppmärksamhet. de lokala marknaderna där grönsakerna och fruk- Köttet har sålts som en delikatess och grisar- terna säljs. Dessa marknader är väldigt populära, nas bökande har följts av uppskattade odlingar. då de är det enda sättet att få tag på ekologiska Stadsjord är dock inte den enda aktören. Både produkter privata lådor och gemensamma odlingar finns på flera platser. De kan generellt ses som det jag här Både Rosario och New York har mycket tillåtan- kategoriserar som introduktionsplatser, då den de offentliga policies för stadsodling. I New York största utkomsten inte är stora kvantiteter mat tillåts det i stort sett överallt. Ingen detaljplane- utan mer socialt utbyte och en förståelse för det ring förhindrar det och odlargrupper får årslicen- Vem? som växer. ser för sin verksamhet som förnyas automatiskt om odlarna uppfyller de krav som ställs. Om Nätverk kommunen vill vräka odlare för att bebygga I Design Harvest, ett designarbete genom Mistra platsen krävs en komplicerad offentlig process. I Urban Futures om stadsnära odling i Shanghai, Rosario ersätts markägare som upplåter sina ägor betonas vikten av att som designer jobba på till livsmedelsproduktion med skattelättnader. nya sätt, transdiciplinärt och med kollaborativa De som odlar får också brukarrätt och därige- processer för att hantera frågor om mat ( Yong- nom garanteras möjligheten att kunna odla på qi, Valsecchi & Diaz, 2013). Designers kan ha samma plats under kommande år. I Berlin, som en viktig roll för att designa scenarios och jobba har en stark rörelse av urbana odlare, lobbar det med att bygga upp fungerande nätverk. Berlinbaserade sociala företaget Agrarbörse för att kommunens markuthyrning för urban odling Stadsodlingarna i New York består av över 700 ska ha en minsta giltighetstid på 12-15 år (Viljoen stadsjordbruk och odlingar som tillsammans med & Bohn, 2014). Möjlighet till långsiktig markan- stödjande teknisk assistans, intresseorganisatio- vändning är en förutsättning för att kunna starta ner, filantroper och privata företag utgör ett rikt en ekonomiskt hållbar verksamhet. och robust stadsodlingsnätverk (Cohen, 2014). 72 Vem?

73 Aktörer s. 74-83 Lokala grupper Kanske det viktigaste för att få någonting att fak- Odlare i Sandeslätt tiskt hända är att det finns någon som vill göra Som en följd av fastighetskontorets stöd till det. Det finns en rad olika grupper, organisatio- stadsnära odling och det krav på att en grupp ner, företag, och föreningar som är intresserade skulle finnas som mottagare till stödet bildades av att på olika sätt vara med i ett nätverk kopplat hösten 2014 en lokal odlingsgrupp i bostads- till odling och arbete inom odling i Nordost. området Sandeslätt i Hammarkullen. Odlings- Både de som vill stödja lokala initiativ, de som vill gruppen består av ca sju hushåll som har en odla och de som redan odlar och erbjuder od- gemensam odling utanför bostadshuset. Flera av lingsplatser åt andra. För en bättre förståelse av medlemmarna har också varit intresserade och sammanhanget och vilka nätverk som kan skapas deltagande i Gröna Hammarkullen presentation några befintliga aktörer som har eller skulle kunna ha en tydlig koppling till utveck- Gröna hammarkullen Vem? landet av sådana odlingar. Listan är ofullständig I Hammarkullen har en odlingsgrupp för att då den baseras på de jag själv kommit i kontakt starta en tillsammansodling formats under vin- med eller hört talas om. Samtidigt som ett urval tern 2014-2015. Kärngruppen består av boende av vilka som är relevanta gjorts även från de jag i Hammarkullen, representanter för Sandeslätts själv känner till. Säkerligen finns många fler som förskola i Hammarkullen och den lokala hy- skulle kunna vara involverade. Det finns också resgästföreningen. Förutom dessa finns också fler privatpersoner som arbetar aktivt med odling intresse från många andra föreningar och grupper i Hammarkullen att på olika sätt vara med i, eller stötta projektet. Odlingen är tänkt att startas under 2015 på en central plats i Hammarkullen. I skrivande stund är en grässlänt bakom Ham- markullens Folkets Hus föreslagen som odlingsplats. (J. Hadin, 2015)

74 Aktörer -Lokala grupper

Kinesisk Kulturförening Nordost finns också fler koloniområden. Här En grupp som blivit utlovade en bit mark att finns mycket kunskap och intresse för odling. odla på precis väster om Lärjeåns trädgårdar, med plan att starta 2015. Enstaka odlare Chin Ha och hans släktingar vill utveckla odling Mixgården av asiatiska kryddor. Abibat Adedigba är agro- Då många ungdomar går ut i arbetslöshet är Mix- nom och vill utveckla aeroponicsodling. Maria gården, den lokala ungdomsgården i Hammar- Martins odlar nyckelpigor för skadedjursbekämp- kullen, intresserade av att knyta an till arbetsträ- ning. Ahmad Chauban är genetiker och sysslar Vem? ning, praktikplatser och andra vägar som kan leda med förädling. Dessa och många fler skulle kun- till arbete i gröna näringar för ungdomarna. na knytas till odlingsplatser i Nordost

Stödnätet Hammarkullens folkets hus Stödnätet är en förening i Hammarkullen som Hammarkullens Folkets Hus är en ideell vänder sig till nyanlända invandrare. Här ordnas förening. De finns i en central byggnad i sociala aktiviteter, kurser, stöd m.m. Stödnätet Hammarkullen och skulle både kunna bidra med är intresserade av att ordna arbetsträning inom människor och engagemang till en gemensam gröna näringar såsom odling, med förhoppning- odling i Hammarkulen. Om odlingen skulle en om att hjälpa fler till arbete. placeras i närheten av deras byggnad skulle de också kunna bidra med vatten, eventuell Sköna konster förvaringsyta och faciliteter. Sköna konster är en aktiv kurdisk kulturförening i Hammarkullen som också visat intresse för att Stadsjord vara en del av gemensamma odlingsprojekt eller Stadsjord odlar inte i Nordost, men när det gäller arbetsträning inom gröna näringar stadsodling och stadsjordbruk i Göteborg mås- te de ändå nämnas eftersom de är och har varit Kolonister inblandade i de flesta projekt som gjorts i staden. Strax norr om Rösered och på Lärjeåns träd- Samverkan med Stadsjord är nödvändig för att gårdar finns kolonilotter med aktiva odlare. I ha en bra koppling till övriga stadens odlingar. 75 Aktörer -Arbetsanknutna organisationer

Arbetsanknutna organisationer Lärjeåns trädgårdar/Vägen Ut av grönsaker och förädling vintertid. De tillverkar Lärjeåns café och trädgårdar ligger intill också s.k. Terra Preta; mycket bra odlingsjord Angereds centrum. Det startade med ideella med högt kolinnehåll. Gröna Sak skulle kunna krafter 1999 men drivs nu av det sociala erbjuda arbetsträning inom jordbruk för de resurskooperativet vägen ut som arbetar med som är intresserade och deras Terra Preta människor som står utanför arbetsmarknaden. kan användas i odlingar i Hammarkullen och På Lärjeåns trädgårdar finns café, konferenslokal, Angered. växthus och trädgårdsodlingar samt privata odlingslotter på 25 kvm. Eftersom här redan Kompostbutiken sker odling, viss matförädling i caféet, träning Kompostbutiken är ett privat företag som får en och stöd för att komma in på arbetsmarknaden inkomst från att sköta komposteringen lokalt åt liksom samlingar i konferensdelen så är Lärjeåns några av Bostadsbolagets fastigheter i Majorna. Vem? trädgårdar en naturlig startpunkt för vidare Deras arbete har samtidigt förbättrat sorteringen utveckling av stadsnära odling i Hammarkullen, av komposterbart avfall i de ca 700 anslutna Angered och Nordost. hushållen. Företaget skulle gärna vilja starta upp samma verksamhet i Hammarkullen och Livek sjuhärad samtidigt utbilda lokala kompostskötare som på Livek är ett nystartat företag som ger stöd till så sätt också får en försörjning. nyanlända att komma in på den Svenska arbetsmarknaden. De har just startat jobb inom träd- Bostadsbolaget gårdsskötsel i Borås och är mycket intresserade Bostadsbolaget är ett kommunalt bostadsbolag. av liknande arbetstillfällen i Göteborg. De äger 60 % av bostäderna i Hammarkullen. De erbjuder även sommarjobb till områdets ung- Gröna sak domar inom förvaltning och skötsel. De skulle I Olofstorp, en annan del av stadsdelen Angered, eventuellt kunna koppla dessa sommarjobb tydli- finns det sociala arbetskooperativet Gröna Sak gare till odling av mat. på sju hektar odlingsmark. Det bildades 2010 för människor som stod utanför den ordinarie arbetsmarknaden. De erbjuds arbete med odling 76 Aktörer -Utbildning

Utbildare Sandeslätts förskola Enstaka Utbildare Sandeslätts förskola i Hammarkullen är med i Här finns också andra aktörer som vill utbilda. Gröna Hammarkullen och vill odla med barnen På Hisingen bor en man som förädlar bönor och inom sin förskoleverksamhet. odlar mynta, som gärna vill lära ut odling till fler. I Nordost finns Mouhamud Dayib som vill jobba Finska folkhögskolan med folkbildning och odling, samt Siv Karlström I intilliggande Gårdsten finns Finska folkhögsko- som jobbar för att få igång utomhuspedagogisk lan. De har uttryckt intresse för att tillsammans verksamhet i Nordost. med ett naturbruksgymnasium starta en utbild- Vem? ning inriktad på jordbruk och odling.

Dingle Natrbruksgymnasium Naturbruksgymnasiet ger bland annat kurser i odling, men har problem med för få sökande. Skolan har tidigare visat intresse för att starta en lokal kurs i samarbete med Finska folkhögsko- lan. Just nu verkar det inte bli av, men kunskapen finns och eventuellt kan möjligheterna för att ge en utbildning tillsammans med naturbruksgymnasiet vara bättre i framtiden.

Angereds gymnasium Den lokala gymnasieskolan, Angereds Gymnasi- um, har fyra program handel och administration, samhällsvetenskap, naturvetenskap och ekonomi. Gymnasiet är både en möjlig lokal konsument av mat till skolköket, och en möjlighet för utbildning kopplad till matproduktion och odling.

77 Aktörer -Stöd/Nätverk

Stöd/nätverk Utveckling Nordost/Stadslandet tur av Göteborgs stad. De har ett lokalt kontor i Utveckling nordost är ett kommunalt bolag som Nordost och har visat särskilt intresse för möjlig- startades som ett stort stadsutvecklingsprojekt heterna att minska försörjningsstöd och ohälsa i för Nordost finansierat av Göteborgs stad och nordost med hjälp av olika former av stadsnära EU-medel 2011-2013. 2015 går Utveckling jordbruk. Bolaget har upphandlat Hushållnings- Nordost in i Business Region Göteborg för att sällskapet för att under våren 2015 utreda möjlig- tydligare koppla det till näringslivsfrågor. Inom heterna att skapa arbetstillfällen och försörjning projektet Utveckling Nordost gjordes en förstu- inom odling i Nordost. die kallad Stadslandet som belyste möjligheterna att skapa jobb inom gröna näringar i Nordost. Hushållningssällskapet De som arbetar i Utveckling Nordost och Stads- Hushållningssällskapet i Väst har våren 2015 ett landet har idag ett brett kontaktnät i området, uppdrag att titta på möjligheterna att använda en Vem? och fungerar till stor del sammanlänkande mellan tom lokal i Gårdsten för arbetstillfällen kopplat en mängd olika aktörer och stöttande till lokala till odling och hur lotter på 300 m2 i Angered initiativ. kan bidra till minskat försörjningsstöd och mer matproduktion Fastighetskontoret Fastighetskontoret, som en del av kommunen, äger och förvaltar stora delar av marken i om- rådet, både jordbruksmark och annan mark. De har också ett uppdrag från Göteborgs politiker att utveckla stadsnära odling. De är villiga att upplåta mark och har viss möjlighet att stödja projekt både ekonomiskt och praktiskt. Flera ytor har föreslagits för odling av Fastighetskontoret.

Förvaltning AB Framtiden Förvaltning AB Framtiden äger alla de kommunala bostadsbolagen i Göteborg, och ägs i sin 78 Aktörer -Stöd/Nätverk

Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen har lokala representanter Länsstyrelsen Västra Götaland i Hammarkullen och driver flera lokala I ett projekt kallat ”Andelsjordbruk - säkrad projekt. Hyresgästföreningen är aktiv i Gröna avsättning för lokalproducerade livsmedel” håller Hammarkullen länsstyrelsen på att sätta samman en kontaktlista för intresserade konsumenter av andelsjordbruk Omställning Göteborg för att kunna underlätta för fler andelsjordbruk Ett nätverk med en rad olika lokala omställ- att starta. Det nätverket av intresserade konsu- ningsinitiativ är Omställning Göteborg. Ett av menter skulle kunna underlätta för små produ- Vem? initiativen är Tillsammansodlingen i Rävekärr, center i nordost. Mölndal som består av ett 50-tal medlemmar som odlar. Vid start av en tillsammansodling i Hifab Nordost är erfarenheterna från odlingen i Möln- Hifab är ett konsultföretag. Avdelningen i Göte- dal värdefulla, både av organisering av ansvar, borg har specialistkunskap inom cirkulär ekono- odlingar och hur de hanterat försäljning av över- mi och industriell symbios som gjort att de just skott. nu driver ett EU-finansierat Climate-KIC projekt i Nordost. Projektet handlar om att identifiera Chalmers Arkitektur och koppla samman aktörer så att de bättre kan Chalmers Tekniska Högskola har en filial i Ham- utnyttja varandras resurser. markullen och varje år ges en kurs kallad “Design and Planning for Social Inclusion” av arkitek- turinstitutionen. Två studentprojekt från kursen 2014 har redan behandlat stadsodling och lokal matproduktion. Fler kan komma. Studenternas förslag kan användas för vidare planering av utförande av stadsutveckling och matproduktion, samtidigt som det är ett tillfälle för studenter att lära sig mer om design och planering för mat.

79 Aktörer -Konsumtion

Konsumtionsanknutna aktörer Blå stället Blå Stället är ett kulturhus i Angered. Här sker en Tikitut mängd olika aktiviteter och det finns en restau- Tikitut är ett turistföretag som erbjuder boende rang som skulle kunna tillaga det som produceras och upplevelser i de Nordöstra förorterna. Om lokalt. I samma hus finns Angereds bio, Ange- stadsodlingen skulle växa sig stor i Nordost skul- reds teater, Kulturskola och Medborgarkontor. le det kunna vara en del av upplevelserna som de erbjuder. Besökare kan också konsumera grönsa- Lokalproducerat i Väst kerna som odlas. Ett företag som vänder sig till småskaliga lokala producenter i Västra Götaland och kan hjälpa till med t.ex. rådgivning, marknadsföring, nätverk m.m. är Lokalproducerat i Väst. De finansieras Vem? av länsstyrelsen, Europeiska jordbruksfonden och Västra Götalandsregionen, vilket gör att deras tjänster är gratis eller mycket subventione- rade. De är antagligen mest aktuella för de odlare som kan få en betydande inkomst från sina odlingar.

Lokalt Göteborg Lokalt Göteborg är en ekonomisk förening som fungerar som en länk mellan små matproducenter och konsumenter. De skulle kunna hjälpa lokala odlare att sälja även relativt små kvantiteter lokalt. Lokalt Göteborg har dessutom redan ett mycket brett nätverk av lokala producenter som är värdefullt för att också hitta samarbeten med befintliga producenter.

80 Figur 38: Aktörer

Angered Angereds Hushållnings- Gymnasie Kinesisk sällskapet Hammarkullen Kulturför. Odlare i Lärjeåns Trädgårdar Sandeslätt Tikitut Hyresgäst- Gröna Blå föreningen hammrkullen stället Mixgården Utveckling Gröna Sak Nordost Folkets hus Higab

Sköna konster Vem? Bostads- Stödnätet Förvaltn AB Finska bolaget Framtiden Sandeslätts Folkhögsk. Förskola Chalmers

Nordost Lokalt Kompost- Göteborg butiken Stadsjord Fastighets- Kontoret Omställn GBG Livek Göteborg Lokalprod. Läns- i väst Dingle styrelsen Förklaring naturbruksg. Konsumtions- Västra Götaland Anknytning Arbets- Utbildare anknytning Stöd/ Lokala Nätverk grupper 81 Aktörer -Gemensamma behov

Gemensamma behov Arbetslösa plats de inte ännu skapat starka band till och till De arbetslösa är en stor grupp i Nordost. Ge- ett folk de ännu inte lärt känna. mensamt är att de saknar inkomst av arbete och Behov: Möten, platstillhörighet, språkträning. därför oftast har en svår ekonomisk situation. Kontaktyta: Arbetslösheten kan också innebära avsaknad av Sköna konster, Stödnätet, Livek, Hushållnings- meningsfull sysselsättning, vardagsrutiner och sällskapet. socialt sammanhang, men behöver inte göra det. Behov: Jobb/meningsfull sysselsättning, in- Övriga lokala konsumenter komst, minskade utgifter. Utifrån den minskade kunskapen om hur maten Kontaktyta: produceras och den sårbara matdistributionen i Lärjeåns trädgårdar, Gröna sak. Sverige finns ett allmänt behov av mer kontakt med matproduktionen. Vem? Ungdomar Behov: Koppling till matproduktion Befolkningen i Nordost är ung och ungdomsar- Kontaktytor: Gröna Hammarkullen, Od- betslösheten är hög. Många som växer upp här lare i sandeslätt, Folkets hus, Omställning Gö- har sedan svårt att komma in på arbetsmarkna- teborg, Bostadsbolaget, Förvaltning AB Fram- den. Det gäller dock inte alla. Gemensamt för tiden, Hyresgästöreningen, Tikitut, Utveckling kategorin ungdomar är att de inte har lika mycket Nordost, Blå stället, Lokalt Göteborg, Lokalpro- erfarenhet och kunskap som de äldre. ducerat i Väst. Behov: Kunskap, erfarenhet. Kontaktyta: Mixgården, Angereds gymnasium.

Nyanlända Nyanlända kommer från olika bakgrunder, med olika erfarenheter och olika behov. En del har sammanhang i Sverige, kanske både jobb, vänner och familj, andra har det inte. Gemensamt för de flesta är att de kommer till ett nytt språk, till en 82 Figur 39: Befintliga utbyten Gröna Hammarkullen och Odlare i Sandeslätt är på väg att börja odla i liten skala. Bostadsbolaget erbjuder sommarjobb till lokala ungdomar med hjälp av Mixgården. Utveckling Nordost fungerar som nav för de aktiviteter och mycket av den kunskap som finns i Nordost idag. Hushållningssällskapet är temporärt engagerad genom det uppdrag de utför. Jag själv representerar Chalmers och mitt arbete innebär ett kunskapsutbyte. Lokalt Göteborg och Lokalproducerat i Väst agerar framförallt försäljningskanaler till privatpersoner och restauranger utanför Nordost. Odlare i Lokala Sandeslätt Gröna Privatpersoner hammarkullen

Mixgården

Kvarters- odlingar

Gröna Sak Vem? Bostads bolaget

Utveckling Fastighets- Chalmers Nordost Kontoret Lärjeåns Förvaltn AB Trädgårdar Framtiden

Hushållnings- sällskapet Kolonilotter

Teckenförklaring Socialt utbyte Lokalt Kunskap Göteborg Läns- Betalt jobb styrelsen Privatpersoner Lokalprod. Mat Utanför Nordost i väst Odlare

83 Figur 40: Odlare Människor intresserade av att odla nås till stor del från olika existerande grupper och Förslag s84-89 föreningar. En läroprocess sker på de olika odlingstyperna som låter odlare skala upp och intensifiera sitt odlande med tiden genom att gå över till en annan odlingstyp. Utbyten

Odlare i Folkets hus Lokala Sandeslätt Gröna Stödnätet Privatpersoner hammrkullen Sköna konster Mixgården Hyresgäst- Introduktions- föreningen odlingar Livek Gröna Sak Bostads- bolaget Vem?

Läroplats

Lärjeåns Trädgårdar

Dingle Själv- naturbruksg. Finska försörjnings- Folkhögsk. enheter

Kinesisk Kulturfören.

Eget lantbruk Teckenförklaring Odlare 84 Figur 41: Odlingsjobb En del betalt odlingsjobb kan erbjudas tidigt genom de grupper som redan finns som sysslar med arbetsträning och sommarjobb för ungdomar. Odlare på de större odlingarna kan också få en inkomst från sin egen försäljning av skörd.

Odlare i Folkets hus Lokala Sandeslätt Gröna Stödnätet Privatpersoner hammrkullen Sköna konster Mixgården Hyresgäst- Introduktions- föreningen odlingar Livek Gröna Sak Vem? Bostads- bolaget

Läroplats

Lärjeåns Trädgårdar

Dingle Själv- naturbruksg. Finska försörjnings- Folkhögsk. enheter

Kinesisk Kulturfören.

Teckenförklaring Eget lantbruk Betalt jobb Odlare

85 Figur 42: Flöden av mat De större odlingarna har en större direktpåverkan på den lokala matproduktionen, medan maten som kommer från de mindre odlingarna mer har ett demonstrativt syfte.

Odlare i Folkets hus Lokala Sandeslätt Gröna Stödnätet Privatpersoner hammrkullen Sköna konster Mixgården Introduktions- Hyresgäst- föreningen odlingar

Gröna Sak

Vem? Läroplats

Själv- Lärjeåns Trädgårdar försörjnings- enheter Tikitut Blå stället

Eget lantbruk

Kinesisk Kulturfören. Lokalt Göteborg Privatpersoner Lokalprod. Teckenförklaring i väst Angereds Utanför Nordost Mat Gymnasie 86 Figur 43: Kunskap och socialt utbyte De sociala utbytet koncentreras runt introduktionsodlingarna där matproduktionen är lägre. Kunskapsutbytet däremot är mer jämnt fördelat och involverar många olika aktörer. Läroplatsen har en särskilt viktig funktion för att föra ut kunskap till lokalbefolkningen.

Odlare i Folkets hus Lokala Sandeslätt Gröna Stödnätet Privatpersoner hammrkullen Sköna konster Mixgården Introduktions- Hyresgäst- föreningen odlingar

Stadsjord Vem?

Läroplats Omställn GBG Chalmers

Själv- försörjnings- enheter Dingle naturbruksg. Finska Hushållnings- Folkhögsk. sällskapet Eget lantbruk

Lokalt Göteborg Läns- Teckenförklaring styrelsen Privatpersoner Lokalprod. Socialt utbyte i väst Utanför Nordost Angereds Kunskap Gymnasie 87 Förslag -Samverkan

Samverkan Motivation och stöd I Hammarkullen är Mixgården troligtvis en Kommunalt mycket viktig aktör för att få med sig ungdo- Olika odlare och jordbrukare både i och utanför marna, men de olika kulturföreningarna och staden har utbyte av att skapa nätverk mellan Angereds gymnasium är också ett sätt att nå den centrala staden och landsbygden. Länkar denna grupp. Kopplingen till arbete gör många som till stora delar saknas idag. Länsstyrelsens i Hammarkullen och Angered, som är tyngt av initiativ att sätta samman en lista på människor arbetslöshet, intresserade, även ungdomar. Om som är intresserade av andelsjordbruk är därför det går att skapa bra förutsättningar för att få en välkommet för att lösa det moment 22 som råder inkomst på sina odlingar finns det därför många mellan konsumenter och jordbrukare: Det finns som vill vara med. En förutsättning för det är en ingen samordnad efterfrågan för att inga andels- god koppling mellan konsumenter och produ- jordbruk finns och andelsjordbruken finns inte Vem? center så att det är lätt att sälja överskottet från för att det inte finns några säkra kunder. En lika sin skörd när den är mogen. Lokalt Göteborg välkommen policy för regional livsmedelsstrategi har en viktig roll här, men det kan också vara borde vara på gång från Västra Götalandsregio- kommunen som på olika sätt kan stötta med nen enligt miljöprogrammet. En svensk standard administrativ hjälp, t.ex. att hantera ett koopera- för stadsodling håller också på att tas fram. tiv för försäljning så att inte varje odlare behöver driva ett eget företag. Att hantera all administra- Ett nätverk mellan olika odlingstyper bör inte tion för ett eget företag upplevs ofta som svårt inskränka sig till Hammarkullen och Angered för människor med svensk bakgrund, och ännu eller ens Nordost. De olika platserna har mycket svårare får någon med t.ex. bristande kunskaper att hämta från mer samarbete. T.ex. skulle Gröna i svenska. Hammarkullen antagligen kunna lära sig mycket från den halvgemensamma odling som redan Där kan både LIVEK, Hushållningssällskapet finns i Biskopsgården, då områdena liknar varan- och Gröna Sak vara ett stöd, eftersom de redan dra mycket. Eller lära sig från den gemensamma arbetar med nyanlända och arbete. Att hjälpa till odlingen i Redbergsparken som organisatoriskt med att starta och driva egna företag skulle kun- liknar Gröna Hammarkullens vision. En eventu- na vara en viktig del. ell läroplatsodling kan hämta mycket inspiration 88 Förslag -Samverkan

från tillsammansodlingen i Mölndal som redan och komplettera varandra i ett bredare utbud. fungerar ungefär som jag här beskriver läroplats- För en långsiktighet behöver mat finnas med i en i ett utvecklingsstadium, eller den gemensam- planeringen av städer, både genom mark avsatt ma odlingen som också huserar en folkhögskole- för odlingar, i planer som tillåter odling, genom kurs i Brunnshög, Lund. planering av utlämningsplatser och eventuell förvaring. Stadsbyggnadskontorens arbete nämns sällan som viktiga för stadsodlingarna, men det kan Bra nätverk är en nyckel för att projekten ska också bero på att deras arbete ligger i att planera kunna fortsätta. Rosario, New York, Shanghai, Vem? sådant som kommer långt senare samtidigt som Havanna och många andra städer kan tas som mycket utav stadsodlingarna händer snabbt och exempel där stadsodling har en stark roll och utan lång planering. Kanske borde det ändras och starka nätverk finns. Det beror mycket på stadens stadsbyggnadskontoret skulle kunna ta en mer stöd för stadsodlingen. Liknande stöd behövs i aktiv roll i planering för framtida matförsörjning, Göteborg och Sverige. I Detroit har inte odlarna särskilt när det gäller att avsätta bra odlingsmark. haft samma starka stöd uppifrån men däremot Täthet spelar också roll för möjligheterna till ur- starka nätverk underifrån och en många gånger ban odling, liksom klimatpåverkan från den. Att akut desperat situation för stadens många fattiga. integrera odlingar i stadsväven, nära bostadsom- Det liknar lite den situation som råder i många råden och nära hållbara transportmöjligheter är fattigare länder där stadsodling har en betydande något som stadsplanerare kan råda över. Friham- roll för städernas många fattiga, men inte stöds nen är ett område där stadsodling kan komma att av myndigheter. Kanske skulle därför kunskaps- integreras i den framtida planen samtidigt som utbyten om stadsodling även utanför västvärlden det används som platsskapande aktivitet redan kunna vara givande för alla parter. nu, innan platsen börjar bebyggas. . Regionalt & Nationellt De lokala distributionsnätverken av mat är små och behöver stärkas. Nätverk kan distribuera gemensamt, på gemensamma upphämtningsställen, 89 Hur?

Faktorer Kapitel fyra, i vilket läsaren slutligen får veta Skala, Grödor, Jord, Vatten, hur man ska odla sin trädgård. Läsaren guidas Nyttodjur & Skadedjur, sedan vidare genom fyra olika odlingstypologier Gemensamt/Privat, och ges exempel på tre av dem som skulle rym- Konsumtion/Försäljning, mas inom fokusområdet i Angered och Ham- Byggmaterial markullen. För att läsaren ska förstå att allt, stort och smått, hänger ihop kommer slutligen ett avsnitt om hur de frön som människan sår, Förslag sprids, och förändrar matsystemet Hur? 90 4 Hur? 91 Slutord från romanen “Candide” av Voltaire av “Candide” Slutord från romanen “Il faut cultiver son jardain” “Il faut cultiver Faktorer s.92-105 Skala Självförsörjning för en familjs matförsörjning med möjligheter till Det finns många olika åsikter om hur mycket yta småskalig försäljning. som behövs för att försörja en person med mat. Det beror på var odlingen är, vad som odlas och Gemensam skörd hur det odlas. Ett tunnland betecknades tidigare En gemensam odling kan vara av alla storlekar, som den mängd mark en tunna spannmålsutsäde men för att ge ett tillskott av mat tillbaka till fler räckte till och var ungefär den yta som beräkna- än ett par odlare behövs större ytor. Tillsam- des kunna mätta en familj. Den faktiska storleken mansodlingen i Rävekärr, Mölndal är 2 hektar. varierade därför beroende på var i landet det var I föreningen finns runt 50 medlemmar som alla och hur bra jorden var. Ytan innefattade också får en del av skörden. Ca 20 % av skörden går till eventuellt djurfoder. Idag betecknar ett tunnland försäljning. (Langefors, 2012) Föreningen My- ungefär 0,5 hektar. 1-2 tunnland (acres) är den korhizzas gemensamma stadsodlingar i Enskif- yta som flera av stadsodlingarna i Detroit har och teshagen i Malmö var något mindre, ca 1000 m2. de kan då sälja grödorna. Eftersom det var öppet för vem som helst att skörda i den är det svårt att veta hur många som Min egen erfarenhet av att odla ca 2500 m2 (1/4 fick en del av skörden. hektar) och leva av skörden säger mig att det kan försörja ca 5-7 vuxna personer med vegetarisk S < 100 m2 kost ett helt år. Enligt Jenny Helsing (2010) kan 2 Hur? drygt 500 m i odlingszon fyra försörja en familj 2 på två vuxna och två barn som äter blandkost = 100-500 m M med årsbehovet av rotfrukter och grönsaker. Odlingslotter i Göteborg är ca 100 m2 enligt = 500-5000 m2 föreningen Göteborgs koloniträdgårdar. (Johans- L son, 2015) Kolonilotter, det vill säga odlingslotter med en stuga, är ca 200-500 m2 (Fernqvist, 2015) 2 Viljoen går så långt som att hävda att 20 m XL > 0,5 hektar räcker för en persons grönsaksförsörjning. (2014) Jag kommer utgå från att 500 m2 ger en bra bas 92 Hur? - 93 - därför inte kräver lika mycket tillfört när arbete lika mycket därför inte kräver etablerats. det väl men det Mindre odlingar är oftare intensivare, - sköt hur mycket som odlas, på vad beror också De flesta ty som behövs. skörd och sel, översyn innan skördas snabbt, behöver sallad växer per av god relativt tillgångden går på kräver i blom och Mångavatten. kryddor känsliga- är också för vat Småplantor tenbrist, liksom de flesta småplantor. från skadedjur ofta skyddas dessutom behöver larver annat. Sådant som och fåglar, som sniglar, och daglig bevattning behöver odlas i växthus En intensiv tillsyn om inte allt är automatiserat. nära odla därför antingen vara odling behöver ren, eller ha odlare som har anledning att komma att komma ren, eller ha odlare som har anledning dit ofta. Stadsodlingar har bra förutsättningar det bor mycket eftersom för just intensivodlingar på begränsademänniskor ytor. - - -Yteffektivt I en liten odling kommer en engageradI en liten odling kommer och så att kunnig odlare antagligen marken djupgräva grödornas än ut sig på djupet snarare rötter söker på bredden, odla flera olika grödor tillsammans för för att få ut en högre per yta och total skörd att ha flera olika grödor att äta. Generellt gäller att ju mer tid odlarna kan lägga på sin odling, skörd. för att få ut samma ju mindre yta behövs - skogsträd Samtidigt finns perenna system som men fortfarande mindre arbete gårdar som kräver per ytenhet. Det beror kan ge stor skörd relativt så att de perenna på att odlingen är välplanerad som ett system och växterna arbetar åt varandra sivt Arbetsinten som kan fås på en viss yta skörd Hur mycket Flera den ytan kan arbetas. beror på hur intensivt på en person av som sköts hektar odlingsmark på sannolikt inte att odlas kommer landsbygden utan det minst tidskrä sättet, det mest yteffektiva att planeras t.ex. sättet. Odlingen kommer vande som kan spara odlaren så att det passar maskiner bara en grödatid. Kanske kommer att odlas på en större yta för att ytterligare- arbe effektivisera visar att man ofta får högre skörd tet. Forskning det totalt sett om flera grödor odlas tillsammans, beror växterna kan utnytt att bl.a. på tillsammans ja näringen konkurrera bättre med ogräs, bättre, förvillaoch skadegörare (Queiroz, 2009). Faktorer -Skala Faktorer Faktorer -Grödor

Grödor Växtföljd miga växter (Apiaceae) och har måttligt närings- Olika grödor har olika behov och olika sjukdo- behov. mar (Jordbruksverket, 2003). Om samma typ av gröda inte odlas på samma plats många år i rad Rödbeta, mangold, spenat m.m. tillhör familjen kan man minska eller undvika många växtsjuk- målleväxter (Chenopodiaceae) med måttligt näri- domar, skadedjur och ogräs. Ett system för vilka ningsbehov. grödor som odlas efter varandra kallas växtföljd. Den bör vara minst fyraårig, helst mer. En bra Gul och röd lök (Allium cepa) har litet närings- växtföljd hjälper till att utnyttja växtnäringen på behov och ska inte gärna odlas efter kålväxter bästa sätt och de olika växterna kan också skapa p.g.a. att de hämmar mykkorhizasammarbetet. bra markstruktur och mullhalt för de följande De har dessutom samma nematoder som selleri grödorna. Växter från samma växtfamiljer har och jordgubbar så de bör inte odlas i för tät följd generellt samma sjukdomar och bör inte åter- med dessa. Purjolök har högt näringsbehov och komma för tätt i en växtföljd. Näringskrävande kan gärna odlas efter baljväxter. växter kan följas av mindre näringskrävande för bra utnyttjande av växtnäringen. Därför presen- Sallat i olika varianter tillhör korgblommiga teras här en kort guide till olika växtfamiljer och växter (Asteraceae). De har ett litet näringsbehov, deras näringsbehov. men växer snabbt och tar därför också till sig näringen snabbt.

Hur? växtfamiljer Squash och pumpa har mycket stort näringsbe- Baljväxter (Fabaceae) som bönor och ärtor hov och behöver gödslas mycket. De är gurkväx- fixerar kväve från luften. De har därför ett litet ter (Cucurbitaceae), precis som gurka. näringsbehov, samtidigt som de tillför näring till jorden för nästkommande gröda. Kålväxter som vitkål, broccoli, blomkål, grönkål m.m. är korsblommiga växter (Brassicaceaea) och Gröngödsling med klöver integreras vanligtvis i generellt näringskrävande. växtföljden för att skapa mer lättillgängliga nä- ringsämnen i jorden för efterkommande grödor. Morot, palsternacka, dill m.m. tillhör flockblom- 94 Hur? 95 - = odlingen i ny sker separerad jord = odlingen har kompostsystem

ompost därför kombineras med ett kompostsystem på med ett kompostsystem därför kombineras från någon in plats eller köpas - annans kompost system. tidigt blir organiskt avfall vid odlingar. Mask- tidigt blir organiskt vid odlingar. avfall till avfall av omvandlare är effektiva komposter för att skötsel lite kunskap och jord, men kräver skyddas också De behöver maskarna ska trivas. volym Avfallets andra skadedjur. från möss och minskar med 30-80 % när det komposterats, ursprungligaberoende på avfallets kompakthet. i jorden är det växtnäring av att få bra nivåer För tillföra gödselviktigt att också till jorden. K Någon form är alltid bra att kompostsystem av tillföras ha vid odlingar eftersom det behöver nytt organiskt det sam till jorden och material - - - odlingen kräver odlingen kräver = markbearbetning

Faktorer -Jord Faktorer rerad ny jord Sepa är förorenad eller om det finns en Om marken kring om den är det så är det bäst stor osäkerhet att odla i annan jord som läggs den be ovanpå fintliga, med ett separerande lager emellan, t.ex. sätt är vanligt och markduk. Ett enkelt en tjock att lägga Den nya jor den nya jorden i pallkragar. någonstans behöver den måste komma ifrån och ga rotogräsen. Att ta in grisar en säsong innan en odling startasmark är därför ett bra på ny deras sprättande kan integrerassätt. Höns och hållas borta från i odlingssystem, men behöver grisarsådder eftersom de äter frön. Både och höns gödslar dessutom marken. Jord sida 40 Se även Markbearbetning den går att marken att odla i behöver Förutsatt tidigare det vall kommer Har där varit bearbetas. gottatt vara om ogräs för knäpparlarver risk och för kan plöjas maskinellt, de första åren. Marken beroen- djur, med hjälp av hand eller bearbetas att tillgå. som finns Grisar vad de på skalan och är duktigabökar på att bearbeta jorden när de de besvärli av runt äter upp mycket i den och Faktorer -Vatten

Vatten Se även sida 38 taget kan tänkas påverka omgivningen så måste Regnet som faller räcker ganska långt till de grö- tillstånd sökas hos mark och miljödomstolen. dor som växer utomhus, men hur långt det räcker beror på många olika faktorer. Olika grödor har En vanlig och effektiv metod för att få vatten i olika rotdjup och därför olika möjligheter att ta bebyggda områden är att samla upp regnvatten upp vatten längre ner i jorden. Lök och sallad från tak (Viljoen & Bohn, 2014). Regnvatten kan har t.ex. grunda rotzoner och är därför känsliga räknas som rent, men det krävs också att taket för uttorkning. Detsamma gäller för alla nyligen som det samlas upp från inte förorenar vattnet utplanterade växter. Tidigt på säsongen är det och att vattnet förvaras i bra, rena behållare efter därför ännu viktigare att ha tillgång till vatten. uppsamling. Koppartak ska inte användas och Olika jordar har olika förmåga att hålla kvar inte heller tak behandlade med t.ex. svampdö- vatten i jorden. Sandjord håller t.ex. vatten dåligt dande medel. Att samla upp regnvatten i en stad medan högre mullhalt hjälper till att hålla fukten. är bra eftersom det fördröjer flödet av dagvatten Upphöjda bäddar torkar ut snabbare än odlingar och därmed minskar påfrestningarna på kommu- i marken. Olika tekniker finns för att spara på nala avloppssystem vid kraftiga regn. vatten, som täckodling & droppbevattning. Rent vatten behövs för tvätt av skörden. Ska Även om grödorna kan klara sig utan mycket grönsakerna säljas blir det därför ännu viktigare bevattning så beräknas en 20-25 % högre säljbar att ha tillgång till rent vatten för att kunna sköl-

Hur? skörd kunna fås med bevattning varierande med ja grönsakerna. En del föroreningar kan också hur torr säsongen är (Jordbruksverket, 2003). En komma från luften och särskilt bladgrönsaker bra bevattning kan dessutom minska läckage av vars växtsätt lättare ansamlar luftföroreningar näringsämnen. Bevattningsbehovet brukar beräk- på bladen, t.ex. grönkål med sina krusiga blad, nas till 100-150 mm/år, eller 1000-1500 m3/ha/ bör sköljas innan konsumtion (Viljoen & Bohn, år. Vattnet måste dessutom hålla en hög kvalitet, 2014). utan föroreningar och patogener. De grödor som kan ätas råa ska bevattnas med vatten av dricks- = Vattenledning finns vattenkvalitet. Det går att ta vatten från vattendrag om det är av god kvalitet, men om vattenut- 96 Hur? - - 97 - - källan. ten jämfört med vanlig bevattning (Stockholm (Stockholm bevattning ten jämfört med vanlig Institute [SIWI], 2013). Förutom Industry Water de nämnda fördelarna kan droppbevattningen för bevattningen bespara en del arbetstid också gåeftersom man inte längre med en behöver finns dock. eller kanna. Nackdelar vattenslang kan vilket Slangarna kan sättas igen skräp, av tid för att få bort, men underlättas mycket kräva Om ytan som ska bevattnas kortare sektioner. av trycket är lågt kan och är långt från vattenkällan de grödor som är längst bort få för lite vatten, samtidigt som de närmare istället får för kanske genom avhjälpas att inte Det kan dock mycket. på samma ha för långa som bevattnas avstånd slang, eller att planera odlingarna så att de mer grödorna närmare växer vatten vattenkrävande bevattning minskar vattenåtgången med ca hälf bevattning Droppbevattning så att det fungerar vanligtvis Droppbevattning liggeri precis vid grödan. en slang med små hål går mer genom slangen vattnar och Vattnet på grödan en vatten varsamt än vad precist, och med spridare kan göra.kanna eller slang Genom - så minskar vat överallt, sker inte bevattningen att tenåtgången ogrästrycket och ogräset eftersom på. Dropp ytor att växa har mindre bevattnade - - = odlingen täckodlas

g in äckn = Regnvatten samlas upp = Regnvatten

Ett sätt att minska vattenåtgången är att täcka vattenåtgångenEtt sätt att minska är att täcka halm eller annat material jorden med gräsklipp, förhindra en del fukten och som kan hålla kvar främjar Marktäckning från marken. avdunstning i marken, svampar och samarbetet mellan växten 2003). Det kan (Jordbruksverket, mykorrhiza upptagningen många och av förbättra tillväxten mikronäringsämnen. Mykorrhizan kan skydda växterna mot höga skadliga halter av i jor ämnen Markt den, och öka motståndskraften mot sjukdomar. öka motståndskraften mot sjukdomar. den, och Täckningen hindrar dessutom en del ogräs från minskar arbetet med ogräs upp och - att komma Nackdelarna med ett sådant system är rensning. kallade “mör att de spanska skogssniglarna, även darsniglar”, också trivs om det är fuktigt och det är fuktigt och om trivs darsniglar”, också är med marktäckning mörkt. En annan nackdel med många- att kombinera van att det är svårare Därför passar liga maskiner i en storskalig odling. det generellt bättre för småskaligare odlingar där mer jobb görs manuellt. Faktorer -Vatten Faktorer Faktorer -Nyttodjur och Skadedjur

Nyttodjur och skadedjur Växthusodling Skadedjur Ett växthus är ett sätt att förlänga odlingssäsong- Skadedjur kan vara av alla storlekar och varierar en och möjliggöra odling av sådant som annars mycket från plats till plats. Den spanska skogs- skulle kräva ett varmare klimat. I ett växthus snigeln, även kallad mördarsnigel, hotar många behövs daglig bevattning och generellt mer/ odlingar. Den är svår att bli av med, men den ytenhet än på friland. Tomater en solig dag kan är känslig för uttorkning och trivs bra i fuktiga, behöva ca 4 L/kvm (Jordbruksverket, 2003). mörka miljöer. Problem med dessa kan minskas Årsnederbörden i Nordost ligger på ca 800 mm/ genom att ta bort sådana platser som de trivs i år, och medel för juli är ca 80 mm. (SMHI, 2015) på sina odlingar. Sniglarna går särskilt på svaga Det innebär ett genomsnitt på 2,5 mm/dygn och plantor vilket gör det extra viktig att skydda små ca 2,5L/m2. Om det skulle odlas i ett växthus på och nyligen utplanterade plantor. Täckmaterial samma yta som dess tak där regnvatten samlades kan därför tas bort tidigt på säsongen och olika upp för bevattning så skulle alltså ca 1,5 L/m2 former av ”snigelstaket” eller hinder kan avgrän- behöva tillföras. Så är dock sällan fallet eftersom sa odlingarna. Sådana grödor som de gillar kan hela växthusytan inte behöver bevattnas, utan planteras utanför odlingarna som offergrödor bara där själva plantorna är. En del av växthusy- så att sniglarna samlas där istället för att äta upp tan utgörs av gångar och annat. Använder man det odlarna vill ha kvar. Möjligheten finns också sig dessutom av droppbevattning som minskar att lägga ut järnsulfat. Det dödar sniglarna och är vattenåtgången med 50 % bör uppsamlat regn- godkänt för ekologisk odling.

Hur? vatten räcka för vattenbehovet i ett växthus, förutsatt att det också finns kapacitet att förvara Smågnagare och rådjur är andra djur som kan tillräckligt för en torrare period. Om en veckas vara problematiska för odlingar. Stängsel kan regnvatten ska kunna förvaras behövs kapacitet sättas upp för att undvika både kaniner, harar för att förvara 17,5 L/m2 växthusyta. och rådjur. För de förstnämnda måste botten på stängslet också grävas ner en bit i marken. Ett stängsel kan vara ett sätt att avgränsa odlingen, = växthusodling finns men riskerar samtidigt att förfula platsen och kan upplevas som mycket ovälkomnande för besöka- re. 98 Hur? - 99 - - - - Odlingen har bikupor =

är viktigt att behandla sina bin mot för att minska är viktigt att behandla pollinering vill jord att säkra spridningen. För varruakvalstret, av sedan slås ut själva nerare och samtidigt förbättra förutsättså det är viktigt att bruksverket att antalet biodlare och bisamhällen bisamhällen biodlare och att antalet bruksverket ska öka. en risk att de slår ut andra polli Samtidigt finns ningarna naturliga för de pollinerarna (personlig Lina Herbertsson, 2012). Biku kommunikation förmåga att vara i nordiskt klimat, tenderar också större därför aggressivare avstånd behöver och - till platser där många rör sig (personlig kommu 2012) Bikupor kan Dowchan, nikation Pontus placeras på tak. också utrymme Hanteringen och honungen kräver av nära en Det är bra om det sker en del redskap. från förvaringsplats avskiljt honungen för och kuporna så att inte bina hittar dit. por går bra att ha i tätbebyggda områden, men där mångabör helst inte placeras allt för nära rör Olika biraser är dessutom olika aggressiva. sig. som rekommenderas Det Nordiska honungsbiet, produktion för sin godai ekologisk överlevnads - - HonungsBin honungs av uppskattade värdet Jordbruksverket ar för pollinerare än landsbygden eftersom de har ar för pollinerare än landsbygden en större än de stora fälten biologisk mångfald odling gynnar Ekologisk också monokultur. av biologisk mångfald. Det finns i 30 genomsnitt - % fler arter konven på ekologiska gårdar än på viktigt att tionella (Queiroz, 2009). Det är också andra insekter erbjuda platser där solitärbin och kan bygga bo. binas pollineringstjänster inom lantbruk och trädgårdsodlingyrkesmässig mellan till i Sverige 466 miljoner kronor år 2011 (2014). 260 och varruakvalster drabbas allt oftare av Honungsbin det beror på, men som vad som ingen riktigt vet Pollinerare Det finns mångaväxter; steklar, som pollinerar honungsbin. humlor och solitärbin, insekter, grund hotade på Många dessa är dock av den av ofta råder på landsbygden. monokultur som mat Monokulturerna mycket innebär väldigt för pollinerarna sedan när fälten blommar och ingen klart. mat alls när det blommat Ett bra sätt att stärka de naturliga pollinerarna är därför att konstant tillgångse till att det finns på god och mat genom mångfald i odlingarna. biologisk De rabatter som känne- och parker villaträdgårdar, förutsättning städer erbjuder ofta bättre tecknar Faktorer -Nyttodjur och Skadedjur och -Nyttodjur Faktorer Faktorer -Gemensamt/privat

Gemensamt/privat Tillsammansodling Den här formen är vanlig i större stadsodlingar. Odlingarna sköts av en grupp. Skörden ägs gemensamt, oftast konsumeras den av medlemmarna själva, men i den mån försäljning sker går den oftast tillbaka till föreningen. Så fungerar tillsammansodlingen i Rävekärr, Mölndal. Det finns exempel på kooperativ där odlare också får en inkomst från den gemensamma odlingen, men vanligast är att odlarna i huvudsak får mat, ett socialt sammanhang och delad kunskap från Figur 44: Kosters Trädgårdar odlingarna, vilket är nog så viktigt. Även privata odlingar kan erbjuda gemenskap kunskapsutbyte. Den privata odlingen på Kosters trädgårdar samlar många volontärer som arbetar tillsammans

= Gemensam odling Redskap Oavsett om odlingen är helt gemensam eller helt individuell är det en fördel om redskap kan Privata odlingar användas av alla, som skottkärror, vattenkannor, Privata odlingar kan variera från små privata spadar, grepar, handrensverktyg m.m. Ett gemen- Hur? lådor på innergården till privata jordbruksföretag. samt verktygsförråd kräver också ett visst mått av När många odlar privat på samma ställe finns samarbete och organisation. För stora odlingar ofta någon form av gemensam organisation som kan maskiner behöva användas till vissa moment. i koloniträdgårdarna till exempel. Att t.ex. kunna plöja marken och sprida gödsel med en liten traktor innan en ny odlingssäsong sparar mycket tungt handarbete och tid. Sådana = Privata odlingar tjänster kan ofta hyras in. Malmö miljöförvalt- ning undersöker möjligheten att kunna erbjuda det till de som odlar större arealer i stadsområ- dena (Muntlig presentation Helen Nilsson). En 100 Hur? - 101 - - - - = odlarna har tillgång till lager svalt

= odlarna har tillgång till godkänt för livsmed utbildning i säker ädlingskök, förvaringsmöjligheterelshantering och för burkar

- att kon konkurrera med, medan det är svårare stora mängder med de kurrera kvalitet i pris och rotfrukterpotatis eller andra odlas med hög som Därför beräknas landsbygden. mekanisering på inte en större generera försäljning större behov rotfruktslager. av Förädling produkter däremot kan säljas på vin Förädlade tern och behöver frostfri lagring. De kan dock kan dock De frostfri lagring. tern behöver och lättare att förvaravara i vanliga förråd än rotfruk inte burkar och ter eftersom maten finns i slutna fukt m.m. Ska de är lika känsligt för skadedjur, de förädlas förädlade produkterna säljas behöver krav som uppfyller livsmedelsverkets i ett kök den som tillverkar vid t.ex. syrningoch behöver livsmedelshan utbildad i säker produkten vara Produktionen måste i de flesta fall också tering. 2014). (Jordbruksverket, anmälas till kommunen - - = odlingen plats har särskild för redskap ven om mycket av grödorna av säljs är det fram- om mycket ven ven om odlingen få så är det är för husbehov ven mycket liten kvartersodling däremot kan klara sig däremot kan klara kvartersodling liten mycket en liten träd långt på någon och vattenkanna ofta inte en egen förvagårdsspade behöver - och ringsbod. förallt färska grönsaker som stadsodlingarna kan Ä ädlas och förvaras i burkar. De flesta rotfrukter förvarasädlas och i burkar. utrymme ett svalt många behöver och kålväxter Om man med lagom fuktighet för att hålla sig. därför ett underlättar för husbehov odlar mycket lagringsutrymme som en jordkällare för att odlingen ska kunna ge mat längre tid än bara under skördetid. bostäder idag som har utrymme för att lagra mat i några del kan torkas och En större mängder. sen förvaras i rumstemperatur, som vintersquash, kan stå kvar andra tål frost och bönor, vitlök och som brysselkål grönkål, och där det odlas, en del sätt för syltas eller på andra saftas, kan syras, r Kyllage Små odlingar för att producerar inte tillräckligt något men de större ska hamna i lager, gör det. Ä Faktorer -Gemensamt/privat Faktorer Faktorer -Konsumtion/Försäljning

Konsumtion/Försäljning Att starta odlingar i Nordost har flera mål, varav eller direktleveranser till kund. Att stå på en ett är att fler ska kunna få en försörjning. Att marknad tar mycket tid och det kan därför löna odla kommersiellt i staden har dock sina svårig- sig att starta ett kooperativ där en eller ett par av heter, eftersom skalan är mindre än på landet odlarna kan sälja för flera. Om försäljning sker och den manuella arbetsinsatsen blir högre. Det får odlingsområdet inte vara planlagt som allmän fördyrar produkterna och gör att de säljs som plats. Från kolonilotter tillåts inte försäljning, något exklusivt och extraordinärt. Med tanke på bara husbehovsodling. den låga inkomstnivån i området riskerar det som odlas att inte konsumeras av områdets invånare. Förutom Lokalt Göteborg är flera av Göte- Odlingens syfte att erbjuda bra mat till de som borgs växande utbud av små ekobutiker villiga bor där och stärka de lokala matsystemen i stads- att köpa in mindre kvantiteter av lokala odlare, delen fullföljs därmed inte. men eftersom de blir en mellanhand kan det vara svårare att få ett bra pris för odlaren. Ekobuti- Egen konsumtion kerna är dessutom frånvarande i Hammarkull- För den som har en låg eller ingen inkomst är en-Angered. Den närmaste, BaraBraMat, finns minskade utgifter viktiga. En meningsfull sys- vid Redbergsplatsen ca 10 km bort och de flesta selsättning är också viktig för människors hälsa. finns i västra delarna av Göteborg, 15-20 km Ohälsotalen är höga i Nordost idag (personlig bort. Den mer närliggande Kvibergs marknad är kommunikation Dan Gaversjö, 2015). Om man redan en mycket aktiv helgmarknad där en del

Hur? kan odla en del mat kan man minska sina utgif- lokalodlad försäljning sker och mer skulle kunna ter, och har möjlighet att förbättra sin hälsa både ske. Lokala marknadsdagar i Hammarkullen och fysiskt och psykiskt. Angered skulle kunna hållas vid vissa tillfällen under säsong utan att konkurrera allt för mycket Försäljning med de handlare som redan finns i Angereds och Samtidigt bör det finnas möjligheter att sälja Hammarkullens centrum. Större odlingar kan ha överskottet, att utöka odlingen som livnäring. försäljning vid odlingen. Att ta bort mellanhänderna är ett sätt att få ner konsumentpriset utan att minska producentpri- Ett annat sätt att erbjuda grönsaker till låga priser set. Det kan ske genom att sälja på marknader som kräver mindre arbete för odlarna är att 102 Hur? 103 ejdmark, ens 290 medlemmar. Det finns andra varianter Det finns andra ens 290 medlemmar. under decennier det enda som det första och Ramsjö gård utanför Uppsala exemplet; svenska Karin 2008). Berlin, (personlig kommunikation - ca 150 konsumen personer och två av Det drivs ter får grönsakslådor en gång/vecka levererade i förskott betalar Konsumenterna under säsong. att besöka gården, uppmuntras men gårdenoch dem. odlarna alla beslut tas av två de och av drivs senaste tiden har flera andelsjordbrukPå startat Länsstyrelsen i Västra Götaland och i Sverige fler att starta uppmuntra (W försöker ordost finns redan möjligheten som 2015). I Nordost finns redan möjligheten som att andelsägakonsument ett får (personlig 2015). Något att Dan Melander, kommunikation skulle kunna undersöka vidare är om kommunen gå in som andelsägare i ett andelsjordbruk på och så sätt kringgå lagen upphandling om offentlig (2007:1091) som i stort av sett förhindrar inköp lokalproducerad mat till offentliga (Melan- kök 2013) der, Marknadsföring marknadsföra Att stå på marknader är ett sätt att i odlingarna Om många involverade är sig själv. en del marknadsföring genomsker informella internet Sociala medier och är viktiga kanaler. kanaler för både informell formell och mark- nadsföring. uk = försäljning sker

erbjuda självplock. Det verkar också finnas en också Det verkar erbjuda självplock. efterfrågan redan på det eftersom konsumenter till Hisingentar sig från Nordost för självplock Dan Me- grönsaker (personlig kommunikation av 2015). I utformningenlander, en sådan odling av och mot konsumenterna var tydlighet en behövs de får plocka. vad Andelsjordbr Det finns mångaav andelsjordbruk.typer olika är att konsumenterna med och är Konceptet mellan deläger risken så sätt fördelas grödan. På Samtidigt får båda ett odlare. och konsument bra pris eftersom inga mellanhänder finns och är garanterad till skörden att komma mer av Engagerade får på så konsumenter användning. kunskap om produkterna och sätt bättre kontakt samtidigt som bra produktionsförhållandena, och annars inte kan erbjudas till de som mat också varianter där odlingarnaskulle ha råd. Det finns t.ex. konsumenterna i ett kooperativ, helt ägs av - GartenCoop (personlig kommunika i Freiburg odlarnation Victor Gerdau, 2014). Där är bara föreningenanställda av som äger odlingen och förening- av konsumeras tar alla beslut. Skörden Faktorer -Konsumtion/Försäljning Faktorer Faktorer -Byggmaterial

Byggmaterial För att det ska vara lätt att starta, och för att de uppvärmd byggnad. Enstaka gamla fönster kan som odlar ska känna ett ägande och rådighet över användas till enkla förodlingsbäddar utomhus. sådant som byggs finns det anledning att använda Marksten och tegel kan användas för att göra enkla tekniker och material som är lätta att hante- kanter på bäddar. ra för odlarna själva. Lokala material Återbrukade material Lokala material som lera, trä och sten går bra att Efter flödet av vatten är byggmaterial det näst bygga med. De kräver betydligt mindre resurser största flödet in i våra städer (Muntlig framställ- och energi att producera än t.ex. stål och betong. ning Kalmykova, 2014). Byggmaterial är efter Kan de framställas och inhandlas lokalt gynnar schaktmassor (jord) också den största avfallska- de den lokala ekonomin. Kan de tas (gratis) från tegorin. Kan vi återbruka material några gånger odlingsplatsen gynnar det inte en lokal ekono- till och sedan återvinna det som inte längre kan mi, men bidrar till förståelsen för att utnyttja de återbrukas kan vi spara på jordens resurser både i resurser som finns, behålla platsens identitet och material och i energi. Det finns ett stort överskott historia. Väl använt och planerat kan det göra att på återbruksprodukter idag jämfört med efterfrå- något på platsen som skulle blivit avfall istället gan, delvis på grund av avsaknad av information blir en resurs. om produkterna, delvis på grund av uppfattning- ar om att produkter ska vara nya och att åter- Beständiga material

Hur? brukat är sämre trots att många produkter håller Ibland är robustare material som betong ett bra mycket hög kvalitet (Mörk & Gustafsson, 2014). alternativ, trots en högre klimatpåverkan vid tillverkningen än t.ex. traditionellt trä. Det viktiga I odlingar kan återbruksprodukter av sämre kva- då är att veta att det som byggs kommer att vara litet användas så länge de inte innehåller skadli- kvar, d.v.s. att även de sociala och kulturella sys- ga ämnen. För att bygga odlingslådor kan t.ex. tem som använder det byggda är lika beständiga återbrukat trä användas som inte håller tillräcklig som materialet. kvalitet för att användas i en byggnad. Ett oiso- lerat växthus kan byggas med gamla fönster som håller för låg isoleringsstandard för en modern 104 Hur? 105 s. 148-149 s. 148-149 s. 150-153 s. 150-152 s. 153 s. S 106-111 106 s. 108-111 s. 112-139 s. 112-113 s. 114-115 s. 116-123 s. 124-131 s. 132-139 s. 140-146 s. 140 s. 141-146 s. Steg 2 Steg 3 Uppstart Läroplats Generell utfomning. Generell utfomning. Generell utformning Generell utformning. Generell utformning. Generell Utformning. Generell Utformning. Odlingarnas påverkan Förslag Eget lantbruk Stadspåverkan Introduktionsplats Exempel Rösereds deponiodling. deponiodling. Rösereds Exempel Arkitekter och planerares påverkan Arkitekter och Exempel Angereds produktionslotter Exempel Självförsörjningsenheter Exempel Hammarkullens Tillsammansodling Exempel 1 Introduktionsplats s. 106-111 Generell utformning träd och buskar också kan planteras över tid. Det är bra att ha en tanke på växtföljden, men det viktigaste är att odlarna ges möjlighet att prova Inriktning sådant de vill prova. Eftersom odlarna, deras En gemensamodling centralt som en slags an- behov och deras mål kan variera mycket mellan nonspelare för odling är inriktningen. Syftet med åren kan det vara svårt att hålla en alltför styrd den här odlingen är framför allt att väcka intres- växtföljd. set för odling hos både barn och vuxna genom att odla tillsammans och lära av varandra. Tan- Konsumtion/Försäljning ken är att vidare odlingsprojekt sedan kan växa Den skörd som blir konsumeras av odlarna själ- härifrån. Det är det första steget i att utveckla ett va. Odlarna kan ta hem skörden, men gruppen större odlingsområde och nätverk. kan också laga mat tillsammans på skörden. Fysiska behov S Skala • Närhet till vattenledning eller tak Skalan är liten, med möjlighet till viss utökning • Fröer över tid. Det ska vara enkelt att vara med och fokus är inte att producera stora mängder utan Sociala/administrativa behov att få prova att odla. Odlingen är inte särskilt • En grupp eller ett nätverk, eventuellt en Hur? intensiv och kräver inte daglig tillsyn. officiell förening. • Bevattningsschema bland medlemmar Fokus läggs på sådant som syns, växer snabbt • Informationskanal till alla delaktiga, och ger stor avkastning på relativt liten plats, t.ex. t.ex. maillista, facebook grupp eller solrosor, klättrande bönor, sallad, örter och andra liknande. gröna blad. För att behålla intresset är det viktigt • Gemensamma och öppna arbetsdagar att odlarna ska kunna se effekterna av sitt arbete • Information till intresserade under samma säsong, särskilt om många bara är med en säsong. Därför ligger fokus på annuella grödor, men det hindrar inte att några perenner, 106 Hur? 107 Introduktionsplats -Generell utformning -Generell Introduktionsplats Introduktionsplats -Exempel Hammarkullen

Exempel på introduktionsplats: 1 Hammarkullens tillsammansodling

Hammarkullens tillsammansodling är redan på Figur 45: Introduktionsplats väg att startas under våren 2015 av boende i Hammarkullen Hammarkullen, Sandeslätts förskola, den lokala hyresgästföreningen m.fl.

Skalan är liten, runt 30 kvm till en början men pågår mycket aktiviteter och flera föreningar många andra intresserade finns, både för att vara är aktiva. Att koppla odlingarna till aktiviteter i med i den här odlingen och att ta odlingen vidare. mötesplatsen röda stugan kan vara en del av den Den har på så sätt redan stor potential att fungera lokala förankringen. som ett startskott för andra odlingsinitiativ, även mer kommersiella sådana. För att det ska vara lätt att komma igång med bra jordförutsättningar, för att undvika riskerna för Placeringen är i en solig lätt sydvästlutande slänt eventuella förorenade schaktmassor och för att bakom Hammarkullens Folkets Hus, mycket nära tydligt avgränsa odlingarna odlas i inköpt jord i

Hur? Hammarkullens torg och spårvagnshållplats. Den pallkragar. mycket centrala placeringen stärker ytterligare dess kraft som annonspelare för odling. Om vintern används backen strax väster om odlingsytan som pulkabacke av områdets barn och odlingen bör därför inte permanent utökas för långt åt det Jord hållet, utan samexistera så att platsen är aktiverad Odlingen sker i upphöjda bäddar med byggda året om kanter för att kunna ge en snabb start med bra jord samt undvika risken för att odla i förorenad I mötesplatsen röda stugan mittemot odlingen jord då den inte testats. De byggda kanterna 108 Hur? 109 odling illsammans T ammarkullens on H Illustrati 46: Figur Introduktionsplats -Exempel Hammarkullen

väcker dessutom ytterligare uppmärksamhet och konsumeras bara av odlarna själva under säsong. håller borta t.ex. hundar från att kontaminera Därför behövs varken ett särskilt utrymme för odlingarna. förvaring av skörden, eller tillgång till ett särskilt förädlingskök.

Vatten Många av de grödor som odlas här har grunda rötter och behöver extra bevattning. Regnvattnet från taket på byggnaden intill, Folkets Hus, kan samlas upp och användas. Behövs extra tillskott kan det kommunala vattnet till samma byggnad användas. Täckodling tillämpas för att spara vatten och arbete med ogräsrensning.

Pollinering Den lilla skalan, en central placering och inriktningen på enkelhet gör att pollinerare i form av honungsbin inte inkluderas i den här odlingen. Hur?

Byggmaterial Lådorna byggs av återbrukat trä.

Förvaring & Förädling De redskap som behövs är relativt få och av mindre storlek så ett eget förvaringsutrymme är inte en nödvändighet från början, men om odlingen växer kan plats för redskap anordnas i Röda stugan eller Folkets Hus. Skörden är liten och 110 Hur? 111 5 3 2 6 Mötesplatsen röda stuganMötesplatsen Basketplan Tunnelbaneuppgång 4 5 6 odling tillsammans- 4 1 Pulkabacke Hus Folkets Hammarkullens torg

1 2 3 odling tillsammans Hammarkullens 47 Översiktsplan Figur 1:250 Skala 2 Läroplats s. 112-139 Generell utformning

M XL Inriktning Skala Odlingen är till för att utveckla kunskaper Skalan är större än introduktionsplatsen och kan om odling, jord och kretslopp bland de som växa till en kommersiell skala på flera hektar. Om deltar. Efter att ha odlat här ska deltagarna ha läroplatsen skalas upp kan mer aktiviteter kopplat potential att driva hel- eller halvkommersiella till lärande starta. Kortare kurser kan hållas på odlingar med bra produktion och tillgång platsen. Ju större läroplatsen är desto mer utbild- till försäljningskanaler. Man kan tänka sig ning kan förläggas hit. En större plats med olika flera olika varianter, där en variant liknar odlingsaktiviteter blir dessutom intressantare för tillsammansodlingen i Rävekärr, Mölndal där allmänheten att besöka. odlarna bildat en förening och själva organiserar odlingarna och lärandet av varandra. En annan Odlingen behöver ligga lättillgängligt, men det variant som kräver mer, tar sin förebild i de finns en fördel om det inte är i bostadsområden gemensamma odlingarna i Brunnshög, Lund, eftersom möjligheterna till större odlingar är mer där en halvtids folkhögskolekurs i stadsodling begränsade där. I pedagogiskt syfte kan det också är förlagd, samtidigt som odlingarna startats vara värdefullt att odlingens uppbyggnad är lätt gemensamt av en grupp intresserade odlare. att förstå. Hur? De odlingsutbildningar på heltid som finns i Sverige för vuxna, på Skillebyholm i Järna, på Da För att kunskapen i en förening ska bevaras Capo i Mariestad, på Capellagården på Öland behövs dokumentation om vad som gjorts och på Mora folkhögskola i Skattungbyn kan tidigare. Ska kurser hållas behövs någon som också användas som förebilder för en utvecklad håller i kursen, en plats för kursdeltagarna läroplats, liksom den permakulturinriktade att samlas för teoretisk undervisning och en odlingsutbildning som under några år gavs på någorlunda förståelig utformning av odlingarna. Holma utanför Höör. Alla typer av köksväxter odlas för att lära sig om grödorna. En bra växtföljd behöver finnas med 112 Hur? 113 onsumtion/Försäljning K Ju fler delar kopplat till odling som finns nära kopplat till odling som finns nära fler delar Ju är platsen för att desto bättre eller på en plats, olika delarnalära sig om hur de hänger ihop. i denna som ett självändamål Det kan därför ses många odling att samla typ av element olika bin, kompost, odlingstyper, av som en variation m.m. biodiversitetspark tidigt för att förstå hur det påverkar skördenivå skördenivå hur det påverkar tidigt för att förstå på att Odlandet bör fokusera jordstruktur. och mat, i undervisningssyfte.kunna producera Skörden fördelas mellan odlarnaSkörden men ju större odlingarna blir desto viktigare blir det att lära sig för det. skapa nätverk om försäljning och Läroplats -Generell utformning -Generell Läroplats Läroplats -Exempel Rösereds deponi

Exempel på läroplats: Rösereds deponiodling Röseredsdeponin har förorenad mark och det är på många sätt inte optimalt för att odla, eller för 2 att lära sig om odling, eftersom det inte går att odla i jorden. Å andra sidan är det en mycket stor plats, med goda möjligheter att utöka odlingarna över tid. Placeringen mellan Hammarkullen och Figur 48: Läroplats Rösered Angered har potential att knyta ihop områdena och samla odlare från båda bostadsområdena ske i tillförd jord som separeras från marken. utan att ägas helt av något område. Att aktive- Odlingarna sker därför i upphöjda kantförsedda ra platsen kan vara ett sätt att uppmärksamma bäddar, i dittransporterad jord. Samtidigt startas området mellan Hammarkullen och Angered, också en Nordost-filial till kompostbutiken för ett område som idag kan upplevas mest som en att kunna förse odlingarna med mer jord. Till- nödvändig transportsträcka. gången till ren jord och engagerade människor bestämmer hur snabbt odlingen utökas. Att odla på platsen och synliggöra att det är en nedlagd deponi kan också vara ett sätt att upp- Vatten märksamma problematiken med att deponera avfall. Deponin ger en möjlighet att lära sig om kretslopp, och ytterligare uppmärksamma vikten

Hur? av bra jord. Det kan lösas under tillfälliga perioder genom att I början är den inte så intensivt odlad, men i takt ställa dit en tank, men desto större odlingarna med att odlingarna utökas, desto intensivare blir blir ju större blir också behovet av vatten. Ett sätt odlingarna skulle kunna vara att utnyttja det regnvatten som faller mellan bäddarna. Om hela odlingsområ- det är täckt med ett tätskikt når inte regnvattnet den förorenade marken utan rinner istället av. Tätskiktet täcks för att inte synas och inte för- Jord störas. Uppbyggnaden kan jämföras med den Eftersom marken är förorenad behöver odlingen 114 Hur? 115

. ring & Förädling va Bikupor placeras för att förstå pollinering och och Bikupor placeras för att förstå pollinering biodling. För Någon förvaring från typ av för redskap behövs är viktig förvaring skörd och av början. Förädling det behöver till odling varför kunskap kopplad finnas tillgängligt för odlarna. på hur en odling följande sidor följer exempel På med utgångspunkt odling i läroplatstypen av i tre steg på den före detta skulle kunna utvecklas Röseredsdeponin. mersiellt och sälja grönsaker sälja utbud med bredare mersiellt och under en längre placeras därför på och säsong odlingsplatsen. och finns idag kaniner eller harar området På ett De kan innebära rådjur. med stor sannolikhet någonproblem för odlingarna form kräva och av stängsel Pollinering vatten/år. Man vatten/år. 3 /år och person i ett hushåll. (MittSverige person i ett hushåll. (MittSverige /år och 3 Skulle bara kommunalt vatten användas för användas vatten Skulle bara kommunalt hela ytan skulle det innebära ett av bevattning ungefäruttag av 4000-6000 m som används för gröna tak. Vattnet leds genom för gröna tak. Vattnet som används en grusbädd som filtrerar bort samlas skräp och sedan upp vid lågpunkter behål- i täta nedgrävda Nedsänkningen hålla vattnet hjälper till att lare. minskas. för bakterietillväxt risken och svalt Därifrån kan odlarna det med t.ex. hämta upp handpump. eller en enkel en hink på ett kort rep, med att samla upp regnvattnet En annan fördel är att det förorenade marken innan det når den från deponin förhindras att bli lakvatten då också som för med sig föroreningar och ut i vattendrag grundvatten. kan jämföra det med en normalförbrukning på ca 50 m ösereds deponi Rösereds -Exempel Läroplats - för att minska vat kan användas Täckodling tenförbrukningen, passar till odlingen och utan Växthusodling är maskiner i upphöjda bäddar. viktigt att förstå för någon- vill odla kom som Vatten AB, 2015) Att inte bara bevattna ytan med bevattna 2015) Att inte bara AB, Vatten minskar därför påfrestningen vatten kommunalt - ungefär motsva vattensystem på kommunala rande utbyggnaden 25 standardhushåll. Ska av dra dit bra att vara kan det dock försäljning ske en ledning för en säkrare vattentillgång. Läroplats -Exempel Rösereds deponi uppstart

Uppstart av Rösereds deponiodling Enkelt & tillsammans den senast tillagda jorden följs av de mest nä- ringskrävande växterna. Ogräs och kompost som inte är lika attraktiv för möss och fåglar kan läggas direkt i nya odlingslådor. Där planteras sedan näringskrävande pumpa och squash som kan växa i just komposthögar. På så sätt får odlingen M en slags årsringar utefter hur snabbt de kunnat Rösereds deponiodling startas i mellanskala, t.ex. utökas, vilket också blir ett minne av hur odling- som en utökning av Hammarkullens tillsam- en växt fram och hur mycket jord som kunnat mansodling. I anslutning till den bilinfart som re- produceras varje år. dan finns tas en liten yta i anspråk för en gemensam odling. En container tas dit för att förvara Val av grödor har fokus på sådant som växer redskap, fröer, vattendunkar och annat som kan ovan jord och inte förvaras, t.ex.: sallad, spenat, behövas för att starta upp. Containern placeras mangold, gröna blad, tomater, örter, kryddor, intill cykelvägen och bilinfarten, och målas för paprika, chili. att annonsera odlingarna. En liten angöringsplats finns för transporter med både bil, cykel eller till Fysiska behov fots. • Närhet till vatten • Kompostservice Fotbollsplanen bevaras som den är. Ytan öster Hur? • Redskapsskjul om fotbollsplanen är idag bevuxen med buskage. • Material till odlingslådor och komposter Den bevaras för att ha en plats att studera hur • Täckmaterial växtlighet och djurliv utvecklas på den ursprung- • Fröer liga deponin. Deponigränsen märks ut med salix för att tydliggöra var den förorenade marken Sociala/administrativa behov finns. Försök att rena marken med fytoremedie- • Samordnare ring görs tidigt på hela deponiområdet. • Arbetsgrupper • Skötselinformation Växtföljden följer odlingarnas utökning så att • Dokumentation 116 Hur? 117 “Vilt” Fotbollsplan Skog Övrig mark Odling Fytoremediering Cykelväg Trädplanterad deponigräns Trädplanterad väg Körbar Uppstart 49: Figur dling deponio sereds Rö 1:4000 Skala Läroplats -Exempel Rösereds deponi uppstart

Odlingslådor Odlingslådor kan göras i många olika varianter. En vanlig bredd på både markbäddar och odlingslådor är 120 cm eftersom de flesta människor beräknas nå ca 60 cm med sina armar. Om man kan komma åt från båda sidorna så kan man då nå hela bädden ganska bra, vilket underlättar rensning och skörd. Många av de organoponic-bäddar som finns i Havanna är långa, liknande fält på friland. De kan sträcka sig bortåt 100 m utan uppehåll. Jag har valt att göra max- Figur 50: Odlingslådor imalt 10 m långa lådor i förslaget för att det ska vara lättare att gå mellan rader. I odlingarna finns också varianter på både lådor och andra upp- böjda bäddar som t.ex. örtspiraler. Odlingslådor kan byggas utav de flesta material; betong, tegel, trä, plåt, sten m.m. så länge det inte innehåller något som kan förorena odlingarna. Bildäck Figur 51: Mått Odlingslåda används ibland men är tveksamma av just den

Hur? anledningen. Jag föreslår återbrukade brädor utan impregnering från Göteborgs återvinningsstation Alelyckan. De får stora mängder med trä till för- bränning som skulle kunna användas. Träplankor förmultnar med tiden och behöver bytas, men Max 10 000 mm den förmultningen bidrar också till mer organiskt material i jorden, vilket är positivt.

1200 mm 118 Hur? 119 Körbar väg Körbar Container för förvaring Odlingslådor Odlingsområde Slutna komposter 1 1 sereds deponiodling Rö Figur 52: Uppstart Skala 1:500 ösereds deponi uppstart deponi Rösereds -Exempel Läroplats Läroplats -Exempel Rösereds deponi uppstart

3 3 2 1 1

1 Soltåliga örter, t.ex. rosmarin 2 Skuggtåligare örter, t.ex. mynta Figur 54: Exempel på örtspiral 3 Större bladgrönt, t.ex. mangold, rödbetor (Hulthe, 2014) Återgiven med tillstånd 4 Större växter med djupare rötter t.ex. små buskar För att få mer kompostjord så kan t.ex. kasserade Figur 53: Variant på odlingslåda musslor och drav från stadens bryggerier kom- Variant där växter med olika rotdjup och solbehov kan växa posteras. Dugges producerar ca 100 ton drav/år i samma låda. Lådvarianten liknar örtspiraler där en liten (torrvikt) (Bécu, Hermida Calveiro, Dimitrescu, odlingsplats utnyttjas på höjden för att få olika sollägen för olika Jónsdóttir, Mörk & Smaradóttir, 2014). Det säljs

Hur? växter. idag till en bonde i Sätilla som kofoder. Scan- Jord fjord producerar ca 100 ton vardera av musslor Under handelsträdgårdarnas storhetstid fanns och skal/år (färskvikt). En del av det används utvecklade system för att få biologiskt avfall till redan i försök som jordförbättring på åkrar. handelsträdgårdarnas komposter (Olausson, Komposterat skulle det innebära ett tillskott på 2014). Idag finns inte de systemen kvar, men uppskattningsvis runt 100 kbm kalkrik jord/år. skulle kunna byggas upp. Komposterat avfall från Fler företag med stora mängder organiskt av- Hammarkullens 7000 invånare skulle maximalt fall finns sannolikt i staden. Ganska snart skulle kunna ge 290 kbm jord/år, eller jord till ca 60 en stor odling kunna byggas upp om drivande stora odlingslådor med måtten 10 x 1.2 x 0,5 m. människor finns. 120 Hur? 121 l l l fa r e v s o d k t a s ö örklaring k s i nni d/G ä Sak Gröna r log Ridhus rås Sto o M J io rd Scanfjo B Teckenf Lokala ranger Restau Göteborgs ggerier Bry Gymnasie Angereds bolaget ds- Bosta - ompost butiken K on odukti ösereds R Deponiodling Lokala Privatpersoner För att producera störreFör behövs större odlingsjord kvantiteter mängder organiskt finansierar filial. Bostadsbolaget avfall. hanteras av Avfallet kompostbutikens sina i avanställningen att betala för komposthanteringen en lokal person genom terra det kan biokolinblandad preta in från Gröna köpas Förutom bostäder. från det närliggandeSak och hästgödsel ridhuset 55: MatJordspr 55: Figur Figur 56: Vy från infart till odlingsområdet i UppstartsFasen Hur?

122 Hur? 123 Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2

Steg 2 av Rösereds deponiodling Intensivare & produktivare och deras utformning är mer inriktad på effektivisering. Det går att nå längre in bland odlingarna med fordon för att hämta grönsaker för leveranser. Odlingen delas på så sätt upp i en mer offentlig del som också kan ha självplock, och en L mer produktionsinriktad del. Odlingen utökas i takt med att mer kompost och jord tillförs till odlingslådorna. När odlingsaktivi- I utkanten av produktionsodlingen finns en teten ökar och fler människor vistas på området öppen samlingsplats utomhus. Platsen ligger i an- under längre tid behövs mer faciliteter. Kom- slutning till fotbollsplanen och kan användas som posttoaletter bör därför anläggas. Rent vatten samlingsplats av både fotbollsspelarna och odlar- behöver dras hit sommartid för att kunna skölja na. Den blir på så sätt en viktig kopplingspunkt grönsaker som ska säljas, och för extra bevatt- mellan den befintliga fotbollsverksamheten på ning. Det faktum att vattnet endast används platsen och den nya odlingsverksamheten. sommartid gör att rören kan vara oisolerade, dras utomhus och stängas av inför vintern. Ingen Fytoremedieringsförsöken att rena marken med särskild gassäkring behövs vid rören eftersom hjälp av växter fortsätter väster om odlingarna eventuell gas ventileras ut och inte hamnar i ett samtidigt som området med ”vild natur” som slutet utrymme. tidigare avsatts fortsatt också bevaras öster om

Hur? fotbollsplanen. Så småningom kan också ett växthus anläggas. Kontrollerad kompost integreras delvis i växthu- Eftersom odlingen nu är intensivare kräver den set, liksom lagring av regnvatten och förråd. Den mer tillsyn. Kurser hålls på med viss regelbun- tidigare komposten har byggts om till odlingslå- denhet och någon i odlingsgruppen är på plats dor. Extra komposter kan också anläggas bakom nästan varje dag under de intensivare perioderna. växthuset. Särskilt växthuset behöver tittas till för bevattningen. Växthuset är delvis automatiserat, då det En del av området utökas till mer produktionsin- droppbevattnas och har ventilationsluckor med riktad odling. Försäljning kan ske från de delarna automatiska öppnare. Allt behöver ses över och 124 Hur? 125 Växthus Bikupor samlingplats Skyddad “Vilt” Skog Fotbollsplan Övrig mark Publik odlingsdel Publik Produktionsdel Fytoremediering Cykelväg Trädplanterad deponigräns Trädplanterad väg Körbar 1 2 3 2 1 3 niodling dep o sereds Rö Steg 2 av 57: Figur 1:4000 Skala Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2

varma dagar behöver växthuset öppnas manuellt också.

Bikupor placeras på kullen i närheten av masten, dit det går att köra med fordon. Det är en bit från besökare, men ändå lätta att komma till när det behövs.

Odlingen sker fortfarande i lådor, med marktäck- ning och gemensamt.

Fysiska behov • Vatten sommartid • Kompostservice • Växthus • Redskapsskjul • Material till odlingslådor och komposter • Täckmaterial • Toaletter Hur? Sociala/administrativa behov • Samordnare • Arbetsgrupper Figur 58: Organoponicós i Havanna. • Skötselinformation (Ormerod, 2013) Återgiven med tillstånd • Dokumentation Ett produktionsområde med striktare rak och rationell • Utbildare utformning växer fram i steg 2, likt dessa organomponicós i • Möjlighet att administrera viss försäljning Havanna

126 Hur? 127 Samlingsplats Komposttoaletter Växthus Slutna komposter Offentlig odlingsdel Produktionsdel Vattenuppsamling 3 4 1 4 1 3 59: Steg 2 59: Figur dling deponio sereds Rö 1:1000 Skala Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2

Exempel på Växthusdesign kantförstyvad betongplatta för att hantera even- Växthuset på Röseredsdeponin är inte aktivt tuella luftfickor i marken under och förhindra uppvärmt. Kompostering integreras delvis i att gas kommer in via grunden. Massan i golvet växthusets norrvägg för att kunna få extravärme buffrar värme liksom vattentankarna och bidrar och tidigare säsong, samtidigt som det är enkelt till utjämningen av temperaturen över dygnet. att fylla på kompostjord i bäddarna inne i växt- Ventilationsluckor i taket öppnas automatiskt huset. På norrväggens insida finns mörka vat- med vaxstyrda reglage, men behöver ses över och tentankar som samlar regnvatten för bevattning öppnas mer manuellt under riktigt varma dagar. och ger jämnare temperatur under dygnet. De Reglagen plockas ner och förvaras frostfritt un- 14 vattentankarna kan maximalt hålla totalt 19,6 der vintern. Den norra delen av taket är lutad åt m3 vatten, vilket är ungefär en månads regn. I söder för att solceller ska kunna omvandla solens växthuset finns odlingslådor som droppbevattnas energi till elektricitet som kan användas i växthu- från vattentankarna. Det finns inga rör dragna i set vid behov. Plats för redskap finns integrerat i marken, p.g.a. gasrisken. Grunden består av en norrväggen. Förråd för redskap som i huvudsak

Figur 60: Baksida av Växthus med förråd och kompost

Hur? 2 3 3

1 1 Kompostbänk 2 Förråd frilandsredskap 3 Förråd växthusredskap 128 Hur? 129 1 5 4 7 110 cm Kompostbänk Vattenbehållare Odlingsbäddar betongplatta Kantförstyvad Solceller Ventilationsluckor 1 4 5 6 7 8 6 120 cm - äxthus 90 cm 6 120 cm 90 cm 8 6 60 cm

3,8 m används i växthuset nås inifrån och större nås inifrån och för i växthuset används Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2 steg deponi Rösereds -Exempel Läroplats V Figur 61: Interiörperspektiv För att växterna skugga ska För minimalt varandra lägre som basilika och odlas i exemplet växter medan högresallad på södersidan mer och råd för de ofta mer skrymmanderåd för de ofta mer redskap som i ute nås utifrån. huvudsak används Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2

djuprotade grödor som tomater och växthusgur- patogener utan även tungmetaller, läkemedeles- ka odlas i de bakre bäddarna. Tomater kan ha rester och andra föroreningar finns skäl att inte rötter på över en meters djup (Jordbruksverket, använda det till odlad mat, men man kan använda 2007). För högre tomatavkastning/ kvm bör det till att odla annat. För även om användnings- därför bäddarna vara djupa. Växthuset i exemplet områdena är mer begränsade idag så behöver med förråd och kompost är ca 8 x 31m. Av det systemen byggas upp för att kunna återföra nä- är ca 78 m2 odlingsyta. Jordbruksverkets exempel ringen till jorden. Många läkemedelsrester bryts för liknande ouppvärmd växthusodling anger dessutom ner bättre och sprids mindre i jord än i en skördenivå på 12,8 kg/ m2 för tomat. Skulle vatten, eftersom de är vattenlösliga. tomat odlas på all odlingsytan i växthuset skulle det ge en avkastning på knappt ett ton tomater. På Röseredsdeponin finns också en problematik Ett uppvärmt växthus beräknas nästan fördubbla med att dra avloppsrör i marken eftersom de den beräknade avkastningen. måste gassäkras där de kommer upp ur marken i ett slutet utrymme. Därför föreslår jag att inte- Komposttoaletter grera komposttoaletter i odlingarna på Röse- Innan vattentoaletten blev allmän användes redsdeponin. Komposttoaletterna muras med s.k. “night soil” från städernas alla utedass som lecablock. Ventilering av komposten drivs med värdefull jordförbättring. (Queiroz, 2009) Ofta en liten vindsnurra på taket. Varje toalett har två återfördes den till den stadsnära jorden som på fack, där ett används och ett alltid komposte-

Hur? så sätt fick en del av näringen från omlandet. ras. Komposten från toaletterna används för att Även mer nyligen existerade sådana system. 14 gödsla träd i den västra delen av deponin. På så av 15 av Kinas största städer var tills för ett par sätt byggs en ny, bättre jordstruktur upp, ovanpå decennium sedan i stort sett självförsörjande på den gamla deponin. mat (Kennedy, Cuddihy & Engel-Yan, 2007). Det mesta av den maten producerades i förorternas jord som hölls bördig med hjälp av behandlat avfall från städernas latriner.

Eftersom toalettavfallet idag inte bara innehåller 130 Hur? 131 omhussamlingsplats Figur 63: Ut Takkonstruktion på uteplats i Torups ekoby, Danmark. ekoby, på uteplats i Torups Takkonstruktion tak Figur 62: Självbärande - - ngplats Utomhussamli produktionsodlingenI kanten av finns en sam ett tak med väggar av lingsplats bestående som Den kan byggas mot sydvästvindarna. skyddar ett runtmed en teknik där upp sig själv tak bär staplas så att de bär varan genom att stockar dra. Strukturen kan göras växer de träd som av om man är enkelt resas relativt på platsen och många som hjälps åt. Att bygga tillsammans är ägande samhörighet. viktigt för känslan av och så sätt fås ett stort utrymmePå utan bärande rökhål bildas i pelare att samlas på. Ett naturligt grilla på eller mitten så platsen passar bra att även som utomhuskök. använda Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2 steg deponi Rösereds -Exempel Läroplats Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2

Steg 3 Odlingscenter & samlingsplats ett sådant sätt att det uppfyller livsmedelsverkets krav för förädling av grönsaker för att göra det möjligt att sälja förädlade produkter. Vatten är XL draget till köket och ledningarna gassäkras. Odlingen är nu så pass stor att den bidrar väsent- Odlingen utökas till i stort sett hela den plana ligt till grönsaksförsörjningen i området. En del ytan. Fytoremedieringsexperimenten fortsätter avgränsas också för privata odlingar. Boende eller enbart i den västra sluttningen. Odlingslådorna föreningar i närheten kan få egna lådor. Det gör för större produktion har utökats i organopo- att många rör sig i området sommartid. För att nicós modell liknande radodling i ett mer kon- inte konkurrera med verksamheten på Lärjeåns ventionellt jordbruk. Det rätvinkliga underlättar trädgårdar startas ett tätt samarbete där utbild- framkomlighet. Samtidigt som de maximalt 10 ningar kan förläggas på båda platserna med olika meter långa lådorna bryter upp raderna och inriktningar. Lärjeåns trädgårdar har redan bra minskar känslan av oändligt jobb i början av en odlingsmark och kan t.ex. lära ut jordbearbetning rad. bättre. Dessutom har de ett större café, en liten konferensanläggning, fler sidoverksamheter och Intill komposttoaletterna byggs ett enkelt kök en centralare placering. Röseredsodlingen har och samlingsplats, i huvudsak för att husera odlings och kretsloppsfokus, där de producerade

Hur? kursdeltagare för de odlingsutbildningar som till volymerna är större eftersom platsen är större. större delen förläggs hit. Samlingsplatsen funge- Fytoremedieringsförsöken erbjuder specialiserad rar också som kontrollerat och uppvärmt förod- kunskap om hantering av förorenad mark lingsrum på våren. Sommartid används köket och samlingsplatsen även som café några dagar i Platsen norr om masten och kullen har inte veckan, mestadels helger. Utanför finns plats för använts som deponi och anses inte vara förore- uteservering i samma område där odlingen en nad. Norrläget och skuggning från träd är inte gång startade. Småskalig försäljning av grönsaker optimalt för odling men här finns möjlighet för sker på plats, i caféutrymmet och utanför, liksom småskalig djurhållning, där gödslet också kan an- självplock i en avgränsad del. Köket byggs på vändas för att bygga upp bra näringsrik odlings- 132 Hur? 133 5 Samlingsplats ute Samlingsplats fryshus och Lastbilscentral Kök/café/samlingsplats Växthus Bikupor Cykelväg Trädplanterad deponigräns Trädplanterad väg Körbar 3 5 6 1 2 6 1 2 3 Skog Fotbollsplan Djur Övrig mark Publik odlingsdel Publik Produktionsdel odlingar Privata Fytoremediering “Vilt” 64: Steg 3 64: figur dling deponio sereds Rö 1:4000 Skala Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2

jord. Då det råder brist på ekologisk kycklingkött Sociala/administrativa behov och kommunen efterfrågar detta så skulle det • Möjlighet att hålla längre kurser, t.e.x. kunna vara en idé. Lagen om offentlig upphand- folkhögskoleutbildning eller liknande ling gör det svårt för kommunen att köpa in små • Utbildare kvantiteter, vilket också gäller för grönsakerna • Personal som produceras. Alternativa djurslag är får, getter • Registrerat företag eller fiskodling. På andra sidan vägen finns Göte- • Möjlighet att administrera försäljning borgs fryshus, med plats för lastbilar. Där skulle lastning för längre transporter kunna ske och vid behov frysning.

Fysiska behov • Vatten sommartid • Kompostservice • Växthus • Redskapsskjul • Material till odlingslådor och komposter • Täckmaterial • Toaletter

Hur? • Förädlingskök • Försäljningsyta • Förodlingsplats • Plats inomhus för utbildning.

134 Hur? 135 Växthus ute Samlingsplats Komposttoaletter Kök/café/samlingsplats 6 Vattenuppsamling 1 3 4 6 4 1 3 65: Steg 3 65: Figur dling deponio sereds Rö 1:1000 Skala Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2

Exempel på design av Kurslokal, på en gång placeras den på en bänk mellan dis- kök, café, butiksyta och krum och kök. Diskrummet och köket har visuell förodlingsplats kontakt genom en öppning ovanför diskbänken. Det är dels för att inte separera den som arbetar Byggnaderna anläggs på plintgrund för att even- i diskutrymmet från de övriga, men också för att tuell uppstigande gas från deponin ska kunna den som kommer med en leverans från trädgår- ventileras ut. Plintgrunden kräver att byggnaden den enkelt ska kunna påkalla uppmärksamhet höjs från marken och gör att en trappa och ramp från kökspersonal. anläggs till entrén. Byggnaden är inte särskilt stor och större delen av tiden används den som Både köket och caféutrymmet har visuell kontakt klassrum med tillhörande kök. Söderväggen har med trädgården så att man kan se om något hän- stora fönster som släpper in den låga vårsolen. der och för att kunna visa och peka vid utbild- Det stora takutsprånget dämpar solinstrålningen ningstillfällen. sommartid, då solen står högre på himlen. Serveringsutrymme finns både inne och utanför Under våren ställs odlingsbänkar upp längs entrén, liksom plats för grönsaker och förädlade söderväggen för förodling. Vid behov kan extra produkter till försäljning. odlingslampor också hängas upp. Lokalen är tillräckligt stor för att fortfarande fungera som

Hur? samlingsplats och klassrum under vårens förod- lingsperiod. Köket är byggt med ytor som är lätta att göra ren för att kunna godkännas som föräd- lingskök.

Diskrummet är placerat så att leveranser från trädgården först kommer dit, efter att ha sköljts av utanför. Det är för att de som arbetar i träd- gården inte ska gå in med jordiga kläder och skor i köket. Finns ingen som kan ta emot leveransen 136 Hur? 137 k okal/Café/Kö 2 3 1 8 7 4 k odling/Kö 5 Kursl Figur 66: Framsida okal/För 6 Skala 1:150 Figur 68: Kursl k okal/Café/Kö Samlingsplats/Café Diskutrymme Bageri Kök Sköljplats Köksingång Förråd Kassa 6 7 8 1 2 3 4 5 Läroplats -Exempel Rösereds deponi steg 2 steg deponi Rösereds -Exempel Läroplats Figur 67: Kursl Skala 1:200 Figur 69: Illustration steg 3 Hur?

138 Hur? 139 3 Självförsörjningsenheter s. 140-146 Generell utformning lott, men till skillnad från introduktionsplatsen och läroplatsen finns ett större utrymme och jord från början vilket underlättar för att också odla stapelgrödor som potatis och rotfrukter. Inriktning Odlingarna är till för dem som vill ta sitt odlingsprojekt vidare och odla i större skala än en od- lingslåda eller kolonilott, med möjlighet att sälja överskott. Odlingarna är individuella och varje Konsumtion/Försäljning person, familj eller grupp har en lott på 500-1000 Odlingarna producerar mest för husbehov, men m2 att själva förfoga över och möjlighet att bruka genererar också ett överskott för försäljning. en del i ett växthus. Då gemensamma delar finns, även om odlingarna är privata, behövs någon typ Fysiska behov av förening för att hantera t.ex. inköp av gemen- • Jordkällare samma redskap. Föreningen kan också samordna • Vattenledning försäljning och odlarna kan hjälpa varandra vid • Växthus behov. • Redskapsskjul • Område för kompost Här odlas i den befintliga jorden, med i huvudsak • Tillgång till toaletter handredskap och småskaliga maskiner. • Tillgång till förädlingskök Hur? Sociala/administrativa behov • Förening XL • Försäljningskanaler Skala L & • Individuella kontrakt direkt eller via en Skalan är 500-1000 m2/ produktionslott. Sedan förening. tillkommer plats för gemensamma ytor. För att dra nytta av varandra finns runt 10 lotter samlat, vilket innebär en total yta på ca 5000-10 000 m2. Varje odlare väljer själv vad de vill odla på sin 140 Hur? 141 - 3 eller skaffat sig kunskapen på annat sätt. eller skaffat sig kunskapen till odlingen etableras en skogsträdgårdKopplat som odlarna ifrån. Den kan också kan skörda pedagogisk för visning och verksamhet. användas Odlingen till stadsparken har en viktig koppling för och Lärjeåns Försäljning och trädgårdar. ädling kan samorganiseras med Lärjeåns träd- gårdar engagerade och i introduktionsodlingar i Angereds hit. Närheten till stadspark kan lockas bostadsbebyggelse centrum och kan underlätta samarbeten också försäljning, men det behövs förmedlare och aktörer, som med kommunala Lokalt Göteborg. äger Kan deläga marken. de också Kommunen grödan- försäljning till kom borde det underlätta Det närliggande verksamheter. Blå stället munala Angeredsoch gymnasium kan i så fall bli viktiga i betalas Kanskekan markhyran konsumenter. mat? Figur 70: rsörjningsenheter ö Självf Angered - -

2 XL & L

Angereds produktionslotter Angereds Exempel på självförsörjning: på självförsörjning: Exempel Elva intresserade odlare som kan visa att de tidi intresserade odlare som kan visa att de Elva Mitt förslag innebär större en odlingslotter och placering längre västerut. Dels för att marken dels på grundär lite planare där, att det är av Dessutom är det närmare till kommunikationer. närmare till faciliteter på Lärjeåns trädgårdar troligtvis närmareoch vid till vattenledningar Angereds arena. Kamelparken förläggs istället på delen finns den mer kuperade östra delen. I den grodor som med mycket en liten våtmark också bör bevaras. i Nordost och en del av ytan för kamelparken ytan för kamelparken en del av i Nordost och dessa od- för föreslås från Fastighetskontoret lingslotter. gare kan hantera ska klimat och odlat i liknande Det kan vara lan erbjuds en produktionslott här. odlat på Läroplatsen, någon med och som varit Självförsörjningsenheter Självförsörjningsenheter Angered -Exempel Kommunen äger en bit jordbruksmarkKommunen intill Angereds centrum. Idag gårfår där men det att startafinns visioner om på en kamelpark gör Samtidigt marken. en Hushållningssällskapet utredning om att startaodlingslotter på 300 m Figur 71: Befintligt Skala 1:5000 1 Angereds gymnasium 1 2 Angereds arena 2 3 Lärjeåns café Angereds stadspark Lärjeåns trädgårdar Betesmark 2 Skog Gräs/Övrig mark 3 Bilväg Gång/cykel Vatten

Vatten om vattenkvalitén i Lärjeån att det också kan vara förorenat med andra ämnen. Om vattnet i ån ska användas för bevattning behövs prover på kvaliten. Vatten skulle eventuellt kunna tas från Lärjeån, men måste då prövas av mark och miljödomsto- Regnvatten kan samlas in och vattenbesparan- len. Eftersom Lärjeåns dalgång är ett natura 2000 de åtgärder kan göras, men det behöver finnas

Hur? område är påverkan extra känsligt. Risken finns tillgång till rent vatten från början, också för att dessutom att vattnet innehåller föroreningar. kunna sälja grönsaker från odlingarna. Uppströms rör sig ån i huvudsak genom jord- brukslandskap, vilket inte borde orsaka farliga Varje odlare har möjlighet att odla en egen yta i föroreningar. Analyser som gjorts visar förhöjda växthuset för att förlänga säsongen. Hur stor yta halter av växtnäringsämnena kväve och fosfor som varje odlare disponerar beror på hur många i vattnet, vilket är positivt för att odla. Kvävet av odlarna som vill använda växthuset. Om alla och fosforn i vattnet är troligtvis ett resultat av elva odlare samsas får varje odlare tillgång till ca 2 läckage från de jordbruk som ligger uppströms. 15 m växthusyta. Samtidigt indikerar den information jag hittat 142 Hur? 143 Lärjeåns trädgårdar Kamelfarm Skog Gräs/Övrig mark Produktionslotter Skogsträdgård Angeredsstadspark Gång/cykel Bilväg Vatten otter onsl odukti pr Angereds 72: Figur 1:2000 Skala Självförsörjningsenheter -Exempel Angered

odlare använder jordkällaren får varje odlare ca 8 m2 i jordkällaren.

Tillgång till förädlingskök underlättar för inkom- Jord ster och minskade matutgifter även utanför skör- Eftersom ytan för närvarande är en gräsvall desäsong. Ett samarbete med Lärjeåns trädgårdar behöver den brytas och jorden behöver bearbe- kan ge tillgång till deras kök för förädling. tas, d.v.s. plogas och harvas, eller bökas upp av grisar. Att det är en vall idag innebär också risk för knäpparlarver de första åren efter att vallen brutits, samt ett troligt högt ogrästryck. Jorden är lerig vilket innebär att den är tung att bearbeta, för både maskiner och människor, men har andra fördelar såsom generellt mer växttillgängligt kalium bundet i jorden. Där finns en gemensam kompost och komposttoaletter som båda sköts av kompostbutiken.

Pollinering

Hur? Bikupor kan placeras om någon är intresserad av att sköta dem.

Förvaring & Förädling

Gemensamt redskapsförråd finns och en jordkällare göms i sluttningen intill. Om alla elva

144 Hur? 145 2 Växthus Redskapsbod Jordkällare Komposttoaletter Kompostområde 1 2 3 4 1 4 otter 4 onsl odukti 3 pr Angereds 73: Figur 1:500 Skala Självförsörjningsenheter -Exempel Angered

Figur 74: Illustration Angereds produktionslotter Hur?

146 Hur? 147 Självförsörjningsenheter Självförsörjningsenheter Angered -Exempel 4 Eget lantbruk s. 148-149 Generell utformning

Intensitet Eftersom detta är en huvudsaklig inkomstkälla, Inriktning krävs det att de som odlar arbetar med odlingar- När kunskapen utvecklas, finns också möjligheter na varje dag under säsong. att ta det vidare till en helt professionell nivå, där målet är att odla för att sälja och få en inkomst Vatten som går att leva på från odlingarna. Behovet av Tillgång till rent vatten behövs för försäljning. att vara nära bostadsbebyggelsen blir inte lika För bevattning behövs ofta mycket vatten och stort när det är en persons arbete att ta hand om beroende på vattentillgång, topografi, jordens odlingen. Den privata odlingen är heller inte lika struktur och dräneringen kan det vara klokt att publik som de gemensamma odlingarna och har anlägga en damm som vattenreservoar. Dammar därför inte lika stort behov av att många passerar och våtmarker är också viktiga för den biologiska platsen. mångfalden.

Växthus för att förlänga säsongen är viktiga för XL de flesta kommersiella odlare. Skala Jord

Hur? För en helt kommersiell odling som ska ge en Den större och kommersiella skalan behöver huvudsaklig inkomst till en eller flera personer oftast mer maskinell jordbearbetning, i alla fall behövs generellt större ytor. De finns i Nordost, för delar av odlingen, men det är upp till odlarna men jag väljer att inte förlägga det egna företaget själva och alternativa systemlösningar finns. mellan Hammarkullen och Angered, utan lite längre bort för att fokusera de mest bostadsnä- Grödor ra odlingsplatserna för odlingar som involverar Det kan löna sig att specialisera sig på sorter som många människor. Därmed inte sagt att ett eget få andra odlar, samtidigt som det måste finnas odlingsföretag inte kan eller bör vara nära boen efterfrågan. Den multietniska befolkningen i stadsbebyggelse. Nordost efterfrågar ofta andra grönsaker än de 148 Hur? - - - 149 - - ösered är mycket svårt som enda är mycket 2 av skörden, samtidigt som Lammet och Bonden Bonden som Lammet och samtidigt skörden, av kunder ett störrekan erbjuda sina utbud. Den är ett sätt att startatypen samarbetsavtal företa get. Det ger en enklare start, med ett etablerat om en även försäljningskanaler, och kontaktnät m odling på 500-1000 fråga om det de äter. mer kunskap på utformningInget exempel placering av och eftersom det att ges, det egna företaget kommer Hammarkull inte placeras i fokusområdet mellan Angeredsen och Centrum. inkomstkälla. att mark kommunal Det finns också om gott den som För arrendera direkt från kommunen. redan odlat på någon platserna de andra av som med gått till och en eller kanske presenterats, R på Läroplatsen, folkhögskoleutbildning försälj och deponiodling, kan ett bra kontaktnät m flera odlingar O star ningskanaler upparbetats. tas finns goda möjligheter till etablerade kanaler Samarbeten kan gynna alla parter, för försäljning. samtidigt som området gör för att ha ett sig känt fler som Ju stort lokalodlade grönsaker. utbud av lär sig om odling, desto fler kan förväntas efter - av deras av 2 ring & Förädling va onsumtion/Försäljning startade lantbruksföretag. Lammet och Bonden, startade Lammet och lantbruksföretag. har efterfrågat någonen fårgård utanför Gråbo, som vill odla grönsaker på 500-1000 m K få sålt och med kunder Hur man ska få kontakt biten för små ny är ofta den svåraste sina varor Redskap kommer alltid att behövas, och en plats och alltid att behövas, kommer Redskap för att förvara det gäller dem. När förvaring av som odlas, förädling beror det på vad och skörd men för mer än säsongsförsörjning behövs någon förvaring. typ av För Pollinering ett bredare kan ge och Honung en extra inkomst det bidrar utbud för försäljning, samtidigt som till att pollinera grödorna. som traditionellt finns i butikerna. Austads finns i butikerna.som traditionellt gård sig på asiatiska grönsakersom specialiserat har odlingen När ska t.ex. många asiatiska kunder. beräk- av delvis styrs sortvalet kommersiell vara investeringar arbetstid och ningar på hur mycket det inkomst till hur mycket i relation som krävs kan ge. mark. Lammet och Bonden skulle sedan köpa in Bonden skulle sedan köpa mark. Lammet och till sin egen skörden gårdsbutik.det mesta av På så sätt får grönsaksodlaren en säkrad försäljning Eget lantbruk - Generell utformning - Generell lantbruk Eget Stadspåverkan s. 150-153 Odlingarnas påverkan På Hammarkullen Angered Jag har valt att placera odlingarna på platser där de har möjlighet att påverka stadsrummen Figur 75: utomhusaktiviteter och i Hammarkullen och Angered och framförallt Byggnader idag upplevelsen av att röra sig där emellan. Figur 75 visar de byggnader och utomhusaktiviteter som finns i och mellan Hammarkullen och Angered. Det här är platser som människor kan tänkas röra sig till och från. Få av de befintliga aktiviteterna och byggnaderna binder ihop Hammar- kullen och Angered. Aktiviteterna vänder sig i huvudsak inåt, mot det egna området. Skulle fler av de platser jag pekat ut som lämpliga, använ- das för odlingar, så skulle ett odlingsstråk kunna skapas mellan Hammarkullen och Angered. Se filur 76. Varje frö som sås skulle göra upplevelsen av att röra sig mellan områdena trevligare och intressantare. Det skulle också finnas fler anledningar att röra sig mellan områdena när

Hur? målpunkter finns på vägen.

På stadens matsystem Från de olika typerna av odlingar skulle ett flöde av odlare och kunskap uppstå inom området och komma ut från det. Olika idéer korsbefruktas och skapar nya frön, nya varianter. De stadsodlingar och stadsjordbruksaktiviteter som redan finns i staden behöver kopplas samman med det Spårvagnshållplats som växer fram i Nordost. Utomhusaktivitet 150 Hur? 151 Spårvagnshållplats Utomhusaktivitet odling Föreslagen Odlingsstråk åk dlingsstr å o 1:10 000 Skala 76: Förslag 76: Figur p FiGur 77: Flöden av odlare Hur?

Utomhusaktivitet Föreslagen odling Odlarflöde

152 Hur? 153 - - byggnader, skulle en ännu högre värdering av högre av byggnader, skulle en ännu värdering i LEED antagligenlokal matproduktion ge en viss effekt på utformningen byggnader av och områden i världen. den lokala matsystem påverkar existensen av För fysiska utformningen den byggda den av och obebyggda liksom den byggda miljön, miljön möjligheterna för lokala matsystem att påverkar har en roll att planerare existera. Arkitekter och integrera förvaring produktion, distribution och i den byggda se bortom att miljön, men också byggnader, i den obebyggda miljön. En obe byggd på att mark är inte bara mark i väntan det ska bli lönsamt att bebygga den. Förorenad att förgifta framtida mark är mark som riskerar mat. Jordbruksmark att trygga är en möjlighet en och sumpmarker Skog, framtida matförsörjning. som alla ängar växter för djur och är biotoper som det ekosystem har en roll i vårt ekosystem, producerar mat. Kanske är det dags att också återuppta något en traditionell byggnadspla av - nering, där byggnader aldrig läggs på den bästa värdefull. eftersom den är för odlingsmarken, Byggnaden den bördi placeras istället bredvid har gaste där byggnadens marken, användare bäst tillgång bäst därför till matproduktionen och så bra som möjligt. marken möjligheter att sköta - - - - rade LEED-certifieringssystemet av byggnaderrade LEED-certifieringssystemetav 2015). Den byggnad områden (USGBC, och för lo- eller det område som uppfyller kraven ett poäng kal matproduktion kan få maximalt ligger Poängen under i LEED-systemet idag. kategorin därför kan man anta pilot-poäng och att just frågan om lokal matproduktion är under är det näst mest Eftersom LEED utveckling. för certifieringav systemet i världen använda Lokal matproduktion finns med i det USA-base Lokal matproduktion finns med i De olika typologierna odlingar stadsnära av som den fy på ställer olika krav presenteras i arbetet siska utformningen. Introduktionsplatsen behö integrerasver i den täta bebyggelsen. Läroplatsen nära den. Självförsörjningsenheter vara behöver kan ha ett lite större men inte så stort avstånd, dit med bil. Bra system köra att odlarna behöver är näringsåterförsel jord och för kompostering, - ska inte innebä och lokala matsystem en del av bil till perifera köra ra att varje odlare behöver jord för sin en säck handelsträdgårdar köpa och Det måste vara eller kvartersodling. kolonilott det generera samordnat annars kommer nära och systemet. En tät mer utsläpp än det nuvarande mer byggnadsintegrerade stad kräver lösningar. olika av Städers utkanter kan ha ett brett spann odlingar en odlingskarriär som tillåter sam inom ma område. Arkitekter och planerares påverkan planerares och Arkitekter Avslutning

Arbetet för att återskapa lokala matsystem tar capes. Där är ännu mycket kvar som behöver tid och kräver mer än ett utformningsförslag. göras, många hinder att hantera på vägen. Ämnet Odlingar växer med människorna som är in- rör många olika aspekter och kunskapsområden, volverade i dem och behöver bilda rötter i det i synnerhet arkitektur och planering. samhälle som de växer i. Det kan inte göras i ett akademiskt examensarbete under en termin. Poängen som kan fås för matproduktion i Det kan inte heller göras ensam. Däremot kan LEED-ceritifiering av byggnader och områden ett examensarbete visa vägar för att odla lokala har en bred variation. Från hydroponics eller matsystem, och det är vad jag försökt göra. fruktträd på gården till treårskontrakt i ett andelsjordbruk. Ingen bedömning om att ett system är Matförsörjning och lokala system måste han- bättre än ett annat görs och hur skulle det göras? teras på alla nivåer. Kanske håller det redan på Kanske är det helt enkelt så att alla delar behövs? att hända då länsstyrelsen försöker stödja lokala Jag har försökt visa att olika typer av odlingar kan andelsjordbruk, fastighetskontoret stöttar lokala vara del av samma system och att det är viktigt odlingsprojekt, kommunpolitikerna beslutar om att just skapa nätverk för en lokal produktion och ekologisk mat i kommunens kök och ger bidrag konsumtion. Det är för mig viktigare än hur en för att stötta odlingar. Angereds stadsdelspoliti- odling ser ut. ker tog ett enhälligt beslut om att medfinansiera vidare projekt i gröna näringar i Nordost och I Nationalencyklopedin står det: det dyker upp nya lokala kvartersodlingar varje ”Tätortens struktur upprätthålls genom exergiflöde år. Utvecklingen går snabbt och det är svårt att i många former från omgivningen. Tätorten hinna fånga allt som händer och samtidigt kunna är helt eller delvis biologiskt improduktiv och bidra utvecklingen, utifrån min egen kunskap och biologiskt tärande och därmed beroende av resurser utbildning till arkitekt. De arkitekter och plane- från den biologiskt närande landsbygden samt rare som återfinns i min referenslitteratur landar av en resursmässigt tärande transportapparat. i att beskriva vad som händer runt om i världen Tätortsutbredning tär dessutom på biologiskt och skapa visionsbilder för den utopiska staden, produktiv mark.” som Carolyn Steels Hungry City, eller Viljoen (Hubendick, Öberg, Franzén, 2015) och Bohns Continous Productive Urban Lands- 154 Avslutning

Kan vi förändra den beskrivningen? Ändra en extraherande ekonomi till en resursuppbyggan- Det handlar också om att förstå att matproduk- de? Ändra tätorten från biologiskt improduktiv tion är mer komplext än att placera en odlingslå- och tärande till delvis närande sig själv. Ändra da framför huset. Även om arkitekter och plane- segregationen mellan stad och land? Vad kan rare inte kan hantera hela systemet, underlättar arkitekter och planerare göra? Ta med matpro- det om det finns en ökad förståelse för vad som duktion, distribution och förvaring som faktorer krävs. Mitt arbete kan ses som en guide för att i sin design. När ett nytt bostadsområde byggs öka den förståelsen. är det självklart att se till att där finns vatten, avlopp, el och infrastruktur, men inte mat. Samti- Arbetet ger inte alla svar. Ännu är fältet och digt är många experter överens om att matfrågan det växande intresset för frågorna så pass nya i kommer att bli den allra största globala frågan modern tid, så svaren på hur det ska göras kan- i framtiden, näst efter frågan om vattentillgång ske inte riktigt finns ännu, men de håller på att som i sig är tätt kopplad till matfrågan. Som visas formas... i det första kapitlet är det en fråga som också gäl- ler Sverige. Vårt beroende av import gör landets matförsörjning sårbar oavsett om klimatföränd- ringarna påverkar den inhemska matproduktionen eller inte.

Som designers är vi vana att jobba med komplexa frågor och problem, därför kan vi ibland vara bra på att se större system och hitta lösning- ar där länkar saknas eller brister. Samtidigt är det inte en fråga som bara rör arkitektur utan snarare spänner frågan, och bör spänna över många olika yrkesområden, där arkitektur och planering är en del i det hela. Det är inte bara är en fråga för de få lantbrukare som finns kvar på landsbygden. 155 Reflektion

Jag började mitt arbete fokuserat på att skapa staden också. De bör vara del av samma nätverk, försörjningsmöjligheter genom odling i förorten, vilket också är något jag försöker illustrera med och hur det skulle påverka områdets utform- figur 77 på sida 52. ning. Tanken på att kombinera de resurser som finns i form av stora ytor och arbetskraft väckte Jag valde att fokusera på förorten just för att där visioner om förortsområden som inte längre sågs finns värdefulla resurser i form av människor som problem utan som stadens bränsledepå. med kunskap om odling, varav många saknar Områden med god ekonomi och försörjnings- sysselsättning idag, och kommunalt ägd jord- möjligheter. Synen på förortsbor kunde samtidigt bruksmark, som idag används mest för hästar. förändras till trädgårdsmästare med livsviktig och Många av de människor jag mött i Nordost är eftertraktad kunskap. framförallt intresserade av odling som möjlighet till arbete och inkomst, vilket innebär en större Under arbetets gång insåg jag att många andra produktion och möjligheter att försörja delar av tänkte samma tanke, men också att det är svårt staden med mat. Stadsodlingar i centrala stä- att helt försörja sig på att odla i staden idag. der tenderar i stället att handla mer om att öka Mycket händer inom området och kanske dröjer förståelsen för odling och skapa sociala mötes- det inte länge innan de kommersiella trädgårdso- platser. Det är också viktiga aspekter, men för dlingarna åter är en självklar del av våra städer. mig har det varit viktigt att inte stanna vid det För att nå dit måste en utveckling förändras som utan istället undersöka och visa vägar till resilien- pågått sedan industrialiseringen, nämligen det ta matsystem, där lokal produktion står för en ökande beroendet av import. Därför kom mitt väsentlig andel av matkonsumtionen. arbete att fokusera mer på att definiera olika typer av odlingar, med olika produktionskapacitet Det är också en av anledningarna till att jag inte och visa hur de kan samverka för att bygga upp går in på vertikala odlingar som t.ex. Plantagons lokala matsystem. visioner om att bygga matproducerande hög- hus. Högteknologiska system blir mer sårbara, De två första typologierna och de faktorer jag mer beroende av tillgänglig energi och att den lyfter fram att tänka på för stadsnära odling i all- avancerade tekniken fungerar, som illustreras mänhet, kan användas för odling i den centralare i exemplet med mjölkbonden som blivit bero- 156 Reflektion

ende av en fungerande sms-tjänst, på sidan 27. stadsodlare jag träffat har lyft fram det som ett De högteknologiska systemens automatisering stort hinder i Sverige. Jag valde därför att inte gör dessutom att färre jobb skapas, vilket är en fördjupa mig på specifika planbestämmelsers motsättning till målet om att skapa fler arbetstill- påverkan på möjligheterna att odla. fällen i förortsområdena. Samtidigt tror jag ändå att högteknologiska system också har en plats i Istället uppfattade jag andra behov. Under de framtidens matförsörjning, och vertikala odlingar samtal jag fört i flera år om mat, har jag många eller aquaponic-system behöver inte heller vara gånger möts av en okunskap och naivitet som högteknologiska. speglas i citatet från en Göteborgspolitiker på sida 23 om att printa ut mat med 3D-skrivare Det finns otroligt mycket som skulle kunna skri- i framtiden. Den okunskapen finns också hos vas om stadsodling utanför OECD, och stadsod- arkitekter. Därför såg jag ett behov av att göra en ling i västvärlden skulle kunna lära sig mycket av översiktlig sammanställning av läget vad det gäl- stadsodlingar utanför OECD, men det kräver ett ler matsystemet idag, varför vi bör förändra det, mycket större arbete än det här. och vad det egentligen innebär att odla mat.

I ett tidigt skede fanns idén att undersöka stads- När jag själv fick höra talas om många av aktö- planerarens möjligheter att ha med odling i rerna i Nordost var det svårt att som utomstå- detaljplaner. Detaljplanen, ett juridiskt dokument ende greppa vilka alla var, vad de gjorde och hur som styr markanvändningen, skulle kunna sätta de relaterade till varandra. Utanför Nordost finns begränsningar eller skapa möjligheter för att odla. ännu fler som alla har en koppling till matfrå- I mycket av min referenslitteratur från andra gan. Under en workshop som hölls av Hifab på länder refereras det också till städernas ”zoning” Lärjeåns trädgårdar om industriell symbios, eller som hinder. Samtidigt ser planprocessen mycket samverkansmöjligheter i Nordost, efterfrågades olika ut i olika länder och om ”zoning” är ett en lista på alla aktörer i Nordost och vilka resur- hinder för odling i några länder innebär det inte ser de hade. Jag insåg att jag känt ett behov av självklart att det är det i Sverige. I mina samtal samma sak och som ett resultat redan hade fått med kommunala tjänstemän lyfts det inte fram ihop början på en sådan lista. Därför ville jag ha som ett av de större hindren, och inte heller de med beskrivningar av de aktörer som jag redan 157 Reflektion

kände till och visa vägar för dem att samarbeta Förslagen är skissartade och inte så fokuserade på. Självklart finns många fler, men det är ett på estetisk utformning. Delvis för att jag inte såg stort arbete att kartlägga alla aktörer. Det är den exakta utformningen som relevant för att också något som både Utveckling Nordost och kunna få igång processer och genomföra det, och Hifab har potential att utveckla. delvis för att där redan finns flera visionsförslag. Två studentprojekt med design för odlingar på För att illustrera vad olika typer av odlingar inne- Röseredsdeponin har redan gjorts och Utveckling bär ville jag göra enkla illustrationer och förslag Nordost arbete i sig är laddat med visioner för på utformning. Innan jag började mitt arbete utveckling av gröna näringar i Nordost. Mitt ar- sökte jag efter lämpliga platser för att undersö- bete riskerade att bara bli ännu en vision. Jag ville ka och illustrera hur en kommersiell stadsnära ge något mer. Därför har arbetet utformats mer odling skulle kunna utformas i Nordost. Vid ett som en guide och referens. Det innebär större möte med Fastighetskontoret fick jag reda på att möjligheter att använda arbetet som hjälp för att det finns ett stort område på den nedlagda Röse- utveckla odling på andra platser. redsdeponin som de funderade på om det kunde användas till odlingar. Arbetet skulle kunna vara ett stöd för tjänstemän som vill utveckla odling, men också ett stöd för Jag sökte upp den information jag kunde hitta många av odlarna själva. Den snabbt växande om platsen, om föroreningar och om möjligheter trenden att odla i stan gör att även de som aldrig att hantera dem. På vägen insåg jag att om kom- odlat förr nu vill börja odla, men en del saknar mersiell stadsodling var svårt, så skulle det vara grundläggande kunskap om vad man behöver ännu svårare på förorenad mark. Jag brottades tänka på. med frågan om det överhuvudtaget var en bra idé att föreslå odling på en sådan plats. Samtidigt var Samtidigt ser jag att det saknas delar i mina platsen intressant, läget bra och frågan om vad vi utformningsexempel: detaljering, visioner, kan göra med sådana platser värd att undersöka. kopplingar till annat än odling, integrering i Jag valde därför att ändå ta med den som exem- kommande bebyggelse och framförallt så saknas pel på hur en odling kan utformas. en fördjupning om hur de olika odlingsplatserna relaterar fysiskt till varandra och påverkar områ- 158 det. Det är frågor att arbeta vidare med, liksom möjligheterna att utforma tydligare riktlinjer för utformning av odlingsområden.

Arbetet är spretigt, delvis för att frågan är kom- plex, men också beroende på mitt eget arbetssätt. Mitt långvariga och djupa intresse för frågan har skapat mig svårigheter i att avgränsa och ta bort det som är mindre relevant, att veta hur mycket jag måste berätta och hur mycket som är allmänt känt. Det gör också att jag går utanför arkitekter- nas traditionella fält.

Frågan om arkitektens roll i stort och i relation till stadsnära odling kan diskuteras. Är det inte landskapsarkitekters roll att designa utemiljöer? Är det inte agronomers & hortonomers roll att utveckla jordbruket? Är det inte ekonomers roll att hitta affärsmöjligheter? Är inte arkitekters roll att designa byggnader? Samtidigt är den master- utbildning som arbetet är en del av, Design för Hållbar Utveckling, bredare än att bara handla om byggnader. Min övertygelse är att just förmå- gan att lämna stuprörstänkande och förstå andra fält är ett mycket viktigt angreppssätt för att skapa hållbara lösningar. Vad det gäller den stora frågan om matförsörjning så spänner den över så många områden att det blir extra viktigt att hantera och förstå fler fält än sitt eget. 159 160 författaren Jag har en kandidatexamen från Chalmers arkitektur, men också en bakgrund som jordbruksar- betare. Mestadels på mjölkgårdar, men senare allt mer odling i växande skala. Det har lett till att jag parallellt med detta arbete är en del av att starta upp en nio hektar stor kommersiell odling på den skånska landsbygden. De utmaningar som jag ställs inför vad det gäller försäljningskanaler, lo- gistik, byråkrati, arbetstoppar och ekonomi, samt kunskapen om viktiga faktorer som bra jord, växtnäring, val av grödor och lämplig placering har jag försökt ta med mig i det här arbetet.

161 Begreppsordlista

Aeroponics Continous productive urban Växternas rötter hänger fritt i luften och spray- landscape (CPUL) as med näringslösning. Systemet kräver en hög En term myntad av Viljoen & Bohn 2005 i en automatiseringsgrad eller mycket arbete, men har bok med samma namn. Beskriver en vision för fördelen att väga mindre än odling i jord planerade odlingsstråk i staden, där även distribution, förvaring och hållbara transportsätt finns Agroforestry planerat i stråk. Ett flertal olika system för att integrera produktiva träd i odlingslandskapet eller jordbruk i Detaljplan skogslandskapet. Ett planeringsinstrument som bl.a. reglerar vad en mark får och inte får användas till. Det är ofta Aquaponics lättare att få till odlingar på icke planlagd mark, Hydroponisk odling kombinerad med fiskodling. men då finns inte heller något juridiskt skydd för Fisken äter bland annat växtdelar och släpper odlingarnas fortlevnad, utan de kan lätt trängas ifrån sig näring som går till växterna. Bygger på bort till förmån för bebyggelseplaner. traditionella bevattningssystem från Asien, och har väckt intresse på senare tid för möjligheterna Fytoremediering att integrera systemen i, på och runt byggnader i Markrening med hjälp av växter. Det finns flera staden. olika varianter. Se sida 42

Allmän plats Globalt fotavtryck Detaljplanerade parker är oftast definierade som Den yta som det teoretiskt går åt för att produce- allmän plats, vilket innebär att användningen ra en viss vara, erbjuda en tjänst eller underhålla måste vara för ett gemensamt behov, och därför en viss livsstil. kan inte privata odlingar anläggas på sådan mark, eller privat försäljning ske med avkastningen från Gröngödsling sådan mark. Odling av en gröda som tar upp näring och gör den mer tillgänglig för andra växter genom att man låter grönmassan brytas ner i marken. Of- 162 Beggrepsordlista

tast består gröngödsling av olika gräs och klöver. Koldioxidekvivalenter Eftersom olika växthusgasen som släpps ut i Humus (Matjord, Mull) atmosfären har olika mycket påverkan på växt- Jordens översta lager där det mesta av den bio- huseffekten är det vanligt att använda koldioxi- logiska aktiviteten sker. Humusen bidrar med dekvivalenter som gemensamt mått. Andra växt- att hålla vatten och näringsämnen till växten. På husgaser omvandlas då till den mängd koldioxid grund av konstgödsling, felaktig plöjning och det skulle innebära för att få samma påverkan på koncentrering av samma jordbruk i ett område växthuseffekten. Koldioxidekvivalenter används minskar humushalten på många håll både globalt oftast inom jordbruk eftersom jordbruket fram- och nationellt. Bekämpningsmedel bidrar också förallt släpper ut andra växthusgaser än koldiox- till att döda den biologiska aktiviteten i matjor- id. den och skogsskövling till erodering av jordlag- ret. Livscykelanalys (LCA) LCA eller life cycle assesment är en metod för att Hydroponics åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala Odling i vatten med näringslösning istället för miljöpåverkan är under en produkts livscykel från jord. Används ofta i storskaliga växthusodlingar råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och för att minska risken för sjukdomar, men kan användning till avfallshanteringen, inklusive alla också användas på kreativa sätt i t.ex. takodlingar transporter och all energiåtgång i mellanleden. för att få en lägre vikt. Metoden används för att kunna få en bild av en total miljöpåverkan från olika produkter och på Koloniområden/ Odlingslotter så sätt kunna jämföra olika produkter och aktivi- Privata småskaliga odlingar. På koloniområdena teter med varandra. har odlarna egna stugor medan odlingslotter bara är en bit mark att odla på utan stuga. Odling sker Matöken (Food desert) för eget bruk och inte kommersiellt. Området Ett område där det inte finns nära tillgång till administreras av en förening och ägs oftast av bättre matbutiker och restauranger. Istället finns kommunen. kiosker och snabbmatsställen. Att få tag på hälso- sam mat är därför dyrare och svårare i dessa om- 163 Begreppsordlista

råden. Områdena karaktäriseras också av höga Perenner/Annueller ohälsotal, delvis kopplade till kost. Perenna grödor är sådana som står kvar eller återkommer från rötter över flera säsonger, med- Mykorrhiza an annuella grödor är ettåriga grödor som måste Samarbetet mellan växter och svampar. Svamp- sås igen nästa säsong. Träd och buskar är tekniskt trådarna hjälper växter att ta upp näring och sett perenner, medan många vanliga köksväxter vatten, medan växterna i sin tur ger svamparna är annueller. organiska föreningar. Svampen kan också ge väx- terna antibiotika som svar på ett angrepp. För att Permakultur samarbetet ska kunna finnas krävs att det finns Ett designverktyg för att skapa permanent kultur, möjlighet för svamp i marken eller ursprungligen permanent agrikultur, d.v.s. en odling som arbetar med naturen, bygger upp Omland (Hinterland) jordens resurser och därför har möjlighet att bli Det område som producerar resurserna en tätort långsiktig och hållbar. Mycket fokus läggs på att använder. I traditionella byar och städer omges bygga upp integrerande system. byn eller staden av detta, men idag produceras det mesta människor konsumerar i Sverige långt Peri urbant bort, vilket gör det svårare att uppfatta omlan- Områden i stadens utkant. Ofta förorter, men dets egentliga storlek. (Jämför globalt fotavtryck) det kan ha mycket olika relation till staden beroende på stadens struktur och storlek. Organoponicós Odlingskoncept utvecklat på Kuba för matpro- SCAFT-planering duktion i staden efter sovjetunionens fall. Odling Namnet står för Stadsbyggnad, Chalmers, Ar- i upphöjda bäddar, separerat från förorenad betsgruppen för Trafiksäkerhet och är en modell mark. Odlingarna kombineras med maskkom- för trafikseparerad planering som utvecklades på poster för att få bra jord, och utbildning för att Chalmers under 1960 talet och sedan användes få bra odlare. Mycket kunskap har hämtats från flitigt under hela miljonprogrammet. Modellen permakultur för att utveckla Kubas odlingar. går ut på att separera gångtrafikanter och bilis- ter genom planskiljda korsningar. Syftet var att 164 Begreppsordlista

skapa bilfria och barnvänliga rörelsevägar i och traditionellt bruk i Amazonas. runt bostadsområden. Idag är modellen mycket kritiserad för att den skapar barriärer i form av Täckodling bilvägar med snabb trafik och onödiga höjdskill- Istället för att odla i bar jord täcks jorden över nader. med organiskt material som gräsklipp, halm eller löv. Det minskar ogrästrycket, behåller fukten Skogsträdgård bättre och bryts så småningom ner och bidrar till En odlingsmodell med ursprung i permakultur, en bättre jordstruktur. Det kräver dock lite mer där odlaren försöker efterlikna naturens ekosys- arbete för att täcka odlingarna och är svårare att tem samtidigt som växtvalet ger en högre avkast- kombinera med ett maskinellt jordbruk, eftersom ning av mat per ytenhet än vild natur normalt maskiner inte är gjorda för det. Det kan också gör. Genom att etablera många olika växter som öka problem med sniglar. gynnar varandra och inte konkurrerar om jord och ljus på samma nivå, kan en mycket hög skörd per yta uppnås samtidigt som ett etablerat system kräver minimal skötsel.

Stadsjordbruk/ Stadsodling Stadsjordbruk innefattar djurhållning medan en stadsodling inte gör det.

Terra Preta/biokol Terra Preta är en mycket bördig jordblandning. Biomassa omvandlas till biokol genom pyrolys (kolning) och tillförs sedan jorden tillsammans med gödsel. På så sätt binds kolet i marken is- tället för att bli CO2. Kolet håller näringsämnen och fukt i marken och utgör bra yta för mikro- biologisk aktivitet. Metoden härstammar från 165 English summary

The thesis is partly a guide for how to work with urban and peri-urban farming in order to cre- In the post-war world food production has ate local food systems. The thesis is developed moved further away from the cities, and farm- through answering four questions: why, where, land close to cities have been used for buildings who and how. and infrastructure. A big part of the remaining farmland close to cities is used for horses and 1. Why? leisure, rather then food production. To create a Urban settlements have always been connected food system more resilient to global changes and to food. The first settlements were results of a less dependant on fossil resources a local food changed food system and in themselves chang- system must be built. Since the majority of the ed the food system through the possibility of world’s population now lives in cities, urban and storing and trading food. The settlements were peri-urban agriculture could have an important dependant on their rural hinterland to produce role in a local food system. food and other goods. The bigger the settlement, the bigger the hinterland needed to be. In the 2. Where? global food system of the modern world, the There are some aspects to consider when choo- hinterland of cities and settlements can be loca- sing a site for urban and peri-urban agriculture lized on the other side of the world. This makes such as sun, soil, water, accessibility and prox- it difficult to understand the impact of food imity. The different aspects vary with the kind production. Food today is produced mainly with of urban or peri-urban agriculture that is to be fossil resources, is responsible for a great deal of planned for. The small garden bed in a courtyard, greenhouse gas emissions, eutrophication and just to give people the understanding of growing loss of biodiversity. The lack of local production food, or the several hectares organic farm pro- and dependency on imports makes food access ducing vegetables for a hundred households. vulnerable to changes is the global trade and Both have an importance to create an urban food infrastructure system. Very little is held in stock. network. Sweden is estimated to have food for 3-4 days in stock, after which there would be a shortage of Gothenburg owns a great deal of farmland food. bought by the municipality for housing develop- 166 English summary

ment in the 1960s. The northeast of Gothen- tions or groups. Models for how the presented burg is a suburban area, typical for the Swedish groups and organizations could create productive millionprogram housing era in 1965-1974. The networks are suggested. area contains housing areas with high-rise buildings by the tram stops. In between the housing 4. How? areas there is mostly forest & industrial building When starting or planning for urban agriculture but also some farmland. The population in there are more aspects to think about then just these areas has a high unemployment rate and the ones brought up when choosing a site. Water low income. Many are immigrants or children access, soil quality and the scale of production of immigrants. A survey among the population are still some of the most important factors, but showed that many has experience and interest in also if it is to be a shared community garden or farming. individual plots, only for private use or commer- cial, and in the case of the latter, how to connect 3. Who? to consumers and sell the harvest. Other aspects When engaging people to be a part of a local are pollination, choice of crop, pests, storage and food network aspects like class, connections, the possibility to process food in an approved legal rights among other things needs to be kitchen in order to sell processed products like considered. Some of these aspects are brought fermented vegetables, jam, sauces, pesto etc. up in this chapter with examples from other urban agriculture projects. In order to engage As pointed out in chapter two about where to people in a food network in Angered- Hammar- conduct urban agriculture, there are several diffe- kullen the first thing to find out is what groups rent types of urban agriculture in a food pro- already exists. Therefore some groups and orga- duction network. Four typologies are defined. To nizations are presented in this chapter. That is, illustrate what urban agriculture in Angered and local groups of people interested in farming in Hammarkullen could be, possible sites for urban the city, organizations which could connect the agriculture are shown and some are selected to farmers to consumers, organizations that could develop three of the previously defined typolo- help create jobs in urban farming, educators or gies. The typologies are: the introduction garden, educating institutions and supportive organiza- the learning site, the self-sufficiency units and the 167 English summary

own farm. units are shown within the focus area of Ang- ered and Hammarkullen. The own farm does The introduction garden is the small urban not fit within the focus area and is therefore not community garden where urban dwellers may further developed in an example. get their first contact with producing food. The garden may not produce much food, but evokes The different typologies and the different groups interest and a somewhat greater understanding of people working together are meant to form a of how food can be produced. The learning site local food production network in response to the is a bigger area, where courses are held, and the challenges and problems of the current food sys- participants learn how to produce larger quan- tem. Designers, planners and architects all have a tities of high quality food and how to connect role in this network, in one way by designing for to local systems for distribution and selling the food and saving arable land for food production, harvest. The self-sufficiency units are a way to but also by using their skills in process leading, establish your own production from the know- dealing with complex problems and finding crea- ledge gained in the learning site or elsewhere. tive solutions. Each farmer has their own fairly large plot, but has the possibility of sharing tools, space in a greenhouse and crop storage space. The plots are big enough to support a family and still have harvest left for selling, though too small to produce a full income. The harvest from the plot may still have an important financial impact on a local inhabitant farming it, since low income families spend a larger percentage of their income on food and generally eats less of healthy food. The extra income from selling part of the harvest may also have a greater importance for low-income families. Example designs of the introduction garden, the learning site and the self-sufficiency 168 169 Källor Tryckt och digitalt material Andersson, K & Graffman, K (2010) Ekologiskt vs. närpro- ducerat. Malmö: Skånes Livsmedelsakademi

Andersson, T (2015) Trädgårdsstad i Nationalencyklopedin. Hämtad 2015-04-18 från www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi tionen för Systemekologi, ) Bécu, L., Hermida Calveiro, R.F., Dimitrescu, H., Jónsdót- tir, V., Mörk, K., & Smaradóttir, B. (2014) Organic poultry in Eckerman, I. (2012) Kadmium i maten stor samhällsbörda. Gothenburg: Implementing circular economy (Uppsatts för kursen Hämtad från http://www.lakareformiljon.org Urban Metabolism, Chalmers, Department of Civil Engi- neering and Environmental Engineering) Eek, H, Löwendahl, E. & Swahn, J.(2004) Mat Göteborg 2050. Göteborg: Miljöförvaltnnigen. Benenson, B & Rosow, G (2009) Dirt! The movie (Doku- mentär) USA. Common Ground Media Enghag, O et al. (2013) Väsentligt samhällsintresse?: Jordbruk- smarken i kommunernas fysiska planering. (2013:35) Jönköping, Cohen, N (2014) Policies to support Urban Agricultu- Jordbruksverket re:Lessons from New York and Detroit. I Viljoen & Bohn (Red.) Second nature urban agriculture (s138-145) New York: Engvert, L & Ghadban, S (2012) Varför köper inte alla Routledge ekologisk mjölk? (Kandidatuppsats i konsumentbeteende, Göteborgs Universitet, Institutionen för företagsekonomi) Cordell, Drangert, White, (2009) The story of phosphorus: Global food security and food for thought, Global Environ- Eklund, H & Blom, A (2006) Rösereds avfallsupplag årsrapport mental Change, Volym19:2. s 292-305 2005 (Uppdragsnummer 1310831) Utförd av Sweco viak på uppdrag av Kretsloppskontoret Göteborgs stad Crawford, J (2012, 14 Dec) What If the World’s Soil Runs Out?. Time. Hämtad från http://world.time.com Eklund, H & Blom, A (2007) Rösereds avfallsupplag årsrapport 2005 (Uppdragsnummer 1310910) Utförd av Sweco viak Denny, G (2014) Economies of scale: Urban Agriculture på uppdrag av Kretsloppskontoret Göteborgs stad and densification. I Viljoen & Bohn (Red.) Second nature urban agriculture (s76-83) New York: Routledge Fernqvist, I (2015) Koloniträdgård i Nationalencyklopedin. Hämtad 2015-04-18 från www.ne.se/uppslagsverk/ency- Deutsch, L (2004) Global Trade, Food Production and Ecosystem klopedi Support; Making the interactions visible.(Doktorsavhandling, Stockholms Universitet. Institu- 170 Källor -Tryckt och digitalt material

Göteborgs stad (2005) Förorenade områden i Götborg: lor.106.70db1df111dd3c9964f80009.html Bilaga (Komplettering av riktlinjerna i Översiktsplan för Göteborg ) Göteborg Jordbruksverket (2014) Brancher och företagande: Gör något av råvaran. Hämtad från http://www.jordbruksverket.se/ Helsing, J (2010) Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker amnesomraden/landsbygdsutveckling/branscherochforeta- på friland: Platsåtgång och arbetstidsbehov för att försörja en familj gande/matochmaltid/mojlighetermedmatochmaltid/gor- med grönsaker och rotfrukter i ett år (Examensarbete i biologi, nagotavravaran.4.32b12c7f12940112a7c80003251.html trädgårdsmästarprogrammet, Högskolan i Gävle, Akade- min för teknik och miljö) Karlsson, J & Seth, K (2005) Röseredsdeponin i ett miljö- geologiskt perspektiv: Från isälvsavlagring till avfallsavlagring Holvila, M (2012) Angereds fritidscenter- En spricka i välfärds- -föroreningskälla eller änglamark? (Examensarbete i geologi, bygget (C-uppsats, Historia III, Högskolan Dalarna) Göteborgs Universitet, Institutionen för Geovetenskaper: miljö och kvartärgeologi) Hopkins, R (2008) The transition town handbook: From oil dependency to local resilience Totnes: Green books Ltd KEMI (2012) Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten. Sundbyberg: Kemikalieinspektio- Howard, E (1902) Garden cities of tomorow, London: Faber nen and Faber Kennedy, C., Cuddihy, J. & Engel.Yan, J (2007) The chang- Hubendick, B, Öberg, S, Franzén, M (2015) Urbanisering, ing metabolism of cities, Journal of Industrial Ecology, Volym i Nationalencyklopedin. Hämtad 2015-02-10, från http:// 11:2, s43-59 www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/urbanisering Kirsman, H., Bergstöm L., Kätterer, T., Andersson, R. Johansson, B (2015) Fakta koloniträdgårdar. Hämtad från (2014) Den ekologiska drömmen: myter och sanningar om ekologisk http://www.fgk.dinstudio.se/text2_18.html odling. Stockholm:Fri tanke förlag

Jordbruksverket (2003) Ekologisk odling av grönsaker på Langefors, Å (2012) Delad odling ger dubbel glädje. friland, Jönköping, Jordbruksverket Trädgård och blommor Volym 3. s78-82 Hämtad från http:// tillsammansodlingen.omställning.net/wp-content/ Jordbruksverket (2007) Ekologisk odling av tomat, Jönköping, blogs.dir/12/files/2013/02/TradgardOchBlommo- jordbruksverket r1203A078_082.pdf

Jordbruksverket (2014) Djur: Bin och humlor. Hämtad från MacInnis, M (2011) Urban Roots (Dokumentär) USA. Tree http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/oli- media group kaslagsdjur/binochhumlor/okadanvandningavbinochhum- 171 Källor -Tryckt och digitalt material

Meadows, D (2008) Thinking in Systems: A primer. Vermont: fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap) Chelsea Green Publishing Olofsson, M & Öhman, D. (2011) Matens pris: Boken som Melander, D (2013) Rapport från Stadslandet Göteborg Göte- matindustrin inte vill att du ska läsa. Stockholm: Reporto borg: Utveckling Nordost Förlag AB

Miljö och klimatnämnden (2013) Miljöprogram för Göteborgs Pothukuchi, K & Kaufman, J L (2000) The Food System, stad 2013 med handlingsplan. Göteborg Journal of the American Planning Association, Volym 66:2, s113-124 MittSverige Vatten AB (2015) Hur mycket förbrukar en person/år? Hämtad från http://www.mittsverigevatten.se/ Queiroz, M, (2009), Urban agriculture/agricultural urbanity: Om default.aspx?id=1180 stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre klimat- belastande och energikrävande matproduktion (Examensarbete, Morgan, K (2014) The new urban foodscape: Planning, SLU, Institutionen för stad och land) politics and power. I Viljoen & Bohn (Red.) Second nature urban agriculture (s18-23) New York: Routledge Sarakinis, D., Hägglöf, M., Novik, N. (2014) Rösered innovation lab: Place to grow (Studentarbete inom kursen MSB, (2011) Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap Design and Planning for Social Inclusion, Chalmers, Insti- för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme: Redovisning av tutionen för Arkitektur) regeringsuppdrag (Publ.nr MSB279) SCB (1917) Folkräkningen: den 31 december 1910 (BiSOS A) Mörk, K & Gustafsson, A (2014) Återbruk var dag (Upp- Kungliga boktryckeriet P A Nordstedt och söner. Hämtad satts inom kursen Contemporary challenges, Chalmers, från http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_ Institutionen för Arkitektur) statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_3.pdf

Nasr, J L & Komisar J D (2012) The integration of food SCB (2014) Jordbruksstatistisk årsbok- med data om livsmedel. and agriculture into urban planning and design practices. I Örebro: SCB-Tryck Viljoen & Wiskerke (Red.) Sustainable food planning: evolving theory and practice (s.47-58) Wageningen: Wageningen Acade- SFS,1998:808 Miljöbalken: Grundläggande bestämmelser för mic Publishers hushållning med mark- och vattenområden. Stockholm

Olausson, I (2014) En blomstrande marknad: Handelsträdgårdar SFS 2007:1091 Lag om offentlig upphandling, Stockholm: i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i stockholms län (Dok- Finansdepartementet torsavhandling, Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutio- nen för ekonomi, SMHI (2015) Nederbörd. Hämtad från http://www.smhi.se/ 172 Källor -Tryckt och digitalt material

klimatdata/meteorologi/nederbord Van der Schans, J W & Wiskerke, J S C (2012) Urban Sveriges Radio [SR] (2015) Meny- Krogarna som har egna agriculture in developed economies. I Viljoen & Wisker- odlingar i stan [Radioprogram] Stockholm: Sveriges Radio ke (Red.) Sustainable food planning: evolving theory and practice (s.245-258) Wageningen: Wageningen Academic Publishers Stadsledningskontoret (2014) Områdesfakta-Stadsdelspresen- tationer: 131 Angered. Göteborg, Göteborgs stad. Hämtad Viljoen, A & Bohn, K (2014) Environmental impact and från http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf urban Agriculture: Water, soil and air. I Viljoen & Bohn (Red.) Second nature urban agriculture (s68-76) New York: Steel, C (2008), Hungry City: How food shapes our lives. London: Routledge Chatto & Windus Viljoen, A & Bohn, K (2014) Utilitarian Dreams (Red.) Stockholm International Water Institute [SIWI], (2013) Second nature urban agriculture (s32-47) New York: Routledge Världsledande bevattningsföretag får 2013 års Stockholm Industry Water Award. Hämtad från http://www.siwi.org/prizes/ Viljoen, A & Howe, J (2005) CPULs: Continous Productive stockholmindustrywateraward/winners/2013-2/varlds- Urban landscapes. Oxford: Elsevier ledande-bevattningsforetag-far-2013-ars-stockholm-industry-water-award/ Wiskerke, J.S.C. & Viljoen, A (2012) Sustainable food planning: evolving theory and practice. Wageningen: Wageningen Acade- Strategiska avdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Utställ- mic Publishers. ningshandling byggnadsnämnden 2012-03-05, rev. 2013- 09-04 Förslag till Översiktsplan för Göteborg - tillägg för jordbruks- Wejdmark, L (2015) Andelsjordbruk - säkrad avsättning för områden. Göteborg lokalproducerad mat. Hämtad från http://www.lansstyrelsen. se/vastragotaland/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/pro- Ström, K. & Thurén, S (1992) Äldre avfallsupplag: riskbedöm- jekt/andelsjordbruk/Pages/default.aspx ning samt förslag till åtgärds- och miljöskyddsplan (1100-4371) Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskydd Yongqi, L., Valsecchi, F. & Diaz C (2013) Design Harvest: An acupunctural design approach towards sustainability (Design Svensson, K (2015) Odla det framtida näringslivet. Hämtad research project på Chongming Island av Studio TAO, från http://www.hallbarstad.se/blogs/chronicles/494-kro- Shanghai, China) Mistra Urban Futures, Göteborg nikor-odla-det-framtida-naringslivet

USGBC (2015) LEED Credit library -local food production Hämtad från http://www.usgbc.org/node/4810565?re- turn=/credits/new-construction/v4/pilot-credits 173 Källor -Muntliga Källor

Muntliga Källor Adra, My och Nilsson, Anna från Lokalt Gö- Gustavsson, Anette & Ogalde, Elsa från Fastig- teborg (2014) Möten om deras involvering i hetskontoret (2014-2015) Ett flertal träffar runt Utveckling Nordost [Möten] stadsodling i göteborg [Möten]

Berglind, Elisabeth (2015) Intervju om hennes Herbertsson, Lina: doktorand i Miljövetenskap, studentarbete på Röseredsdeponin [Telefoninter- Lunds universitet (2012) Samtal om vilda polline- vju] rare [Möte]

Berlin, Karin, ägare av Ramsjö gård (2008) Kalmykova, Julia forskarassistent Bygg & Mil- Samtal om gården under arbete på Ramsjö Gård jöteknik (2014-12-04) Föreläsning inom kursen [Möten] Urban Metabolism [Muntlig framtsällning]

Carlsson, Christian från Fastighetskontoret Melander, Dan från Utveckling Nordost (2014- (2015-01-22) om Röseredsdeponin och de föro- 2015) Ett flertal möten om det som pågår i reningar som finns där [Möte] Nordost [Möten]

Dowchan, Pontus biodlare (2012) samtal om Milén-Jacobsson, Christina från Hushållningssäll- biodling [Möte] skapet (2015) Ett flertal träffar kopplat till deras utredning om stadsnära odlingsjobb i Nordost Gaversjö, Dan från Förvaltning AB Framtiden [Möten] (2015) Ett flertal träffar kopplat till odling och jobb i Nordost [möten] Nilsson, Helen från Malmö Miljöförvaltning (2015) Presentation om Malmös stadsodling Gerdau, Victor, del av att starta Gartencoop i under nätverksträff om stadsodling [Muntlig Freiburg (2014) samtal om Gartencoop [Möten] framställning]

Gröna Hammarkullens olika aktörer (2015) Flera Rydberg, Stina från Hifab (2014-2015) Träffar träffar för att starta upp gruppen [Möten] om industriell symbios i nordost [Möten & mutli- ga framställningar] 174 Källor -Muntliga Källor

privatpersoner, utbildare m.fl. på en träff om Sarakinis, Dafne, Hägglöf, Miriam & Novik, Na- Industriell Symbios och samverkan i Nordost talia (2015-02-02) Möte om deras studentprojekt 2015-13-14 på Röseredsdeponin [Möte] Representatnter för Miljöförvaltningen Malmö Solver, Åsa från arbetsförmedlingen Angered och Växjö, Fastighetskontoret Göteborg, Xenofi- (2015) kommunikation om arbetssökande inom lia, SLU, Utveckling Nordost m.fl. i samverkans- gröna näringar i Nordost [Telefon- & mailkon- träff om Stadsodling Sverige 2015-03-05 takt] Tre odlare i Västra Götaland, representanter från Strandh, Leif & Bisther, Anna från Kompost- Hushållningssällskapet Väst, Dan Gavesjö från butiken (2015-02-03) Presentation om möjlighe- Förvaltnings AB Framtiden & Michael Pirosanto ter att starta kompostbutik i Nordost [Muntlig från Gårdstensbostäder i en workshop/studie- framstälning] besök på den nedlagda handelsträdgården på Salviagatan 1. 2016-02-16 Telgård, Ola (2015-01-30) Träff om Gröna Ham- markullens uppstart [Möte] Inblandade och intresserade av Gröna Hammar- kullen i ett uppstartsmöte 2015-02-03 Porse, Elisabet (2015) om att bygga på Rösereds- deponin [Telefonkontakt]

Wennberg, Niklas (2015-01-26) Möte om Stads- jord och stadsodling [Möte]

Nätverksträffar med många under detta arbete Gröna Sak, Lammet och Bonden, Livek sjuhärad, 175 Källor -Bildkällor

Bildkällor Om inget annat anges är bilden eller illustrationen författa- chive.html rens egen d.v.s. min. Figur 13: Kommunägd mark i Angereds stadsdel [Karta] (okänt Figur 1: ursprung) baserad på karta från Melander, D. Steel, C (2009) Roman food miles. The food supply routes to ancient Rome [Illustration] ur Hungry City Figur 14: Jordbruksmark i Angereds stadsdel [karta] baserad på karta i Förslag till Översiktsplan för Göteborg - tillägg för Figur 2-4 Howard, E (1902) Groups of slumless smokeless cities, jordbruksområden (2009) The three magnets & Ward and Centre [Illustration] ur Garden cities of tomorrow Figur 15: Bebyggelsesammansättning. [Karta] baserad på Områ- desfakta-Stadsdelspresentationer: 131 Angered. Figur 5: Arkivbild Göteborgs Stadsmuseum, Frölunda Göteborg [Elektronisk bild] Hämtad från http://bloggar. Figur 16-25: Foton från Hammarkulen -Angered [Foton] expressen.se/norrman/2014/12/del-47-vart-tog-frolunda- Figur 26: Fokusområde [karta] vagen/ Figur 27: Huvudsakligt rörelsenät [Karta] Figur 28: Jordförutsättningar [Karta] Figur 6: Dig for victory [Affish] Hämtad från http://www. Figur 29: Röseredsdeponin [Karta] approvedtrader.co.uk/?T=Dig%20For%20Victory Figur 30-34 Foton från Röseredsdeponin [Foton]

Figur 7-8: baserad på Van der Schans, J W & Wiskerke, J S Figur 35: Befolkningsstatistik [Karta] baserad på Områdes C (2012). Von Thunen modellen & Markanvänding runt expan- fakta-Stadsdelspresentationer: 131 Angered. derande metropolområden [grafiska modeller] ur Sustainable food planning: evolving theory and practice s 246 Figur 36: Matutbud Angereds centrum [Karta] Figur 37: Förslag på odlingsplatser [Karta] Figur 9: SCB (2014) Import och export av jordbruksvaror och Figur 38: Vem agerar var nu? [Grafisk modell] livsmedel 2008-2013 [Tabell] ur Jordbruksstatistisk årsbok- Figur 39: Befintliga utbyten [Grafisk modell] med data om livsmedel. Figur 40: Odlare [Grafisk modell] Figur 41: Odlingsjobb [Grafisk modell] Figur 10: Denny, G (2014) LCA för olika grödor och distribu- Figur 42: Flöden av mat [Grafisk modell] tionssätt [Tabell] ur Second nature urban agriculture (s77) Figur 43: Kunskap och socialt utbyte [Grafisk modell] Figur 44: Kosters Trädgårdar [Foto] Figur 11: Augustenborgs botaniska takträdgård [Foto] Figur 45: Introduktionsplats Hammarkullen [Karta] Figur 46: Hammarkullens Tillsammansodling [Illustration] Figur 12: Angereds stadsdel [Karta] baserad på karta hämtad Figur 47 Hammarkullens tillsammansodling [Karta] från http://angeredsbloggen.blogspot.pt/2011_11_01_ar- Figur 48: Läroplats Rösered [Karta] 176 Källor -Bildkällor

Figur 49: Uppstart Rösereds deponiodling Skala 1:4000 [Karta] Figur 72: Angereds produktionslotter Skala 1:2000 [Karta] Figur 50: Odlingslådor [Foto] Figur 73: Angereds produktionslotter Skala 1:500 [Karta] Figur 51: Mått Odlingslåda [Illustration] Figur 74: Illustration Angereds produktionslotter[Illustration] Figur 52: Uppstart Rösereds deponiodling Skala 1:500 [Karta] Figur 75: Utomhusaktiviteter och byggnader idag [Karta] Figur 53: Variant på odlingslåda [Illustration] Figur 76: Förslag på odlingsstråk [Karta] Figur 77: Flöden av odlare [Karta] Figur 54: Hulthe, M.(2014) Örstpiral [foto] Återgiven med tillstånd. Hämtat från http://www.ekoplantan.se/blogg

Figur 55: Matjordsproduktion [Grafisk modell] Figur 56: Vy från infart till odlingsområdet i Uppstartsfasen [Illustration] Figur 57: Steg 2 av Rösereds deponiodling Skala 1:4000 [Karta]

Figur 58: Ormerod, A (2013) Organoponicós i Havanna [Foto] Återgiven med tillstånd. Hämtad från https://cornuco- piaalchemy.wordpress.com/2013/02/05/2008-12-cuba-or- ganoponico-santa-katerina/

Figur 59: Steg 2 Rösereds deponiodling Skala 1:1000 [Karta] Figur 60: Baksida av växthus med förråd och kompost [Illustra- tion] Figur 61: Sektionsperspektiv Växthus [Illustration] Figur 62: Självbärande tak [Foto] Figur 63: Utomhussamlingsplats [Illustration] Figur 64: Steg 3 Rösereds deponiodling Skala 1:4000 [Karta] Figur 65: Steg 3 Rösereds deponiodling Skala 1:1000 [Karta] Figur 66: Framsida samlingsplats/Café [Illustration] Figur 67: Café/Samlingsplats/Kök Skala 1:200 [Planritning] Figur 68: Förodling/Samlingsplats/Kök Skala 1:150 [Planrit- ning] Figur 69: Vy över publika odlingar, uteplats, cafe, kök och växthus i steg 3 [Illustration] Figur 70: Självförsörjningsenheter Angered [Karta] Figur 71: Befintligt Skala 1:5000 [Karta] 177 178