Kallelse Miljö- Och Byggnämndens Sammanträde 2020-11-18

Miljö- och byggnämnden Kallelse Sammanträdesdatum 2020-11-18 MBN 2020/90 Sekreterare Marie Engström

Kallelse till miljö- och byggnämndens sammanträde

18 november 2020, klockan 09.00–16.00 Presidiet - Bornholm. Ledamöter och ersättare - distans

Föredragningslista Förslag på justerare: Tony Ekman. Förslag på tid att justera: måndagen den 23 november klockan 15:30

Ärende Kommentar

1 Information - Fysisk planering för ett robust och förnyelsebart energisystem Åsa Englund m.fl. Länsstyrelsen 2 Förvaltningschefens information 3 Information - Trängsel Andreas Larsson 4 Revidering av NULA-riktlinjer MBN 2020/2843 Erik Lind 5 SBF Verksamhetsplan 2021 MBN 2020/2840 Martin Ekepil Ringelid 6 Region Gotlands arkitekturpris 2020, Nominering MBN 2020/111 Christian Hegardt 7 Arkitekturstrategi Region Gotland MBN 2019/7645 Christian Hegardt 8 Projektrapport 2020 Betong- och asfaltsindustri MBN 2020/2525 Mattias Edsbagge 9 VÄSKINDE BUTTER 6:22 - Information detaljplan MBN 2019/1232 Stina Wester 10 BUNGE BUNGENÄS 1:8 - Begäran om planbesked MBN 2020/1820 Christian Björkman 11 GOTHEM VIBY 1:60 - Förhandsbesked för nybyggnad av 1 st fritidshus MBN 2020/354 IngaInga handlingar med hänvisning till GDPR Sofie Nygren 12 GOTHEM VIBY 1:61 - Förhandsbesked för nybyggnad av 1 st fritidshus MBN 2020/353 Inga handlingar med hänvisning till GDPR Sofie Nygren 13 GOTHEM VIBY 1:62 - Förhandsbesked för nybyggnad av 1 st fritidshus MBN 2020/358 Inga handlingar med hänvisning till GDPR Sofie Nygren 14 VISBY BERGBETNINGEN 1:4 - Bygglov för nybyggnad av 1 st fritidshus samt ombyggnad och ändrad användning av befintligt fritidshus till Sofie Nygren komplementbyggnad MBN 2019/7303 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 15 LÄRBRO LILLA BANNE 1:5 - Förhandsbesked för nybyggnad av 1 st fritidshus MBN 2019/9830 Inga handlingar med hänvisning till GDPR Charlotta Karlsson

Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se Miljö- och byggnämnden Kallelse Region Gotland MBN 2020/90 Sammanträdesdatum 2020-11-18

Ärende Kommentar

16 STENKYRKA AUSTERGÅRDS 1:11 - Ändrad användning från ladugård till fritidshus Charlotta Karlsson MBN 2020/1342 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 17 GRÖTLINGBO SKRADARVE 6:1 - Förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus MBN 2019/589 Inga handlingar med hänvisning till GDPR Jhenny Jacobsson 18 ESKELHEM EKEBY 1:20 - Förhandsbesked för nybyggnad av 3 st förrådsbyggnader Niclas Brolin MBN 2020/2106 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 19 VISBY REMMAREN 11 - Utökad bygglovplikt - rivning av mur och uppförande av plank/port Erika Panzar MBN 2020/1684 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 20 VISBY GURKAN 2 - Nybyggnad av carport, anordnande av parkeringsplatser samt rivning av carport Agnes Ekbom Aldrin MBN 2020/1554 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 21 FÅRÖ VINOR 1:51 - Ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av friggebod MBN 2020/2212 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 22 VISBY NUNNAN - Ifrågasatt olovlig åtgärd MBN 2020/722 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 23 GOTHEM BUSARVE 1:25 - Ifrågasatt olovligt byggande MBN 2019/3697 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 24 BUNGE BROUNGS 1:49 - Ifrågasatt eftersatt underhåll av byggnad MBN 2019/1455 Inga handlingar med hänvisning till GDPR 25 Revisionsrapport - Granskning av bygglovsprocessen MBN 2020/2662 Lisa Ewen 26 Projekt Visborg - Information om pågående stadsbyggnadsprojekt Christian Hegardt 27 Överklagade ärenden Gunnar Gustafsson 28 Diverse skrivelser oktober 2020 MBN 2020/17 29 Redovisning delegationsbeslut och anmälningsärenden oktober 2020 MBN 2020/25 30 Anmälan av ordförandebeslut 2020 MBN 2020/916 31 Statistik Miljö- och byggnämnden 2020 MBN 2020/410 32 Information - Protokoll från Samrådsgruppen TN & MBN 33 Övriga frågor 34 Information - Protokoll MBN 2020/3193

Eva Ahlin Ordförande

2 (2) Fysisk planering för ett robust och förnyelsebart energisystem

Projekt: 2019-2020 Finansierat av Energimyndigheten, Lokal och regional kapacitetsutveckling Vad vi kommit fram till Vikten av dialog/erfarenhetsutbyte internt på RG och mellan aktörer Viktigt att flera olika aspekter/kompetenser kommer in tidigt i processen Synliggör ambitionen från RUS, Energiplan och RSA i planer Fysisk planering kan möjliggöra, andra styrmedel/beslut krävs för implementering I förlängningen kan projektet leda till mer integrering av energi och robusthet Agenda • Bakgrund • Projektmål • Projektorganisation • Metod • Resultat & lärdomar • Tid för frågor Bakgrund Behov: • Utmaning att få genomslag i Driver på utvecklingen av fysisk planering. energisystemet på Gotland: • Kunskapshöjning • Energi- och klimatmål • Dialog och utvecklad process • Energipilot Gotland och Utvecklingssatsning för Genomförande tid: 2018-11-01 - totalförsvar 2020-12-31 • Flera avslutade och pågående Finansiering: 3 034 347 kr (95 % energi- och klimatprojekt, från Energimyndigheten, Loreg) satsningar och initiativ Projektmål Öka kunskap och kapacitet för integrering av energi- och klimataspekter i fysisk planering på olika planeringsnivåer, särskilt fokus på översiktsplan och detaljplan. Projektorganisation Styrgrupp: Enhetschef samhälle och kulturmiljö, Länsstyrelsen Samhällsbyggnadsdirektör, Region Gotland Projektgrupp: Länsstyrelsen Referensgrupp: Länsstyrelsen, Region Gotland, Uppsala Universitet Campus Gotland, (GEAB) Metod 1. Kunskapsuppbyggnad 2. Förstärkt dialog och kunskapsöverföring 3. Framtagande av planeringsunderlag 4. Måluppfyllelse och indikatorer Behovsinventering Resultat och lärdomar Plats för produktion, distribution Nationella satsningarna samt regionala och lagring av energi energi- och klimatprojekt: Behov av integrering av robusthet - Lagring Behov av utvecklade processer för - Elektrifiering att integrera energi, klimat och - Lokal produktion robusthet - Arbete minska målkonflikter Reflektion Behov av vägledningar för fysisk planering Seminarieserie Resultat och lärdomar Kompetenshöjning och förstärkt - Integrering av energi- och klimatmål, samt robusthet dialog inom och mellan olika aktörsgrupper. Processen är viktig! - Produktion, distribution och lagring av energi Reflektion - Energi- och klimatsmart Önskemål att vi kommit längre bebyggelseutveckling med underlag till nästa workshop samt med styrmedel – hur man - Energi- och klimatsmart faktiskt tar det vidare. transportsystem Handbok Resultat och lärdomar Vägledning anpassad för både fysiska planerare, politiker och aktörer som behöver förstå fysisk planering. Reflektion Hade önskat att ta fram mer specifikt planeringsunderlag men lämplighetsbedömningen av mark- och vattenanvändningen behöver ofta göras från fall till fall. Checklista Resultat och lärdomar Många frågor inom robusthet och Är samhällsservice planerad i energi och klimat behöver strategiska lägen med syfte att behandlas i större perspektiv skapa en hög och prioriterad tillgänglighet för kollektivtrafik Väl genomarbetade underlag på och gång- och cykeltrafikanter? ÖP-nivå är viktigt för att kunna hantera frågorna på detaljnivå. Kopplas el- och värmebehovet inom planområdet till möjligheten Länsstyrelsen önskar ha en dialog att energiförsörja genom lokal tidigt i processen, redan vid förnybar energi? planbesked. Kontinuitetshantering Resultat och lärdomar Vikten av RSA och Energiplan Efterfråga behov från verksamhetsutövare Kommunens beredskapssamordnare Dialog och rollfördelning Bra dialog med MSB att fortsätta med Måluppfyllelse & indikatorer Resultat och lärdomar Behov av utvecklad process för • Planindikator uppföljning och utvärdering – • Målindikator kräver resurser och målstyrning. • Uppföljningsindikator Koppling till statliga och regionala mål. Bas för gemensam grund. Reflektioner För- och nackdelar med mätbarhet. Ska vi, vill vi, hur? Vad ska mätas och varför? Tack! Frågor?

Elin Sander [email protected] Agneta Green [email protected] Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Erik Lind MBN 2020/2843 19 oktober 2020

Miljö- och byggnämnden

Revidering av riktlinjer för NULA – nybyggnadskarta, utstakning, lägeskontroll och ajourhållning av primärkarta inom Region Gotland

Förslag till beslut • Byggnadsnämnden godkänner reviderade riktlinjer. Revideringen gäller för bygglovsansökning inkommen fr.o.m. 2020-01-01

Sammanfattning Nuvarande NULA-riktlinjer, antogs hösten 2015 och blev gällande 2016-01-01. Riktlinjen reviderades hösten 2017 och blev gällande 2018-01-01. Riktlinjerna ska uppdateras efter behov och bedömningen är att uppdateringen av byggtaxan och de förändringar i produktutbudet som det medför kräver motsvarande uppdatering i NULA-riktlinjen.

Bedömning Förändrat produktutbud i taxan kräver motsvarande ändringar i NULA-riktlinjen. Barn- och genusperspektiv –beslutet påverkar inte detta perspektiv. Landsbygdsperspektiv - beslutet påverkar inte detta perspektiv. Ekonomisk konsekvensanalys – beslutet påverkar inte detta perspektiv.

Beslutsunderlag Bilaga 1 Förslag på förändrad NULA-riktlinje Bilaga 2 Gällande NULA-riktlinje

Johan Åberg Samhällsbyggnadsdirektör

1 (1)

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se Riktlinjer för NULA – nybyggnadskarta, utstakning, lägeskontroll och ajourhållning av primärkarta inom Region Gotland. BN 2017/2462 Gäller för bygglovsansökan inkommen fr.o.m. 2018-01-01 Sammanhållen bebyggelse med Visby Detaljplan Avstycknings- kommunalt Övriga Område innerstad (utom Apl) plan (Apl) verksamhetsområde Åtgärd för VA Uppförande av huvudbyggnad, specialbyggnad*, anläggning** samt N, U, L N, U, L N, U, L N, U, L F tillfälliga åtgärder med stor områdespåverkan. Komplementbyggnad och byggnad för verksamhet större än 50,0 m² eller närmare N, U, L N, U, L N, U, L N, U, L F gräns än 4,5 m. Komplementbyggnad och byggnad för verksamhet upp till 50,0 m² och 4,5 m eller N, U, L F F F F längre från gräns. Tillbyggnad större än 70,0 m² eller närmare N, U, L N, L N, L N, L F gräns än 4,5 m. Tillbyggnad upp till 70,0 m² och 4,5 m eller N,L F F F F längre från gräns.

Mur och plank – närmare gräns än 0,5 meter N, L F F F F

Mur och plank – 0,5 meter eller mer från N F F F F gräns Vindkraftverk, telemast - N, U, L U, L U, L U, L Förkortning Förklaring

Fältkontroll med inmätning av byggnader, vägar, staket mm samt nivåpunkter. Även kontroll av befintliga fastighetsgränser i fält. Region N = nybyggnadskarta Gotlands VA-ledningar, detaljplaneinformation om sådan finns, kablar i mark.

F = karta från Lantmäteriet Förrättningskarta framtagen av Lantmäteriet vid fastighetsbildning.

Under förutsättning att godkänd kompetens finns enligt beslut av U = utstakning byggnadsnämnden kan utstakning utföras av annan än Region Gotland. Under förutsättning att godkänd kompetens finns enligt beslut av L = lägeskontroll byggnadsnämnden kan lägeskontroll utföras av annan än Region Gotland.

Fastighetsgränser Riktlinjer Byggherren ansvarar för att inga oklarheter råder kring Riktlinjerna är antagna av byggnadsnämnden 2017-11-22. fastighetsgränsernas läge. Oklarheter i fastighetsgränser De uppdateras vid behov och minst vart fjärde år. utreds av Lantmäteriet genom en särskild gränsutmärkning Syftet med riktlinjerna är att få in ett bättre underlag eller fastighetsbestämning som beställs av fastighetsägaren. vid bygglovsprövningen, vilket leder till en ökad kvalitet och Är inte relevanta fastighetsgränsers läge säkerställda ska rättssäkerhet i bygglovshanteringen. bygglovshandläggare begära att detta sker, om detta inte sker kan ärendet avvisas. Avsteg från riktlinjer motiveras i granskningsblad. Förklaringar Vid avvikelse från detaljplan kan nybyggnadskarta komma att krävas. * Med specialbyggnad avses här byggnad för särskilda ändamål, t.ex. kiosk, transformatorstation, nätstation Lagstöd: 12 kap. 4 §, 9 kap. 21 § och 10 kap. 26§ Plan- och eller liknande. bygglagen (SFS 2010:900) ** Anläggningar som är bygglovspliktiga enligt PBF 6:1 Riktlinjer för NULA – nybyggnadskarta, utstakning, lägeskontroll och ajourhållning av primärkarta inom Region Gotland. BN 2017/2462 Gäller för bygglovsansökan inkommen fr.o.m. 2018-01-01 Sammanhållen bebyggelse med Visby Detaljplan Avstycknings- kommunalt Övriga Område innerstad (utom Apl) plan (Apl) verksamhetsområde Åtgärd för VA Uppförande av huvudbyggnad, specialbyggnad*, anläggning** samt A, U, L A, U, L B, U, L B, U, L F tillfälliga åtgärder med stor områdespåverkan. Komplementbyggnad och byggnad för verksamhet större än 50,0 m² eller närmare A, U, L A, U, L B, U, L B, U, L F gräns än 4,5 m. Komplementbyggnad och byggnad för verksamhet upp till 50,0 m² och 4,5 m eller B, U, L F F F F längre från gräns. Tillbyggnad större än 70,0 m² eller närmare A, U, L A, L B, L B, L F gräns än 4,5 m. Tillbyggnad upp till 70,0 m² och 4,5 m eller B,L F F F F längre från gräns.

Mur och plank – närmare gräns än 0,5 meter B, L F F F F

Mur och plank – 0,5 meter eller mer från B F F F F gräns Vindkraftverk, telemast - A, U, L U, L U, L U, L Förkortning Förklaring

Fältkontroll med inmätning av byggnader, vägar, staket mm samt nivåpunkter. Även kontroll av befintliga fastighetsgränser i fält. Region A = nybyggnadskarta typ A Gotlands VA-ledningar, detaljplaneinformation, kablar i mark, såsom el och tele. Fältkontroll med inmätning av byggnader, vägar, staket mm samt B = nybyggnadskarta typ B nivåpunkter. Även kontroll av befintliga fastighetsgränser i fält. Region Gotlands VA-ledningar.

F = karta från Lantmäteriet Förrättningskarta framtagen av Lantmäteriet vid fastighetsbildning.

Miljö- och byggnämnden

SBF Verksamhetsplan 2021

Förslag till beslut • Miljö- och byggnämnden beslutar att anta den föreslagna verksamhetsplanen för 2021

Sammanfattning Utifrån Region Gotlands samlade koncernstyrkort, den inriktning som antagits i Regionfullmäktige och nämndernas prioriteringar, byggs verksamhetsplanen som ett samlande dokument för samhällsbyggnadsförvaltningen. Verksamhetsplanen anger den strategiska inriktning och de övergripande mål som förvaltningen som helhet ska arbeta med under givet år för att röra sig i den riktning som är önskvärd för Region Gotland. Verksamhetsplanen ska ses som ett verktyg för förvaltningen som helhet, ett dokument som erbjuder översikt och riktning för samhällsbyggnadsförvaltningen 2021. Verksamhetsplanen följs upp löpande under året i ledningsgruppens arbete, förvaltningens rapporter och i nämndarbetet.

Beslutsunderlag Bilaga 1, Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan 2021

Johan Åberg Samhällsbyggnadsdirektör

1 (1)

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se

PLAN

Verksamhetsplan 2021 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Miljö- och byggnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum Välj publiceringsdatum Ärendenr Version 1.0

1 (15) Verksamhetsplan 2021

Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion ...... 3 2 Verksamhetsbeskrivning ...... 3 2.1 Nulägesbeskrivning ...... 3 3 Mål, aktiviteter och program ...... 5 3.1 Mål samt prioriterade aktiviteter ...... 5 3.2 Social hållbarhet ...... 5 3.3 Ekonomisk hållbarhet ...... 6 3.4 Ekologisk hållbarhet ...... 8 3.5 Kvalitet ...... 9 3.6 Medarbetarskap ...... 10 3.7 Ekonomi ...... 12 3.8 Mål från övergripande planer, strategier och program ...... 12 4 Uppföljning av verksamhetsplanen ...... 14 5 Ekonomi (siffror inte beslutat i RF ännu, därmed ingen internbudget förrän december) ...... 14 6 Medarbetare ...... 14 7 Indikatorer för löpande nämndinformation ...... 15 7.1 Miljö- och byggnämnden ...... 15 7.2 Regionstyrelsen ...... 15

2 (15)

1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Utifrån Region Gotlands samlade koncernstyrkort, den inriktning som antagits i Regionfullmäktige och nämndernas prioriteringar, byggs verksamhetsplanen som ett samlande dokument för samhällsbyggnadsförvaltningen. Verksamhetsplanen anger den strategiska inriktning och de övergripande mål som förvaltningen som helhet ska arbeta med under givet år för att röra sig i den riktning som är önskvärd för Region Gotland.

Verksamhetsplanen ska ses som ett verktyg för förvaltningen som helhet, ett dokument som erbjuder översikt och riktning för samhällsbyggnadsförvaltningen 2021 – därför bör inte detta strategiska dokument innefatta aktiviteter, tillsyner eller processer som sker på enhetsnivå. Varje enhet under förvaltningen presenterar istället enskilda aktivitetsplaner som utgår ifrån den strategiska riktning som samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp, med inspel från nämnderna, har fastslagits här. Däri återfinns enskilda aktiviteter som speglar enhetens prioriteringar kommande år för att nå givna mål, och är därmed den främsta kontakten för medarbetarna i deras dagliga arbete.

Verksamhetsplanen följs upp löpande under året i ledningsgruppens arbete, förvaltningens delårsrapporter och i nämndarbetet.

2 Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) ansvarar för den goda livsmiljön på Gotland. Genom att hantera frågor om bygglov, översikts- och detaljplaner, miljö-och hälsoskydd, livsmedelsinspektion, alkoholtillstånd, geografisk information och räddningstjänst på ett rättssäkert och förtroendeingivande sätt skapar förvaltningen förutsättningar för långsiktigt hållbar samhällsutveckling inom regionen. För att lyckas i vårt uppdrag är service och kvalitet centrala begrepp. SBF arbetar med Miljö- och byggnadsnämnden och Regionstyrelsen.

2.1 Nulägesbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen har stor påverkan på det Gotländska samhällets olika aktörer. Den breda verksamhet som förvaltningen bedriver har olika förutsättningar, men ett antal gemensamma nämnare påverkar arbetet under det kommande året. Nedan finns övergripande beskrivning av nuläget inom de två perspektiven Verksamhet och Samhälle som återfinns i Region Gotlands styrkort.

Perspektiv Verksamhet  Medarbetarskap Kompetensförsörjningen är och kommer fortsatt att vara en av de stora frågorna för samhällsbyggnadsförvaltningen. Utmaningen ligger bland annat i att rekrytera till våra bristyrken, kompetensutveckla för nya digitala arbetsprocesser och säkerställa en god arbetsmiljö för vår personal som leder till sjunkande sjuktal. Dessa delar är avgörande för förvaltningens resultat. Många enhetschefer saknar tid för att arbeta med strategiska frågor på förvaltningen, något som påverkar ledningsgruppens arbete. Det finns ett behov av tydligare styrning av förvaltningens riktning, aktiviteter och utveckling.

 Kvalitet Det finns ett stort behov av att utveckla och anpassa förvaltningens processer för att skapa möjligheter för mer effektiv, hållbar och rättssäker handläggning. Förvaltningen prioriterar att utveckla tjänster utifrån ett tjänstedesignperspektiv, där användarens behov är i fokus. På så sätt säkerställs hög kvalitet och hållbarhet. DiSa-projektet är drivande som

3 (15) förändringsledare för effektivisering och digitalisering av hela samhällsbyggnadsprocessen, och tar löpande fram nya digitala tjänster som implementeras i verksamheten. DiSa avslutas enligt plan under vintern 2021, men samhällsbyggnadsförvaltningen prioriterar även framöver digitalisering av verksamheten.

 Ekonomi Den ekonomiska situationen för samhällsbyggnadsförvaltningen kräver stora förändringar i förvaltningens arbetssätt för att få en ekonomi i balans. Ekonomin följs upp i delårs- och årsrapporten, och därför bryts de ekonomiska målen inte ned i verksamhetsplanen. Även i nämndarbetet följs ekonomin noga över året. En kortare sammanfattning av förvaltningens budget finns beskriven under ”5. Ekonomi”.

Perspektiv Samhälle

 Löpande arbete mot styrkortsmålen Förvaltningen arbetar idag med att skapa goda förutsättningar för bostadsbyggande, framför allt genom DiSa projektet och dess implementering i verksamheterna. Klart Vatten arbetar för fullt och utför även kontroller av dricksvatten enligt plan, detta för att skapa förutsättningar för tillgång till vatten av god kvalitet. Identifierade utmaningar framåt är kartlägga och rikta resurser för att ytterligare kunna påverka målen under samhällsperspektivet i Region Gotlands styrkort. En viktig del för att bygga en hållbar samhällsbyggnadsprocess på Gotland är samverkan mellan de olika förvaltningarna.

 FramSam Under 2020 har projektet Samhällbyggnadsprocess för Framtiden (FramSam) arbetat på uppdrag av Regionfullmäktige. Projektet drivs gemensamt mellan Regionstyrelsen, Miljö- och byggnämnden och Tekniska nämnden. För att möta de behov och förväntningar som våra kunder har tar Region Gotland fram en ny samhällsbyggnadsprocess med stödjande organisation. Samhällsbyggnadsprocessen ska var effektiv och kvalitetssäker och ta hänsyn till klimat, miljö och social hållbarhet. I nulägesanalysen har projektet identifierat ett antal förbättringsområden för samhällsbyggnadsprocessen i Region Gotland. FramSam ska fokusera på utveckling inom:

 En sammanhållen samhällsbyggnadsprocess med samverkan över gränser  Tydligare ledning och styrning utifrån ett helhetsperspektiv  Kundfokus  Bemötande och tillgänglighet  Tydliga roller, ansvar och mandat  Förändrad organisationskultur

Utifrån det av projektet etablerade nuläget har FramSam lagt fram en handlingsplan för kommande år för att bland annat ta ett samlat grepp om styrning och ledning av samhällsbyggnadsprocessen på Gotland, som också speglas i Regionstyrelseförvaltningens, Teknikförvaltningens och Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplaner som aktiviteter för 2021. Förvaltningarna som arbetar inom samhällsbyggnadsprocessen kommer under 2021 ha följande gemensamma aktiviteter i verksamhetsplaneringen som ett led i att arbeta mot en mer effektiv och kvalitetssäker process som möter kundernas behov:

 Införa gemensam beredning för samhällsbyggnad  Genomföra externt samhällsbyggnadsforum

4 (15) 3 Mål, aktiviteter och program 3.1 Mål samt prioriterade aktiviteter Region Gotland är en helhet där förvaltningarnas arbete och utveckling tillsammans täcker alla mål som ställts upp i Region Gotlands styrkort, och där samhällsbyggnadsförvaltningen bidrar genom sina verksamhetsområden. Förvaltningen har i verksamhetsplanen valt att arbeta mot de mål där förvaltningens verksamheter har direkt inverkan på en eller flera av de indikatorer som Region Gotland har ställt upp för att mäta förflyttningen inom området. I tillägg har förvaltningen på vissa valda mål lagt till egna mätetal som indikatorer utifrån den egna strategin för att mäta önskad förflyttning. Detta val har gjorts för att säkerställa rådighet över resultatet av förvaltningens aktiviteter. Nedan följer en redogörelse utifrån detta ställningstagande över de valda målen, aktiviteter som kommer genomföras under kommande år för att arbeta mot dessa och indikatorer som kommer appliceras för att mäta måluppfyllelse.

3.2 Social hållbarhet 01. Alla fullföljer gymnasiet och har förutsättningar för ett livslångt lärande Samhällsbyggnadsförvaltningen samarbetar och samverkar löpande med de förvaltningar, projekt och handlingsprogram som arbetar mot målet i styrkortet, och har indirekt påverkan på målets uppfyllande. Förvaltningen har valt att inte rapportera aktiviteter på detta mål då det inte direkt linjerar med verksamheten på förvaltningen, och där förvaltningens aktiviteter inte på ett relevant sätt kan mätas av de av Region Gotland satta indikatorerna för målet. Målets uppfyllnad mäts utifrån indikatorerna:

 Elever i gymnasiesärskolan med fullständiga betyg inom sin skolform, andel (%)  Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)  Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%)  Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)  Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två

02. Befolkningen har likvärdiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och alla barn har goda uppväxtvillkor. Samhällsbyggnadsförvaltningen samarbetar och samverkar löpande med de förvaltningar, projekt och handlingsprogram som arbetar mot målet i styrkortet, och har indirekt påverkan på målets uppfyllande. Förvaltningen har valt att inte rapportera aktiviteter på detta mål då det inte direkt linjerar med verksamheten på förvaltningen, och där förvaltningens aktiviteter inte på ett relevant sätt kan mätas av de av Region Gotland satta indikatorerna för målet. Målets uppfyllnad mäts utifrån indikatorerna:

 Invånare 25-74 år med bra självskattat hälsotillstånd, utifrån utbildningslängd, andel (%)  Elever i årskurs 4 och 8 som skattar att de mår bra eller mycket bra, andel (%)  Sjukskrivningar för psykisk ohälsa, antal pågående sjukfall  Elever i årskurs 9 som röker, dagligen, nästan dagligen eller ibland, andel (%)  Andel av befolkningen 16-84 år med lågt socialt deltagande, andel (%)  Anmälda misshandelsbrott mot kvinna inomhus i nära relation med offret, antal/100 000 inv.  Invånare 17-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%)

5 (15)

03. Gotland har god beredskap och förmåga att hantera samhällsstörningar Aktivitet Startdatum Slutdatum

Upprätta en plan för SBFs verksamhet vid en eventuell 2021-01-01 2021-12-31 samhällsstörning

Beskrivning av aktivitet: Förvaltningen tar fram en övergripande handlingsplan för en eventuell samhällsstörning, och ska också säkerställa att information sker vid varje enhets APT under året. Syftet med arbetet är att förvaltningens verksamheter skall ha en god beredskap samt förmåga att hantera samhällsstörningar.

Indikatorer  Räddningstjänsten påbörjar 90 % av alla utryckningar inom 30 sek vid årets slut  100 % av enheterna vis SBF ska ha arrangerat utbildningstillfällen för planen vid årets slut  Planer och rutiner för hantering av samhällsstörning inom Region Gotland (antal)

3.3 Ekonomisk hållbarhet 04. Ökad befolkning i arbetsför ålder Samhällsbyggnadsförvaltningen samarbetar och samverkar löpande med de förvaltningar, projekt och handlingsprogram som arbetar mot målet i styrkortet, och har indirekt påverkan på målets uppfyllande. Förvaltningen har valt att inte rapportera aktiviteter på detta mål då det inte direkt linjerar med verksamheten på förvaltningen, och där förvaltningens aktiviteter inte på ett relevant sätt kan mätas av de av Region Gotland satta indikatorerna för målet. Målets uppfyllnad mäts utifrån indikatorerna:

 Antal personer 20 - 64 år  Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%)  Försörjningskvot/100 invånare

05. Det finns goda förutsättningar för att starta driva och utveckla hållbara företag på hela Gotland Aktivitet Startdatum Slutdatum

DiSa implementering och avslut 2021-01-01 2021-12-31 Beskrivning: Samtliga delprojekt skall vara överlämnade till förvaltningen och implementering skall fortlöpa enligt plan på alla enheter. Projektet avslutas under vintern 2021 och vid årets slut skall all slutrapportering vara inskickad och godkänd av Tillväxtverket.

Indikatorer  Nöjd Kund Index  Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i Svenskt Näringslivs undersökning (1 - 6)

6 (15)

06. Det finns goda förutsättningar för ett offensivt bostadsbyggande över hela ön

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Kartlägga förutsättningarna för att kunna planlägga mer på 2020-10-16 2020-10-16 landsbygden Beskrivning: Samhällsbyggnadsförvaltningen undersöker och genomför under 2021 en kartläggning för vilken resursomställning som behövs för att förvaltningen ska ha goda förutsättningar för att planlägga mer mark på landsbygden. Fler enheter kommer att påverkas.

Säkerställa att VA-planen implementeras i process kring 2020-10-16 2020-10-16 framtagande av detaljplaner. Beskrivning: Samhällsbyggnadsförvaltningen ska under året rita upp en ny process för detaljplaner som säkerställer att VA-planen blir konsulterad i framtagandet av nya planer.

Indikatorer  Antagna detaljplaner för bostadsändamål, antal  Bygglovsstatistik

FramSam skickar med aktiviteter till respektive förvaltning som arbetar med samhällsbyggnadsprocessen under mål 6. Dessa har beslutats av presidier och respektive förvaltningschef.

Aktiviteter från FramSam Startdatum Slutdatum

Införa och ansvara för gemensam beredning för 2021-01-01 2021-12-31 samhällsbyggnad

Beskrivning: För att säkerställa att förvaltningarna arbetar som ett Region Gotland införs gemensam beredning för samhällsbyggnad. Beredningen kommer vara ett informellt forum för att arbeta med gemensam prioritering för projekt och budget, strategiska frågor och synkronisering av verksamhetsplanering och kommunikation. Presidierna för TN, MBN och RS samt förvaltningscheferna för TKF, SBF och RSF deltar i beredningen, som leds av ordförande i MBN och förbereds av SBFs förvaltningschef.

Genomföra externt samhällsbyggnadsforum minst en gång 2021-01-01 2021-12-31 2021

Beskrivning: En samhällsbyggnadskonferens har fokus på genomförandet av översiktsplanen och riktar sig till våra externa kunder. På agendan för konferensen 2021 kan t ex ny översiktsplan, arkitekturstrategi och stadsutvecklingsprojekt Visborg finnas. Konferensen ska även ersätta de delar av byggforum som har bäring på hela samhällsbyggandsprocessen.

7 (15) 3.4 Ekologisk hållbarhet

07. Gotlands klimatavtryck minskar Aktivitet Startdatum Slutdatum

Framtagande av ny översiktsplan för Region Gotland 2021-01-01 2021-12-31

Beskrivning: Bryta ner de relevanta globala målen i Agenda 2030 till arbetet med översiktsplanen inom Region Gotland. Mål 6 - Rent vatten och sanitet, Mål 11 - Hållbara städer och samhällen. Arbetet sker i den Samhällsbyggnadsberedning som skall upprättas, men också i andra forum och samarbetsformer. Även ett ökat samarbete kring brandposter och släckvatten planeras för 2021.

Indikatorer:  Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA  Andel förnybara drivmedel inom kollektivtrafiken

08. Tillgången till vatten av god kvalitet är långsiktigt säkrad Aktivitet Startdatum Slutdatum

Riktat tillsynsarbete för vattenrelaterade områden 2020-10-16 2020-10-16

Beskrivning: Tillsynsarbetet riktas in emot vattenrelaterade områden i enlighet med mål nummer 8.

Öka samarbete mellan TKF/SBF med inriktning på 2021-01-01 2021-12-31 vattenfrågan

Beskrivning: Arbetet kommer tas upp i den Samhällsbyggnadsberedning som skall upprättas, men också i andra forum och samarbetsformer. Även ett ökat samarbete kring brandposter och släckvatten planeras för 2021.

Indikatorer:  Godkända enskilda avlopp av totala antalet enskilda avlopp, andel (%)

09. Hållbara val bidrar till ansvarsfullt samhällsbyggande som minskar belastningen på ekosystemen

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Deltagande i projektet sänkta inköpskostnader 2021-01-01 2021-12-31

Beskrivning: I projekt sänkta inköpskostnader arbetar förvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar för att återkomma med förslag avseende åtgärder för att öka avtalstroheten och en mer enhetlig hantering av inköp i alla förvaltningar samt minska de totala inköpskostnaderna. Därigenom ses även möjligheterna över för styrning gällande upphandling emot livsmedel med låg klimatpåverkan.

Indikatorer:  Klimatpåverkan från Region Gotlands livsmedelsinköp, kg CO2-ekv/kg inköpt livsmedel

8 (15)

3.5 Kvalitet

10. Alla som nyttjar Region Gotlands tjänster upplever att det är lätt att komma i kontakt med berörd verksamhet inom regionen

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Strukturera, rensa och uppdatera information på hemsida 2021-01-01 2021-12-31

Beskrivning: Under 2021 kommer förvaltningen arbeta med att ta ett helhetsgrepp om den information som de externa användarna möter på de sidor av gotland.se som SBF ansvarar för. De har efter analys i förstudie Digital Dialog upptäckts vara i stort behov av uppdatering för korrekt information.

Översyn kundtjänst 2021-01-01 2021-12-31

Beskrivning: Under året kommer förvaltningen genomföra en översyn av förvaltningens kundtjänster för att avgöra vilken typ av organisation som skapar mest användarnytta för företag, boende och besökare på Gotland. Syftet med aktiviteten är att skapa bättre informationsflöden som effektiviserar processer och skapar högre kundnöjdhet och service.

Indikatorer:  Nöjd Medborgar-Index - Bemötande, tillgänglighet - Ökning  Statistik kundtjänstsamtal

11. Alla som nyttjar Region Gotlands tjänster kan vara medskapande och blir respektfullt bemötta

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Servicesafari på SBFs tjänster 2021-01-01 2021-12-31

Beskrivning: Under 2021 kommer alla enheter på SBF i uppdrag att testa förvaltningens tjänster för att upptäcka förbättringspotential, eventuella fel och utveckla de tjänster som finns utifrån ett användarperspektiv. Syftet är både att bygga intern kunskap om tjänstedesign och de tjänster som förvaltningen för närvarande erbjuder samt att förbättra och utveckla dessa för högre användarnytta.

Utbildning i tjänstemannaskap 2021-01-01 2021-12-31

Beskrivning:

Utbildning i tjänstemannaskapet kommer att fortsätta under 2021 och inkludera fler medarbetare från samhällsbyggnadsförvaltningen. Syftet med aktiviteten är att förbättra användarupplevelsen och höja servicenivån mot våra kunder.

Indikatorer:  Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%)  Del av SBFs e-tjänster som testats genom servicesafari, (%)

9 (15)

12. Hög kvalitet och effektiva processer i verksamhet och tjänster säkras genom ständiga förbättringar, digitalisering, innovation och förnyelsesprång

Aktivitet Startdatum Slutdatum

DiSa implementering och erfarenhetsspridning 2021-01-01 2021-12-31

Beskrivning: Under 2021 kommer till att samtliga delprojekt, nya arbetssätt och metoder blir implementerade i förvaltningen. DiSa arbetar också proaktivt med erfarenhetsspridning för andra verksamheter och förvaltningar inom Region Gotland.

Öppna data publiceras 2021-01-01 2021-12-31

Beskrivning: Förvaltningen kommer under 2021 tillgängliggöra öppna data inom GIS området för företag, boende och besökare på Gotland. Under året beslutas omfattning av data, ansvarsstruktur och rutin för säkerställande om att de öppna datat är uppdaterat och korrekt. Ständig förbättring/utveckling och översyn av interna 2020-10-16 2020-10-16 processer

Beskrivning: Förvaltningen arbetar löpande med att effektivisera och dokumentera processerna. Aktiviteten innefattar även utbildning kring processer internt för att skapa en organisationsförståelse bland medarbetarna i enlighet med FramSams rekommendationer och analys.

Indikatorer:  Bygglovsstatistik  Ökning utskick med Digital Brevlåda, (%)  Del av förvaltningens huvudprocesser kartlagda och dokumenterade i Docpoint (%)  Antal öppna data publicerade och nedladdade

3.6 Medarbetarskap 13. Region Gotland präglas av en tillitsfull kultur

Aktivitet Startdatum Slutdatum

2021-01-01 2021-12-31 Utbildningsinsatser för att implementera Ett Region Gotland

Beskrivning: För att implementera arbetet med Ett Region Gotland och se goda resultat av arbetet kommer förvaltningen under kommande år genomföra ett antal utbildningsinsatser för att stärka medarbetare i den helhetliga synen på organisationen och motverka stuprör.

2021-01-01 2021-12-31 Förtydliga uppdragsbeskrivningar på förvaltningen

Beskrivning: Ledningsgruppen kommer arbeta aktivt med att förtydliga de olika uppdrag och förväntningar som finns på dessa inom verksamheterna. SBF har identifierat detta som en viktig åtgärd för att skapa tillit i verksamheten.

10 (15)

2020-10-16 2020-10-16 Öka förutsättningarna för ett hållbart ledarskap

Beskrivning: Under året kommer förvaltningen satsa på att arbeta aktivt med att förbättra möjligheterna för chefer och ledare att arbeta med ett hållbart ledarskap i organisationen.

Indikatorer:

 Teameffektivitetsindex (TEI)  Ledarskapsindex (LSI)  Engagemangsindex (EI)  Hållbart medarbetarengagemang (HME)  Genomförda utbildningsinsatser

14. Region Gotland lyckas kompetensförsörja genom aktivt och strategiskt arbete

Aktivitet Startdatum Slutdatum

2021-01-01 2021-12-31 Utveckla samarbetet med Campus Gotland.

Beskrivning: Uppsala universitet Campus Gotland är en viktig samarbetspartner för Region Gotland och samhällsbyggnadsförvaltningen, under kommande år kommer samarbetet utvecklas och nya förslag på samverkan läggas fram och utvärderas.

2021-01-01 2021-12-31 Kartlägga framtida behov av kompetenser

Beskrivning: Under året kommer ledningsgruppen genomföra en kartläggning av vilka kompetenser som förvaltningen behöver på 5-10 års sikt. Detta som ett led i att skapa goda förutsättningar för hållbar resursbesättning för framtiden.

Skapa ett utbildningspaket till nyanställda och utveckla 2020-10-16 2020-10-16 förvaltningsgemensam introduktion

Beskrivning: Förvaltningen kommer under året skapa en introduktion och ett utbildningspaket att använda för att välkomna nya medarbetare till verksamheterna. Introduktionerna kommer ske via introduktionsansvariga i respektive verksamhet.

Indikatorer:  Net Promotor Score (NPS)  Heltidsanställda av samtliga tillsvidareanställda, andel (%)  Arbetad mertid och övertid hos månadsanställda (antal timmar)  Genomförda aktiviteter/utbildningar med Campus Gotland  Framtagen kartläggning av kompetenser på sikt

11 (15)

15. Region Gotland är en hälsofrämjande organisation som där det aktivt förebyggande arbetsmiljöarbetet är i fokus

Aktivitet Startdatum Slutdatum

2021-01-01 2021-12-31 Arbeta aktivt med förebyggande hälsoinspirerande aktiviteter.

Beskrivning: För att säkerställa god arbetsmiljö, medarbetare som har goda förutsättningar för ett hälsosamt liv och minskade sjuktal ska förvaltningen arbeta med aktiviteter som förebygger ohälsa genom inspiration.

Indikatorer:

• Psykosocial arbetsmiljöindex (PAI) • Chefer inom Region Gotland skattar sin kompetens inom arbetsmiljöarbetet som god andel % (SAM-enkät) • Medarbetare inom Region Gotland som uppnår de nationellt satta rekommendationerna för fysisk aktivitet, andel (%) • Lång och korttidssjukfrånvaro, andel (%)

3.7 Ekonomi Ekonomiska mål i koncernstyrkortet följs upp på central nivå. Samhällsbyggnadsförvaltningen strävar efter att ha en ekonomi i balans och att hålla den satta budgeten för perioden. De löpande effektiviseringar och utvecklingsarbeten som sker på förvaltningen är i linje med detta arbete.

3.8 Mål från övergripande planer, strategier och program Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar efter flera övergripande strategiska dokument som påverkar verksamheten. Främst gäller det:

Övergripande dokument Beskrivning Region Gotlands Programmets fyra fokusområden påverkar hur förvaltningen genomför tillsyner. Miljöprogram

Region Gotlands Planen agerar underlag till hur förvaltningen arbetar med den fortsatta Bostadsförsörjningsplan samhällsplaneringen på Gotland och agerar stöd i dialog med olika aktörer på marknaden. Översiktsplanen Planen säkerställer att SBF förhåller sig till Region Gotlands satta intentioner för hur mark- och vattenområden ska användas för en hållbar samhällsbyggnad för hela regionen. Regional Digital Agenda Agendan är en handlingsplan som ska skapa nya digitala möjligheter för alla som bor och verkar på Gotland, och stödjer SBF bland annat i arbetet med DiSa – projektet.

Tillväxtprogrammet Programmet hjälper SBF i arbetet för att skapa förutsättningar för ett stärkt näringsliv på Gotland.

12 (15) Handlingsprogrammet för Programmet säkerställer att SBF på bästa sätt och med systematik verkar för skyddet skydd och olyckor mot olyckor på Gotland ska vara likvärdigt och tillfredställande samt att räddningsinsatser påbörjas inom godtagbar tid och genomförs på ett effektivt sätt.

Strategin mot mäns våld Strategin är en viktig del av jämställdhetsarbetet på SBF, och ringar in de satsningar mot kvinnor som behöver göras för att tillgodose en trygg arbetsmiljö för alla medarbetare.

Trafikförsörjningsplanen Trafikförsörjningsplanen är en viktig del att förhålla sig till då förvaltningen arbetar med att ta fram översiktsplan och detaljplaner på Gotland.

13 (15)

4 Uppföljning av verksamhetsplanen

De beslutade och nedbrutna målen följs upp löpande i delårsrapporter och Verksamhetsberättelsen, samt ligger till grund för ledningsgruppens arbete under perioden. Nämnden uppdateras löpande om förvaltningens aktiviteter och dess måluppfyllelse. Den ekonomiska uppföljningen görs separat, dels i nämndarbetet men även i budget, delår och årsrapporter.

5 Ekonomi (siffror inte beslutat i RF ännu, därmed ingen internbudget förrän december)

Organisationsnivå Intäkter Kostnader Netto ( Ram) MBN 30 034 RS- RT 55 484

Summa 85 518

Tabell 1: Budget 2021 ( tkr )

Investeringar Budget 2021 MBN 500 RS-RT 6 000

Tabell 2: Investeringsram ( tkr )

Kommentarer: Med anledning av beslut om förändrad målnivå för de finansiella målen för 2021 samt den osäkra ekonomiska situationen uppmanades alla nämnder att revidera nuvarande investeringsplan i strategisk plan o budget 2021-2023 och utgå från en halvering av nivåerna, framförallt för de två kommande åren. Investeringsbudget 2021 och 2022 har fastställts i regionstyrelsen ( 20-10-22) och ligger för beslut i fullmäktige den 16 november 2020. Förslag till beslut är att Miljö- och byggnämnden inför 2021 fått en sänkt investeringspott med 500 tkr och att räddningstjänstens investeringsram lämnas oförändrad inför 2021. Miljö och byggnämnden har gjort bedömningen att en investeringspott på 500 tkr räcker för de investeringar som eventuellt kommer genomföras år 2021.

6 Medarbetare 2019 2020

Antal anställda 173 170 varav - kvinnor 63 63 - män 102 107 - tidsbegränsat anställda 8 12

Tabell 3: Medarbetare, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Kommentarer: Till detta kommer cirka 130 brandmän i Räddningstjänst i beredskap. Siffrorna för 2020 är till och med september månad. Några av tjänsterna är externt finansierade inom ramen för DiSa-projektet.

14 (15) 7 Indikatorer för löpande nämndinformation Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med löpande uppföljningar under året för att utvärdera verksamheten och måluppfyllelse.  Uppföljning kontrollplaner och produktionsmål  Lägeskontroll kompetensförsörjning  Ekonomisk uppföljning  Rapporten Löpande Insikt  Svenskt Näringslivs attitydundersökning  Löpande uppföljning av verksamhetsplanen i ledningsgruppen  7.1 Miljö- och byggnämnden  Antal inkomna ansökningar om bygglov/förhandsbesked och fattade beslut  Antal inkomna respektive beslutade företagsärenden (Bygg)  Totalt antal tillsynsärenden och antal under handläggning/granskning (Bygg)  Handläggningstid (beslut som fattas inom 10 veckor, 20 veckor, mer än 20 veckor) (Bygg)  Handläggningstid – medianvärde (Bygg)  Ärendebalans (Bygg)  Antal inkompletta ärenden (Bygg)  Mottagna samtal hos kundtjänst  Kötid i medel för samtal till kundtjänst  Status överklagade ärenden  Antal beslut om avloppsanläggningar och andel av planerat antal (Team vatten)  Antal inkomna ansökningar (Team vatten)  Antal planerade inspektioner och andel av planerat antal (Team miljö)  Tidsuppföljning kontroller/provtagning (Team livsmedel)  Antal kontroller och andel av planerat antal (Team livsmedel)  Antal registrerade/upphörda verksamheter (Team livsmedel)  Samtliga team rapporterar särskilda händelser  Vid delår: utvärdering av avloppshanteringen i förhållande till bygglov ur ett effektivitetsperspektiv

7.2 Regionstyrelsen  Antal utryckningar (Räddningstjänsten)  Antal sjukvårdsuppdrag (Räddningstjänsten)  Antal larm (Räddningstjänsten)  Ekonomiuppdatering (Räddningstjänsten)  Antal planerade inspektioner och andel av planerat antal (Förebyggande brand)  Antal förelägganden (Förebyggande brand)

15 (15) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Christian Hegardt MBN 2020/111 9 november 2020

Miljö- och byggnämnden

Region Gotlands arkitekturpris 2020: Nomineringar.

Förslag till beslut • Miljö- och byggnämnden godkänner informationen.

Bedömningsprocessen för årets arkitekturpris har flyttats till hösten på grund av covid-19. Beslut fattas i nämnd 17 december, och i samband med detta anordnas prisutdelning. Möjlighet att inkomma med nomineringar till arkitekturpriset annonserades på Region Gotlands hemsida och i lokalpress under mars månad. Sammantaget inkom nio nomineringar. Utöver dessa har arbetsgrupp på Samhällsbyggnadsförvaltningen tagit ställning till ytterligare två projekt. Av de nominerade projekten nedan har arbetsgruppen i enlighet med stadgarna sedan valt ut ett antal projekt för juryn att bedöma. Arbetsgruppens urval till juryns bedömning presenteras på nämndsmötet. Inkomna nomineringar: Norra Kyrkogården i Visby, Ängskyrkogården

Detta projekt belönades med Region Gotlands Arkitekturpris 2019

Fritidshus, Åminne, Gothem Medebys Byggherre: Sten Wikström Arkitekt: Sven Landahl, Visbyark

Kvarteret Visby Skölden 18, ombyggnad av affärs- och lagerbyggnad till bostäder och affärslokaler Byggherre: Skölden Visby AB Arkitekt: Visbyark Entreprenör: Gotlandsbyggen AB

Kvarteret Visby Värmekraften, exteriör gestaltning av ackumulatortank Byggherre: GEAB Arkitekt: Visbyark Entreprenör: Väg- och Byggnadsgrus på Gotland AB, STÅLAB

1 (2)

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/111

Kvarteret Visby St: Nikolaus 17-18, Nybyggnad av bostadshus Byggherre: Björn Liljestrand Arkitekt: Visbyark

Kvarteret Visby Skenet 3, Nybyggnad av omsorgsboende Byggherre: Magnolia Bostad Arkitekt: Scott Rasmusson Källander Arkitekter Entreprenör: PEAB

Nybyggnad av bostadshus ”Hexagonhuset”, Lummelunda Österkvarn Byggherre: Gunnar Ödin Arkitekt: Gutekonsult

Nybyggnad av bostadshus, Västergarn Snauvalds Byggherre: Ulf Gothman

Körsbärsgården i Sundre: Konsthall, skulpturpark och trädgård Byggherre: Marita och Jon Jonsson Arkitekt: Jon Jonsson Entreprenör: Hoburgs Byggtjänst

Arbetsgruppens nomineringar

Arbetsgruppen har letts av stadsarkitekten. Utöver inkomna nomineringar har arbetsgruppen i en första nomineringsomgång tagit ställning till följande förslag:

Kvarteret Visby Svarven 3, nybyggnad av handelsbyggnad för Lidl Byggherre: Lidl Sverige Arkitekt: LINK Arkitektur Entreprenör: Arriba Byggnads AB

Kvarteret Visby Priorn 11, restaurering av Katolska Kyrkan och församlingslokaler Byggherre: Katolska församlingen på Gotland Arkitekt: AGRAF: Annelie Andersson Snygg Antikvarisk expert: Boman Restaurering Entreprenör: PEAB

Christian Hegardt, Johan Åberg

Stadsarkitekt Samhällsbyggnadsdirektör

2 (2) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Christian Hegardt MBN 2019/7645 11 november 2020

Miljö- och byggnämnden

Arkitekturstrategi, fortsatt process.

Förslag till beslut • Miljö- och byggnämnden godkänner informationen och föreslår för regionstyrelsen, via REX, att framtagandet av arkitekturstrategin integreras i pågående revidering av översiktsplanen.

Bakgrund Dåvarande byggnadsnämnden gav i februari 2017 uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen att genomföra en förstudie för att utreda olika tillvägagångssätt att ta fram en kommunal arkitekturstrategi. I uppdraget ingick att utreda vilka olika former av styrdokument som kan vara aktuella, att jämföra med motsvarande arbeten i andra kommuner och att ange avgränsning och omfattning för en arkitekturstrategi. Slutsatsen i förstudien var därför att en övergripande strategi, antagen av regionfullmäktige, ger bäst förutsättningar för en verkningsfull kommunal arkitekturpolitik.

Arkitektur och gestaltning kan ses som en fråga enbart för planering och myndighetsutövning under plan- och bygglagstiftningen, men kan också utvidgas till att utgöra ett strategiskt förhållningssätt till gestaltning av byggnader och miljöer som en del i regionens roll som markägare och beställare. Slutsatsen i förstudien var att en sådan övergripande strategi ger bättre förutsättningar för en verkningsfull kommunal arkitekturpolitik.

Dåvarande byggnadsnämnden föreslog följande till regionstyrelsen:

 Att en övergripande arkitekturstrategi tas fram med syfte att beskriva övergripande mål, inriktning och aktiviteter utifrån ett antal insatsområden.  Strategin tas fram i projektform och projektleds av stadsarkitektenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen.  Arbetet finansieras via medel ur eget kapital, med maximalt 500 000 kr.

1 (3)

Region Gotland

Regionstyrelseförvaltningen såg positivt på byggnadsnämndens initiativ och ansåg att nämndens förslag kunde godtas. Förvaltningen föreslog att regionfullmäktige skulle ge byggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram ett förslag till arkitekturstrategi i enlighet med upprättat förslag.

Regionfullmäktige beslutade följande (RF § 123, 2018.09.24):

Byggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta ett förslag till arkitekturstrategi för Region Gotland. Tidplan för framtagande och resurssättning anpassas till stadsarkitektenhetens övriga åtaganden så att arbetet mot byggnadsnämnd och inom exploateringssamverkan inte påverkas av resursbortfall. Återkoppling bör under framtagande regelbundet ske till REX (Region Gotlands beredningsgrupp för exploateringsfrågor).

Arbetet har, med hänvisning till skrivningen i RF:s beslut angående anpassning till övriga åtaganden, inte kommit att påbörjas förrän hösten 2020.

Fortsatt process, förslag

Enligt beslutet i RF skall arkitekturstrategin tas fram som en självständig strategi enligt Region Gotlands projektmodell. Av praktiska skäl och resursskäl bedömer stadsarkitektenheten att det är lämpligt att istället integrera det arkitekturstrategiska arbetet i påbörjad revidering av översiktsplan. Därmed ges en tydlig förankringsprocess genom själva planeringsprocessen samtidigt som det arkitekturstrategiska arbetet kan få en tydlig koppling till kommande regional utvecklingsstrategi (RUS). Framtagandet av en arkitekturstrategi bör ske i samråd och dialog, vilket kan genomföras inom den lagstadgade ÖP-processen. Därmed behöver inget särskilt projekt med egen projektorganisation och budget formeras för framtagandet av arkitekturstrategin vilket bedöms vara resursbesparande. Bedömningen är vidare att de perspektiv som förstudien anger som centrala för en verkningsfull kommunal arkitekturpolitik till avgörande del kan förankras inom ramen för översiktsplanen. Det är också den modell Boverket föreslår i sin vägledning för kommunala arkitekturstrategier.

Arbetet med arkitekturstrategi kan därmed utgöra en egen arbetsgrupp inom ÖP- organisationen som består av bygglovarkitekt, planarkitekt och stadsarkitekt och leds av stadsarkitekten. Organisation, resurstilldelning och tidplan stäms av inom ramen för ÖP-processen.

Ett förslag ska finnas framtaget till samråd för ÖP. Särskilda dialogmöten för arkitekturstrategin kan äga rum under samrådsskedet.

För stöd i dialogprocess och för eventuellt framtagande av kommunikativt material eller trycksaker kan delar av den för arkitekturstrategin sedan tidigare avsatta posten på 500 000 kr komma att äskas från eget kapital.

Följande utgångspunkter föreslås för arbetet:

 De arkitekturstrategiska riktlinjerna skall ytterst syfta till att främja och möjliggöra de mål som anges i den regionala utvecklingsstrategin och som konkretiseras i pågående revidering av ÖP.

2 (3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2019/7645

 De arkitekturstrategiska riktlinjerna ska vara väl avgränsade, överskådliga och användbara för syftet.  De arkitekturstrategiska riktlinjerna skall komplettera, och inte överlappa eller motsäga, andra styrdokument eller andra delar som hanteras inom ramen för revideringen av översiktsplanen.

Bilaga

Förstudie arkitekturstrategi (2018.01.10). Beslut, RF § 123, 2018.09.24

Christian Hegardt, Johan Åberg

Stadsarkitekt Samhällsbyggnadsdirektör

3 (3)

Arkitekturstrategi för Region Gotland Förstudie

2018.01.10

Förstudie Arkitekturstrategi

Inledning Gotland befinner sig, liksom många andra tillväxtregioner i landet, i ett skede av omfattande förändring av den bebyggda miljön. Begrepp som hållbar stadsutveckling och gestaltad livsmiljö visar på behovet av att förstå och förhålla sig till stads- och samhällsbyggandets mjuka kvalitetsaspekter vid sidan av direkt kvantifierbara och ekonomiska förutsättningar. En hållbart gestaltad bebyggelsemiljö är också en ur flera aspekter attraktiv miljö, vilket inte är oväsentligt för att i än högre grad förverkliga visionsmål som kan kopplas till hälsoperspektivet, ökad inflyttning och Gotlands betydelse som mötes- och besöksplats. Arkitektur är inte bara byggnader och fasader, utan gestaltning av bebyggelsemiljöer innefattar också våra gemensamma offentliga rum och platser, dess funktioner och användning. En genomtänkt och hållbar arkitektur kan tillföra likväl sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska värden som sinnliga upplevelser. Byggnadsnämnden gav i februari 2017 uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen att genomföra en förstudie för att utreda olika tillvägagångssätt att ta fram en kommunal arkitekturstrategi. I uppdraget har ingått att utreda vilka olika former av styrdokument som kan vara aktuella, att jämföra med motsvarande arbeten i andra kommuner och att ange avgränsning och omfattning för en arkitekturstrategi. Under förstudiearbetet har det varit tydligt att två huvudsakliga vägval kan göras. Arkitektur och gestaltning kan ses som en fråga enbart för planering och myndighetsutövning under plan- och bygglagstiftningen, och det är också just inom ramen för översiktsplanering som flera kommuner arbetar med att ta fram arkitekturprogram. Där kommunen agerar i roller som markägare och beställare är dock ett strategiskt förhållningssätt till gestaltning av byggnader och miljöer lika viktiga. Slutsatsen i förstudien är därför att en sådan övergripande strategi ger bättre förutsättningar för en verkningsfull kommunal arkitekturpolitik. Definitioner

Arkitektur och arkitektonisk kvalitet Begreppet arkitektur kan definieras på flera sätt. Det är lätt att avgränsa begreppet till att endast omfatta utformning av byggnader och då primärt dess fasader men i detta sammanhang bör all utformning av vår byggda miljö förstås. När vi talar om arkitektur i ett större samhällssammanhang är utformning av gatumiljöer, offentliga stadsrum, bostadsområden och resecentrum exempel på arkitektur i begreppets vida mening. Arkitektonisk kvalitet kan definieras som de värden arkitektur kan tillföra som hållbarhet, användbarhet, trygghet, tillgänglighet, identitet eller sinnlighet. Uppgiften för en lokal arkitekturpolitik är att ange och beskriva de värden man anser är viktiga för att främja utvecklingen av vår gemensamma byggda miljö.

Arkitektur- /politik /program / strategi / policy Begreppet arkitekturpolitik syftar på den samhälleliga ambitionen att styra utformningen av den byggda miljön i viss riktning. Den svenska plan- och bygglagstiftningen förutsätter underförstått att kommunens egen arkitekturpolitik definierats, för att exempelvis rätt bedömning av en byggnads inverkan på stads- eller landskapsbild ska kunna göras. När en kommun anvisar mark utifrån gestaltningskriterier är detta ett uttryck för arkitekturpolitik. När skolförvaltningen på en kommun beskriver sina behov för utformningen en ny skolbyggnad kan även dessa ställningstaganden ytterst relatera till kommunala arkitekturpolitiska mål. Nu är sällan den kommunala arkitekturpolitiska ambitionen tydlig uttryckt annat än, i bästa fall, i översiktsplaner och detaljplaner. Om gestaltningsriktlinjer tas fram som ett eget tillägg till översiktsplanen eller som riktlinjer till en specifik detaljplan eller ett område kan man kalla detta för arkitekturprogram, gestaltningsprogram eller ibland kvalitetsprogram. Ett exempel på annan sorts arkitekturpolitiskt dokument är Umeå kommuns ”Funktionsprogram för förskolan” från 2010 som i detalj omsorgsfullt beskriver hur förskolebyggnader bör utformas för att bli trygga och välfungerande miljöer för barnen och pedagogerna. Ett sådant program kan precis som arkitekturprogram i en översiktsplan med fördel vara del av en övergripande arkitekturpolitisk idé eller vision. Denna behöver i så fall beskrivas i ett politiskt antaget styrdokument. En arkitekturpolicy är ett övergripande men kortfattat sådant arkitekturpolitiskt styrdokument, medan en arkitekturstrategi är ett politiskt avsiktsdokument som också djupare kan beskriva aktiviteter och processer för att uppnå de avsedda målen.

Gestaltning, egenskap och process Begreppet gestaltning används oftast som en egenskap, exempelvis i påståendet ”huset har en god gestaltning.” Ordet gestaltning är då synonymt med begreppet utformning. Men ordet gestaltning har också en vidare innebörd som en beskrivning av själva den process som leder till det färdiga resultatet. ”Gestaltningen av området var en långsiktig process där både boende, exploatörer och arkitekter deltog i arbetet.” I implementeringen av en kommunal arkitekturpolitik är det avgörande att kunna kartlägga, utvärdera och utveckla de processer som leder till de avsedda målen. Att ”ta gestaltningsfrågorna på allvar” handlar då alltså i det arkitekturpolitiska sammanhanget lika mycket om att förstå och utveckla gestaltningsprocesser och dialogformer som att fokusera på den färdiga utformningen av ett område eller en byggnad.

Umeå kommuns funktionsprogram för förskolan.

Byggnadsnämndernas roll och arkitektur: En kort historik Regler kring hur och vad man får bygga har en lång tradition i Sverige. Den första byggnadsstadgan från 1875 tillkom främst i syfte att förhindra brand och brandspridning men nämnde även andra viktiga aspekter som exempelvis ”skönhetssinnets anspråk på fritt utrymme, omväxling och prydlighet”. Idag är det plan- och bygglagen (PBL) som reglerar bygglov och planläggning. Den första plan- och bygglagen trädde i kraft 1987. Innan dess var det byggnadslagen från 1947, byggnadsstadgan från 1959 och lagen om påföljder och ingripande mot olovligt byggande från 1976 som tillsammans reglerade byggandet i Sverige. I och med införandet av PBL tydliggjordes kraven på både anpassningen av bebyggelse samt byggnadens egenvärde. Ambitionen var att ge byggnadsnämnden en aktivare roll i utformningen av ny bebyggelse istället för att enbart kunna ingripa i efterhand vilket ansågs vara fallet med den tidigare gällande byggnadsstadgan. I den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL) reglerades kraven på byggnaders utformning i 3 kap. 1 § på följande sätt: ”Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan.” Bestämmelsen infördes i plan- och bygglagen 1999 och var en del av det handlingsprogram, Framtidsformer, som dåvarande regering tagit fram för att få en samlad politik för området arkitektur, formgivning och design. Som ett led i handlingsprogrammet infördes ändringar i dåvarande plan- och bygglag. Syftet var att tydliggöra att en estetisk tilltalande utformning ska kunna hävdas vid byggande och planläggning. Uttrycket estetiskt tilltalande lades därför till i 2 respektive 3 kapitlet. I propositionen framgick även tydligt det ansvar kommunen har för den byggda miljöns utformning och gestaltning, att byggnadsnämnden ska verka för en god byggnadskultur samt en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Vid framtagande av den nya plan- och bygglag som trädde i kraft 2011 uppmärksammades en problematik i tillämpningen av den äldre lagstiftningen vid bygglovsprövning. Ett problem som lyftes var uttrycket ”estetiskt tilltalande” som ansågs lämna stort utrymme för bedömningar grundade på personliga omdömen. För att ge stöd för mer sakligt underbyggda bedömningar valde lagstiftaren att ta bort detta uttryck i den paragraf som är direkt kopplad till bygglovsprövningen och istället tydliggöra direkt i lagstiftningen vilka komponenter som är väsentliga för bedömningen och på så sätt göra lagen minde godtycklig. Uttrycket byttes därför ut mot formuleringen i nuvarande lagstiftning som lyder att byggnader ska ha ”god form-, färg- och materialverkan”. Ändringen av bestämmelsen innebär således ingen ändring i sak utan syftar enbart till att förenkla för den som ska tillämpa lagen. Uttrycket ”estetiskt tilltalande” tilläts däremot stå kvar i stort sett oförändrad form i 2 kap. 3 §. Den 2 maj 2011 trädde nuvarande plan-och bygglag i kraft och i den finns i huvudsak fem paragrafer som reglerar hur byggnader och bebyggelsemiljöer ska utformas. Den första, 2 kap. 3 §, reglerar planläggning: ”Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder”. Vidare följer bestämmelsen i 2 kap. 6 §: ”Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan” Slutligen framgår av 8 kap. 1, 13 respektive 17 §§ att: ”En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan” ”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.” ”Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden”

Nacka och Gävle kommuners utredning om gestaltning och PBL. Reflektion

Idag är det alltså inom ramen för ett antal PBL-paragrafer som kommunernas byggnadsnämnder förväntas göra bedömningar om gestaltning och arkitektur i detaljplaner och bygglov. Som stöd i detta arbete anger lagstiftningen att byggnadsnämnderna till sin hjälp ska ha arkitektkompetens. Arkitektutbildningen i Sverige är idag flera femåriga högskoleutbildningar med inriktning mot husbyggnad, landskapsarkitektur, inredningsarkitektur och planering. Arkitekter arbetar i kommuner både med detaljplaner och med bygglov. Stadsarkitektrollen är inte en lagstadgad befattning men stadsarkitekten har ofta en speciell ställning som kommunens främsta sakkunniga tjänsteperson i gestaltnings- och stadsbyggnadsfrågor. Arbetsbeskrivningen för en stadsarkitekt skiljer sig dock från kommun till kommun, och ett stort antal kommuner i Sverige saknar idag stadsarkitekt.

Kommuner har på senare år har haft svårt att rekrytera arkitekter framför allt till bygglovssidan och en av anledningarna är säkert att husarkitektutbildningen i stort saknar utbildningsinslag kring kommunal myndighetsutövning. Planeringsarkitektutbildningen som finns på BTH i Karlskrona är dock skräddarsydd för arbete inom samhällsplanering, och ger en bra förberedelse för arbete på kommunala planavdelningar. I landets kommuner finns också en brist på byggnadsantikvarier med specialkompetens att, med stöd i PBL, värna kulturmiljö och värdefull bebyggelse. Byggnadsantikvariekompetensen kompletterar i den kommunala myndighetshanteringen arkitekterna med kunskap om kulturmiljöer. Byggnadsantikvarieutbildning finns i Visby och i Göteborg, därmed finns det på Gotland goda möjligheter att rekrytera antikvarier till kommunal verksamhet.

Byggnadsnämndernas roll för arkitekturfrågorna är central, och det är oftast här som den kommunala kompetensen kring arkitektur, gestaltning och kulturmiljö finns. Men det är inte bara inom byggnadsnämndernas myndighetsutövning som kommuner har en viktig roll i gestaltningen av vår gemensamma livsmiljö. Kommuner agerar i många olika roller i samhällsbyggnadsprocesser, och en väldefinierad kommunal arkitekturpolitik kan få betydelse på långt fler områden.

Det statliga uppdraget och kommunernas roll Med bakgrund i utredningen ”Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design” som dåvarande borgerliga regeringen beställde 2014 lanserades i regeringsförklaringen 2016 att en nationell arkitekturpolicy skulle tas fram. Boverket fick i uppdrag att ta utreda detta och presenterade rapporten ”Underlag till nationell arkitekturpolicy” under våren 2017. Boverket har under hösten 2017 aviserat att man avser förstärka myndigheten med 50 anställda, nytt verksamhetskontor i Malmö och en ny riksarkitekttjänst med syfte ”att stödja kommunerna och uppvärdera arkitekturen.” I början av 2018 förväntas en arkitekturpolitisk proposition läggas fram i riksdagen. Boverket betonar i rapporten kommunernas avgörande roll för långsiktigt hållbara arkitektoniska värden och listar de främsta framgångsfaktorerna: - Ett tydligt politiskt ledarskap. - En tydlig vision och målbild om vilka värden arkitekturen ska bidra med. - En utvecklad samverkan och dialog internt och externt - Att utifrån olika kommunala roller verka föredömligt inom området - En aktiv markpolitik Vilka är då kommunens olika roller och inom vilka områden kan en tydligare kommunal arkitekturpolitik få betydelse?

 Den översiktliga planeringen är kommunens strategiska planeringsverktyg och ska ange riktlinjer för de beslut som byggnadsnämndernas myndighetsutövning ska baseras på. Det är troligt att ju tydligare en arkitekturpolitisk ambition är uttryckt i översiktsplanen, desto bättre stöd finns för kommande beslut kring gestaltning inom detaljplanering och bygglov.

 Kommunerna är de största markägarna och markanvisningsinstrumentet är ett avgörande verktyg för att styra utformning och kvalitet i bebyggelse. Det kräver att det finns en tanke och överenskommelse om vilka arkitektoniska kvaliteter som är avgörande vid markanvisning och förädling av kommunal mark. Diffusa begrepp som ”hållbarhet”, ”stadsmässighet” eller ”god utemiljö” är sällan tillräckligt tydliga för att ge god vägledning.

 Kommunerna är beställare av byggnader, ombyggnader, torg- och parkprojekt och andra byggda miljöer där den arkitektoniska ambitionen är av stor betydelse för helheten och det färdiga resultatet. Ofta involveras flera förvaltningar då en verksamhet i kommunen kan vara hyresgäst och en annan verksamhet fastighetsägare. I utformning av offentliga utemiljöer har stadsträdgårdsmästaren en viktig roll som skulle stärkas av en övergripande arkitekturpolitisk ambition.

 De kommunalt ägda bostadsbolagen är landets största bostadsbyggare, och graden av omsorgsfullhet i gestaltningen av nya bostadsområden och upprustning av befintliga får stor betydelse för en kommuns bebyggda miljöer för lång tid framåt.

 En kommun har också möjlighet att involvera medborgare på olika sätt i utformningen av och dialogen kring byggda miljöer. En kommunalt antagen arkitekturpolitik kan ge riktlinjer för medborgardialog och inslag kring arkitektur i exempelvis skolundervisningen kan ge ökad medvetenhet om vår gemensamma stads- och landskapsmiljö.

Hur har andra kommuner arbetat med arkitekturpolitik? Här redovisas de erfarenheter som gjorts i de kommuner som nyligen utvecklat egna övergripande strategier för arkitektur och gestaltning, samt översiktligt hur gestaltningsambitioner uttryckts i tidigare planeringsdokument framtagna av Region Gotland / Gotlands kommun. De kommunala strategierna är alla nyligen antagna eller befinner sig fortfarande i framtagande. Någon riktig utvärdering av deras användning har alltså ännu inte kunnat göras.

Stockholm Inom ramen för Stockholms stads översiktsplan ”Promenadstaden” togs arkitekturstrategin ”Arkitektur Stockholm-strategier för stadens gestaltning ” fram 2013 som ett tematiskt tillägg med syftet att ersätta den då gällande byggnadsordningen för Stockholm. Dokumentet fick dock en oklar status då bara godkändes i Stadsbyggnadsnämnden och alltså aldrig formellt antogs som ett tillägg till översiktsplanen. Dokumentet kallas nu för planeringsunderlag och det sägs på Stockholms stads hemsida att det ska arbetas in i kommande översiktsplan. I ett antal kapitel som är rikt illustrerade med goda lokala exempel beskrivs strategier utifrån teman som staden, stadsrummet, stadsdelen, byggnaden och processen. Varje kapitel åtföljs av ett antal teser som ska vara vägledande, exempelvis: ”Permanenta och tillfälliga skol- och förskolelokaler utförs med hög arkitektonisk kvalitet såväl interiört som exteriört och utformas med barnens behov i centrum”. I kapitlet om stadsrummet fastslås att ”I stadens planering prövas olika processer där tillfällig arkitektur tillåts inspirera till ny användning och kunskap om stadens offentliga rum.” Dokumentet har en ambition att ange en generell övergripande arkitekturpolitik för Stockholm, och blir inte särskilt specifikt annat än i de bilagda bildexemplen. Dokumentet är grafiskt och visuellt tilltalande, vilket inte ska underskattas när det ska kommuniceras internt och externt. Teserna är ofta allmängiltiga vilket ställer krav på att de följs upp av en tydlig handlingsplan för implementeringen. När dokumentet endast är antaget på byggnadsnämndsnivå kan detta vara svårt att genomföra.

Uppslag ur Arkitektur Stockholm.

Malmö ”Arkitekturstaden Malmö” är ett kommunalt arkitekturprogram i form av ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för Malmö stad. Dokumentet är hösten 2017 fortfarande är under framtagande och beräknas bli antaget 2018. Till upplägget påminner arkitekturprogrammet om Stockholms, med ett tilltalade grafiskt gränssnitt med många lokala bildexempel. Arkitekturprogrammet beskriver Malmös specifika förutsättningar väl och det finns en bra balans mellan generella ställningstaganden och ett lokalt projekt som exemplifierar ställningstagandet. Exempelvis illustreras följande text med den nya konferensanläggningen Malmö Live i Västra hamnen: ”Byggnader och stadsrum av betydelse för hela staden eller regionen ska gestaltas med sådana arkitektoniska ambitioner att de blir besöksmål, orienteringspunkter och identitetsskapare.” Malmös arkitekturprogram lyfter också arkitekturens sinnliga kvaliteter samt ambitionen att skapa hållbar och resurseffektiv arkitektur. Man kan läsa in ett starkt regionalpolitiskt anslag i programmet, där arkitekturen lyfts fram som en avgörande faktor för Malmös attraktivitet. Som del i dokumentet och som ett separat bilaga i form av ett laminerat kort som kan användas i olika sammanhang finns ”Malmös nio teser om arkitektur” som i nio rutor beskriver arkitekturmålen för staden, rummet och huset / platsen utifrån form, funktion och framtid. Detta är en intressant modell då ett planeringsdokument som kan sammanfattas i ett antal teser som kan stoppas i fickan säkerligen blir lättare att implementera och använda som verktyg för dialog, internt och externt med aktörer och medborgare. Malmös 9 teser om arkitektur. Uppsala I den höga byggtakt som råder i Sveriges fjärde största kommun väcktes frågan politiskt 2012 om att ta fram styrdokument för arkitektur och gestaltning. Kommunfullmäktige beslutade att ta fram en förstudie som underlag till beslut och den föreslog att Uppsala skulle ta fram en kommungemensam arkitekturpolicy, Arkitektur Uppsala, som skulle vara bindande för alla kommunens förvaltningar. Till skillnad från ett arkitekturprogram som utarbetas inom ramen för den översiktliga planeringen får en antagen policy även inverkan inom fler områden i organisationen. Där kommunen själv exempelvis är beställare av skolor eller vårdbyggnader ska den antagna policyn fungera som underlag för beslut. I intervju av Boverket med Uppsalas stadsarkitekt Claes Larsson (i ”Underlag till nationell arkitekturpolicy”) konstateras att för att policyn ska få långsiktig betydelse krävs ett aktivt samtal och dialog om värdena som beskrivs i policyn. Den dialogen måste ske både internt inom den kommunala organisationen och externt med berörda aktörer och medborgare. Policyn behöver aktivt arbetas in i kommunens rutiner och processer. Det har också identifierats att den största utmaningen i att implementera policyn har funnits i relation till de kommunalt ägda bolagen och dess ägardirektiv. Arkitektur Uppsala är ett kortfattat dokument som anger och beskriver sju värdebegrepp som ska uppnås: sammanhang, skala, grönt, befintliga värden, god livsmiljö, samverkan och tillgängligt. Policyn beskriver sedan ett antal verktyg för att uppnå de beskrivna värdena: tillfällig arkitektur, testa, tävlingar, debatt / dialog, markpolitik och uppföljning. Arkitekturpolicyn är ett tydligt generellt styrdokument. Den beskriver inte annat än i enstaka passager Uppsalas specifika förutsättningar, särart eller värden. Policyn omfattar Uppsala stad men inte den omgivande landsbygden inom kommungränsen. Därför är arkitekturpolicyn primärt ett styrdokument för stadens arkitektur och gestaltning.

Linköping Linköpings kommun håller hösten 2017 på att ta fram en ny fördjupad översiktsplan, ”Arkitekturprogram för Linköpings innerstad”. Med ”innerstaden” förstås den utvidgade kvartersstaden, alltså även den del av staden som bedöms kunna omvandlas till stadsmiljö. Arbetet som är i utställningsfas har projektletts av Linköpings stadsarkitekt Johanna Wiklander. Arkitekturprogrammet är ett omfattande dokument som beskriver Linköpings stadsbyggnadshistoria och etablerar stadsbyggnadsprinciper för innerstadens utbyggnad, exempelvis ”byggnader placeras i gatuliv” och ”flera fastigheter inom samma kvarter”. Programmet ägnar stor del åt fördjupning i kapitel som behandlar arkitektur och ”arkitektonisk kvalitet i de kommunala processerna”. Den sistnämnda fördjupningen är speciellt intressant då den beskriver kopplingen mellan den kommunala markpolitiken, detaljplaneringen och bygglov utifrån begreppet arkitektonisk kvalitet. Programmet ger här tydlig vägledning till hur kommunen bör använda markanvisningsintrumentet utifrån kvalitetskriterier, och får då också i delar karaktären av övergripande arkitekturpolitiskt dokument. Hur dessa ställningstaganden i översiktsplanen sedan ska förhålla sig till och få faktisk inverkan på kommunens markanvisningspolicy framgår inte tydligt. Parallellt med arkitekturprogrammet tas ett ytterligare program inom ramen för översiktsplanen fram, ”Linköpings mötesplatser- innerstadens torg och parker”. Dokumentet beskriver principer för de offentliga utemiljöernas utveckling. Tillsammans ger de båda översiktplanedokumenten detaljerade gestaltnings- och utvecklingsförutsättningar utifrån Linköpings specifika stadskaraktär. Programmen är planeringsdokument med fokus på den täta stadens utveckling.

Region Gotlands styrdokument för arkitektur och gestaltning Översiktsplanen Bygg Gotland, antagen 2010, med sina fördjupningar för Fårö, Storsudret och Östergarnslandet, samt den tidigare antagna fördjupade översiktsplanen Hela Visby (2009) ligger till grund för beslut i detaljplaner och bygglov, och anger också översiktliga riktlinjer för gestaltning och arkitektur. En av utgångspunkterna för översiktsplanen är de nationella miljökvalitetsmålen. Det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö säger att ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.” Bygg Gotland beskriver generellt under kapitlet ”Bebyggelseutveckling” att en mer samlad bebyggelsestruktur eftersträvas vid lokalisering av nya bostäder (på landsbygden) och under rubriken ”Hållbar stadsutveckling” att ”den byggda miljön i Visby ska utvecklas i samspel mellan bevarande och nyskapande med utgångspunkt i stadens form, skala och uttryck”. Det sägs också att ”en attraktiv boendemiljö ska vara tillgänglig och trygg för alla invånare.” Under kapitlet ”Kulturvärden” anges också generella principer som ”vid lokalisering av ny bebyggelse bör det traditionella bebyggelsemönstret följas” angående hur ny bebyggelse ska förhålla sig till kulturlandskapet och värdefulla bebyggelsemiljöer. I fördjupningarna till Bygg Gotland går man djupare in i bebyggelsestrategier. I kapitlet ”Riktlinjer för bebyggelse och bygglov” i FÖP Östergarnslandet och Katthammarsvik (2017) anges principer för hur ny bebyggelse ska förhålla sig till landskapsbildens olika karaktärer. Det anges också principer utifrån tänkt bygglovsprocess, exempelvis att volymstudier och perspektiv kan behöva bifogas ansökan. Hela Visby anger översiktliga stadsbyggnadsstrategier för utbyggnad och förtätning. Exempelvis slås det fast att ”de vaga, delande och otrygga ”mellanrummen” ska överbryggas” och att ”attraktiva stråk ska sammanbinda grönområden och bebyggelse.” Det anges också som viktigt att kvaliteten på entréerna till Visby behöver förbättras då de har betydelse för både bilden av staden och stadens identitet. På detaljplanenivå sätts en del arkitekturprinciper i förstudie- eller planprogramskeden, eller som mer detaljerade gestaltningsprogram som bifogas vissa detaljplaneområden som exempelvis för Bungenäs och Vändburg. Gestaltningsprogrammen är ofta framtagna av exploatörernas egna konsulter i dialog med regionen, medan principer i program och förstudier framförallt sätts inför mer komplexa stadsbyggnadsområden som utbyggnader i Visby. I ”Strukturplan Visborg”, som inte är ett PBL-dokument men en politiskt antagen avsiktsförklaring, ges ganska långtgående instruktioner för hur den nya bebyggelsen kan organiseras i den nya stadsdelen: ”Skalan ska hållas mänsklig, vara låg och relativt tät vilket ändå ger en hög exploatering.(..). I den täta och låga staden uppnås goda boendekvaliteter och trafik och parkering kan integreras på ett enklare sätt. Generellt bör våningshöjder hållas under trädnivå, där ofta tallarna är ett starkt stadsbyggnadselement.” Till detaljplanen för Visby innerstad är ”Byggnadsordning för Visby innerstad” bilagd som en fördjupning av bestämmelserna i detaljplanen. Det är primärt ett dokument som anger principer för bevarande och värnande om den värdefulla bebyggelsemiljön. Dokumentet anger dock några enkla principer för ny bebyggelse som ”högsta kvalitet ska prägla hantverk, material och arkitektonisk utformning” och ”byggande på exploaterade tomter kan ske med ett modernt arkitektoniskt formspråk.” Utöver de redovisade PBL-dokumenten ovan pågår också arbetet med framtagande av ett Stads- och utemiljöprogram med tekniska nämnden som beställare. Syftet är att redovisa riktlinjer för gestaltning, möblering och hantering av offentliga utemiljöer på Gotland.

Reflektion

De styrdokument som finns framtagna av Region Gotland / Gotlands kommun visar att det framförallt är på fördjupad översiktsplanenivå och detaljplanenivå som arkitekturriktlinjer blir specifika. De utgår dock sällan från arkitekturens innehåll och funktion utan framförallt från bebyggelsens form och skala. De kan någon gång beröra gestaltningsprocesser, som i riktlinjer om att volymstudier ska tas fram i bygglovsskedet. Det går också att se att gestaltningsriktlinjer även har börjat tas fram utanför PBL-området, som i pågående arbete med utemiljöprogram.

De redovisade referensexemplen ovan är från stora stadskommuner, och de beskrivna arkitekturprogrammen rör primärt stadens gestaltning. För en mindre kommun där landsbygdsperspektivet är lika viktigt som stadsperspektivet behöver ett arkitekturprogram eller strategiskt dokument se annorlunda ut.

Som Malmös exempel visar är arkitekturprogrammets betydelse som ett dialogdokument viktigt. Därför bör man fundera på hur exempelvis ett arkitekturpolitiskt dokument kan tillgängliggöras, grafiskt och på andra sätt, för att bli ett dokument som verkligen används och får spridning.

Exemplen visar att det i framtagandet av arkitekturdokument är lätt att hamna i mellanformer mellan planeringsdokument (arkitekturprogram) och övergripande strategi eller policy. Oberoende av vilken typ av dokument man väljer att ta fram är det avgörande att ställningstaganden på ett klart sätt relaterar till syftet med dokumentet, annars riskerar det att bli svåranvänt och otydligt.

Därför finns det två tydliga vägval i framtagandet av kommunala arkitekturpolitiska dokument. Det första alternativet är att se de arkitektoniska målen som helt avgränsade till översiktsplan och PBL. De kan då på ett detaljerat och genomarbetat sätt vägas in i nya översiktsplaner, som i Linköping, eller tas fram som tematiska tillägg inom ramen för en aktuell översiktsplan. I dessa planeringsdokument kan det vara svårt att ta ställning till hur kommunen ska agera i arkitekturfrågor utifrån sina andra roller. Det andra alternativet, att ta fram en kommunövergripande arkitekturstrategi eller arkitekturpolicy, kan däremot få betydelse för en mer samordnad kommunal syn på arkitekturfrågorna utifrån fler centrala områden än den fysiska PBL-planeringen och myndighetsutövningen. Att inarbeta arkitekturstrategin i kommande planeringsdokument som exempelvis översiktsplaner blir då en process bland flera.

En kommunal övergripande arkitekturpolicy kommer av nödvändighet att bli väldigt generell. Ett dokument med allt för allmängiltigt beskrivna målsättningar riskerar att bli verkningslöst om det inte följs upp med handlingsplaner. Därför är det viktigt att hitta en balans i beskrivning av arkitektoniska värden och mål och ett stort fokus på utveckling av verktyg och processer för implementering av dessa värden och mål. Då framstår framtagandet av en övergripande arkitekturstrategi som det tydligaste vägvalet för ett arkitekturpolitiskt dokument som kan få reellt genomslag.

Uppsalas arkitekturpolicy framstår sammantaget som det av exemplen ovan som bäst motsvarar ett kommunövergripande strategiskt dokument, även om aktiviteter och insatsområden beskrivs väldigt översiktligt. Vad kan en väldefinierad kommunal arkitekturpolitik betyda för Gotland? Ovan har beskrivits att en kommuns arbete med arkitektur och gestaltning sker inom flera områden, och att den arkitekturpolitiska ambitionen därför bör omfatta ett större sammanhang än enbart byggnadsnämndens sakområde. För Region Gotland skulle en antagen arkitekturstrategi kunna få stor betydelse framförallt inom följande områden:

Aktiv markpolitik I Region Gotlands arbete med markanvisningsprocesser och tävlingar används gestaltningskriterier ofta. Här saknas dock ett strategiskt förhållningssätt kring hur och när gestaltningskriterier ska viktas relativt andra kriterier som ekonomi och hållbarhet. Att som idag särskilja exempelvis gestaltning och hållbarhet som egna kriterier kan dessutom vara problematiskt då god gestaltning i sig kan vara en konsekvens av en genomtänkt hållbarhetslösning. Gestaltningskriterier i markanvisningstävlingar bedöms främst utifrån förutsättningar i översiktsplan och detaljplaner, men med en arkitekturstrategi kan mer övergripande utgångspunkter för gestaltning tas fram. En arkitekturstrategi kan också ange när andra instrument som exempelvis arkitekttävlingar eller medborgardialog bör användas för att säkerställa arkitektonisk kvalitet i utvecklingen av ett område eller ett enskilt projekt. En aktiv markpolitik kan också innebära markköp för att säkerställa en hållbar stadsbyggnad. För att kunna göra rätt bedömningar i strategiska förvärv är en tydliggjord arkitekturpolitik en viktig komponent.

Regional utveckling När en kommun eller region aktivt arbetar för en attraktivare bebyggd miljö kommer detta också att få positiva konsekvenser för kommunens attraktivitet som bostadsort, besöksmål och etableringsort för företag. Arkitektur är identitetsskapande, och Gotland är en region med goda förutsättningar att utifrån de fantastiska kulturmiljöer och högklassiga samtida arkitekturprojekt som redan finns här bygga vidare på arkitektur som en central faktor för regionens utveckling. En kommunal arkitekturstrategi kan ange riktlinjer för hur Region Gotland kan stärka arkitekturområdet och involvera arkitekter och formgivare på nya sätt i utvecklingen av våra fysiska miljöer. Främjande av innovativa arkitekturprojekt kan exempelvis ge input till nya bostadsformer och fysiska mötesplatser. Gränssnitten mot designområdet och offentlig konst kan också hanteras i en arkitekturstrategi som en möjlighet att stärka de offentliga miljöerna på Gotland.

PBL Det är i verksamheterna under PBL-lagstiftningen, från översiktlig planering till bygglovsprocessen, som avsikter gällande utformning av vår fysiska livsmiljö oftast uttrycks. Boverket identifierar i sin ”Underlag för nationell arkitekturpolicy” att en tydligare uttryckt ambition kring arkitektur i översiktsplanen ger bättre grund för rättssäkra gestaltningsbedömningar i kommande skeden. En arkitekturstrategi kan ange hur kommande översiktsplanerarbeten på bästa sätt kan integrera arkitekturfrågorna, men den kan också identifiera hur gränssnitten mellan översiktsplan, detaljplan och bygglov kan stärkas och utvecklas för att säkerställa att de interna processerna följer den arkitekturstrategiska ambitionen.

Offentligt byggande Region Gotland verkar som byggaktör och beställare i stora offentliga projekt inom vård, omsorg, skola och infrastruktur samt verkar inom bostadssektorn genom sitt kommunala bostadsbolag AB Gotlandshem. En arkitekturstrategi kan ge förutsättningar för hur Region Gotlands byggande och beställande verksamheter kan ta hänsyn till och utveckla egna processer i relation till arkitekturpolitiska mål. En sådan aktivitet kan vara att ta fram enklare funktions- och kvalitetsprogram eller att säkerställa bred dialog utifrån arkitekturstrategin inför nya projekt.

Dialog En arkitekturstrategi kan vara ett viktigt verktyg för kommunikation och dialog kring gestaltning och arkitektur. Dialoger i samhällsbyggnadsprocesser är centrala för välfungerande resultat, och kommunala gestaltningsprocesser bör i högre grad involvera olika former av medborgardialog och gemensamma processer med byggaktörer. Arkitekturstrategin kan då bli en gemensam plattform som också föreslår dialogformer som instrument för att uppnå arkitekturpolitiska mål.

Förslag till strategiskt vägval Genomgången ovan visar att en kommun agerar utifrån många olika roller i samhällsbyggnadsprocesser för vilka en tydligt arkitekturpolitisk inriktning kan få betydelse. Ett arkitekturpolitiskt dokument bör vara övergripande och inte endast avgränsat till fysisk planering och myndighetsutövning under PBL-lagstiftning. En arkitekturstrategi bör fokusera på övergripande mål men även tydligt beskriva aktiviteter och processer kopplade till insatsområden (exempelvis är ”bostadsområden ska planeras med gröna gårdar och levande gatumiljö” ett övergripande mål medan ”ett kommunalt nybyggnadsprojekt ska inledas med dialog där arkitektoniska mål formuleras” en aktivitet kopplat till ett insatsområde.) För att ett strategiskt dokument ska få långsiktig betydelse behöver det vara kommunikativt och väl avgränsat. Arbetet skall inte vara mer omfattande eller detaljerat än vad som krävs, men ska genomföras som en inkluderande process med dialogmöten. Förstudien har inte utrett budgetfrågan inför beslut i byggnadsnämnden då förslaget är att beslutet om genomförande tas i regionstyrelsen eller i regionfullmäktige. Därför behöver dialog föras med regionstyrelseförvaltningen om budgetering och tidplan för arbetet inför eventuellt beslut om genomförande. Avstämning behöver göras med upplägg för liknande strategiarbeten. Uppsalas arkitekturpolicy är det referensexempel som denna förstudie vill lyfta fram som den mest intressanta modellen av de som studerats. Det finns dock risker i implementeringen av ett alltför allmängiltigt och övergripande policydokument. Därför föreslås att Region Gotland tar ett djupare strategiskt grepp och även identifierar handlingsplaner och aktiviteter inom ramen för en strategi.

 I enlighet med detta föreslås därför att Region Gotland tar fram en övergripande arkitekturstrategi med syfte att beskriva övergripande mål, inriktning och aktiviteter utifrån ett antal insatsområden, förslagsvis: Aktiv markpolitik, Regional utveckling, PBL, Offentligt byggande och Dialog.

 Strategin tas fram i projektform och projektleds av Stadsarkitektenheten på Samhällsbyggnadsförvaltningen.

 Arbetet ska vara brett förankrat och ett viktigt inslag är dialogmöten med både interna och externa representanter utifrån de föreslagna insatsområdena. Dialogmötena ska genomföras utifrån två perspektiv: Mål och process.

 Strategin ska förhålla sig till men inte överlappa eller motsäga andra strategiskt antagna dokument eller pågående strategiska uppdrag.

 Arkitekturstrategin ska inte vara geografiskt uppbyggd, som en översiktsplan, utan ange generella arkitekturpolitiska mål samt aktiviteter och processer kopplade till insatsområdena.

 Denna förstudie är beställd av byggnadsnämnden, men beslut om genomförande av strategi föreslås tas i regionstyrelsen eller i regionfullmäktige. Framtagande av strategi ska budgeteras, resurs- och tidsättas innan beslut om genomförande. Budget och tidplan tas fram i samråd med regionstyrelseförvaltningen.

Förstudien är framtagen av Christian Hegardt, stadsarkitekt Region Gotland

Underlag:

”Underlag för nationell arkitekturpolicy” , Boverket 2017

”Får det lova att vara fult? God gestaltning inom ramen för plan- och bygglagen” Nacka kommun 2016

”Arkitektur Uppsala – arkitekturpolicy” Uppsala kommun, 2017

”Arkitekturstaden Malmö – utställningsförslag”, Malmö stad 2016

”Arkitekturprogram för Linköpings innerstad- utställningsförslag”, Linköpings kommun 2017

”Arkitektur Stockholm-strategier för stadens gestaltning”, Stockholms stad 2010

”Funktionsprogram förskola”, Umeå kommun 2010

Regionfullmäktige 2018-09-24 Protokoll

Rf § 123 Förstudie till Arkitekturstrategi för Region Gotland

RS 2018/201 - Förslag till förstudie till Arkitekturstrategi - Byggnadsnämnden 2018-02-07, § 11 - Regionstyrelseförvaltningen 2018-05-17 - Regionstyrelsen 2018-06-13, § 166

Regionfullmäktiges beslut Byggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta ett förslag till arkitekturstrategi för Region Gotland. Tidplan för framtagande och resurssättning anpassas till stadsarkitektenhetens övriga åtaganden så att arbetet mot byggnadsnämnd och inom exploateringssamverkan inte påverkas av resursbortfall. Återkoppling bör under framtagande regelbundet ske till REX (Region Gotlands beredningsgrupp för exploateringsfrågor). En första återkoppling efter eventuellt beslut i regionfullmäktige bör ske direkt till närmsta REX för att kommunicera och diskutera preliminär tidplan för framtagandet.

Byggnadsnämnden har genomfört en förstudie för att utreda olika tillvägagångssätt att ta fram en arkitekturstrategi för Gotland. Under förstudiearbetet har det varit tydligt att två vägval kan göras. Arkitektur och gestaltning kan ses som en fråga enbart för planering och myndighetsutövning under plan- och bygglagstiftningen, men kan också utvidgas till att utgöra ett strategiskt förhållningssätt till gestaltning av byggnader och miljöer som en del i regionens roll som markägare och beställare. Slutsatsen i förstudien är att en sådan övergripande strategi ger bättre förutsättningar för en verkningsfull kommunal arkitektturpolitik.

Byggnadsnämnden föreslår att en övergripande arkitekturstrategi tas fram med syfte att beskriva övergripande mål, inriktning och aktiviteter utifrån ett antal insatsområden. Strategin tas fram i projektform och projektleds av stadsarkitektenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Regionstyrelseförvaltningen ser positivt på byggnadsnämndens initiativ och anser att nämndens förslag kan godtas. Förvaltningen föreslår att regionfullmäktige ska ge byggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram ett förslag till arkitekturstrategi i enlighet med upprättat förslag. Byggnadsnämnden har för avsikt att finansiera arbetet via medel ur eget kapital, med maximalt 500 000 kr.

forts.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionfullmäktige 2018-09-24 Protokoll

Rf § 123

Regionstyrelsens arbetsutskott begärde att genomförd förstudie och ett förslag till tidsplan för arbetet redovisas till regionstyrelsen och överlämnade därför ärendet utan eget yttrande. Begärt underlag har redovisats regionstyrelsen.

Regionstyrelsen föreslår att Byggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta ett förslag till arkitekturstrategi för Region Gotland. Tidplan för framtagande och resurssättning anpassas till stadsarkitektenhetens övriga åtaganden så att arbetet mot byggnadsnämnd och inom exploateringssamverkan inte påverkas av resursbortfall. Återkoppling bör under framtagande regelbundet ske till REX (Region Gotlands beredningsgrupp för exploateringsfrågor). En första återkoppling efter eventuellt beslut i regionfullmäktige bör ske direkt till närmsta REX för att kommunicera och diskutera preliminär tidplan för framtagandet.

Anföranden Anföranden hålls av Karl-Allan Nordblom (MP), Meit Fohlin (S), Eva Gahnström (C), Eva Nypelius (C) och Isabel Enström (S).

Proposition Ordföranden ställer proposition på regionstyrelsens förslag och finner att det bifalls.

Byggnadsnämnden Regionstyrelseförvaltningen Samhällsplanering

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Miljö- och byggnämnden Projektrapport MBNV-2020-3062 2020-09-28

Tillsyn av asfalt- och betongindustri 2020

Tillsyn utförd av enhet miljö- och hälsoskydd under 2020

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se

Miljö- och byggnämnden Projektrapport MBNV-2020-3062 2020-09-28

Inledning Enhet miljö- och hälsoskydd bedriver regelbunden tillsyn över regionens anmälningspliktiga betong- och asfaltsanläggningar. Under 2020 planerades och utfördes tillsyn på 8 anläggningar varav 2 utgjordes av asfaltsverk och 6 tillhörde betongindustrin. Inom regionen finns ytterligare en verksamhet, Betongindustri AB;s betongfabrik i Slite, för vilken tillsyn planeras nästa år. Tillsyn bedrevs på följande verksamheter: Typ av industri Fastighet Verksamhetsutövare Asfalt ETELHEM NYGÅRDS 5:1 Roma Grus AB

Asfalt HEJDEBY BOLARVE 3:2 NCC AB

Betong BURS FLORS 1:22 Betongindustri AB

Betong ROMA KLOSTER 1:191 Roma Grus AB

Betong STÅNGA GUMBALDE 1:42 A.R.T.Betong AB

Betong TRÄKUMLA TJÄNGDARVE 1:112 Wisby Byggelement AB

Betong TRÄKUMLA TJÄNGDARVE 1:63 Betongindustri AB

Betong TRÄKUMLA TJÄNGDARVE 4:1 Skanska Sverige AB

Syfte Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska kontrollera att befintlig lagstiftning följs inom området miljö och hälsa samt de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lagstiftning. Vid ett tillsynsbesök har nämnden också som uppgift att ge stöd och information till verksamhetsutövarna, i frågor som rör miljöbalken.

Metod Två personer i miljöteamet utförde inspektionerna, vilka bokades i förväg. Med anledning av risken för smittspridning av Covid-19 fick verksamhetsutövarna möjlighet att påverka utformning av tillsynen vilket gjorde att inspektionen till största del förlades utomhus. Två verksamheter kontrollerades enbart digitalt, över Skype. En checklista togs fram som bland annat innehöll kontrollpunkter för möjliga försiktighetsmått inom branschen såsom: skriftlig egenkontroll, åtgärder för att reducera stoftutsläpp och damning, förvaring av kemikalier och farligt avfall samt rutiner för oljeavskiljare. På grund av att tonvikt lades på olika delar av verksamheten användes checklistan bara delvis. Uppföljning gjordes även av tidigare kända brister.

Resultat Nedan följer en kort sammanfattad information, för respektive verksamhet, om förändringar som har betydelse ur miljösynpunkt samt de brister som påtalades.

2 (5) Miljö- och byggnämnden Projektrapport MBNV-2020-3062 2020-09-28

Etelhem- Roma Grus AB Etablering på platsen gjordes 2016. Tidigare har eldningsolja använts i processen, bland annat för att värma tankarna med bitumen. Detta steg i anläggningen är numera konverterat till att istället använda el. Samtliga lastmaskiner och lastbilar inom företaget drivs med RME eller HVO. Vid inspektionstillfället var det oklart om mätningar utförts på de stoftemissioner som uppkommer vid asfaltstillverkningen. Detta medförde att en anmärkning gjordes i inspektionsrapporten. Företaget har därefter lämnat in dokumentation och gällande gränsvärden bedöms innehållas. Hejdeby- NCC AB Gällande beslut för miljöfarlig verksamhet är från 1999. Ett ägarbyte har skett och verksamheten har ändrats något sedan dess. NCC ska därför komma in med en ny anmälan som beskriver nuvarande verksamhet och den egenkontroll som görs, varpå ett nytt beslut ska utfärdas. Vid tillsynen påpekades också att bolaget ska ansökan om tillstånd för hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter inom Visby VSO. Vidare ställdes krav på att ta fram ritningar på oljeavskiljaren, avyttra kemikalier som inte används, säkerhetsställa att transporter av kemikalier inom verksamheten sker på ett säkert sätt samt utreda frågan om övergång till förnybara bränslen. Verksamhetsutövaren behöver mer tid för att inkomma med en ny anmälan men har i övrigt åtgärdat påtalade brister. Burs- Betongindustri AB Ingen produktion sker för närvarande i fabriken och verksamheten ska troligtvis läggas ner. Tillsynsmyndigheten ska meddelas om de åtgärder som planeras när bolaget tagit beslut i frågan. Roma- Roma Grus AB På fastigheten finns en betongstation och beslut på verksamheten skrevs 2015. På området finns förutom betongstationen med tillhörande infrastruktur även kontor, verkstad samt en tankstation för HVO och DME. Den tidigare oljepannan har under 2019 bytts ut mot en flispanna, något som gjorts med stöd av Naturvårdsverkets projekt Klimatklivet. Vid inspektionen uppmärksammades ett flertal brister. Bristerna rörde bland annat riskbedömningar och invallning av vätskor. Uppföljning av bristerna kommer att ske vi nästa inspektionstillfälle. Stånga- A.R.T.Betong AB Sedan tidigare inspektion har A.R.T Betong AB med bidrag från Länsstyrelsens projekt Klimatklivet gått från att värma lokaler med olja till att använda flis. Verksamheten har också minskat sin produktion till nivåer under anmälningsplikt vilket bland annat betyder att den regelbundna tillsynen för närvarande upphör. Verksamheten fick vid inspektionen anmärkning på brister gällande hantering och anteckning av farligt avfall, kontrollbesiktning av en cistern samt riskbedömning av verksamheten. Verksamhetsutövaren har kommit in med kompletteringar gällande åtgärder.

3 (5) Miljö- och byggnämnden Projektrapport MBNV-2020-3062 2020-09-28

Träkumla- Wisby Byggelement AB Verksamheten på fastigheten består i att gjuta betongelement som används inom byggsektorn. Fastigheten disponeras i huvudsak av Wisby byggelement, eller andra företag inom samma koncern, men mindre delar hyrs ut och används som uppställningsplats av externa företag. Verksamheten är belägen i den sekundära zonen av Visby vattenskyddsområde. Vid inspektionen upptäcktes ett flertal brister. En av bristerna gällde ett läckage från en äldre byggkran på området. Kranen och den kontaminerade jorden har forslats bort från fastigheten och prover på schaktbotten har tagits och rapporterats in till tillsynsmyndigheten.

Träkumla- Betongindustri AB Företaget avser att se över en omställning av drivmedel till RME för en minskad klimatpåverkan och ska undersöka möjligheten att börja återanvänds restbetong i nya produkter. Vid tillsynen påpekades att bolaget ska anmäla hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter inom Visby VSO samt vidta åtgärder kopplade till hanteringen av brandfarliga vätskor inom vattenskyddsområde (invallningar, information etc). Vidare ställdes krav på att den skriftliga egenkontrollen ska förtydligas gällande kemikalieförteckningen, invallning av flytande kemikalier och stoftutsläpp. Verksamhetsutövaren har kommit in med anmälan och kompletteringar gällande utförda åtgärder för att komma tillrätta med påtalade brister.

Träkumla- Skanska Sverige AB På fastigheten produceras betongelement och andra gjutna detaljer för byggprojekt. Merparten av området används till förvaring, bland annat av byggbodar, gjutformar och annat material. Gjutverksamheten sker i de två hallarna på fastigheten. Färdigblandad betong hämtas från extern aktör. På området finns även en dieselcistern på 3 m3. Verksamheten är belägen i den sekundära zonen av Visby vattenskyddsområde. Vid inspektionen noterades ett flertal brister. En av bristerna gällde en äldre, sönderrostad, 200-liters tunna med okänt innehåll på fastighetens västra del. Delar av innehållet hade runnit ut på den underliggande marken och saneringsåtgärder krävdes. Tillsynsmyndigheten inväntar ännu en skriftlig rapport från åtgärden.

Övrigt Under projektet har ett upplag inom primär skyddszon uppmärksammats. Upplaget bedömdes vara anmälningspliktigt varför krav på att lämna in en anmälan har ställts på verksamhetsutövaren. En anmälan har inkommit efter överenskommelse.

Diskussion och slutsats Den tillsyn som Miljö- och byggnämnden bedriver på verksamheter syftar i huvudsak till att kontrollera lagefterlevnaden enligt Miljöbalken. Därtill läggs, en inte försumbar del av tiden, på att ge råd och information till verksamheterna. Två av verksamheterna har via Naturvårdsverkets projekt Klimatklivet fått stöd för att förändra delar av sin verksamhet och på så sätt minska sin klimatbelastning. Detta visar på vikten av att tillsynsmyndigheten samverkar med andra myndigheter så att relevant information når ut till verksamhetsutövarna och att miljöbelastningen från verksamheterna på sikt minskar.

4 (5) Miljö- och byggnämnden Projektrapport MBNV-2020-3062 2020-09-28

För verksamheter som befinner sig inom Visby VSO påtalades flertalet brister som är kopplade till risker för mark- och grundvattenföroreningar. Bedömningen är att det fortfarande finns en okunskap gällande rådande vattenskyddsföreskrifter som behöver följas upp i samarbete med TKF.

Projektet tog mer tid än planerat i anspråk på grund av Covid-19 restriktionerna då dessa ledde till ombokningar och specifika anpassningar för respektive verksamhet. Under rådande omständigheter anser dock tillsynsmyndigheten att inspektionerna fungerat bra.

Uppföljning/efterarbete Efter tillsynsbesöken har kompletteringar krävts in i alla fall förutom för en verksamhet, där uppföljning kommer att ske vid nästa tillsynsbesök. Kompletteringarna har överlag kommit in enligt överenskommen tidsfrist. I nuläget kvarstår därmed att följa upp enstaka brister.

Ett fortsatt arbete med tillsyn enligt vattenskyddsföreskrifter för Visby VSO bör ske i den löpande planerade tillsynen, men även för icke anmälningspliktiga verksamheter.

Enhet miljö och hälsoskydd

Amelie Larsson Miljöskyddsinspektör

5 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Christian Björkman MBN 2020/1820 3 november 2020

Miljö- och byggnämnden

BUNGE BUNGENÄS 1:8 m.fl.

Begäran om planbesked - Bunge Bungenäs 1:8 m.fl.

Förslag till beslut

• Miljö- och byggnämnden är inte beredd att upprätta detaljplan för berörda fastigheter Bunge Bungenäs 1:8 m.fl. i enlighet med 5 kap 2 § Plan och bygglagen (SFS 2010:900).

Avgift Planbeskedsavgift 9000 kronor Totalt 9000 kronor

Avgiften är beräknad i enlighet med taxa fastställd av regionfullmäktige. Faktura skickas separat.

Sammanfattning Begäran om planbesked inkom till Samhällsbyggnadsförvaltningen 2020-07-11. Förfrågan rör upprättande av detaljplan för fastigheterna Bunge Bungenäs 1:8, Bungenäs 1:5 (Fårösunds fästning) och Bungenäs 1:6 (Södra Batteriet) belägna söder om Fårösunds samhälle, norr om Bungenäs. Planansökan illustrerar sju stycken schematiskt utplacerade bebyggelsebubblor tänkta för landskapshotellrum knutna till hotellverksamheten på Fårösunds fästning samt för mer permanenta bostäder. Bubblorna är utplacerade i naturmarken på den ca 10 ha stora fastigheten som är i privat ägo. Fårö fästning och Södra batteriet är fornminnen och byggnadsminnen och ägs av Statens fastighetsverk.

1 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

Förslaget anger att bebyggelsen ska inlemmas på naturens villkor men specificerar inte närmar vilken typ av bebyggelse som är tänkt i respektive bubbla. Detta ska arbetas fram under planprocessen. Planförslaget redovisar också tre områden för mer publik verksamhet kring fästningen, södra batteriet och en allmän badbrygga tänkt att anläggas vid befintlig pir norr om försvarsanläggningen. Fastigheten har prövats för planläggning i två tidigare ärenden, 2011 (ansökan inkom 2009) och 2017. Den första ansökan avsåg ca 60 st bostadsenheter tillsammans med golfbana och hotell & konferensanläggning till vilket nämnden ställde sig positiv trots att åtgärden stod i strid med gällande FÖP. Svårigheter att ansluta till Fårösunds kommunala VA-lösning medförde dock att planarbetet reviderades 2011 (golfbanan tog ur förslaget) och slutligen avskrevs 2013. 2017 inkom en identisk ansökan som 2009 vilken fick samma besked från nämnden likt beslutet 2013. 2018 inkom en förfrågan om bygglov för åtta bostadsenheter i den norra delen som efter utskickat granskningsyttrande återkallades. Åtgärden bedömdes som ej förenlig med den fördjupade översiktsplanen eller med riksintressena för friluftsliv, rörligt friluftsliv och natur samt med hänvisning till områdets höga naturvärden och naturtyper som bör undantas från exploatering.

Ärendebeskrivning Planförhållanden Översiktsplan Bygg Gotland 2025, antagen KF 2010- 06-14 §79. Aktualitetsförklarad RF 2014-06-16 § 97 anger; Utpekad serviceort; område med bef FÖP; område med planutredning.

Föp för Fårösundsområdet, antagen av KF 2004-08-16 §114. Anger: Natur/Ri – Naturområde/Rekreations och idrottsområde, t ex golfbana. Område för mindre konferens- och hotellanläggning (Fårö fästning)

Förutsättningar Riksintressen Området omfattas likt hela övriga Gotland av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 § 1 Miljöbalken (MB) jämte 4 kap 1 § MB vilket innebär att åtgärder inte får innebära att Gotlands samlade natur- och kulturvärden påtagligt skadas och därmed begränsar främst det rörliga friluftslivet. Området omfattas av riksintresse för Högexploaterad kust – Gotlandskusten, enligt 4 kap 4 § MB. Området omfattas också av riksintresse för Naturvård – Bästeträsk med omgivning, enligt 3 kap 6 § MB samt riksintresse för friluftsliv – NÖ Gotlands kust och skärgård, enligt 3 kap 6 § MB.

2 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

Inventeringar (enligt kartdatabas) - Naturmiljö Region Gotlands kartdatabas över skyddsvärd natur är indelad i tre steg som graderar graden av hänsynstagande som bör ske vid exploatering. 1. Exploatering kräver hänsyn, 2. Exploateringsmöjlighet begränsad och 3. Exploatering ytterst begränsad. 1. Exploatering kräver hänsyn I stort sett hela fastigheten har så höga naturvärden att de är utpekade som Värdefulla naturtyper enligt habitatdirektivet och ÖP. Dessa utgör viktiga komponenter i bevarandet av den biologiska mångfalden. Även om en naturtyp är vanlig i delar av Sverige kan den vara ovanligt ur ett EU-perspektiv. Särskild vikt ska läggas vid prioriterade naturtyper. Inom området återfinns bl.a. trädklädd betesmark, fuktängar med blåtåtel och starr samt kalkhällmarker. Havsområdet utanför Bungenäs 1:8 med sina känsliga strand- och bottenområden omfattas av skydd enligt 3 kap 1-3 §§ MB samt Fågeldirektivet, i egenskap av uppväxtområde för flera fiskarter. Området är betydelsefullt för fiskbeståndens fortlevnad i Östersjön och bör skyddas från exploatering och andra åtgärder som kan störa växt- och djurlivet enligt Länsstyrelsens miljöatlas över biologiska skyddsvärden. På det fasta Bungenäs 1:8 finns alvarmark som enligt ÖP och Habitatdirektivet bör hållas fritt från bebyggelse och annan exploatering. Bevarande av alvarmark prioriteras högt inom EU, och inom nätverket Natura2000. Alvarmarkernas tunna jordtäcken har ofta höga naturvärden där många sällsynta och hotade växter och insekter lever. Området utgör ett äldre odlingslandskap i form av betesmark och ingår i Länsstyrelsens ”Ängs- och betesmarksinventering” och ”Program för bevarande av det Gotländska odlingslandskapets natur- och kulturvärden”. Flera hotade djur- och växtarter är starkt knutna till odlingslandskapet och är beroende av att pågående markanvändning, hävd eller bete fortsätter. Även marker som inte brukas eller betas idag kan ändå vara restaurerbara och är därmed skyddsvärda. Området kan därmed vid bedömning komma att klassas som brukningsvärd jordbruksmark, enligt 3 kap 4 § MB samt ÖP. Området klassas som Värdefulla naturtyper – Enbuskmarker, enligt habitatdirektivet. Naturtypen ingår i det ekologiska nätverket Natura2000 och bör undantas från exploatering. ÖP anger att naturtypen kräver särskild uppmärksamhet i den fysiska planeringen. Inom fastigheten finns ett 80-tal noterade iakttagelser av skyddsvärda arter eller rödlistade fåglar. 2. Exploateringsmöjlighet begränsad Kustområdet inom fastigheten omfattas av Naturreservat Gotlandskusten där all exploatering kräver dispens från Länsstyrelsen, enligt 7 kap 4-8 §§ Miljöbalken. Region Gotland har i ÖP som mål att inga våtmarker ska skadas genom kommunala beslut och att arealen våtmarker på Gotland inte ska minska genom beslut om ändrad markanvändning. Länsstyrelsens våtmarksinventering visar: - Stora delar av kustområdet på fastigheten 1:8 utgör havsstrand. - Merparten av fastighetens centrala delar utgörs av fuktängar. - Ett område norr om fästningen (där bl.a. landskapshotell föreslås) utgörs av sumpskog. - Område för bostäder i planområdets södra delar samt kring Södra batteriet utgör topogent kärr i kustzon. Området är sammanhängande med våtmarker inom naturreservatet på angränsande fastighet Bunge Mattise 2:1.

3 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

3. Exploatering ytterst begränsad Angränsande fastighet i söder, Bunge Mattise 2:1 utgör naturreservat - Bungenäs, enligt 7 kap 4-8 §§ MB. Fastigheten utgör också Natura2000-område, enligt 7 kap 27-29 §§ MB. Inom ett naturreservat är exploatering i regel ej möjlig. Alla åtgärder som bryter mot reservatsföreskrifterna är dispenspliktiga. Inom Natura2000 får en anläggning inte byggas om det finns risk att värden påverkas (arter och livsmiljöer) som varit skälet för utpekande. Enligt 7 kap 28 § MB och praxisdom MöD: M9438-11 ska en buffertzon om 300 m till Natura2000 inrättas. Finns risk för att en eventuell åtgärd kan påverka Natura2000-området negativt skall samråd med Länsstyrelsen ske. Tillstånd krävs vid påverkan. Detta gäller även inom det närliggande området utanför gränsen dvs på Bungenäs 1:8 och Bungenäs 1:6 (Södra batteriet). Inom reservatet i direkt angränsning till planområdet finns också två nyckelbiotoper, Hassellund och Betad skog, utpekade enligt 12 kap 6 § MB. Inventeringar (enligt kartdatabas) - Kulturmiljö Bungenäs 1:5 (Fårösunds fästning) utgör byggnadsminne enligt Kulturminneslagens 3 kap 1 §. Detsamma gäller Bungenäs 1:6 (Södra Batteriet). Båda byggnadsanläggningarna klassas också som fornminne – fästning/skans, enligt KML 2 kap 1 §. Hela fästningen och batteriet utgör en skyddsvärd bebyggelsemiljö - försvarsanläggning och är upptagen i Region Gotlands Kulturmiljöprogram (BN § 231 2014-10-01).

Historik/tidigare beslut Plan 2009.92009 BN § 145 2009-08-26 - Byggnadsnämnden ger Stadsarkitektkontoret i uppdrag att påbörja detaljplanearbetet med syftet att 1 undersöka möjligheten till en exploatering av drygt 60 fastigheter inklusive golfbana som ska inledas med framtagande av ett planprogram. Inget ställningstagande till exploateringens omfattning men med bedömningen att en

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs. Planansökan 2009 BN § 61 2010-03-10 – Byggnadsnämnden beslutar om att samråda med upprättat planprogram för Bunge Bungenäs 1:8, daterat 2010-02-05. Syftet är hotell- och konferensanläggning med golfbana. Föreslagen exploatering sker i skogs-terrängen utmed en delvis ny vägsträckning som anges öka tillgängligheten för gående från Fårösundshållet. All exploatering ska ske utanför strandskydd och över kommunens beslutade höjdkrav på + 2 meter. Föreslagen exploatering bedömdes kräva en MKB vilket länsstyrelsen höll med om i sin behovsbedömning. Framtagandet av MKB skulle klarlägga de faktiska förutsättningarna för föreslagen exploatering med hänvisning till att föreslagen exploatering inte får negativt påverka det närliggande natura2000- området eller försvarsanläggningen som stod på tur att byggnadsminnesförklaras. I samrådet inkom yttrande från Länsstyrelsen som bl.a. angav att ”En grundläggande fråga är om en exploatering av området kan vara förenlig med bestämmelserna i 4 kap MB (miljöbalken). Exploateringsföretag och andra ingrepp som kan skada ett utpekat områdes natur- och kulturvärden får inte komma till stånd.” Vidare angavs: ”att det är svårt att se att det är möjligt att genomföra den planerade verksamheten utan att riksintressena påtagligt skadas.”

4 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

BN § 46 2011-03-09 – Byggnadsnämnden beslutar att avbryta planprogrammet med motivering att man inte ”trodde på att nyanlägga en golfbana”. BN § 125 2011-06-26 – Byggnadsnämnden beslutar om att upprätta en ny detaljplan för området om 60 boendeenheter. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansåg sig ha arbetat fram ett reviderat förslag som visade på ett helhetsgrepp utan golfbana och hur hotell- och konferensanläggningen kan utvecklas i samklang med natur- och kulturvärdena och det rörliga friluftslivet. Förslaget syftade delvis till att öka den publika användningen av området. BN § 67 2013-04-17 – Byggnadsnämnden beslutade att avskriva planärendet med hänvisning till att det inte för tillfället ej fanns möjlighet att ansluta till kommunala VA-nätet pga reningsverket i Fårösund ej hade kapacitet att ta emot ytterligare avloppsvatten. Åtgärden bedömdes samtidigt som svårförenlig med friluftslivets intressen. BN 2017/948 BN § 152 2017-09-13 – Byggnadsnämnden avslog begäran om planbesked med hänvisning till samma avslags-/avskrivningsgrunder som 2013. Ansökan var identisk med ansökan från 2009.

BN 2018/2198 Förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus 2019-02-01 – Ansökan om förhandsbesked för åtta stycken bostadsfastigheter återkallades efter utsänt granskningsyttrande som menade att bostäder inte är förenligt med FÖP eller med riksintressen för friluftsliv och rörligt friluftsliv samt områdets höga naturvärden och naturtyper som bör undantas Förhandsbesked 2017 från exploatering.

Övrigt MIFO Förorenad mark – Bombfältet. Planområdet är tidigare militärt övningsområde. Inventering avslutad – ingen åtgärd. Kännedomen om föroreningsnivån är låg.

Remisser och grannar Samhällsbyggnadsförvaltningen, enhet Miljö- och hälsoskydd 1 Det står inte beskrivet i förfrågan vilken VA-lösning som är aktuell. Det finns inte heller information i vårt kartunderlag vilken VA-lösning som idag finns på befintlig anläggning. Enhet miljö och hälsa kan inte göra en ordentlig bedömning om lämplighet innan befintlig och tänkt VA-lösning presenteras.

Yttrande över inkommen VA-komplettering Enhet miljö och hälsas har gått igenom kartunderlag och detta visar på att det generellt saknas naturliga förutsättningar för avlopp på fastigheten. Innan planprocessen går vidare bör inledande undersökningar för att utreda förutsättningar för avlopp på platsen utföras, bland annat bör provgrop grävas. Vad gäller vattenfrågan krävs provpumpning under perioden juni – oktober.

5 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

Kartmaterialet visar även på att det inte är särskilt god vattentillgång på fastigheten och saltvatteninträngning kan vara en risk. Enhetens rekommendation är att exploatören bör lösa vattentillgången med påkoppling på det kommunala nätet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Stadsarkitektenheten Området är riksintresse för natur och friluftsliv och innehar mycket höga rekreativa värden. Fårösunds fästning med två batterier är klassade som byggnadsminne (det tredje batteriet är lokaliserat norr om Fårösund). Förståelsen för sambandet mellan de båda batterierna bör bevaras och marken emellan förbli oexploaterad. Fastigheten har höga kultur-, militärhistoriska och biologiska värden. I fördjupad översiktsplan för Fårösund anges att området avsett för natur/rekreation/idrott samt område för mindre konferens och hotellanläggning. I bifogad naturinventering framgår att området har mycket höga naturvärden Miljöbalken 4:4 gäller i området och den föreslagna bebyggelsen kan inte betraktas som komplettering. En eventuell vidare utredning i MKB bör innehålla en fördjupad analys av områdets kulturvärden – utöver byggnadsminnet Fårösunds fästning Bedömning Stadsarkitektenheten anser att föpens riktlinjer är lämpliga för platsen och ska följas. Bostadsbebyggelse är inte förenligt med föpen och lämpar sig inte i området. Hotellverksamheten kan knappast utvecklas utan att skada natur- kulturvärdena på platsen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Räddningstjänsten • Inget att erinra för ansökan om planläggning • Om planläggning beviljas för byggnation ska tillgängligheten för räddningstjänsten utformas enligt Boverkets byggregler (BBR 5:7) så att utrustning för utrymning och brandsläckning inte behöver bäras mer än 50 meter från uppställningsplats för brandfordon.

Samhällsbyggandsförvaltningen, Regionekolog Det aktuella området är utpekat som Naturområde i fördjupad översiktsplan för Fårösund 2004-08-16, § 114 och intentionen i denna bör följas. Exploateringen avstyrks med ytterligare motivering enligt nedan. Med hänsyn till att större delen av området får högsta eller högt naturvärde i naturvärdesinventeringen kan en placering av landskapshotellrum i detta område inte anses vara lämpligaste markanvändningen även om de förläggs till i huvudsak de små områden som har lågt eller visst naturvärde. En exploatering av en större andel av de små skogsområdena förändrar den varierade landskapsmosaiken som gör området unikt och som skapar livsmiljöer för många arter. Nya vägdragningar kan också skapa en fragmentering av området. En exploatering kan även komma att försvåra områdets framtida förvaltning om det skulle visa sig att t.ex. bete är vad som krävs för att upprätthålla områdets karaktär. Ökad biltrafik kan hämma fågelhäckningar i området och ljusföroreningar kan inverka negativt på insektslivet. Området utgör ett delområde i riksintresseområdet för naturvård ”Bästeträsk med omgivningar NR09007”. Riksintresset är kopplat till bland annat värdet av våtmarkskomplex och topogent kärr i kustzon och ett större område präglat av långvarigt bete med höga floravärden. Även värdet av mångformighet och storslagen kustnatur med stora skönhetsvärden är sådant som lyfts i riksintressebeskrivningen. Bedömningen är att exploateringen riskerar att påtagligt skada riksintresset för naturvård.

6 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

I direkt anslutning till planområdet finns Natura2000-området Bungenäs (SE0340158). I områdets bevarandeplan nämns att omkringliggande skogspartier utgör en viktig buffert och grön korridor. Markexploatering och annan markanvändningsförändring i angränsande område till Natura 2000-området beskrivs som ett hot mot områdets naturvärden. Naturtyperna inom det skyddade området kan förlora förbindelser med det omgärdande landskapet vid exploatering, och denna fragmentering är ett hot mot återkolonisering efter en störning och mot genetiskt utbyte mellan populationer. För att genomföra åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs ett särskilt tillstånd enligt MB 7:28 a §. Hela området är utpekat som riksintresse för friluftsliv MB 3:6 . Bedömningen är att det kan finnas en risk att området tappar i värde ur friluftslivs- och rekreationssynpunkt. Eventuellt kan det bli en negativ påverkan på landskapsbilden, då byggnaderna kan komma att sticka ut även om man förlägger dem till det som är skog idag. Det kan bli svårt att spara träd i anslutning till byggnaderna då det finns risk för stormfällning.

Teknikförvaltningen, VA-enheten Fastigheten Bunge Bungenäs 1:8 ligger utanför verksamhetsområde för det allmänna VA-ledningsnätet och anslutning medges inte. Motivering: Reningsverket i Fårösund saknar idag kapacitet för att ta emot fler fastigheter. Anslutning kan möjliggöras tidigast år 2023.

Trafikverket Ingen erinran.

GEAB Fiber – De tänkta planerna stör inget av våra befintliga fiberkablar och det finns bra möjlighet för anslutning av detta område till vårt befintliga fibernät. Värme – Ingen fjärrvärme i närområdet. El – Ej svarat

Bedömning För fastigheten Bungenäs 1:5 (Fårösunds fästning) finns idag endast små utvecklingsmöjligheter inom avgränsningen för hotell- och konferensanläggningen, sett till försvarsanläggningens kulturhistoriska värden som forn- och byggnadsminne. Verksamheten bedrivs genom arrende och inom fastigheten ryms inga ytterligare byggrätter. En utveckling knuten till verksamheten måste således ske på det omgivande Bungenäs 1:8. Ett genomförande av bebyggelse i form av bara ett fåtal landskapsrum inbäddade i naturmarken i försvarsanläggningens närhet, dit också den publika badbryggan/piren får räknas ingå, anser Samhällsbyggnadsförvaltningen skulle kunna bidra till att tillgängliggöra hela eller delar av strandzonen. Det skulle kunna skapa upplevelsevärden för allmänheten genom nya kopplingar och promenadstråk. Särskilt om dessa utformas för gång- och cykeländamål. Egna bostadsfastigheter ställer däremot krav på parkeringsplats och tillgänglighet för avfallshantering och räddningstjänst m.m. vars konsekvenser således sannolikt medför större ingrepp i natur- och kulturmiljön än vad förutsättningarna kan medge utan att först utredas i en grundlig miljökonsekvensbeskrivning. Fastigheten har vid flera tidigare tillfällen varit fråga för exploatering genom detaljplan eller bygglov med nekande beslut. Den fördjupade översiktsplanen anger områdets användning till naturområde/rekreations- och idrottsområde (2004-08-16). Ändamål som kan härledas till tidiga exploateringsplaner att anlägga en golfbana. Åtgärden har 2009, 2011 och 2013 (samt 2017) prövats tillsammans med en

7 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

utveckling av hotell- och konferensanläggningen samt ca 60 st bostadsfastigheter. Både planprogram och planarbete har i processen avskrivits med hänvisning till behov av framtagande av MKB sett till de höga naturvärdena, risk för påtaglig skada på bland annat friluftslivets intressen samt bristande tillgång till en kommunal VA- lösning. Just avsaknad av anslutningsmöjligheter till Fårösunds Avloppsreningsverk utgör fortsatt en viktig hämsko. Verket har sedan förra planansökan 2017 genomgått vissa renoveringar i syfte att klara av att omhänderta större kvantiteter avloppsvatten. Kapacitetsökningen efter renoveringen är dock redan på förhand i anspråkstagen av redan anslutna abonnenter, abonnenter som redan upptecknats för anslutning eller abonnenter som beviljats förbindelsepunkt. Detta medför att någon möjlighet till nyanslutning i dagsläget inte är möjlig. Detta kan enligt remittering ske tidigast 2023 efter ytterligare utbyggnadsarbete och en ny miljötillståndsprövning. Något politiskt beslut om medel för projektering av Fårösunds ARV finns inte idag. En enskild lösning av VA-frågan är enligt remittering till Miljö- och hälsoskyddsenheten inte önskvärd. Yttrandet anger att det generellt saknas naturliga förutsättningar för avlopp på fastigheten och att vidare undersökningar på plats först bör utföras, bl.a. genom grävande av provgrop. Tillgång till vatten bör lösas genom en påkoppling till det kommunala vatten-nätet då det finns risk för saltvatteninträngning i området. Ansökan anno 2020 har kompletterats med, och utgår enligt beskrivningen ifrån den naturvärdesinventering som exploatören låtit ta fram och bifogat ansökan. Planförslagets etableringar är förlagda till de områden som enligt inventeringen hyser de lägsta naturvärdena (dock ej obefintliga värden). Naturvärdesinventeringen innehåller dock inga ställningstaganden kring förslagets eventuella konsekvenser för befintliga naturvärden och hur dessa kan relatera till utpekade riksintressen. Flera remitterade instanser anger också att intentionerna i den fördjupade översiktsplanen bör följas med hänvisning till områdets höga naturvärden. Regionekologen menar t.ex. att en förändring i den varierande landskapsmosaiken genom bostadsetablering och tillhörande infrastruktur fragmenterar och hotar unika värden på platsen, och att det i framtiden kan försvåra en lämplig förvaltning som syftar till att stärka och bibehålla sagda värden. Bedömningen är också att en exploatering inom området riskerar att påtagligt skada riksintressena för naturvård och rörligt friluftsliv. Bostäder inom Natura2000-områdets buffertområde (300 m – vilket omfattar den bebyggelse som är föreslagen i fastighetens södra delar) kräver såväl samråd med, och tillstånd av Länsstyrelsen, om det finns en uppenbar risk att en etablering skadar det närliggande Natura2000-området (och även i förlängningen naturreservatet) på Bunge Mattise 2:1. Sammantaget är det därför Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning att komplexiteten genom de höga natur- och kulturvärdena tillsammans med riksintressen och avsaknad av anslutningsmöjlighet till det kommunala VA-nätet i dagsläget omöjliggör ett positivt planbesked. Givet att det i framtiden ges tillgång till en kommunal VA-lösning och att områdets planeringsförutsättningar reds ut i en miljökonsekvensbeskrivning i syfte att säkerställa områdets lämplighet enligt allmänna och enskilda intressen formulerade i Plan- och bygglagens 2 kap, dvs att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov m.m. ser förvaltningen positivt på att pröva utvecklingsmöjligheterna för

8 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

hotell- och konferensanläggningen. Det är dock viktigt att poängtera att det på förhand inte går att landa i slutsatsen att det med en eventuell MKB är säkert att möjligheterna till en annan markanvändning inom delar av området därmed är givna.

9 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1820

Beslutsunderlag Handlingar som ligger till grund för beslutet Tjänsteskrivelse, 2020-11-03 Ansökan, 2020-07-11

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Christian Björkman Johan Åberg Fysisk Planerare Samhällsbyggnadsdirektör

Skickas till Bungenäs Utveckling Norra AB, Magnus Syrén, Hamndalsvägen 16, 13239 SALTSJÖ-BOO

Sökande Bungenäs Utveckling Norra AB, Magnus Syrén, Hamndalsvägen 16, 13239 SALTSJÖ-BOO

10 (10)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Agnes Ekbom Aldrin MBN 2020/1554 10 november 2020

Miljö- och byggnämnden

VISBY GURKAN 2

Rivning av carport, nybyggnad av carport samt anordnande av parkeringsplatser samt rivning av carport Förslag till beslut Del av beslut som avser bygglov för anordnande av snedställda parkeringsplatser • Miljö- och byggnämnden avslår ansökan om bygglov med stöd av 9 kap 30 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Del av beslut som avser bygglov för nybyggnad av carport • Miljö- och byggnämnden avslår ansökan om bygglov med stöd av 9 kap 30 och 31 b §§ plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Del av beslut som avser bygglov för anordnande av parkeringsplatser • Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen, SFS 2010:900 Startbesked för att påbörja åtgärden lämnas med stöd av 10 kap 23 § plan- och bygglagen. Med detta startbesked bestämmer miljö- och byggnämnden att kontrollplanen fastställs och att arbetena får påbörjas. Parkeringsplatserna får inte tas i bruk innan slutbesked har lämnats.

Avgift Avgift för avslag 2 000 kronor Bygglovsavgift beviljande 11 000 kronor Startbeskedsavgift beviljande 6 000 kronor

Total 19 000 kronor

Avgiften är beräknad i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige. Eventuell reduktion av avgiften, enligt 9 kap 27 § plan- och bygglagen, SFS 2010:900, meddelas i ”Beräkning samt beslut av eventuell reduktion” tillhörande detta beslut. Av fakturan, som skickas separat, framgår den totala avgiften inklusive eventuell reduktion av avgiften.

1 (7)

Region Gotland

Upplysning Gällande avslag för nybyggnad av carport samt anordnade av parkering Inga upplysningar.

Gällande rivningslov och bygglov för anordnande av parkeringsplatser - Observera att parkeringsplatserna inte får tas i bruk i de delar som omfattas av startbeskedet förrän miljö- och byggnämnden har gett ett slutbesked. - Följande handlingar ska lämnas in till bygglovsenheten som underlag för slutbesked: Verifierad kontrollplan, signerad och påskriven. - Tekniskt samråd och kontrollansvarig krävs inte i detta ärende. - Beslutet upphör att gälla enligt 9 kap 43 § plan- och bygglagen om åtgärderna inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft. - Miljö- och byggnämndens beslut om startbesked upphör att gälla den dag då beslutet upphör att gälla. - Ändringar i förhållande till fastställda handlingar fordrar ny prövning. - Beslutet vinner laga kraft fyra veckor efter att det är publicerat i Post- och Inrikes Tidningar. - Innan du får påbörja dina åtgärder ska beslutet verkställas, PBL 9 kap. 42 a §. Beslutet verkställs fyra veckor efter att beslutet kungjorts. - På Gotland kan fornlämningar och fornfynd påträffas även om de inte är markerade på tillgängliga kartunderlag. Arbetena ska då omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas på telefon 010-223 90 00. - Utstakning krävs inte i ärendet.

Sammanfattning Ansökan avser rivning av carport och nybyggnad av carport samt anordnande av parkeringsplatser inom detaljplanerat området. Syftet med ansökan är att skapa bättre anpassade och tryggare parkeringsmöjligheter för de boende i kvarteret. Den befintliga carporten som omfattas av rivning ligger längs med ett av kvarterets flerbostadshus norra fasad. Rivningen syftar till att ersätta befintlig carport med ett utökat antal parkeringsplatser utomhus. Anordnandet av den nya parkeringen innebär en utökning med totalt 40 parkeringsplatser utomhus vara 19 st är snedställda . För att möjliggöra tillfart och anordnandet av de snedställda parkeringsplatserna behöver en stor del av befintlig gräsmatta reduceras och 4 st träd fällas. Enligt uppgift från sökande ska dessa träd ersättas med träd som planteras längst med flerbostadshusets fasad mot norr intill den nya parkeringen. Den nya carporten redovisas norr om den befintliga carporten längs med Irisdalsgatan. Carporten placeras helt på mark som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas. Utöver ovan nämnda åtgärder planeras befintlig parkeringsyta i fastighetens nordöstra del utökas med 22 st nya parkeringsplatser. Avvikelsen som den nya carporten medför bedöms inte vara en liten avvikelse eller vara förenlig med detaljplanens syfte, 9 kap 31 b § punkt 1 PBL. Carportens placering och utformning bedöms inte vara lämpligt placerad och utformas med hänsyn till stadsbilden intresset av en god helhetsverkan, 2 kap 6 § punkt 2 PBL.

2 (7)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1554

Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att de nya snedställda parkeringsplatserna som medför fällning av träd och reducering av grönytor inte är välgörande för boendemiljön och att ingreppet innebära negativ påverka på fastighetens befintliga miljömässiga värden. Samhällsbyggnadsförvaltningens anser även att de nya snedställda parkeringsplatserna till viss del även hindrar möjligheten för att bebygga fastigheten på ett ändamålsenligt sätt med anledning av att planlagd mark för garageändamål nyttjas för annat ändamål. De resterande 21 st parkeringsplatser som tillskapas direkt intill de snedställda parkeringsplatserna bedöms inte avvika mot detaljplanen och inte heller utgöra något hinder för att bebygga fastigheten på ett ändamålsenligt sätt. De 22 st nya parkeringsplatserna som redovisas på fastighetens nordöstra del och rivningen av den befintliga carporten bedöms uppfylla gällande lagkrav. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till Miljö- och byggnämnden är att bevilja och avslå delar av ansökan.

Ärendebeskrivning Ansökan inkom 2020-06-16. Efter inlämnandet av ansökan har sökande förelagts om att lämna in kompletteringar vid två separata tillfällen. Efter att kompletteringar inkommit har samhällsbyggnadsförvaltningen skickat ett granskningsyttrande till sökande där förvaltningen informerat sökande om rådande avslagsgrundande skäl. Sökande har skickat in svar på förvaltningens granskningsyttrande med motivering av de ansökta åtgärderna. Ingen ändring har inkommit i ärendet och samhällsbyggnadsförvaltningen prövar därför ansökan i befintligt skick.

Förutsättningar För området gäller detaljplan Vitkålen m.m. antagen 1965-07-22 med planbeteckning 0980K-A1/1965.

Följande planbestämmelser gäller inom området: B – Bostäder G – Garage Punktprickad mark – Mark får ej bebyggas

Avvikelsen består i att carporten placeras på mark och som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas.

Yttranden Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig. Inga synpunkter har inkommit.

Bedömning Fastigheten ligger inom detaljplan Vitkålen m.m. Enligt inlämnat förslag placeras den nya carporten helt på mark som inte får bebyggas. Miljö- och byggnämndens bedömning är att avvikelsen mot detaljplanen inte är en sådan liten avvikelse som medger att lov kan ges (9 kap 31 b § PBL). Vidare anser samhällsbyggnadsförvaltningen att carportens placering ur ett stadsbildsperspektiv inte är lämplig då Irisdalsgatan skulle blir för sluten och enahanda med två långa carportar i korrugerad plåt tätt inpå gaturummet. I detaljplanens plankarta framgår ytor som är betecknade med G som endast får användas för garageändamål. Miljö- och byggnämndens bedömning är därmed att

3 (7)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1554

man redan vid framtagandet av detaljplanen har man tagit ställning till vilka platser som ansetts som lämpliga för att bebygga med garage. Ansökan innebär även att en rad träd nära angränsande flerbostadshusfasad kommer att behöva fällas och tillhörande gräsyta reduceras till förmån för ny snedställd parkering, vilket heller inte anses vara välgörande för boendemiljön som helhet. Sökande har inkommit med svarsskrivelse på det granskningsyttrande som Samhällsbyggnadsförvaltningen skickade till sökande 2020-10-09. Sökande informerar att det finns ett stort problem vad gäller skadegörelse och inbrottsproblematik knutet till carportarna som är vända bort från flerfamiljshusen. Även brand har förekommit enligt inlämnad information. Sökande framhåller att problematiken leder till att brottslig verksamhet och förstörelse kan ske ostört med anledning av hur carportarna har utformats i förhållande till flerbostadshusen. Sökande informerar att brottsligheten ökar i just den carportslänga som man ansöker om att riva. Enligt inlämnad information från sökande ska den nya carporten placeras på samma sätt som redan befintliga carporten österut. Tanken är att carportens ”baksida” som vetter mot Irisdalsgatan ska kläs in med en vägg som är lätt att sanera mot klotter vilket också idag är ett extremt stort problem och medför en förfulning av detta område. Den carport som sökande refererar till står på mark som enligt gällande detaljplan får bebyggas med garage, en förutsättning som saknas på den del av detaljplanen där den nya carporten redovisas. En annan aspekt som sökande uppmärksammar är att merparten av carportarna på inom kvarteret inte är anpassade för moderna bilars bredd vilket medför att dagens miljövänligare bilar inte kan stå i dessa carportar. En flytt av carporten skulle medföra att föreningen kunde bygga en bättre carport som uppfyller dagens standard. Samhällsbyggnadsförvaltningen har förståelse av att man vill tillgodose behovet på bättre anpassade parkeringsplatser under tak. Trots det ser samhällsbyggnadsförvaltningen inget uppenbart hinder för att en sådan ombyggnation eller förändring på platsen skulle kunna genomföras på den yta som är planlagd för garageändamål där befintlig carport står idag. Samhällsbyggnadsförvaltningen har förståelse för att det finns skäl att se över förbättringsåtgärder i syfte att skapa en tryggare och bättre parkeringssituation fastigheten. Samhällsbyggnadsförvaltningens anser att det i nuläget inte går att utesluta att det finns andra möjliga alternativa tillvägagångssätt och åtgärder för att skapa en tryggare och mer anpassad parkeringssituation i området utan att nödvändigtvis ianspråkta mark som inte får bebyggas. I samband med anordnandet av de snedställda parkeringsplatserna närmast flerbostadshusets norra fasad reduceras en stor del av befintlig gräsmatta för att möjliggöra tillfartsväg. Även en rad träd fälls för att möjliggöra detta. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser även att tillfarten till de snedställda parkeringsplatserna till viss del försvårar möjligheten att bebygga fastigheten på ett ändamålsenligt sätt med anledning av att yta som är planlagt för garage reduceras för annat ändamål. Vad det gäller träden som kommer behövas fällas planerar sökande

4 (7)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1554

att plantera mer lämpade träd på närmare flerbostadshusets norra fasad. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är åtgärden inte är lämpliga med hänsyn till boendemiljön och de värden som grönska i ett bostadskvarter utgör. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer, med hänvisning till punkt 4, 9 kap 30 § PBL, att bygglov inte kan lämnas för de 19 st snedställda parkeringsplatser som anordnas på befintlig gräsmatta och som medför att befintliga träd fälls.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att föreslagen carport avviker från detaljplanens bestämmelser och att avvikelsen inte är en sådan liten avvikelse som medger att bygglov kan lämnas. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömer, med hänvisning till punkt 4, 9 kap 30 § PBL, att bygglov inte kan lämnas för den nya carporten.

Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att föreslagen rivning och anordnande av de resterande 43 parkeringsplatserna är planenliga och uppfyller gällande lagkrav med hänvisning till 9 kap 30 § PBL.

Beslutsunderlag Se bilaga 2, handlingar som ligger till grund för beslutet.

Lagstöd 9 kap 30 § plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan som uppfyller kraven i 9 kap 30 § plan- och bygglagen, dvs. om 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser a) överensstämmer med detaljplanen eller b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988). 2. åtgärden inte strider mot detaljplanen. 3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börja löpa. 4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap.1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1. Lag (2014:900). Den fullständiga lagtexten finns att läsa på www.riksdagen.se

9 kap 31 b § plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och 1. avvikelsen är liten, eller

5 (7)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/1554

2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900). Den fullständiga lagtexten finns att läsa på www.riksdagen.se

Överklagandehänvisning Miljö- och byggnämndens beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Gotlands län. Överklagandet ska ges in till miljö- och byggnämnden inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet. För mer information, se bilaga 1.

Enhet bygg

Agnes Ekbom Aldrin Johan Åberg Bygglovarkitekt Samhällsbyggnadsdirektör

Skickas till Sökande

Sökande Visby Hus nr 13, Irisdalsgatan 8, 62142 VISBY

6 (7)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga 1 Region Gotland MBN 2020/1554

Så här överklagar du Om du inte är nöjd med beslutet, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Länsstyrelsen i Gotlands län. Observera att överklagandet ska skickas till adress

Miljö- och byggnämnden, 621 81 Visby

Miljö- och byggnämnden måste pröva om överklagandet kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till länsstyrelsen.

Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha inkommit till miljö- och byggnämnden inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Det är länsstyrelsen som beslutar om tiden kan förlängas eller inte.

Ditt överklagande ska innehålla 1. Vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer. 2. Hur du vill att beslutet ska ändras. 3. Varför du tycker att beslutet är felaktigt. Du bör även skicka med handlingar som du tycker stöder din ståndpunkt. Överklagandet ska vara undertecknat av de som överklagar beslutet, och innehålla följande uppgifter:

 Fastighetsbeteckning på er fastighet  Adress till bostaden  Telefonnummer  E-postadress där du kan ta emot ev. handlingar som skickas till dig.

I detta ärende används förenklad delgivning, enligt 22-26 §§ delgivningslagen (2010:1932).

7 (7)

VISBY GURKAN 2 19 oktober 2020 MBN 2020/1554

030 60 120 Meter

1:2 000

VISBY, GURKAN 2

Komlettering

Skiss över markplaneringen på nya parkeringen.

Skiss över markplaneringen på nya pakeringen.

MBN 2020/1554

ALLMÄNT 2020-08-19 E.A. BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN BYGGLOVSHANDLING Visby, GURKAN 2 Nybyggnation Carport Omplacering av parkeringar UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE E.A. DATUM ANSVARIG Emma Appelqvist E.A Ritningskonsult 0732000890

SKALA A 08 NUMMER BET A-10 A

2020-10-15

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Lisa Ewen MBN 2020/2662 11 november 2020

Miljö- och byggnämnden

Revisionsrapport. Granskning av bygglovsprocessen

Förslag till beslut • Miljö- och byggnämnden överlämnar förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget yttrande till regionens revisorer.

Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning av bygglovsprocessen. Granskningen genomfördes med utgångspunkt från kommunallagens revisionskapitel och utifrån fyra fastställda revisionsfrågor. Revisionen har begärt att senast den 30 november 2020 få besked om vilka åtgärder som Miljö- och byggnämnden kommer att vidta med anledning av granskningens resultat.

Bedömning Förslag till yttrande Nedan redovisas vad som framkommit i granskningen utifrån varje ställd revisionsfråga med tillhörande rekommendation, samt svar på vilka åtgärder som vidtas i anslutning till varje punkt.

1. Revisorerna bedömer att förvaltningen delvis har en tillfredsställande organisation och bemanning som svarar upp mot ärendenas volym och komplexitet. Revisorerna rekommenderar att nämnden säkerställer att tillräckliga resurser finns för att utföra tillsyn i tillräcklig utsträckning. Svar: Tillsynsverksamheten har sedan tillsynsgruppen skapades 2018 varit finansierat av eget kapital. För att säkerställa tillräckliga resurser för tillsyn är avsikten att tillsynsverksamheten skall ingå vid fastställande av Budget 2021. Under 2020 har bemanning av tillsynsverksamheten påverkats av att två vakanta tjänster ej tillsatts som en del av åtgärder för att minska prognostiserat ekonomiskt underskott. För att säkerställa att tillräckliga 1 (3)

Region Gotland

resurser finns 2021 har rekrytering av dessa två tjänster påbörjats. En fullt bemannad tillsynsgrupp kan i ett längre tidsperspektiv även förväntas ha en hög självfinansieringsgrad. Vidare konstaterar revisorerna att det fortfarande finns ärenden från tidigare år som dragit ut mycket på tiden. Ingen rekommendation lämnas avseende detta, men nämnden arbetar aktivt med att driva dessa ärenden till avslut. En koordinator i verksamheten har givits utsett ansvar att följa upp utvecklingen av dessa ärenden med handläggarna, för att säkerställa att rätt stöd finns för att lägga fram dessa ärenden för beslut.

2. Revisorerna bedömer att det finns rutiner för bygglovshanteringen som syftar till en effektiv och rättssäker bygglovsprocess med tydliga kriterier för hur prioritering av ärenden sker. Revisorerna lämnar inget förslag på åtgärd, men konstaterar att ett förbättringsområde är att sträva efter att en högre andel ärenden är kompletta då de inkommer. Svar: Nämnden fortsätter med det förbättringsarbete som pågår. En del av detta omfattar kontinuerlig utveckling av e-tjänster och information på hemsida för att underlätta för sökande att lämna in kompletta ansökningar.

3. Revisorerna bedömer att löpande uppföljning av att verksamheten lever upp till fastställda mål och lagstiftningens krav delvis görs. Revisorerna rekommenderar att nämnden i sin uppföljning av verksamheten inkluderar hur stor andel av inkomna anmälningsärenden som handläggs inom lagstadgad tidsfrist. Svar: Vid uppföljning av hur stor andel av inkomna ärenden som handläggs inom lagstadgad tidsfrist kommer anmälningsärenden att inkluderas.

4. Revisorerna bedömer att nämnden delvis arbetar strukturerat för att öka nöjdheten hos invånare, företagare och intressenter avseende service och dialog. Revisorerna rekommenderar att nämnden inhämtar information kring nöjdheten hos privatpersoner. Svar: Nämnden kommer under 2021 att inhämta information kring nöjdheten hos privatpersoner som haft ett bygglovsärende under 2020. Arbete har påbörjats i förvaltningen med att förbereda uttag av kontaktinformation till respondenter, urval av respondenter samt frågor som så långt det är möjligt skapar jämförbarhet med de frågor som ställs till företag i befintlig NKI- undersökning.

Johan Åberg Samhällsbyggnadsdirektör

2 (3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland MBN 2020/2662

Skickas till Registrator i Region Gotland på adress [email protected]. Med kopia till sakkunnigt biträde [email protected].

3 (3) Bygglovsprocessen

Region Gotland

Oktober 2020

Susanna Huber Said Ashrafi Sara Sommarin

Revisionsrapport

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...... 2 Inledning ...... 4 Bakgrund ...... 4 Syfte och revisionsfrågor ...... 4 Revisionskriterier ...... 4 Avgränsning ...... 4 Metod ...... 4 Lov- och anmälningsprocessen ...... 6 Iakttagelser och bedömningar ...... 8 Organisation och bemanning ...... 8 Rutiner ...... 10 Kundnöjdhet ...... 13 Uppföljning ...... 14 Avstämning mot revisionsfrågor ...... 17

Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland att granska bygglovsprocessen. Granskningen tar utgångspunkt från kommunallagens revisionskapitel. Följande områden har granskats:

● Organisation och bemanning i förhållande till ärendenas volym och komplexitet ● Rutiner som säkerställer en effektiv och rättssäker bygglovsprocess ● Nämndens arbete för att öka nöjdhet hos invånare, företagare och intressenter ● Uppföljning av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och lagstadgade krav

Efter genomförd granskningen gör vi den sammanfattande bedömningen att miljö- och byggnämnden delvis säkerställt en ändamålsenlig bygglovsprocess som är effektiv och rättssäker.

Bedömningen grundar sig på att tre av fyra uppställda revisionsfrågor besvaras med delvis och en med ja. Utfall och bedömning av respektive revisionsfråga sammanfattas nedan:

Revisionsfråga Kommentar

Har förvaltningen en Delvis tillfredsställande - Välfungerande delegationsordning, organisation och - En hög andel av de ärenden som bemanning som inkommer idag handläggs inom svarar upp mot lagstadgade tidsfrister, ärendenas volym och komplexitet? - Fortfarande finns ärenden från tidigare år som dragit ut mycket på tiden och som nämnden behöver arbeta aktivt med att driva till ett avslut, - Nämnden har inte säkerställt tillräckliga resurser för att arbeta med sitt tillsynsuppdrag.

Finns rutiner för Ja bygglovshanteringen - Avslagsbeslut motsvarar de krav som som syftar till en finns på vad ett beslut ska innehålla, effektiv och - Ett antal gemensamma mallar och rättssäker bygglovsprocess med rutinbeskrivningar finns upprättade, tydliga kriterier för hur - Nämnden har en tillförlitlig rutin för att prioritering av följa upp överklagade och överprövade ärenden sker? ärenden, - Olika grupper av sökande prioriteras lika i enlighet med kommunallagens likställighetsprincip.

Arbetar nämnden Delvis strukturerat för att öka nöjdheten hos - Nämnden deltar i NKI-undersökning invånare, företagare riktat mot företag och har gett och intressenter förvaltningen ett tydligt uppdrag att arbeta avseende service och utifrån resultatet, dialog? - Brist att nämnden inte genomför NKI- mätningar riktade mot privatpersoner eller får del av de synpunkter/klagomål som inkommer.

Sker uppföljning Delvis löpande av att - Det finns en tydlig struktur för vilka mål verksamheten lever och indikatorer ska följas upp och med upp till fastställda mål vilka intervaller, och lagstiftningens - Positivt att uppföljningen framgent krav? kommer att omfatta tillsynsplan och avgiftsreducering, - Brist att nämnden inte följer upp andelen anmälningsärenden som handläggs inom den lagstadgade 4- veckorsgränsen.

Utifrån det som framkommit i granskningen lämnar vi följande rekommendationer till nämnden:

- Att nämnden säkerställer att tillräckliga resurser finns för att utföra tillsyn i tillräcklig utsträckning, - Att nämnden i sin uppföljning av verksamheten inkluderar hur stor andel av inkomna anmälningsärenden som handläggs inom lagstadgad tidsfrist, - Att nämnden inhämtar information kring nöjdheten hos privatpersoner.

Inledning Bakgrund Kraven på en snabb hantering av bygglov har ökat under senare år utifrån förändringar i PBL. Ärendevolymen kan variera liksom ärendenas komplexitet. Förändringen medför att avgifter minskar om handläggningstiden drar ut på tiden vilket kommer påverka arbetet framöver. Enligt nämnden så har förändringarna i PBL påverkat flera enheter som är inblandade i ärendehanteringen och anpassningen till det nya regelverket har på vissa enheter sänkt produktiviteten.

Miljö- och byggnämnden ansvarar för regionens bygglovsverksamhet. Från 1 januari 2019 har byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden slagits samman till miljö- och byggnämnden.

Utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv har de förtroendevalda revisorerna valt att granska miljö- och byggnämndens hantering av bygglovsverksamheten avseende ändamålsenligt och effektivitet.

Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om miljö- och byggnämnden säkerställt en ändamålsenlig bygglovsprocess som är effektiv och rättssäker?

Revisionsfrågor:

• Har förvaltningen en tillfredsställande organisation och bemanning som svarar upp mot ärendenas volym och komplexitet?

• Finns rutiner för bygglovshanteringen som syftar till en effektiv och rättssäker bygglovsprocess med tydliga kriterier för hur prioritering av ärenden sker?

• Arbetar nämnden strukturerat för att öka nöjdheten hos invånare, företagare och intressenter avseende service och dialog?

• Sker uppföljning löpande av att verksamheten lever upp till fastställda mål och lagstiftningens krav?

Revisionskriterier Följande revisionskriterier ligger till grund för granskningsinsatsen:

● Plan- och bygglagen ● Kommunallagen ● Nämndens policys och mål inom området

Avgränsning Granskningen avgränsas till miljö- och byggnämnden, åren 2019–2020 och enligt revisionsfrågorna.

Metod Granskningen har omfattat intervjuer med nämndens presidium och ett urval av tjänstepersoner vid nämndens förvaltning (samhällsbyggnadsförvaltningen), samt

genomgång av rutin/processbeskrivningar, ärendestatistik, löpande rapportering till nämnden, styrdokument, delegationsordning, resultat av kundenkäter etc. Stickprovskontroll för några olika ärendetyper har genomförts.

Lov- och anmälningsprocessen Nedan illustreras lov – och anmälanprocessen genom fem steg; ansökan kommer in, ansökan behandlas, beslut om lov, beslut om startbesked samt beslut om slutbesked.1

En stor del av handläggningen av bygglov och förhandsbesked är att pröva om åtgärder uppfyller de krav som finns i plan- och bygglagstiftningen. Dessa krav måste vara uppfyllda för att ansökan om lov ska kunna beviljas och förhandsbesked ska kunna ges.

Det görs olika prövningar beroende på vilken åtgärden är och om den ska utföras inom eller utanför detaljplanelagt område.

Ansökan och anmälan Det är hos byggnadsnämnden i regionen som man ansöker om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked. Ansökan ska innehålla de uppgifter, ritningar och andra handlingar som behövs för att ansökan ska kunna handläggas och beslut fattas. Även om en åtgärd inte kräver lov kan den kräva anmälan och då får åtgärden inte påbörjas förrän anmälan är gjord och byggnadsnämnden har lämnat startbesked. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla vissa grundläggande uppgifter.

Upplysnings- och underrättelseskyldighet Vid handläggningen av lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa ärenden lämna upplysningar och underrättelser till sökanden och fastighetsägaren eller till miljönämnden. I vissa fall ska byggnadsnämnden underrätta kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig.

Handläggningstid Ärenden om lov, förhandsbesked och anmälan ska handläggas skyndsamt. I plan- och bygglagen, PBL, finns bestämmelser om tidsfrister för handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked. I plan- och byggförordningen, PBF, finns bestämmelser om tidsfrist för handläggning av anmälningsärenden. Det finns en möjlighet för byggnadsnämnden att under vissa förutsättningar besluta om anstånd med att avgöra ärenden om lov eller förhandsbesked. Beslut i ärenden om lov eller förhandsbesked ska

1 Källa: Boverket, PBL Kunskapsbanken - En handbok om plan- och bygglagen

tas inom tio veckor. Under vissa förutsättningar får nämnden förlänga handläggningstiden med ytterligare 10 veckor.

Tiden räknas från den dag då en fullständig ansökan kom in till byggnadsnämnden, eller, då ansökan ändrats, den dag då det på nytt bedömts vara komplett. Tiden får förlängas en gång med högst tio veckor. Om tiden förlängs ska ett beslut om förlängd handläggningstid göras. Detta beslut måste fattas inom de tio första veckorna sedan ansökan inkommit till nämnden.

I anmälningsärenden ska beslut om startbesked tas inom fyra veckor. Tiden räknas från den dag då samtliga behövliga uppgifter kom in till byggnadsnämnden. Om ärendet är av större vikt eller av principiell betydelse kan tidsfristen förlängas till åtta veckor.

Vad som behövs för att en ansökan ska anses vara fullständig beror på vilken åtgärd som ska utföras. För enklare ärenden behövs normalt inte lika omfattande handlingar som för mer komplicerade. Förutom de specifika krav på innehåll som finns i plan- och bygglagstiftningen är det byggnadsnämnden som avgör vilka ritningar, beskrivningar och övriga uppgifter som behövs för att kunna pröva ansökan.

Beslutets innehåll I PBL finns bestämmelser om vad beslut om förhandsbesked, bygglov, marklov eller rivningslov ska innehålla och vilken giltighetstid dessa beslut har. Förhandsbesked och beslut om lov får ges med villkor. Villkoren måste dock ha stöd i plan- och bygglagen eller dess föreskrifter.

Expediering och kungörelse När ett beslut om förhandsbesked eller lov har tagits ska det expedieras och vissa beslut ska även kungöras. Ett beslut om förhandsbesked och lov vinner laga kraft enbart om byggnadsnämnden har gjort expediering och kungörelse på rätt sätt. Det finns tre olika begrepp som byggnadsnämnden måste förhålla sig till vid expediering och kungörelse av beslut om förhandsbesked och lov. Dessa är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslut om lov och förhandsbesked ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positivt förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikestidningar.

Ändring i PBL Riksdagen har beslutat om en ändring i plan- och bygglagen. Genom ändringen införs en ordning som innebär att bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte fått laga kraft. Lagändringarna började gälla den 1 juli 2018.

Den 1 januari 2019 trädde ytterligare en lagändring i kraft, vilket innebär att avgiften för ansökningar skall reduceras om handläggningstiden överstiger 10 veckor utan att beslut om förlängd handläggningstid har fattats.

Lagändringen från 1 januari 2019 innebär också att nämnden har tre veckor på sig att återkoppla till sökanden om handlingarna inte är kompletta. Om mer än tre veckor passerar räknas tidsfristen för handläggning fortfarande från den dag då anmälan kom in till nämnden, eller från den dag då anmälaren kom in med ytterligare underlag på eget initiativ.

Iakttagelser och bedömningar

Organisation och bemanning Revisionsfråga 1: Har förvaltningen en tillfredsställande organisation och bemanning som svarar upp mot ärendenas volym och komplexitet?

Iakttagelser Organisation I nämndens reglemente har regionfullmäktige fastställt att miljö- och byggnämnden fullgör regionens uppgifter inom plan- och bygglagen. Under nämnden finns samhällsbyggnadsförvaltningen och inom denna finns en byggenhet som svarar för lov- och byggprocessen.

Beslutsorganisationen utifrån PBL regleras primärt i nämndens delegationsordning. Vi noterar att miljö- och byggnämnden inrättades den 1 januari 2019. Tidigare delades nämndens uppdrag mellan en byggnadsnämnd och en miljö- och hälsoskyddsnämnd. Den nuvarande miljö- och byggnämnden beslutade i januari 2019 att tidigare delegationsordningar skulle fortsätta att gälla. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett pågående uppdrag att ta fram en gemensam delegationsordning vilket beräknas vara färdigt före årsskiftet 20/21.

Av delegationsordningen framgår att:

- beslut om avslag har inte delegerats till tjänstepersoner utan fattas av nämnd, - nämndens ordförande får besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan inväntas.

Av samtliga genomförda intervjuer framgår att delegationsordningen upplevs vara tillräcklig och välfungerande och ger förutsättningar för att fatta beslut inom lagstadgade tidsfrister.

Bemanning

Vid byggenheten finns närmare 36 medarbetare inom roller som bland annat handläggare, inspektörer, koordinatorer, energi- och klimatrådgivare och samhällsbyggnadsjurist. Vi noterar att nämnden identifierat flera av dessa yrken som bristyrken och med anledning av detta fastställt en kompetensförsörjningsplan för år 2020–2024.

Byggenheten har, i enlighet med krav i PBL, tillgång till arkitektkompetens. Olika typer av arkitektkompetens finns både vid byggenheten och vid andra enheter inom förvaltningen.

Intervjuade uppger att bemanningen i dagsläget är tillräcklig för att hinna handlägga lov- och anmälningsärenden men att tillsynsärenden måste prioriteras bort. Vi noterar att förvaltningen sedan år 2016 försöker tillskapa ett särskilt tillsynsteam men både bemanning och finansiering har varit vacklande. Teamet har finansierats med eget kapital från nämnden. Intervjuade uppger dock att detta inte är en långsiktig

finansieringslösning. Enligt nämndens strategiska plan för år 2021 framgår att det egna kapitalet beräknas vara slut år 2023.

Företrädare för nämnden uppger att nämnden vid upprepade tillfällen äskat om utökad budget från fullmäktige i syfte att kunna arbeta med tillsynsärenden i högre utsträckning. Dock har detta äskande inte vunnit gehör.

Handläggningstider

Som beskrivits ovan finns i PBL bestämmelser för hur lång tid handläggningstiden får ta för vissa typer av ärenden. Under granskningen har framkommit att nästan alla anmälningsärenden, 98%, som inkommit under år 2019 och år 2020 har kunnat handläggas inom lagstadgad tid. Vad gäller bygglovsärenden kunde 93% hålla tidsfristen under år 2019 och 88%

Inkomna Antal ärenden som Andel som kunnat överstigit handläggs i tid handläggningstiden

Anmälningsärenden 343 6 98% 2019

Anmälningsärenden 133 2 98% 2020 (jan-maj)

Bygglovsärenden 670 47 93% 2019

Bygglovsärenden 375 45 88% 2020 (jan-maj)

Under granskningen har framkommit att det finns vissa begränsningar i enhetens systemstöd. Tillförlitlig statistik för år 2018 och tidigare är svårt att ta fram, och även för år 2019–2020 krävs viss handpåläggning för att få fram korrekta siffror. I systemet går att söka fram hur många ärenden som tagit längre än 4 respektive 10 veckor att handlägga, men då tas inte hänsyn till att vissa ärenden blivit förlängda till 8 respektive 20 veckor. Intervjuade tjänstepersoner uppger att detta förhoppningsvis kan åtgärdas till år 2021 så att statistikuttag underlättas.

Från dokumentation och intervjuer framgår att byggenheten tidigare haft stora problem med långa handläggningstider. Sedan lagändringen om avgiftsreducering infördes (1 januari 2019) har stort fokus legat på att effektivisera handläggningsprocessen, korta handläggningstider och avsluta äldre ärenden. Intervjuade uppger att lagstadgade handläggningstider generellt sett kan hållas för de ärenden som inkommer idag, men att det finns en “ryggsäck” kvar från tidigare år.

Tabellen ovan visar de ärenden som inkommit under åren 2019 och 2020. Av statistik vi tagit del av under granskning framgår dock att ett antal av de beslut som fattats under denna period har haft betydligt längre handläggningstider än de lagstadgade. Exempelvis har 20 bygglovsärenden under år 2020 (jan-maj) avslutats med handläggningstider som överstiger ett år. Vi noterar att ärenden med långa

handläggningstider i huvudsak är sådana som inkom under år 2018 eller tidigare och därför inte omfattas av kraven på avgiftsreducering.

Vid intervjuer uppges att det finns ytterligare ett tjugotal äldre ärenden med långa handläggningstider som inte kunnat avslutas. Intervjuade uppger att merparten av dessa ärenden är ärenden där förvaltningen inväntar någon form av återkoppling, vilket kan vara kompletterande handlingar från sökanden eller remissvar. Vi noterar att enhetens aktivitetsplan innehåller en punkt om att kvarvarande ärenden ska avslutas, med målsättning att detta är gjort före årsskiftet.

Under granskningen har framkommit att tillsynsärenden under flera år har fått låg prioritet. Handläggningstiden för tillsynsärenden uppgår i genomsnitt till drygt 600 dagar. Nämnden har fastställt en tillsynsplan för åren 2020–2023 i syfte att ta igen den tillsynsskuld som föreligger. För att arbeta bort äldre ärenden uppskattar nämnden att det skulle krävas ca 11 000 timmars arbete. Därutöver behövs resurser om ca 4000 timmar per år för nyinkomna tillsynsärenden. Enligt tillsynsplanen finns det under år 2020 enbart resurser att handlägga ärenden där det antingen finns en pågående bygglovsprocess (och som därmed bedöms som brådskande), ärenden där det finns fara för liv och hälsa, eller ärenden där det föreligger risk att kulturvärden saknas.

Tillsynsärenden Inkomna Genomförda Genomsnittlig handläggningstid (dagar)

2019 202 119 668

2020 (jan-maj) 77 25 615

Bedömning revisionsfråga 1 Vi bedömer att förvaltningen delvis har en tillfredsställande organisation och bemanning som svarar upp mot ärendenas volym och komplexitet. Bedömningen baseras i huvudsak på följande:

- nämnden har en välfungerande delegationsordning, - en hög andel av de ärenden som inkommer idag handläggs inom lagstadgade tidsfrister, - fortfarande finns ärenden från tidigare år som dragit ut mycket på tiden och som nämnden behöver arbeta aktivt med att driva till ett avslut, - nämnden har inte säkerställt tillräckliga resurser för att arbeta med sitt tillsynsuppdrag.

Rutiner Revisionsfråga 2: Finns rutiner för bygglovshanteringen som syftar till en effektiv och rättssäker bygglovsprocess med tydliga kriterier för hur prioritering av ärenden sker?

Iakttagelser Avslagsbeslut

En viktig del i en nämnds myndighetsutövning är att beslut som fattas är rättssäkra. Inom ramen för denna granskning har vi genomfört en stickprovskontroll och granskat ett urval av avslagsbeslut. Under 2020 (jan-juni) har nämnden fattat 22 beslut om avslag

och vi har granskat tre av dessa. Vidare noterar vi att samtliga avslagsbeslut följer en enhetlig struktur och innehåller:

- tydlig beslutsformulering med hänvisning till lagparagraf, - ärendebeskrivning, - beskrivning av hur nämnden resonerat för att landa i sin bedömning (motivering), - avgift och beskrivning av hur den räknats fram, - överklagandehänvisning.

Överklagade beslut

Inom granskningen har framkommit att nämnden följer upp överklagade beslut löpande på sammanträden, samt analyserar utfallet av ett års samtliga överprövade ärenden i samband med uppföljning av internkontrollen. I verksamhetsberättelsen för 2019 framgår att av ca 1230 överklagningsbara beslut under år 20182 överklagades 52 stycken och i 7 fall ändrades beslutet i högre instans. Av de 7 ändrade besluten gjorde högre instans (länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen) en annan bedömning i sakfrågan i 4 fall och i 3 fall fanns något formellt fel i nämndens handläggning i ärendet. Av de 7 ändrade besluten hade 4 av dessa fattats på delegation och 3 av nämndens ledamöter.

De överprövande instanserna bekräftade nämndens beslut i 35 fall. Resterande 10 var ännu inte avgjorda då verksamhetsberättelsen skrevs.

Kompletta ärenden

En viktig del i en effektiv handläggningsprocess är att säkerställa att så många ansökningar som möjligt är kompletta då de inkommer. Inom Region Gotland ligger andelen ärenden som är kompletta då de inkommer på ca 25% för bygglov och ca 45% för anmälningsärenden. Vid intervju anges att checklistor och mallar ligger ute på hemsidan i syfte att underlätta för den sökande att lämna in en komplett ansökan. Vidare beskrivs att sedan ansökningar digitaliserats är det lättare att se statusen på ärenden och huruvida underlag fortfarande saknas.

Bygglovsärenden Andel kompletta (%)

2019 28

2020 (jan-maj) 22

Anmälningsärenden Andel kompletta (%)

2019 47

2020 (jan-maj) 43

2 Viss eftersläpning finns alltid och 2018 års överprövade ärenden är de senaste vi kunnat inkludera i denna granskning.

Rutiner och arbetssätt

Under granskningen har framkommit att förvaltningen har upprättat ett antal rutiner och rutinbeskrivningar för sitt arbete. Vi noterar särskilt följande:

- rutinbeskrivning för anmälningsärenden, förhandsbesked och bygglovsärenden, - rutiner för hantering av inkommen handling, beräkning och beslut om avgiftsreduktion, handläggning vid överklagade ärenden samt expediering av beslut efter byggnadsnämnd.

Utöver detta finns ett antal mallar, exempelvis för beslut och förelägganden om komplettering, och checklistor för vad en ansökan ska innehålla upprättade. Vi noterar att enhetens aktivitetsplan omfattar en aktivitet som handlar om att utveckla beslutsmallar och exempeltexter.

Vid intervjuer uppges att ärenden handläggs i den ordning de kommer in. Inom enheten finns team som arbetar med privatärenden respektive företagsärenden. Detta i syfte att öka kvalitet och effektivitet i handläggning. Vid behov omfördelar enhetschef resurser mellan teamen. Arbetssättet uppges inte medföra att sökande från olika grupper prioriteras olika. För tillsynsärenden gäller att ärenden där det finns en pågående bygglovsprocess, samt de som är kopplade till människors hälsa, prioriteras.

Vid intervjuer beskrivs att lagändringen om avgiftsreducering, parallellt med sparkrav inom regionen, lett fram ett utvecklingsarbete inom förvaltningen som syftar till att effektivisera handläggningen. En bygglovshandläggare har utsetts att arbeta med verksamhetsutvecklingsfrågor och har utvecklat en programvara i syfte att bättre kunna dokumentera och överblicka ärenden. Samtliga handläggare använder nu denna programvara, där alla ärenden registreras och olika tidsfrister (exempelvis när komplettering ska begäras in) bevakas. I byggenhetens utvecklingsarbete har även ingått att genomföra en processkartläggning av handläggningsprocessen samt att ta fram nya/uppdatera befintliga rutiner och mallar för att förbättra information till sökanden (pågående arbete).

I samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan för 2020 framgår att det fortfarande finns ett stort behov av att utveckla och anpassa processer för att skapa en effektivare och mer rättssäker handläggningsprocess. Nämnden identifierar digitalisering som en avgörande faktor och förvaltningen deltar i ett par större nationella digitaliseringssatsningar.

Digitaliseringsprojekt som för närvarande pågår är:

- DiSa (Digital Samhällsbyggnad) - Ett delvis EU-finansierat projekt som pågått sedan 2018 och väntas avslutas 2021. Projektet innefattar olika områden såsom digitala detaljplaner, 3D-modeller, fastighetsgränser, e-arkivering, webbaserad kartportal, E- tjänsteplattform, mina meddelanden och E-arkivering. - Digital Dialog (DiSa 2.0) - En förstudie som är finansierad av EU-medel genom Tillväxtverket och som syftar till att öka förvaltningens effektivitet och service.

Bedömning revisionsfråga 2 Vi bedömer att det finns rutiner för bygglovshanteringen som syftar till en effektiv och rättssäker bygglovsprocess med tydliga kriterier för hur prioritering av ärenden sker. Bedömningen baseras i huvudsak på att:

- avslagsbeslut motsvarar de krav som finns på vad ett beslut ska innehålla, - ett antal gemensamma mallar och rutinbeskrivningar finns upprättade, - nämnden har en tillförlitlig rutin för att följa upp överklagade och överprövade ärenden, - olika grupper av sökande prioriteras lika i enlighet med kommunallagens likställighetsprincip.

Vi ser positivt på att ett aktivt effektiviseringsarbete pågår och bedömer att ett förbättringsområde är att sträva efter att en högre andel ärenden är kompletta då de inkommer.

Kundnöjdhet Revisionsfråga 3: Arbetar nämnden strukturerat för att öka nöjdheten hos invånare, företagare och intressenter avseende service och dialog?

Iakttagelser I sin verksamhetsplan för år 2020 har nämnden fastställt som mål att NKI i kommunrapporten Löpande Insikt skall förbättras med 5 procentenheter årligen. Vi noterar att NKI-värdet för bygg år 2019 uppgick till 54, vilket var en ökning från 38 året innan och byggenheten nådde därmed uppsatt mål. Nedbrutet på olika serviceområden fick byggenheten lägst betyg på effektivitet (49) och högst på bemötande respektive rättssäkerhet (64 resp. 63). Vi noterar att NKI-undersökningen Löpande Insikt enbart omfattar företagsärenden. Utfallet rapporteras till nämnden i samband med delårsrapport per april. Vår granskning styrker inte att nämnden genomfört undersökningar som riktar sig mot privatpersoner. Nämnden har i sin verksamhetsplan för år 2020 beslutat att analys och aktivitetsplaner ska tas fram i förvaltningen utifrån resultatet av NKI-mätningen. Vid intervjuer uppges att resultatet från NKI-undersökningen har analyserats i förvaltningen och vi noterar att byggenhetens aktivitetsplan omfattar aktiviteter kopplade till NKI. Exempel på aktiviteter är kundmottagningskvällar och tillgänglighetsutbildning för alla handläggare och inspektörer. Aktivitetsplanen följs upp löpande vid arbetsplatsträffar. I verksamhetsplanen finns även angett ett par indikatorer som rör kundtjänstärenden (kötid och antal inkomna samtal) som nämnden följer upp löpande. I intervjuer med nämnd och förvaltning beskrivs att ett långsiktigt förändringsarbete pågår vid byggavdelningen vilket omfattar exempelvis tydligare kommunikation (bättre mallar, tydligare information på hemsida, utvecklad kundservice) och förbättrad arbetsmiljön i syfte att minska personalomsättningen. Slutligen noterar vi att klagomål och synpunkter som inkommer, antingen i direktkontakt med tjänstepersoner eller via regionens e-tjänst, hanteras av verksamheten och dessa rapporteras inte vidare till nämnden.

Bedömning revisionsfråga 3 Vi bedömer att nämnden delvis arbetar strukturerat för att öka nöjdheten hos invånare, företagare och intressenter avseende service och dialog. Bedömningen baseras i huvudsak på att nämnden deltar i NKI-undersökning riktat mot företag och har gett förvaltningen ett tydligt uppdrag att arbeta utifrån resultatet. Dock bedömer vi att det är en brist att nämnden inte genomför NKI-mätningar riktade mot privatpersoner eller får del av de synpunkter/klagomål som inkommer.

Uppföljning Revisionsfråga 4: Sker uppföljning löpande av att verksamheten lever upp till fastställda mål och lagstiftningens krav?

Iakttagelser I sin verksamhetsplan för år 2020 fastställer nämnden mål och prioriterade aktiviteter för verksamheten. Till detta finns även ett antal indikatorer som skall följas upp löpande under året i syfte att utvärdera verksamheten och måluppfyllelsen. Ett drygt tiotal indikatorer berör bygglovsverksamheten och bland dessa noterar vi särskilt:

- antal inkomna och ansökningar om bygglov/förhandsbesked och fattade beslut - totalt antal tillsynsärenden och antal under handläggning - handläggningstider för bygglovsärenden - antal inkompletta ärenden - status för överklagade ärenden - NKI-mätningar

Vi noterar att indikatorer gällande handläggningstider för anmälningsärenden inte finns med. Enhetens aktivitetsplan omfattar dock löpande uppföljning av att handläggningstider följs, både för lovärenden och anmälningsärenden.

Vid intervjuer uppges att dessa indikatorer återrapporteras i en skriftlig rapport till varje nämndsammanträde och kompletteras med en muntlig rapportering i samband med delårsrapporter. NKI-undersökningen Löpande Insikt återrapporteras när resultatet finns tillgänglig vilket ofta blir i samband med delårsrapport per mars. Vid sammanträden får nämnden även en sk verksamhetsrapport där enhetschef kommenterar dels statistiken, dels händelser under månaden.

Delårsrapporter och verksamhetsberättelse

Nämndens uppföljning av verksamheten består i huvudsak av två delårsrapporter (per mars och per augusti) samt en verksamhetsberättelse (per helår). Delårsrapporterna omfattar väsentliga händelser i verksamheterna samt uppföljning av mål och aktiviteter som fastställts i nämndens verksamhetsplan.

I den årliga verksamhetsberättelsen erhåller nämnden mer ingående uppföljning av verksamheten. Vi noterar att verksamhetsberättelsen för år 2019 omfattar uppföljning av utvalda verksamhetsmått vilka fokuserar på ärendebalans, antal fattade beslut och antal ärenden där kompletteringar inväntas. Av uppföljningen framgår att 90 % av lovärenden handläggs inom lagstadgad 10-veckorsgräns. Inom ramen för granskningen har vi inte kunnat verifiera att nämnden följer upp handläggningstider för anmälningsärenden

och/eller hur stor del av anmälningsärendena som handläggs inom den lagstadgade tidsfristen på 4 veckor.

Uppföljning av överklagade ärenden

Som ovan nämnts rapporteras överklagade ärenden löpande till nämnden vid sammanträden. Nämnden får även årligen en genomgång av överklagade ärenden. Föredragande tjänsteperson redogör för antal överklagade ärenden, vad utfallet blev i nästa instans och vilka brister i handläggning som lett till överklagningar. Utförlig uppföljning och utvärdering av överklagade ärenden finns även i nämndens verksamhetsberättelse. I verksamhetsberättelsen återfinns även en analys av vilka åtgärder förvaltningen behöver genomföra för att beslutsfattandet skall bli än mer rättssäkert.

Avgiftsreducering Granskningen kan inte styrka att nämnden under år 2020 erhållit någon dokumenterad uppföljning gällande i hur många ärenden avgiften reducerats eller vilken kostnad detta medfört. Vid intervju framkommer att det i samband med årsbokslutet 2019 uppmärksammades att det var svårt att ta fram en uppföljning på reducerade avgifter på aggregerad nivå. Detta har dock förbättrats under år 2020. Under år 2020 (jan-sep) är det 91 ärenden där avgiften reducerats till en total kostnad av 776 tkr. Detta kommer enligt intervjuuppgift att återrapporteras till nämnden i samband med årsbokslut. Intervjuade uppger att kostnaderna för avgiftsreducering analyseras inom verksamheten och att återkommande orsaker är att handläggningstider förlängs när regionen är beroende av uttalanden från externa remissinstanser. Tillsynsplan I sin tillsynsplan för 2020–2023 anger nämnden att planen skall följas upp i december varje år. Första uppföljningstillfället är planerat till december 2020. I tillsynsplanen anges även att en uppföljningsplan skall tas fram. Vid intervju uppges att uppföljningsplanen, på grund av bemanningsbrist i kombination med rådande pandemi, inte kommer att kunna tas fram förrän under år 2021. Någon form att uppföljning av tillsynsplanen kommer ändå att genomföras i slutet av år 2020.

Övrig uppföljning

Nämndens protokoll styrker att delegationsbeslut och anmälningsärenden löpande rapporteras till nämnden. Slutligen noterar vi att nämndsekreterare löpande redovisar JO-anmälningar till nämnden.

Bedömning revisionsfråga 4 Vi bedömer att löpande uppföljning av att verksamheten lever upp till fastställda mål och lagstiftningens krav delvis görs. Bedömningen baseras i huvudsak på att det finns en tydlig struktur för vilka mål och indikatorer ska följas upp och med vilka intervaller. Vi ser positivt på att uppföljningen utvecklas och framgent kommer att omfatta även avgiftsreducering och tillsynsplan. Vi bedömer dock att det är en brist att nämnden inte

följer upp andelen anmälningsärenden som handläggs inom den lagstadgade 4- veckorsgränsen.

Avstämning mot revisionsfrågor Efter genomförd granskningen gör vi den sammanfattande bedömningen att miljö- och byggnämnden delvis säkerställt en ändamålsenlig bygglovsprocess som är effektiv och rättssäker.

Bedömningen grundar sig på att tre av fyra uppställda revisionsfrågor besvaras med delvis och en med ja. Utfall och bedömning av respektive revisionsfråga sammanfattas nedan:

Revisionsfråga Kommentar

I syfte att utveckla verksamheten lämnar vi följande rekommendationer till nämnden:

2020-10-01

Carin Hultgren Susanna Huber

Uppdragsledare Projektledare

Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Region Gotlands revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 20 feb 2020. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.

19 Regionens revisorer Revisionsskrivelse

Datum 2020-10-01

Miljö- och byggnämnden

Granskning av bygglovsprocessen På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC, genomfört en granskning av bygglovsprocessen. Granskningen tar utgångspunkt från kommunallagens revisionskapitel. Följande områden har granskats:

• Organisation och bemanning i förhållande till ärendenas volym och komplexitet • Rutiner som säkerställer en effektiv och rättssäker bygglovsprocess • Nämndens arbete för att öka nöjdhet hos invånare, företagare och intressenter • Uppföljning av verksamhetens resultat i förhållande till fast- ställda mål och lagstadgade krav

Efter genomförd granskningen gör vi den sammanfattande bedömningen att miljö- och byggnämnden delvis säkerställt en ändamålsenlig bygglovsprocess som är effektiv och rättssäker.

Bedömningen grundar sig på att tre av fyra uppställda revisionsfrågor besvaras tre med delvis uppfylls och en uppfylls. Utfall och bedömning av respektive revisionsfråga sammanfattas nedan:

Revisionsfråga Kommentar

Har förvaltningen en Delvis tillfredsställande orga- - Välfungerande delegationsordning, nisation och beman- - En hög andel av de ärenden som inkommer ning som svarar upp idag handläggs inom lagstadgade tidsfrister, mot ärendenas volym - Fortfarande finns ärenden från tidigare år och komplexitet? som dragit ut mycket på tiden och som nämn- den behöver arbeta aktivt med att driva till ett avslut, - Nämnden har inte säkerställt tillräckliga

Postadress SE-621 81 Visby

Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Org nr 212000-0803 E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se

Regionens revisorer 2 (3)

resurser för att arbeta med sitt tillsynsuppdrag.

Finns rutiner för bygg- Ja lovshanteringen som - Avslagsbeslut motsvarar de krav som finns syftar till en effektiv på vad ett beslut ska innehålla, och rättssäker bygg- - Ett antal gemensamma mallar och rutinbe- lovsprocess med tydliga kriterier för hur skrivningar finns upprättade, prioritering av ärenden - Nämnden har en tillförlitlig rutin för att följa sker? upp överklagade och överprövade ärenden, - Olika grupper av sökande prioriteras lika i enlighet med kommunallagens likställighets- princip.

Arbetar nämnden Delvis strukturerat för att öka nöjdheten hos invå- - Nämnden deltar i NKI-undersökning riktat nare, företagare och mot företag och har gett förvaltningen ett intressenter avseende tydligt uppdrag att arbeta utifrån resultatet, service och dialog? - Brist att nämnden inte genomför NKI- mätningar riktade mot privatpersoner eller får del av de synpunkter/klagomål som inkommer.

Sker uppföljning lö- Delvis pande av att verksam- - Det finns en tydlig struktur för vilka mål och heten lever upp till indikatorer ska följas upp och med vilka inter- fastställda mål och valler, lagstiftningens krav? - Positivt att uppföljningen framgent kommer att omfatta tillsynsplan och avgiftsreducering, - Brist att nämnden inte följer upp andelen anmälningsärenden som handläggs inom den lagstadgade 4-veckorsgränsen.

Resultatet av genomförd granskning framgår i sin helhet i bifogad rapport.

Utifrån det som framkommit i granskningen lämnar vi följande rekommendationer till nämnden:

• Att nämnden säkerställer att tillräckliga resurser finns för att utföra tillsyn i tillräcklig utsträckning, • Att nämnden i sin uppföljning av verksamheten inkluderar hur stor andel av inkomna anmälningsärenden som handläggs inom lagstadgad tidsfrist, • Att nämnden inhämtar information kring nöjdheten hos privatpersoner.

Uppföljning av verksamheten – Team Vatten

Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober

Antal beslut om avloppsanläggningar

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Tot Mål Procent* Totalt 74 59 69 63 52 57 35 38 58 54 559 618 109% varav förbättring (Klart Vatten) 67 47 47 44 43 35 28 28 47 40 426 518 varav nya 7 12 22 19 9 22 7 10 11 14 133 100 * uppnått i procent av målet för perioden

Antal inkomna ansökningar

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Tot Totalt 32 48 44 49 38 44 30 36 61 49 431 Förbättring (Klart Vatten) 16 23 32 41 27 27 13 20 39 30 268 Nya 16 25 12 8 11 17 17 16 22 19 163 Totalt antal ansökningar (utan handläggare) i Klart Vatten 2020-01-31: 106 st 2020-02-29: 81 st 2020-03-31: 50 st 2020-05-12: 77 st 2020-06-12: 45 st 2020-08-13: 28 st 2020-09-02: 20 st 2020-10-07: 36 st 2020-11-03: 6 st

700 650 600 Beslutstakten fortsatt hög. Liten 550 nedgång i jämförelse med våren. 500 Detta pga att Klart Vatten lagt tid 450 400 på inventering av nya socknar och flera parallella uppföljningsinsatser. 350 Planerat 300 Uppnått 250 200 150 100 50 0 Juli Jan Okt Feb Dec Maj Aug Juni Nov Sept April Mars Antal beslut om avloppsanläggningar: Händelser

Januari

Handläggningsstopp i Vision under 2 dagar pga. försök till införande av nytt avloppsregister. Många medarbetare har fått nya platser med anledning av enhet Byggs flytt till Havde. Utbildning i avloppsregistret. Hela enheten har gått in i nytt kartsystem; Geosecma.

Februari

Överföring till nytt avloppsregister fortgår, dock inget driftstopp i aktuella system. Några medarbetare från vattenteamet har deltagit i utbildning inom GDPR. Förberedelser för introduktion av ny medarbetare.

Mars

Introduktion av ny medarbetare påbörjad. Klart Vatten har gjort en sista påminnelse till ca 200 fastigheter i samband med 2- årsuppföljning, förväntad ökning av inkomna ansökningar under april.

April

Workshop om samhällsbyggnadsprocessen där representanter för vattenteamet deltog. Förberedelser för 200-provtagningsundersökningen har påbörjats. 2-årsuppföljningen påbörjad inom Klart Vatten.

Maj

200-provtagningsundersökningen inställd pga covid-19 Medverkan i förstudie - Digital Dialog 18-månaders påminnelse utskickad 2-års uppföljning pågår fortfarande

Juni, Juli

TVL med länsstyrelsen i juni

Augusti

Klart Vatten har förberett en 4-årspåminnelse som går ut till ca 90 fastigheter i socknarna Akebäck, Atlingbo, Hamra, Sundre, Vamlingbo och Viklau. Påminnelsen skickas onsdag 9 september. Teamet deltar i arbete för att implementera digitaliseringslösningar från Disa-projektet. Samtidigt pågår interna digitaliseringsinsatser för att skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat arbetssätt och personoberoende processer, t.ex utveckling av process för massutskick via mina meddelanden, digital ansökningskö mm. Uppföljning på fastigheter som ännu inte lämnat in ansökan i socknarna Kräklingbo, Alskog, Lau, När, Burs och Sjonhem fortsätter efter uppehåll under semstrar.

September

Påminnelseutskick till ca 100 fastigheter som efter 4 år ännu inte skickat in utförandeintyg på sina anläggningar. Har anläggningen inte färdigställts kan förbud utfärdas i uppföljningen som startar i oktober. Dialogmöte med TKF VA-avdelningen inför arbete med utskick till nya socknar. Utskicket planeras till november. Teammöte med fokus på föreslagna mål inom förvaltningen (utkast till VP 2021).

Oktober

Några veckors intensiv inventering av nya socknar inför utskick i november. Verksamhetsplaneringsdag 21 oktober. Förmiddagen ägnades åt kalibrering med diskussioner kring fyra olika scenarier. Eftermiddagen ägnades åt att planera utvecklingsinsatser för 2021. Arbetet med ny ÖP:n bygg Gotland påbörjat. Teamet bidrar till kapitlet om vatten och avlopp. Uppföljning av verksamheten – Team miljö

Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober

Antal planerade inspektioner

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Mål Procent * Utfört 26 45 45 20 19 22 6 19 49 44 295 531 67% Varav miljö 10 10 11 17 17 16 3 11 32 18 145 203 86% Varav lantbruk 8 19 22 0 0 0 0 4 13 19 85 228 45% Varav hälsoskydd 8 16 12 3 2 6 3 4 4 7 65 100 78% *uppnått i procent av målet för perioden

Antal inspektioner teamet:

600 550 500 Slutför planerad tillsyn för året 450 Planering för nästa år, 400 tillsynsplanering och aktivitetsplan 350 300 Planerat 250 Uppnått 200 150 100 50 0

Jan Feb Maj Juli Okt Dec Mars April Juni Aug Sept Nov Antal inspektioner miljö: 220 200 180 Tillsyn av bl.a. reningsverk och 160 avfallsanläggningar 140 ÖP-arbetet har satt igång med olika 120 möten. Planerat 100 Uppnått Förslag till beslut om bildande av 80 Åminne VSO ska nu vidare upp i 60 Regionfullmäktige. 40 20 0

Jan Feb Maj Juli Okt Dec Mars April Juni Aug Sept Nov

Antal inspektioner lantbruk:

240 220 200 Fokus på ordinarie lantbrukstillsyn. 180 Försöker ta igen en del av den tillsyn 160 som inte utfördes under våren. 140 120 Planerat Planering av tillsynsprojekt inom 100 Bäste träsk vattenskyddsområde. Uppnått 80 60 40 20 0

Jan Feb Maj Juli Okt Dec Mars April Juni Aug Sept Nov Antal inspektioner hälsoskydd: 120

100 Överlämning till Anna N har påbörjats. Anna kommer arbeta 50 % i 80 vattenteamet och 50 % i miljöteamet.

Tillsyn av anmälningspliktiga 60 Planerat hygieniska verksamheter (tatuering, Uppnått piercing, fotvård, akupunktur). 40

Jan Feb Maj Juli Okt Dec Mars April Juni Aug Sept Nov

Händelser

Januari

Flytt av enheten inom hus Graip

Februari

Förberedelser inför enhetens bidrag till Förnyelsedagen

Mars

Anpassning av tillsyn och hemarbete med anledning av covid-19. I april återkommer Mattias Gerdin som miljöskyddsinspektör efter föräldraledighet.

April

Några i teamet deltar i ”FramSam” och ”Digital dialog” (utvecklingsprojekt inom SBF). Teamet har lämnat synpunkter till Avfallsenhetens revidering av avfallsföreskrifterna. Maj

Några i teamet har stöttat Enhet livsmedel med förebyggande tillsyn av ”corona- anpassningen” vid restaurangerna i Visby. Sara Hultsten är ny registrator/controller för Miljö- och hälsoskydd och Livsmedel. Beslut har tagits om att avveckla pappersblanketter och ersätta dem med e-tjänster. Det kommer kräva en insats av några handläggare under hösten. Juni, Juli

Inga särskilda händelser. Augusti

Strategisk plan och budget går till nämnden i september Enheten kommer ta fram en aktivitetsplan för 2021 (planering av enhetens verksamhetsutveckling kopplat till målen i verksamhetsplan och styrkort). September

Enheten har lämnat förslag till aktiviteter till Verksamhetsplanen 2021.

Oktober

Planeringsdag för framtagande av tillsynsplan och aktivitetsplan för 2021 Några handläggare har stöttat vid trängseltillsyn Uppföljning av verksamheten – Team livsmedel

Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober

Antal planerade kontroller

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Planerade kontroller 86 106 72 33 63 91 107 38 34 47 677 Projekt - Kontroll och provtagning av specialkost i skolkök 26 20 9 3 - 2 - - - Tid Totalt Mål Planerad kontroll 1722,5 3000

Antal uppföljande kontroller

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Andel* Uppföljande 54 36 21 17 19 49 88 38 25 25 372 41 % Tid Totalt Uppföljande kontroll 207

*Andel av uppföljande kontroller som inte sker i samband med en planerad kontroll, utan en fristående egen kontroll.

Kontroll i samband med klagomål och Rasff

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Klagomål och Rasff 1 1 2 1 0 1 3 2 2 3 15 Tid Totalt Klagomål och Rasff 56,5

Antal registrerade/upphörda verksamheter Antal totalt Nyregistrerade 5 15 24 11 15 26 4 16 8 8 132 Upphörda 13 8 8 12 12 24 7 9 11 8 112 Tid Totalt Registreringsavgift 128 Antal timmar planerade kontroller

3500 Enheten har inte återhämtat 3000 sig som hoppats efter sommaren vilket märks både i 2500 antalet livsmedelskontroller och i trängseltillsynen. Vi har 2000 gjort kraftiga prioriteringar bland 1500 livsmedelsverksamheterna för att se till att resten av årets 1000 kontroller utförs där de som mest behövs. 500 Fokus ligger mycket just nu på 0 arbetsmiljö och att lägga Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec grunden till en god start på Planerat Uppnått 2021. Händelser

Januari Något trög start med tanke på införandet av enhetens nya arbetssätt. Mängden planerade kontroller ökade dock under andra halvan av månaden. Sommarrekryteringen påbörjades och slutfördes med mycket gott resultat. Enheten kommer att få förstärkning under sommaren med sju medarbetare som arbetar i något varierad sysselsättningsgrad.

Februari Många planerade kontroller utförda. Vi börjar se nyttan av det nya sättet att arbeta och det råder en mycket positiv stämning i enheten. Enheten flyttade från plan 2 till plan 3 i hus Graip vilket gjorde att vi tappade en del i effektivitet under några dagar men placeringen på plan 3 har blivit mycket bra.

Mars Enhetens anpassade arbete med livsmedelskontroll i Coronatider visar sig ge negativ effekt på antal utförda kontroller. Enheten undviker verksamheter där riskgrupper befinner sig och samtliga kontroller som genomförs är förbokade.

April Svårigheten med att genomföra tillräckligt många kontroller i Coronatider fortsätter. Utöver denna problematik har enheten lagt lågt räknat 50 timmar på tillsyn av trängsel och denna tillsyn påverkar schemaläggningen av förbokade livsmedelskontroller negativt men har naturligtvis prioriterats. Enheten har även i perioder under slutet av mars och hela april haft medarbetare arbetandes hemma med milda förkylningssymtom vilka hindrat dem från att genomföra livsmedelskontroller.

Maj Svårigheten med att genomföra tillräckligt många kontroller i Coronatider fortsätter. Utöver denna problematik är enheten fortsatt engagerad i tillsynen av trängsel och denna tillsyn påverkar schemaläggningen av förbokade livsmedelskontroller negativt men fortsätter att ha högsta prioritet.

Juni, Juli I juni lade vi planeringen för att ta över ansvaret för trängseltillsynen och trots att vi framförallt v29 och v30 såg en närmast kaosartad situation för serveringsställena på grund av en stor mängd besökare på Gotland så har enheten lyckats sköta tillsynsarbetet utan större ingrepp och dialogen med branschen har varit mycket god. Enhetschefen har under sommaren fått prioritera ned livsmedelskontrollen till förmån för trängseltillsynen vilket kommer att påverka kontrollmålet negativt men bedömningen var att tiden vi lade på trängselfrågan hade omedelbar effekt på att minska risken för smittspridning på Gotlands serveringsställen. Augusti I augusti ser vi ett ordentligt tapp gällande antal planerade kontroller jämfört med augusti 2019. Förklaringen till detta är enhetens arbete med trängsel samtidigt som flera av sommarpersonalen i år slutade tidigare i augusti jämfört med tidigare år. Endast en var kvar augusti ut. En medarbetare som skulle jobbat även hela augusti fick avbryta tidigare med stressrelaterade bekymmer. På det stora hela är jag som enhetschef fortfarande förundrad över hur många livsmedelskontroller som ändå blivit gjorda under sommaren och resten av året. Ett otroligt arbete!

September Enheten har haft en längre sjukskrivning (ej arbetsrelaterad) och en medarbetare har gått på föräldraledighet. En ersättare är rekryterad som börjar den 2 november. Enheten är fortfarande medtagen efter sommaren och har inte lyckats återhämta sig som hoppats. Enhetschefen har sänkt ambitionsnivån både för livsmedelskontrollen och trängseltillsynen och enheten lägger huvudsakligt fokus på att starta 2021 på ett bra sätt samtidigt som vi har en beredskap för att öka trängseltillsynen om det behövs. Kontakt är tagen med enhet miljö- och hälsoskydd för att få hjälp med resurser.

Oktober Under oktober har vi sett ett förnyat fokus på trängseltillsyn på grund av Gotland Grand National, höstlov och generellt sett mycket mer folk på Gotland än vanligt. Vi har även sett initiativ till större fester med en ”trea-fest” som exempel. Väktare har förstärkt enhetens arbete med trängselkontroll och vi har även fått assistans av enhet miljö- och hälsoskydd. Uppföljning av verksamheten – Enhet Bygg

Oktober

Bygglov och förhandsbesked Ackumulerat under perioden januari-oktober inkom 967 ärenden och enheten fattade 962 beslut. Inflödet av nya ärenden fortsätter vara mycket högt, och enheten jobbar just nu väldigt hårt med att bibehålla ärendebalans och återkomma till den kontinuerliga minskningen av bygglovskön varje månad. Handläggning har därför ytterligare prioriterats upp, på bekostnad av verksamhetsutveckling. Vi ser även fortsatt att andel fritidshus utgör en allt större del av bygglovskön. Fördelningen av ärenden per ärendestatus indikerar att vi är på väg åt rätt håll med att bibehålla ärendebalans; andelen ärenden som inväntar eller har pågående arbete hos enheten (registrerat, förgranskning, handläggning och beslut) har minskat något.

Underhållsärenden och anmälningsärenden

Enheten hade vid utgången av oktober månad 13 st. pågående underhållsärenden och 38 st pågående anmälningsärenden (inkl. Attefall) som fördelar sig enligt nedan.

Tillsyn

Händelser

Januari-mars

 Enheten flyttade från Graip till Havde.  Samhällsbyggnadsjurist föräldraledig. Rekrytering till tillsynsteamet pågår.  En medarbetare långtidssjukskriven, två medarbetare sjukskrivna på deltid.  Beredskap inför bristande bemanning framtagen.

April

 Insiktsmätning 2019 visar en förbättring med 42% för bygglov, från index 38 till 54.  Vid utgången av månaden arbetar ca 75% av enheten hemifrån. Tekniska förutsättningar för att även kunna bemanna även kundtjänst hemifrån vid omfattande frånvaro implementerad.  En medarbetare långtidssjukskriven, två medarbetare sjukskrivna på deltid.  Lönerevision genomförd för de fack som är klara.  Inlämnad delårsrapport för första kvartalet visar att intäkterna är 14% högre än föregående år, men trots det 27% under budget. Kostnaderna ligger i stort i nivå med budget. Bedömningen är att intäkterna inte kommer att kunna hämtas i kapp, varför prognosen för året justerades i linje med det. Handlingsplan följer årets plan.  Utvecklingsarbete genomfört eller pågågående avseende sakägarlistor, överlämning handläggare till byggnadsinspektör samt digitala utskick.

Maj

 Utvecklingsarbete något nedprioriterat till förmån för ärendehantering.  Rekrytering sommarvikarie kundtjänst.  Under månaden har ca 75% av medarbetarna arbetat hemifrån.  Två medarbetare långtidssjukskrivna.  Projekttid för Coacher för energi och klimat förlängd till och med 2021-05-31.

Juni-Juli

 Skyddsrond Visborg lokal Havde.  Riskbedömning Hemse med anledning av bibliotekets planer på att införa Meröppet, vilket påverkar medarbetare med arbetsplats i gemensamma lokaler.  Semesterbemanning. Målsättningen är att bygglovskön skall inte skall växa under sommaren (uppnåddes), men lägre ambition än resten av året då målsättningen är minskning av kön.  Fortsatt hög andel medarbetare arbetar hemifrån.

Augusti

 Insiktsmätning 2020 för första tertialet ger index 57.  Regionens förtroendevalda revisorer har valt att genomföra en revisionsgranskning avseende bygglovshantering, vilken genomförs av revisionsbyrån PWC. Enheten har under sommaren bistått med statistik och underlag, samt intervjuades under augusti månad. Resultat av revisionen förväntas under hösten.  Högt tryck och fullt fokus på ärendehantering.  Fortsatt hög andel medarbetare arbetar hemifrån. September

 Högt antal inkommande ärenden  Enheten har haft en utvecklingsdag för verksamhetsutveckling. Fokus var effektiv fördelning av uppgifter mellan yrkesgrupperna samt utveckling av våra e-tjänster.  Biträdande enhetschef övergår till förvaltningsgemensam tjänst. Rekrytering av ersättare påbörjas inom kort.  Fortsatt hög andel medarbetare arbetar hemifrån.

Oktober

 Fortsatt högt antal inkommande ärenden  Rapport från revision erhållen. Enheten gläds över att revisorerna konstaterar att rutiner för en effektiv och rättssäker bygglovsprocess finns, och har påbörjat arbete för att svara upp mot de rekommendationer som framförs, så som förberedelser för att mäta nöjdhet hos privatpersoner.  Rekrytering av handläggare (ersättning pensionsavgång) påbörjad.  Rekrytering av 2 st tillsynshandläggare påbörjad.  Rekrytering av biträdande enhetschef påbörjad.  Fortsatt hög andel medarbetare arbetar hemifrån.

Statistik bygglov Miljö- och byggnämnden November 2020 Ärenden som väntar på granskning Antal ärenden som inte fått någon handläggare

18 16 Anmälningsärenden 14 Förhandsbesked 12 10 Bygglov 8 6 4 2 0 Juli Maj Juni April Mars Augusti Oktober Oktober Februari December November September Januari 2020 Underhållsärenden – antal inkomna per månad

20 18 16 14 Antal inkomna underhållsärenden 12 10 8 6 4 2 0 Juli Maj Juni April Mars Augusti Oktober Oktober Februari December November September Januari 2020 Bygglov (ej företagsärenden) Antal inkomna och beslutade bygglovsärenden per månad

700

600 Antal inkomna bygglovsansökningar 500

400 Antal beslut bygglov

300

200

100

0 Juli Maj Juni April Mars Januari Augusti Oktober Februari December November September Bygglov Antalet beviljade gentemot antalet avslagna bygglov, ackumulerat

800

700

600

500

400 Beviljat

300 Avslag

200

100

Maj Juli Mars April Juni Februari Augusti Oktober 1:a Januari September 31:a Januari Förhandsbesked Antalet positiva gentemot antalet avslagna förhandsbesked, ackumulerat

40 Beviljat Avslag 30

Maj Juli Mars April Juni Februari Augusti Oktober 1:a Januari September 31:a Januari Företagsärenden Antal inkomna och beslutade företagsärenden per månad

400

350 Antal inkomna 300 bygglovsansökningar - företagsärenden 250

200 Antal beslut bygglov 150 - företagsärenden

100

0 Juli Maj Juni April Mars Januari Augusti Oktober Februari December November September Förhandsbesked Antal inkomna och beslutade förhandsbesked per månad

160

140 Antal inkomna förhandsbesked 120 Antal beslut 100 förhandsbesked

0 Juli Maj Juni April Mars Januari Augusti Oktober Februari December November September Anmälningsärenden Antal inkomna och beslutade anmälningsärenden per månad (Alla anmälningsärenden utom Attefallshus)

300 Antal inkomna anmälningsärenden 250

200 Antal beslut anmälningsärenden 150

100

0 Juli Maj Juni April Mars Januari Augusti Oktober Februari December November September Attefallshus Antal inkomna och beslutade Attefallshus-ärenden per månad

200 180 Antal inkomna attefallshus 160 140 Antal beslut 120 attefallshus 100 80 60 40 20 0 Juli Maj Juni April Mars Januari Augusti Oktober Februari December November September Startbesked på bygglov Antal startbesked givna på bygglov per månad

70 Antal startbesked

Maj Juli Mars April Juni Oktober Februari Augusti Oktober NovemberDecember September Januari 2020 Ärenden som inväntar komplettering Antal ärenden som väntar på kompletterande handlingar från sökanden

250 Antal totalt 200 Bygglov

150 Förhandsbesked

100 Anmälningsärenden

0 Juli Maj Juni April Mars Augusti Oktober Oktober Februari December November September Januari 2020 Tillsynsärenden Antal inkomna anmälningar om misstänkt olovligt byggande per månad

35 Antal inkomna anmälningar 30

0 Juli Maj Juni April Mars Augusti Oktober Oktober Februari December November September Januari 2020 Kundtjänst – Mottagna samtal

Antal

1000 900 865 851 818 Kundtjänst 800 731 725 728 700 641 631 638 616 598 623 600 500 411 400 300 200 100 0 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj juni Juli Aug Sep Okt 2020 Kundtjänst – Kötid i medel

Tid i min

18,0 16,0 16,0 14,0 12,0

10,0 8,6 7,7 8,0 6,0 4,3 4,8 3,6 3,7 3,6 3,3 4,0 2,7 2,2 1,9 1,8 2,0 0,0 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt 2020 Andel ärenden som inkommit via e-tjänsterna

% 100 Bygglov 90 Förhandsbesked 80 Eldstad 70 60 Attefallshus 50 40 30 20 10 0 Juli Maj Juni April Mars Augusti Oktober Oktober Februari December November September Januari 2020 Idéer för bra bemötande i färdtjänsten

Ett informations- och studiematerial för färdtjänstförare Förord Vägverket Region Skåne och Handikapporganisationernas samarbetsorgan, HSO Skåne, har tillsammans tagit fram detta studie- och diskussionsmaterial – ”Bemötande i färdtjänsten”.

Vägverket har ett sektorsansvar för färdtjänsten. En del av sektorsansva- ret innebär att arbeta med kvalitetshöjande åtgärder inom färdtjänsten. Med detta utbildningspaket vill vi från Vägverket ge förare och arbets- givare till färdtjänstföretag möjlighet att förstå vikten av mötet mellan kund och förare. Handikapporganisationernas samarbetsorgan, HSO Skåne, är en sam- arbetsorganisation för en huvuddel av Skånes handikapporganisationer. Dessa har tillsammans närmare 40 000 medlemmar med funktionshinder och kroniska sjukdomar. Många av medlemmarna är storkonsumenter av färdtjänst och annan samhällsservice. De är beroende av det för att kunna fungera.

Bakgrunden till materialet är att vi gemensamt bedömt att det behövs ett studie- och diskussionsmaterial om bemötande i färdtjänsten. Materialet gör inte anspråk på att vara heltäckande i olika avseenden och täcka in allt som kan sägas och exempliﬁ eras om bemötande i färdtjänsten. Avsik- ten är att väcka till personlig eftertanke och diskussion med andra, för att ge uppslag till egna idéer som kan omsättas till utveckling av ditt och din enhets bemötande av patienter och närstående.

Vi som arbetat med materialet är länsombudsman Lars Gustavsson på HSO Skåne och utredare Jörgen Mörk på Vägverket Region Skåne. Inne- hållet i materialet bygger på fokusgruppsmöten samt intervjuer med personer med olika typer av funktionsnedsättningar, som regelbundet an- vänder sig av färdtjänst. Lars Gustavsson har skrivit den löpande texten i materialet med stöd av synpunkter från ett ﬂ ertal färdtjänstkunder. Hans Lindström har gjort illustrationerna.

Materialet kan användas enskilt eller i en grupp, gärna tillsammans med den dvd som i fem olika scener beskriver situationer som färdtjänstrese- nären eller föraren kan råka ut för. Vår förhoppning är att materialet ska kunna bidra till att möten mellan kunderna och färdtjänstchaufförerna blir ännu bättre.

Skåne i januari 2009

Kenneth Nilsson Lars Gustavsson Enhetschef Länsombudsman Enhet Traﬁ kant HSO Skåne Vägverket Region Skåne 2 3 Innehållsförteckning

Inledning ...... 5

Kunskap och kompetens ...... 7

Trygghet och säkerhet ...... 13

Respekt ...... 17

Det goda samtalet ...... 21

Kontinuitet ...... 25

Inledning

Du som kör färdtjänst – har du tänkt på hur viktig du är i vardagen för människor som har nedsatt funktion? Det spelar stor roll hur du bemöter och tar hand om dina färd- tjänstkunder, hur du kör och vad du gör och säger. För dem kan det vara skillnaden mellan en bra och en dålig dag. Du har möjligheten att ge dina kunder en bra dag. Det ger dig samtidigt möjligheten att ha ett jobb som kan vara mer än ”bara ett jobb”. Med den här lilla skriften vill vi ge tips, råd och diskus- sionsunderlag till alla er som arbetar i färdtjänsten för att inspirera till att göra den ännu bättre. Här ﬁ nns bland annat en rad exempel ur verkligheten på hur kunder kan uppleva färdtjänsten. Ta dig tid att läsa igenom den och diskutera den gärna med dina kolleger.

4 5 Bemötande är en personlig upplevelse • Respekt Om ett bemötande är gott eller dåligt avgörs alltid av vad kunden • Det goda samtalet upplever. Själva ordet bemötande leder tanken till ett möte mel- • Kontinuitet lan människor. Men begreppet kan handla om betydligt mer än så. Man kan känna sig dåligt bemött, fastän man inte ens har haft Ett bra bemötande personlig kontakt. Det är kundens upplevelse av kontakten med er Bemötande är svårt men ändå lätt. Det är svårt, därför att vi som kör bilarna i färdtjänsten, som avgör. människor är olika och uppfattar saker på olika sätt. Det är lätt, därför att det i grunden handlar om att möta andra så som man Detta kommer att framgå i studiematerialet ”Idéer för bra be- själv vill bli bemött. Vi vill försöka visa en del av detta i ”Idéer för mötande i färdtjänsten”. Materialet handlar om möten med och bra bemötande i färdtjänsten”. bemötande av färdtjänstkunder och närstående, om kunder med olika funktionshinder. För dem med varaktiga problem är det I färdtjänsten möter du ofta människor med livslångt behov av särskilt betydelsefullt att bemötandet är gott, eftersom många hjälp och stöd från andra. Det kräver förmåga både att leva sig in möter färdtjänsten ofta och är beroende av den för att deras liv i och att kunna samtala med olika slags människor. Det kräver att ska fungera. du kan möta människor med olika förmåga och i olika tillstånd på den nivå där just de befi nner sig. I de fl esta fall har du som är För några år sedan gjorde regeringen en utredning om hur funk- färdtjänstchaufför dessa förmågor. Men även det som är bra kan tionshindrade känner sig bemötta – den s.k. Bemötandeutredning- bli bättre. en. Den visade att många människor med funktionshinder känner sig dåligt bemötta i kontakten med personal från olika verksam- Det handlar om att utveckla sin förmåga att bemöta kunderna så heter, till exempel färdtjänsten, försäkringskassan, socialtjänsten att de känner sig både trygga och respekterade när de reser. Men och andra som har som uppgift att ge stöd och service till just det räcker inte att bara ta sikte på någon eller några av kvalitets- människor med funktionsnedsättningar. Så ska det inte vara, och faktorerna för att utveckla färdtjänstresan. Det krävs också att vi tycker man bör göra något åt det. både färdtjänstorganisationen och dess medarbetare utvecklas, och att deras utveckling går hand i hand. På det viset kan man Studiematerialet ”Idéer för bra bemötande i färdstjäns- varaktigt förbättra hur färdtjänsten bemöter sina kunder. Men att ten” var och en börjar med sitt eget förhållningssätt och vad man själv I detta material kan du läsa om verkliga möten inom färdtjänsten. kan påverka är ändå ett gott stycke på vägen. Det innehåller några färdtjänstkunders synpunkter, upplevelser I ett samhälle med en öppen konkurrens är kvaliteten på det och tankar om hur dessa möten skulle kunna göras bättre. Detta bemötande ett färdtjänstföretag ger sina kunder dessutom en vik- har kommit fram i fokusgruppsmöten (ett slags undersöknings- tig konkurrensfördel. Det är inte oviktigt. metod) som vi har haft med färdtjänstkunder med olika slags funktionshinder och kroniska sjukdomar. Vi har också intervjuat Materialet är avsett för dig som kör bilarna inom färdtjänsten el- enskilda kunder. ler håller på att utbilda dig till ett sådant arbete. Det kan använ- das både för egna refl exioner och i gemensamma diskussioner. Vi har sedan analyserat de insamlade upplevelserna. Då har vi försökt se vilka faktorer som är särskilt betydelsefulla för om kunderna upplever bemötandet från färdtjänstepersonalen som bra. Dessa kvalitetsfaktorer är: • Kunskap och kompetens • Trygghet och säkerhet 6 7 1. Kunskap och kompetens

Kunskap är teoretiskt kunnande, och kompetens är förmå- gan att praktiskt använda sin kunskap. Medarbetarnas kunskap och kompetens är det som är viktigast för kvaliteten i färdtjänsten. Kunskap och kompetens är också det viktigaste för att kunderna ska känna sig trygga och uppfatta att de möts av en tjänst med hög säkerhet. För att färdtjänstkunderna ska uppfatta att de möts av kunskap och kompetens behövs bland annat det här: • Chauffören är medveten om att kommunikationen med dessa kunder kräver lite extra och att de på olika sätt behöver hjälp och mer tid än andra taxikunder som inte åker med färdtjänst. • Chauffören hittar och kan därmed både hämta och lämna kunden på rätt plats. • Chauffören känner till och använder den utrustning som behövs i bilarna, till exempel för fasthållning av rullstolar. • Chauffören tar hänsyn till kundens hela resa. Det innebär att ibland behöva hjälpa till ända in ett trapphus exempelvis. 8 9 För kunder med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar det för att det ska gå bra för mig. Kan jag stödja dig genom att har kompetensen extra stor betydelse på olika sätt. Det är natur- hålla dig i högerarmen, frågade han. Nu hoppas jag varje gång ligtvis viktigt att de möter sådan kompetens att de får hjälp med att det är Eskil som ska dyka upp. Då vet jag att resan fungerar.” sitt problem – det som är orsaken till att de har färdtjänst. Det är också viktigt att bli säkert transporterad från punkt a till punkt b, För kunder inom färdtjänsten likväl som i andra servicebran- och på ett sådant sätt att syftet med resan blir meningsfullt. Detta scher är en viktig kvalitets- och kompetensfaktor att personalen kräver traﬁ ksäker körning och en chaufför som hittar, håller tiden lär känna sina kunder. En kund som åker med samma chaufför och följer säkerhetsrutiner. upprepade gånger förutsätter att denne ska lära känna hans eller I lokala regelverk står det vad som förväntas av färdtjänsten. I hennes behov. Då behöver man inte varje gång upprepa vad man dessa regelverk står det inte vad kunden förväntar sig av färd- behöver hjälp med. Samtidigt transporterar chauffören hundratals tjänst. Trots det är det viktigt att använda sitt goda föredöme som kunder varje vecka och kan självklart ha svårt att komma ihåg vad chaufför när det gäller service och bemötande. varje kund behöver. Då är det viktigt att fråga kunden, till exempel: ”Vill du att jag ska hjälpa till med ...” Kompetensen skapar kvalitet i bemötandet För kunder som är rörelsehindrade, hörselskadade eller har andra För kunden är respekt och omtanke, tillsammans med säkerhet funktionsnedsättningar är det viktigt att personalen i färdtjäns- och trygghet, det absolut viktigaste för en god kvalitet. De chauf- ten förstår dem och har viss grundkunskap om deras kroniska förer som visar det där lilla extra i omtanke och service kommer tillstånd. alltid att upplevas som mer professionella än de som bara gör det nödvändiga.

En kund med en reumatisk sjukdom berättar att chauffören, som En kvinnlig färdtjänstkund berättar: ”Jag hade suttit och vakat bara ville hjälpa till, tog i henne på fel sätt för att han inte hade till sent på kvällen på lasarettet över min man som genomgått tillräcklig kunskap om hur sjukdomen påverkar kroppen. ”Detta en större operation. När färdtjänsten kom och hämtade mig såg medförde onödig smärta och hade i värsta fall kunnat orsaka en chauffören hur slut och utmattad jag var. Han frågade mig om fraktur eftersom jag är väldigt skör”, säger hon. jag fått något att äta under dagen och erbjöd mig en frukt från sin egen matsäck. Hans omtanke värmer fortfarande när jag En rörelsehindrad man berättar: ”Chauffören rullade ombord tänker på den.” rullstolen men klarade inte att spänna fast den på rätt sätt. Jag ﬁ ck själv hålla mig så gott det gick och var genomsvett innan Det här är viktigt för kunder som åker färdtjänst: resan var slut!” • Chauffören försäkrar sig, genom att fråga, alltid om att det är rätt kund han tar upp. Att ge det där lilla extra • Chauffören visar kunden respekt och presenterar sig bland Funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar spänner över annat. många olika tillstånd och diagnoser. Det är i praktiken omöjligt • Chauffören kör lugnt, säkert och tryggt. för färdtjänstpersonal att känna till alla. Därför gäller det i första • Chauffören tar sig tid och lyssnar aktivt. hand att vara öppen för ett samtal för att få reda på kundens be- • Chauffören ”ser” kunden och hans eller hennes behov av hjälp hov av hjälp och stöd. En del kunder med stort hjälpbehov tycker och stöd i samband med resan. dock det är arbetsamt att ständigt behöva be om och förklara vad • Chauffören informerar kunder med nedsatt syn eller förstånds- de behöver hjälp med. De uppfattar själva att de hela tiden är till problem (kognitiva problem) om vad som händer. besvär för sin omgivning. • Chauffören klappar aldrig eller talar till en ledarhund i arbete. En kund berättar: ”När jag första gången kom i kontakt med • Chauffören tar ansvar och försöker reda upp problemet om nå- honom så presenterade han sig och frågade sedan hur jag vill ha got blir fel. 10 11 Krävande eller kunnig kund? En del chaufförer tycker att krävande kunder med stora behov av hjälp är besvärliga. Men den professionella chauffören ser en medveten, kunnig och krävande kund som en tillgång. Sådana kunder hjälper till att utveckla servicen och kvaliteten i verksamheten.

Att fundera över och diskutera: 1. Vad betyder kunskap och kompetens för dig i din yrkesroll i situationer där funktionshindrade kunder behöver extra hjälp och stöd av chaufförerna? 2. Trygghet och säkerhet 2. När du möter kunder med kroniska funktionsnedsätt- ningar, hur kontrollerar du vilken hjälp och vilket stöd de För färdtjänstkunden är trygghet och säkerhet alltid vik- behöver för att deras resa ska fungera bra? tigt för kvaliteten. Det märker vi bland annat på att det är ett område som de lämnar mycket synpunkter på. Trygghet 3. Hur kan du och dina kollegor öka er kunskap om olika består av en rad olika delar. funktionshinder och om kundens behov av hjälp och stöd Det här är viktigt för kunden: under en resa? • Han eller hon blir korrekt hjälpt i och ur bilen. • Anordningarna för att säkra rullstolen eller säkerhetsbäl- 4. Fundera över några färdtjänstresor som har fungerat tet används på rätt sätt. bra och några som fungerat mindre bra. Vad har skillnaden • Chauffören kör säkert och på ett korrekt och kunnigt berott på? sätt. • Under körningen har chauffören sin uppmärksamhet på trafi ken och inte på mobiltelefonen eller något annat som stör koncentrationen. • Kunden kommer till rätt adress och får om så behövs hjälp till dörren. • Chauffören tar hänsyn till kundens kroniska sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara att vid på- eller avstigning behöva bli lyft på ett speciellt sätt. 12 13 En människa med en funktionsnedsättning är i många situationer Kundens önskemål utlämnad till andra. Avgörande för att detta ska kännas tryggt för För att kunderna ska känna sig trygga behöver de bland annat kunden är att chauffören försöker skapa förtroende genom att ge vara försäkrade om det här: kunden en säker resa. Tyvärr är det inte alltid så. Här är ett par • Chauffören kör lugnt och säkert med full uppmärksamhet på exempel ur verkligheten: trafi ken. • Chauffören är uppmärksam på kundens behov av hjälp och stöd ”Hela tiden medan jag åkte så pratade chauffören i mobiltelefon i samband med resan. eller knappade sms-meddelanden”, berättar en färdtjänstkund. • Chauffören tar hänsyn till hela kundens resa och hjälper vid ”Förutom att telefonsamtalen var störande, så var jag livrädd, behov kunden från och till hemmet eller andra slutdestinationer. eftersom jag tyckte att han inte hade tillräcklig uppmärksamhet Det gäller om färdtjänstlegitimationen ger rätt till dörr-till-dörr- på trafi ken.” hjälp. • Chauffören inte har rökt innan kunden hämtas, och har inte har ”De satte av min son utanför fel port, sedan körde chauffören parfym på sig eller har starka dofter i bilen. bara sin väg”, berättar fadern till en utvecklingsstörd man. • En kund som sitter i rullstol spänns fast på ett korrekt sätt eller ”Enligt hans färdtjänsttillstånd så ska han följas till dörren, men får hjälp med säkerhetsbältet, om detta behövs. nu var chauffören jäktad och frågade om han kunde släppa Sven • Chauffören tar reda på hur han eller hon ska ta i kunden, om på gatan. Sven säger ja till det mesta. Efter det mådde jag dåligt fysisk hjälp behövs för att komma i och ur bilen. under en lång tid, när min son skulle åka färdtjänst.” • Chauffören kontrollerar vart kunden ska, så att han eller hon kommer till rätt ställe. Om kunden inte själv kan uppge det kon- Den viktiga tryggheten trolleras destinationen med anhöriga, beställningscentral etc. Ett av de vanligaste klagomålen på en färdtjänstresa är att kunderna känner sig otrygga när de åker. De känner sig osäkra i rese- Här är ett bra exempel: situationen och inväntar den ibland med obehag. ”När jag ser att det är Ivar som hämtar mig, då känner jag mig Att känna sig trygg innebär att uppfatta sin situation, i detta alltid trygg”, berättar en äldre dam. ”Han hälsar alltid så trevligt, fall sin färdtjänstresa, som lugn, säker och utom fara. Trygghet i och han tar mig lugnt och säkert under armen och ger mig tid att resan innebär att man uppfattar att den man åker med är pålitlig komma på plats i bilen. Han är inte otålig och sur och ger aldrig och säker och att man är skyddad mot obehagligheter eller risker. intryck av att jag är till besvär. Lika lugn och trygg är han när han kör.” En resenär berättar följande: ”Hasse är alltid artig och tycker aldrig att det är besvärligt när han kommer upp och hjälper mig ner till bilen. Trots att jag går långsamt blir han aldrig otålig eller jäktad utan låter mig ta den tid jag behöver. Sedan kör han alltid lugnt och säkert. Det känns Frågor att diskutera och fundera vidare över: bra!” 1. Hur kan du som färdtjänstchaufför agera bäst för att dina kunder ska känna sig så trygga som möjligt? Ofta behövs inte mer än så för att ge kunden en bra reseupplevelse. 2. Hur kan du, när du möter en ny kund som du inte känner så Det är viktigt att du som chaufför har inställningen att kundens väl, göra hans eller hennes resa så trygg som möjligt? resa, när så behövs, inte är slut förrän han eller hon kommit in i sitt hem och är ”i säkra händer” på en anhörig, hjälpare eller an- 3. Vad innebär det att ha en professionell attityd mot kunden? nan som tar över ansvaret. 14 15 3. Respekt

Kunder som möter en färdtjänst som fungerar bra tycker att de möts med respekt. De bemöts med förståelse för och hänsyn till sina problem. De möter också en personal som lyssnar på dem och visar empati.

Kunder som klagar på färdtjänsten anser ofta att de inte bemöts med respekt. I detta ligger ofta att kunderna kän- ner att de behandlas nonchalant, att de inte blir sedda eller att färdtjänstpersonalen i övrigt inte fäster avseende vid deras situation. De tycker att de behandlas som ”icke när- varande”. En del möts av att chauffören ifrågasätter deras behov av färdtjänst eller syftet med deras resa.

I ordet respekt ligger att chauffören ser kunden som en in- divid, som han eller hon behöver kommunicera med för att kunna ge en bra resa. I respekt ligger också att anpassa sig till kunderna, ge dem den tid de behöver och att anpassa resan utifrån deras förutsättningar. 16 17 I olika undersökningar brukar kunder framhålla att det viktigaste om jag tänkte på vad jag kostade skattebetalarna egentligen. för att känna sig bra bemött är att de har blivit visade respekt. Med sin elaka kommentar förstörde han hela nöjet för mig och Kravet på att bli respekterad går igen, vare sig det gäller kontakt ﬁ ck mig att verkligen känna mig värdelös.” med sjukvårdspersonal, biståndshandläggare eller färdtjänst- chaufförer. Att bli respekterad är något av det viktigaste för att ett Dessa situationer ger naturligtvis inte en helhetsbild av vad kun- möte ska kunna bli positivt. derna vill ha, och det är heller inte möjligt, eftersom alla tolkar respekt utifrån sina egna förväntningar, erfarenheter och värde- Den viktiga respekten ringar. Detta så viktiga ord beskriver förhållandet mellan kund och chaufför – men vad innebär det? I sin positiva mening betyder Det goda mötet ordet respekt bland annat att visa hänsyn, artighet, ordning och En hörselskadad man, som verkligen tyckte att han möttes med inlevelseförmåga och att iaktta och fästa avseende vid kunden. respekt, berättar om en chaufför som höll upp en skylt med hans namn på när han kom, talade långsamt och tydligt och dessutom Respekt bygger också på ett ömsesidigt förtroende mellan två skrev ned resrutten åt honom. Chauffören påpekade också att personer. Att möta en person på samma sätt som jag själv vill bli kunden skulle säga ifrån om det var något som han behövde hjälp bemött. Tänk också på att kroppsspråket förstärker det man säger, med. ”Detta bemötande gjorde att jag kände mig trygg och res- eller tvärtom uttrycker något helt annat än vad som sägs. pekterad”, tyckte kunden.

När färdtjänstkunder har uppfattat att de inte har blivit visade En annan kund berättar: ”Telefonen ringde och chauffören hade respekt, har det handlat om att chaufförer är jäktade och inte ger ett samtal på ett främmande språk. Jag undrade först om det var behövligt tidsutrymme, att de inte ”ser” kunden utan uppträder mig han talade om. Men när han avslutat samtalet förklarade nonchalant och ibland också ifrågasätter hans eller hennes behov han att han pratat med sin fru som låg hemma och var sjuk. Då av färdtjänst. Andra vanliga klagomål är att de spelar högljudd kändes det helt okej, och jag var glad att han hade förklarat.” musik eller har privatsamtal i mobiltelefon under resan. Brist på respekt är det också när chauffören talar med anhö- I det goda mötet, där kunden känner sig bli respekterad, har riga eller ledsagare i stället för med kunden. Andra exempel är när chauffören tagit reda på hennes eller hans hjälpbehov – eller frå- kunden inte får besked om resväg eller när bilen inte kommer i gar om det. Chauffören kommer ihåg namnet på sin kund. Under utlovad tid och chauffören inte ger någon förklaring eller ber om resan utgår konversationen från kundens önskemål om samtal, ursäkt för förseningen. och chauffören spelar inte musik, skickar sms eller talar i telefon under körningen. En kvinna berättar om en situation med bristande respekt: ”När taxin kom började chauffören med att granska mig och Se hela människan fråga: Är det du som ska ha färdtjänst? Eftersom min funktions- Färdtjänstkunden har sin färdtjänst på grund av att han eller hon nedsättning inte syns på mig, ifrågasatte han min rätt att åka har en funktionsnedsättning. För kunden är det allra viktigaste färdtjänst! När jag försökte fråga honom om resan nonchalerade att du som är chaufför tar hänsyn till funktionsnedsättningen. Du han mig och satte på hög musik i stället för att svara. Jag kände ska se till att kunden får den hjälp och det stöd som hon eller han mig kränkt och nedstämd efteråt.” behöver för att kunna genomföra sin resa på ett tryggt och värdigt sätt. En annan kund med en kronisk sjukdom och förtidspension säger: ”När jag skulle åka till min bowling så frågade chauffören mig, vad fan jag hade där att göra fl era gånger i veckan och undrade 18 19 Det här är det viktigaste för att kunderna ska känna att de blir behandlade med respekt: • Chauffören ger sig tid att lyssna på och tala med kunden. • Kunden blir trodd i sitt behov av att åka färdtjänst, så att varken detta eller själva resan ifrågasätts av chauffören. • Kunden blir sedd som en hel människa och känner att färdtjäns- ten fi nns för hans eller hennes skull. • Kunden får be om och får behövlig hjälp för att kunna genom- föra sin resa på ett bra sätt. • Även kundens tid blir sedd som viktig, så att han eller hon slip- per vänta eller måste åka långt på grund av samåkning. Det fi nns regler för hur länge en kund ska behöva vänta, och de ska följas. • Chauffören visar att han eller hon är där för kundens skull och inte håller på med privata samtal eller högljudd musik. • Kundens integritet respekteras och chaufförerna talar inte om kunderna och deras problem med andra.

4. Det goda samtalet

Frågor att fundera över och diskutera: Ett bra samtal är en av grunderna för ett bra möte mellan 1. Vad tycker du det innebär att bemöta någon med respekt? människor. Detta gäller i färdtjänsten, precis som överallt annars i samhället. 2. Hur skulle du själv vilja bli bemött som färdtjänstkund? Samtalet är det viktiga utbytet av information mellan chauf- 3. Diskutera möten där kunderna har bemötts med respekt fören och kunden. I det samtalet ska det klarläggas: att det och värdighet och sådana där detta har brustit. Vad har är rätt kund, vilka behov av hjälp och stöd hon eller han har skillnaderna berott på? och att hon eller han kommer att få information om resan. Ett bra samtal ger underlag för en bra reseupplevelse och får 4. Vad innebär ett professionellt, empatiskt och respektfullt kunden att känna sig trygg och säker. bemötande i er organisation? Om samtalet ska bli bra måste det utgå från kundens behov, 5. Behandlar ni, medvetet eller omedvetet, kunderna med önskemål och förmåga. Det måste bygga på vad kunden vill olika respekt beroende på till exempel deras sociala ställ- veta, inte det chauffören tycker att han eller hon bör veta. ning? Vilken roll spelar ålder, kön eller etnicitet (ursprung)? Samtalet måste bygga på ett språk och ett ordval som är Har det betydelse vilken funktionsnedsättning kunden har, anpassat efter vad kunden kan förstå och ta till sig. Detta som t.ex. utvecklingsstörning eller psykisk sjukdom, för ert innebär bland annat att vissa kunder behöver få mer tid än sätt att bemöta dem? andra. Och när anhöriga, personal eller assistenter är med, är det viktigt att samtalet inte förs över huvudet på kunden. 20 21 Ibland behöver information ges fl era gånger till en kund, för att För många kunder fungerar kontakten med färdtjänstchauffö- hon eller han ska förstå. Bra information kan ta tid. Men att ta rerna utmärkt; de känner att de har goda och tillitsfulla relationer sig denna tid i rätt skede kan ibland spara tid åt chauffören. Men med dem. Men ibland brister det. framför allt kan det ge kunden den kvalitet i resan som man efter- En kund har fl era gånger råkat ut för att chaufförerna ifråga- strävar. sätter hennes rätt till färdtjänst eller börjar fråga henne om privata saker. Hon berättar: ”Jag bor i ett ganska trevligt bostadsom- Det goda samtalet råde, och när samma chaufför hade kört mig ett par gånger så Att tala med i stället för till kunden, att samtala med i stället för började han fråga mig vad jag hade i månadshyra, hur mycket att enbart informera henne eller honom, är grundläggande både insats jag hade betalat och vad jag egentligen sysslade med som för en bra färdtjänstresa och för ett bra bemötande. Samtidigt är åkte färdtjänst fl era gånger i veckan. Jag tyckte inte han hade det svårt och något som det ofta brister i. med detta att göra. När jag inte ville svara honom blev han sur och satte på radion högt.” Kunder lämnar ibland en resa upprörda och frustrerade, eftersom En kvinna med utvecklingsstörning säger att chauffören inte de upplever att de har mötts av bristande respekt, dålig säkerhet, trodde på henne utan ville tala med mamman också. Men det fi nns otrygghet eller förseningar. Mycket av denna upprördhet och frus- också motsatta erfarenheter; att kunden tycker det är svårt att få tration hade kunnat undvikas med ett bra och upplysande samtal, hjälp utan stöd av närstående. en bra kommunikation mellan kunden och chauffören. De fl esta ”Det är synd om dem som inte har personer med sig som kan färdtjänstkunder har förståelse för att chauffören har ett stressigt hjälpa dem”, säger en ung rullstolsburen man med utvecklings- yrke, att trafi kstopp kan uppstå och att samåkning kan försena en störning. Han säger vidare: ”Det krävs att anhöriga hjälper till. resa. Men det är viktigt att få en förklaring till dessa förseningar Dessutom borde informationen vara skriftlig ibland.” eller förändringar. Det är viktigt att få reda på om färdtjänstbilen blir tjugo minuter försenad så att man till exempel inte behöver När kommunikationen inte fungerar beror det bland annat på det stå utomhus och vänta. här: • Informationen bygger mer på vad chauffören tycker att kunden Viktigt för kommunikationen med kunden är bland annat det här: bör veta, än vad kunden själv vill ha reda på. • Kommunikationen bygger på kundens behov av information. • Det är för bråttom, så att kunden inte får den tid som behövs. • Den får ta tid. • Informationen är inte avpassad, till exempel lämnas den på fel • Den är språkligt och kunskapsmässigt anpassad efter kundens språklig nivå eller är för ”ytlig”. förmåga. • Chauffören kontrollerar inte genom frågor att kunden har för- • Den sker vid rätt tillfälle. stått. • Informationen ges vid fel tillfälle, till exempel i situationer där När informationen inte når fram kunden är alltför stressad för att vara mottaglig för den. ”Jag blev uppringd på mobilen av chauffören som inte hittade in till min villa-adress. Han bad mig gå ut till stora vägen för att Kunden som servicemottagare han skulle kunna hämta upp mig där i stället. När jag inte kunde ”Jag fi ck ett samtal från chauffören att han var upp till en halv- det så blev han förargad”, berättar en kund som både är hörsel- timme försenad, på grund av samåkningsproblem. Han lovade skadad och har kraftigt nedsatt syn. Samma kund säger: att ringa när det var dags för mig att gå ner”, berättar en färd- ”En av chaufförerna har både solglasögon, skärmmössa och tjänstkund. ”När bilen kom, en bra stund försenad, bad chauffö- skägg, detta gör det extra svårt för mig som hörselskadad att läsa ren artigt om ursäkt och förklarade att de hade ett trasigt fordon av vad han säger. När jag då frågar om, ibland ett par gånger, och hade fått problem, men han hoppades att förseningen inte visar han sin irritation mycket tydligt.” förorsakade mig alltför mycket besvär. Chaufförens trevliga bete- ende tog bort hela min irritation.” 22 23 Frågor att fundera över och diskutera: 1. Vad behöver du som chaufför ta reda på om alla dina kunder? Måste du förklara för kunden varför du behöver veta vissa saker, till exempel att du behöver veta något för att kunna stödja eller lyfta rätt?

2. Vilken information är det viktigt att du ger kunden, för att resan ska kännas trygg och säker och bli en bra upplevelse?

3. Vad beror skillnaden på i situationer där kunder tar till sig och förstår information och där de inte alls gör det?

5. Kontinuitet

Kontinuitet innebär för en kund att känna igen sig, att servicen ser likadan ut i dag som den gjorde i går. Fung- erade min färdtjänstresa på ett bra sätt när jag åkte senast, så fungerar den i dag också om den går till på samma sätt. För många färdtjänstkunder ligger det en stor trygghet i kontinuiteten.

Att känna igen dem som kör i färdtjänsten ger trygghet. Då vet kunden att chauffören känner henne eller honom och vet vad som behövs. Kunden behöver inte förklara och berätta om sina hjälpbehov vid varje resa.

Kontinuitet är för en del kunder den fasta punkt i tillva- ron som skapar trygghet och harmoni. Detta behöver inte innebära att de är motståndare till nya chaufförer eller bilar, men de behöver introduceras till dem på ett bra sätt.

24 25 Kontinuitet är att känna igen Kontinuitet skapar säkerhet Vi känner alla trygghet i det som är invant och bekant. För dem En del kunder har speciella behov. Dessa ﬁ nns då antecknade på som behöver hjälp och stöd av andra är detta extra viktigt. Har beställningscentralen. Det är viktigt att de behoven tas på allvar. något fungerat bra tidigare, så vet de att det kommer att fungera För färdtjänstkunden kan en bristande kontinuitet betyda allt igen, om hjälpen och stödet lämnas på samma sätt. – från obehag och oro till att hon eller han blir skadad.

”Hej Pelle” hälsar färdtjänstchauffören på Pelle, som är femton år Om du som chaufför är osäker på din kunds behov, eller om kun- och har autism. Han går ur bilen och ser till att Pelle får sitta på den är ny för dig, fråga då hur kunden vill ha resan genomförd. samma plats som han brukar. Han har också stängt av radion ef- Eller om behövs så frågar du i stället en anhörig eller personal. tersom sådana ljud kan störa Pelle. Ser Pelles föräldrar att det är ”Jag gläder mig alltid när jag ser att det är Östen som kom- någon av de två chaufförer som brukar köra Pelle och hör honom mer och hämtar mig”, berättar 65-årige Sven som är delvis för- hälsa tillbaka så blir de trygga. lamad efter en stroke. ”Han hjälper mig in i bilen på en plats där jag kan ha benet sträckt. Han vet hur han kan ta i mig och han Det har funnits resor som fått avbrytas därför att Pelle blivit hjälper till med säkerhetsbältet. Sedan kör han mjukt och stilla, orolig när chauffören plötsligt börjat tala i mobiltelefon. Pelle har med radion lågt påskruvad så att det går att både höra och kon- inte kunnat förstå varför chauffören har talat rakt ut i luften, och versera.” då har han börjat reagera, först med oro och sedan med ilska. En färdtjänstresa kan se mycket olika ut på grund av många orsa- Kontinuitet innebär att känna igen sig, det vill säga att färdtjänst- ker. Men för en ganska stor grupp färdtjänstkunder är det viktigt resan så långt det är möjligt blir en likadan upplevelse som före- att deras reseupplevelse blir så lik den tidigare som möjligt. De gående resa och de resor som gjorts dessförinnan. riktigt kunniga chaufförerna som är stolta över sin yrkesskicklig- het klarar den utmaningen. Ordet kontinuitet kan innebära ﬂ era olika saker. Det kan bland annat innebära det här: • Resan går ungefär samma väg varje gång, om man ska till samma resmål. • Samma rutiner följs på varje resa. • Man får sitta på samma plats i bilen.

Kontinuiteten i resan kan vara speciellt viktig för människor med utvecklingsstörningar, olika autismtillstånd eller psykiska störningar av olika slag. Men den kan också ha stor betydelse för andra grupper. Frågor att fundera över och diskutera: ”För mig är det viktigt att få sitta där framme”, berättar Greta 1. Hur kan du som chaufför ge kunden bästa möjliga kontinui- som har en reumatisk sjukdom. ”Mitt knä och mina fotleder är tet? Fundera på olika tillfällen när det fungerat bra och när opererade ﬂ era gånger och ska jag klämma in mig i baksätet, kan det fungerat mindre bra. Vad har det berott på? det i bästa fall innebära att det bara gör ont och i sämsta fall att jag får nya skador.” 2. Vad kan du som chaufför göra när du har en kund du inte känner, för att ge henne eller honom en så bra resa som möjligt?

26 27 28 29 30 31 Vägverket Region Skåne i samarbete med HSO Skåne.

www.skane.hso.se

Vägverket Region Skåne Box 543 291 25 Kristianstad www.vv.se. [email protected]. Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 09. Fax: 0243-758 25. VÄGVERKET. BEST.NR 89270. UTGÅVA 1. MAJ 2009. LAYOUT: HSO SKÅNE/LG,TPL. TRYCK: CITYTRYCK, HELSINGBORG CITYTRYCK, TRYCK: HSO SKÅNE/LG,TPL. 1. MAJ 2009. LAYOUT: 89270. UTGÅVA BEST.NR VÄGVERKET. 32

Minnesanteckningar Nämndernas samrådsgrupp för personer med funktionsvariationer

28 oktober 2020

Nämndernas samrådsgrupp för personer Minnesanteckningar med funktionsvariationer MBN 2020/1079 Sammanträdesdatum 2020-10-28

Plats och tid Möteslokal: Ljusgården, Region Gotland, Visborgsallén 19., 28 oktober 2020, klockan 13.00–15.30

Närvarande Johan Asplund (KD), Ordförande Marit Stigson (Fi) Lars-Erik Benneck (M)

Övriga Johan Seige, Synskadades riksförbund, Bo Larsson, Neuroförbundet, Hans Andersson, Strokeföreningen, Roland Sundin, Neuroförbundet Martallen, Karl-Gustav Jansson, Reumatikerdistriktet, Lennart Lingvall, FUB, Lisa Ewen, enhetschef, Anna Hallin, bygglovhandläggare, Frida Brunner, projektledare SBF, Jenny Sandberg, samhällsplanerare

2 (14)

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se Nämndernas samrådsgrupp för personer Minnesanteckningar med funktionsvariationer MBN 2020/1079 Sammanträdesdatum 2020-10-28

Register Samrådsg. § 1 Mötets öppnande 5 Samrådsg. § 2 Godkänna dagordningen 5 Samrådsg. § 3 Information från Miljö- och byggnämnden och Samhällsbyggnadsförvaltningen 5 Samrådsg. § 4 Information från Tekniska nämnden och Teknikförvaltningen 6 Samrådsg. § 5 Hur har pandemin och de åtgärdspaket som hittills tagits fram påverkat era medlemmar kopplat till Miljö- och byggnämndens samt Tekniska nämndens verksamhetsområde? 6 Samrådsg. § 6 Budget för enkelt avhjälpta hinder 7 Samrådsg. § 7 Föregående protokoll 7 Samrådsg. § 8 Övriga frågor 7 Samrådsg. § 9 Nästa sammanträde 9 Samrådsg. § 10 Mötet avslutas 9 Bilaga 1 Kvarvarande frågeställningar 10 Bilaga 2 Idéer för bra bemötande i färdtjänst 14

3 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer Minnesanteckningar med funktionsvariationer MBN 2020/1079 Sammanträdesdatum 2020-10-28

4 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

Samrådsg. § 1 Mötets öppnande Ordförande Johan Asplund hälsar alla välkomna och öppnar mötet. Mötet inleds med en presentationsrunda.

Samrådsg. § 2 Godkänna dagordningen Dagordningen godkänns.

Samrådsg. § 3 Information från Miljö- och byggnämnden och Samhällsbyggnadsförvaltningen Lisa Ewen enhetschef bygg inleder med att presentera sig själv samt meddela att hon idag mest deltar för att få en insikt i vilka frågorställningar som hanteras av samrådsgrupperna. Vidare informerar Lisa kort om enheten bygg och att trots det utbildningsstopp som nu råder på förvaltningen på grund av besparingskrav har förvaltningen haft möjlighet att ta del av utbildningar rörande just tillgänglighet. Lisa presenterar även Anna Hallin, bygglovhandläggare som arbetar med tillsyn.

Idag är Frida Brunner projektledare för att uppdatera översiktsplan tillsammans med Jenny Sandberg, samhällsplanerare inbjudna för att berätta om hur arbetet med att uppdatera översiktsplanen fortlöper.

Översiktsplanen är ett planeringsunderlag för Gotlands framtida utveckling. Planen omfattar hela Gotland, både mark- och vattenområden. En översiktsplan är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda.

Samhällsplanering och fysisk planering ska skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjlighet till en god livsmiljö och ett fungerande vardagsliv utifrån skilda behov och förutsättningar.

Vidare informerar Jenny om hur digitaliseringsarbetet går framåt på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Ordförande Johan Asplund (KD) tackar för informationen och lämnar ordet fritt till mötets deltagare

 Frågor

Lennart Lingvall, FUB frågar om den gamla översiktsplanen ligger till grund för den nya, om så är fallet saknas information om handikapptoaletter och vilka bad som är tillgängliga.

5 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

Frida och Jenny tackar för informationen och tar med sig den till det fortsatta arbetet med översiktsplanen.

Johan Seige, Synskadades riksförbund frågar om kartor på hemsidan är kompatibla med skärmläsare.

Inget svar kan ges direkt på mötet. Diskussion förs vidare att det kan vara lämpligt att anlita en tillgänglighetskonsult där förvaltningarna enkelt kan ta hjälp för att säkra att informationen är tillgänglig för alla på hemsidan. Det finns ett antal appar att tillgå men lämpligast är att använda de hjälpmedel som faktiskt finns och används. Samrådsgruppens deltagare hjälper gärna till för att öka tillgängligheten på hemsidan.

 Uppdrag

Diskussionen avrundas och samtliga deltagare ombeds till nästa samrådsmöte planerat den 17 februari 2021 återkomma med inspel på vad som kan förbättras i översiktsplanen.

Samrådsg. § 4 Information från Tekniska nämnden och Teknikförvaltningen Ingen ny information detta möte.

Samrådsg. § 5 Hur har pandemin och de åtgärdspaket som hittills tagits fram påverkat era medlemmar kopplat till Miljö- och byggnämndens samt Tekniska nämndens verksamhetsområde? Ordförande lämnar ordet fritt.

Roland Sundin Neuroförbundet menar att flertalet medlemmar är mycket påverkade, de saknar möjlighet att komma ut och blir sittande hemma. Tidigare har Neuroförbundet bedrivit gympa i Tallunden och haft utflykter. Nu flyttar aktiviteterna in och hälften av platserna försvinner i varje grupp. Det är en tydlig brist på gymnastikhallar och badhus. Frågan har tagits upp med Mats-Ola Rödén ordförande hälso- sjukvårdsnämnden, berörd förvaltning jobbar på frågan.

Reumatikerdistriktet upplever samma problematik. Det går åt flera tider och medlemmar vågar inte delta på grund av smittorisken.

FUB instämmer i att medlemsaktiviteterna nästan har upphört.

Synskadades riksförbund tar upp att färdtjänsten fungerade bristfälligt redan innan Corona och ingenting har blivit bättre efter Corona. Det har varit svårt att boka

6 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

färdtjänst och få rimliga tider för hämtning och lämning i anslutning till möten/aktiviteter.

Vidare tas det upp att bland annat Neuroförbundet har blivit ombedda att vara testpersoner för en app kopplat till den nya leverantören/utföraren. Nu är den nya leverantören igång men testpersonerna har inte fått testa och utvärdera någon app.

Det är också problematiskt vid användande av färdtjänst att de kortläsare som används inte är anpassade till synskadade.

Samrådsg. § 6 Budget för enkelt avhjälpta hinder Finns 500 000 tillgängligt per år i den här budgeten. Budgeten finns för att kunna rätta saker som är lätta att hjälpa. Dock har inga medel lagts i driftsbudget. Önskan finns att samla ett antal lätt avhjälpta hinder för att uppnå effektivitet och kostnadsbesparing.

Återkoppling som skett från teknikförvaltningen innan mötet 20-10-28

Det ekonomiska läget är svårt nu och framåt. Förvaltningen har fått en del investeringsstopp historiskt med anledning av att vi inte får kompensation för kapitalkostnader. Några åtgärder är planerade 2021-2022 där man också bakar in åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Under hösten våren genomförs förstudier och förprojekteringar

- Cirkulationsplats Östra Hansegatan/Artellerigatan - Anslutning till flygplatsen, gång och cykelväg och cirkulationsplats - Busstation/hållplats Roma - Passager för oskyddade trafikanter (totalt 3 stycken) Kung Magnus väg och Jägargatan - Trafiksäkerhetsåtgärder vid Södervärnsskolan.

Samrådsg. § 7 Föregående protokoll Marit Stigson och ordförande går igenom föregående protokoll och den återkoppling som skett i ärendena, för ytterligare information om frågeställningar se bilaga 1.

Samrådsg. § 8 Övriga frågor

 Frågeställning – Avfasning av trottoarer på Magasinsgatan. Obefintlig avfasning av trottoarer på Magasinsgatan. Problematiskt att få upp rullator på trottoaren. De avfasningar som finns bedöms vara branta och farliga. Vid infarterna är gatstenarna visserligen något lägre, men inte lutade eller avfasade nog. Vintertid tillkommer halka och snö som försvårar passagen ytterligare. Jag har talat 7 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

med styrelsen i bostadsrättsföreningen, som väl känner till problemet, men menar att det är regionens bord. Det kan jag förstå. Nu läste jag en insändare där det påpekades att regionen har pengar till bl.a. avfasning av trottoarer, men inte använt dessa pengar. Hur ska detta avhjälpas?

Frågan lämnas till teknikförvaltningen. Svar har kommit från förvaltningen innan mötet. Tjänstemän på teknikförvaltningen låter meddela att de kan titta närmare på denna fråga. Avfasningar görs inte vid varje utfart men det ska självklart finnas möjlighet för alla att ta sig upp och ner på trottoarer.

 Frågeställning - Fortbildning färdtjänstchaufförer i bemötande. Lennart Lingvall, FUB föreslår att chaufförer inom färdtjänst bör utbildas i bemötande av personer med funktionsvariationer. En del klagomål har inkommit där resande inte känner sig väl möt och inte får hjälp hela vägen fram till destinationen. Dock önska Lennart framför eloge till alla de förare som utför sitt arbete föredömligt. För att hjälpa till med fortbildning lämnas information om dokument skapat av Vägverket. ”Idéer för bra bemötande i färdtjänsten – Ett informations- och studiematerial för färdtjänstförare. https://trafikverket.ineko.se/Files/sv- SE/11256/RelatedFiles/89270_ideer_for_bra_bemotande_i_fardtjansten.pdf

8 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

Samrådsg. § 9 Nästa sammanträde Onsdag den 17 februari kl: 09:00 – 11:00 i Bornholm på Visborg. Efter mötet framkommer att Tekniska nämnden har sammanträde den här dagen vilket gör det till en olämplig dag. Förslag på ny tid är 18 februari klockan 09:00 – 11:00.

Samrådsg. § 10 Mötet avslutas Ordförande tackar för idag och mötet avslutas.

9 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

Bilaga 1 Kvarvarande frågeställningar

 Toaletter Frågeställning: Hur ser planeringen ut för att vissa toaletter för funktionshindrade skulle kunna utrustas med brits och lift. En toalett i Almedalen och en på Galgberget.

Ansvarig: Projektavdelningen på TKF

Status i arbete:

2019-12-12 Toaletten i Almedalen är utrustad med brits men inte lift. Förslaget är att utrusta toaletten inne på Almedalsbiblioteket med lift och brits. Förslag: sätt en skylt på den nya toaletten att lift finns inne på biblioteket. Mer information bör finnas i turistbroschyrer, kartor osv.

2020-10-28

FFA har nu fått ok med fastighetsägaren av Almedalsbiblioteket UAF(Uppsala Akademiförvaltning) för placering av en lift på handikapptoaletten på biblioteket.

Vi skall skriva en överenskommelse med UAF.

Ta fram ritningar Projektledaren Ingemar Britts har beställt en lift(tyvärr ett antal veckors leveranstid).

Förvaltningen beräknar att allt skall vara klart i månadsskiftet januari/februari 2021

Bedömning: Frågan kvarstår.

Frågeställning: Toalett för funktionshindrade med lift saknas på Kompetenscenter, Gesällgatan i Visby

Ansvarig: Projektavdelningen på TKF

Status i arbete: 2019-12-12 Rektorn på skolan ska göra en beställning men det är oklart om det är åtgärdat. 2020-10-28 Återkoppling från Björn Sandqvist

10 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

Läget oklart!

Jag har pratat med förvaltaren för kompetenscenter. Han har inte hört något om detta. Vi kollade även i vårt fastighetssystem om det fanns någon beställning hos FF. Rektorn kanske har beställt direkt hos hjälpmedelscentralen?

Bedömning: Frågan kvarstår.

 Badplatser Frågeställning: Badplatsers tillgänglighet

Ansvarig: TKF? TKF? Tidigare Emilia Friberg-Olsson.

Status i arbetet: 2019-12-12 Under arbete: en badplatsstrategi planeras.

2020-10-28 En badplatsstrategi finns framtagen. En badplatsplan kommer vi arbeta med under nästa år. Vi försöker alltid tänka tillgänglighet och har mycket dialog med Funkisam i dessa frågor.

Bedömning: Frågan kvarstår.

Frågeställning: Har man bytt skötbordet på handikapptoaletten på Grötlingbo udd till en brits för ombyte?

Ansvarig: TKF? Tidigare Emilia Friberg-Olsson.

Status i arbetet: 2019-12-12 Toaletten är inte bytt men kan ingå i badplatsplanen.

2020-10-28 En fråga är också om det finna yta för en sådan.

Bedömning: Frågan kvarstår.

 Trafik Frågeställning: 11 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

Önskemål om att anlägga en trottoar på vänster sida från korsningen Neptungatan – Broväg norrut på Broväg, fram till rondellen. Saknas även övergångställen på sträckan.

Ansvarig: Teknikförvaltningen, trafikplanerarna.

Status i arbetet: 2019-12-12 Önskemålet är framfört till trafikplanerarna.

2020-10-28 Detta ligger för närvarande inte med i investeringsplanen. Förstudier pågår vid Torslunden inför eventuell exploatering. Sker exploatering framåt tittar man även på lösningar utanför själva exploateringsområdet. Dagvattenfrågan är en stor fråga som behöver lösas i arbetet.

Bedömning: Frågan kvarstår.

Frågeställning: Infarten på Ekmansgatan från Östra Hansegatan i Visby har försetts med en mycket hög trottoarkant mot Ekmansgatan, går inte att ta sig över med rullstol.

Ansvarig: Teknikförvaltningen.

Status i arbetet: 2019-12-12 Önskemålet är framfört till trafikplanerarna.

2020-10-28 Trafikplanerare tror att det funnits en avfasning tidigare. Vi tittar närmare på detta och återkommer.

Bedömning: Frågan kvarstår.

Frågeställning: Betongfundamenten för parkeringsautomaterna vid lasarettet är för breda, sitter man i rullstol så når man inte fram till automaten.

Ansvarig: Teknikförvaltningen.

Status i arbetet:

12 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

2019-12-12 Önskemålet är framfört till trafikplanerarna.

2020-10-28 Betongfundament används till största delen vid tillfälliga lösningar. Vi försöker permanenta parkeringsautomaterna så mycket vi kan.

Har man en smartphone är ett bra tips att använda någon av våra appar, exempelvis parkster.

Bedömning: Frågan kvarstår.

 Målning kyrktrappa Frågeställning: Målning av kyrktrappan

Ansvarig: Teknikförvaltningen.

Status i arbetet: 2019-12-12 Önskemålet är framfört till teknikförvaltningen.

2020-10-28 Detta ska genomföras med jämna mellanrum. Frågan tas vidare till gata-och parkavdelningen.

Bedömning: Frågan kvarstår.

 Ledstång vid hällarna Frågeställning: Ledstång vid Hällarna som slutar 50 cm före trappan

Ansvarig: Teknikförvaltningen.

Status i arbetet: 2019-12-12 Önskemålet är framfört till teknikförvaltningen.

2020-10-28 Vi behöver mer detaljerad information om detta för att kunna svara

Bedömning:

13 (14)

Nämndernas samrådsgrupp för personer med Minnesanteckningar funktionsvariationer Sammanträdesdatum 2020-10-28

Frågan bollas tillbaka till TKF, vilken ytterligare information krävs? Hur många ledstänger finns det på hällarna?

Bilaga 2 Idéer för bra bemötande i färdtjänst Se separat bilaga.

14 (14)