DOCSLIB.ORG

Mästerby 1361

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Mästerby 1361 UV SYD, DOKumENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2008:4 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Mästerby 1361 Nya rön om den danska invasionen Gotland, Mästerby socken, Fjäle myr 1:52, Grens 1:71, Sandäskes 1:135 Dnr 431-486-08 Maria Lingström DAFF Mästerby 1361 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 © 2009 Riksantikvarieämbetet ISSN 1104-7526 Utskrift UV Syd, Lund, 2009 Innehåll Inledning .................................................................................................................5 Den danska invasionen 1361 .................................................................................5 Undersökningens förutsättningar............................................................................6 Metod......................................................................................................................7 Resultat ................................................................................................................. 8 Kommunikationsinsatser ......................................................................................10 Utvärdering ...........................................................................................................11 Kommande arbete ................................................................................................11 Referenser ............................................................................................................11 Muntliga uppgifter .................................................................................................12 Summary ..............................................................................................................13 Administrativa uppgifter ........................................................................................14 Tabeller .................................................................................................................15 Figurer ..................................................................................................................23 Mästerby 1361 I ploglagret på åkrarna i Mästerby socken på mellersta Gotland döljer sig fynd från det medeltida slaget vid Fjäle myr. År 1361 invaderade den danske kungen Valde- mar Atterdag Gotland, och på sin väg mot Visby säger den muntliga traditionen att han utkämpade ett slag mot gutarna just här. Nu vet vi att den muntliga traditionen stämmer, eftersom vi under åren 2006-2008 har gjort sammanlagt ca 100 fynd med koppling till 1361 års strider. Till fynden hör armborstpilspetsar, delar av stridklub- bor, parerstången till ett svärd, stridsknivar, en sporre samt delar av rustningar och ringbrynjor. Projektilerna hittar vi i den forna myren, tillsammans med tecken på närstrid. Därför tror vi att gutarna gick till motattack mot danskarna, när de försökte ta sig över myren. Men danskarna kom över och den senare delen av striden blev en ojämn kamp mellan professionella soldater och bönder. 4 UV Syd Daff 2008:4 Inledning Mästerby 1361 är ett forskningsprojekt som bildades 2005. Projektets mål är att lokalisera och tolka fynden efter det slag som stod mellan gutar och danskar i Mästerby socken på mellersta Gotland, dagarna innan striden vid Visby ringmur i juli 1361. Mästerbyprojektet består av Riksantikvarieäm- betets slagfältsteam, Mästerby hembygdsförening och projektledare Maria Lingström. Under 2008 genomförde projektgruppen två slagfältsarkeologiska under- sökningar i Mästerby socken, Gotlands kommun. Undersökningarna ägde rum den 30 april-3 maj och den 25-29 augusti. Projektgruppen har tidigare genomfört undersökningar i Mästerby, i september 2006 (Lingström 2007, Lingström et. al. 2007), april 2007 och september 2007 (Lingström 2008). Undersökningarna kommer att fortsätta under 2009. Den danska invasionen 1361 I juli 1361 intog den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Efter en landstigning på öns västkust, troligen följd av en mindre sammandrabbning, marscherade kungens här snabbt mot Ajmunds i Mästerby socken. Ajmunds bro i södra delen av socknen har kallats Gotlands nyckel, detta beroende på den kanaliserande terrängen, med dåvarande Sudertingsån som ett brett hin- der och myrmarker som flankskydd, varav Fjäle myr i öster. Över Ajmunds bro löpte huvudvägen mot Visby, och här fanns en tings- och samlingsplats för närområdet. Det är inte känt hur många män kung Valdemar förfogade över eller hur stor Gotlands befolkning var under denna tid. Jämförelser med ungefärligt samtida invasioner gör det troligt att anta att den danska armén då den nådde Gotland bestod av mellan 1500 och 2500 man, med en stor andel inhyrda tyska professionella legoknektar, medan gutarna kanske kunde uppbåda sammanlagt mellan 3000 och 5000 man, varav möjligen mellan 500 och 2000 man vid Ajmunds, beroende på om södra delarna av ön hann fram i tid (Westholm 2007, s. 123ff, Hammarhjelm 1998, s. 72f och däri anförd litteratur). Flera samtida källor talar om tre initiala strider på Gotlands landsbygd, men Visby är den enda slagplats som sedan namnges (Tortzen 1961, s. 69f). Gotlandsprästen Strelow är den första som i 1361-sammanhang skriftligen nämner Mästerby vid namn. Han hävdar att två strider stod på Fjäle myr, dagarna efter varandra (Strelow 1633, s. 170). Även om händelseförloppet ännu inte är klarlagt vet vi att gutarna år 1361 förlorade vid Fjäle myr. Den 27 juli stod striden vid ringmuren, där omkring 1800 gutar stupade (Thordeman 1939, s. 74). Gotland kom att förbli danskt fram till år 1645. De gutar (och danskar) som stupade i Visby blev begravda vid Korsbet- ningen strax öster om muren. Tre av ursprungligen möjligen sex massgravar var föremål för arkeologiska undersökningar under åren 1905-1930 (Wen- nersten 1905, Thordeman 1939-1940). Många döda blev begravda i sina rustningar och Korsbetningen är därmed både nationellt och internationellt sett en av de främsta källorna till kunskap om medeltida rustningar. Mästerby 1361 5 Undersökningens förutsättningar Platsen för Mästerbydrabbningen är belägen i ett flackt jordbruksland- skap med inslag av planterad skog och ängen. Den forna Fjäle myr, som löpte i sydväst-nordostlig riktning genom socknen, dikades under slutet av 1800-talet ut och odlades upp. Det bör noteras att det gotländska ordet myr motsvarar rikssvenskans ”grund insjö”. Väster om den forna myren löper en svag åsrygg i sydsydväst-nordnordostlig riktning. Denna ås kommer framöver att benämnas Fjäle ås. I anslutning till Ajmunds bro i söder finns en del villabebyggelse och vägar, i övriga delar av undersökningsområdet förekommer endast enstaka gårdar och hus. Vattendraget vid bron, som ti- digare hette Sudertingsån, grävdes på 1800-talet om vid utdikning av myren och blev Ajmundskanalen. Kanalen löper idag genom de centrala delarna av slagfältet. Utdikningen av Fjäle myr resulterade i en torrläggning av stora arealer, som i sin tur skapade dagens öppna åkerytor. På många platser går det trots detta fortfarande, i mikrotopografin, att se den forna myrens strandlinjer. Det medeltida landskapet präglades av glest trädbevuxna ängs- och hag- marker på ömse sidor av den kala myren. Vid ån som i väster avvattnar den forna våtmarken är Ajmunds bro belägen. Det är utifrån terrängförhållan- dena uppenbart att bron varit av avgörande betydelse i taktiskt avseende. En karta över Fjäle myr från år 1753 (se fig. 2) visar att myren åtmins- tone vid denna tid var gångbar, eftersom ett antal mindre vägar och stigar går över den. Kartans underlag går tillbaka till runt år 1700. Det är möjligt att 1700-talskartan även till viss del speglar de medeltida förhållandena, eftersom Gotlands topografi förblev ungefär densamma från medeltid och fram till de stora utdikningarnas tid. Enligt muntlig tradition ska sommaren år 1361 ha varit extremt torr och varm, vilket bör ha underlättat en dansk övergång över den grunda insjön. Strax norr om undersökningsområdet är Mästerby kyrka belägen. Den byggdes runt år 1200. 800 m söder om kyrkan står Grenskorset, ett medel- tida minneskors utan inskription. Korset står på den medeltida gården Grens gårdsplan. Enligt muntlig tradition stod den avgörande striden mellan gutar och danskar här, och det sägs att de stupade vilar under korset. Idag finns dock inga tecken på en massgrav här. Ett antal lösfynd (eller uppgifter om lösfynd) med koppling till drabb- ningarna i Mästerby finns, däribland rondelldolkar och armborstpilspetsar. Från år 1799 och 1826 finns uppgifter om två tillvaratagna ringbrynjor från Mästerby kyrkogård respektive Fjäle myr. Dessa är nu förkomna, liksom en ringbrynja som tillsammans med bland annat pilspetsar enligt muntlig uppgift ska ha påträffats vid jordbruksarbete på Ajmunds gårds åkrar under 1900-talets första hälft. Många av fynduppgifterna är oregistrerade. År 2006-2007 lokaliserade projektgruppen Mästerby 1361 lämningar efter 1361 års slag i form av armborstpilspetsar, järnspetsar till stridsklub- bor, stridsknivar, en lansspets, ringbrynjefragment samt delar av rustningar i form av lameller, söljor och ett beslag. Huvudparten av fynden kom i de centrala delarna av undersökningsområdet, både i den forna myren och på Fjäle ås, som löper väster om den. Fynden utgjorde två grupperingar, dels ett projektilområde, dels ett närstridsområde. Projektilområdet lokali- serades i den centrala delen av myren samt på dess norra strand. Området var beläget i anslutning till myrens smalaste parti, där en dansk omfattning
Load more

Recommended publications
  • Den Förmedlande Arkeologin. En Turistled Kring Lina Myr?
    Institutionen för arkeologi och antik historia Den förmedlande arkeologin. En turistled kring Lina myr? Jeremy Hardy Magisteruppsats i arkeologi 30 hp VT 2017 Uppsala Universitet, Campus Gotland Handledare: Helene Martinsson-Wallin Bihandledare: Paul Wallin Abstract Hardy, J. 2017. Den förmedlande arkeologin. En turistled kring Lina myr? Hardy, J. 2017. The Archaeology of Mediation. A tourist route around Lina mire? Lina mire in the northeast of Gotland, is situated in a unique cultural landscape, with an abundance of archaeological remains and ancient monuments. The areas surrounding Lina mire include the parishes Gothem, Hörsne med Bara and Vallstena. These environments carry stories from the past which can take people walking there over 8000 years back in time. Having been identified by researchers as an important part of Gotlands cultural heritage, the surroundings of Lina and it´s rich history, are still left out to be seen in the eyes of the public. Either many of the monuments have been rather neglected, or the landscape has changed so much during time, that a lot of archaeological sites, such as ancient graves and settlements, now are invisible. In ancient times the wetlands and mires on Gotland (Lina mire being the largest) were important for fishing, hunting and haymaking. Today only 5 % of the wetlands remain due to draining and cultivation. This essay is part of a larger research project, called In Tjelvars Footsteps, conducted by Uppsala University/Campus Gotland. The aim is to investigate how the archaeology and history could be mediated in these landscapes, and whether there would be an interest in creating a tourist route around Lina mire or not.
    [Show full text]
  • Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf
    Gotlands Tidningar Fredag 3 januari 2020 31 Gudstjänster på Gotland Hjälp Alf Romaklosters Pastorat Sudrets Pastorat att slippa Söndagen efter nyår Dalhem Söndag 5/1 dialysen. Söndag 11.00 Vamlingbo kyrka Halla kyrka Församlingshemmet 18 Mässa Mässa Rune Olofsson 13.30 Iliansgården Fole Ann Helling 14.30 Hemse äldreboende Måndag Trettondag Jul Andakt – Sudrets pastorat Fole Missionshus Fred. Församlingshemmet 10 Måndag 6/1 10 jan. kl. 19 Grötfest, Berit Gudstjänst Staffan Beijer 11.00 Havdhems kyrka Bergquist berättar om resa till Foto: Helena Duveborg Foto: Ann Helling Julspel, Julfest i Sydafrika, Anm. 36125 Roma församlingshemmet Fredag 14.00 Fide kyrka Roma äldreboende 14.30 Julens sånger, kaffe i Nyårsandakt Rune Olofsson Fidegården Greta Hoffman 16.00 Rone kyrka Söndag Folkdansgudstjänst, Visby Follingbo kyrka 10 folkdansgille & Gutebälgarna Elim Katthammarsvik Gudstjänst Staffan Beijer Svenskakyrkan.se/ Barbro Olofsson sudrets-pastorat Trettondagen 19 3-9 januari Hejdeby kyrka 18 Mässa ”Trettondagskväll”- ekumen- Staffan Beijer Barbro isk julsångskväll. Richard Olofsson Guds hus Wottle, Per Olof Sahlberg, Ös- Måndag Trettondag Jul tergarns kyrkokör med Björke kyrka 18 Sofia Lilja, Janne Bergqvist. Musikgudstjänst Staffan Beijer Barbro Olofsson Sång Hemse Karolina Lyngstad Vänge Missionskyrka Söndag Trettondagen 17 Grötfest Guldrupe kyrka 10 Mässa, Visby Domkyrkoförsamling svenskakyrkan.se/visby och julsånger, Marcus John- Pingstkyrkan Visby Rune Olofsson Karin Bromö son, kören m fl, kyrkskjuts Enkelt kyrkkaffe Domkyrkan: Sön 11 Högmässa och Brunch, Håkan E Gunder 0709-831662 Sönd 9.30 Bön Måndag Trettondag Jul Wilhelmsson. Hans-Gunnar Engström, orgel Trettondedag Välkomna! 10.30 Årshögtid. Guldrupe kyrka 18 Alf och mamma Rebecca Jul 11 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson. Åsa Nilsson, orgel Johan Bäckrud.
    [Show full text]
  • Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
    LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
    [Show full text]
  • Norra Gotlands Pastorat
    Norra Gotlands pastorat I december 2012 fattade Visby stift beslut och Begravningsverksamheten. om att sammanlägga de sex nordliga pastoraten För varje församling kommer till ett pastorat på Norra Gotland. Förslaget att väljas ett församlingsråd som hade tagits fram av representanter för berörda kommer att hand om verksam- pastorat vid samtal, sammanträden och informa- hetsfrågorna i varje församling. tionsmöten under 2011 och 2012. Detta förslag Det är också viktigt att det finns utmynnade i en remissomgång sommaren 2012. en grupp med kyrkvärdar runt I september 2012 hade kyrkofullmäktige i de varje sockenkyrka som tar det lokala berörda församlingarna fattat beslut om sam- ansvaret. manläggning som senare konfirmerades av Stifts- styrelsen i december 2012. Under 2013 förbereds I det nya pastoratet kommer att finnas mellan arbetet för sammanläggning som träder i kraft 35-40 anställda i arbetslaget som kommer att fullt ut 1 januari 2014. ledas av kyrkoherde Martina Åkeson Wollbo. Tillsammans med övriga präster, diakoner, musi- Norra Gotlands Pastorat består av sju för- ker, församlingsassistenter och klockare kom- samlingar: Fårö, Bunge-Rute-Fleringe, Forsa, mer verksamheten att byggas upp. Det kommer KYRKANS HUVUDUPPGIFTER Othem-Boge, Stenkyrka, Väskinde och Gothem. också att finnas administrativ personal. I kyrkoordningen anges fyra områden som tillsam- Pastoratet kommer att ha ett gemensamt kyrko- Forsagården i Lärbro kommer att vara mans utgör kyrkans grundläggande uppgifter. Utifrån fullmäktige med 35 ledamöter som kommer att centrum i det nya pastoratet, där kommer pas- detta arbetar vi som kyrka på Norra Gotland. väljas vid kyrkovalet den 15 september. 2013. torsexpeditionen att finnas, i de olika försam- Fullmäktige utser ett kyrkoråd som är gemen- lingshemmen kommer också en del personal att Gudstjänst samt för alla församlingar.
    [Show full text]
  • Hörsne Prästänge
    146 147 Naturstig 149 Bäl 148 Vad gäller i naturreservatet? Visby 147 Hejdeby 147 Utöver generella regler vid vistelse i skog och mark är det 143 Hörsne Prästänge inte tillåtet att: 142 framföra eller uppställa motordrivet fordon annat än på Gothem särskilt anvisad plats, Västerhejde Barlingbo 146 gräva upp blommor, Hörsne Prästänge 142 143 naturreservat rida, tälta. För allas trivsel och för att bibehålla reservatets natur– och Roma kulturvärden är det viktigt att alla besökare visar hänsyn. 143 146 Halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis Halsbandsflugsnapparen är Hitta hit Gotlands landsskapsfågel. Hörsne Prästänge ligger ca 1 km norr om Hörsne kyrka. Från Den trivs i gamla lövskogar Visby kör du österut mot Endre och Dalhem. Fortsätt fram till och ängen. Har du tur kan Hörsne och ta av mot Bara, sedan första höger efter ungefär du få se den här i Hörsne 400 meter. Håll utkik efter en liten skylt och avtagsväg åt Prästänge. vänster som leder fram till reservatet. Fakta Mindre hackspett Naturreservatet är ett 10 hektar stort ängs- och lövskogs- Dendrocopos minor område. Det inrättades när Naturskyddsföreningen Gotland köpte området år 1986. Naturskyddsföreningen har sedan dess skött änget som ligger i områdets mitt. Länsstyrelsen ansvarar för områdets naturvårdsförvaltning. En naturstig leder dig runt i den vackra naturen. Du kan bland annat få se många olika orkidéer och Gotlands speciella ängesfågel, Kärrknipprot halsbandsflugsnapparen. Epipactis palustris Lunglav Lobaria pulmonaria Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län. Tryckeri: iVisby Tryckeri, Visby. Tryckår: 2019. Kartor: © Lantmäteriet © Länsstyrelsen i Gotlands län. Foto: Caroline Bernander. Illustrationer: Niklas Johansson. Folder_2019_Naturreservat_Hörsne_3-flik.indd 1 2019-05-17 08:43:50 Naturstigen i Hörsne Prästänge Ängsboden byggdes 1989-90, av snickaren Fritz Ahlström som En naturstig leder dig genom området.
    [Show full text]
  • Tendencies in Gotland's History-Writing, 1850–2010
    In the shadow of the Middle Ages? Tendencies in Gotland’s history-writing, 1850–2010 Samuel Edquist Previous research on history-writing and other forms of the use of history has so far to a large extent analysed national and ethnic identities and their formation through narratives of the past.1 Other territorial identity projects have been less studied, relatively speaking. Still, the importance of the past is just as obvious in local, regional, and supranational identity projects.2 The latter have largely used similar mechanisms as those used in the nationalist projects, at least on the discursive level. Not only do geographical and contemporary cultural aspects delineate the regional ‘us’, but, more than that, do so by telling and retelling a common narrative about the past. ‘We’ have always lived here, ‘we’ have shared a common destiny down the centuries. In this study, I will analyse regional identity construction on Gotland. Gotland is the largest of all the Baltic islands, with a population of some 57,000 and a land area of 3,000 km2. It is one of Sweden’s twenty-five historical provinces (landskap), and constitutes a separate county (län). The province of Gotland also includes some smaller islands. The only inhabited one is Fårö, a separate parish at Gotland’s north-eastern edge, with some 550 inhabitants and a land area of 114 km2. Some of the uninhabited islands—Gotska Sandön, Stora Karlsö, and Lilla Karlsö—have nevertheless played a role in regional topography and history-writing, thanks to their distinctive landscape and as somewhat exotic places where historical events of the more curious and thrilling kind have taken place.3 1 Among numerous examples, see, for example, T.
    [Show full text]
  • Protokoll Miljö- Och Byggnämnden
    Protokoll Miljö- och byggnämnden 16 april 2020 Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN 2020/78 Plats och tid Restaurang Visborgsmöteslokal, 16 april 2020, klockan 09.00–16.00 Närvarande Beslutande Ersättare Eva Ahlin (C), Ordförande Börje Bendelin (C) Tj. ers Kerstin Löfgren Dahlström (C) Gunnel Lindby (C) Tj. ers Ingemar Lundqvist (M), 1: Vice ordförande Niklas Carlberg (M) Tj. ers Ylva Bendelin (S) Johan Asplund (KD) Tony Ekman (S) Kjell-Åke Wahlström (S) Tj. ers Tore Tillander (V) §§ 65-80 Lilian Stenman (S) Tj. ers Karin Stephansson (MP) Gubb Marit Stigson (FI) Tj. ers §§ 81-98 Lars Engelbrektsson (SD) Tj. ers Övriga Amanda Andersson, kommunikatör, Anders Rahnberg, enhetschef, §§ 65-79, Andreas Larsson, enhetschef, §§ 65-70, Christian Hegardt, enhetschef, §§ 65-79, Evelina Lindgren, kommunekolog, § 65 Gunnar Gustafsson, bitr. stadsarkitekt , Johan Åberg, samhällsbyggnadsdirektör , Marie Engström, nämndsekreterare, Martin Ekepil Ringelid, ekonomichef, §§ 65-69, Mattias Edsbagge, enhetschef, §§ 65-70, Charlotta Karlsson, bygglovhandläggare, §§ 79-83, Christian Björkman, fysisk planerare, §§ 71- 75, Jhenny Jakobsson, bygglovhandläggare, §§ 75- Maria Hansson, fysisk planerare, §§ 70-74, Niclas Brolin, bygglovshandläggare, §§ 71-77, Sofia Norrback, bygglovhandläggare, § 79, Per Lindgren, miljöskyddsinspektör, §§ 70-73, Ingrid Thomasson, Länsstyrelsen, §65, Stefan Hallin, byggnadsinspektör, §§ 73-78 Utsedd att justera Ylva Bendelin Justeringens plats Nämndsekreterarensrum tisdagen den 21 april klockan 15:00 och
    [Show full text]
  • Gotland's Picture Stones
    GOTLAND Gotland’s Picture Stones Bearers of an Enigmatic Legacy otland’s picture stones have long evoked people’s fascination, whether this ’ Ghas been prompted by an interest in life in Scandinavia in the first millennium S PICTURE STONES or an appreciation of the beauty of the stones. The Gotlandic picture stones offer glimpses into an enigmatic world, plentifully endowed with imagery, but they also arouse our curiosity. What was the purpose and significance of the picture stones in the world of their creators, and what underlying messages nestle beneath their ima- gery and broader context? As a step towards elucidating some of the points at issue and gaining an insight into current research, the Runic Research Group at the Swe- dish National Heritage Board, in cooperation with Gotland Museum, arranged an inter national interdisciplinary symposium in 2011, the first symposium ever to focus exclu sively on Gotland’s picture stones. The articles presented in this publication are based on the lectures delivered at that symposium. of an Enigmatic Legacy Bearers ISBN 978-91-88036-86-5 9 789188 036865 GOTLAND’S PICTURE STONES Bearers of an Enigmatic Legacy gotländskt arkiv 2012 Reports from the Friends of the Historical Museum Association Volume 84 publishing costs have been defrayed by Kungl. Vitterhetsakademien, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Stiftelsen Mårten Stenbergers stipendiefond and Sällskapet DBW:s stiftelse editor Maria Herlin Karnell editorial board Maria Herlin Karnell, Laila Kitzler Åhfeldt, Magnus Källström, Lars Sjösvärd,
    [Show full text]
  • Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
    ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T.
    [Show full text]
  • Västerhejde Krönikan
    VÄSTERHEJDE KRÖNIKAN VÄSTERHEJDE KRÖNIKAN Utges av Västerhejde Hembygsförening sedan 1982 Ur innehållet maj 2019 Årets Socken 2 Årsmötet 4 Notiser och evenemang 5 Efterlysning 6 Sockendag och Sockenfest 7 Kneippbyn av Kallenberg 8 Gottberg del 2 10 Högklint 100 år 14 Ringarna nedanför Fridhem 16 Västerhejde skola förr och nu 18 Ett tapetserande bi 20 Yngves stuga 21 Att flytta till Västerhejde 22 Nästan som i Västergötland 24 Slingtjaugen igen 26 Södra Hällarna 2019. Foto: Torsten Kvarnsmyr Årets socken 2019 eller ”Kan jag ställa kassen här så länge?” Text Gert Olsson Sedan Västerhejde fick utnämningen ”Årets socken 2019” har focus satts på sockenkänsla och samhörighet i stort och smått. Det har skapat tillfällen för närboende att samtala, IFK VISBY söka gemenskap och hitta förenande intressen Mer än bara en idrottförening bland kan kontakter knytas på de mest oväntade platser Bygdegårdsföreningen och sätt. I affären till exempel, där jag själv gjorde en ny har bland annat filmvisning och loppmarknad på sitt pro- bekantskap … gram och hade nyss genomfört årets dans och julgransskak- I En grådaskig januaridag stod jag i kassakön och skulle ning. betala de varor jag plockat till mig i korgen. Jag hälsade på grannen tvärs över gatan som besökte butiken i samma ären- Den största föreningen i socknen de. Han var före mig i kön, samtidigt som han skulle göra rätt och med störst aktivitet för sig plockade jag upp mina varor på kassabandet. är utan tvekan IFK Visby Då hör jag honom säga: med många lag i träning och seriespel. Inom socknens gränser finns åtskilliga besöksmål, så vi – ”Kan jag ställa kassen här så länge?” enades om att juryns motivering till utmärkelsen hade god Han hade glömt sitt betalkort och tänkte åka hem och häm- täckning: ta det för att få med sig mjölk och bröd hem till familjen.
    [Show full text]
  • Hoards and Stray Finds in Sweden
    Hoards and Stray Finds in Sweden Hoards Gotland, Fröjel par., Mulde Stockholm Numismatic Institute www.archaeology.su.se/numismatiska Lennart Lind Other publications by Stockholm Numismatic Institute - NFG On our website you will find various publications. Most of them are available as PDF for down- loading. Read more on our website: Editorial note Table of Contents www.archaeology.su.se/english/stockholm-numismatic-institute/publications-nfg Roman Denarii, Hoards and ­­Stray Finds Hoards and Stray Finds in Sweden ........1 in Sweden is published by Stockholm Synopsis ..............................................2 CNS - Coins from the Viking-Age found Myntstudier is a numismatic periodical in Numismatic Institute (Gunnar Ekström chair in Sweden is a project under The Royal Swedish published on the Internet since 2003 in numismatics and monetary history) at Gotland, Fröjel par., Mulde ..................3 Academy of Letters, History and Antiquities. by NFG. Stockholm University. Hoards are defined as List of coins ..........................................3 The acronym of the project is CNS based A total of more than 80 seminar papers two or more coins or one coin found together on the title of the publication. (CORPUS have been written. They cover the period with other objects. Barbarous imitation, NUMMORUM SAECULORUM IX-XI QUI c. 800-1800. The files (mainly in Swedish) are Each issue will cover one or more finds. In die-links outside Sweden .......................5 IN SUECIA REPERTI SUNT, CATALOGUE available for downloading at: the PDF-version the photos can be magnified OF COINS FROM THE VIKING AGE www.archaeology.su.se/numismatiska- Plates ..................................................6 c. ten times. FOUND IN SWEDEN). So far c.
    [Show full text]
  • Kallelse Miljö- Och Byggnämndens Sammanträde 2020-11-18
    Miljö- och byggnämnden Kallelse Sammanträdesdatum 2020-11-18 MBN 2020/90 Sekreterare Marie Engström Kallelse till miljö- och byggnämndens sammanträde 18 november 2020, klockan 09.00–16.00 Presidiet - Bornholm. Ledamöter och ersättare - distans Föredragningslista Förslag på justerare: Tony Ekman. Förslag på tid att justera: måndagen den 23 november klockan 15:30 Ärende Kommentar 1 Information - Fysisk planering för ett robust och förnyelsebart energisystem Åsa Englund m.fl. Länsstyrelsen 2 Förvaltningschefens information 3 Information - Trängsel Andreas Larsson 4 Revidering av NULA-riktlinjer MBN 2020/2843 Erik Lind 5 SBF Verksamhetsplan 2021 MBN 2020/2840 Martin Ekepil Ringelid 6 Region Gotlands arkitekturpris 2020, Nominering MBN 2020/111 Christian Hegardt 7 Arkitekturstrategi Region Gotland MBN 2019/7645 Christian Hegardt 8 Projektrapport 2020 Betong- och asfaltsindustri MBN 2020/2525 Mattias Edsbagge 9 VÄSKINDE BUTTER 6:22 - Information detaljplan MBN 2019/1232 Stina Wester 10 BUNGE BUNGENÄS 1:8 - Begäran om planbesked MBN 2020/1820 Christian Björkman 11 GOTHEM VIBY 1:60 - Förhandsbesked för nybyggnad av 1 st fritidshus MBN 2020/354 IngaInga handlingar med hänvisning till GDPR Sofie Nygren 12 GOTHEM VIBY 1:61 - Förhandsbesked för nybyggnad av 1 st fritidshus MBN 2020/353 Inga handlingar med hänvisning till GDPR Sofie Nygren 13 GOTHEM VIBY 1:62 - Förhandsbesked för nybyggnad av 1 st fritidshus MBN 2020/358 Inga handlingar med hänvisning till GDPR Sofie Nygren 14 VISBY BERGBETNINGEN 1:4 - Bygglov för nybyggnad av 1 st fritidshus samt
    [Show full text]