DOCSLIB.ORG

Bästa Skolkommun: Storfors Resultat En Rapport Från Lärarförbundet Om Skolans Förutsättningar I Kommunen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bästa Skolkommun: Storfors Resultat En Rapport Från Lärarförbundet Om Skolans Förutsättningar I Kommunen Bästa skolkommun: Storfors resultat En rapport från Lärarförbundet om skolans förutsättningar i kommunen. Vi vill att vår rankning ska bidra till de samtal och satsningar som krävs för att säkra lärares och skolledares förutsättningar. Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet Det här är Storfors förutsättningar som skolkommun Bästa skolkommun är en rankning som jämför alla 2 ! kommuner efter "! kriterier. #$ftet är att s$nliggöra o%h förstå skolans förutsättningar utifrån ett lokalt perspekti&. #torfors kommun pla%erar sig i år som nummer ' a& 2 ! kommuner. )&ertorneå toppar årets rankning. *ed den här rapporten vill vi &isa vilka st$rkor o%h utmaningar #torfors har som skolkommun. Storfors topplacerad i .ommun /la%ering i länet /la%ering i riket Värmland Storfors "0"' '/2 ! Säf1e 2/"' 2/2 ! +orsb$ 30"' " /2 ! #torfors ligger bättre till än samtliga se9 *unkfors 40"' 21/2 ! grannkommuner: 5ällefors (6!<, .arlstad (6 <, 5ammarö 60"' 22/2 ! =egerfors ; "<, Filipstad ;""2<, Kristinehamn ;223< o%h .arlskoga (24'<. ⋮ Sunne 12/"' "61/2 ! > hela Värmlands län är #torfors rankad som nummer ett a& 1' kommuner. .il "30"' " 2/2 ! #nittpla%eringen för kommunerna i -ärmland är "!3 ;a& 7orshaga "40"' " 3/2 ! 2 !<. Jämfört med resten a& landet står sig länet alltså .ristinehamn "60"' 223/2 ! bra. 8rums "'0"' 255/2 ! +opp, o%h bottenrankade kommuner i -ärmlands län Styrkor och svagheter ?ankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Storfors relati&a st$rkor o%h s&agheter som skolkommun. #t$rkor #&agheter • *erit&ärde i årkurs 9 ("02 !< • @ndel barn i förskolan (2'!/2 !< • @ndel godkända ele&er ;"02 !< • 7ullföljd g$mnasieutbildning (2!402 !< • Atbildade lärare (2B/2 !< • Lärarlöner (2B/2 !< +ill styrkor räknar vi de kriterier där #torfors kommun har bäst rankning, relati&t sett, o%h där pla%eringen inte är sämre än 146. +ill s&agheter räknas på mots&arande sätt de lägst rankade kriterierna. Utveckling Rankning och utveckling Bästa skolkommun mäter kommunens resultat i förhållande till Visar på positiv andra kommuner (rankning) men o%kså kommunens egen utveckling ut&e%kling. At&e%klingen är baserad på en jämförelse med förra årets resultat (ett inde9<. • /il upp bet$der att det sker en positi& ut&e%kling. • /il ner bet$der att det sker en negati& ut&e%kling. • Om det inte sker någon större ut&e%kling pekar pilen åt sidan. 5$potetiskt e9empel: lärarbehörigheten har ökat i kommunen o%h därför visas en pil upp. Jämfört med andra kommuner så pla%erar sig kommunen på 2BB:e plats. !ankningsplacering "#7 / 290 Varken upp' eller nedgång i Storfors #ammantaget visar de kriterier, som Bästa skolkommun anal$serar, inte på någon t$dlig ut&e%kling i vare sig positi& eller negati& riktning i Storfors kommun. > följande bilder kommer vi att titta närmare på ut&eckling o%h rankning för varje enskilt kriterium. 6 / 2%& )&*$"%& "#$"%& *)$"%& %%$"%& "#$"%& ?esurser till Atbildade lärare Lärartäthet 7riska lärare Lärarlöner undervisning +)$"%& "(&$"%& )$"%& )$"%& "&,$"%& 7ullföljd Kommunen som @ndel barn i *erit&ärde @ndel godkända g$mnasie, hu&udman förskola årskurs 9 ele&er utbildning Resurser till undervisning #torfors kommun är medelrankad när vi jämför resurser till under&isning med andra kommuner. =et här kriteriet b$gger på hur m$%ket resurser kommunen satsar på skolan (i förhållande till kostnadsni&ån i kommunen). )05 / 29& tbildade lärare #torfors kommun klarar sig &äldigt bra när vi jämför utbildade lärare med andra kommuner. =et här kriteriet b$gger på andelen behöriga lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem o%h grundskola. > #torfors är ! pro%ent a& lärarna i grundskolan behöriga. Det är den högsta andelen i hela Värmlands län. 27 / 29& -ärartäthet #torfors kommun klarar sig förhållande&is bra när vi jämför lärartäthet med andra kommuner. =en senaste statistiken &isar ä&en på en förbättrad ut&eckling jämfört med förra året. =et här kriteriet b$gger på antalet ele&er per lärare i grundskolan o%h förskoleklass, samt inskri&na barn per årsarbete i förskolan o%h fritidshem. > #torfors går det ,6 ele&er per lärare i grundskolan. =et kan jämföras med 7ilipstad som har det lägsta antalet i hela Värmlands län ; ,4 ele&er per lärare<. 51 / 29& .riska lärare #torfors kommun är medelrankad när vi jämför friska lärare med andra kommuner. =en senaste statistiken &isar ä&en på en förbättrad ut&eckling jämfört med förra året. =et här kriteriet b$gger på hur många dagars sjukfrånvaro lärarna i kommunen hade i snitt under en spe%iDk period. > #torfors &ar 3,2 pro%ent a& Lärarförbundets medlemmar sjukskri&na under den här perioden. =et kan jämföras med *unkfors som lägst sjuktal i hela 99 / 29& -ärmlands län (2,3 pro%ents frånvaro<. -ärarlöner #torfors kommun klarar sig &äldigt bra när vi jämför lärarlöner med andra kommuner. =et här kriteriet b$gger på ni&ån på lärarlönerna i relation till den generella löneni&ån i kommunen. 27 / 29& /ommunen som huvudman #torfors kommun klarar sig förhållande&is bra när vi jämför kommunen som huvudman med andra kommuner. =äremot visar den senaste statistiken på en försämrad ut&eckling jämfört med förra året. =et här kriteriet b$gger på en enkät till Lärarförbundets a&delningar om hur samarbetet med kommunen fungerar. 81 / 29& Andel barn i förskola #torfors kommun rankas &äldigt lågt när &i jämför andel barn i förskola med andra kommuner. =en senaste statistiken &isar ä&en på en försämrad ut&eckling jämfört med förra året. =et här kriteriet b$gger på hur stor andel a& 1,6,åriga barn i kommunen som är inskri&na på förskola. > #torfors går 2" pro%ent a& barnen mellan ett o%h fem år i förskola. Det kan jämföras med *unkfors som har den högsta andelen i -ärmlands län ("!! pro%ent<. "60 / 29& Meritvärde årskurs % #torfors kommun klarar sig &äldigt bra när vi jämför merit&ärde årskurs med andra kommuner. =et här kriteriet b$gger på ele&ernas genomsnittliga merit&ärde justerat för so%ioekonomiska förutsättningar. 1 / 2%& Andel godkända elever #torfors kommun klarar sig &äldigt bra när vi jämför andel godkända ele&er med andra kommuner. =et här kriteriet b$gger på hur stor andel ele&er i årskurs som får godkänt i alla ämnen. 1 / 2%& .ullföl2d gymnasie- utbildning #torfors kommun rankas förhållande&is lågt när &i jämför fullföljd g$mnasieutbildning med andra kommuner. =et här kriteriet b$gger på hur stor andel a& ele&erna som klarar gymnasiet på tre år. > #torfors tog 62 pro%ent a& ele&erna g$mnasiee9amen inom tre år. =et kan jämföras med Hammarö som har den högsta andelen i -ärmlands län (2" pro%ent<. "04 / 29& 0lla kommuner brottas med bristen på lärare och svåra ekonomiska prognoser. Vi kräver ett statligt huvudansvar för likvärdighet, resurser och kvalitet. Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet Om rankingen Om Bästa skolkommun Lärarförbundet utser S&eriges bästa skolkommun för att sätta fokus på kommunernas viktiga roll som skolans huvudmän. Andersökningen är den största i sitt slag. +ill grund för rankningen ligger tio kriterier som vi bedömer som &iktiga för att mäta skolans arbetsförutsättningar o%h resultat. 7rån 2!" kan kommunen både jämföra sig med andra kommuner men också följa sin egen ut&e%kling oberoende a& hur det går för andra kommuner. Läs mer på Lärarförbundets webb. Kontaktuppgifter Cm du har frågor om rapporten kan du ringa Lärarförbundets pressekreterare på 02(B3B( '(!2 eller mejla pressFlararforbundet.se. =u kan ä&en kontakt din lokala Lärarförbundet,a&delning på https:00EEE.lararforbundet.se/storfors Rapporter för samtliga kommmuner i länet @r&ika ("24/2 !< #äf1e (2/2 !< Eda ; !02 !< +orsb$ (" /2 !< Filipstad (""2/2 !< Årjäng ;'202 !< 7orshaga (" 302 !< 8rums (26602 !< 5agfors ("!'/2 !< 5ammarö ;2202 !< .arlstad (6 02 !< .il (" 202 !< .ristinehamn (223/2 !< *unkfors (2"/2 !< #unne ;"6"02 !< .
Load more

Recommended publications
  • The Environmental and Rural Development Plan for Sweden
    0LQLVWU\RI$JULFXOWXUH)RRGDQG )LVKHULHV 7KH(QYLURQPHQWDODQG5XUDO 'HYHORSPHQW3ODQIRU6ZHGHQ ¤ -XO\ ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ 7,7/(2)7+(585$/'(9(/230(173/$1 0(0%(567$7($1'$'0,1,675$7,9(5(*,21 *(2*5$3+,&$/',0(16,2162)7+(3/$1 GEOGRAPHICAL AREA COVERED BY THE PLAN...............................................................................7 REGIONS CLASSIFIED AS OBJECTIVES 1 AND 2 UNDER SWEDEN’S REVISED PROPOSAL ...................7 3/$11,1*$77+(5(/(9$17*(2*5$3+,&$//(9(/ 48$17,),(''(6&5,37,212)7+(&855(176,78$7,21 DESCRIPTION OF THE CURRENT SITUATION...................................................................................10 (FRQRPLFDQGVRFLDOGHYHORSPHQWRIWKHFRXQWU\VLGH The Swedish countryside.................................................................................................................... 10 The agricultural sector........................................................................................................................ 18 The processing industry...................................................................................................................... 37 7KHHQYLURQPHQWDOVLWXDWLRQLQWKHFRXQWU\VLGH Agriculture ......................................................................................................................................... 41 Forestry............................................................................................................................................... 57 6XPPDU\RIVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHVWKHGHYHORSPHQWSRWHQWLDORIDQG WKUHDWVWRWKHFRXQWU\VLGH EFFECTS OF CURRENT
    [Show full text]
  • INNOVATION SYSTEMS and HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006
    INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Professor Gerd Lindgren Karlstad University OECD-conference October 2006 INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES A joint study by the universities in Karlstad and Stockholm and regional stakeholders in Värmland. INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 VÄRMLAND • Size: 19 371 km2 • Population: 273 500 • County town: Karlstad, 80.000 inhabitants • 17 Municipalities INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 LOCATION & COMMUNICATION • 3 Airports • Alongside the Norwegian border • Vänern (one of Europe’s biggest lakes) with ports • Railway, three hours by train or car to: Stockholm (300 km) Gothenburg (250 km) Oslo (200 km) • Developed broadband throughout the region INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 VÄRMLAND PAPER AND PULP - Unique concentration of international forest industries - Packaging - 12 000 employees STEEL AND ENGINEERING - Significant export industry - 11 000 employees - E.g. tool steel, buses and propellers FOOD TOURISM -22 500 M Euro in turnover every year INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 VÄRMLAND THE PUBLIC SECTOR SCHOOLING SMALL AND MEDIUM
    [Show full text]
  • The Place Marketing Concept of Rural Towns in Northern Sweden: What Is the Unique Selling Point?
    A Service of Leibniz-Informationszentrum econstor Wirtschaft Leibniz Information Centre Make Your Publications Visible. zbw for Economics Kompaniets, Olga; Rauhut, Daniel Conference Paper The Place Marketing Concept of Rural Towns in Northern Sweden: What is the Unique Selling Point? 53rd Congress of the European Regional Science Association: "Regional Integration: Europe, the Mediterranean and the World Economy", 27-31 August 2013, Palermo, Italy Provided in Cooperation with: European Regional Science Association (ERSA) Suggested Citation: Kompaniets, Olga; Rauhut, Daniel (2013) : The Place Marketing Concept of Rural Towns in Northern Sweden: What is the Unique Selling Point?, 53rd Congress of the European Regional Science Association: "Regional Integration: Europe, the Mediterranean and the World Economy", 27-31 August 2013, Palermo, Italy, European Regional Science Association (ERSA), Louvain-la-Neuve This Version is available at: http://hdl.handle.net/10419/123866 Standard-Nutzungsbedingungen: Terms of use: Die Dokumente auf EconStor dürfen zu eigenen wissenschaftlichen Documents in EconStor may be saved and copied for your Zwecken und zum Privatgebrauch gespeichert und kopiert werden. personal and scholarly purposes. Sie dürfen die Dokumente nicht für öffentliche oder kommerzielle You are not to copy documents for public or commercial Zwecke vervielfältigen, öffentlich ausstellen, öffentlich zugänglich purposes, to exhibit the documents publicly, to make them machen, vertreiben oder anderweitig nutzen. publicly available on the internet, or to distribute or otherwise use the documents in public. Sofern die Verfasser die Dokumente unter Open-Content-Lizenzen (insbesondere CC-Lizenzen) zur Verfügung gestellt haben sollten, If the documents have been made available under an Open gelten abweichend von diesen Nutzungsbedingungen die in der dort Content Licence (especially Creative Commons Licences), you genannten Lizenz gewährten Nutzungsrechte.
    [Show full text]
  • Developing Rural Public Transport in Värmland(Link Is External)
    Developing rural public transport in Värmland Mattias Landin 2020-10-01 Urban Mobility Days 2020 Värmland in Europe Urban Mobility Days 2020 About Värmland • 281 482 inhabitants • 17,6 inh/km² • Torsby o 62 inh./km² in Karlstad municipality • Hagfors Charlottenberg o 3 inh./km² in Torsby municipality • Sunne • • Munkfors Filipstad • Arvika • • ≈ 50 % lives in and around Karlstad Töcksfors • Forshaga Storfors Kil • • • • Årjäng Karlstad• • 40 % lives in low density areas Grums • Skoghall • Kristinehamn • o 10 % lives in villages upp to 1000 residents • Säffle o 30% lives in villages in less than 200 residents Urban Mobility Days 2020 All stops 251 825 people live within 1500m to busstop or trainstation 89,4 % av total population 2018. Urban Mobility Days 2020 Stops with acceptable service 214 131 people live within 1500m to busstop or trainstation with acceptable service (1 departure/hour or more) 76,1 % total population 2018 Urban Mobility Days 2020 Today • Improve high capacity public transport between the cities • Low capacity public transport that feed residents to transferpoints in these lanes • Car parks at these transferpoints Urban Mobility Days 2020 Tomorrow • High capacity public transport between the cities • Public transport on demand outside these lanes • All of Värmland has acces to public transport on demand, exept if you live near these lanes. • Car-pooling • Partnerships with private operators Urban Mobility Days 2020 Case 1: Paving the road for the future (Närtrafik) • Enables you to travel to the nearest town or transferpoint
    [Show full text]
  • Prosperity and Growth Strategy Karlstad Region Strategy Proposals
    Prosperity and Growth Strategy Karlstad Region Strategy Proposals TENTacle WP 4.1 Version: Final 10/06/2018 1 Content Summary 1 Introduction 2 Project Goal 3 Basic Report Conclusions and Scenarios 3.1 Growth 3.2 Politics 3.3 Industry Sector 3.4 Culture Sector 3.5 University Sector 3.6 Public Sector 3.7 Transport Sector 3.8 Employment 3.9 Population 4 Population Goal 5 Vision Karlstad 2040 5.1 Vision 5.2 Conditions 5.3 Driving Forces 5.4 The Honeycomb 6 Suggested Strategic Activities 6.1 Democracy and Politics 6.2 Innovation and Entrepreneurship 6.3 Research and Education 6.4 Asylum Immigrants Involvement 7 Railway System Demands 8 Impacts on Growth 9 Implementation References 2 Summary Värmland's share of the Swedish population is declining since 1860, when it peaked. Over the past 40 years, Karlstad´s share is unchanged. The increase in figures depends to more than 50% of influx from the other 15 municipalities in Värmland. Almost 50% are retired. When it comes to regional GDP, Värmland was number 13 of 24 counties in 1860. Today, the position is 22. Nor- dregio's Regional Potential Index expresses the economic prospects of regions. Värmland is ranked 58 of 74 Nordic regions. In Sweden, only Gävleborg region has a lower position. In global terms, regarding the effects of the digital revolution on future employment, we can expect a decline in man- ufacturing, retail trade and transport on roads. At the same time, we see a very strong increase of the employment in the information technology sector and other high-tech industries.
    [Show full text]
  • Zoner Och Pendlarområden
    Priser Enkelbiljetter Alla priser är angivna i kronor. Zoner och pendlarområden Vuxen Ungdom Skolungdom Duo familj* Tätort/Närresa 27/23 25/20 17/15 51/43 Sifferzoner – enkelbiljetter 1 zon 52/46 46/42 31/28 98/87 3001 Karlstad kommun, södra 3021 Hammarö kommun och 2 zoner 77/70 72/65 46/42 147/132 3002 Karlstad kommun, norra Karlstads tätort (inklusive 3 zoner 134/121 124/111 82/74 254/229 inklusive Molkom Skattkärr och Vallargärdet) MALUNG 3003 Kristinehamns kommun 3031 Kristinehamns tätort 4 zoner 180/162 160/144 108/97 342/308 5027 3004 Forshaga kommun 3061 Torsby tätort Biljettpriser betalda med fullpris/mobilbiljett och reskassa. *Duo/familj: För flera som reser tillsammans. Gäller för max fem personer. Två personer från 20 år 3005 Kils kommun 3071 Säffle tätort VÄRNÄS och upp till tre personer 0 – 19 år eller en person från 20 år och upp till fyra personer 0 - 19 år. 3006 Grums kommun 3091 Arvika tätort Zon 61 16 3007 Säffle kommun 9451 Hällefors Alla priser är angivna i kronor. Priser Periodladdningar 3008 Årjängs kommun 9501 Karlskoga Vuxen 14 dagar 30 dagar Årskort TORSBY 3009 Arvika kommun 9851 Degerfors Arvika, Kristinehamn, Säffle och Torsby tätorter 435 719 7 190 14 3010 Eda kommun 3044 Gullspång HAGFORS Hammarö-Karlstads tätort 435 719 7 190 3011 Storfors kommun 3045 Gustavsfors* Ett pendlarområde (en färg) 799 1 339 13 390 15 3012 Filipstads kommun 3046 Bengtsfors* CHARLOTTENBERG SUNNE Två pendlarområden (två färger) 939 1 549 15 490 MUNKFORS 12 3013 Munkfors kommun 3350 Karlstadsbuss 10 13 Länsladdning (tre eller fler färger) 1 029 1 699 16 990 Zon 91 HÄLLEFORS 3014 Hagfors kommun 5027 Malung FILIPSTAD 9451 3015 Sunne kommun ARVIKA 4 2 Ungdom 20–25 år 14 dagar 30 dagar Årskort DEJE MOLKOM 3016 Torsby kommun TÖCKSFORS 5 Arvika, Kristinehamn, Säffle och Torsby tätorter 299 499 4 990 9 KIL 8 FORSHAGA STORFORS *Går inte att köpa Värmlandstrafiks enkelbiljett hit.
    [Show full text]
  • Self-Evaluation of the Värmland Region, Sweden
    Supporting the Contribution of Higher Education Institutions to Regional Development Self-evaluation of the Värmland region, Sweden 18th of January 2006 TietoEnator VINNOVA Karlstad University County Administrative Board of Värmland Region Värmland Ministry of Education and Culture Metso Paper Municipality of Karlstad Supporting the Contribution of Higher Education Institutions to regional Development Self-evaluation of the Värmland Region, Sweden Supporting the Contribution of Higher Education Institutions to Regional Development Content FIGURES…………………………………………………………………………………………….4 TABLES…………………….……………………………………………………………………….4 DIAGRAMS………………………………………………………………………………………….5 ACRONYMES.……………………………………………………………………………………….5 AGENCIES ETC .…………………………………………………………………………………….6 APPENDICIES..……………………………………………………………………………………...6 SUMMARY………………………………………………………………………………………….7 0INTRODUCTION............................................................................................................................ 12 0.1 The OECD Project......................................................................................... 12 0.2 The Värmland Region and its relation with Norway....................................... 12 0.3 Karlstad University........................................................................................ 12 0.4 The history of Karlstad University ................................................................. 13 0.5 Vision 2015 ................................................................................................... 13
    [Show full text]
  • Final Report
    TOWN Small and medium sized towns in their functional territorial context Applied Research 2013/1/23 Case Study Report | Sweden Version 15th May, 2014 ESPON 2013 1 This report presents the interim results of an Applied Research Project conducted within the framework of the ESPON 2013 Programme, partly financed by the European Regional Development Fund. The partnership behind the ESPON Programme consists of the EU Commission and the Member States of the EU27, plus Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. Each partner is represented in the ESPON Monitoring Committee. This report does not necessarily reflect the opinion of the members of the Monitoring Committee. Information on the ESPON Programme and projects can be found on www.espon.eu The web site provides the possibility to download and examine the most recent documents produced by finalised and ongoing ESPON projects. This basic report exists only in an electronic version. © ESPON & University of Leuven, 2013. Printing, reproduction or quotation is authorised provided the source is acknowledged and a copy is forwarded to the ESPON Coordination Unit in Luxembourg. ESPON 2013 2 List of authors Mats Johansson (editor, text, data processing) Jan Haas (text, data processing, map-making) Elisabetta Troglio (map-making) Rosa Gumà Altés (data processing) Christian Lundh (interviews) ESPON 2013 3 Table of Contents 1. NATIONAL CONTEXT ........................................................................... 8 1.1 National/regional definitions of SMSTs .......................................... 14 1.2 SMSTs in national/regional settlement system: a literature overview .................................................................................................. 24 1.3 Territorial organization of local government system ...................... 25 2. TERRITORIAL INDENTIFICATION OF SMSTS .................................. 30 2.1 Validation of the identification of SMSTS based on morphological/geomatic approach ..........................................................
    [Show full text]
  • Brandförsvarets Framväxt I Storfors Sedan 1809
    Klubben har samlat notiser och skrivet små artiklar om ett urval av bränder och brandskydd i Storfors. Här är utdrag från vår hemsida (www.brandhistoriska.org). Först några artiklar och sedan ett antal daterade händelser. Brandförsvarets framväxt i Storfors sedan 1809 Hertig Karl av Värmland, senare Karl IX (kung 1604-1611) uppmuntrade bergshante- ringen. 1588 köpte han frälsegården Fors och anlade ett hammarbruk vid Storforsen. Som på andra platser växte ett samhälle upp kring bruket som senare blev Storfors Bruk. Bruket skötte det mesta inklusive brandsläckning. 1907 inleddes ett nära samarbete med Uddeholm AB. I historieböckerna finns beskrivning av bränder och utvecklingen av brandskyddet; 1809 brann Storfors Herrgård ner. Troligen pga. oförsiktighet med ljus på vinden. I mars 1812 finner vi att kvarnhusen vid Storfors hade brunnit hösten innan. Därför beslöts att teckna brandförsäkring på den nya kvarnen samt byggnader vid Lillfors och Nykroppa masugn. 1821 brann Lillfors hammarsmedja. Senare samma år ser vi att det med anled- ning av alla bränder i Storfors inrättades ett omfattande brandförsvar - Storfors första. 1822 skaffade bruket två stora brandsprutor med slangar och annan brandredskap. I september samma år hade brännbara ämnen inlagts i en bälg vid södra smedjan och an- tänts. En 17-årig yngling flydde på en stulen häst, infångades, förhördes, erkände och dömdes till 20 dygns vatten och bröd. Därefter blev han bortkörd från bruket. Det nya rörverket blev klart 1896 och året därpå hade man byggt det vackra Spruthuset. Olyckor och bränder fortsatte. 1912 skedde en explosion i en galvaniseringscistern vid rörverket. En arbetare omkom och en skadades. Flytande zinkmassa antände byggnaden och arbetsmetoden övergavs.
    [Show full text]
  • Social Capital and Governance in European Borderlands: a Comparative Study of Euroregions As Policy Actors
    Social Capital and Governance in European Borderlands: A comparative study of Euroregions as policy actors By Sara Svensson Submitted to Central European University Doctoral School of Political Science, Public Policy and International Relations In partial fulfillment of the requirements for the degree of DOCTOR OF PHILOSOPHY Supervisor: Dr. Andrew Cartwright Budapest, Hungary FINAL DRAFT – Comments welcome by January 25, 2013 DECLARATION I hereby declare that this dissertation contains no materials accepted for any other degrees, in any other institutions. The dissertation contains no materials previously written and/or published by any other person, except where appropriate acknowledgement is made in the form of bibliographical reference. Sara Svensson January 31, 2012 2 ABSTRACT The dissertation contributes to the literature on multi-level governance in Europe and the literature on borderlands by investigating the mechanisms of local cross-border policy making. It focuses on motivation, participation and interaction patterns of one type of actors, the local governments that constitute the backbone of much institutionalized cross-border cooperation in Europe. As local governments, especially small ones, have frequently been neglected by researchers tending to focus on actors representing regional bodies or major towns, I argue that more attention to their attitudes and behavior can enhance our understanding of variance in function and performance of the type of institutions often referred to as Euroregions. The dissertation uses the concept of social capital (as understood by Coleman, 1990) and addresses two specific questions: (1) Why and how do local governments participate in cross-border cooperation institutions (Euroregions) and how do they interact? (2) Can motivation, participation and interaction patterns form social capital that influences how the Euroregions function and perform? The dissertation relies on an extensive dataset consisting of more than 200 interviews.
    [Show full text]
  • Sjögläntan Ett Nybyggt Särskilt Boende
    Välkommen till Storfors kommun! Welcome to Storfors! STORFORS VÄRMLAND STORFORS Välkommen! Välkommen till Storfors, den lilla värmländska kommunen där närhet och trygghet är centrala begrepp. Vi hoppas att du ska trivas här, hitta dina egna pärlor och naturligtvis upptäcka allt som kommunen och området kan erbjuda. Storfors kommun har ett stra- ! geshyttan, Bjurtjärn, Kungsskogen och Lungsund tegiskt läge i Östra Värm- har aktiva hembygdsföreningar. Ortens kyrkor har land med både Stockholm, också ett fint utbud när det gäller aktiviteter för Oslo och Göteborg inom en både barn, ungdomar och äldre. radie av 25 mil. För den som Biografen i Kulturhuset är nyrenoverad och er- behöver pendla till jobb finns bjuder nytt ljud, 4K-bild och hela 215 platser i en flera mindre städer inom 25 till stor salong. 60 minuters avstånd. Att Värmlands största ö delvis ligger i Stor- 2018 antogs Vision 2030 som fors är inte förvånande. Här är det ofta nära till n Arbetet med att ta vattnet och Bergslagskanalen slingrar sig som ett tagits fram i samverkan mellan fö- fram Storfors Vision retagare, invånare, politiker, skol- 2030 pågick under blått band genom kommunen. Den är inte någon elever och kommunala tjänste- ett års tid innan den egentlig kanal utan ett helt sjösystem på 65 kilo- män. I visionen slås fast att Stor- fastställdes i slutet meter där mindre älvar, sjöar, kanaler och slussar fors ska kännetecknas av gemen- av 2017. förbinder Storfors med Karlskoga och Filipstad I visionen förklaras vattenvägen. skap, närhet, trygghet och stolthet. vad begreppen Det är ingen slump att Storfors gemenskap, Här fraktades järnet på 1800-talet och här finns devis ”Stortrivs i Storfors” hälsar in- närhet, trygghet det idag alla möjligheter till ett aktivt friluftsliv vånarna välkomna hem vid infarterna.
    [Show full text]
  • Pa-Tal-Om-Kvinnor-Man-Jamstalldhet
    Värmlands län 2014 På tal om kvinnor och män Innehåll Befolkning ............................................................. 4 Förord Hälsa ................................................................... 11 Regeringens mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utbildning ............................................................ 17 Barn och familj .................................................... 25 När både kvinnors och mäns resurser tas tillvara ger det bättre förutsättningar för ökad tillväxt och ett gott liv för alla. Förvärvsarbete ..................................................... 32 Inkomst ............................................................... 49 Jämställdhet är en viktig fråga för Värmlands framtid. Att integrera jämställdhet i arbetet med hållbar utveckling är en Kriminalitet .......................................................... 54 framgångsfaktor i det regionala arbetet. Vi vill att Värmland Makt och inflytande ............................................. 60 ska vara ett attraktivt län att bo och verka i. För att lyckas med det behöver vi alla hjälpas åt, kommuner, företag, myndigheter, organisationer och enskilda. Vi måste ta ett samlat grepp för ett jämställt Värmland, det rör oss alla. Producerad av SCB, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland Den regionala jämställdhetsstatistiken är ett verktyg som ger Kontaktpersoner: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson och viktiga basfakta och information om hur det faktiskt ser ut
    [Show full text]