Pa-Tal-Om-Kvinnor-Man-Jamstalldhet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Värmlands län 2014 På tal om kvinnor och män Innehåll Befolkning ............................................................. 4 Förord Hälsa ................................................................... 11 Regeringens mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utbildning ............................................................ 17 Barn och familj .................................................... 25 När både kvinnors och mäns resurser tas tillvara ger det bättre förutsättningar för ökad tillväxt och ett gott liv för alla. Förvärvsarbete ..................................................... 32 Inkomst ............................................................... 49 Jämställdhet är en viktig fråga för Värmlands framtid. Att integrera jämställdhet i arbetet med hållbar utveckling är en Kriminalitet .......................................................... 54 framgångsfaktor i det regionala arbetet. Vi vill att Värmland Makt och inflytande ............................................. 60 ska vara ett attraktivt län att bo och verka i. För att lyckas med det behöver vi alla hjälpas åt, kommuner, företag, myndigheter, organisationer och enskilda. Vi måste ta ett samlat grepp för ett jämställt Värmland, det rör oss alla. Producerad av SCB, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland Den regionala jämställdhetsstatistiken är ett verktyg som ger Kontaktpersoner: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson och viktiga basfakta och information om hur det faktiskt ser ut analytiker Bo-Josef Eriksson inom olika samhällsområden, när vi delar upp statistiken på E-post: [email protected]; [email protected] kvinnor och män i Värmland. Det är vår förhoppning att vi härigenom sprider kunskap som leder till åtgärder för ett mer Layout: Ateljén, SCB Jämställt Värmland. Omslagsfoto: Mostphotos © Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland Länsstyrelsen Värmland Region Värmland Printed in Sweden 2014 Kenneth Johansson Tomas Riste Landshövding Regionråd 1 Nationella jämställdhetspolitiska mål Jämställdhet Regering och riksdag har bestämt att målet är att kvinnor och Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. och möjligheter att: Det innebär: • ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende • En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män • vårda hem och barn ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhälls • delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället medborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. • Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare be arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. grepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och • En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgs arbetet grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbe värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. tet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet kroppslig integritet. Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, Om Länsstyrelsens och Region arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn Värmlands uppdrag och roller könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive Länsstyrelsen verkar för att de nationella jämställdhetspoli män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning tiska målen får genomslag i länet. Vi integrerar jämställdhets är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att perspektivet i vår verksamhet och samverkar med regionala både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värde aktörer i arbetet för ett jämställt Värmland. Vi har tagit fram ringar tas tillvara – den kvalitativa jämställdheten. en jämställdhetsstrategi för länet som gäller 2014–2016. Region Värmland har på uppdrag av regeringen utarbetat en regional handlingsplan med syfte att skapa en ökad strategisk och långsiktig planering av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet i Värmland. 2 3 Befolkning Befolkning Befolkningen efter kommun 31 dec 2013 Befolkningen efter ålder 31 dec 2013 Antal Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Hammarö Arvika 12 965 12 852 25 817 Kil Eda 4 092 4 334 8 426 Forshaga Filipstad 5 194 5 369 10 563 Årjäng Forshaga 5 611 5 681 11 292 Säffle Grums 4 414 4 511 8 925 Sunne Hagfors 5 909 6 162 12 071 Storfors Hammarö 7 558 7 578 15 136 Eda Karlstad 44 594 43 192 87 786 Grums Kil 5 903 5 907 11 810 Karlstad Kristinehamn 12 020 11 929 23 949 Kristinehamn Munkfors 1 814 1 842 3 656 Filipstad Arvika Storfors 1 994 2 137 4 131 Torsby Sunne 6 449 6 562 13 011 Munkfors Säffle 7 603 7 673 15 276 Hagfors Torsby 5 933 6 080 12 013 0–19 år 20–64 år 65– år 0–19 år 20–64 år 65– år Årjäng 4 859 5 094 9 953 Länet Länet 136 912 136 903 273 815 Riket Riket 4 830 507 4 814 357 9 644 864 0 20 40 60 80 100 % 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Källa: SCB, Befolkningsstatistik I tre av länets 16 kommuner bor det fler kvinnor än män. Andelen äldre är högre bland kvinnor än bland män i I Karlstad är kvinnodominansen störst medan alla kommuner. I åldersgruppen 20–64 år är andelen mansdominansen är störst i Hagfors. män högre än andelen kvinnor i samtliga kommuner. I åldersgruppen 0–19 år är andelen män högre än andelen kvinnor i alla kommuner utom i Eda där andelen är lika stor. 4 5 Befolkning Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2013 Befolkningen efter nationell bakgrund 2013 Könsfördelning (%) Antal Procentuell fördelning i tätort utanför tätort Länet Länet Riket Kv M Kv M Kvinnor Män Kv M Kv M Hammarö 90 89 10 11 Inrikes födda 121 832 122 916 89 90 84 84 Karlstad 90 89 10 11 varav Kristinehamn 83 81 17 19 två inrikes Forshaga 82 81 18 19 födda föräldrar 110 262 110 686 81 81 72 72 Munkfors 82 80 18 20 en inrikes och en Filipstad 82 79 18 21 utrikes född förälder 8 825 9 295 6 7 7 7 Kil 74 72 26 28 två utrikes födda föräldrar 2 745 2 935 2 2 5 5 Grums 72 72 28 28 Säffle 67 63 33 37 Utrikes födda 15 080 13 987 11 10 16 16 Hagfors 66 63 34 37 varav Arvika 66 62 34 38 bosättningstid i Sverige Storfors 62 59 38 41 0–4 år 3 253 3 727 2 3 3 4 Eda 54 51 46 49 5– år 11 286 9 936 8 7 13 12 Sunne 50 46 50 54 uppgift saknas 541 324 0 0 0 0 Torsby utanför 49 45 51 55 Totalt 136 912 136 903 100 100 100 100 Årjäng i tätort tätort 47 45 53 55 0 20 40 60 80 100 Utrikes födda 15 080 13 987 100 100 100 100 Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning Norden 5 135 4 230 34 30 18 15 varav I alla kommuner bor det fler män än kvinnor utanför Danmark 262 387 2 3 3 3 tätorterna. 75 procent av länets befolkning bor i tätorter. Finland 1 316 980 9 7 12 9 Högst andel tätortsbor har Hammarö och Karlstad. Island 33 37 0 0 0 0 Norge 3 524 2 826 23 20 3 3 EU utom Norden 2 710 2 722 18 19 19 20 Utanför EU och Norden 7 235 7 035 48 50 62 65 Definition gällande tätort se http://www.scb.se/MI0810. Källa: SCB, Befolkningsstatistik SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2010. 6 7 Befolkning Befolkning Utrikes födda 31 dec 2013 In- och utflyttningar 2013 Antal Eda Inflyttade Utflyttade Flyttnings- Årjäng överskott Storfors Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Filipstad Arvika 460 528 450 473 10 55 Torsby Eda 198 241 237 267 -39 -26 Arvika Filipstad 335 380 311 307 24 73 Kristinehamn Forshaga 314 333 314 315 0 18 Karlstad Grums 221 245 240 224 -19 21 Hagfors Hagfors 357 439 365 417 -8 22 Säffle Hammarö 424 401 383 401 41 0 Grums Karlstad 2 759 2 693 2 348 2 444 411 249 Kil 302 300 302 283 0 17 Munkfors Kristinehamn 624 627 456 499 168 128 Forshaga Munkfors 108 110 84 88 24 22 Sunne Kv Storfors 147 162 145 174 2 -12 Kil M Sunne 313 251 310 261 3 -10 Hammarö Säffle 345 331 296 338 49 -7 Länet Torsby 200 209 257 235 -57 -26 Riket Årjäng 238 271 215 170 23 101 0 5 10 15 20 25 30 Länet 4 182 4 338 3 550 3 713 632 625 % Källa: SCB, Befolkningsstatistik Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet som helhet har ett positivt flyttningsöverskott, både för kvinnor och män. Störst flyttningsöverskott har I alla länets kommuner finns en något högre andel ut Karlstad. rikes födda kvinnor än män utom i Munkfors. Länet har en lägre andel utrikes födda jämfört med riket. 8 9 Befolkning Hälsa Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2013 Ohälsotalet 2000–2013 Antal inflyttningar – utflyttningar Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år Inom länet Till/från länet Till/från 2000 2006 2013 utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 64 46 80 50 49 31 Arvika 20 80 -40 -54 30 29 Eda 64 41 75 48 52 37 Eda -53 -54 -4 -12 18 40 Filipstad 74 54 86 61 51 37 Filipstad -50 -46 -93 -43 167 162 Forshaga 57 38 78 45 44 24 Forshaga 2 12 -29 -6 27 12 Grums 59 39 79 49 52 30 Grums -37 13 -10 -14 28 22 Hagfors 64 46 78 49 50 32 Hagfors -113 -127 -85 -81 190 230 Hammarö 47 32 54 31 29 17 Hammarö 43 27 -6 -24 4 -3 Karlstad 44 28 51 31 28 19 Karlstad 271 124 35 19 105 106 Kil 47 35 64 43 37 26 Kil -17 13 8 6 9 -2 Kristinehamn 56 36 73 44 44 27 Kristinehamn 67 89 6 -53 95 92 Munkfors 63 40 74 49 47 29 Munkfors 12 11 -2 -6 14 17 Storfors 73 41 81 47 45 33 Storfors -27 -47 -16 -24 45 59 Sunne 53 40 64 45 34 26 Sunne -22 -19 20 -1 5 10 Säffle 52 38 70 44 47 29 Säffle -2 -25 -41 -67 92 85 Torsby 57 44 69 50 37 32 Torsby -72 -41 6 -8 9 23 Årjäng 48 34 60 43 35 29 Årjäng -22 -10 -10 17 55 94 Länet 53 37 65 41 38 25 Länet totalt .