RHK F Kansi 01 YVA Ruotsi K
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
RHK_F_kansi_01_YVA_ruotsi_konv.indd 1 29.3.2005 12:29:27 FRAMLÄGGANDE TILL PÅSEENDE OCH KONTAKTUPPGIFTER MKB-programmet finns till påseende på följande platser: Seinäjoki stad Nykarleby stad Kannus stad Ruukki kommun Kirkkokatu 6 Topeliusesplanaden 7 PB 42 Siikasavontie 1 A PB 215 PB 29 69101 KANNUS PB 18 60101 SEINÄJOKI 66901 NYKARLEBY 92401 RUUKKI Kannus Seinäjoki stad Pedersöre kommun stadsbibliotek Ruukki, huvudbiblioteket Huvudbiblioteket Skrufvilagatan 2 Valtakatu 27 Koulutie 3 Koulukatu 21 PB 1 69100 KANNUS 92400 RUUKKI 60100 SEINÄJOKI 68910 BENNÄS Sievi kommun Limingo kommun Nurmo kommun Kronoby kommun Haikolantie 16 Kauppakatu 4 Keskustie 7 Säbråvägen 2 85410 SIEVI PB 40 PB 14 PB 22 91901 LIMINGO 60551 NURMO 68501 KRONOBY Sievi kommunbibliotek Haikolantie 19 Limingo kommunbibliotek Lappo stad Karleby stad 85410 SIEVI Tupoksentie 10 Valtuustontie 8 Salutorget 8-16 91900 LIMINGO 62100 LAPPO PB 43 Ylivieska stad 67101 KARLEBY Kyöstintie 4 Kempele kommun Lappo stad PB 70 Asemantie 1 Huvudbiblioeket Karleby stad 84101 YLIVIESKA PB 12 Kustaa Tiituntie 1 Huvudbiblioteket 90441 KEMPELE 62100 LAPPO Storgatan 3 Oulainen 67100 KARLEBY PB 22 Kempele kommunbibliotek Kauhava stad 86301 OULAINEN Zeppelinintie 1 Kirkkotie 10 Kelviå kommun 90450 KEMPELE 62200 KAUHAVA Ullavantie 39 Oulainen 68300 KELVIÅ stadsbiblioteket Uleåborgs stad Kauhava Sahakatu 2 Kirkkokatu 2 A stadsbibliotek Kelviå kommunbibliotek 86300 OULAINEN PB 1 Kauppatie 88 Ullavantie 46 90015 ULEÅBORG 62200 KAUHAVA 68300 Kelviå Vihanti kommun Kirkkotie 2 Uleåborgs stad Alahärmä kommun Lochteå kommun 86400 VIHANTI Huvudbiblioteket Härmäntie 18 Lokaniituntie 1 Kaarlenväylä 3, PB 15 62300 HÄRMÄ PB 21 90015 OULUN KAUPUNKI 68231 LOCHTEÅ Åsikter om miljökonsekvensbedömningsprogrammet skall skickas till Västra Finlands miljöcentral inom den tid som anges i kungörelsen om bedömningsförfarandet. KONTAKTMYNDIGHET MKB-KOORDINATOR Planeringsavsnittet Eskola (Kannus)- Vihanti: Västra Finlands miljöcentral Sito-yhtiöt Skolgatan 19 Tiina Kähö Sito-yhtiöt PB 262, 65101 Vasa Rådarevägen14 Tiina Kähö Utvecklingschef Riitta Kankaanpää- 02130 Esbo Rådarevägen 14 Waltermann Tfn 040 591 3847 02130 Esbo Tfn (06) 367 5206 förnamn.slä[email protected] Tfn 040 591 3847 förnamn.slä[email protected] förnamn.slä[email protected] TILLÄGGSUPPGIFTER: PROJEKTANSVARIG Planeringsavsnittet Vihanti-Uleåborg: Banförvaltningscentralen Planeringsavsnittet Seinäjoki-Eskola Brunnsgatan 6 (Kannus): Ramboll Finland Oy PB 185, 00101 Helsingfórs Jari Mannila Harri Yli-Villamo WSP LT-konsultit OY Biskopsbackavägen 5 Tfn (09) 5840 5040 Veli-Markku Uski 02240 Esbo förnamn.slä[email protected] Heikasvägen 7 Tfn 020 755 6459 Susanna Koivujärvi 00210 Helsingfors förnamn.slä[email protected] Tfn (09) 5840 5015 Tfn (09) 6158 1309 [email protected] förnamn.slä[email protected] HÖJNING AV BANSTANDARDEN AVSNITTET SEINÄJOKI-ULEÅBORG Förfarande vid miljökonsekvensbedömning MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSPROGRAM Banförvaltningscentralen 2005 Monikko Oy Esbo 2005 Baskartor: © Lantmäteriverket, tillstånd nr 260 / MYY / 05 © Genimap Oy, tillstånd © Genimap Oy, Tillstånd L5741 / 04 Banförvaltningscentralen PB 185 Brunnsgatan 6 00101 HELSINGFORS tfn 09 – 58405111 ORDLISTA Utvecklingsinvestering En åtgärd med vilken banans kapacitet förbättras. Åtgärden kan exempelvis vara att avlägsna plankorsningar, att bygga mötesspår, anlägga tågkontrollsystem, bygga trafikplatser eller buller- skydd vid banan. Ersättningsinvestering En investering med vilken banans trafikduglighet, konstruktionsskick och värde bevaras. En ty- pisk ersättningsinvestering är att utföra en grundförbättring, där banans konstruktion förnyas eller förbättras. Trafikplats En plats som har anvisats för att trygga tågtrafiken eller för kundbetjäning. Trafikplatsen kan vara en bangård (person- och godsbangård), annan hållplats för persontrafik, spårbytesplats, linjeväxel eller en kombination av dessa. Banans barriäreffekt En spårled utgör ett hinder för trafiken som korsar banan. Barriäreffekten kan beröra såväl män- niskor som djur. Järnvägsspår Omfattar räls, sliprar, rälsens fästanordningar och rälsskarvar. Spåren indelas i huvud- och sido- spår. Banuträtning Vid uträtningarna sträcker sig banlinjen alltid utanför det nuvarande järnvägsområdet. Förutom ut- rätningar förbättras banans geometri med smärre kurvuträtningar så, att åtgärderna vidtas inom järnvägsområdet. Höjning av banstandarden En höjning av banstandarden omfattar såväl ersättningsinvesteringar som utvecklingsinvestering- ar. (Se ovan) Kontaktmyndighet Den regionala miljöcentralens representant som ansvarar för att miljökonsekvensbedömnings- programmet och miljökonsekvensbeskrivningen framläggas till påseende, begär utlåtande av oli- ka intressegrupper och slutligen ger själv utlåtande om bedömningsprogrammet och konse- kvensbeskrivningen. Kontaktmyndighetens utlåtande Kontaktmyndigheten, d.v.s. den regionala miljöcentralen, ger sitt utlåtande både om bedömnings- programmet och om konsekvensbeskrivningen. Utlåtandet som ges om programmet styr konse- kvensutredningsarbetet. Utlåtandet om beskrivningen fogas sedan till beskrivningen, när tillstånd ansöks för verksamheten. Förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) Handlingssätt vid bedömningen av konsekvenser som berör miljön. Förfarandet består av två skeden: bedömningsprogrammet (MKB-programmet) och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB- beskrivningen), och förfarandet omfattar diskussioner med myndigheterna och medborgarna. Miljökonsekvensbedömningsprogram (MKB-program) En plan över vilka konsekvenser som skall bedömas, hur och med vilken noggrannhet bedöm- ningen skall göras. Bedömningsprogrammet innehåller dessutom en beskrivning av den verk- samhet som skall bedömas och av verksamhetens alternativ samt på vilket sätt medborgarna och olika intressegrupper kan framföra sina åsikter i frågor som berör bedömningen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) En rapport där den bedömda verksamheten och dess undersökta alternativ beskrivs och där re- sultaten från de undersökta alternativen och en jämförelse av alternativen presenteras. I rappor- ten framläggs dessutom hur kontaktmyndighetens samt intressegruppernas och medborgarnas åsikter har beaktats i bedömningen. SAMMANDRAG Projektets syfte och motiveringar Järnvägen mellan Seinäjoki och Uleåborg är en del av det allmäneuropeiska bannätet TEN och riksomfattande stambana. Järnvägen öppnades för ca hundra år sedan för trafik. Avsnittet har liv- lig person- och godstrafik. Det 335 kilometer långa banavsnittet är enkelspårigt, elektrifierat och utrustat med fjärrstyrning och tågkontroll av tågen. I banans omedelbara influensområde finns det sammanlagt 20 kommuner (Seinäjoki, Nurmo, Lappo, Kauhava, Alahärmä, Nykarleby, Pedersöre, Kronoby, Karleby, Kelviå, Lochteå, Kannus, Sievi, Ylivieska, Oulainen, Vihanti, Ruukki, Limingo, Kempele och Uleåborg). Det finns 31 trafikplatser, varav 13 har kommersiell verksamhet och de återstående 18 fungerar endast som mötesplatser. Avsnittet har 105 stycken plankorsningar. Maximihastigheten på ban- avsnittet är i dag 140 km/h och tågens högsta tillåtna axeltryck 22,5 ton. Ryska godståg med 24 tons axeltryck trafikerar dock med specialtillstånd på banavsnittet. Banavsnittet har grundförbättrats på 1960- och 70-talen. Överbyggnaden har nått slutet av sin ekonomiska livslängd, vilket framgår av det stora underhållsbehovet. Kapaciteten är fullt utnyttjad, speciellt på natten. Enligt prognos kommer godstrafiken att öka kraftigt. Även antalet persontåg kommer att öka. På banavsnittet Seinäjoki-Karleby, där gods- och nattågen både söder- och norrut möts, är stockat och känsligt för störningar. Förseningar nattetid är vanliga. Banans skick motsvarar inte längre moderna krav och Banförvaltningscentralen fattade därför år 2004 ett pla- neringsbeslut om att höja banstandarden på avsnittet Seinäjoki-Uleåborg. Projektet förbättrar järnvägstrafikens konkurrenskraft och skapar samtidigt förutsättningar att utveckla markanvänd- ningen och näringsverksamheten på området mellan Seinäjoki och Uleåborg. Alternativ som undersöks I MKB granskas följande alternativ: • ALT 0+ (projektet förverkligas inte, underhåll av den befintliga banan för att upp- rätthålla dess nuvarande skick) • ALT 1 (en höjning av banstandarden, avsnittet Seinäjoki-Uleåborg som omfattar ca 68 kilometer dubbelspårig järnväg samt banuträtningar.) • ALT 2 (en höjning av banstandarden, avsnittet Seinäjoki-Uleåborg som omfattar dubbelspårig järnväg på hela avsnittet samt banuträtningar.) I alternativ 0+ granskas underhållet av den nuvarande banan för att upprätthålla dess nuvarande skick. ALT 0+ fungerar som ett jämförelsealternativ i MKB och dess huvudsakliga skillnad till al- ternativ 1 är att det inte innehåller utvecklingsinvesteringar (bl.a. uträtningar, dubbelspåriga ban- delar, förbättring av underbyggnaderna, avlägsning av plankorsningar, vilket är en förutsättning för att höja hastigheten). I alternativen 1 och 2 granskas sådana åtgärder med vilka persontrafikens hastighets på banav- snittet Seinäjoki-Uleåborg höjs till 160-200 km/h, beroende av tågtyp, och godstrafikens axeltryck höjs till 25 ton för hastigheten 100 km/h. Förfarande vid bedömning av miljökonsekvenser Bedömningsförfarandet utförs enligt lagen om förfarande vid miljökonsekvensbedömning Efter- som det finns många svenskspråkiga kommuner inom MKB:s influensområde verkställs MKB- förfarandet på två språk. Det innebär att allt material i MKB (såsom MKB-programmet och MKB- beskrivningen) publiceras på finska och svenska. Projektets internetsidor är