Kibaha Education Centre

HABARI INFORMATION OM TANZANIA 42 årg

Nr 2 2010 Tema: Kibaha Education Centre TIDNINGEN HABARI SVETAN REDAKTÖRENS SPALT utges av www.svetan.org SVENSK-TANZANISKA BOX 22003 FÖRENINGEN 104 22 STOCKHOLM SVETAN e-post: [email protected] REDAKTION e-post: [email protected] Organisationsnummer 802006-3635 Lars Asker, redaktör tel 08-38 48 55, mobil 0705 85 23 10 Friherregatan 133, 165 58 Hässelby *** Göran Berleen tel 08-583 57301, mobil 073 976 1862 STYRELSE Erik Janson tel 08-6697739 e-post: [email protected] När jag kom till Kibaha första Eva Löfgren tel 08-36 48 88, mobil 0702 11 98 68 Fredrik Gladh, ordförande gången för 15 år sedan var det Sten Löfgren tel 08-36 48 88, mobil 0708 90 59 59 tel 08-647 08 87 efter en resa som gick förbi fält, fax 08-760 50 59 Jon-Erik Rehn, vice ordförande byar och människor som arbe- tel 018-38 13 21 tar i skuggan av cashewträd. Folke Strömberg tel 08-91 73 27, mobil 0706 91 73 06 Harriet Rehn, sekreterare Idag har orten blivit en del av Årstavägen 113, 120 58 Årsta tel 018-38 13 21 den vibrerande ekonomin i och Helena Stigsson, kassör runt Dar. Kibaha Educational 070-33 513 906 Centre var ett av de första stora Lars Asker, ledamot, Habari PRISUPPGIFTER 2010 biståndsprojekten från Sverige Carin Björkén, ledamot SVETAN-medlemskap inkl HABARI 300 kr till dåvarande Tanganyika. Det Familjemedlem exkl HABARI 50 kr Sten Löfgren, suppleant, Skulptörskolan överlämnades till Tanzaniska Ungdomsmedlemskap 150 kr Nestory Begasha, suppleant staten redan 1970, och det fung- Prenumeration HABARI 250 kr erar och utvecklas än idag. Enstaka HABARI 50 kr * Idag växer debatten om bi- (äldre nummer pris efter överenskommelse) LOKALREPRESENTANTER Betala in korrekt belopp på SVETANs postgiro 35 95 50-1 stånd verkligen leder till ut- – ange på talongen vad som önskas. Gunilla och Ronny Lundberg veckling. Som ofta i skapas två Storgatan 86, 903 33 UMEÅ skarpa läger; de som vill avskaf- tel 090-12 97 92 ÄMNESOMRÅDEN i tidigare HABARI fa, ställa hårda krav och de som Olle Wallin 2/99 Ekonomi, Årsmöte, Resor 4/04 HIV / AIDS Övermorjärv 14, 952 93 Kalix gillar bistånd. Hur ska vi kunna 3/99 Presidentbesök 1/05 Resor, turism tel mob 070-2255057 nyansera och få perspektiv? I 4/99 Media, Skulptörskolan 2/05 Forskning Torbjörn Klaesson många saker har ju världen bli- 1/00 Nyerere, Barbro, Utbildning 3/05 Konst och kultur Lillmossev 49, 663 42 HAMMARÖ vit bättre, även om många fort- 2/00 Tanzaniabilden, Förlag 4/05 Demokrati och utveckling tel 054-52 23 64 farande lever i stor fattigdom. 3/00 AIDS, Utbildning, Resor 1/06 Lake Victoria, ny regering mm Rehema Prick För att mötas måste kritikerna se 4/00 Mama Barbros skola, Litteratur 2/06 Alkohol Åtorps Björkv. 7, 443 31 LERUM de positiva resultat som faktiskt tel 0302-154 13 1/01 Dar es Salaam 3/06 Kvinnors villkor uppkommit och förespråkarna 2/01 Zanzibar 4/06 Utbildning TANDALA c/o Bo Sahlée Mariedalsv 56 E, 217 45 MALMÖ ta till sig de problem som finns 3/01 Utbildning, AIDS, Zanzibar 1/07 Swahilikulturen och skapats genom biståndet. 4/01 Swahili 2/07 Jordbruk * För SVETAN börjar en ny 1/02 Uhuru 40år, JOHA, skulptörproj 3/07 Investeringspolitik mm STÖDPROJEKT period av stöd för Tumaini 2/02 AIDS, IT, JOHA Trust 4/07 Flyktingar Children Center i Bukoba. Fort- 3/02 Bagamoyo, Missionssjukvård 1/08 Tumaini, snidade dörrar mm Skulptörskolan farande är behoven stora för de 4/02 Slavrutten, ekonomisk reform 2/08 Bildkonst Postgiro 465 9945-2 gatubarn som finns i staden. 1/03 Lake Victoria med kringområde 3/08 Kina, NAI, Zanzibar mm Projektkoordinatör Sten Löfgren 2/03 Kilimanjaro 4/08 Makondeskulptur, Kina, WIOMSA E-post: [email protected] Men våra samarbetspartners på 3/03 Stödorganisationer, Tingatinga 1/09 SVETAN 40 ÅR centret rubbas inte i sin vision 4/03 Urbanisering 2/09 Parlör, politiska makten, slaveri Tumaini Children’s Center att det inte ska finnas ett gatu- 1/04 Lokala språk och kulturer 3/09 Biståndshist., Tumaini, livshist. Kontaktperson Katarina Beck-Friis barn kvar. Alla barn ska få sina 2/04 Musik 4/09 Klimat och energi E-post: [email protected] rättigheter tillgodosedda. Den 3/04 Gruvnäringen 1/10 Musik * visionen ställer vi oss bakom Bagamoyo Sculpture School och vill arbeta hårt för. P O Box 89 SVETAN fortsätter utveck- Omslag: Kibaha Secondary School är en av hörnstenarna i Bagamoyo, Tanzania la Habari, vårt arbete för ga- Kibaha Education Centre. E-post: [email protected] tubarnen i Bukoba, att främja Foto: Staffan Lundqvist * Tanzanisk kultur och stärka samarbetet med Tanzania. Du Kopior på enstaka HABARI-artiklar kan beställas från redaktionen – kontakta Tanzanias ambassad Lars Asker. Eftertryck eller utdrag ur artiklar får endast ske med författarens tel 08-732 24 30 /31 kan bidra med ditt engagemang, tillstånd. Citera oss gärna, men ange källan! Näsby Allé 6, 183 55 TÄBY tid, kontakter och mycket annat. Myran Grafiska, Varberg 2010, ISSN 0345-437 E-post: [email protected] Välkommen! Tryckt på miljövänligt papper www.tanemb.se Fredrik Gladh sid 2 - Habari 2/2010 Kibaha Education Centre— an exemplary symbol of Tanzania Nordic Cooperation

Kibaha Education Centre (KEC) is an outcome of a well-conceived development corporation between the Nordic countries and United Republic of Tanzania, formerly known as the Nordic Tanganyika Project (NTP). It consisted of the Kibaha Secondary School, the Tumbi Health Centre and a Farmers Training Centre.

The secondary school, well-equipped and 28th June 2001 with Certificate Number staffed with highly self-motivated teach- 11009. ers, became a fertile brewing ground Amongst the activities that KECAA has for future scholars and leaders. Indeed, contributed to Kibaha Education Centre it has lived to such expectations, pro- on a voluntary basis include the follow- ducing prominent leaders, a shining ex- ing: ample being the current President of ■ The technical assistance on quan- the United Republic of Tanzania H.E. tifying and costing the rehabilitation Jakaya Mrisho Kikwete. Some of the project that was carried out in 2002 leaders have been and/or continue to be through the retired Commissioner of John Kondoro var student vid Kibaha Permanent Secretaries, Directors and Tanzania Prisons Mr. Banzi, an alum- Secondary School 1969–1974. Han Commissioners in various Government nus; and är numera professor i fysik vid DSM Ministries; and heads of high learning and Later in 2003, the Alumni, through ■ University och chef för DSM Institute of research institutions in the country. In the donor agencies, managed to obtain the Technology. meantime, the Tumbi Health Centre, stra- financial support worth about Shs. 120 Foto: Staffan Lundqvist tegically located along the Dar es Salaam million for the rehabilitation of the – Morogoro Highway, has grown into a Kibaha Secondary School. dependable hospital catering for a wide area beyond the Coastal Region while the In February 2005, KECAA, with the Nordic Tanganyika Project, later Kibaha Farmers Training Centre became a fore- assistance of His Excellency former Education Centre, on the wide ranging runner institution and a centre of excel- Ambassador of Sweden Torvald Akesson impact it has had on the Tanzanian soci- lence in providing agricultural entrepre- arranged a successful visit of the dis- ety, both in public and in private sector. neurship in the country. tinguished ambassadors of the Nordic On the 4th October 2008, the KECAA countries accredited to Tanzania with held its second Annual General Meeting Great success the view to be familiar with the achieve- in which it elected Mr. Bernard S. By any yardstick, KEC has been a great ments and areas of improvements to Mchomvu its Chairman, Mr. Gray success. That being the case, there is eve- the former Nordic Tanganyika Project. Mwakalukwa its Vice Chairman, Prof. ry reason to ensure that it does not degen- Besides, KECAA is also grateful to the John Kondoro its Secretary, Dr. Nanyaro erate but continue carrying the flagship Ambassador Akesson for facilitating the its Deputy Secretary, Mr. Leonard Msusa of cooperation between Tanzania and visit of Mr. Staffan Lundqvist and Dr. its Treasurer and Mr. Samwel Dyelu Nordic countries. Those of us who are Harald Haugen of the Kibaha Nordic its Deputy Treasurer. The meeting was beneficiaries from the project feel most Teachers Association (KNTA) to visit graced by the attendance of some former obliged to be on the forefront in the en- the Kibaha Education Centre Association Scandinavian Kibaha Secondary School deavour of making sure that KEC contin- (KECAA) in September 2006. teachers who were accompanied by their ues to survive. children and some grandchildren. Meeting on Skagerak The formation of KECAA In May 2007, KNTA invited officials of Funding Girls’ Secondary This led to the formation of the Kibaha KECAA to attend the Annual General boarding Education Centre Alumni Association Meeting of KNTA which was held on In conclusion, in April 2009, KECAA (KECAA) which was first discussed a ship between Norway and Denmark. and KNTA together requested the Nordic during the commemoration of 30th KECAA officials were represented by Council of Ministers to mark the 50th Anniversary of Kibaha Education Centre the Chairman Mr. B.S. Mchomvu, the Anniversary of NTP/KEC by supporting in January, 2000 at Kibaha. Under Secretary Prof. J.W.A. Kondoro, the an Impact Evaluation of the NTP/KEC the chairmanship of Mr. Bernard S. Managing Director of KEC Col. Swai and as well as assist in the completion of the Mchomvu, the Late Siegfried Lushagara a member of KECAA, Mr. W. Feruzi. Kibaha Girls’ Secondary School. The re- and Ambassador Francis Malambugi KECAA is appreciative to KNTA and quest is yet to receive a positive response. drafted the constitution for KECAA the University of Gothenburg, Centre for which, eventually, got registered as Non- African Studies for accepting the task J.W.A. Kondoro Governmental Organisation (NGO) on to carry out an evaluation of the former Secretary of KECAA Habari 2/2010 - sid 3 Från Iringa till Kibaha

Kibaha Secondary School, KSS, var en del av NTP (Nordic Tanganyika Project) och skulle komma att dra fördel av förekomsten av nordiska lärare som kände till det i Tanganyika förhärskande examens- och skolsystemet och hur en internatskola skulle drivas.

Sven Cedergren är sedan 1994 pen- Kibaha Secondary School, KSS, var en allt mellan 400 och 500 elever. Skolan, sionerad lärare i engelska och franska del av NTP (Nordic Tanganyika Project). som var ett internat, hade en för Afrika från Grännaskolan i Gränna. Han kan Skolan började byggas 1963, men re- mycket hög materiell standard; maten var se tillbaka på ett omväxlande liv med dan 1962 rekryterades ett antal nordiska europeisk, d.v.s. engelsk. Skolan hade in- flera uppdrag i utvecklingsländer, inte lärare som skulle placeras vid skolor i vigts så sent som 1959. minst de nästan tio åren i Tanganyika- Tanganyika för att få erfarenhet av exa- Intrycket skolan gav var mycket im- Tanzania. mens- och skolsystemet och hur en inter- ponerande. Mycket god ordning på elev- natskola där skulle drivas. erna, duktiga och kunniga engelska lä- rare, som undervisade i ”cap and gown” landet centralt rättade National Form IV Vår rekrytering som i 50-talsfilmer; alla elever i skoluni- och Form VI Exams infördes 1971, var På hösten 1962 sökte Nordiska Rådet form, mycket prydliga. Skolan hade både det i England och i viss mån sedan 1967 nordiska lärare för tjänst i sekundärskolor kvinnliga och manliga elever som endast i Östafrika som examensproven konstru- i Tanganyika under 1963 och 1964 – de träffade varandra i klassrummen. Till lör- erades och rättades. Detta ledde till en år under vilka KSS skulle byggas – och dagsbioföreställningarna fick eleverna anda av gott samarbete mellan lärare och jag fick tjänsten som lärare i franska vid använda sina egna kläder, och flickorna elever. Man hade samma motståndare. St. Michael’s and St. George’s School i fick sminka sig. Många elever kom från 1964 ändrades skolans namn till Iringa, beläget ca 50 mil väster om Dar muslimska familjer. En ”school captain” Mkwawa High School, med endast es Salaam i Southern Highlands. Jag och hans prefekter vakade över elever- Forms V och VI. Lärarkåren blev inter- stannade i Iringa i 2 år och kom sedan nas dagliga liv under överinseende av en nationell och skolan blev nästan mer som till KSS där jag blev kvar till juni 1972, ”duty master” under dagen och i övrigt av andra skolor i landet. fast där kom jag mest att undervisa i eng- ”housemasters” och ”housemistresses”. Under våren 1964 fick vi, nu när tiden elska. Vid anställningsintervjun hade Vid varje måltid ställde eleverna upp ut- för KSSs färdigställande närmade sig, jag fått veta att en skola skulle byggas i anför matsalen. School Captain lämnade besök av representanter för the Nordic Kibaha och vara färdig i början av 1965, av till Duty Master som sa ”carry on” och Board, som administrerade NTP. De kom och att det var möjligt att söka dit, men eleverna marscherade in. Bordsbön läs- och lyssnade på oss i klassrummen, inter- att det inte var självklart att bli antagen. tes på latin. Till lunch satt det en lärare vjuade rektorn för att få reda på hur väl vi Det skulle bero på hur väl man anpassade vid varje bord. Var eleverna kuvade och hade anpassat oss till undervisnings- och sig till det rådande skolsystemet och till undertryckta? Nej, tvärt om. De var arti- examenssystemet. De flesta av oss er- landet. ga, väluppfostrade och vältaliga, fulla av bjöds anställning vid KSS. självtillit, verkligen uppfostrade att tro på Iringa sig själva. Man kunde diskutera vad som Livet utanför skolan Följande redogörelse för vistelsen i Iringa helst; de blev aldrig för personliga. Varje Utanför skolan fanns Iringa med en eng- bygger på mina egna hågkomster, på fil- eftermiddag var det ”games”: fotboll, elsk klubb, som nu var tillgänglig för mer jag tog, på delar av en mycket värde- rugby, landhockey för flickorna, eller fri alla. Nästan alla affärer innehades av in- full och detaljerad krönika över sin vis- idrott. Skolan hade flera bollplaner och dier. Eftersom jag hade lärt mig lite swa- telse där som min finländske gode vän löparbanor. hili så träffade jag inte bara européer och kollega Per Falck har skrivit och på och indier i Iringa utan också en hel del mina brev hem till min fru, som kom ner Undervisningen afrikaner som hade ersatt brittiska ko- först i juni 1963. Eleverna förbereddes för examen efter 4 lonialtjänstemän. Den afrikanske fäng- Skolan dit vi kom – 5 svenska, 2 dans- respektive 6 års studier. Jag hade fran- elsechefen och hans 2 pratsamma fruar ka, en finländsk (Per Falck) och en norsk ska i årskurs I till III, 4 timmar i varje brukade jag besöka då och då för att öva lärare – hade till slutet på 1961 bara tagit klass och i årskurs V och VI, 7 timmar min swahili. Mr Hutchinson, en ”settler”, emot europeiska elever. Den hade fortfa- per vecka och klass. Nivån för examen hade hållit en kurs i swahili för oss nord- rande en hel del sådana kvar, men de fles- efter 6 år låg på ungefär 20-poängsni- bor, och när han skulle åka till England ta var nu indier och afrikaner. Allt som vå vid ett svenskt universitet. Innan de i under påsklovet – vi hade treterminssys- sid 4 - Habari 2/2010 tem – fick jag under 3 veckor vara ”farm eller i skolan. Det blev ibland tvära kast. Byggarbetarnas kök och matsal under manager” på hans farm med 40 arbetare Det gällde att hänga med. bygget av KSS 1963–64. som nästan alla visste vad de skulle göra. Jag skulle bara dagligen fördela arbetet Kibaha för tre stycken. Livet på farmen kom mig I januari 1965 kom de flesta av oss alltså Den skulle dock helst inte skilja sig för att tänka på beskrivningar från 20-talets till KSS, som då inte på långa vägar var mycket från andra skolors, vilket den nog Kenya, i detta fall dock helt utan nöjesliv färdigt. KSS kom sedan i det väsentliga gjorde i början. Skoluniform hade vi inte förutom en inbjudan till ”curry lunch” på att likna den skola vi lämnade, vilket var de första åren men det infördes senare en grannfarmen någon mil bort genom bus- naturligt. Skolan i Iringa hade ett mycket sådan, och det var bra. Den gav en bra hen. En del flyktingar från Sydafrika dök gott rykte och alla andra skolor ville vara image åt skolan. Skolmyndigheterna vil- också upp i Iringa. De var lika mycket mer eller mindre likadana. De nya nord- le det också, för vi skulle vara som andra främlingar för iringaborna som vi var. iska lärare som kom lärde sig snabbt ru- skolor. Det enda vi inte införde var ”ca- Det fanns också en hel del missions- tinerna, som för många var högst främ- ning”, som hade förekommit i Iringa och stationer i området, där man kunde se hur mande i början. Det mesta gick dock var vanligt förekommande i tanzanianska missionärerna arbetade. Deras handfasta som smort eftersom vi till fullo utnytt- skolor. Men där var vi också under tryck kunskaper och språkkunnighet impone- jade systemet med ”school captain”, pre- för det blev nästan omöjligt att relegera rade verkligen. fekter, monitorer, ”housemasters”, och en elev om han inte först hade fått en an- I januari 1964 slogs en armérevolt i ”duty master”, etc. Vi hade också ett av dra chans efter ”caning”. Man skall inte Dar ner med brittisk militär hjälp och eleverna valt Students’ Council för att tro att alla alltid skötte sig. När skolan Tanganyika och Zanzibar förenades se- företräda dem. Någon mobbning hörde fick tanzanisk rektor 1969 infördes ”ca- nare samma vår. Det politiska klimatet vi aldrig talas om , Maten var mestadels ning” även på Kibaha såsom varande en kom sakta att förändras och detta var na- afrikansk med mycket majsgröt, bönor, tanzanisk sed. turligtvis inte utan betydelse för den fort- köttstuvning och ris. Vår mathållning Resultatmässigt låg vi alltid bland de satta utvecklingen vare sig i samhället ansågs dock ha mycket hög standard. främsta, inte bara akademiskt utan även u Habari 2/2010 - sid 5 u sportsligt. Det hände, tack vare våra duktiga elever och den professionella träning de fick av de nordiska idrottslärarna, att våra lag slog både arméns och polisens lag.

Slutord Till sist kan sägas att KSS blev, tack vare att vi fick två års nödvändig förberedelse och erfarenhet i Iringa, en mycket fram- gångsrik och välfungerande skola, även om det naturligtvis förkom allvarliga problem och misshälligheter ibland. Våra goda resultat berodde naturligtvis också på att konkurrensen för intagning till oss var mycket skarp på grund av vårt höga anseende. Att ha gått på KSS, och kanske också att ha varit ”school captain” eller prefekt där – vilket skrevs in på elevernas avgångsintyg – bäddade för framgång, hög prestige och framstående poster i samhället. Invigningen av Kibaha Secondary School, KSS, 1966. Rektor Paul Figved Text o foto: Sven Cedergren och President Julius Nyerere.

Kibahaföreningen – en liten biståndsförening

Det började i mitten på 70-talet med Stödföreningen för praktikantutbyte Törebodabygden – Kibaha. Det fortsatte med Föreningen Skövdeskolor – Kibaha som började verksamhet 1986, officiellt grundades 1989 och som år 2000 döptes om till Kibahaföreningen eller The Swedish Kibaha Association när tyngdpunkten på verksamheten inte längre fanns i Skövdes skolor.

Föreningen har de senaste åren samlat in Vasaskolan i Skövde: Adelita Nyiti lä- pengar till terminsavgifter åt obemedlade rare vid Kibaha Secondary School. Hon elever vid Secondary School i Kibaha. bodde en stor del av tiden hos en av lä- Pengarna går genom våra kontaktperso- rarna, Gun Wising som på så sätt kom i ner som också väljer ut vilka elever som kontakt med föreningens verksamhet. behöver stöd. Föreningen får listor med Tillsammans med Ulla Britt Lindblom kvitton från eleverna så vi vet att pengar- startade Gun aktiviteter på sin skola som Fyra damer från Kibaha och Hjo. Från na går fram. De senaste åren har vi dess- efter några år formaliserades i bildandet vänster Peicy Kisanga, Lilian Macha, utom organiserat studiecirklar i Skövde av ”Föreningen Skövdeskolor-Kibaha”. Gun Wising och Adelita Nyity. De och Hjo och berättat om Tanzania. tanzanska damerna har alla besökt Medlemsantalet har de senaste tio åren Första containern Kibahaföreningen. varierat mellan 70 och 80 personer. Redan samma år skickades den första containern till Kibaha. I föreningens regi Det började i Töreboda samlades utrustning för lek och idrott in elsklärare och Per Olov Olsson bland an- Föreningen i Töreboda började sin verk- liksom lekredskap och spel. Sjukhuset på nat lärde mattelärarna att använda dato- samhet i mitten på 70-talet. SIDA hade Kibaha fick ta emot smittskyddsutrusning rer. Parallellt arbetade paret med att på ett stipendieprogram där de betalade re- och vita rockar. olika sätt främja swahilins ställning och sor och omkostnader för praktikanter från öka läsfärdigheten hos i första hand barn. utvecklingsländer, bland annat Tanzania Volontärtjänst på Kibaha. Bristen på skrivet och tryckt material i och Kibaha. Våren 1993 besökte Gun Wising till- Tanzania gör att många, några år efter sammans med Per Olov Olsson Kibaha att de slutat skolan, tappat läsförmågan. Föreningen för att planera arbete som volontärer Mer om bokproduktion kommer i nästa Skövdeskolor-Kibaha vid Centret. Volontärerna stannade fyra Habari med littertur som tema. I maj 1986 kom en av Törebodaförening- år fram till 1997 vid Kibaha Education Text och foto: ens stipendiater för första gången till Centre där Gun Wising verkade som eng- Per Olov Olsson och Gun Wising sid 6 - Habari 2/2010 Kibaha – Nyereres drömprojekt

Utdrag ur en intervju med direktören för Kibaha Education Centre, Col. Ferdinand Swai, publicerad i Raia Mwema, januari 2010. Sammanfattat från swahili av Eva Löfgren.

Kibaha Education Center är ett arv från Givarländerna överlämnade projektet samt bromsmediciner för att minska ef- Nordic Tanganyika Project som initie- till Tanzanias regering och projektet kall- fekterna av det farliga viruset (ARVs) rades av president Nyerere tillsammans lades Shirika la Elimu Kibaha (Kibaha samt besöker aidssjuka i deras hem. med de fyra nordiska länderna Sverige, Education Center, KEC) Vid tiden för Vi har en strategisk plan som vi räknar Danmark, Norge och Finland strax efter överlämnandet fick vi stöd från regering- med ska vara på plats 2012. KEC äger självständigheten. en. Därefter fram tills nu har vi inte fått mycket mark och därför är vår målsätt- Syftet var att bekämpa de tre största detta. Vi har ytterligare breddat vår ser- ning att erbjuda kunniga personer starta fienderna för den nya nationens utveck- vice inom de tre områden som var vårt stora projekt på liknande sätt som univer- ling, nämligen okunskap, fattigdom och mål att bekämpa – nationens tre fiender sitet gjort och projekten i Mlimani City. ohälsa. Om en man får utbildning kan han okunskap, ohälsa och fattigdom. Sådana projekt kommer att hjälpa centret övervinna ohälsa och fattigdom. Därför Vid tiden för överlämnandet hade vi att öka sina tillgångar men också att på- beslöt man att starta ett gemensamt pro- en sekundärskola, Shule ya Sekondary, skynda staden Kibahas tillväxt. jekt och fann att Kibaha var en lämplig som kunde ta emot 620 internatelever. Bland många andra saker i denna plan plats för projektet beläget 44 km från Dar Idag har vi tre sekundärskolor. Kibaha som finns att genomföra är att sekundär- es Salaam. Då var där rena vildmarken. Sekondari, första sekundärskolan, som skolan för flickor blir en internatskola på Det första kontraktet mellan de fyra har klasserna (forms) 1–6 och som tar samma sätt som sekundärskolan för poj- nordiska länderna och Tanganyikas reger- emot elever som fått speciella stipendier. kar är idag. Men vi ska inte bara utvidga ing undertecknades 1962 och året därpå Shule ya Sekondari ya Tumbi är en dag- skolan utan också se till att den blir lika påbörjades förberedelserna för projektets skola som tar emot 640 elever med olika bra som pojkskolan och att den blir en uppbyggnad. År 1965 började den riktiga förutsättningar i klasserna 1–4. Vi har skola för stipendieelever. Vi vill att pojk- verksamheten och de första eleverna till också flickskolan Shule ya Sekondari ya skolan ska tävla med flickskolan. form fem och sex valdes ut till Kibaha Wasichana som är en dagskola men som Vi planerar också att utvidga Tumbi Secondary School. För att bekämpa vår vi planerar ska bli en internatskola med Hospital, speciellt när det gäller antal in- fiende okunskap startades skolprojektet klasser upp till form 6. Idag har skolan lagda patienter. som en del i det stora Kibaha-projektet. 160 elever upp till form två. Vi har också För att sammanfatta de fyrtio första För att bekämpa fienden ohälsa och en grundskola, Shule ya Msingi Tumbi, åren planerar vi ett utvärderingssym- sjukdomar öppnades ett sjukhus som hade som vid överlämnandet kunde ta emot posium. Det skall arrangeras av exper- möjlighet att ta emot 33 inlagda patienter 300 elever men idag kan ta emot 920 ter inom sina områden och det skall ock- samtidigt. Det startades även en skola för elever. Vidare har vi en kindergarten som så kritiskt granskas av expertis som ska att utbilda ”byläkare” (waganaga wasai- tar emot de minsta barnen. komma med sina slutsatser. Resultatet dizi vijijini) för att bekämpa sjukdomar Vidare finns ett allmänt bibliotek som av symposiet skall vara vägledande. främst genom förebyggande hälsovård. är öppet sju dagar i veckan och har över Nyereres dröm var att när KEC bildats så För att bekämpa vår fiende fattigdom 15 000 olika böcker. Varje år kommer skulle det skapas liknande projekt i näs- startades ett institut för att ge utbildning fler än 30 000 besökare till biblioteket. tan varje region. KEC sågs som en väg till bönderna och ge dem en professio- Så när det gäller att bekämpa okunskap för nationell utveckling men liknande nell grund för ett bra jordbruk. Institutet har vi gjort dessa utvecklingsinsatser. projekt startades inte på andra platser i tog emot bönder från olika regioner, När centret startades hade vi ett sjukhus landet. kustregionen, Dar es Salaam, Tanga och som kunde ta emot 33 inlagda patienter, Nu är tiden inne för att sitta ner och ut- Morogoro. De kom för att gå kortare kur- men vi har blivit större. Nu kan Tumbi värdera hur långt vi har kommit. Vi frå- ser på två, tre eller fler veckor. Detta in- Hospital ta emot 253 patienter inlagda gar oss varför vi trots alla ansträngningar stitut startade 1964. På så sätt fanns på för vård och sedan 1970 har 3 617 250 att hantera hälso- och utbildningssekto- samma ställe och under en organisation patienter varit inlagda för vård på Tumbi rerna i landet fortfarande har stora pro- tre utbildningsanstalter som var för sig Hospital. 7 551 600 personer har tagits blem. Det behövs en fördjupad diskus- bekämpade de tre fienderna. Varken se- om hand som dagpatienter. Idag kommer sion för att hitta möjligheter att förändra kundärskolan, skolan för ”byläkare” eller 6% av alla som skadas i trafikolyckor i ledningssystemen i sektorerna och skapa jordbruksinstitutet hade egna verksam- hela landet och 80% av dem som skadas i organisationer liknande KEC. hetsansvariga utan alla lydde under en kustregionen till Tumbi Hospital. Om vi upptäcker att den strategi vi nu och samma ledning. På grund av den goda vård som vi ger använder inte är bra ska vi tänka nytt. Det skulle dröja tills 1969 innan pro- de trafikskadade och vårt goda samar- KEC är ett bra exempel på nytänkande jektet färdigställdes och övertogs av bete med hälsoministeriet fick vi 2004 som gett nationell utveckling. De fyra Tanzanias regering. Detta skedde formellt en utmärkelse av WHO (Worlds Health nordiska länderna, som hjälpte oss att den 10 januari 1970 då Julius Nyerere Organisation). starta projektet, gjorde nyligen en utvär- fick ta emot projektet av Danmarks kung Vidare när det gäller att bekämpa AIDS dering och skrev en rapport som bekräf- Fredrik IX. ger Tumbi Hospital råd och upplysning tar att KTC var en mycket bra idé. Habari 2/2010 - sid 7 Kibaha Education Centre 40 år

Det var med stor glädje som jag tog emot inbjudan att delta i 40-årsfirandet av Kibaha Education Centre, KEC, det första av de sex biståndsprojekt som jag varit delaktig i. Jag minns klart och tydligt den 10 januari 1970, då kung Fredrik av Danmark under sitt statsbesök till Tanzania överlämnade det nordiska projektet till president Julius Nyerere. Assembly Hall, som den då kallades, numera Bertil Melin Hall, var fylld till den sista av de 450 platser som salen rymmer.

KEC har sedan överlämnandet firat alla 10-årsdagar, med start 1980. För tio år sedan, 2000, hade KEC alltså firat sitt 30- årsjubileum, med den nordiska f.d. pro- jektchefen Bertil Melin och f.d. rektorn vid Secondary School, Paul B Figved som inbjudna gäster. Båda har sedermera avlidit, i slutet av 2008. Nåväl, nu var det 2010 och KEC skulle fylla 40 år! Enligt KEC Director Swai hade den svenska biståndsministern in- bjudits att delta. Tyvärr passade tydligen inte tidpunkten in i hennes planering.

Torsdag den 14 januari kl. 10.00 inleddes 40-årsfesten med en samling i Bertil Melin Hall för hyllning och diplomutdelning till dem som varit anställda på KEC i exakt 10, 20 och 30 år. Hallen var helt fullsatt. Hedersgäst var KECs styrelse- ordförande, Professor Wangwe, som ock- så delade ut diplomen och kuverten med Diplomutdelning till de som varit 30 år vid KEC; Director Swai och Chairman penningpremier. Kvinnorna och männen Wangwe i första raden. som gjort sig förtjänta av denna heders- betygelse åtföljdes till podiet av sina äkta hälfter, kvinnorna dansande fram, bloms- Diseases and Corruption i Tanzania. hade en trevlig pratstund fram till elva, terkransbehängda i sina färgsprakande Något svar gavs inte, men presentatören, då polisbilar hördes på avstånd och Guest dräkter med tillhörande huvudbonader. Dr Amos Odea Meakilisa, avslutade sitt of Honour, Prime Minister Mizengo Det var en fröjd att få vara med om detta! inlägg med en skämtteckning tagen ur en Pinda anlände. Han hälsade på alla som av dagstidningarna! satt runt bordet, men eftersom jag var Till fredagen den 15 januari och icke-höjdare missade han mig! Medan vi Symposiet hade man smyckat Bertil Lördag 16 januari var den stora hög- utomhus väntade på att kortegen till träd- Melin Hall verkligt fint! Själva symposiet tidsdagen! Klockan 10.00 skulle Guest planteringen skulle ordna till sig, så fick bestod av tre presentationer: ”The contri- of Honour anlända till sammanträdes- jag som kompensation en ganska lång bution made by Kibaha Education Centre rummet i Administrationsbyggnaden. pratstund med honom. Trevligt! towards/in the development of Tanzania’s Innan dess var jag och min guide Ezekiah Nästa punkt på dagordningen var att Community”, ”Issues of importance to be och tittade på en fin fotoutställning över plantera träd i Bertil Melin Forest, ute i given first priority for betterment of edu- de olika delarna av KEC som visades på gamla Cashewnut-plantagen, en med ti- cation provision in Tanzania: The case Library. Det var t.ex. intressant att höra den förhoppningsvis imponerande skog! of KEC”, och slutligen ”The implemen- från Manager för Poultry att de numera – Denna skog var KECs sista hyllning till tation of Health Policy of the Ministry of producerar 2 miljoner day-old chicken den man som betytt mest för den fysiska Health on preventing and treatment of per år och säljer dem för 900 Tsh styck, tillkomsten av Kibaha Education Centre. diseases in Tanzania: The contribution dvs ca 5 SEK. Detta ger en intäkt på 10 I samband med Bertil Melins begravning by Kibaha Education Centre”. Guest of miljoner SEK, inte illa! i Visby domkyrka den 5 december 2008 Honour var Philip Marmo, Minister of I sammanträdesrummet fanns klockan framhöll KEC Director Swai, hans cen- State in Prime Minister’s Office, en av tio förutom Tanzanska höjdare den svens- trala roll i uppbyggnaden av KEC, över- mina tidigare KSS-elever. – Den sista ke ambassadören Staffan Herrström med lämnade ett ”Certificate of Appreciation” presentationen handlade om hur KEC bi- fru, den finske ambassadören med fru från styrelsen och personalen på Kibaha dragit till att reducera Ignorance, Poverty, och den danske viceambassadören. – Vi och berättade att till Bertil Melins min- sid 8 - Habari 2/2010 Teacher Education, som var bekymrad över de Ambassadören Staffan Herrström. dåliga resultaten i matematik i National Form Invigningen av Farmers Training Centre den 20 juni ne hade 1 000 träd planterats i vad som Two Examinations 2009. 1964 med projektchef Bertil Melin och president Julius skulle komma att kallas ”Bertil Melin I dagspressen kunde man Nyerere med fru Maria. Forest”. läsa att över 80% av des- Vid återkomsten till Administrationen sa elever var underkända och fotbollsplanen hade alla 2 500 in- i matematik, likaså att bjudna gäster (alla anställda på KEC var bara knappt 20% blev god- inbjudna med familjer!) tagit plats på lika kända i naturvetenskapliga många stolar under partytälttak. Röda ämnen. mattan var utrullad och vi marscherade Under mitt halvtimmes- fram emot hederstribunen. Eftersom vi långa samtal med Prime var mer än en timme försenade ströks Minister tog jag upp de syn- de flesta ”traditionella danser” och man punkter som framkommit gick rakt på talen. Hedersgästen Prime från MINED och vi blev Minister Pinda vädjade i sitt tal till de överens om att det finns ett nordiska länderna att fortsätta att stödja stort behov av utbildade lä- Kibaha Education Centre. rare i matematik och natur- Efter denna högtid serverades lunch vetenskapliga ämnen. Om ett utomhus, på området mellan KSS och Teacher Education College ”Som verkligheten ser ut när det gäller nationens tre Bertil Melin Hall. Jag tog tillfället i akt förlades till Kibaha skulle fiender”; den fjärde gamen som står först i kön till och berättade för Prime Minister att man de tre Secondary Schools tårtan, står för ”corruption”. dagen innan hade föreslagit ett Teacher där kunna användas som öv- Education College, TEC, på Kibaha och ningsskolor med sina funge- att jag tyckte det var ett bra förslag! – rande laboratorier. Alla 2500 inbjudna serverades lunch, nu Vår förening, Ki- under andra partytält med bord och sto- baha Nordic Teach- lar för alla, rent fantastiskt! – Efter lun- ers Association, chen då jag tog farväl av Prime Minister KNTA, har för när- tog han min hand och drog mig med till varande via styrel- ett kort möte med KEC Board Chairman. semedlemmar kon- PM sa att han verkligen tyckte att idén takt med lärarut- om ett TEC på Kibaha var bra, och han bildningsanstalter i föreslog att detta skulle ha en bias mot Finland, Norge och Science! Vi tre skulle bilda en arbets- Sverige, som skulle grupp för att förmå de nordiska länderna kunna ge pedago- att ställa upp på denna tanke! giskt stöd till en lä- rarhögskola på Ki- Eftersnack. Måndag och tisdag 18 och baha. Vi ser fram 19 januari följde jag upp samtalet med emot en positiv ut- Prime Minister med besök på Ministry of veckling av detta Education (MINED) och i State House, projekt. där Prime Minister har sitt kontor. På Prime Minister Mr Mizengo Pinda småpratande med MINED hade jag i ministerns frånva- Text o foto: KECAA Chairman Bernard Mchomvu och KECAA ro ett samtal med Assistant Director för Staffan Lundqvist Secretary John Kondoro. Habari 2/2010 - sid 9 Kvinnerstaskolan och Kibaha Secondary School

Kvinnerstaskolans naturbruksgymnasium som ligger strax utanför Örebro startade 2008 ett utbyte med Kibaha Secondary School som är en del ningen av kartongerna skulle ju inte nå av Kibaha Education Centre. Utbytet är ett projekt som finansieras av upp till det svenska Arbetsmiljöverkets Internationella Programkontoret och genom Athenaprogrammet, där yr- normer när det gäller säkerhet kan man kesinriktade gymnasieskolor kan söka pengar för utbyten med liknande konstatera, men att jobba med returpap- utbildningar i utvecklingsländer. Tanken med samarbetet är att ömsesi- per är ju väldigt bra. Vi gjorde en resa ut digt ge och få ny kunskap om varandras livsvillkor, traditioner och stärka på landsbygden till en lokal bonde som eleverna i deras yrkeskompetens. hade ett tjugotal mjölkkor, och tre an- ställda som bodde där och tog hand om djuren. Anläggningen var mycket enkel Vår planeringsresa som Mr Kayenga berättade att resulta- och det fanns ingen elektricitet så t.ex. I februari 2009 åkte vi två lärare, en skol- ten på skolan ligger i topp. Kibaha Boys’ mjölkningen sköttes för hand. En ko i ledare och två elever från Kvinnersta- Secondary School är en internatskola för Tanzania producerar ca två liter mjölk skolan på en planeringsresa till Kibaha pojkar och eleverna kommer från olika per dag medan en svensk ko kan pro- för att träffa personal och elever och delar av Tanzania. För att få en plats på ducera upp till 30 liter per dag. Här fick planera ett utbyte mellan skolorna. skolan måste de ha presterat väldigt bra våra elever verkligen se på skillnaderna Förväntansfulla och lite omtumlade lan- resultat på de Primary Schools de kom- mellan att vara lantbrukare i Tanzania dade vi på Dar es Salaams flygplats vid mer ifrån. jämfört med Sverige. halvtiotiden på kvällen efter att ha till- Efter detta fick vi en rundvandring på Sedan var det helg och vi fick en un- bringat tio(!) timmar på flygplatsen i centret som grundades 1964 med hjälp av derbar dag vid Indiska Oceanen där elev- Nairobi för vidare resa. Vi blev mot- de skandinaviska länderna. Även om det erna brände upp sig i solen medan vi vux- tagna av Mr Charles Mlata och Mr K K mesta var prydligt och städat så märks det na njöt under parasollet tillsammans med Kaselenge från KEC och än i dag kom- att lokalerna inte har blivit mycket under- två lärare på från KEC. Sådana här dagar mer jag ihåg känslan av att för första hållna under de snart 50 år som gått sedan och stunder tillsammans är väldigt värde- gången befinna mig i Afrika när vi for- skolan byggdes. Kemisalen till exempel fulla eftersom det blir många samtal där sade fram i den mörka natten från Dar till såg väldigt omodern ut och sovsalarna vi jämför våra länder, diskuterar kultur, Kibaha. Det var varmt och fuktigt trots att för pojkarna var ytterst spartanska. KSS utbildning, synen på manligt och kvinn- det var kväll och vägen kantades av eldar har ca 700 elever och det var ett myller ligt osv. Söndagen innebar kyrkobesök som lyste upp husen och små gränder där av pojkar i blå byxor och vita skjortor och och sightseeing i Dar es Salaam. det myllrade av människor. Det kändes vi fick många blyga leenden och nyfikna Följande vecka deltog vi lektioner på annorlunda men väldigt spännande! blickar när vi gick runt på skolan. När vi skolan där våra elever informerade om Vi blev inkvarterade på ett för oss oför- gick förbi ”The Disciplinary Room” und- Sverige och vår utbildning och fick ta del utsett luxuöst hotell där vi fick rum med rade vi lite försiktigt för oss själva vad av tanzaniska skoldagar, vilket var myck- dusch och vattentoalett. Det hade vi inte det kunde användas till och vår rektor et lärorikt. Vi hann också med en tur till förväntat oss. Hotellet låg granne med Anders Lundkvist menade att det kanske Bagamoyo och även till Mikumi natio- en bensinstation och en minaret vilket kunde vara en idé för oss att ta med hem. nalpark. Ett fantastiskt program! gjorde att det var ett ständigt brus dygnet Som avslutning på dagen i skolan fick vi runt. När vi skulle packa upp och komma se en fantastisk dansföreställning av en Besök på Kvinnerstaskolan i ordnig blev det strömavbrott och vi fick lokal dansgrupp i Bertil Melin Hall och I oktober 2009 kom våra tanzaniska vän- famlande börja leta efter de ficklampor det kändes verkligen att Sverige hade bi- ner på besök och de var åtta studenter vi faktiskt hade kommit ihåg att ta med dragit till skolan oss. Det var dock ett kortvarigt avbrott när man såg hans och efter uppsättande av myggnät och namn på väggen. tandborstning med flaskvatten stupade vi När det gäll- i säng. de den praktiska Det blev en intensiv dryg vecka och vi verksamheten var med på både teoretiska och praktiska som vi besökte aktiviteter i skolan. Först fick vi träffa gjorde vi ett be- rektor Mr Kayenga på KSS och efter det sök på skolans obligatoriska skrivandet i gästboken fick kycklingfarm där vi en grundlig genomgång av skolans his- vi fick se hur man toria och redovisning av resultaten av hur jobbade med ett skolan ligger till i de nationella proven, projekt att göra något som vi förstod var oerhört viktigt äggkartonger av för skolan. Skolorna i Tanzania bedöms returpapper som efter hur goda resultat eleverna gör i de låg och torkade olika ”national exams” som görs under i solen. Den ma- året och det var med märkbar stolthet skinella tillverk- Här anländer vi till flygplatsen i Dar es Salaam. sid 10 - Habari 2/2010 av världen. De är ofta uppvuxna i familjer som har levt i många generationer på samma plats och jobbat inom jord- el- ler skogsbruk. Genom vårt utbyte har de träffat människor som vuxit upp på likna- de sätt fast i en helt annan del av världen och med helt andra förutsättningar för sina liv och sin framtid. Jag hoppas och tror att de tanzaniska eleverna genom sitt besök här i Sverige har fått med sig kunskaper som de har Besök på kogård på landsbygden. nytta av i sitt framtida yrkesliv och de har också knutit kontakter i Sverige som och tre lärare. Vi hade förberett deras museer, Örebro universitet och lantbruks- de kan ha användning för. Det kan t.ex. besök noggrant eftersom vi ville att de universitet i Uppsala m.m., så de var väl- vara praktikplatser eller framtida studier i skulle känna sig lika välkomna som vi digt nöjda när vi vemodigt tog farväl en Sverige men de har också fått vänner som gjorde hos dem. Det blev tre fullspäckade kylig höstkväll i slutet av oktober. de fortfarande har kontakt med. veckor som innehöll skolverksamhet men också lite resor och turism för att de skulle få se olika delar av Sverige. På skolan var nog huvudattraktionen att få köra traktor. I Tanzania läser man om hur man kör men det finns inga maskiner att åka på så det var så klart väl- digt spännande. Gästerna var lite förund- rade över att våra flickor rattade de stora tunga maskinerna utan problem. De fick också vara med på lektioner där de fick köra häst, hälsa på i djurhuset, vara med och arbeta i ladugården och plocka äpp- len. Vi gjorde många studiebesök på går- dar med robotmjölkning men även små- Morgonsamling på KSS. skaliga jordbruk och ekologisk odling, skogsbruk och olika landsbygdsprojekt. På kvällarna var det en del skolaktivi- Vad ger då ett Det som är så fantastiskt är att slutsat- teter eftersom Kvinnerstaskolan har ett sådant här utbyte? sen för både elever och personal på vår hundratal elever som bor på internat. Det För Kvinnerstaskolan har utbytet med skola blir hur lika vi trots allt är, trots att var taco-kväll, arrangemang med den lo- KSS betytt att vår skola har fått ett stör- vi bor i olika delar av världen och att livs- kala Afrikagruppen, uppträdande av våra re medvetande och intresse för ett land villkoren är så olika. I slutändan skrattar elever och våra gäster samt spökvandring som är långt ifrån vår vardag. Våra elever och gråter vi åt samma sak, vi vill att det bland annat. kommer ofta från mindre orter och de har ska gå bra för våra barn i framtiden, vi Våra gäster fick besöka svenska kyr- många gånger inte rest mycket eller träf- vill ha ett jobb så att vi kan försörja oss kor, Örebro slott, Stockholm med olika fat så många människor från andra delar och vår familj osv. Det är med stor glädje och tacksamhet som vi på skolan ser på det här utbytet och det är vår förhoppning att det ska bli ett långvarigt samarbete.

Text o foto: Eva Eriksson Svensk-engelsklärare Kvinnerstaskolan Örebro

Gatubild från Kibaha. Habari 2/2010 - sid 11 Tidningskrönikan: förhindras komma i tryck pga. pornogra- fiska bilder, medan Kulikoni avstängs för en historia om soldater, som påstås ha Tidningsutgivning hotad fuskat i nationella examina. (Tanzania Daima m fl) 10/1 Media. Reginald Mengi, ägare Habariredaktionen har under en längre tid haft svårt att få fram tidnings- till tidningarna Nipashe, Guardian on krönikan, och det har varit stor eftersläpning. Vi skulle gärna se en upp- Sunday, Lete Raha och Alasiri har stängt delning på flera personer som vill åta sig detta roliga uppdrag, kanske ett av alla reportrar i 30 dagar. Beslutet par månader var. Intresserade – hör av er till redaktionen! togs dagen efter en av hans tidningar, Sammanställningen för januari har gjorts av Peter Keil i Göteborg. Kulikoni, hade förbjudits publicering i 90 Återkommande är en konflikt mellan staten och några tidningar som ålagts dagar av Ministern för kultur och media ”time out” samt frågan om Karumes eventuella tredje presidentperiod på George Mkuchika. (Mwananchi) Zanzibar, där partierna CCM och CUF börjat närma sig varandra. 11/1 Dålig elförsörjning på Zanzibar. De ständiga elavbrotten på Zanzibar har Januari 2010 fått flera företag att gå omkull, bl a nämns Lowassa presidentkandidat? Det på- 1/1 Zanzibar. CUF in i etern. I och ett par mineralvattenfabriker; likaså drab- stås att det finns krafter inom CCM som med närmandet mellan President Amani bas hotell inom turistnäringen. (Nipashe) arbetar för att lansera Edward Lowassa Karume (CCM) och Seif Sharif Hamad Politik. President Jakaya Kikwete har som presidentkandidat, antingen i årets (CUF, Civic United Front) så får även under en mottagning manat utländska val eller 2015. Han kan ha stöd av fler oppositionspartiet CUF tillträde till de diplomater att inte blanda sig i det kom- än två tredjedelar i centralkommittén. statliga TV- och radiokanalerna, t ex i in- mande valet. Presidentens uttalande har (Tanzania Daima) tervjuer med politiska ledare. (An-Nuur, förargat Hamad Rashid, ledare för op- 4/1 Journalister hotade. Bagamoyos Habari Leo, Nipashe) positionspartiet CUF som inte längre DC (District Commissioner) hotar fängs- 2/1 TPDF planerar riva bostäder. tror på en korrekt och rättvis valrörelse. la journalister som rotat i distriktets eko- Armén (TPDF, Tanzanian People’s (Mwananchi) nomi, efter reportage om skenprojekt Defence Force) planerar att riva 120 bo- 12/1 Media/Mengi affären fortsätter. som kostat distriktet minst 800 miljoner städer i Kunduchi. Boende har klagat till Reginald Mengi är upprörd över att myn- Tsh. Historien bottnar möjligen i en kon- civila myndigheter men hittills utan ef- digheterna ger sig på tidningarna under flikt mellan DC Magessa Mulongo och fekt. Orsaken sägs vara att de boende ett valår. Bråket utgår från ett brev från DED (District Executive Director) Rhoda tagit sig in på militärt område. Ett lik- registratorn Clement Mshana, där han Nsemwa. (Nipashe) nande fall är under uppsegling vid Dar undrar om Kulikoni sålts på gatorna trots Miljö. Regeringen tillåter jakt på 1 500 es Salaams flygplats och här gäller det 90-dagarsförbudet. (Tanzania Daima) krokodiler. (Majira) Polis beslagtar 114 mer än 300 hem. De som ska avvisas har Fiske inte längre gratis. Ministern för elefantbetar i Tanga. (Nipashe) erbjudits ekonomisk ersättning men hit- Jordbruk och Fiske, Dr John Magufuli, 5/1 Karume-följetong. CCMs vice tills inte accepterat denna. (Mtanzania, har undertecknat ett avtal med Japans ordförande Pius Msekwa utesluter en Mwananchi) Tuna Co-operatives Association, som tredje period för President Karume. Infrastruktur. Vattenproblem i Dar. kommer att ge Tanzania mer än 200 mil- Ändringar i grundlagen skulle ta långt tid Vattenbolaget hävdar att 45 % av stadens jarder Tsh i licensavgifter och skattein- och dessutom vara oförenliga med kon- vatten går förlorat genom dåliga ledning- täkter. Avtalet ger Japan möjlighet att an- stitutionens andemening (Habari Leo). ar och olagliga anslutningar. ”Om det vända 30 trålare för att fiska efter tonfisk Samma åsikt har departementssekrete- inte läckte vatten i den här omfattningen i Tanzanias ekonomiska zon. (Tanzania rare Hamza Hassan Juma (Nipashe, 6/1) så skulle vi kunna förse Dar med 100 % Daima) och CCMs vice generalsekreterare Saleh av dess behov” säger en talesman och Pembaborna känner sig förbisedda. Ramadhan Feruz. (Tanzania Daima, 7/1) tillägger att nästan hälften av kunderna En grupp äldste på Pemba menar att 6/1 Revolutionsfirande på Pemba. inte betalar sina vattenräkningar i tid. Pembabor, trots handslaget mellan Ledare från CCM och soldater ska skep- (Mtanzania) President Amani Karume och CUF-le- pas över till Pemba (CUFs starkaste fäste 3/1 Ändring av Zanzibars grundlag? daren Seif Sharif Hamad ännu inte re- på Zanzibar) i samband med firandet av Krafter inom CCM föreslår att grundla- presenteras i Zanzibars administration. Revolutionsdagen. Källor hävdar att re- gen för Zanzibar ändras så att President Man vill därför att Pemba skall avskiljas geringen satsar mer än 900 millioner Tsh Amani Karume kan sitta en tredje 5-års- från Zanzibar (Unguja). De har även skri- på firandet, samtidigt som öns ekonomi period för att genomföra de förändringar vit till FN för att få gehör för sina krav. är drabbad av att el saknas sedan den 10 på öarna som islossningen mellan CCM (Mwananchi) december. (MwanaHalisi) och CUF banat vägen för. (Mtanzania) Tobaksodling tränger ut matgrödor. Odling av tobak ersätter matgrödor i Serengeti-distriktet. (Nipashe) 7/1 Järnvägen skadad av översväm- ning. Central Railway kommer en tid framåt att administreras från Dodoma i stället för från Dar, pga. häftiga översväm- ningar som skadat järnvägen i Kilosa, Morogoro-regionen. Omläggningen blir ett tillfälle att se över hela den viktiga tåg- förbindelsen. (Mwananchi, Habari Leo) 9/1 Utgivningstillstånd dras in. Regeringen har dragit in tillståndet för tidningarna Kulikoni och Leo Tena för President Kikwete till diplomater: Blanda F.d. premiärminister Lowassa – president? brott mot pressetiska regler. Leo Tena er inte i det kommande valet! sid 12 - Habari 2/2010 13/1 Zanzibar och Karume. President 20/1 Trafikpolisen. Elva polisbefäl i oktober har ännu icke fattats. En par- Karume meddelade vid firandet av den uppges ha blivit arresterade som en följd lamentsledamot hävdar att en regering 46e revolutionsdagen att han inte tänker av ett reportage i TV-kanalen TBC om för nationell enighet måste underkas- kandidera för en ytterligare presidentpe- mutor på vägarna. (Habari Leo) tas en folkomröstning. Vice-President riod ”eftersom grundlagen hindrar detta”. 21/1 Trafikpolisen. Med anledning av Dr Mohammed Ali Shein sade i ett tal 14/1 Ny vändning i Karume-följetong. gårdagens artikel om mutor inom trafik- att han som infödd Pemba-bo inte vill En islamisk organisation, UAMSHO arbe- polisen så reses nu krav på att dess chef, se att försoningssamtalen bara rinner ut tar för att CCM och CUF ska bilda en koa- James Kombwe ska avgå. (Rai) i sanden. (Majira, Nipashe, Habari Leo, lition under Karumes ledning, med Hamad CCM-firande. Med anledning av Mtanzania) som premiärminister. (Nipashe) CCMs 32-årsjubileum planeras ett ju- 29/1 Försoningen CCM–CUF. CUF Tjuvjakt i Rungwe. Närboende och bileumsfirande under en veckas tid. föreslår en formel för maktdelning på andra kring Rungwe skogsreservat (grän- Festligheterna börjar den 31 januari Zanzibar mellan CCM och CUF efter en sar till Ruaha National Park) klagar på in- i Bagamoyo där Zanzibars President folkomröstning i maj. Efter oktoberva- tensiv tjuvjakt. Snart finns inget kvar att Amani Karume kommer att vara heders- let skall det största partiet i valet få pre- skydda säger de, och anklagar myndig- gäst och avslutas den 6 februari på Mnazi sidentposten och det näst största partiet heterna för samarbete med de kinesiska Mmoya med tal av President Jakaya får premiärministerposten. CCM ledamo- handlare som påstås ligga bakom jakten. Kikwete. (Mtanzania) ten Haji Haji menar däremot att hur man Reservatsvakterna klagar på bristande re- 22/1 Nytt parti. En ansökan om ett nytt går till väga med en maktdelning borde surser. (Mtanzania) politiskt parti har lämnats in till registra- komma efter valet, och tillade under stort 15/1 Demonstration på Zanzibar. torn. Ledarna sägs vara Richard Kiyabo bifall från sina supportrar: ”Maktdelning CUF planerar en massdemonstration för som partiordförande och Renatus Muhabi har misslyckats i Kenya och Zimbabwe morgondagen för att stödja avspänning- som generalsekreterare. Registratorn och kommer också att misslyckas på en mellan President Karume och CUFs förnekade all kännedom om eventuella Zanzibar. Den enda lösningen är att gå generalsekreterare Seif Sharif Hamad. bindningar till CCM, något som påståtts tillbaka till enpartisystemet.” (Nipashe, (Tanzania Daima, An-Nuur) tidigare i pressen. De politiska färgerna Habari Leo, Tanzania Daima, Majira) Kisarweskogen skövlas. Liksom i är blått, gult, svart och grönt vilket lig- Biobränsle. Expert från Världsbanken Rungwe (se 14/1) anklagas kineser för att ger nära CCMs färger. (Mwananchi, manar till försiktighet vad gäller odlingar ligga bakom skogsskövling i Kisarawe ett Tanzania Daima) för biobränsle. (Majira) par mil SO om Dar. (Mwananchi) 23/1 Zanzibar. President och parti- 30/1 CCJ en papperstiger. Partisekre- 17/1 Ngorongoro-bor stämmer DC. ordförande Jakaya Kikwete och vice ord- terare John Chiligati meddelar CCM-med- Åtta bybor har gått till domstol för att få förande Pius Msekwa väntas till Zanzibar lemmar att de inte behöver oroa sig för rättelse mot sin DC, som de anklagar för för ett partimöte. Man väntar sig att turer- avfall från CCM: ”CCJ är en papperstiger. att ha bränt ner deras hus. (Mtanzania) na kring Presidenten på Zanzibar, Amani De är inte ens klara med sin registrering, 18/1 Bagamoyo. 900 miljoner Tsh som Karume, kommer att diskuteras. Karume och den kommer inte att vara på plats till skulle ha använts för utvecklingsprojekt själv är för närvarande i Storbritannien valet.” CCJs ordförande Richard Kiyabo i Bagamoyo har försvunnit. DC Magesa för en medicinsk undersökning. (Majira, säger däremot att registreringen kommer Mulongo bekräftar att projekten aldrig Mtanzania, Mwananchi) att vara klar i god tid innan valet i oktober. kommit i gång och att pengar för pro- Det nya partiet CCJ. Toppolitiker (Tanzania Daima, Nipashe m fl) jekten inte synts till. Detta händer samti- inom CCM sägs vara oroliga med anled- 31/1 Zanzibar. Premiärminister Shamsi digt som Premiärminister Mizengo Pinda ning av registreringen av ett nytt parti, Vuai Nahodha lovar att Zanzibars reger- skulle rest till Bagamoyo för att inspek- CCJ. Säkerhetstjänsten har fått i uppdrag ing ska genomföra oppositionens motion tera projekten. (Mwananchi) att identifiera personerna bakom partiet. om maktdelning. Motionen bifölls enhäl- 19/1 Bagamoyo och pressfriheten. Det nya partiet avser att vara klart med ligt i parlamentet. CCMs partisekreterare Skandalen rörande 900 miljoner Tsh av- registreringen i mars, så att man kan delta John Chiligati menade i sin tur att mo- sedda för utvecklingsprojekt som försvun- i valet i oktober. CCMs generalsekretera- tionen var en historisk seger för alla på nit i Bagamoyo tog en ny vändning då DC re tycks ta saken med ro och säger att alla Zanzibar. (Mwanchi, Majira, Nipashe) Magesa Mulongo anklagade två reportrar har rätt att bilda ett parti och att denna El-bistånd. Zanzibars regering har för att ha avslöjat hemliga uppgifter. Grace frågan inte är något att ligga sömnlös för. vänt sig till givarländer för hjälp med ge- Semfuko på Star TV och frilansjournalis- (Majira, Mwananchi, Nipashe m.fl.) neratorer för att klara av behovet av el- ten Zainab Kihate har nu blivit avstängda 25/1 Bagamoyo och miljonerna. kraft på öarna, en kris som varat sedan från sina arbeten i ett år i kustregionen. Premiärminister Mizengo Pinda har rått den 10 december i fjol. Regeringarna i Pressklubben i kustregionen tog beslutet DC i Bagamoyo, Magesa Mulongo, att Storbritannien, Norge och Sverige har lo- med motiveringen att de två reportrarna upphöra med ”sin arroganta ledarstil”. vat att bistå, men det var inte uttalat när ”uppmuntrat konflikten mellan de två di- Vid Pindas besök i Bagamoyo nyligen generatorerna kunde levereras. (Nipashe) striktspolitikerna.” (Mtanzania) avstängdes DED Rhoda Nsemwa pga. ekonomiska oegentligheter. Vid ett semi- narium, organiserat av Care International vägrade Mulongo att läsa upp sitt tal om inte reportern från Star TV, Grace Semfuko, först kastades ut, eftersom hon blivit suspenderad från att arbeta som journalist i regionen. Mediafolk menar dock att en regional pressklubb inte har någon rätt att suspendera journalister. Ett överklagande ligger hos MCT (Media Council of Tanzania). (Nipashe, Mtanzania) Zanzibars president Karume nu överens 26/1 Zanzibar. Något klart besked Premiärminister Pinda åkte till Bagamoyo med CUF oppositionens Sharif Hamad. om en eventuell senareläggning av valet för att se projekt – fanns bara på pappret! Habari 2/2010 - sid 13 Norske studenter med lærerpraksis på Kibaha

Siden midt på 1990-tallet har samfunnsfag-studenter fra Høgskolen Stord/ Haugesund (HSH) hatt ekskursjoner til ikke-europeiske områder. Fra 2003 har et studieprogram for global utvikling og flerkulturell forståelse hatt Øst- Afrika, og spesielt Tanzania, som reise- og studiemål.

Høgskolelektorene Sigurd Sandvold og Svein Andersland har vært sentrale i plan- legging og gjennomføring, og flertallet av studentene har vært knyttet til lærerut- danningen på Stord. Årets (februar 2010) hovedtema har vært utvikling og bistand, men denne gangen satte trafikale proble- mer i Dar-es-Salaam-området en stopper for studentgruppens besøk til Kibaha.

KSS studenter framfører nasjonalsangen sin for de norske gjestene. Foto: S. Andersland

Høgskolelektorene Svein Andersland og Sigurd Sandvold har hatt ansvar for eks- bilder og evt. gaver fra hjemlandet. De presentere seg. Det var en svært varm kursjonsopplegg fra HSH til Øst-Afrika. ble også imponert over studentenes fag- dag og vi ble veldig ”kokte”. Foto: H. Haugen lige og generelle kunnskapsnivå. Etterpå fikk vi også en rask omvisning på helsesenteret. Avtaler om praksis Vi var fem jenter som tok initiativ til Undertegnede og tidligere kollega ved Besøket var i alle fall så vellykket at de å ha praksis på skoler i Tanzania i fe- HSH, Sven Petter Arnesen, underviste fikk avtaler om praksis for noen av de bruar/mars 2008. Vi tok da kontakt med begge ved Kibaha Secondary School norske lærerstudentene ved en primary Kibaha Education Centre som formidlet (KSS) for ca 40 år siden. Etter mitt be- school på Kibaha det neste året, og nytt kontakt med Kibaha Independent Pre & søk på Kibaha høsten 2006 og etablering besøk for en ny studentgruppe. En av Primary School (KIPS). Først fikk vi om- av Kibaha Nordic Teachers Association dem som hadde praksis der, Line Steine (KNTA) fikk vi i stand en mer direkte Oma, forteller selv om erfaringene sine: kobling mellom Kibaha Education Centre (KEC) og HSH. Sandvold og KEC direk- Første besøk på Kibaha var i februar tør Swai ble koblet sammen for planleg- 2007. Da reiste vi sammen med utvi- ging av en ny ekskursjon til Tanzania klingsstudier på HSH. Vi fikk full omvis- vinteren 2007, nå med spesielt opplegg ning på skolen. Det var veldig høytidelig for besøk på Kibaha. og vi ble tatt svært godt imot. Lærerne Lærere og studenter fra Norge fikk ikke var med på en spørsmål/debatt-runde bare stikke innom Kibaha, men de fikk med en stor forsamling av studenter. en storslagen mottakelse med omvisning, Etterpå sang studentene/elevene den tan- samtaler med lærere på KSS og et stort zanianske nasjonalsangen. opplagt møte med de lokale studentene. Vi fikk også se sovesalene og hilse på Opplegget oversteg langt de forventnin- presidentens sønn. Mange av elevene vil- KSS-studenter på en av sovesalene; stu- ger en hadde på forhånd, slik at både nor- le utveksle mailadresser og telefonnum- denten t.h. er sønn av Tanzanias president ske lærere og studenter følte en viss former. På lærerrommet fikk vi hilse på læ- Kikwete som også har gått på skolen. legen-het over ikke å ha forberedt taler, rere og ble servert god lunsj. Alle måtte Foto: S. Andersland sid 14 - Habari 2/2010 Klassen ved KIPS hvor Line hadde sin undervisningspraksis i februar 2008. Bak t.h. står Line sammen med klasselæreren Bw. Nyendeza. Foto: Line Oma visning på Kibaha Secondary School og kvaliteten på maskinene var, fra vårt nor- sjonalt og internasjonalt anerkjent. Disse fikk være med lærere i deres timer. Dette ske utgangspunkt, i relativt dårlig stand. studentene burde kunne bidra med f.eks. var noe både vi og lærerne satte pris på. Det var heller ikke internettforbindelse. opplæringsprosjekt på Kibaha, for lærere Nivået på elevene var derimot så høyt at Vi fulgte hver vår lærer og klasse. Vi ble både på primary og secondary level som vi foretrakk praksis på KIPS. KIPS var derfor godt kjent med lærere og klassen. del av sine masteroppgaver. velutrustet og lærerne var meget dyktige. Vi hadde også med bilder fra Norge som En annen aktuell spesialitet ved HSH Elevene var også veldig flinke. Nivået var vi viste i klassene våre. Dette vakte be- og samarbeidende institusjoner er nett- svært høyt. Store deler av undervisningen geistring. baserte studieopplegg, noe som har vært var på engelsk og de fleste elevene beher- Den uka vi tilbrakte i Kibaha bodde vi praktisert både nasjonalt og i internasjo- sket språket svært bra. Mange av elev- på et greit hotell. Vi vandret litt i gatene nale sammenhenger. Dette omfatter bl.a. ene bodde på skolens internat. Elevene og var på bar der geitene vandret mellom to nettbaserte kurs på masternivå, der hadde egne bøker og egne skolepulter. beina våre. innholdet i e-Teaching I and e-Teaching Skolen disponerte også et datarom, men Kontrasten til en offentlig skole nær- II gir opplæring i nettbasert undervisning mere Dar es Salaam var stor. Jitihada gjennom selv å være nettstudent. De sei- Primary School var langt mindre utrus- nere åra har disse kursa samlet mange tet og få snakket godt engelsk. Derfor ble ”studenter”, dvs. lærere og professorer, det vanskelig å gjennomføre praksis der, fra utviklingsland der en har problem i forhold til på KIPS. med utdannings-kapasiteten. Her har fle- re tanzanianere deltatt, men foreløpig in- Det var nok en litt annerledes praksis for gen fra Kibaha. Dette burde åpne for nye norske lærerstudenter, men den var ver- samarbeidsprosjekt med KEC når en får difull for å sette våre nordiske forhold i infrastrukturen på plass. perspektiv. Selv om det i 2010 ikke ble noe av stu- dentbesøket fra HSH på Kibaha, er det å IKT masterstudium håpe at kontakten opprettholdes og kan Lekeplass med læringsmiljø. Kontakten med mellom HSH og KEC føres videre, til glede og utbytte for beg- Foto: L. Oma. fortsetter. I forbindelse med KNTAs ge miljøer. initiativ for å skaffe bedre datautrust- ning ved KSS, har tilsatt og studenter Harald Haugen ved HSH sagt seg villige til å bidra med opplæring i pedagogisk bruk av utstyret. Harald Haugen, Tyselio 18, N-5416 Her tenker en altså ikke i første rekke på Stord, Norge; harald. den tekniske opplæringen – som gjerne [email protected] kan gjøres lokalt. Men siden HSH er den Tidligere førsteama- lærerutdanningen i Norge som har spe- nuensis i IKT i læ- sialisert seg mest på integrering av infor- ring, ved Høgskolen masjons- og kommunikasjonsteknologi Stord/Haugesund; (IKT) i læringssammenheng, mener en www.hsh.no å kunne bidra til bedre og mer effektiv Lærer i fysikk og utnytting av utstyret når det kommer på matematikk ved KSS, Fra inngangen til KEC ved hovedveien. plass. Ved HSH har en et eget masterstu- mars 1969 – august Foto S. Andersland dium innen IKT i læring, som er både na- 1971. Habari 2/2010 - sid 15 Kibaha Water Project 10-årsjubilerar

Gotland kommuns och Kibaha Town Councils lyckade projekt för att stärka lokal demokrati, spara miljön och förbättra vatten- och avloppsanläggningar för Kibaha Education Centre.

Det började med jubileum och oro för I bakgrunden som oavlönad samordnare des av motsvarande besök från Kibaha vattenledningar i asbestmaterial. fanns hela tiden Bertil Melin. Så föddes samt direkta projektinsatser då perso- År 2000 togs de första kontakterna för samarbetet mellan Kibaha och Gotlands nal från Gotlands driftavdelning be- det som kom att utvecklas till ett part- kommun. sökte Kibaha senare under projektåret. nerskap mellan Gotlands kommun och Projektsamarbetet har fortsatt och pågår Kibaha Town Council. Initiativtagare till Samarbete på distans fortfarande med som regel ett årligt besök samarbetet var Bertil Melin, född och bo- Under de följande åren pågick ett tek- för ledning och samordning och ett år- satt på Gotland. niskt vänortssamarbete på distans. Jonas ligt besök inom vattenprojektet i Kibaha Under 60-talet var Bertil ansvarig pro- ville gärna utveckla samarbetet och före- och motsvarande besök från Kibaha på jektledare för Nordiska Ministerrådets slog hösten 2004 Tekniska förvaltningens Gotland. Årligen har två tekniker/montö- bistånd till anläggandet av Kibaha direktör, Per Lindskog, att bidrag skulle rer från KEC och Kibaha Town Council Education Centre (KEC). Bertil gjorde sökas från SALA IDA för en mer omfat- (KTC) gjort ett studiebesök på Gotland. ett fantastiskt jobb och när centrets verk- tande insats och med Bertil Melin som Besökarna har i stor utsträckning följt samhet började blev Bertil Melin dess samordnare. Per var positiv men tyckte med driftavdelningens ordinarie personal första verkställande direktör under de det var tveksamt med Bertil som nu när- i deras skötsel- och underhållsarbeten av första åren. Bertils insatser uppskattades made sig de nittio. En yngre person be- anläggningarna. mycket av de tanzaniska myndigheterna, hövdes och jag blev tillfrågad och ställde Sammantaget har upp emot ett 15-tal folket i Kibaha, personal och elever. För förstås upp! Tanzanier fått tillfälle att besöka Sverige att hedra Bertil blev han och hans sambo och Gotland under den tid projektet på- inbjudna till firandet av centrets 30-års- Kommunalt Partnerskap gått och ungefär samma antal svenskar jubileum. Under besöket firades det med Nord Syd har besökt Tanzania och Kibaha. Jag är pompa och ståt men det diskuterades Jag var då nyligen anställd på kommu- övertygad att utbytet har varit av nytta för också praktiska detaljer. Bertil kom fram nens driftavdelning och med flerårig erfa- båda parter. Vi svenska besökare har fått till att personalen vid KEC borde ges en renhet från biståndsarbete i Afrika. Under en ökad förståelse för uländers problema- ordentlig utbildning i arbetarskydd för Per Lindskogs ledning som ansvarig för tik och livsbetingelser samt upptäckt att hantering av asbestos. projektet i Gotlands kommun och med Tanzanierna är otroligt trevliga och till- överste F S Swai som ansvarig i Kibaha mötesgående. De Tanzaniska besökarna God dag, jag heter Bertil Melin Township satte jag samman en ansökan har uppskattat besöken och fått en ökad och tänker skicka er till Afrika! till SALA IDA om utökat samarbete med förståelse för oss svenskar. Gotlands Kommun med Bertil som pri- Kibaha Township. Ansökan ställdes inom mus motor ansökte om medel för insat- ramen för Sidas program Kommunalt KECs vattendistribution och serna. Kommunens experter att genom- Partnerskap Nord Syd, (KPNS). Ansökan projektets målsättning föra utbildningen var Jonas Aaw och Leif omfattade dels åtgärder för stärkande av KEC är anslutet till överföringsledning- Eriksson. SALA IDA, som är Sveriges lokal demokrati och dels miljöåtgärder arna från de två huvudledningarna till kommuner och Landstings bolag för och upprustning av KECs vattenanlägg- Dar es Salaam från Ruwu, men vattnet handläggande av biståndsmedel, bevilja- ningar. Ansökan beviljades och bidrag har lågt tryck. KEC har därför en egen de bidrag för en insats som täckte resor, erhölls, dels för ledning och samordning anläggning för distribution av vattnet till löner och övriga omkostnader. av insatserna och dels för projektinsatser- de ca 4 000 personerna som bor inom Omfattande utbildning hölls för KECs na som sådana, dock endast för rese- och centret. personal i arbetsmiljö och de skyddsåt- lönekostnader men inte för material och Distributionsanläggningarna är genom- gärder som behövs för reparation av rör- reservdelar som så väl behövdes i projek- gående i mycket dåligt skick. Mycket av ledningar samt också hur asbesthaltigt tet. utrustningen har använts sedan centret material kan deponeras. Försommaren 2006 bildades en kom- byggdes på 60-talet. Ledningsnätet är Kurserna var mycket uppskattade. Som mitté för ledning och samordning var- bristfälligt med mycket läckage. Driften de specialister de är inom VA-teknik blev efter en delegation om fyra personer av anläggningarna behöver förbättras. Jonas och Leif också inkopplade på andra från Gotland reste till Kibaha och KEC Mycket av vattnet slösas bort genom att VA-problem på centrets anläggningar. för projektöverläggningar. Detta följ- vattnet endast distribueras vissa tider på sid 16 - Habari 2/2010 Bra resultat i projektet men brist på tid och pengar Kibaha Township har under projektets gång nått status som Town Council (KTC). De sista åren har projektsamarbetet med Ingenjörer från Gotland diskuterar ritningar med direktör Swai. KTC ökat och formaliserats. KTC har en omfattande lands- bygd med ca 50 000 personer dygnet och vid påsläpp bosatta i mindre byar och tätbe- läcker ut genom öppna kra- byggda mindre samhällen längs nar. Många gånger finns huvudvägen mot Morogoro. inget vatten att distribuera Kibahaprojektet har i stort eftersom överföringsled- varit lyckat och framgångsrikt ningarna ofta stängs av. med goda resultat. Men det har Det är projektets mål- också funnits, och finns, fortfa- sättning att anläggningarna rande stora problem. Problemen skall renoveras i sin helhet. är främst arbetstid och pengar. En omfattande kartläggning Då det gäller pengar har upp- av fel och brister har utförts rustning av KTCs vattenanlägg- i samarbete mellan parterna. ningar i huvudsak blivit lidande. Stötestenarna har varit brist Gotlands kommun kan inte ta på pengar från båda parters pengar ur kommunkassan för att Mussa och Saidi tittar på rörläggningsarbeten på Gotland. sida. Gotlands kommun kan reparera vattenverk i Tanzania. inte ge anslag till vatten- Visserligen täcker erhållna bi- anläggningarna i Kibaha. drag kostnaderna för resor, löner ICLD kan endast bevilja och uppehälle. Men för inköp av mindre anslag för nyckelut- utrustning och material ges en- rustning till projektet. KTC dast ett mindre bidrag till nyck- har tydligen svårt att fördela elutrustning. de anslag de har så att rein- Kibaha Town Council har vesteringar inom vattendist- via bidrag från Tanzaniska vat- ributionen utförs. Projektet tenministeriet kunna bidra med har därför arbetat hårt för medel för upprustning av KECs att hitta pengar till upprust- rörnät. Redan nu har vattenför- ning. Sökande efter pengar sörjningen förbättrats betydligt. har fört med sig att projektet Sammantaget skall de planerade beträffande upprustning bli- insatserna kunna ge KEC en vat- vit försenat i åratal. Genom tenförsörjning under alla dygnets hårt arbete av personalen på Karl Henry Olsson tittar på en pumpstation i Kibaha. timmar. En klar skillnad mot för- Gotland har dock sponsorer hållandet när projektet började lyckats knytas till projek- med vatten några gånger om da- tet. Sponsorerna, i huvud- gen. sak företag inom VA-bran- schen, har bidragit med ma- Framtiden i projektet terial till betydande belopp. Inom projektet är det väl beställt Tillsamman med ett anslag med kvalificerade ansvariga, och för ”nyckelutrustning” har ansvariga som också brinner för merparten av utrustningen sin uppgift. Jag har dragit mig fåtts fram och en container tillbaka med tillförsikt och vet med komplett prefabricerat att projektet kommer att blomst- rörmaterial, pumpar och el- ra och vara ett projekt parterna utrustning är nu på väg till kommer att kunna vara stolta Kibaha. Containern beräk- över. nas nå Dar es Salaam runt Text o foto: Karl-Henry den 6 maj 2010. Mussa och Saidi lämnar en gåva från Kibaha till Bertil Melin. ”Kalle” Olsson Habari 2/2010 - sid 17 KIBAHA! Again this nonentity per- Kwaheri Kibaha vades my mind and I only hope that I should return here after a year or two to find completed the work envisaged by KSS News var en publication från Students Council, Kibaha Secondary School. the Nordic Tanganyika Project. Out of Nedanstående är ett insänt bidrag till tidningen från en student i Form VI the empty bush there is created exist- av den första elevgrupp som genomgick skolan. Det handskrivna originalet ence, existence that will remain a legacy har ställts till redaktionens förfogande av den lärare, Birgit Selander, som for our future generations. And to my var redaktör för Students Council under den aktuella perioden. fellow students who are staying behind I must in conclusion wish you a happy Kibaha! Out of the unknown bush, peaceful study of the busy candidate pio- stay and successful career in your future 24 miles from Dar es Salaam on the neer students. studies. Hold your time. To members of Morogoro Road, there now stands a glo- But will this solely have to topple the staff, my abounding gratitude, and to my rious site—a health centre and an ag- scale? An explanation to that effect must fellow Six Form leavers, let us go out in ricultural institute flanking on all sides be sought from elsewhere—very likely the world (in Tanzania certainly) and pull a modern Secondary School, Kibaha in the classroom itself. Books have been together our resources for a thorough na- Secondary School. To claim that the site found wanting (some are being issued tion-building campaign. was not well chosen there is nothing but when there are only four weeks to the ex- KWAHERI KIBAHA! a surrounding bush of an equatorial mon- aminations), the library inadequate, and Leonard M.M. Makoye soonal nature is tantamount to denying more important perhaps in the disfamili- Pioneer student, Form VI Arts, 1966 the very essence for which the school arity of a Scandinavian education system was founded. The buildings are good and to the British system requisite of G.C.E. can fair better that most of the schools in Advanced Level. But as astute students Tanzania today. Indeed, this is an admi- we have ridden against all these odds and rable fact but is that the only characteris- where we seek personal glory by passing tic of a school? Far from it. And my cat- deservingly well, our passing will also egorical answer on the negative becomes be a historical achievement not only for obvious and need no elaborate scrutiny. Kibaha Secondary School alone but for And if Kibaha Sec. School should prove the country at large. an academic failure, then the well inten- The School has suffered from a missing tioned £2 million grant of the Nordic- tradition—we could not build a tradition Tanganyika Project is a total fiasco. But within two years – and during the course to make such a prophesy at this stage, of these two years the life at the school however, may be far short of sightedness, has marred by a conflicting intermixture though my fellow pioneer students (those of British colonial heritage, Scandinavian in Form VI) have rather a gloom look on and local African (or should we call it the matter. In any case we have labored Tanzanian) traditions. This does not make laboriously and we have the highest hope good reading but we are a growing body of bringing repute to ourselves and to the and out of this body we shall triumph in School during the coming examinations our way, enmeshed in an acceptable tra- —H.S.C. in November (1966). dition and hopeful of a peaceful coexist- As construction works near comple- ence in our future society. tion, there are now diminishing returns to the rumbling noise around the school. But the year has come to an end and those who will be here next year may still find the vile some roars of the caterpillars close at hand. For the whole past two years construction works at the school have forged ahead at high pressure and these have been Elever på Kibaha Secondary School 1966 med rektor och Ur Daily News, Dar es Salaam, mån- quite detrimental to studierektor. Foto: Staffan Lundqvist dag 18 januari 2010. sid 18 - Habari 2/2010 Bushbaby i Kibaha

I sina memoarer om Kibahatiden på 1960-talet skriver min far Per Falck: ”Det råder inga som helst tvivel om att Harriets tid i Tanganyika/Tanzania/ Afrika kom att påverka hela hennes framtid. Inte långt efter vår ankomst till dåvarande Tanganyika fyllde hon åtta år, en ålder då intrycken från vardagslivet lämnar outplånliga spår. I ett brev hem från Bagamoyo vid tiden för vår första jul i det nya hemlandet sade hon åt mig, att ”Vet du, jag kan inte mera känna mig arg, när jag är så lycklig”.

Ni som känner mig vet hur rätt min far Nyerere mig på huvu- hade och att jag därefter arbetat och levt det log brett och sade med min egen familj i Tanzania till och ”Hujambo?” Och jag från i över sju år. Men dessa rader ska jag svarade utan att tveka ägna åt några av mina tidiga minnen från ”Sijambo” men kom Kibaha, sett ur ett barns perspektiv. ihåg att niga i varje Tillvaron för oss nordiska barn i Kibaha fall. Jag älskade hans var utan tvekan spännande, rolig och åt- leende! minstone kändes trygg. Jag gick i Nordic Ett av mina starkaste Primary School tillsammans med andra minnen från min lyck- nordiska barn till de nordiska experterna. liga barndom i Kibaha Redan i början av vår vistelse inleddes var när vi kom körande skolans verksamhet med sju elever och på kvällen från Dar. Margaretha Olsen och Kicki Fernö som Plötsligt, ca tre km från omtyckta lärare. hemmet, dök en stor Undervisningsspråket blev engelska lejoninna upp på vä- och läroplanerna upplagda enligt samnor- gen framför bilen. Nu disk modell, men i modersmålen skedde trodde mina föräldrar undervisningen på de enskilda föräld- äntligen på mig när jag rarnas initiativ. Vi älskade vår skola! På berättat att jag ofta hört väg till skolan var jag som oftast full av lejon ryta vid solnedgången. Jag brukade ramlat ned utanför vårt hus!”. Riktigt så energi och hoppade av och an över diket sitta ute i trädgården på kvällarna och fira dramatiskt var det nu inte, men faktiskt vid sidan av vägen. En morgon befann solnedgången med mina katter och det stod där ett litet fyra personers sportplan jag mig vid ett hopp rakt över en jätte- var då jag ofta hört dovt rytande från bus- mitt på vägen. Piloten berättade att ben- pytonorm som låg i diket och kikade upp hen. Kibaha var väldigt vilt på 60-talet. sinmätaren plötsligt hade droppat ned till på mig. Jag ångrade bittert efteråt att jag (Så sent som 1990 då jag bodde med min noll trots att det ännu borde ha funnits genast sprang hem och rapporterade om man och förstfödde son i en annan del av bränsle kvar för åtminstone fyrtio minu- ormen, för den blev därmed inte långli- Tanzania kunde vi läsa i tidningen att två ters flygning. Först hade han tänkt landa vad (och jag älskade alla djur!). Men den barn tagits av lejon i Kibaha District.) på idrottsplanen, men den var ännu i så hade svalt något stort innan den dödades När jag fyllde 10 år fick jag en svart cy- ofärdigt och gropigt skick, att han beslöt och vi barn stod i ring runt och såg hur kel som jag kallade Mwafrika. Detta var sig för att gå ned på vägen i stället. Det magen sprättades upp och en stor svart min bästa present någonsin. Nu var jag var naturligtvis en stor risk, för trafiken hund uppenbarade sig i magen. fri och kunde ta mig vart som helst. Jag där var ganska livlig. Vi barn hjälpte till En dag fick vi lov från skolan och upp- spenderade fritiden med att cykla längs att rulla in planet på en sidoväg, där den manades ställa oss vid vägkanten och små stigar i bushen, ensam eller ihop fick stå till följande dag då bensinpåfyll- vinka. President Nyerere skulle komma med någon av mina kompisar. Blev be- ning kom per bil och flygfärden kunde på Kibahabesök. Vi blev strängt tillsagda kant med alla träd och buskar, såg wart- fortsätta. Och så fick en spännande dag att niga eller bocka och säga: ”How do hogs, impalas och vackra fåglar. Bushen sitt lyckliga slut precis som de flesta an- you do, Sir” och att detta var det enda vi blev min bästa vän och jag kände mig to- dra dagarna i mitt Kibaha. fick säga till honom. Efter flera timmars talt trygg i dess vagga. Att jag sedan hade väntan dök slutligen en bilkaravan upp skråmor, blåmärken, taggar i fötterna och Harriet Rehn anförd av en lång rad poliser på motor- insektbett var en total bisak. cykel. En av bilarna bar Tanzanias och En dag överraskades vi plötsligt av ett Kinas flaggor och ur den steg ut först flygplan, som flög så lågt över taket till Agronom Harriet Rehn arbetar på jord- Nyerere och sedan Maos utrikesminister vårt hus att våra slingerväxter fick sig en bruksdepartementet. Hon har arbetat två Chou En-lai. Av någon anledning fick ordentlig omskakning. Endast några sek- perioder i Tanzania och även i Etiopien jag hälsa på Nyerere och var beredd på under senare kom min lillasyster Tese samt ingår i Svetans styrelse sedan vad jag lärt mig. Men istället klappade inrusande och sade att ”ett flygplan har många år. Habari 2/2010 - sid 19 Abstract from “Kibaha Education Centre A Sustainable Development Cooperation Project?”

by Annika Billing and Catarina Kibaha Education Centre today whom 140 live at the Centre and has a Carlsson. Abstract made by Staffan The Kibaha Education Centre today is staff, teaching and non-teaching, of 50. Lundqvist with kind permission strikingly neat and tidy with well kept The commercial Poultry Farm at of the authors. surroundings. There are few signs of the Kibaha Education Centre keeps 40,000 difficult economic conditions in Tanzania parent stock and produce 53,000 day-old during the 1980s and 1990s, a time when chicks a week. The farm also includes a the dormitories were overcrowded, the chicken feed production plant and a plant roads were full of potholes, and the text- for producing egg trays. The poultry farm books used were the very books brought sells 212,000 day old chicks to small by the Nordics in the 1960s. farmers every year. It has provided em- Despite economic difficulties Kibaha ployment opportunities to youths at poul- Education Centre has today come a long try farms and though selling boiled eggs way since it was handed over to Tanzania. on the streets around Kibaha. The educational institutions have grown. Originally there was one secondary KEC management and staff school—today the Centre has three sec- Col. Swai has been the Managing ondary schools. Kibaha Secondary Director of KEC since 1994 and he has Foreword School is still a boarding school for boys worked towards changing the norms at The two master thesis, which this publi- and a special school admitting students the Centre and strongly stresses timeli- cation is based on, focused on sustaina- nationwide, Tumbi Secondary School ness, correctness, organization, as well bility in Development Cooperation pro- is a day school for local boys and girls, as keeping the grounds neat and tidy. jects. We came in contact with Kibaha and Kibaha Girls’ Secondary School is to Teamwork is encouraged in order to cre- Education Centre (KEC) when studying be a boarding school but remains a day ate a pleasant workplace without major in a master programme in Global Studies school until dormitories are built. conflicts. Strikes among both teachers at the University of Gothenburg during What initially was Kibaha Training and students are not uncommon in an in-depth course in Development Health Centre eventually became the Tanzania, but it has never been a problem Cooperation in Africa. Tumbi Regional Hospital. At handover at Kibaha Education Centre. Kibaha Education Centre started out the health centre had 33 beds for in-pa- Col. Swai describes the Centre as a as the Nordic Tanganyika Project in the tients, in 2008 Tumbi Hospital had 253 community: “...where some are working early 1960s, one of very few joint Nordic beds for in-patients and it also sees about with health, others education, and others development cooperation projects. The 350 to 400 out-patients every day. One the poultry. But they live as one commu- project was developed in close coopera- of its primary functions is to care for the nity as one family and that to me is very tion with the Tanzanian government with many victims of the Morogoro road lead- satisfying.” the objective to provide the newly inde- ing from Dar es Salam to Morogoro. The Kibaha Education Centre has a staff pendent country with much needed edu- hospital is divided into a public and a pri- of about 900. The Centre has a special cation. Since the project was handed over vate part. The private rooms hold four to program for staff that have not graduat- to Tanzania in 1970 it has continued to five beds, for which patients have to pay ed from secondary school called Second adapt to the changing needs of Tanzania 4,000 shilling a day. Single VIP rooms Opportunity for General Education in order to meet the original objective, are also available. Advancement (SOGE A). The staff are providing education. Kibaha Folk Development College, taught at the Centre to obtain secondary When the location for the Nordic which started out as a Farmers’ Training school level knowledge. The Centre still Tanganyika Project was chosen some Centre, primarily provides education to provides housing for its staff, but many fifty years ago, the Kibaha area was very adults in the area. It offers longer courses of them also build their own houses in scarcely populated bush-land. Today of one year and includes motor vehicle the surrounding area. Their children go to Kibaha is the capital of the Pwani Region mechanics, electrical installation and oth- school there and some of them eventually (previously called Coast Region) and a er vocational training. One of the most start working at Kibaha. Even after retire- bustling town and the home of thousands popular courses is agriculture and animal ment, many remain in Kibaha. of people. husbandry as favorable state loans for In a time when development coopera- agricultural entrepreneurs are available Conclusions tion is once again very much questioned, upon completion. Many projects have failed to survive af- the authors felt it very important to high- In addition, Swahili, English, finance ter the donor withdraws funding. Recent light a positive example with the aim of and social studies are compulsory for all studies of development assistance pro- finding out what had made this particular students The College also offers shorter, grams conclude that despite tremen- project survive despite very difficult eco- two month courses and holds seminars. dous efforts and good intentions, the re- nomic circumstances. It has the capacity for 200 students of sults have been generally disappointing. sid 20 - Habari 2/2010 Staffan Lundqvist överlämnar utvär- deringsrapporten till centrets direktör Ferdinand Swai. centre has sprung up around the premises considered sustainable. What became Kibaha Education Centre is an exception of the project. Kibaha Education Centre still functions in many ways. What once started as the Kibaha Education Centre contributes very much as an institution in the way Nordic Tanganyika Project has continued to the development of Tanzania both on a originally intended, and has evolved to develop and expand after the hando- local level and a national level by provid- and transformed to meet the needs of ver to Tanzania, despite harsh economic ing education, health and employment. Tanzania today. It is a good example of conditions and changes in organization The original make up of the project has what can be achieved when the recipient and structure. How could this particular both grown and adapted to the changing country’s own needs are taken into ac- project survive when many other projects needs of Tanzania. count and when both donor and recipient have not? The Nordic Tanganyika Project has country are engaged and committed to The physical buildings erected for the had beneficial long term effects also in contributing to a common goal. project are still standing, although the the sense that several students of its sec- The Nordic countries provided a solid lack of maintenance is visible. More im- ondary school have grown up to hold foundation which Tanzania has managed portantly, the function of the project has very important positions through which to maintain and successively transform not only remained, but expanded in a they can contribute to the nation’s devel- to meet changing needs. In its most el- way no one would have expected at the opment, the current president being one ementary way, sustainability refers to time of its conception. example. the recipient being Kibaha Education Centre is still a place The Nordic Tanganyika Project provid- able to make use Staffan Lundqvist, where people are educated, have their ed a strong basis for what was to become of what was origi- född 1937, fysik- health restored, and a place of agricultur- Kibaha Education Centre, not only by nally provided by lärare och rektor, al business. Many of the benefits of the providing material things such as build- a donor for a long biståndsarbetare Nordic Tanganyika Project have had long ings and infrastructure, but also by pro- period of time, and i Afrika och Asien term effects after the withdrawal of do- viding an institution for development. in that sense Kibaha i 17 år, ordfö- nor funding. Several students of Kibaha The functions of the project have re- Education Centre is rande i Kibaha Secondary School now have highly suc- mained the same to a great extent: health, a good example of Nordic Teachers cessful careers, the former health centre education and agricultural business. a sustainable devel- Association, now plays a vital role in the region as a As development cooperation project opment cooperation bor på Väddö i hospital. Another effect is that an urban the Nordic Tanganyika Project has to be project. Roslagen.

Swahili för svenskar

Praktisk parlör för dig som reser eller arbetar i Östafrika 149 kr + porto www.watatu.com

Habari 2/2010 - sid 21 Notiser Han lär ickeläkare operera Staffan Bergström, gynekolog och professor i internationella hälsa vid Karolinska institutet, har uppmärksammast för sitt arbete mot mödra- och barndödlighet i tredje världen. Det är FIGO, International Federation of gynecology and obstetrics som vart Hjelmåker ny ambassadör Avskogning fjärde år delar ut pris till någon som ut- Den 29 april utnämnde regeringen fyra Vår norska pressgranne bistandsaktu- märkt sig inom området. nya ambassadörer. De fyra är Sveriges elt rapporterade i maj 2009 under rub- Varje år dör 7,5 miljoner barn och ambassadörer i Vietnam, Tanzania, riken Naturen under press i Östafrika mödrar i samband med förlossning. Det Norge och Italien. att explosiv befolkningsutveckling och är betydligt mer än de 5 miljoner som Staffan Herrström blir ambassadör dålig förvaltning anstränger naturen i sammanlagt årligen dör i aids, malaria i Vietnam. Han är sedan 2007 ambassa- Östafrika. Värst är det i Tanzania visar och tuberkulos. Bergström arbetar myck- dör i Tanzania. Sedan Sida bildades 1995 en rapport från Society for International et med att vidareutbilda sjuksköterskor har Staffan Herrström innehaft ett antal Development (SID), en icke-statlig orga- att utföra kejsarsnitt på ett säkert sätt. chefsbefattningar där och var under sex nisation. Läkare söker sig ofta bort från lands- år ställföreträdande generaldirektör. Han Rapporten ser en stadigt ökande be- bygden och distriktssjukhus till storstäder har även varit statssekreterare i statsråds- folkning som den största utmaningen för eller utomlands. Men de vidareutbildade beredningen och chef för folkpartiets naturen. Samtidigt har jakten på rikedom sjuksystrarna stannar i allmänhet kvar. samordningskansli. gjort att många av de östafrikanska län- Det är dock ett kontroversiellt sätt att derna har gett sjutton i miljöhänsyn. angripa läkarbristen på landsbygden. ”Vi SID har studerat situationen för vat- klarar inte av situationen med den höga ten, matproduktion och energi i Kenya, mödradödligheten i världen – vi måste Tanzania, Uganda, Rwanda och Burundi. arbeta hand i hand med ickeläkarna” sä- Länderna i undersökningen har gjort ger Staffan Bergström. dåligt ifrån sig på alla punkter, men Källa: Forskning & Framsteg 1/10 Tanzania får särskilt dåliga resultat. Foto: UD Landet står bland annat för 90 procent av avskogade landområden i regionen. Rapporten anger att 26 miljoner hektar Lennarth Hjelmåker blir ambassadör skog försvann mellan 1990 och 2005. Det i Tanzania. Han är sedan 2003 ambassa- motsvarar ett område stort som Rwanda. dör för HIV- och AIDS-frågor vid UDs Enligt rapporten har Tanzanias andel av enhet för multilateralt utvecklingssamar- skogen i regionen på 15 år minskat från bete. Lennarth Hjelmåker har även tjänst- 58 procent till 27 procent p.g.a. befolk- Rättigheter och Haki Dukas gjort vid FN-representationen i New ningsökning och okontrollerad avverk- Forum Syd drar under 2010 igång ett York och varit Sveriges ambassadör i ning. program i Tanzania som ska ge en röst Zimbabwe. Rapporten anger att Tanzania har 42 % åt medborgarnas behov, åsikter och pro- av de undernärda i de fem länderna. Trots blem i en strävan att hjälpa regeringen att Bindor av vattenhyacinter att landet har mer brukbar jord och mer bättre förstå medborgarnas prioriteringar. Två flugor i en smäll, kan man samman- vatten än de andra länderna, har antalet Genom programmet ska det bli möjligt fatta ett projekt som fem studenter vid hungrande människor ökat med 73 %. för dem att ta en större del i beslutspro- Chalmers och Oslos arkitekturhögskola Kenya, Uganda och Rwanda har minskat cessen på lokal, distrikts- och nationell påbörjade våren 2009 på en kurs i Kenya. antalet hungrande. nivå. En viktig del är att starta rättighets- Utbredningen av vattenhyacinter i Flera experter instämmer i rapportens kiosker, Haki Dukas, där man kan få in- Victoriasjön är ett gissel. Studenterna vil- beskrivning och anser att situationen är formation, stöd och rådgivning. Dessa le se dem som en resurs och experimente- alarmerande. Rådgivaren inom naturför- dukas ska drivas av organisationer i det rade med papper, akustikplattor, leksaker valtning Dr Robert Otsyina pekar på att civila samhället med syftet att öka invå- m.m. tillverkat av hyacinterna. Tanzania har de största skogsområdena narnas kunskaper om sina mänskliga rät- De torkade blomstjälkarna har goda och därför är det inte konstigt att avskog- tigheter och hur de ska utkräva dem. Det absorberande egenskaper. Att mala ner ningen är störst där. Experten på åter- ska också finnas en fond som ger möj- torkade stjälkar och tillverka bindor av vinning och avfallshantering, Longdare lighet att söka små bidrag för att under- gratismaterialet är enkelt, kräver inga Ojung, anser att avskogningen är resulta- lätta verksamheten som kommer att pågå dyra maskiner och kan ske lokalt. Många tet av minskad produktivitet i jordbruket. kring Haki Dukas. Programmet startar flickor tvingas ofta stanna hemma i flera Artikeln i bistandsaktuelt citerar Ojung i tre distrikt och tre områden i varje di- dagar från skolan för att de saknar mens- som säger: Vi är en frimärksekonomi. strikt. Fokus ska vara på det civila sam- skydd. Det betyder att folk har andra kanaler, hällets organisationer och grupper. En Källa: Forskning & Framsteg 8/09 både lovliga och olovliga, att exportera annan målgrupp är lokala ledare på di- Marc Hoogendijik skogsprodukter. striktsnivå. sid 22 - Habari 2/2010 Volontärtjänst biogas från kretaursgödsel till matlagning resulterat i företag och Swai är mycket entusiastisk över Gun Wisings och Per Olov Olssons fy- tanken på att producera gas av hönsgöd- raåriga vistelse i Kibaha har haft vissa sel. Kibaha Education Centre är en av Kilimanjaros glaciärer följdverkningar. Den skolelev i Kibaha Tanzanias största producenter av dags- smälter bort som illustrerade deras sagoböcker i mit- gamla kycklingar med stor efterfrågan. Den kände amerikanske glaciärforskaren ten på 90-talet, Godfrey Semwaiko har Kön för att få köpa kycklingar är nu mer Lonnie Thompson slog för åtta år sedan vuxit till sig. Gun och Per Olov ordnade än tre månader lång. Med andra ord blir larm om att istäcket på Kilimanjaro mins- tre terminers utbildning för honom vid det en hel del gödsel att ta hand om. kat med 80 % sedan 1912. Nyligen har Hjo folkhögskolas konstlinje. Nu är han han redovisat mätningar från de senaste en av Tanzanias mera kända bokillustra- Kibahastipendiater nio åren. De visar att avsmältningen går törer som arbetat åt de flesta förlagen. Den 16 april besökte Per Olov Olsson ännu fortare nu. På 15–25 år kan glaciä- Dessutom har han anlitats i England för från Kibahaföreningen skolan på Kibaha rerna vara helt borta. att illustrera ett större bokverk om miljön centret. Per Olov bodde på centret i fyra Tendensen är densamma runt om i värl- i världen. Han är också illustratör åt tid- år under 1990-talet, och dagen fylldes den i tropiska bergsområden. ningen Femin som arbetat mycket med av kära återseenden mellan gamla vän- upplysning om HIV, sponsrad delvis av ner. Många olika frågor diskuterades, Tanzania listed among SIDA. däribland tillgången till läroböcker och emerging markets in 2010 För två år sedan startade Per Olov man gjorde ett kort studiebesök på sko- Tanzania no longer belongs to the catego- Olsson och Sven Wåhlgren, tillsammans lans avdelning för engelska. På senare år ry of poor third world countrys, accord- med Godfrey mediaföretaget USANII har skolan utrustats med datorer och in- ing to the Economist Intelligence Unit. Production Ltd där tanken var att man ternetuppkoppling. En annan viktig del The western media report has listed the med hjälp av musik och video skulle av besöket var att hälsa på det trettiotal country among 15 African nations which kunna generera medel för att starta bok- studenter som stöds med stipendier från are this year expected to jump out of the produktion skrivet på swahili. Studion Kibahaföreningen. poverty stricken group to a better catego- och företaget presenterades i Habari nr Ett stort problem är andelen barn utan ry called the emerging markets. 1/2010 i en artikel av Samuel Lundström föräldrar. Ungefär 20 % av eleverna på A Washington DC-based wire service som tillsammans med sin fru arbetat där skolan är föräldralösa. En vanlig orsak är says The Economist Intelligence Unit några månader. Tanken är att Samuel och att båda föräldrarna dött i AIDS. predicts that 15 of the world’s fastest Sara om något år skall flytta till Kibaha growing economies in 2010 will be from och fortsätta att arbeta med musik. the African continent. Konstnärers och illustratörernas situa- Svetans årsmöte Eight African countries are headed for tion i Tanzania behandlades i en artikel i the emerging market status, the report Habari 2/2008 Söndagen den 28 mars höll Svetan årsmöte på restaurang Chakula i says. They include Botswana, Ghana, Stockholm. Kenya, Mozambique, Nigeria, Tanzania, De sedvanliga årsmötesförhandling- Uganda and Zambia. arna arbetades snabbt igenom under It adds that these countries, which ac- Jon-Erik Rehns ledning. count for almost 50 per cent of the re- Fredrik Gladh går åter in som ordfö- rande. gional GDP outside of South Africa, have De avgående styrelsemedlemmarna av- strong financial markets that are attract- tackades och vi fick tre nya och yngre ing institutional financial investors. medlemmar i styrelsen, Carin Björkén, Africa’s financial systems have contin- Nestory Begasha och Helena Stigsson. ually shown resilience and adaptability, Helena arbetar i Bukobahjälpen och är vår nya kassör. I och med att even in the face of the global economic Skulptörskoleprojektet avvecklas är downturn, the report adds. Tumainiprojektet det ekonomiskt helt The Washington DC report comes dominerade inom Svetan, varför vi in the wake of another report saying ser fram emot ett ännu tätare sam- Tanzania had swung into a trade surplus, arbete med Bukobahjälpen som står för insamlingen av egeninsatsen för albeit through a helping hand. Tumainiprojektet. Tanzania swung to a trade surplus of Vi fick även en lägesrapport om USD 692.8m in October 2009 from a def- Tumaini, Skulptörskolan, vars avveck- icit of USD 191.1m in the same month in Per Olov Olsson packar böcker ling går mycket långsamt, och Habari. 2008, according to local media reports. Aktivitet i samband med årets bok- mässa i Göteborg, med Afrika som The reports however say that the per- Biogas på Kibaha tema, diskuterades. Bland annat lägger formance was partly boosted by balance Centrets direktör, Överste Swai hade Swedfunds Maria Lanner just sista han- of payments support by the international nyligen besök av en delegation från den vid en tanzaniafilm och vi kommer Monetary Fund. Fellingsbro Folkhögskola och berätta- att få Tinga Tinga-affischer till försälj- Guardian 3rd February 2010 de när Per Olov Olsson träffade honom ning. Årsmötet avslutades med god mat att han planerar för ett besök där och att och för den som ville, med Tuskeröl han samtidigt ämnar besöka Skövde för från Tanzania. att titta närmare på deras biogasprojekt. Red. Centret i Kibaha producerar redan en del Habari 2/2010 - sid 23 Nyheter från ambassadören

Tre besök på den tanzaniska landsbygden de senaste månaderna gjorde ett starkt intryck på mig – vart och ett på sitt sätt. Kibaha Education Centre. Suledoskogen i Kiteto district. Och så Micheweni på Pemba.

Kibaha Education Centre (KEC) har en inte rätt från första början men erfaren- mycket speciell förhistoria för Sverige. heterna tilläts påverka och driva fram Det var ett av de första biståndspro- förändringar. Så är det också med bistån- jekt som engagerade oss – och de andra det självt. Vi engagerar oss numera i hela nordiska länderna – i det nyss självstän- utbildningssektorn snarare än i enskilda diga Tanganyika vid 60-talets början. skolor. Det var inte fel att börja som vi Sekundärskolan för pojkar kom i drift gjorde, men det vore fel att inte hela tiden redan 1965. Hela centret som innefattade lära och förändra i takt med lärandet. Så också en hälsoklinik och ett jordbruks- skedde med KEC. Så ska vi alltid tänka center överlämnades sedan högtidligen – så självkritiskt vi kan – kring utveck- till Tanzanias regering i början av 1970. lingssamarbetet som helhet. Den 16 januari i år kunde vi alltså fira Så till Suledoskogen i Kiteto, prisbe- 40-årsjubiléet av detta överlämnande. lönt i FN-sammanhang redan för flera Historien beskrivs utförligare och bättre år sedan. Jag var där på mitt allra första än vad jag någonsin kan göra dels i en fältbesök som ny ambassadör i september nyutkommen skrift av Annika Billing 2007. Tio byar har sen mitten av 1990- och Catarina Carlsson, dels i det aktuel- talet samarbetat för att skydda sin skog ska jag åka till parlamentet i Dodoma laste numret av Habari, svensk-tanza- mot illegal avverkning – ett av Tanzanias för, tror jag, elfte gången – alltid lika niska föreningens tidning (som verkligen riktigt stora utvecklingsproblem. Nu har givande efter de reformer som succes- rekommenderas till läsning även annars). man med stöd av Sida äntligen nått fram sivt vitaliserat en institution som borde Men ett par reflektioner vill jag ändå för- till ett skede när en miljömässigt hållbar vara demokratins kraftcentrum. Som medla. skogsavverkning kan påbörjas. Och nu inte kommit så långt än men ändå en bit Den första är kanske banal men tål fick jag komma tillbaka, se det hela på på väg och nu i hög grad är präglad av ändå att nämnas. 45 år efter starten är plats och höra det ansvariga ministeriet höstens kommande val, där dragkampen KEC i högsta grad ”up and running”. Det peka på Suledo som en modell för hela inom regeringspartiet är lika svårbedömd blev ingen s.k. vit elefant, ingen skandal, Tanzania. Fantastiskt. som spännande att följa. ingen dyster parentes. Våra och andras Till sist – två dagar på Pemba i slutet I början på maj får vi alla svenska am- skattepengar gav resultat – på kort sikt i av mars. Oerhört starka intryck från sam- bassadörer från Södra Afrika (SADC- form av att en skola snabbt kom på plats tal med barn från distriktens ”children’s länderna) som gäster i Dar för en årli- som kunde börja utbilda en ny generation councils”. Vi vill främja ”right to pro- gen återkommande regional konferens. tanzanier (bland dem president Kikwete). tection” sade en av deltagarna – vilket Dagarna efter Europe Day den 9 maj ar- Och skolan består, fortsätter att leverera. fick mig att fråga vad det är som hotar rangerar EU-delegationen en lång rad ak- Uthållighet brukar det kallas i bistånds- den rätten. Tidiga äktenskap var svaret. tiviteter inom ramen för det europeiska sammanhang. Flickor blir bortgifta och tvingas lämna året för bekämpning av fattigdom och En andra lärdom är vikten av ägarskap skolan. Av olika skäl – de värsta hänger social exkludering (fokus bl.a. på funk- och ledarskap. KEC präglades från första samman med sexuellt utnyttjande och tionshindrade och utsatta barn). Den 20 början av ett starkt lokalt engagemang. våldtäkter, alltför ofta hanterade som fa- maj har vi sedan öppet hus på ambassa- Det underlättade övergången från något miljeangelägenheter snarare än övergrepp den på temat transparens och offentlig- som hanterades av utlänningar till något och våldsbrott. Och som dessutom oftast hetsprincip. genuint tanzaniskt. Centret har sedan ex- slutar med att de tvingas lämna skolan. Och så förstås nationaldagen – i år fi- panderat av egen kraft under årens lopp Få frågor känns viktigare att Sverige rad torsdagen den 3 juni (eftersom 6 juni – successivt, organiskt och drivet av tan- fortsätter att driva i Tanzania än barns i år infaller på en söndag). Den blir också zanier. Den del som ursprungligen var ett rättigheter, särskilt flickors rättigheter ett slags avskedstagande till Tanzania för hälsocenter bl.a. för utbildning av sjuk- och speciellt flickors rätt till utbildning. Karin, Sofia och Amanda och mig. Jag vårdspersonal är t ex nu ett regionsjukhus År 2010 blir ett lite speciellt år på vår kommer att skriva mer om detta längre för hela Pwaniregionen och under ytterli- ambassad. Fler än vanligt av de utsända fram. Vemodet smyger sig på lite grand gare utbyggnad. svenskarna byts av i sommar och vi har redan nu. Men jag ska försöka hålla ord- En tredje lärdom handlar just om vik- dessutom två pensionsavgångar bland ning på det några månader till. ten av lärande. Utvecklingssamarbete våra lokalanställda. är en lärandeprocess som kräver ständig Men innan vi kommit så långt är det Staffan Herrström anpassningsförmåga. Allt var verkligen mycket som ska hända. I mitten på april Ambassadör