HABARI INFORMATION OM TANZANIA 41 årg

Nr 3 2009

Ur innehållet: Biståndshistoria, Kultursida, Levnadshistorier, Tumaini, Havnevik, Herrström, Läs o Res, Joseph Seikiko, Svetanhistoria. TIDNINGEN HABARI SVETAN ORDFÖRANDENS SPALT utges av www.svetan.org SVENSK-TANZANISKA BOX 22003 FÖRENINGEN 104 22 STOCKHOLM SVETAN e-post: [email protected] REDAKTION e-post: [email protected] Organisationsnummer 802006-3635 Lars Asker, redaktör tel 08-38 48 55, mobil 0705 85 23 10 Friherregatan 133, 165 58 Hässelby *** Göran Berleen tel 08-583 57301 (hem) mobil 073 976 1862 Efter en lång tid utan besök i STYRELSE Tanzania klev jag äntligen av Erik Janson tel 08-6697739 e-post: [email protected] planet i Dar es Salaam. Det var Helena Nyström, ordförande varmt och skönt men efter någ- Eva Löfgren tel 08-36 48 88 (hem), mobil 0702 11 98 68 tel 008 - 669 36 27 ra timmar blev det jobbigt med Ann Lorentz-Baarman, kassör den tryckande värmen. Jag bör- Sten Löfgren tel 08-36 48 88 (hem), mobil 0708 90 59 59 Agneta Johansson, sekreterare jade undra varför jag längtat så fax 08-760 50 59 tel 08 - 510 508 34 mycket efter Tanzania och detta. Lars Asker, ledamot PRISUPPGIFTER 2009 Jag kom ihåg allt jobbigt – kor- Fredrik Gladh, ledamot ruptionen, trögheten, den klib- SVETAN-medlemskap inkl HABARI 250 kr tel 08 - 647 08 87 biga värmen osv. Familjemedlem exkl HABARI 50 kr Sten Löfgren, ledamot Senare på kvällen satt jag på Ungdomsmedlemskap 125 kr Jon Erik Rehn, ledamot Coco Beach. Fisken var god, Prenumeration HABARI 225 kr Harriet Rehn, suppleant fläkten från havet underbar, Enstaka HABARI 50 kr Olle Wallin, suppleant (äldre nummer pris efter överenskommelse) landskapet vackert och vännerna Betala in korrekt belopp på SVETANs postgiro 35 95 50-1 * fantastiskt trevliga. Då mindes – ange på talongen vad som önskas. Lokalrepresentanter jag! Det var det här jag längtat Gunilla och Ronny Lundberg efter, det här som för alltid gjort ÄMNESOMRÅDEN i tidigare HABARI Storgatan 86, 903 33 UMEÅ Tanzania till mitt andra hem. tel 090-12 97 92 2/98 Natur o resor 1/04 Lokala språk och kulturer Svetans samarbete med skulp- 3-4/98 Jubileumsnummer 2/04 Musik Olle Wallin törskolan går på sparlåga. Det 1/99 Symposium/Nykterhet 3/04 Gruvnäringen Övermorjärv 14, 952 93 Kalix har hänt tråkiga saker med stöld tel mob 070-2255057 2/99 Ekonomi, Årsmöte, Resor 4/04 HIV / AIDS och felanvända medel och pla- 3/99 Presidentbesök 1/05 Resor, turism Torbjörn Klaesson nerna på en folkhögskola verkar Lillmossev 49, 663 42 HAMMARÖ 4/99 Media, Skulptörskolan 2/05 Forskning allt mer osäkra. Jag blir ledsen 1/00 Nyerere, Barbro, Utbildning 3/05 Konst och kultur tel 054-52 23 64 bara jag tänker på det. Alla goda 2/00 Tanzaniabilden, Förlag 4/05 Demokrati och utveckling Rehema Prick idéer som nu inte kommer att 3/00 AIDS, Utbildning, Resor 1/06 Lake Victoria, ny regering mm Åtorps Björkv. 7, 443 31 LERUM 4/00 Mama Barbros skola, Litteratur 2/06 Alkohol tel 0302-154 13 förverkligas. Jag tänker på nästa generation skulptörer som inte 1/01 Dar es Salaam 3/06 Kvinnors villkor TANDALA c/o Bo Sahlée 2/01 Zanzibar 4/06 Utbildning Mariedalsv 56 E, 217 45 MALMÖ får möjlighet att utveckla sina 3/01 Utbildning, AIDS, Zanzibar 1/07 Swahilikulturen talanger och möta likasinnade. 4/01 Swahili 2/07 Jordbruk * Men sen tänker jag på alla 1/02 Uhuru 40år, JOHA, skulptörproj 3/07 Investeringspolitik mm STÖDPROJEKT som under åren passerat skolan, 2/02 AIDS, IT, JOHA Trust 4/07 Flyktingar all personal som engagerat un- 3/02 Bagamoyo, Missionssjukvård 1/08 Tumaini, snidade dörrar mm Skulptörskolan dervisat och stöttat, alla elever Postgiro 465 9945-2 4/02 Slavrutten, ekonomisk reform 2/08 Bildkonst som faktiskt gått där som idag Projektkoordinatör Sten Löfgren 1/03 Lake Victoria med kringområde 3/08 Kina, NAI, Zanzibar mm E-post: [email protected] lever på sin talang och alla som 2/03 Kilimanjaro 4/08 Makondeskulptur, Kina, wiomsa funnits runt skolan i styrelsen, i 3/03 Stödorganisationer, Tingatinga 1/09 Svetan 40 år Tumaini Children’s Center Bagamoyo, och hur skolan på- 4/03 Urbanisering 2/09 Parlör, politiska makten, slaveri Kontaktperson Katarina Beck-Friis verkat och förbättrat deras liv. E-post: [email protected] Detta ska vi minnas – alla * som lagt så mycket tid och ener- Omslag: Alfred håller i middagstuppen under sin vistel- Bagamoyo Sculpture School gi på skolan och hur viktig den se med sin familj hos värdarna i Chome under en resa med P O Box 89 var för alla. Det tråkiga får inte Läs o Res. Bagamoyo, Tanzania överskugga allt fantastiskt som Foto: Carina Begelius E-post: [email protected] gjorts! Det är dags att gå vidare. * Vi hoppas kunna arbeta vidare med tanzansk kultur i Sverige Kopior på enstaka HABARI-artiklar kan beställas från redaktionen – kontakta Tanzanias ambassad Lars Asker. Eftertryck eller utdrag ur artiklar får endast ske med författarens tel 08-732 24 30 /31 och på olika sätt, fortsätta stödja tillstånd. Citera oss gärna, men ange källan! Näsby Allé 6, 183 55 TÄBY våra vänner i Tanzania. Myran Grafiska, Varberg 2009, ISSN 0345-437 E-post: [email protected] Tryckt på miljövänligt papper www.tanemb.se Helena Nyström sid  - Habari 3/2009 Nyheter från ambassadören

När jag skriver dessa rader återstår det knappt fem timmar till det lätt magiska datumet den 1 juli 2009. Dagen då Sverige tar över ordförande- skapet i hela EU.

Senast det skedde var första halvåret 2001. Då hade EU 15 medlemmar, idag tror på och där vi får mer kraft bakom or- är det nästan dubbelt så många. Och det den när de sägs av en halv miljard euro- faktum att utvidgningen kunde komma péer och inte enbart nio miljoner svensk- till stånd så snabbt var i hög grad ett re- ar. Värden som öppenhet och transpa- sultat av svenska insatser det där halvåret rens, offentlighetsprincip, mediafrihet. för åtta år sedan. Inte bara men i rätt hög Mänskliga rättigheter även för utsatta grad. barn, funktionshindrade, albinos. Fria Det var några avgörande år där på 90- och rättvisa val 2010 både på fastlandet talet. När Berlinmuren föll fanns det en och på Zanzibar. gemenskap av europeiska demokratier att Och det här är inga värden som vi euro- söka sig till. Och den valde att öppna sig, péer kommer dragande med som inte har Professor Othman gick bort i sömnen i gav en färdriktning för reformprocesser- med Afrika att göra. De är universella. söndags morse den 28 juni. Det är fortfa- na i de forna diktaturstaterna precis som Oftast vältaligt uttryckta i FN-konventio- rande svårt att ta in. Jag satt i eftermid- EU fortsätter att göra här och nu. Fråga ner som vi alla skrivit på. Förr i världen dags på ambassaden och planerade för en Kroatien, fråga Serbien. talades det ofta om icke inblandning i an- middag om barns rättigheter till augusti. Sverige var pådrivande – både med po- dra länders angelägenheter – en fras som Läste ett par mail med förslag på perso- litisk uppbackning och med bistånd. Ett så ofta använts för att skyla över över- ner. Haroub Othman var naturligtvis en väldigt folkligt förankrat utvecklings- grepp mot allt vad människovärde heter. av dem. En given gäst när man skulle samarbete. Det kunde vara socialarbetare Afrikanska Unionen talar nu om non-in- diskutera mänskliga rättigheter. Men ock- från Stockholm likaväl som bankexperter difference istället för non-interference. så så mycket annat. Få kunde som han ge och småföretagare. I de baltiska länder- Det är en bra formulering som säger det perspektiv på Zanzibars speciella politis- nas framtid var alla engagerade. mesta. ka spänningar, konflikter och utmaningar Nu är länder som Estland, Lettland och Jag har mött fantastiska människor och höja sig över de gängse motsättning- Litauen våra partners i EU. i Tanzania som verkar just i den andan. arna. Vi pratade just om det när vi sågs Har det här med Tanzania att göra? Ja, Ofta – men inte bara – i människorätts- sista gången för exakt tre månader sen. det tycker jag definitivt. På ett sätt är det organisationer som Sverige stöder genom EU har mycket på agendan när Sverige uppenbart. En lärdom vi har med oss från Sida. blir ordförande. De två viktigaste svenska Europa är att integration, avveckling av En av dem var professor Haroub prioriteringarna är givna: krisen och kli- handelshinder, gemensamma normer för Othman. Professor i juridik vid University matet. Men vi måste också fortsätta inspi- rätt och fel är en möjlighet och inte ett of Dar es Salaam. Portalfiguren i Zanzibar reras av människor som Haroub Othman. hot. Inte för imitation i Östafrika men väl Legal Services Centre – jag har besökt Det känns bra att veta att mänskliga rät- för inspiration. East African Community dem flera gånger och imponerats av deras tigheter, demokrati och transparens står är ju inne i just en sådan process. både hängivna och kvalificerade arbete högst på EU-agendan i Tanzania – precis Men det finns fler lärdomar: EU gör liksom av deras förmåga att nå ut. Uppåt som de gjorde för honom. skillnad – och Sverige kan göra skillnad i i dialog med och påverkan på regeringen. EU. Vi ska fortsätta arbeta med och i EU, Utåt genom barfotajurister i byarna som Staffan Herrström med och i Tanzania för värden som vi jag fick träffa förra året. Ambassadör

Habaris redaktion behöver förstärkning. en person som tillsammans med Göran Det är ett roligt arbete och inte så be- Berleen kan läsa nyheter på nätet och tungande om vi blir fler. Vi försöker vara göra nyhetssammanställningar. Det är ett två personer som ansvarar för respektive bra sätt att hålla sig a jour med Tanzania! nummer, speciellt när vi har temanummer. Målsättningen är att varje redaktionsmed- Hör av er till vår chefsredaktör Lars lem har detta ansvar en gång per år. Arbe- Asker, , mobil tet består i att planera innehållet, ”ragga” 0705 852310. artiklar, ta kontakter och sammanställa material. Redigera artiklar får vi ofta hjälp PS. Du som var med vid lanseringen av - Redaktionsmedlemmar med. Janne Gustavsson gör slutlayout ef- Swahiliparlören på ABF-huset och erbjöd ter förslag från redaktionen. dig att vara med i redaktionen – hör av dig till oss. Vi har tappat bort lappen med din - Nyhetssammanställare Förutom redaktionsmedlemmar söker vi mailadress. Habari 3/2009 - sid  Upplevelser i östra Afrika

Östra Afrika är stort, förutom Tanzania upplevelser av olika politiska händelser, gagerat sätt sammanfattar, analyserar och omfattar det länder som Etiopien, Kenya, ibland dramatiska sådana. Mycket har kompletterar dessa. Man känner igen sig Uganda, Rwanda, Burundi, Somalia man aldrig hört talas tidigare, såsom den – återupplever hur det är att bo och arbe- och Sudan. I alla dessa har paret Cecilia märkliga maffiabetonade sekten Mungiki ta där, människor, djur, natur, färger och Bäcklander och Bo Göransson bott och i Kenya. De fasansfulla följderna av den dofter – och man får nya kunskaper. Om arbetat många år. Cecilia som journalist, olösta konflikten i norra Uganda där barn man ännu inte har varit där blir man nyfi- dokumentärfilmare och mediekonsult, kidnappas till ”Herrens Motståndsarmé” ken och får en god bakgrund till det man Bo som Sidachef i Tanzania, ambassadör är väl inte heller så kända, även om kommer att uppleva. i Kenya, rådgivare för jordbruksministe- Cecilias film om detta visades i TV för Ett kapitel handlar särskilt om Tanzania riet i Etiopien, samt som generaldirektör några år sedan. och vi har fått författarnas tillstånd att för Sida i Sverige. Nu har de samman- Teman som utvecklas i de olika histo- återge det i detta nummer av Habari. ställt sina reflekterade erfarenheter av rierna är: makt, korruption och förtryck, detta i boken Nattvandrare och fredslö- motsättningen mellan demokrati och et- Pia Eresund pare – konflikt, politik och kvinnor i östra nicitet, och sist men inte minst – kvin- Afrika. nors frigörelse. Det senare framhålls som Det har naturligt nog blivit en inne- en nödvändig förutsättning för den ökade Boken är utgiven 2008, på förlaget hållsrik bok med stor bredd och variation. ekonomiska tillväxt och sociala utveck- Vulkan www.vulkan.se. Levnadsvillkor, kultur och politik skiljer ling som flertalet länder i Östafrika, inte Nattvandrare och fredslöpare – kon- sig åt i de olika länderna och författarna minst Tanzania, kan se fram emot de när- flikt, politik och kvinnor i östra Afrika. har också vistats där olika länge och un- maste åren, trots brister och orosmoln. Den går också att beställa genom der olika villkor. Gripande berättelser För den som själv har erfarenheter från Adlibris (snabbare leverans, högre pris). om enskilda människoöden varvas med Östafrika är det här en bok som ur ett beskrivningar av spännande resor, egna svenskt perspektiv på ett kunnigt och en- ur ”Nattvandrare och fredslöpare – konflikt, politik och kvinnor i östra Afrika” Filmen Hyneatorget visa- des på Svetans filmfestival i Hyenatorget Botkyrka i oktober 2007.

FÖRSTA GÅNGEN JAG KOM till Hyenatorget, Uwanja wa som tradition slog Fisi, i Dar es Salaam, tyckte jag att jag hade hamnat i Dantes sig ned på platsen. Inferno. Vi skulle göra vår tredje film, om Elisa, en ung flicka Det var hjärtsli- som tidigare varit prostituerad. Hon släppte in oss i sin arbets- tande att tillbringa plats, en blå-vit plåtcontainer vid torget. timmarna runt Det var kväll och mycket mörkt. Vi kunde urskilja enstaka skymningen i grän- glödlampor och några små koleldar gav lite ljus här och där. In derna vid Hyenatorget. Kvinnorna förberedde sig för kvällen. från mörkret kom en grupp män och erbjöd sig att visa oss runt De tvättade sig i handfat utanför dörren, klädde sig i horklä- och garantera vår säkerhet. De tillhörde medborgargardet i Fisi der och paraderade förbi. En del var redan höga på någon drog. (hyena på kiswahili) och kallade sig Sungusungus. Ingen polis Många var unga, vackra, perfekta. De sålde sig själva och hela kommer någonsin till Hyenatorget så invånarna organiserar sin sin framtid för en dollar till drogade, arbetslösa, brutala grobia- egen säkerhet så gott de kan genom att låta några halvkrimi- ner eller ibland till synbarligen respektabla kunder som använde nella ungdomar ta upp skatt av affärsmännen som ersättning för dem och betalade lika mycket som en öl kostar. att hålla ordning. Kvinnorna hade ingen förhandlingsposition alls, de måste säl- En av de unga männen tog ett fast grepp i min hand och ledde ja sig för varje hink tvättvatten, för varje öl, för varje mål mat. mig från den öppna platsen in i de trånga gränderna. Vi treva- Ofta gick halva inkomsten till husägaren som hyrde ut skrubben de oss fram i mörkret för att inte vricka fötterna på stenar och de sov och hade sex i. En del flickor bar runt på en liten strå- kanter. Varannan meter sken ett svagt ljus ut genom draperierna matta och gjorde sina affärer i ett mörkt hörn eller bland grav- som hängde i dörröppningarna. Och framför varenda tygtrasa stenarna på den lilla begravningsplatsen som ligger inklämd satt en kvinna eller en mycket ung flicka i minimala kläder, i bland de låga rucklen kring Fisi. väntan på en kund. Det måste vara i stort sett omöjligt för en prostituerad på Kring torget fanns många barer där flickor och sysslolösa Hyenatorget att inte bli HIV-smittad. Även om kondomer ofta män hängde. Många var berusade eller drogade. används, finns det män som tror eller vet att de redan är smit- Drogerna är billiga men flickorna ännu billigare på det ökän- tade och som är beredda att betala extra för att slippa kondom. da torget. Det är hit de fattiga, ensamma männen i storstaden Våldtäkter är också vanliga. Slarv, omedvetenhet, förnekelse kommer för att köpa sex. Invånarna berättade att sexhandeln av sjukdomen som fortfarande är starkt stigmatiserad; det finns här uppstod när kvinnor från en etnisk grupp med prostitution många orsaker till att HIV sprids. sid  - Habari 3/2009 Det finns barn på Hyenatorget men de är lyckligtvis få jäm- fört med nästan alla andra platser på en kontinent där mer än halva befolkningen är under 18 år. Men man kunde se enstaka barn leka eller passera förbi i skoluniform eller bli släpade runt av en bakfull mamma som var ute för att köpa mat för den lilla inkomsten från kvällen innan. Elisa Joseph, huvudpersonen i vår film, tillbringade dagarna i sin container med att ge råd till andra om HIV/aids. Hon är själv smittad och försöker bekämpa sjukdomen genom att leva sunt. Hon ser vältränad ut, spelar fotboll och har ett varmt leen- de redo för alla hon möter. Men hon har många spöken från det förflutna att slåss emot och samma skräck för framtiden med aids som andra HIV-smittade. Det är svårt att övertyga de pro- stituerade att testa sig. Ingen vill veta att man är dödligt sjuk och det finns ingen garanti att man kommer att få tillgång till, eller råd med, bromsmediciner. Men Elisa är en förebild. Hon har lyckats lämna prostitutionen och drogerna och lever ett nytt liv. Elisa är speciell. Kring hela Hyenatorget var hon den enda som offentligt gått ut med sin HIV-status. Det säger mycket om hennes styrka och auktoritet att hon ändå respekterades av om- givningen. I många krisdrabbade områden i Afrika möter man massor av hjälparbetare och organisationer, ofta finansierade av in- ternationella givare. De vita jeeparna finns överallt. Men på Hyenatorget var det bara Elisas container som visade att folket i Fisi inte var totalt utstötta. Det fanns trots allt en organisation som vågade vara där. Vi gjorde vår film med hjälp av medborgargardet Sungusungus. De unga männen ställde villigt upp och såg till att ingen trakasserade oss eller stal utrustningen. De agerade med inlevelse framför kameran. Men det var en besvärlig ba- lansgång. Vi betalade var och en av dem en liten summa peng- ar, med kvitton och under överinseende av deras svårt aidssjuke men respektingivande ledare. Men pengar är en explosiv faktor i ett fattigt område. Plötsligt känner sig någon förfördelad, eller lurad, och då kan rykten börja gå och vad som helst hända. Vi drog en lättnadens suck när vi lämnade Hyenatorget. ur ”Nattvandrare och fredslöpare – konflikt, politik och kvinnor i östra Afrika” Vi måste springa när andra går

DET ÄR MYCKET ORÄTTVIST om skildringen av Hyena­ Den engelska kolonialmakten såg inte Tanzania som något att torget blir hela bilden av Tanzania. Den platsen representerar kämpa för att behålla. Landet var glesbefolkat och fattigt, fuk- bara sig själv, men är ändå en temperaturmätare. Så här är det tigt och varmt, fullt av malaria och utan strategisk betydelse. när det är som värst. Engelsmännen var få och investeringarna färre. Processen till Tanzania och Sverige har haft ett intensivt kärleksförhållande. självständigheten 1961 var odramatisk. Det var landets politik efter självständigheten 1961 som väckte Portalfiguren var Julius Nyerere, med smeknamnet Mwalimu, omvärldens beundran. Tanzania skulle stödjas i sina strävanden. Läraren. Han blev landets förste president, från 1962 till 1985. Intresset för Tanzania och södra Afrika var stort i Sverige, det Få personer och länder har av omvärlden värderats och om- fanns nära personliga relationer mellan Olof Palme och presi- värderats så mycket under åren som Tanzania och Nyerere. dent Nyerere och det fanns gamla kontakter genom missionen. Pendeln har svängt rejält, för både land och person. Nyerere var Tanzania var sinnebilden för vilja och självständighet, ett land Tanzania för många människor och under många år, även efter som valde sin egen väg mellan stormakterna och med en egen hans presidentperiod. klart uttalad afrikansk politisk profil. Nyerere trodde på afrikansk gemenskap och sammanhåll- I dag finns de goda relationerna kvar, men de är inte unika ning och förklarade sig beredd att vänta med Tanzanias själv- och Tanzania är numera också mer normalt än unikt. Tanzanias ständighet så att Kenya och Tanzania kunde bli fria samtidigt berömda socialism och jämlikhetssträvanden talas det inte läng- och skapa en östafrikansk enhet. Så blev det inte men enheten re om. Däremot om ekonomisk tillväxt och om rollen som re- kom dock 1967, några få år efter självständigheterna, i form av gional ”stormakt”. Men också om de mycket rika, om korrup- den Östafrikanska Gemenskapen mellan Tanzania, Kenya och tion och om rofferi. Uganda, med en rad samägda funktioner; flygbolag, hamnar, Habari 3/2009 - sid  ur ”Nattvandrare och fredslöpare – konflikt, politik och kvinnor i östra Afrika” järnvägar, post. Men samarbetet knakade tidigt, de tre länder- ”Bröd?” ”Finns ej”. nas politik gick i vitt skilda riktningar. Tanzania skapade en ”Kött?” ”Finns ej”. form av afrikansk socialism, Kenya tillämpade renodlad ka- Så höll de på tills deras ordförråd eller tålamod var uttömt. pitalism och Uganda vacklande mellan olika varianter som så Tanzanias betydelse för Sverige och för svenskt bistånd illus- småningom blev militärt vanstyre och terror. År 1977 upplöstes trerades av att Sidas styrelse arrangerade ett seminarium med Gemenskapen och tillgångarna fördelades mellan länderna. representanter för den tanzanska regeringen. Det förlades till Julius Nyerere var en varm fredsvän, men 1978 gick han i Dodoma, som just fått ställning som ny administrativ och poli- krig mot Uganda och fördrev Idi Amin. Nyerere var också på- tisk huvudstad. drivande i kampen för att frigöra länderna i Södra Afrika. Det blev ett viktigt seminarium, av en tillfällighet. Den tanzanske presidenten trodde på människans vilja till Vi hade bett Ibrahim Kaduma, chef för ett välrenommerat samarbete mer än på konkurrens, på vilja och politik mer än tanzaniskt forskningsinstitut, att skriva ett debattinlägg med på ekonomi. Den afrikanska byn med dess självbestämmande tankar om hur det svenska biståndet till Tanzania skulle inriktas genom diskussion och samsyn var hans modell för samhället i och utformas i framtiden. Det gjorde han och det var ett inlägg stort och förklarar hans tveksamhet till konkurrerande politis- bland flera, ända tills veckan före seminariet. Då blev han helt ka partier. Men Nyerere insåg behoven av snabb tillväxt för att otippat utnämnd till utrikesminister och hans ”lösa funderingar” häva fattigdomen, hans uttryck ”vi måste springa när andra går” blev regeringspolicy. Så kan det gå. uttryckte denna insikt. Jag åkte bil till Dodoma tillsammans med den finländske am- Bistånd strömmade till, såväl för frigörelsen av södra Afrika bassadören Marti Ahtisaari. Vägen var urusel, nej värre än så, som till Tanzanias utvecklingssträvanden. Men Tanzania och en ler-grus-sand-jord sträng i marken. Ibland var det mer hål Nyerere hade både otur och var envist oskickliga i att sköta eko- än mark. Vi fick fel på bilen, vi lagade den, vi fick slut på ben- nomin. Oljekrisen i mitten av 1970-talet var dyr, inte minst för sinen och fyllde på från Martis reservdunk. Då gav bilen upp fattiga länder. Kriget mot Amin var inte gratis. Sönderfallet av helt, bensinen visade sig vara utspädd med lika delar vatten. Vi Östafrikanska Gemenskapen tärde på knappa resurser när nya na- lämnade ekipaget i skymningen men lyckades ordna lift med tionella institutioner skulle ersätta de nerlagda regionala. Rollen några katolska missionärer. Deras närvaro i trakten kände vi som en ledande frontstat i kampen mot kolonialism och apartheid till, de producerar Tanzanias enda vin som transporteras 50 mil drog uppmärksamheten från de pressande interna problemen. på skakiga lastbilar i stekande sol till Dar es Salaam, och sma- Jag arbetade i Tanzania som chef för det svenska biståndet i kar därefter. mitten av 1970-talet och såg de första tecknen på en ekonomi Korruptionen i Tanzania ansågs vara av den mildare sorten, i obalans och en ledning som trodde att man kunde önska bort där fanns inte de stora klippen, men den fanns. Vid en skogs- obalanserna. Det tydligaste var bristen på underhåll av vägar, skola som Sida stödde ryktades det om omfattande oegentlighe- broar, sjukstugor, skolor, vattenanläggningar. Ansträngningarna, ter, främst illegal avverkning av skog och försäljning av virke. att bygga nytt och utvecklas, att ”springa”, matchades inte av Jag vidarebefordrade uppgifterna till statssekreterare Malima i ekonomins förmåga att sköta och underhålla, att ”gå”. Först finansministeriet för hans åtgärd. Ett par veckor senare åkte mi- måste vi lära oss krypa, var den cyniska kommentaren. litär och polis i en dramatisk aktion till skolan och arresterade Den stort lanserade men halvhjärtat genomförda bybildning- halva personalstyrkan. De blev avskedade men inte åtalade, om en kom till som ett sätt att klara obalanserna. Om människor det hela skedde för mitt galleri vet jag inte, kanske kom de se- bor tillsammans kan samhällsservicen lättare byggas ut. Barnen nare tillbaka på andra jobb. får skolor, familjerna sjukstugor, brunnar kan borras. Tanken I biståndets barndom var diskussion om mottagarländernas var enkel och till synes rationell. Men när människor flyttade makroekonomi och deras styrelseskick förbjudna områden. Det samman men varken vägar eller skolor kom till byn blev resul- betraktades snarast som suveränitetsintrång om man tog upp tatet bara frustration och sämre skördar. Man försökte också en diskussion om det politiska systemet. Makroekonomin hade lösa problemen med kampanjer, till exempel genom att plantera dessutom den Internationella Valutafonden, IMF, som gårdvar, majs vid vägkanter och rondeller i städerna för att möta en ho- och fonden ville inte ha fler aktörer på sin planhalva. tande livsmedelsbrist. Visst blev det lite majs, och kanske ökat Diskussionerna med tanzanierna blev under 1980-talet mer krismedvetande, men också arbetsbortfall då människor lämna- och mer ansträngda, de var klämda av den allt sämre ekonomin, de sina ordinarie sysslor för att extraknäcka som lågproduktiva Valutafondens krav på devalvering av shillingen och de olika trottoarbönder. givarländernas önskemål om reformering bland annat av jord- Utlänningar klarade sig bra även i bristens Tanzania. De som bruket. Olika ”medlingsinitiativ” togs, bland annat under led- har pengar klarar sig alltid, men nog märktes nedgången i eko- ning av dåvarande Sidachefen Ernst Michanek. nomin. Det var inte bara de offentliga investeringarna och un- Makroekonomin var inte längre helig. Jag minns en diskus- derhållet som släpade efter, hela samhället gick på tomgång. sion med Malima, som avancerat till finansminister, om kon- Statstjänstemännen slöade, tyckte vi, deras perspektiv var att de flikten med Valutafonden och inte minst kravet på devalvering hade usel lön, som ibland inte utbetalades alls. Elen uteblev, om av shillingen. Vi träffades hemma i hans hus som var möblerat det var driftstörningar eller ransonering var oklart. på samma sätt som många lite finare hus i Afrika. Vi satt i en Butikerna var beklämmande företeelser, där de inhemska pro- stor och dyster soffgrupp, alla möblerna var inslagna i tjock ge- dukterna skulle stå gapade hyllorna tomma. Det som importera- nomskinlig plast. Det är inte helt njutbart i ett hus utan venti- des var av usel kvalitet. lation eller luftkonditionering och 35 grader i luften ute, några Sonen Peter, 2 år, lekte butik med sin tanzanske kompis. De fler grader inne. ställde sig på varsin sida om den planka som var disken i deras Konflikten handlade om vem som gör vad och i vilken ord- affär. En av dem beställde. ning? Valutafonden sade, förenklat: devalvera nu så får ni ”Mjölk.” pengar. Då kan ni köpa utsäde, konstgödsel och traktorer så att ”Finns ej”, svarade den andre. jordbruket kommer igång. Då tjänar ni mer pengar. Malimas sid  - Habari 3/2009 ur ”Nattvandrare och fredslöpare – konflikt, politik och kvinnor i östra Afrika” recept var lika enkelt; ge hit pengarna nu, så devalverar vi se- Oroligheter i Burundi eller Rwanda leder ofrånkomligt till flyk- nare. Hans analys var att om Tanzania får pengar nu så leder tingströmmar in i Tanzania. Under folkmordet i Rwanda 1994 det till ökad skörd, export och inkomster, men först nästa år. Då tog Tanzania emot omkring 1 miljon människor på några få kan devalveringen ske. Att skriva ner valutan genast skulle bara veckor, de ringlade nerför bergen undan terrorn. Många släng- innebära att årets export blir mindre värd. des i Kagerafloden, 20 000 döda flöt varje månad ner genom Jag försökte förmå finansministern att hitta en kompromiss Tanzania ut i Victoriasjön, krokodilerna har aldrig varit så feta. och brygga över motsättningarna, jag tyckte de handlade mer Nyerere utsågs 1996 till medlare i Burundi, ett uppdrag han om psykologi än ekonomi. Det är klart att man hade kunnat hade till sin död, då han efterträddes av Nelson Mandela. Jag komma överens, problemet var att det inte fanns förtroende kontaktade den gamle presidenten inför en resa till Burundi, jag mellan parterna. Resultatet blev naturligtvis en devalvering, fast ville höra hans analys. Nyerere var som alltid inriktad på män- långt senare och därför långt större än om man stämt i bäcken. niskor och sociala villkor. Burundi är ett litet land, det är ber- I mitten av 1980-talet, hade pendeln svängt och gunstlingspe- gigt, överbefolkat och alla är småbrukare. Vi har också ett berg rioden var över. Näst i tur skulle samhällssystemet komma att sa Nyerere blygsamt (Kilimanjaro…) men när folket på slutt- diskuteras. Det var frågan om bibehållande av enpartisystemet ningarna där blir så många att det inte finns mark över till alla som Tanzania hade inskrivet i sin författning. barnen, då flyttar några till slätten nedanför, där finns mycket Biståndets verkningsområde bygger på den internationella mark. Det kan inte burundierna göra, de har ingen slätt, de har utvecklingen av umgänget länder emellan. De senaste 20 åren bara berg. ”They need somewhere to belong”, var hans slut- har inneburit en dramatisk förändring. Det är inte bara inom EU sats, de måste komma in i ett politiskt och socialt sammanhang som man har synpunkter på varandra, det finns internationella som ger större spelyta än de egna kullarna. Medlemskap i den konventioner och institutioner som reglerar vad som är rätt och Östafrikanska Gemenskapen, med fri rörlighet för människor är fel, mellan länder och inom länder. Och det handlar också om därför viktigt. makt. När finansministern Göran Persson på sin tid fräste om Jag träffade Nyerere ett antal gånger under 90-talet. Han var flinande finansvalpar så var det i irritation över att omvärlden stimulerande, chosefri och prestigelös. Han tog sig tid att lyss- lade sig i, i kraft av makt och resurser. Sådan inblandning är na, men också att prata och skratta. Han bubblade av glad ener- vardagen för fattiga länders finansministrar. gi och infall, han lyste upp när han kom på en pricksäker liknel- Tanzanias envishet att hålla fast vid enpartisystemet började se eller en ny vinkling på en gammal fråga. Han hade förmågan sakta erodera i slutet av 1980-talet, de som tror att det var en att följa sina infall i tangentens riktning, låta linan löpa ut, för följd av att Nyerere avgick som president 1985 och som parti- att ändå till slut hala hem fångsten, svaret på frågan eller av- ordförande 1990, har fel. Det handlade till en del om tryck och slutningen av tanken. Jag har sällan sett ögon där beteckningen intryck från omvärlden, men också om ett tanzaniskt ledarskap ekorrpigga är så klockren. Det fanns en värme och en närvaro som kände sig säkra i sadeln. De var inte rädda för konkurrens, som var omedelbar. de trodde att de successivt byggt upp en så stark ställning, in- Nyerere dog 1999. Någon månad senare reste jag runt klusive partiapparat, att de lätt skulle vinna fria val. Hittills har Victoriasjön, och blev av svenska ambassaden i Dar es Salaam de haft rätt. ombedd att fara till Nyereres hemby för att lägga en krans vid Tanzania ändrade politik under 1990-talet. Planekonomi, som hans grav. Butiama är en liten by och bland stora stenblock lig- aldrig var så mycket plan, och i ärlighetens namn inte så mycket ger Nyereres hem, dit han åkte så ofta han kunde. Den tanza- ekonomi heller, ändrades till marknadsekonomi. Enpartisystem niska armén hade givit honom ett hus i present, huset är en litet blev flerpartisystem. udda skapelse bland stenblocken, ganska stort, men utan lyx. Och pendeln svängde igen, Tanzania kom tillbaka till finrum- Det är ett hus som är mer ägnat att ta emot delegationer i än att met. bo i. Vi möttes av änkan Maria Magige och två söner och små- Tillväxten tog vid, turismen sköt fart, Zanzibars vidsträckta pratade i ett stelt vardagsrum med höga väggar och fönster mot stränder med nya och välskötta hotell är ett konkurrenskraf- en stenlagd bakgård med spretiga träd. Samtalet var dämpat och tigt hot mot de kenyanska turistanläggningarna. Utvecklingen vänligt men inte nära eller personligt, vi hade aldrig tidigare har hittills mest synts i städerna, med många nya fina hus setts. På framsidan stod en kista under ett plåttak, massor av och ett spirande medelklassliv. Men också ökande slum. Och blommor och kransar. Vi la våra kransar och sa några ord. Hyenatorg. Nyerere hade inte samlat på sig några rikedomar. Han var väl I det regionala perspektivet har Tanzania hämtat in en del av medveten om sin roll i den Kenyas försprång. Det finns ett klassiskt replikskifte mellan de afrikanska frigörelsen, men första presidenterna. Nyerere sade att det superkapitalistiska och han var i grunden en ödmjuk korrupta Kenya var ett samhälle där ”man eats man”. Kenyattas person och fortfarande har så dräpande replik var att Tanzania var ett samhälle där ”man eats vitt jag vet ingen anklagelse nothing.” Det replikskiftet skulle nu behöva skrivas om. om korruption eller rofferi Tanzanias regionala roll har blivit allt starkare. Man är riktats mot honom. Han fort- en trygg bastion (Zanzibar undantaget) i en orolig region. sätter att vördas i Tanzania. Stabiliteten och den växande ekonomin skapar förutsättning- Maria Magige hade inga stora arna och de allt starkare enhetssträvandena i Östafrika och hela tillgångar vid makens död. En Afrika skapar arenorna. insamling fick ordnas för att Östafrikanska Gemenskapen bildades på nytt men är nu inte hon skulle ha råd att bo kvar uppbyggd på gemensamma institutioner utan på gemensam- i makarnas hus strax norr om ma intressen. Den tanzanska inflytandesfären har utvidgats till Dar es Salaam. Det säger en Rwanda och Burundi, de överbefolkade grannarna som nume- hel del om Julius Nyerere och ra vänder sig österut, mot Östafrika, inte västerut, mot Kongo. om Tanzania. Habari 3/2009 - sid  Kulturaktiviteter

Vernissage Tingatinga finns bl.a. några av ”investeringarna” till I slutet av maj anordnade Eva och Sten försäljning. Samarbetet med Walt Disney Löfgren en vernissage samt seminarium och Tiger Aspect kommer förhoppnings- med aktuella Tingatinga-tavlor. Daniel vis att ge ringar på vattnet. Filmerna Augusta, manager för Tingatinga Arts kommer att visas under 2010 och flera Co-operative society, deltog och hade produkter kommer säkert att tas fram i Bokmässan 2010 med sig ett hundratal tavlor i olika stor- samband med filmerna. Tänk bara på hur Bokmässan 2010 i Göteborg har Afrika lekar. Daniel höll vid två tillfällen infor- Musse Pigg används! Filmerna bygger på som tema. Svetan har tagit vissa kontak- mation om Tingatinga som konstart och afrikanska fabler som varför giraffen har ter för att se om vi kan hjälpa till på nå- den spännande utvecklingen med Walt så lång hals och varför flodhästen inte har got sätt. Det mest realistiska för Svetan är Disneys kontrakterande av Tingatinga- något hår. En utmaning för kooperativet att fokusera på de kringarrangemang som är de upphovsrättsliga frågorna. Det sak- kommer att finnas utanför själva mässan. nas kunskap om detta bland kooperativets Det verkar både dyrt och svårt att få delta medlemmar och risken att bli utnyttjad är på själva mässan. Styrelsen och en speci- stor. Kanske någon Svetan-medlem med ell arbetsgrupp arbetar vidare med frågan. kunskaper i ämnet kan stötta kooperativet Vi har haft ett möte med projektledaren i dessa frågor? för Nordiska Afrikainstitutet som arbetar Mer om kooperativet och alla deras med deras medverkan på bokmässan. målare hittar du på www.tingatingastu- dio.com. Hur kan Svetan stödja? Vi diskuterar hur vi inom Svetan kan Arbetsgruppen består idag av Fredrik stödja kooperativet på bästa sätt. Vi var Gladh, Eva Löfgren, Karin Zetterqvist många svenskar som tidigt köpte tavlor och Ingrid Berleen. På årsmötet hade vi Daniel Augusta säljer tavlor till besökare av Tingatinga-målarna vid Morogoro sto- ett grupparbete där vi diskuterade olika på vernissagen. res i Oyster Bay. Kooperativet har fun- sätt att stödja kulturarbete i Tanzania. nits i tjugo år och går nu in i en ny era Gruppen arbetar vidare med dessa idéer målare för produktion av femtiotvå ani- i och med att Daniel blivit manager och men vi vill ha fler förslag från våra med- merade filmer. Tavlor målade av de kon- att några av målarna är kontrakterade av lemmar. Det kanske görs en hel del som trakterade målarna såldes som speciella Disney. Dessutom kommer säkert intres- vi inte känner till? Vår tanke är att i varje investeringsobjekt. Kvällen var välbe- set för Tingatinga som konstart att öka nummer av Habari ha en sida som foku- sökt och totalt såldes målarna tavlor för när filmerna kommer. Daniel skall delta serar på kultur och vad som pågår inom 45 000 kronor. Det var välkomna bidrag på en mässa i London där han hoppas området. till kooperativet. sälja copyright och licenser till stora före- Kooperativet har inlett ett samarbete tag. Kooperativet är även inbjudet att del- Text o foto: Eva Löfgren med Watatu (www.watatu.se) för att kun- ta på något sätt under VM i fotboll 2010 na sälja Tingatinga-tavlor i Sverige. Där i Sydafrika.

sid  - Habari 3/2009 renheter om likheter och olikheter i arbe- tet. Där använder man sig av ett frågefor- Vänbesök från Tumaini mulär, som man översatt från engelskan, för att kartlägga ungdomarnas situation. Svaren markeras med grönt, gult och rött I slutet av maj och början av juni hade Svetan besök av Sr Getruda men eftersom det inte finns trafikljus i Mutalemwa, diakon och bokföringsansvarig, och Michael Kifungo, fält­ Bukoba sände färgerna inte ut samma assistent och dramapedagog, från Tumaini Children’s Center. Det var ena signaler som till oss. delen av ett utbytesprojekt, som finansieras av Forum Syd. Meningen är Personalen på Fryshuset visade stort att vi skall stärka våra vänskapsband och lära av varandra om olika sätt intresse för Tanzania och besöket upplev- att ta hand om barn i utsatta situationer. Vi skall även försöka omsätta de des positivt av alla. nya erfarenheterna i praktiken i våra respektive organisationer. Arbetet på Röda Korset fick vi också ta del av. I arla morgonstunden åkte Olle och jag till Arlanda för att möta planet från Forum Syd Quatar som skulle anlända 7.10. Till vår Ett givande besök och arbetsmöte ägde förvåning satt Getruda och Michael och rum på Forum Syd där vi fick tillfälle väntade på oss utanför terminal 5. Planet att träffa vår handläggare för Tumaini, hade alltså ankommit lite för tidigt och vi Susanna Elmberger. Våra gäster fick en var en aning försenade. Det var kärt att inblick i hur mycket byråkrati det handlar återse dem och hälsa dem välkomna till om och vi fick följa biståndspengarnas oss. Vi åkte till Nybohov och intog fru- väg från budgetpropen till samarbetspart- kost och pratade av oss de viktigaste ny- nern i syd vilket onekligen är en ganska heterna och hälsningarna. Sedan sov vi lång väg. Vi diskuterade ansökan som alla tre ett par timmar. På kvällen kom Svetan lämnat in för åren 2010 -12. flera av Svetans medlemmar och värdar Det var ett digert program som våra till välkomstmiddag. Det blev en äkta gäster fick vara med om men de var re- svenska meny med köttbullar, potatis och ceptiva och tålmodiga inför alla nya mö- lingonsylt följt av rabarberpaj med va- Bagaget blev ganska stort. Michael, ten och förflyttningar. niljsås. Getruda bodde hos mig och Folke Getruda och Olle Vid swahiligudstjänsten i S:ta Clara Strömberg tog hand om Michael. fick vi tillfälle att träffa Ms Victoria hur man arbetar i Östra Afrika tillsam- Mwakasege, som är Tanzanias tillförord- Sillfrukost och friluftsgudstjänst mans med Storbritannien och USA. nade ambassadör för Norden och det blev Nästa dag var Kristi Himmelsfärdsdag I Johannes skola träffade vi två trevli- ett värmande möte. då vår församling har traditionsenlig ga klasser med engagerade lärare där vi morgongudstjänst på berget ovanför fick tillfälle att berätta om Tanzania och Albertus Pictor Aspudden med utsikt över Stockholm. om vardagslivet i Tumaini. Kanske kan I Västerås firades 70-årsdag bland tan- I år var det särskilt festligt eftersom vi kontakten upprätthållas brevledes mellan zaniavänner och på vägen dit besökte vi också bjöds på sillfrukost. Michaels kom- barnen i fortsättningen. och beundrade målningarna i Härkeberga mentar var rörande tyckte jag för han sa På förskolan Vilan fick vi ett varmt kyrka som är aktuell på grund av 500-års- att så här var det nog på Jesu tid att han välkomnande av barnen som hade för- minnet av Albertus Pictor. predikade till folket på ett berg under bar berett sånger tillsammans med sin lärare Vid Årsta teater fick vi tillfälle att se himmel. Sillen blev också godkänd, den Dorothy Luambano. och höra en nyskriven opera, som hand- var ”tamu sana”. Eftermiddagen fördrevs Stadsmissionens avdelning Enter, som lade om en självmordsepidemi bland ton- med en båttur till Drottningholm och bedriver öppen verksamhet för flickor i åringar i England. Den var mycket över- sightseeing i stan bland annat till Oscars åldern 13-20 år, besöktes och där fick vi tygande och gripande tyckte vi. Vi stötte kyrka som de fick se idag och på bild hur idéer och ledtrådar till liknande arbete i också ihop med en grupp ur Clowner utan den såg ut i förr i världen med pälsmöss- Bukoba. gränser, som sjöng och sålde röda clown- klädda söndagsskolebarn på rad. Även Vi blev mycket generöst mottag- näsor, så vi passade på att förse oss. fredagen bjöd på sightseeing med båt, na på Ersta diakoni och förutom om Våra gäster fick också tillfälle att se buss och till fots i Stockholm. Vändpunkten, som arbetar med barn till några vanliga svenska företeelser som till Helgen 23-24 maj tillbringades i alkoholberoende föräldrar, fick vi veta exempel sopsortering i miljöstugan, skrä- Sigtuna tillsammans med två av Debora mycket om Erstas verksamhet samt bese nande studenter på lastbilsflak, förhands- Bryckes syskon och familj. Där fick man hela anläggningen inklusive oblatbage- röstning till EU-valet och sillfrukost i det besöka ett sjukhus, göra en båttur och se riet. gröna. en gammal stad med ruiner och vacker IOGT-NTO:s ungdomsförbund Junis Vi är nöjda med besöket och vi tror gammal kyrka. berättade om sitt arbete för en drogfri att våra gäster har lärt sig mycket, upp- miljö för ungdomar. De bedriver också levt många intressanta saker och fått till- Studiebesök, studiebesök… ett projekt i Dar es Salaam som våra gäs- fälle att känna att det finns många tanza- Veckorna därefter ägnades sedan åt stu- ter fick adressen till. niavänner i Sveriges som är engagerade diebesök på olika institutioner och sko- Besöket på Maria ungdomsenhet blev lor, som välvilligt ställde upp och tog givande eftersom vi fick träffa en fältas- emot oss. På Rädda Barnen fick vi veta sistent och därigenom kunde utbyta erfa- Fortsättning u Habari 3/2009 - sid  i utvecklingssamarbetet. Det visade sig Till sist vill vi tacka alla som medver- Om du vill stödja verksamheten eko- inte minst i alla de gåvor de fick ta emot, kat till att göra besöket så givande, alla nomiskt kan du sätta in en slant på som gjorde att deras bagage blev ungefär organisationer, myndigheter och kyrkor, Bukobahjälpens bankgirokonto 5405- dubbelt så stort. De visade själva sin upp- svetanmedlemmar, värdar, värdinnor och 3723. skattning av värdarna genom sina gåvor guider. Nu återstår att utse några kandi- av barktygsarbeten, halsband och banan- dater som kan återgälda besöket i Bukoba För arbetsgruppen för Tumaini bladskuvert, som vi fick motta. till hösten. Text o foto: Katarina Beck-Friis

Annie Marie Sundbom om Svetans början

Annie Marie Sundbom, pensionerad ambassadör har varit Svetan trogen i alla år och är även aktiv i Stödföreningen för Barbro Johanssons fond för utbildning av flickor i Tanzania (JOHA-Trust). Här berättar hon om Svetans första tid. Mina kontakter med Tanzanias ungdo- IUSY Villkoret för att kunna delta i resandet mar ledde till att jag kom med i Svetan På ungdomssidan skedde också kontak- var att bli medlem i föreningen. Anita från början. Jag var ombudsman på terna genom den internationella sam- Francke och jag tog emot anmälningar Socialdemokraterns ungdomsförbund, arbetsorganisationen mellan socialde- och ordnade med att chartra ett plan till SSU, och svarade för de internationella mokratiska ungdomsförbund i världen, Tanzania genom Reso och deras repre- frågorna. SSU inledde ett samarbete med IUSY, där TANU Youth Leauge var ett av sentant Britt Perego. TANU Youth Leauge redan 1962 och de få i Afrika som var medlem. Vi arbetade på kvällarna med att till- ordnade med en insamling för att bistå När Svetan bildades hade jag just av- skriva tanzanier om olika studiebesök, dem med att bygga ett ungdomscentrum slutat en fyra månaders resa i östra, vad vi ville göra och ordna med boende. i Dar es Salaam. ( TANU = Tanganyika södra och västra Afrika och hade varit i Det var inte alltid så lätt att hitta billigt African National Union, senare ombildat Tanzania. Det gjorde det självklart för boende men vi klarade det. till det nuvarande CCM, revolutionspar- mig att bli medlem i Svetan. Jag lycka- Flygplanet kom från Finland. Vi mel- tiet) des få dåvarande statsministern Tage lanlandade i Khartoum och sedan i Det fanns även andra relationer mel- Erlander att ansluta sig som medlem. Nairobi innan vi var framme i Dar es lan den politiska ledningen i Tanzania Han var mycket intresserad av verksam- Salaam. Inför resan hade vi en träff med och Sverige. Både statsministrarna heten och frågade mig alltid om läget när de flesta av deltagarna. Tage Erlander och Olof Palme hade vi träffades. Vi hade en grupp ungdomar som ville mycket gott samarbete med President göra National Service i Tanzania i stäl- ”Mwalimu” (läraren) Julius Nyerere. Bas i KF-huset let för militärtjänst i Sverige. Bland de Dessa kontakter hade skapats av missio- Föreningen hade en hel del mötesverk- punkter vi hade på studieprogrammet var nären, parlamentsledamoten, ambassadö- samhet och ofta var vi i KF-huset vid ett möte med President Nyerere i State ren mm ”Mama” Barbro Johansson. Slussen. Vi serverade ofta mat och inte House. Han tog emot oss mycket väl och minst försökte vi göra detta till en afri- svarade på frågor. När hand fick frågan kansk måltid med ugali och andra specia- om intresset för National Service (ett års liteter. arbetstjänst som är obligatoriskt för uni- KF och Utan Gränser hade verksam- versitetsstudenter) uppmanade Nyerere het i Tanzania och därför kunde vi genom dem att först göra svensk värnplikt och några av våra medlemmar vara i KF-hu- därefter komma till Tanzania. Vi gjorde set. också ett besök på en National Service Camp i Ruvu, så ungdomarna visste vad Studieresor bas för rekrytering som väntade dem. Jag kom i första hand att arbeta med stu- Resorna varade i fyra veckor och efter dieresorna till Tanzania. Det kom att bli programmet i Dar es Salaam reste delta- mycket populärt. Då i slutet på 1960-talet garna ut i landet för att hälsa på släkt och gick inga charterresor till Tanzania eller vänner och för att göra egna resor. Östafrika över huvud taget. Jag vill minnas att vi gjorde tre resor. Vi rekryterade främst två kategorier, Vi ordande också så att några från dels ungdomar, dels de som hade släk- Tanzania fick resa till Sverige och upp- tingar som arbetade i Tanzania inom ex- leva en del av vår verksamhet. empelvis kyrkorna eller i biståndsprojekt eller på den socialiserade banken. Annie Marie Sundbom sid 10 - Habari 3/2009 Tidningskrönikan: CCM-organisationen som ett resultat av ett beslut i nationella exekutivkommittén (NEC). Beslutet innebär att en pensions- Val, EPA och falska sedlar ålder på 60 år blir tvingande för parti- chefer på distrikts-, regional och natio- nell nivå. De nya reglerna skulle ha bör- Denna gång handlar återigen tidningskrönikan om fyllnadsval av en par- jat gälla från juni 2008 när dessa togs av lamentsplats i Mbeya. En annan fråga, som tas upp, är upplösningen av NEC, men partiordförande Kikwete ville EPA-affären, där ett antal affärsmän nu ställs inför rätta för att ha behål- skjuta upp införandet för att de som be- lit pengar som skulle satts in på kontot för externa resterande skulder. rörs skall hinna förbereda sig inför pen- Kontot finns på Bank of Tanzania och används vid utlandsaffärer. Många sioneringen. Enligt källor i partiet uppges korruptionsaffärer och historier med falska sedlar har också tagits upp i många beröras av de nya reglerna, bland pressen. dem generalsekreteraren i CCM Yusuf Göran Berleen Makamba liksom dennes assistenter vid partihögkvarteret och åtminstone fem regionala partisekreterare. NEC har god- December 2009 (fortsättning) Han informerade den 12/12 journalister känt ett nytt tjänstgöringsavtal och löne- 11/12 Air Tanzania får inte flyga. om att hans enda motiv är att tjäna folket nivåer med avgångsvederlag för att dessa Den tanzaniska flygtillsynsmyndigheten och att han inte gör det för materiell vin- ska anpassas till vad som gäller inom den (TCAA) har tvingat Air Tanzania att stäl- nings skull. Förutom en bra pension har offentliga sektorn. Möjliga efterträdare la in sina flygningar fr.o.m. 8/12. Orsaken han också andra inkomster tillräckliga för till Makamba är Abdurrahman Kinana, är att flygbolaget inte klarat att genomfö- ett bra liv, varför han inte lockas av parla- Frederick Sumaye, Edward Lowassa och ra tillsyn av planen och att man inte har mentslön och andra biinkomster. Till va- Dr Harrison Mwakyembe. Lowassa ses tillräckligt antal piloter och ingenjörer. let konkurrerar nio CCM-medlemmar om favorit, eftersom han anses ha möjlig- Samtidigt har IATA förbjudit bolaget att nominering, vilken äger rum 15/12. CUF heter att skaffa bidrag från näringslivet. flyga internationellt, sedan mer än 500 ställer upp med Ms Amina Ahmed och (Majira, Mwanainchi) svaga punkter upptäckts. Chefen för Air Chadema kommer inom kort att nominera Chademas Kabwe fruktar för sitt liv. Tanzania har gjort ett uttalande, där han sin kandidat. (KuliKoni och fyra andra) Biträdande generalsekreterare Zitto förklarar att problemet är att man miss- Parlamentsledamot köper egen heli- Kabwe hävdar att CCM konspirerar för lyckats med att lämna in dokumentation. kopter. Folk i Moshi har donerat pengar att undanröja honom. Kabwe refererar Detta skall nu ha skett och dokumen- till bränsle för att deras parlamentsledamot till ett uttalande av CCMs pressekrete- ten finns nu hos TCAA. (Habari Leo, Philemon Ndesamburo ska kunna genom- rare, John Chiligati, som påstås ha sagt Mwanainchi) föra en kampanj för CCM i hela landet in- att unga oppositionsledare kommer att Små chanser för CCM i Mbeya. för valet 2010. Ndesamburo framhöll att dö och lämna CCM starkare. Kabwe har Eftersom man varit utan ström där i tre det räcker om han får så lite som 60 öre i bett Chiligati utveckla vad han menat. veckor kommer CCM antagligen att för- bidrag från var och en. (Tanzania Daima) Chiligati ska då ha svarat att denne inte lora fyllnadsvalet. (Rai) Konkurrent till Air Tanzania satsar. behövde oroa sig över hans glåpord, ef- 13/12 CCM känns inte vid Precision Air ökar antalet flygningar tersom födelse och död är normala saker Kagoda. CCMs pressekereterare, John och sänker biljettpriserna, eftersom Air och att Kabwe därför inte skulle ta detta Chiligati, har varnat oppositionsparti- Tanzania inte får flyga. (Mwanainchi) bokstavligen. Samtidigt fortsatte Kabwe erna för att sammankoppla CCM med Inget vatten i Dar. Dawasco informe- att anklaga CCM för att ha fört bort hund- Kagodaföretaget, som är djupt invecklat i rar om att vattenförsörjningen stängs av i ratals miljoner kr från EPA-kontot i Bank EPA-affären. Kagoda har tagit ut motsva- två dagar i Dar. (Mwanainchi) of Tanzania genom Kagodaföretaget. Han rande 235 miljoner kr från kontot för ut- 14/12 Kagodaaffären i parlamentet. utmanade CCM att medge en revision av ländska betalningar på Bank of Tanzania Kagodaaffären har tagit en ny vändning, CCMs bokföring av Riksrevisorn för att (EPA-affären). Vid en presskonferens in- eftersom företagets ägare rapporteras vara undersöka hur CCM finansierat sin val- formerade Chiligati bl.a. om att om nå- sysselsatta med att sälja eller föra över sina kampanj 2004/5. (Nipashe, Tanzania gon enskild CCM-medlem är inblandad, tillgångar för att förhindra varje försök att Daima, Mwanainchi) så var detta på dennes eget ansvar. ”Fyra ställa dem inför rätta. Ägarna påstås vara Chadema utmanar CCM i Mbeya. miljoner CCM-medlemmar kan inte hål- betydelsefulla affärsmän och politiker, Den aktuella parlamentsplatsen för Mbeya las ansvariga för några få medlemmars som startar företag för att avleda uppmärk- felsteg”. (Mtanzania och fyra andra) samhet från dem. Nu lär en dragkamp Tidigare ÖB kandidat för Mbeya. pågå om vilka som ska offras, medan de Förre överbefälhavaren, numera pensio- verkliga brottslingarna går fria. Eftersom nären Robert Mboma, har tillbakavisat allmänne åklagaren dröjer med åtalet vill rykten om han ställer upp i fyllnadsvalet nu några parlamentsledamöter ta upp frå- för en plats för Mbeyaregionen på upp- gan i parlamentet. (Tanzania Daima) maning av president Jakaya Kikwete. Stor omfördelning nära förestående. Det blir troligen en stor förändring inom

Air Tanzania får flygförbud… och Precision Air lyfter i stället! Chademas sekreterare Kabwe livshotad? Habari 3/2009 - sid 11 rural är viktig för Chademapartiet. Partiet informerats om problemen sedan 2005, har efter framgångar i Mwanzaregionen, men ingenting har gjorts. (Mwanainch, där man nu har öppnat avdelningar i 133 Majira) av 175 wards, fått större självförtroende. Regeringen klandras över dåliga Man menar att CCM är inblandat i EPA- resultat i skolan. Utbildningsminister affären, har misslyckats med inflations- Jumanne Maghembe har informerat om bekämpningen och också missbrukat sin att hälften av eleverna underkänts vid ex- maktställning. Chadema angriper redan amen för årskurs Framsida på 10 000 Sh sedeln som nu CCMs trolige kandidat, förre ÖB Robert sju år 2008, vil- har förfalskats. Värde ca 50 kr. Mboma, och hävdar att denne haft en roll ket är sämre än i arméns insats vid oroligheter i guldgru- vid CCMs nominering inför fyllnadsvalet året innan. Dar- vorna. Chadema lanserar den 40-årige i Mbeya. Flest röster fick pastor Luckson regionen hade de advokaten och förre kaptenen i armén, Mwanjali. (Mwanainchi och fyra andra) bästa resultaten. Sambwee Shitambala som kandidat i fyll- Förre statssekreteraren Mgonja åtalad. Sämst var resul- nadsvalet, men andra kandidater finns. Mgonja arbetade för den förre ministern taten i kiswahili (Majira, Tanzania Daima, Mtanzania) Mramba, som åtalats för att orättmätigt och engelska. Gratian Mukoba 15/12 Bråk om kompensation. Den ha lagt beslag på 70 miljoner kr av of- Ordföranden i regionale chefen (RC) för Tangaregionen fentliga medel tillsammans med en annan lärarfacket Gratian Mukoba anser att de har tagit emot klagomål från de som be- f.d.minister. (Mwanainchi och sex andra) som formulerat utbildningspolitiken och rörs av utbyggnaden av hamnen i Tanga. Utländska direktinvesteringar mins- läroplanen bär ansvaret. (Mtanzania och RC hotar att stänga av de tjänstemän, kar med 10 procent på grund av den glo- sex andra) som hanterar frågan, eftersom dessa upp- bala recessionen. (Majira, KuliKoni) CUF nominerar Mponzi som kandidat ges kräva mutor. Den nya hamnen beräk- Polisen varnar för förfalskade sed- i Mbeya. David Mponzi har tidigare miss- nas klar 2015 och ca 10 miljoner i kr har lar: Falska 10 000 Sh-sedlar finns i om- lyckats att blir nominerad för CCM år 2000 avsatts för kompensation till 500 lokala lopp. (Mtanzania) och 2005. (Mwanainchi och sex andra) markägare. (KuliKoni) 17/12 Ingripande mot förfalskare. 29/12 Mkapas immunitet: Talmannen CCM mot revision av statsrevisorn. Sedlar för nära 600 000 kr har beslagtagits. i parlamentet Samuel Sitta är villig att ta CCMs bokföring har redan reviderats av Samtidigt ställs en Mwanza-bo inför rätta emot en motion om att häva förre presi- en särskild revisor (Registrar of Parties), då han ertappats med 300 000 TSh i falska denten Mkapas immunitet. Talmannen som ska granska samtliga partiers bokfö- sedlar. (Habari Leo, Mtanzania, Majira) påpekar dock ring. Revisionen genomförs årligen och 19/12 Air Tanzanias får respit: Får en att motionen samtliga inkomster, även från utlandet, vecka av regeringen att ordna upp miss- först måste be- granskas. (Mwanainchi) förhållandena. (Mtanzania m fl) handlas i en 16/12 Patel får ”vasaller” i Mbeya. Järnväg från Tabora till Isaka. parlamentskom­ Affärsmannen Jeetu Patel, som också Tanzania, Rwanda och Burundi bygger i mitté. För att är en av de huvudanklagade i EPA-af- ett gemensamt projekt (Majira) immuniteten fären, har hamnat i konflikt med bybor Försäljning av TAZARA-järnvägen. ska kunna hä- i Mbaralidistrikt i Mbeyaregionen. Han Regeringen förhandlar med kinesiska in- vas krävs dess- äger en risfarm på 7 500 hektar (75 miljo- vesterare om köp av TAZARA-järnvä- utom att två Parlamentets talman ner kvm), varifrån han 2006 började hyra gen. (Habari Leo) tredjedelar av Samuel Sitta ut små risodlingsmarker för 6 000 kr per 21/12 Bagamoyo och Zanzibar enade: parlamentet rös­ 60 000 kvm och år. Patel vill nu att bön- Hängde ihop för 30 000 år sedan. tar för detta. (Nipashe, Mwanainchi) derna ska leverera riset till honom. En by- (Mwanainchi) Invändningar mot Chademas kandidat. företrädare hävdar att detta gör bönderna 22/12 Ingen helikopter denna gång. Bland de argument CUF och CCM använ- till feodala vasaller. Jordbruksministern Med sju dagar kvar till kampanjstarten der mot Chademas kandidat är att partiet Stephen Wassira säger att han varnat för fyllnadsvalet i Mbeya har CCMs cen- tagit emot ca 460 000 kr från det engel- Patel att endast regeringen kan fastställa tralkommitté beslutat att avstå från att ska konservativa partiet. (Mtanzania och sådana villkor. (Mtanzania) använda helikopter, vilket man gjorde i sex andra) General Mboma inte nominerad. Tarime senast. I Tarime förbrukades näs- Somalier blir tanzanier och CCM- Förre ÖB placerade sig först på fjärde plats tan 12 miljoner kr och det mesta pengar- medlemmar: 570 somaliska flyktingar i na gick till två helikoptrar. CCM förlora- Tanga går med i CCM efter att de blivit de detta val. (Tanzania Daima m.fl.) tanzaniska medborgare. (Mwanainchi) Engelsk firma kompenserar bybor. 31/12 Ledare med stora tillgångar Ett engelskt företag för framställning av korsförhörs. Åtgärder kommer att vid- biobränsle har betalat 3,5 miljoner kr i tas för undersöka hur rika politiker och kompensation till 152 invånare i åtta byar statstjänstemän erhållit sina rikedomar. i Kisarawe. Tidigare odlades cashewnötter, Tillförlitliga källor uppger att uppgiften har mango, apelsiner och kokosnötter på de 90 tilldelats Antikorruptionsbyrån PCCB och miljoner kvm stora området. (Nipashe) den nationella undersöknings- och säker- BoT-anställda skrev på. Utbetal­ hetstjänsten TISS. Utredarna har kontaktat ningarna till Kagoda från EPA-kon- berörda parter redan i början av månaden tot signerades av anställda vid banken. och har ställt frågor om hur dessa kunnat (KuliKoni) skapa sig sådana förmögenheter när de 23/12 Air Tanzania skyller på ägaren. fortfarande var i allmänhetens tjänst. Även Styrelseordföranden Mustafa Nyanganyi pensionerade ledare undersöks. De under- har lämnat en rapport till infrastruktur- sökta personerna måste också uppge till- Nya arbetstillfällen – här lokal reparatör minister Dr Shukuru Kawambwa om de gångar utomlands. (Raia Mwema) av mobiltelefoner. Dock har kinesiska aktuella problemen. Rapporten skyller CUF har två presidentkandidater: mobiler med miljögifter skapat problem. på högre regeringstjänstemän: Dessa har Professor Safari och professor Lipumba sid 12 - Habari 3/2009 (nuvarande partiledare) är kandidater in- Långsam betalning. Bomullsodlare för valet 2010. (Majira) i Chunya har inte fått betalt på 14 år. (Mwanainchi) Januari 2009 1/1 10/1 Chadema vägrar ingå i allians. Kikwete skär ned på sina utlandsresor. Ordförandena i CUF, TLP, NCCR och Eftersom president Jakaya Kikwete bli- TPP möttes den 9/1 och kom överens om vit kritiserad för att han gör för många att tillsammans stödja CUFs kandidat utlandsresor, kommer han nu att dra ned i fyllnadsvalet i Mbeya den 27/1 2009. på dessa för att i stället satsa på att be- Avsikten är att besegra CCMs kandidat. söka regionerna i Tanzania inför valet Vice generalsekreteraren i Chadema, 2010. Hans ordförandeskap i Afrikanska Zitto Kabwe, hävdar att partiet inte fått Unionen löper ut 2009 och medför också någon inbjudan. (Tanzania Daima och färre utrikesresor. I sitt nyårstal framhöll sex andra) Kikwete att fler åtgärder kommer att vid- 11/1 Presidenten avvisar donation. tas mot korrupta politiker och tjänstemän. President Kikwete har upphävt en dona- Presidenten har gett Antikorruptionsbyrån tion till CCM av en affärsman i Arusha (PCCB) och Riksrevisorn (CAG) i upp- på 19 mopeder, till ett sammanlagt värde F.d. president Mkapa – kommer han att drag att arbeta tillsammans i denna fråga. 145 000 kr. Affärsmannen är inblandad i kunna ställas inför rätta? (Rai och sex andra) EPA-affären. (Mwanainchi, Nipashe) de utan tillstånd genomfört valmöten. De Kiwiragruvorna åternationaliseras? 12/1 ”Vi har ingenting att göra med frigavs mot borgen. Partiledaren Mbowe Hamnarbetarnas fackförening kräver att korruptionen” Förre premiärminis- förklarade också att fyrpartialliansen med gruvorna nationaliseras och att förre pre- tern och vice ordföranden i CCM, John CUF, TLP och NCCR nu kommer att sidenten Mkapa fråntas dessa. (Tanzania Malecela, framhöll för journalister i upphöra och att Chadema i stället ska lie- Daima) Mbeya att hans parti inte är inblandat ra sig med folket för att störta CCM. Han 2/1 Minister Wassira stenad. Polisen i i EPA-affären eller någon annan skan- hävdade också att det nu finns 15,5 mil- Bundadistriktet har häktat elva bybor för dal heller. Mötet hölls med anledning av joner fattiga i landet, jämfört med 11,5 att de kastat sten på en bilkortege med jord- det kommande fyllnadsvalet i Mbeya. miljoner när president Kikwete tillträdde. bruksministern Stephen Wassira. Byborna (Habari Leo, Nipashe, Mwanainchi) (Mtanzania och fem andra) skrek att ministern är korrupt, men denne Muslimer granskar Chademapartiet. Mwanahalisi återuppstår. Tidningen undkom utan skador. Wassira representerar Efter en blixtsnabb valturné i Mara-, kommer nu att stämma regeringen, ef- Bunda som parlamentsledamot och vid ett Mwanza- och Mbeyaregionerna kommer tersom den har förlorat nära 3 miljoner möte senare i Bunda undrade deltagare när nu Chademapartiet att fortsätta med en kr på uppehållet. Regeringen beslöt om en utlovad väg i distriktet skulle bli klar. kampanj i Dar i valkretsen Kigamboni. publiseringsförbud på grund av en arti- (Tanzania Daima, Majira) Partitoppen kommer att närvara med de kel om en sammansvärjning inom CCM 3/1 Ministern avvisar rapport från tre ledande politikerna; Freeman Mbowe, för att hindra president Kikwete att ställa Air Tanzania. Infrastrukturministern, Dr Wilbroad Slaa och Zitto Kabwe. De upp i valet 2010. (Mwanainchi, Nipashe, Shukuru Kawambwa framhåller att den åker runt i Darregionen i sju dagar. Dar Majira) rapport, som tidigare lämnats in till minis- är den enda regionen som inte har nå- 14/1 EPAdokument borta hos BoT. teriet lämnar fler frågor än svar. Ministern gon parlamentsledamot från oppositio- Det kan bli svårt att döma de pampar har nu utsett en särskild arbetsgrupp med nen. Samtidigt attackerade deltagare i ett som anklagas för att ha tömt EPA-kon- sex ledamöter, som ska granska flygbola- muslimskt seminarium Chademapartiet tot på hundratals miljoner kr, eftersom get och sammanfatta resultatet av gransk- och hävdade att partiet försöker svart- viktiga dokument påstås ha försvun- ningen i en rapport. Regeringen har bl.a. måla president Kikwete, som de menar nit. Bland dessa finns uppgifter om betalat ut innestående lönefordringar och gjort massor med bra saker för landet. Kagodaföretaget, som tagit ut 235 miljo- skrivit av lån. Samtal förs med en kine- Muslimska präster uppmanades också gå ner kr från kontot för utländska betalning- sisk investerare om övertagande. Air in i politiken liksom en kristen pastor nu ar. Enligt källor ska uttag ha gjorts sedan Tanzania har två flygplan och 300 an- kandiderar för CCM i Mbeya. (Habari 1996 utan att reglementet följts. Rykten ställda. (KuliKoni m fl) Leo och fem andra) kopplar ihop företaget med affärsmannen 6/1 Utvidgning av flygplats i Dar. 13/1 Polisen har gripit Chademaledare Rostam Aziz. Chefen för banken, profes- Men mer än 3 000 hus kommer att för- i Mbeya. De gripna är partisekreteraren i sor Beno Ndulu, har lovat att följa upp störas för att medge utbyggnaden. distriktet Ipyana Seme och Jomba Koyi det hela. (Mwanahalisi) (Mwanainchi) från partihögkvarteret – orsaken var att

Swahili för svenskar

Praktisk parlör för dig som reser eller arbetar i Östafrika 149 kr + porto www.watatu.com

Habari 3/2009 - sid 13 Tanzania ur en tre-veckors-turists perspektiv

Nu har det snart gått ett halvår och fortfarande tänker vi på och pratar om Tanzania och de människor vi mötte där mest varje dag. Den tre veckor långa resan har påverkat mig på ett sätt som jag inte trodde var möjligt innan vi åkte.

Vi är en ganska vanlig trebarnsfamilj där t.ex. Sjukvården, men det fanns också Många frågor och frustration vardagen snurrar på i ett alldeles för högt mycket som var riktigt bra. Med oss under resan hade vi även vår tempo. Det är olika aktiviteter både för Utvecklingen går mot ett liv med elek- fantastiska reseledare Hamisi. Han hade barn och vuxna, läxor, jobb och hem som tricitet och alla dess fördelar, men samti- jobbat i området som chef över national- ska skötas och däremellan hinna plane- digt såg vi vad som riskerar att försvinna parkerna, men arbetade nu med skogs- ra in och vårda relationer med släkt och i och med utvecklingen. Hur länge dröjer vårdsupplysning i centrala Tanzania. Det vänner. det tills även de behöver diskutera skärm- gjorde att han kunde ge ytterligare en tid med sina barn? Eller kommer de att dimension på det vi såg och upplevde. Hos tre värdfamiljer i Chome kunna få en bättre balans utifrån sina för- Varför tog vattnet i pumparna slut flera Kontrasten blev total när vi kom till våra utsättningar? dagar i sträck? Jo, de illegala guldletarna värdfamiljer i bergsbyn Chome. Vi bodde två gäster och en engelskspråkig tolk, som kom från byn, i varje familj, det gjorde att familjen spreds ut på tre värdfamiljer. Jag och Amanda, vår 11-åring, bodde hemma hos familjen Fue tillsammans med Joseph som var vår tolk. Hanna 7 år, bodde till- sammans med pappa Urban hos kyrkvär- den Rafael, medan Alfred 10 år delade familj med vår gode vän Jesper. När min värdfamilj förstod att alla tre barnen var mina, men att det också fanns två män, blev de konfunderade. Jag förklarade lite käckt att det var min första och min andra man, men fick snabbt berätta att jag sko- jade då förvirringen blev stor.

Långa samtal i köket Under de fem dagarna blev det många timmars samtal och samvaro i det rökiga Samtal med tolkarna lilla köket, vilket fungerade som ett nav Hanna repeterar med kyrkokören hos Rafael i vardagen. Där hade Mama Helena tid. Istället för att skynda på matlagningen, vilket inte gick, var matlagningen en samvaro med familjen och vänner som kom förbi. Under de här dagarna fick även vi ingå i den samvaron och vi av- handlade allt från byskvaller till sambo- förhållanden i Sverige. På kvällen efter middagsmaten fortsatte samvaron men nu med sång. De äldsta barnen, Mama och Joseph bildade en kvartett och ibland kunde även jag vara med – vilket gung! Vi åkte med en grupp på 15 personer, varav ”vi” var sju – vår familj och två goda vänner. Under resans gång reflek- terade vi mycket över vad det var vi såg och upplevde. Naturligtvis såg vi bara en liten del av familjernas vardag och det vi såg gick genom våra västerländska filter. Det fanns många förbättringsområden, sid 14 - Habari 3/2009 fyra km upp i bergen dämde upp floden. Vart åkte lastbilarna som kom från ber- gen? Jo, de transporterade bauxitmalm till Kenya. Varför blir bergsdjungeln mindre trots att det är naturskyddsområde? Jo, det sker en stor illegal avverkning. Hur påverkar allt detta byinnevåna- rna? Varför gör man ingenting? Vem får pengarna? Under några dagars vandring och tältövernattning i bergsdjungeln såg vi allt detta med egna ögon. Det skapade stor frustration och maktlöshet – vad kan vi göra?

Vad kan vi göra? Vad ska vi göra? Det är stora frågor utan några enkla och rätta svar. En liten del tror jag dock att den typ av resa som vi gjorde kan bidra med. Dels var den upplagd så att vi gyn- nade lokala företagare, men mest i mötet mellan människor. Jag fick lära mig hur det är att leva utan elektricitet och med trampade jordgolv medan Mama Helena fick se att mzungos är precis som hon. Vi pratade, skrattade, sjöng och grät tillsam- mans. Hon fick höra om hur vi levde, vad Mama Helena i köket som var bra och vad som var mindre bra. och i solnedgången närma oss elefanter- fastlandet för ortsbefolkningen hade inte Tarangire och Lake Manyara na, på säkert avstånd, till fots. tillräcklig utbildning. Det gav en besk Vår resa bestod av tre delar, varav tiden i smak åt lyxen. Chome var en. Sol och bad på Zanzibar Den första delen var de första da- Den tredje delen var sol och bad, helt Herrström informerar garna i Arusha och några dagars safari i plötsligt var vi turister igen. På Zanzibars om biståndet Tarangire och Lake Manyaraparkerna. Vi solkust var det underbart! God mat, luft- De sista dagarna var vi i Dar es Salaam såg mängder med djur och ett fantastiskt konditionering och vackra korallrev att och hade förmånen att få träffa Staffan landskap – vilken naturresurs! Det som snorkla vid. Men… befolkningen kom Herrström, Sveriges ambassadör i fortfarande kan göra mig tårögd är mötet knappt fram till stranden på grund av Tanzania. Vi fick möjlighet att dryfta med en stor elefanthane som stod och tog alla murar. De fick köpa färskvatten från många av våra frågor och samtidigt få emot oss när vi kom till Tarangire natio- tankbilar, medan vi spolade i toaletterna höra hur det svenska biståndet ser ut. Hur nalpark. Försiktigt fick vi lämna jeepen och de som jobbade på området kom från man jobbar för att minska möjligheten till korruption parallellt med satsningar mera Hanna i Mama Angies kök tillsammans med Bibi direkt mot befolkningen. Och ja, fortsätt resa till Zanzibar, befolkningen får det bättre på sikt.

Resa med barn Innan vi åkte var vi lite oroliga för hur barnen, Hanna 7, Alfred 10 och Amanda 11, skulle klara en ”vuxenresa” med långa transporter med lokala kommu- nikationsmedel, en lång vandring samt mycket information och studiebesök. Efter många samtal med Lotta Bolin på Läs och Res bestämde vi oss för att våga. Allt gick över förväntan och barnen växte mycket under resan. De har fått en djupa- re förståelse för att alla inte har det som i Enköping, men att Namini och Nelson också har bra liv, men på sitt sätt.

Text o foto: Carina Bigelius Habari 3/2009 - sid 15 Joseph Seikiko – filantropisk entreprenör med visioner

Senvintern 2007 gjorde Habariredaktören Lars Asker en resa till Kageraregionen för att besöka föreningar och organisationer i Safinas Action Against Aids, AAA, nätverk. Han passade även på att besöka andra organisationer som Habari har kontakt med, bl a energiknippet Joseph Seikikos FADECO.

Senvintern 2007 fick jag tillfälle till att Unikt solcellscentrum besöka Bukoba- och Karagwedistrikten. Den av svenska missionärer initierade Där arbetade jag i mitten på 80-talet i Karagweföreningen driver byutvecklings- HESAWA-projektet (hälsa, sanitet och projekt här sedan 80-talet. Bland annat vatten). har man initierat och stött ett solcellscen- Det var spännande att komma tillbaks ter som under 90-talet var en framstående efter drygt 20 år. Området i Bukoba där och unik utbildningsanstalt. vi bodde då, norr om flygfältet i nyupp- Numera finns el även här från Uganda förda svenska Ikeamöblerade monte- så man kunde tro att marknaden försvun- Radiostationen med PC-skola och trådlös ringsfärdiga hus, med risfält och betes- nit men många med små behov för belys- länk till Karagwe Secondary School i da- mark runtomkring, var nu utbyggt till ning, TV, radio och mobiltelefon tycker len nedanför Kyaka. Birger Haglund på oigenkännlighet. Flera moderna hotell har att anslutningsavgifterna och den fasta St Eriks gymnasium i Stockholm har skri- byggts i Bukoba, både på sandstranden kostnaden är för stor och installerar sol- vit om skolan flera gånger i Habari. med parasoller som vid Indiska Oceanen celler i stället. Men trots det går solcell- och på sluttningarna runt staden. scentret numera på tomgång i brist på Vi hade tagit Safinas projektbil med elever och finansiering sedan stödet från otillförlitliga och mycket långsamma te- på båten från Mwanza efter att ha blivit Karagwe föreningen upphört. lefonnätet som i praktiken inte går att starkt avrådda för att köra landvägen på använda för Internet annat än för enkla grund av risken för överfall i skogarna Joseph Seikiko mail. mellan Geita och Biharamulo. Nattbåten Joseph Seikiko, känd som J.S., är utbildad De senaste åren har möjligheten till (det finns numera bara en båt, den gamla agronom i Uganda, entusiastiskt mång- Internetuppkoppling via mobiltelefon Victoria från början av 50-talet) tar nu- sysslare, IT-expert mm. Han har tidigare blivit ett prisvärt alternativ. Täckning är mera iland även i järnvägsfärjehamnen figurerat i Habari i artiklar om St Eriks numera förvånansvärt god i landet och Kemondo några mil söder om Bukoba. Gymnasium och deras samarbete med se- de olika mobiltelefonoperatörerna börjar Det och den långsamma lastnings- och kundärskolan i Karagwe, KARASECO samarbeta och priserna sjunker. lossningsproceduren försinkade oss i vårt (Habari nr 2/04 och 1/06). Nu fick jag På sin tomt i huvudorten Kayanga har fullpackade safariprogram. äntligen tillfälle att träffa denne entusiast. J.S. flera hus och i ett av dem driver han I Karagwwe bor folk huvudsakligen Sedan examen 1990 har han arbetet PC-utbildning och han är även ombud för högt upp på en lång nordsydlig ”ås” gan- på olika jordbruksprojekt i Tanzania och distansstudier vid universitetet i Kampala ska isolerat i en värld för sig. Vi besök- Kenya och vidareutbildat sig inom eko- via Internet. te några organisationer i AAA-nätverket logiskt jordbruk och livsmedelsframställ- och träffade flera andra på ett möte. ning. Bland annat har han arbetat mycket KARASECO med torkning av frukt. Härifrån ordnade J.S. trådlös förbin- delse till Karagwe Secondary School FADECO några kilometer österut och långt ned- Solcellscentret i Kyaka, som numera ty- Numera driver J.S. familjeföreta- anför Kanyaga. Internatskolan drivs av värr går på tomgång. get FADECO, Family Alliance for Lutherska kyrkan. Den började byggas Development and Co­ 1985 och jag var då själv ansvarig inom operation, med huvudinrikt- regionens vattenmyndighet för att pro- ning på ekologiskt jordbruk jektera vattenförsörjningen till skolan. och förädling av jordbruks- Platsen var då ett öde skogsområde just produkter. innan landsvägen börjar stigningen upp För några år sedan skaf- till Kayanga. fade han Internetförbindelse Nu finns här en hel del hus och små af- via sattelit som den enda färer vid landsvägen och längs infarten i Karagwe (utom de som till skolan och själva skolan är ett litet FN-personal mfl hade när samhälle i sig. här fanns flera mycket stora Joseph har av gamla skänkta datorer flyktingläger). byggt en datasal med ett 20-tal datorer Sattelitförbindelse är till- där de flesta fungerar som enkla termina- förlitligt och snabbt i mot- ler till en central modern server. Samma sats till förbindelse via det system han använder i sin egen datasal, sid 16 - Habari 3/2009 dvs återanvänder vad de flesta anser som skrot.

Radio Karagwe Under vår kringvan- dring hemma hos Josephs teknologi och jordbrukscenter Joseph visar han oss i Nyakasimbi väntar på finansiering för också en liten radiosän- att färdigställa byggnaderna och utvidga dare han bygg själv av verksamheten. ”skrot”. Redan i januari fick han tillstånd att driva sin egen radiostation, den första i Karagwe, och nu väntar han på en Packrummet på centret i Kyaka där torkad frukt rensas, professionell och kraft- sorteras och förpackas. Joseph, hans fru, som sköter denna fullare sändare från del av verksamheten samt Safinas Alexander med tidningen FN för att starta Radio ”Telecenter”. Joseph är entusiastiskt engagerad i distans- FADECO. Där skall undervisning. han blanda föredrag, utbildningsprogram Lyckligtvis skördas de flesta frukter och upplysningar om aktuella jordbruks- under torrtiden när det är som mest gynn- priser med populärmusik. samt att soltorka. Men exempelvis ba- naner skördas året runt och stödeldning Torkad frukt medger också ett jämnare produktionsflö- I Nyakasimbi finns även ett litet post- När vi skall gå in i rummet där torkad de. Torkade bananskivor är en volympro- kontor med postboxar som bemannas på frukt sorteras, vägs och packas får vi ta dukt som vi numera hittar även i svenska deltid av en släkting, allt tillkommet på av oss skorna. Det är mycket noggrant affärer. initiativ av Joseph. Tidigare var det en med hygien poängterar hans fru som står Soltorkar är relativt billiga och enkla dagsutflykt att besöka posten i Kyaka. för denna verksamhetsgren i familjeföre- att bygga och driftskostnaderna mycket taget. små. Torkad frukt väger lite och är lätt att Eden Technology Centre I Josephs hemby Nyakasimbi tre mil transportera och behöver inte förvaras i I Nyakasimbi bygger Joseph ett bytekno- söderut har de sina odlingar och flera ge- kyla, blir inte stött och skadad etc. logicenter i etapper vartefter han får råd. nerationer soltorkar i olika utföranden. Föräldragården i Nyakasimbi har för- Här har han försöksodlingar av olika Den senaste varianten medger även un- setts med hängrännor, stuprör och vat- slag. Han försöker introducera nya väx- derstödseldning med ved när vädret är tentankar för att ta vara på regnvattnet. ter och grödor inklusive medicinalväx- ogynnsamt. Framförallt är det viktigt i Vattenförsörjningen är ett generellt pro- ter, som kan ge inkomster. Han driver början av torkningen att det inte blir av- blem eftersom folk bor högt uppe på försök med att förbättra jordmånen som brott på grund av regn och mulet väder. ”åsen” och det mesta vattnet finns i dalen generellt är dålig. Kullarna täcks av ett Joseph har planterat en egen liten skog långt nedanför. tunt lager sandig jord med mycket sten. som försörjer honom med bränsle, kon- Detsamma gäller i stor utsträckning för De frodiga bananlundar med kaffe, bönor struktionsvirke och foder till korna. ved som också får hämtas i skogen ned- och grönsaker i skuggan man förknip- anför ”åsen” ett tungt kvinnogöra. Fortsättning u

Vid teknologicentret finns flera generationer med soltorkar. Den senaste försedd med möjlighet att understödselda med ved under regniga dagar och på det viset minimera förluster och få På gården i hembyn Nyakasimbi har Joseph ordnat med insam- en jämnare produktion. ling av regnvatten från alla hus. Habari 3/2009 - sid 17 par Kageraregionen med är resultatet av Oljepress och den motor Joseph brukar mångårigt arbete med kompostering av driva med den utvunna olja på demon- Ashoka bananblad och annat trädgårdsavfall. strationer “Ashoka is the global association of the På centret hålls kurser i sömmad, worlds leading entrepreneurs with sys- snickeri, jordbruk och förädling av jord- tem changing solutions for the world’s bruksprodukter, ex vis framställning av most urgent social problems. Since tvål från en allmänt förkommande aloe 1981, we have elected over 1,800 lead- vera-”kaktus”. ing social entrepreneurs as Ashoka Fellows, providing them with living Från ett lokalt träd med oljerika frön stipends, professional support, and ac- pressar man olja som Joseph brukar köra cess to a global network of peers in en anpassad diselmotor på när han deltar more than 60 countries. Our Fellows i utställningar. inspire others to adopt and spread their Hit kommer också studenter från innovations—demonstrating to all citi- zens that they too have the potential to Kenya Organic Farming Institut på fält- be powerful change makers. praktik och utbytestjänstgörning. Ashoka Fellows work in over 60 countries around the globe in every area Ashoka Fellow 2007 of human need. All Ashoka Fellows År 2007 utsågs J. S. till en av årets fem must undergo a rigorous search and selection process in which they dem- Ashoka Fellows med nedanstånde moti- vantage of these opportunities, teaching onstrate that they fully meet Ashoka’s vering. them the basic entrepreneurial skills to selection criteria.” “Joseph Sekiko, Tanzania, market savvy turn surplus into quality products. These for rural farmers include use of new technologies such as By educating small farmers about pro- fruit driers and processors that lengthen duction chains and larger markets for the shelf life of perishable farm products, kets through a partnership with Fellow their produce, Joseph gives them new enabling farmers to sell products when Adrian Mukhebi’s Kenyan Agricultural opportunities to increase their profits the market is good. Finally, Joseph opens Commodities Exchange.” and improve their livelihoods. He also access to new markets by linking farm- equips them with the tools to take ad- ers to Tanzanian and international mar- Text o foto: Lars Asker

Från livet i misär till egen företagare

”Jag minns inte en enda dag utan att min pappa slog mig, min mamma och mina syskon.” berättar Fransisca. ”Inte enda.” Fransisca är en av de många Tanzianska barn som växt upp i ett missbrukarhem, där våld och släktingar och vänner för att få hjälp att misshandel präglat familjens vardag. När Fransisca var sex år, orkade inte komma ifrån sin man, men de vände hen- mamman längre, utan övergav mannen och två av de yngsta barnen. Trots ne ryggen.” den utsatthet och de svårigheter Fransisca genomlevt, har hon lyckats be- hålla tron på sin egen styrka, och på kärleken till människan. Fransisca Sorgtyngda dagar studerade till sömmerska och öppnade sitt eget företag. Fransisca minns de sorgtyngda dagarna och nätterna. Hennes mamma grät sig Vi sitter i ett rum i en stor cementbygg- ”Pappa var en suput. Han drack och genom timmarna, dagarna och veckorna. nad i Wazo Hill i Tanzania. Fönstret står umgicks i fel kretsar. Efter att han druck- Det var en gråt som uppfyllde rummen i öppet och Tanzanias landskap breder ut it exploderade han, brast som en vulkan, huset och barnens sinnen. Det var en tung sig med sin karaktäristiska röda jord. In slog och slog och slog. Vi fick fly från tid, konstaterar Fransisca. Och en dag, en blåser varm luft. Fransisca sitter framför hemmet för att undkomma de våldsamma mycket märklig dag i Tanzania, eftersom mig. Hon pratar med mjuk och darrande utbrotten och gömma oss ute i skogen.” den heta luften var både blöt och kall, stämma. I det klara ljuset ser Fransisca ut som grät mamman som aldrig förr. Hon kunde ”Det är omöjligt att förstå hur det är att vilken ordinär tjej som helst, med sitt inte sluta. Fransisca minns hon kände en växa upp i en misshandelsfamilj,” säger kortklippta svarta hår, sina mörkskimran- skarp oro i mellangärdet. hon. ”Jag har aldrig känt frid i mitt liv. de ögon och iklädd en enkel dress. Och ”Jag vägrade släppa taget om min Så långt tillbaka jag kan minnas har min utåt sett är Fransisca just som alla andra, mammas kläder. Förmodligen misstänk- pappa använt våld mot oss.” lika pratsam och sprudlande, men ändå är te jag redan då att hon skulle lämna mig, Fransisca ser på mig. Hon är nervös det något som skiljer. Fransisca bär på en vilket var just vad hon gjorde.” och orolig, men ändå beslutsam. Hon svår tyngd. Hennes barndom var en tra- Fransisca var sex år gammal när mam- tycker det är viktigt att berätta sin histo- gedi fylld av smärta, och hon har kämpat man valde att gå. Hon lämnade de två ria, många barn befinner sig i just samma för det liv hon lever. yngsta barnen, Fransisca och hennes yng- situation som hon en gång var i, men de ”Mamma bröts ner av pappas brutala re bror, kvar hos den hänsynslösa fadern. flesta har inte samma tur. misshandel. Hon vände sig desperat till Mamman, som var en Lou-kvinna, över- sid 18 - Habari 3/2009 gav dem för att återgå till sitt traditionella och tog sig också an brodern, som över- ”All denna oro och missnöjdheten med familjehem. Enligt de traditioner och se- lämnades att bo hos en farbror. mig gjorde att livet förlorade sin me- der som finns inom Lou-kulturen marke- ning.” rar en hustrus tillbakagång till sitt famil- Rå misshandel Fransiscas händer rör sig åter i knäet. jehem en separation mellan makarna. De Systerns råa misshandel av Fransisca Hon rättar försiktigt till sin klänning. bägge barnen märktes djupt av mammans fortsatte. Den äldre systern försvarade ”Jag önskade jag vore död.” fortsätter bortgång. sig genom att lägga skulden på Fransisca. hon. ”En kväll gick jag ner till floden. Jag ”När hon lämnade våra liv förändrade Fransisca var ett besvärligt barn som för- ställde mig på bron där. Jag tänkte hoppa. hon oss för alltid.” tjänade att bli straffad, men nu reagerade Jag längtade efter frid och lycka och trod- I mammans frånvaro fortsatte pappan grannarna. de döden kunde ge mig detta. Jag räkna- sin obarmhärtiga misshandel som ten- ”Grannarna kunde inte längre stå ut de till tio. Men en kvinna hann komma ut derade att eskalera när frun inte längre med min systers vanvård av mig. De val- till mig på bron och hon började tala till fanns. Utan någon vuxens skydd eller nå- de att rapportera henne till byns ordfö- mig. Hon frågade hur jag mådde och jag gonstans att gömma sig, var barnen helt rande.” berättar Fransisca och ser på mig grät och förklarade för henne. Hon höll i faderns våld. Barnens ilska och förtviv- med allvarsam blick. mig intill henne.” lan över saknaden av mamman, gjorde ”Genom byns ordförande fick min äld- Den annalkande kvinnan blev även att frustrationen blev större. Det var re bror vetskap om min systers misshan- Fransiscas räddning. Hon lugnade också nu som pappan försökte förgripa del av mig. Han beslutade att jag skulle Fransisca och fick henne att åter gå tillba- sig sexuellt på sin unga dotter. bo hos honom istället.” ka till brodern och dennes fru. Fransisca ”Han försökte våldta mig och hotade Fransisca ler svagt. Det är svårt att tän- bet ihop och fortsatte uthärda sina dagar, att döda mig om jag gjorde motstånd, el- ka sig att Fransisca, som är en stark och men det var inte den sista gången hon ler om jag berättade för någon.” självständig kvinna, varit utsatt för allt skulle längta efter döden. Fransisca ser på sina händer, de rör sig det svåra hon berättar om. ”En gång ställde jag mig i mitten av en rastlöst i hennes knä. ”Jag gick fortfarande i skolan när jag väg. Jag hoppades bli påkörd av en bil, kom till min bror. Jag var inskriven i en annan gång gick jag ut i skogen med Oskyddade klass tre i Kibumaye grundskola.” be- ett rep att hänga mig i.” En av Fransiscas äldre systrar bodde med rättar Fransisca och fortsätter: ”Hos min sin man en bit från barndomshemmet. bror fann jag äntligen lycka, men tyvärr Räddad Hon var medveten om den Men Fransisca blev bönhörd och räddad. misshandel som förekom i fa- Vid ett av sina självmordsförsök fann yt- miljehemmet och hur oskyd- terligare en kvinna henne. Kvinnan lyss- dade de bägge yngre syskonen nade till Fransiscas berättelse och till var. Hon beslutade sig för att skillnad från den tidigare kvinnan erbjöds ta sig an Fransisca och få bort Fransisca att arbeta för kvinnan istället henne från den osunda hem- för att återvända till brodern. Fransisca miljön. Hon ville att Fransisca tackade ja till kvinnans erbjudande. Från skulle bo tillsammans med den dagen svor Fransisca att aldrig mer henne och hennes man. En återvända hem. Den tacksamhet som dag kom systern och räddade Fransisca idag känner för kvinnan som Fransisca. Resan bort från pap- räddade henne kan hon inte beskriva med pan till det nya gemensamma ord. Hon arbetade hos kvinnan under fle- hemmet tillsammans med sys- ra år innan hon fann ett nytt arbete. tern var glädjefylld. ”Jag började arbeta som hemhjälp. Att ”Jag kände sådan enorm Många barn i Tanzania lever och växer arbeta som hemhjälp var hårt. Jag gick lycka.” berättar Fransisca. upp i missbrukarhem där våld och miss- upp fyra på morgonen och jobbade till Men lyckan varade inte länge. Det visa- handel är frekvent förekommande. Bilden sent på kvällen. Jag grät mig till sömns. de sig snart att den äldre systern upplev- är tagen av barn vid stranden i Stone Jag saknade min mamma och en familj. de Fransisca som en börda. Hon klagade Town i Zanzibar Julen 1998 följde jag med min arbets- över Fransiscas närvaro och började, just givarfamilj till deras lanthus i Mwansa. som pappan, misshandla Fransisca. Trots varade inte heller den länge. Min bror var Lanthuset låg inte långt från där min fa- Fransiscas ringa ålder fick hon även ar- vänlig mot mig, han behandlade mig bra, milj bodde. Min familj fick snart veta att beta som husa hos systern och utföra allt men hans hustru såg snett på mig. Hon jag var i trakterna och sökte upp mig. De hushållsarbete. Den bistra tillvaron med- var föraktfull och när jag inte längre kun- påstod jag rymt från skolan för att arbeta förde att Fransisca ansåg sig ha haft det de ta hennes kyliga sätt, flyttade jag till i Mwanza. Min arbetsgivare lyssnade till bättre hos pappan. Hon vädjade till sys- en annan bror. Men inte heller här fann min familj. De ansåg jag inte kunde arbe- tern att få flytta tillbaka. Och i början av jag ro.” ta kvar som hemhjälp; jag måste tillbaka 1988 åkte hon och systern tillbaka till Just som den förste brons fru, kunde till skolan. Men jag hade lovat mig själv barndomshemmet. Men där blev den äld- inte heller den andre brons fru förlika sig att aldrig mer återvända hem, så jag be- re systern varse om misären i barndoms- med att ha Fransisca under samma tak. slutade mig för att söka ett annat jobb.” hemmet. Den yngre brodern bodde kvar Fransisca var gammal nog att gifta sig Fransisca fann snart ett liknande jobb. hos pappan och hans kropp var ärrfylld och finna sig ett eget hem. Fransisca var Hon började arbeta hos ett gift par i av självläkta sår från de slag han fått 12 år och gick i sjätte klass. Vem skulle av pappan. Systern vägrade överlämna vilja gifta sig med ett barn? frågar sig Fransisca. Hon satte sig upp mot pappan Fransisca. Fortsättning u Habari 3/2009 - sid 19 Sengerema. Under dagarna var Fransisca ”Den dagen följde jag min mamma, jag inkomst. Kanske så hög att hon skulle helt ensam i det tomma huset. Barnen gick ville aldrig lämna henne igen. Jag ville kunna överleva på den. Fransisca hand- i skolan och föräldrarna arbetade. Hon vara hos henne för all tid och få chans att lade snabbt. Hon sa upp sig från sitt jobb, kände sig övergiven och deprimerad. ta ikapp all vår förlorade tid.” fyllde sina väskor med tillhörigheter, tog ”Jag grät mycket och ju ensammare jag Fransica ler och ser på mig med klara farväl av den familj som hjälpt och stöt- kände mig desto mer hatade jag mina för- ögon. Hennes röst blir mjukare och fylls tat henne under så många år och reste till äldrar. Jag beskyllde min mamma för att med närvaro. Men så blir hon skarp. Mwansa för att uppfylla sin dröm. hon övergett oss. Om hon älskat oss skul- ”Men jag anklagade henne också. Jag ”Jag satt på bussen och såg tillbaka på le hon aldrig lämnat oss. En kärleksfull beskyllde henne för min brist på utbild- mitt liv och hur det hade blivit. Allt det mamma lämnar inte två små barn hos en ning, för att hon övergivit och försummat lidande och den hopplöshet som funnits skoningslös far.” verkade äntligen få ett slut.” Efter en tid kom Fransisca började tillsammans med Fransisca ändå att sin mamma driva en syateljé i Mwansa. trivas. Mamman skötte företagets marknadsfö- Mycket tack vare ring och Fransisca tog emot kunder, be- familjens hjälp, ställningar, måttade, valde tyg och sydde. som gjorde allt för Och företaget gick över förväntan. De att Fransisca skul- fick in många beställningar. För flera år le känna sig som sedan blev de helt självförsörjande. en del av famil- Fransisca var en av de lyckligt lottade, jen. Deras ömhet inte alla har samma tur. och omtanke fick Fransisca att känna Richard Sikiria & Therese Ivarsson hopp. Hon började acceptera sig själv och sin situation och det arbete som hon utförde. Hon Syateljé i Dar es Salaam. fann också kraft att njuta av livet. En dag kallade kvinnan i oss. Jag sa hon var egoistisk. Min mam- huset på Fransisca. Hon menade att en ma tog mycket illa vid sig och grät. Men kvinna inte skulle arbeta som hemhjälp en dag valde hon också att berätta.” Fakta om barnens situation i under sitt liv. Fransisca borde planera för Mamman berättade att hennes bröder Tanzania sin framtid. Kvinnan gav Fransisca rådet tvingat henne att gifta sig med pappan att lägga undan en del av lönen till bespa- när hon var 16. Under äktenskapet hade I Tanzania tillhör barnen en av de mest utsatta grupperna i samhället. Antalet ringar. Dessa pengar skulle hon kunna hon fått utstå den ena förödmjukelser ef- föräldralösa barn uppskattas till närma- använda till att lära sig andra färdigheter. ter den andra. Mannen missbrukade hårt re 900 000, men den faktiska siffran an- En tid senare köpte även kvinnan en sy- och var våldsam, men hennes bröder ville ses vara betydligt högre. Många av de maskin åt Fransisca, och skrev in henne inte hjälpa henne. Mannen hade betalat förälderlösa barnen hamnar på gatan, på en klädsömnadskurs. en hög hemgift för att han kunna gifta här finns barn som lämnat skolan och sina splittrade familjer, de kan också ha sig med Fransiscas mamma. Hon sa att flytt från hemsituationer där övergrepp Återseende hon inte haft något val, till slut måste hon begåtts mot dem. Nu började lyckan spira. Kursen i kläd- bara gå och enligt seden och traditionen Många barn dras till städerna, i syn- sömnad och symaskinen gav henne nå- tilläts hon inte ta någonting med sig, inte nerhet Mwanza och Dar es Salaam, där got att sträva mot. Det kunde ge henne ens sina två små barn. Hennes smärta un- de försörjer sig på försäljning av tid- ningar och sötsaker etcetera, eller in- en självständighet och ett ekonomiskt der de senaste 14 åren hade varit olidlig. volveras de i prostitution och småstöl- oberoende. I oktober 2000 kom ännu en Fransisca kunde nu förlåta sin mamma. der. Familjer försöker även få famil- händelse att påverka Fransisca. Syskonen Hon förstod att mamman handlat utifrån jemedlemmar i arbete för att kunna få meddelade då att mamman återvänt och yttre omständigheter och mindre utifrån ihop pengar till brödfödan för familjen. att hon längtade efter att få träffa sin dot- egen vilja. Fransisca svor att från och Barnarbete (barn under 14 år) är enligt lag förbjudet i Tanzania, men mängder ter Fransisca. Mamman och dottern hade med nu finnas för sin mamma. av barn får arbeta för att bidra till sin varit åtskilda i fjorton år, men trots att egen eller familjens försörjning. Knappt minnet bleknat slog Fransiscas hjärta Starta eget fem miljoner barn under 18 år arbetar häftigt vid tanken på att få återse mam- Med egen symaskin och fylld med de regelbundet, vissa utnyttjas även som man. Den 15:e november 2000 lämnade kunskaper hon snappat upp på klädsöm- hushållsarbetare. Idag finns det många enskilda orga- Fransisca arbetsplatsen i Mwansa för att nadskursen, fick Fransisca det självför- nisationer som arbetar aktivt för att för- resa till mamman. På resan tillbaka längs troendet hon såväl behövde. Aldrig mer bättra barnens situation i Tanzania. med de långa vägarna och i den heta bus- arbeta som hemhjälp, nu ville hon starta sen med alla dess medpassagerare kunde eget. Fransisca undersökte arbetsmarkna- Fakta hämtad från: hon inget annat än gråta av glädje. Och den i Mwansa, och fann att det i områ- http://www.manskligarattigheter.gov. se/dynamaster/file_archive/060201/ återseendet blev lyckligt. Mamman och det fanns många grundskolor. Här skulle 5947752e918c1d6c30a7cf64591560b9/ dottern omfamnade och kysste varandra. marknaden för sömnad bli god, då både Tanzania_05.pdf Fransisca insåg där och då att blod alltid föräldrar och barn skulle behöva nya klä- kommer vara tjockare än vatten. der. Hon skulle kunna göra sig en god sid 20 - Habari 3/2009 Naturtillgångar under ny regim

Nordiska Afrikainstitutets årsbok för 2008 innehåller en uppsats av profes- sor Kjell Havnevik om skogen som naturtillgång och hur den nyttjas på ett långsiktigt bärkraftigt sätt. Havnevik, som tidigare var knuten till Sveriges har stått inför nya utmaningar när det va- lantbruksuniversitet, svarar för Afrikainstitutets projekt ”Land governance, rit dags att skörda effekten av ansträng- sustainability and poverty in rural Ethiopia, Tanzania and Zimbabwe”. ningarna. Den värdefulla skogen tilldrar Uppsatsen återges här översatt och något anpassad till Habaris format. sig uppmärksamhet från byråkrater och mellanhänder som tenderar att försöka Skog återlämnad till distrikten Babati och Kitero i norr är ex- underminera byarnas enighet och deras byarna i norr att sköta empel på detta. lagliga rättigheter. De försöker ta hand Åtta byar i Babati i norr tilldelades i I Tanzania initierades byskogarna av om de skapade resurserna för distriktets början på 1990-talet bestämmanderät- byarna själva och deras institutioner. När eller för egen räkning. tan över ikringliggande skogar, Duru- staten i början på 1990-talet beslutade att Erfarenheterna från skogsskötseln i by- Haitemba. Skötselplaner utvecklades, skydda skogen mot utarmning av lands- skogarna i Duru-Haitemba och Suledo gränsen för skogarna stakades ut och by- bygdens folk genom att skapa skogsre- blir fortsatt viktiga test på utveckling un- arna organiserade patruller för att genom- servat, hävdade folket att de hade större derifrån. Under vilka förutsättningar kan driva nya regler för hur skogarna skulle förutsättningar att sköta skogen än stat- lokalsamhällena och deras institutioner nyttjas. Arbetet organiserades av byarnas liga byråkrater. Regeringstjänstemän på skörda effekterna av sina mångåriga an- skogskommittéer med stöd av nationell alla nivåer hade också gradvis kommit strängningar? Kan byarnas institutioner, lag och polis och med stöd från distrik- underfund med att styrning uppifrån inte om de tillåts, ta hand om stora inkom- tets skogstjänstemän. I Duru-Haitemba kan hejda utarmningen av mark och skog. ster? hade skogen nästan försvunnit och för Problemen kan bara lösas i samarbete Internationellt bistånd till byskogarna att skydda den utestängdes boskap. Med mellan regeringen och lokalsamhället. i Tanzania minskar nu när biståndet görs tiden hejdades skogens och markens ut- Några biståndsorgan, som t ex Sida, stöd- om till budgetstöd och fattigdomsbe- armning, mikroklimatet blev bättre och de detta nya samarbete för att få tillbaka kämpning. Det gäller även i norr. Sidas tillgången på vatten återuppstod. Det mo- skogen och förbättra vattentillgången. stöd avslutades 2008 med undantag för tiverade småbrukarna att acceptera och begränsad uppföljning i Suledo. Det var även arbeta för reglerna för skogssköt- Massajer är med inte tillräckligt för att säkra att byarna seln. ”Skogsskötsel under byns ansvar I Babati i distriktet Kitero har nio byar och deras institutioner ska kunna han- har medfört bättre tillgång på brännved med främst massajbefolkning startat en tera skördefasen. De är nu lämnade att och vatten. Det har blivit bättre för by- gemensam miljökommitté som sköter klara sig själva. Biståndsgivarna har skif- borna och kvinnorna”, har Sara konstate- den stora Suledoskogen. Här handlar det tat tyngdpunkt till stöd för produktion av rat, ordförande för skogskommittén i byn om att sköta ett icke oväsentligt kapital biobränsle på bymark. I Tanzania lobbar Ayasanda, Duru-Haitemba. i form av stora skogsbestånd och orga- för närvarande fler än 30 utländska inves- nisera så att boskapens betning i skogen terare för produktion av biobränsle och Grunden för överlevnad roterar. utan att det finns tillämpbara lagar. Mark och naturresurser är de huvudsak- Både Duru-Haitemba och Suledo har Utveckling av byskogar startade på liga grunderna för landsbygdens eko- visat stark positiv utveckling de senaste 1970-talet när byar skapades som hade nomiska utveckling i Afrika söder om 15 åren. Inledningsvis uppstod bakslag inflytande över sin egen mark, s.k. uja- Sahara. Och en stor anledning till fattig- för det nya sättet att sköta skogen på maabyar. I sin uppbyggnadsfas innebar domen på landsbygden i regionen är att grund av begränsningar för invånarna att det mest omstrukturering för att stärka systemen för besittningsrätt till mark och samla brännved och för boskapsskötseln. jordbruket och den politiska kontrollen naturresurser inte har medverkat till höjd Ägarna till boskapen tvingades hitta nya av landsbygden, men också att staten tog produktivitet och välfärd. beten eller flytta från området. Med tiden hand om eventuella överskott. När staten Reformerna i början på 1990-talet för skapade skogens återhämtning emeller- försvagades kunde byar med väl utbygg- ökad demokrati och lokalt deltagande i tid större tillgång till brännved och tim- da institutioner ta initiativ till utveckling samhällsprocesserna skapade mer utrym- mer. Vattentillgången ökade och produk- underifrån. me för det lokala samhället att ha infly- tionen av honung och frukt återupptogs. Det återstår att se om byarna kan för- tande över hur naturresurserna hanteras. I Suledo förbättrades både bestånden av svara sina och småbrukarnas intressen En förutsättning för detta var den för- timmer och tillgången på bete för massa- när främmande bolag ökar pressen på re- svagning av statsapparaterna som ägde jernas boskap. geringen för att få loss stora arealer för rum på grund av ekonomisk kris och storskalig produktion av biobränsle. Den strukturanpassning. Vertikalt styre över En osäker framtid mesta marken som är lämplig för bio- mark och naturresurser fick ge vika för Förbättringarna i byskogarna i norr har bränsleproduktion har idag byinstitutio- en kombination av internationella avtal hittills varit lovande, men kommer byar- nerna bestämmanderätt över. och förstärkt inflytande/ägarskap för lo- nas nya sätt att sköta skogen att vara be- kala institutioner och byar. Byskogarna i stående? Byarna och deras institutioner FS Habari 3/2009 - sid 21 mokrati och mänskliga rättigheter samt framsteg i korruptionsbekämpningen. Hittills har budgetstödet lett till ett Notiser antal goda resultat. Infrastrukturen har kunnat underhållas och byggas ut, häl- so- och utbildningssystemen har förbätt- rats och rättsväsendet har reformerats. Budgetstödet har också gett Sverige möj- ligheter att föra en dialog med regeringen på viktiga områden, inte minst inom de- Stipendieregn för Jatrophan kräver lite vatten och näs- mokrati och korruptionsbekämpning en- studier ut i världen tan ingen skötsel. Den har funnits länge i ligt Erik Korsgren, Sidas chef för utveck- Chalmersstudenter skickas med stipen- Tanzania och växer på dåliga jordar. Den lingssamarbetet med Tanzania. diestöd ut över hela världen, och några kan till och med göra eroderad mark od- Idag går 69 % av Tanzanias statsutgifter projekt är mer populära än andra, som lingsbar igen. Man äter den inte utan gör till åtgärder som bekämpar fattigdomen. ett utbyte med universiteten Stanford och olja av fröerna. Den används i lampor, i Detta har bland annat lett till att närvaron Berkeley i USA, och två sociala entrepre- spisen, i generatorer, till tvål eller säljs i grundskolan har ökat från cirka 59 till nörsprojekt i Afrika. I övrigt varierar pro- till energibolag som gör biodiesel. Nu cirka 84 procent sedan 2000, och att an- jekten enormt. Det finns exempel på stu- hjälper TAF bönderna och massajerna att delen barn som dör innan ett års ålder har denter som reser till Etiopien för att för- odla jatrophan, att hitta köpare och ser till minskat med nästan en tredjedel. bättra akustiken i en nybyggd kyrka, eller att de får bra betalt. Landets kapacitet att generera el har till Finland för att studera den nordiska ökat, liksom andelen av befolkningen arkitekturen. Några åker till Norge för att En plan för Kagerafloden som är anslutna till det nationella elnä- lära sig mer om sjöfart. Konsultföretaget Sweco har lång erfaren- tet. Fler använder regeringens hälso- och Elva studenter reser till Zanzibar. I de het av att undersöka hur floder och sjöar sjukvårdsinrättningar, men hiv och aids flesta fallen handlar det om Business kan utvecklas på ett hållbart sätt. Behovet är en stor utmaning, liksom mödradödlig- Design och engagemang vid CSE, men är stort eftersom många länder har olösta heten. tre kommer från Industriell Ekonomi konflikter kring hur man ska använda ge- Även om det har skett förbättringar, så och en arkitektstuderande ska till Stone mensamma vattendrag. Sweco ska nu ta är det mycket som återstår. Det är vik- Town. fram en plan för hur floden Kagera ska tigt att statsförvaltningen reformeras från Det var 68 Chalmersstudenter som be- utvecklas. Uppdraget fokuserar på hur central till lokal nivå. Statens medel, in- lönades med totalt 476 000 kronor i sti- vattnet ska kunna nyttjas och delas på ett klusive det svenska stödet, måste kanali- pendier. Pengarna kom från insamlings- rättvist sätt mellan berörda länder. seras till de allra fattigaste utan att pengar fonden Chalmers Vänner, dit främst ti- Kagerafloden sträcker sig från Burundi försvinner genom exempelvis korruption digare studenter skänker mindre summor i norr hela vägen ner till Victoriasjön. På eller felsatsningar. Denna reform motver- för att stötta högskolans framtid och ut- sin väg rinner den längs gränsen mellan kar detta och är därför särskilt viktig en- veckling. Samtidigt får 23 av Chalmers Rwanda, Tanzania och Uganda. I Swecos ligt Erik Korsgren. yngre forskare ta emot stipendier ur sam- uppdrag ingår att ta fram ett system för Trots dokumenterade goda resultat på ma fond på sammanlagt 288 000 kronor. hur länderna som ligger i anslutning till flera viktiga områden och hög ekono- floden ska kunna fatta gemensamma misk tillväxt visade den senaste hushålls- Kvinnornas jatropha beslut som rör flodens framtid. Sweco undersökningen att en ansenlig andel av När kvinnorna i en liten by utanför Moshi kommer även att etablera och rangordna Tanzanias befolkning fortfarande befinner började odla Jatropha sa männen att de framtida utvecklingsprojekt. sig under fattigdomsnivån. Utmaningarna var galna. Jatropha ansågs inte ha något Uppdraget finansieras av Sida och det att förbättra livsvillkoren för befolkning- värde och dessutom kunde man bjuda in norska biståndsorganet Norad. en är fortfarande stora. döden till byn eftersom den användes för Budgetstödet lämnas via statsbudgeten att hålla bort djuren från gravarna. Det och hjälper på så sätt också till att stärka var Tanzania Association of Foresters landets eget administrativa system och (TAF) som med stöd från Kooperation öka allmänhetens insyn i hur pengarna utan gränser utbildat kvinnorna. Fröerna används. pressas till olja som ersätter fotogen i lamporna. Tvål, myggmedel och hud- Fattigdomsbekämpning Miljögifter i plastskor kräm produceras också. Nu är männen genom budgetstöd Sandaler, flip-flop och andra skor gjorda stolta. De ser att kvinnorna förändrat byn Tanzania har nått betydande resultat i av plast innehåller ofta hälsofarliga och till det bättre och letar upp mer mark som kampen mot fattigdom. Men utmaning- miljöfarliga kemikalier, t.ex. ftalater och inte används där de kan odla Jatropha. arna att förbättra livet för befolkningen tungmetaller. Det visar en undersökning är stora. Därför har Sida i år ingått ett fy- av plastskor, tillverkade och sålda i hela Massajernas Jatropha raårigt avtal om budgetstöd i linje med världen, som Naturskyddsföreningen pre- Kooperation utan gränser hjälper också Tanzanias strategi för fattigdomsbekämp- senterade den 15 september. massajerna att odla jatropha. Massajerna ning. Analyser av flera olika typer av kemi- har på senare år sett sin boskap dö av tor- De årliga beloppen kommer att varie- kalier med miljö- och hälsofarliga egen- ka och kan därför inte livnära sig på den ra mellan 315 - 450 miljoner kronor per skaper gjordes på 27 par skor, tillverkade längre. Många har tvingats bli bofasta år beroende av de resultat som uppnås. i flera olika länder. Resultatet visar att 17 bönder trots att markerna är utarmade. Sida ställer också krav på respekt för de- av skorna innehöll en eller flera ftalater, sid 22 - Habari 3/2009 som används som mjukgörare i PVC- Projektet ingår i ett partnerskap mel- Young Men as Equal Partners plast. Ftalater är förknippade med allvar- lan Tanzanias regering och Abbottfonden Veckan efter midsommar arrangera- liga hälsorisker. Djurförsök har visat att som syftar till att stärka landets sjuk- des Världskongressen för sexuell hälsa vissa ftalater kan leda till fosterskador och vårdssystem. Abbottfonden är en filan- i Göteborg med de senaste rönen inom könsförändringar hos foster, minskad fer- tropisk stiftelse som drivs av det globa- sexologiforskningen. Temat var ”Sexual tilitet, skador på enzymsystem och cell- la sjukvårdsföretaget Abbott med bas i health and rights – a global challenge” skador. Vissa skor innehöll mycket höga Illinois, USA. med fokus på upplysnings- och under- halter ftalater, i ett par utgjordes 23 % av Diagnos och uppföljning är själva grun- visningsperspektivet. Till kongressen skornas vikt av ftalaten DEHP, som är of- den för effektiv behandling, och laborato- kom över 800 forskare, kliniker, sexual- ficiellt klassad att kunna ge nedsatt fort- rier har en nyckelroll för vårdkvaliteten. upplysare, barnmorskor och andra från plantningsförmåga och fosterskador. Moderniseringsprojektet för regionala hela världen. Kongressen arrangerades Många av skorna hade också höga hal- laboratorier innebär att man bygger stan- av World Association for Sexual Health ter av tungmetaller. dardiserade moderna laboratorier över (WAS). Svensk förening för sexologi Konsumenterna känner helt enkelt inte hela Tanzania. Dessa regionala laborato- var lokal arrangör med RFSU som sam- till att det finns skadliga ämnen i plast- rier bistår 77 distriktssjukhus och förbätt- arbetspart. Svenska utrikesdepartemen- skor och företagen tar inte sitt ansvar för rar sjukvården för miljoner människor tet hade bidragit finansiellt till kongres- att kontrollera produkterna. Det står klart över hela landet. Det förutses att alla 23 sen vilket gjort det möjligt för ett 90- att myndigheterna måste få ökade resur- laboratorier kommer att vara färdiga i slu- tal stipendiater från Asien, Afrika och ser av regeringen för att undersöka kemi- tet av 2010. Utöver det laboratorium som Latinamerika att delta. Bland stipendia- kalieförekomsten i vanliga konsument- invigdes vid Amana, har moderniserings- terna finns personer från RFSU:s projekt produkter. projekt slutförts vid de regionala labora- ”YMEP” (Young Men as Equal Partners) Undersökningen har gjorts i samverkan torierna i Dodoma, Kagera och Tanga. i Tanzania, Zambia, Uganda och Kenya. med miljöorganisationer i Filippinerna, Det nationstäckande moderniserings- Indien, Sydafrika, Uganda, Tanzania och projektet för regionala laboratorier byg- Indonesien och tyder på att riskerna att ger vidare på Abbottfondens tidigare utsättas för miljö- och hälsofarliga ämnen omfattande arbete med att modernise- från en vanlig konsumentprodukt som ra laboratoriet vid Muhimbili National skor inte beror på var konsumenten bor. Hospital i Dar es Salaam och det arbete som slutfördes 2007 med att modernisera laboratoriet vid Mt. Meru regionsjukhus. Förbättringarna och utbildningen vid Mt. Meru har lett till en tredubbling av labo- Skolstart, men inte för alla barn ratoriets kapacitet att utföra tester, från Över 80 miljoner barn får inte gå i grund- 45 till 150 patienter om dagen, en nio- skolan alls. Och av dem är 60 procent faldig ökning av det årliga antalet tester flickor, skriver ActionAid i ett pressmed- som bearbetas, en dramatisk minskning i delande. Därför arbetar ActionAid på genomloppstiden och ökad produktivitet flera plan med flickors utbildning. Det är hos sjukvårdspersonalen. Resultaten från allt från konkreta projekt som att ordna Mt. Meru visade att det var möjligt att skolskjutsar och bygga flicktoaletter till genomföra ett nationstäckande program att ordna diskussionsgrupper i samhället för modernisering av laboratorier. för att uppnå en samsyn kring vikten av utbildning för flickor. Dessutom arbetar Albinos på fotoutställning ActionAid på ett politiskt plan med att Fotografen Johan Bäverman var i slutet påverka länders regeringar så att de t ex Abbottfonden: Nätverk av på förra året i Tanzania och dokumente- slopar skolavgifter. Det har gett resultat i moderna laboratorier rade albinons svåra situation. Den har se- Malawi, Tanzania och Kenya som slopat I maj invigde hälsovårdsminister David naste åren blivit allt värre seden vidske- avgifterna. Så i dessa länder både börjar Mwakyusa det första i en rad regionala pelse om att likdelar från albinos skulle och slutför nu fler barn skolan. sjukhuslaboratorier som moderniseras föra lycka med sig spritts främst i landet ActionAid kräver att alla skolavgifter eller byggs över hela landet. Det var ett västra delar. Det har lett till att albinos tas bort, lagstiftningar för rätten till ut- modellaboratorium vid Amana-sjukhuset, mördas i jakt på pengar och lycka. bildning stärks, äktenskap förbjuds för som ligger i Ilala i Dar es Salaam. Över Johan skulle som avslutning på sin ut- barn under 18 år, lärare som utnyttjar 1500 patienter undersöks varje dag på bildning på Nordens fotoskola på Biskops flickor ska straffas, flickor ska få separata Amana-sjukhuset. Utrymmet i det gamla Arnös skildra sitt eget utanförskap i toaletter och alla skolor ska ha sexualun- laboratoriet var extremt begränsat, vilket Tanzania men blev intresserad av albinos dervisning med fokus på kön och makt- gjorde det svårt att tillgodose växande mycket svårare utanförskap. relationer. patientbehov och tvingade personal till Hans bildserie Albino i skuggan av Ett av världens ledares millenielöf- betydande övertidsarbete för att klara av solen om 47 bilder från Dar och pri- ten var att alla barn ska ha möjlighet till den genomsnittliga dagliga arbetsbördan märskolan Mintindo nära Mwisungwi i grundskoleutbildning tills år 2015. Som i form av tester för upp till 500 patienter. Mwanzaregionen har vunnit flera priser. det ser ut nu kommer världen missa de Det nya laboratoriet har tre gånger så stor Under september kunde bilderna ses på målen med 15 -20 år, skriver ActionAid. kapacitet som det gamla och kommer att galleri Kontrast i Stockholm. kunna ge patienter och läkare provsvar Johan kommer snart att ge ut en bok samma dag. om albinos situation i Tanzania. Habari 3/2009 - sid 23 Från pinnpojke till biskop

När jag i början på sjuttiotalet arbetade på vatten­ myndigheten i Dodoma hade jag en pinnpojke som jag nära 40 år senare fick tillfälle att träffa när han hälsade på swahiliförsamlingen i Stockholm, nu som biskop för sin egen kyrka. William berättar här själv sin levnads­ historia. Lars Asker

Mitt namn är William Abraham Lunguli. Jag föddes 1952 i Singidaregionen i Manyonidistriktet. Min mor dog när jag föd- des så jag lärde aldrig känna henne. Jag föddes upp på komjölk. När jag började känna min far dog även han. År 1960 började jag skolan. Jag levde ett bedrövligt liv och gick klädd i trasor under fem år efter det min far dog.

”Adopterad” En dag kom missionären Peter Madisen, han fattade tycke för mig och tog mig till sig som sitt eget barn. Han lät mig studera till klass 8. Jag tyckte om att arbeta för Gud liksom Peter, istäl- let för andra saker. Peter skickade mig till bibelskola i Tabora. Dodoma regionerna. I Dodoma har vi en församlig i staden och Jag tog min examen och började arbeta som evangelist År 1971 ett hem för föräldralösa barn som behöver kläder, sängar, ut- gifte jag mig med min hustru Helena som fött mig sju barn, sex bildning som andra barn, de behöver också hälso- och sjukvård. flickor och en pojke. Kom ihåg att jag själv var ett föräldralöst barn så jag vet verkli- gen hur sådana barn får lida. På Maji i Dodoma Peters missionärsperiod tog slut och han skulle återvända Föräldralösa barn till Danmark. Då tog han mig i sin bil och skjutsade mig till Sedan jag började tjäna Gud har jag haft pojkar och flickor bo- min syster Alice i Dodoma. Jag sökte arbete på den regio- ende hos oss, totalt nio stycken. En del är nu gifta men fortfa- nala Vattenmyndigheten, Maji, intervjuades och blev anställd rande har vi sex stycken föräldralösa i vårt hem som min hustru som pinnpojke i ett survey-team. Min chef var en europé från tar hand om. I kyrkan bor det 20 andra så det är totalt 26 föräld- Sverige, Lars Asker. Efter ett tag skickade han mig på en kurs ralösa barn. Jag ber att var och en som läser denna tidning och som jag klarade och fick förflyttning till distriktskontoret i som vill hjälpa till tar kontakt med mig på e-post . graden tekniker grad fyra. Sverigebesök I kriget mot Iddi Amin Gud har välsignat detta år då jag fått tillfälle att hälsa på pastor Åren 1978 -79 togs jag ut att gå ut i kriget mot Iddi Amin när Carl-Erik Sahlberg i S:ta Clarakyrkan, en Andens tjänare, full han tog en del av vårt land, Mtukula till Kyaka. av ödmjukhet Jag sade till Gud att om jag får komma hem helskinnad skall Den helige Andens styrka har fört mig till olika platser i jag tjäna Dig. Gud hörde min bön. När jag återvände blev jag Sverige; Stockholm, Skellefteå, Husum, Umeå och andra plat- utsedd till kommundelssekreterare i Kongwa och arbetade med ser där vi predikat och bett för sjuka och många har blivit om- det i tre år innan Gud kallade mig på skarpen. vända. År 1992 fick jag min slutbetalning som statstjänsteman och Särskilt i S:ta Clara har jag fått tjäna under lång tid. Jag fick återgick till att arbeta för Gud igen. också tillfälle till ett kort besök för att predika i Köpenhamn i Åren 2001- 4 läste jag på bibelskola för att få ”Advanced Danmark. Diploma”. Det var i FPCT-kyrkan (Free Pentecostal Church Under tre månader har jag i dessa länder få se Guds hand of Tanzania som grundades 1932 av Swedish Free Mission i verka. Jag ber för att Gud skall ge pastor Carl-Erik och pastor Nzegadistriktet) jag studerade. Overa kraft i sina arbeten och för att läsaren av dessa rader skall ta in dem och hjälpa de föräldralösa barnen. Agape Gospel Ministry Church Gud välsigne er! År 2005 lyckades jag starta min egen (Pingst-)kyrka, Agape William Abraham Lunguli Gospel Ministry Church. Jag blev smord till biskop och Apostel och nu har vi byförsamlingar i Kigoma, Mwanza, Musoma, och Översättning o foto: L Asker