AR BETARHIST ORI A 20 11: 2–3 [138 –139]

A HARD DAY’S FIGHT: STREJKER OCH SOCIALA KONFLIKTER ARBETARHISTORIA 20 11 :2–3 [1 38 –139]

LEDARE 54 ulf jönson : Arbetarrörelsens minne – minnet 03 göran salmonsson : Har kunskap om histo - av arbetarrörelsen. Anteckningar från den 46 :e rien någon betydelse i det fackliga arbetet? konferensen i Linz

A HARD DAY’S FIGHT: STREJKER OCH SOCIALA NYHETER FRÅN ARAB KONFLIKTER 59 lâle svensson: Nordiskt samarbete, agitation 06 stefan nyzell : Det kollektiva våldets gränser. och en gammal skandal. Nytt arkivmaterial på Möllevångskravallerna i Malmö 1926 ARAB 2010 12 lars ekdahl : Makten och människovärdet. 64 hans larsson : Filosofer och maoister och en Gruvstrejken 1969 som samhällskritik del annat. Om 2010 års nyförvärv till biblioteket 18 eva schmitz : »Kan de strejka i Norge kan väl vi också.» ASAB-städerskornas strejker under RECENSIONER 1974 och 1975 69 klaus misgeld : Välkommen – men ändå 27 verity burgmann : Med betongen som argu - inte – Zeki Yalcin, Facklig gränspolitik: Lands- ment. De australiensiska byggnadsarbetarna organisationens invandrings- och invandrarpolitik samhällsengagerade verksamhet 1946 –2009 33 anders kjellberg : Storkonflikten 1980 och 72 ulf jönson : Nordiska barndomar – en bokan - andra stora arbetskonflikter i Sverige mälan – Astri Andresen (m.fl.), Barnen och väl - 41 tommy öberg : Storkonflikten i historiens färdspolitiken: Nordiska barndomar 1900 –2000 backspegel 45 linda briskin : Att kartlägga sjuksköterskor - DOKUMENTET nas militans. Politiseringen av vården, det 72 lars gogman : En människojakt förbereds offentliga stödet och strejkerna i Sverige

AR BETARHIST ORI A 20 11: 2–3 [138 –139] 18

A HARD DAY’S FIGHT: STREJKER OCH SOCIALA KONFLIKTER

Några ledamöter från LO:s Landssekretariat 1980. Gunnar Nilsson, Rune Molin, Stig Malm, Bert Lundin och Sigvard Marja- sin. Foto: A-bild.

12 45 INLEDNING

Har kunskap om historien någon betydelse i det fackliga arbetet? den 14 april 2011 medverkade jag i ett seminarium som rörelsens historia har varit frågan: Och hur går vi vidare? anordnades för att hedra Kjersti Bosdotters mångåriga arbete Det är i dessa lägen det är viktigt att ha en klar bild av den för att göra kultur och historia till en del av arbetarrörelsens historiska partsavsikten. Vilken problemanalys och vilka mål kamp, och frågan som jag hade fått var rakt på sak: Har kun - ledde oss till den lösning, som för ögonblicket utgör den skap om historien någon betydelse i det fackliga arbetet? rådande ordningen? Endast på en sådan grund kan man På ett praktiskt plan är svaret självklart ja. I det fackliga var - bedöma om man behöver revidera sin problemanalys, eller om dagsarbetet räcker det många gånger man behöver justera sina målsättningar, inte att veta att det finns en regel eller eller om dessa båda i grunden står en bestämmelse, man behöver också orubbade, men det behövs nya tekniska veta varför den finns. Tillämpningen av lösningar för att nå målen. kollektivavtal och andra överenskom - Med andra ord, kunskapen om histo - melser förutsätter att man minns varför rien gör det möjligt att arbeta utifrån sin bestämmelserna tillkom. Vilket pro - egen analys och sina egna mål. Utan blem ville vi komma till rätta med? Vad denna förankring finns det en fara att ville vi uppnå? Kort och gott, vilken var man får diskutera aktuella frågor på partsavsikten? någon annans premisser. Och det är lätt Måhända är detta lite i uppenbaraste att glida in i en sådan situation utan att laget, och det var nog inte riktigt detta, man märkte hur eller när det skedde. Det som seminariearrangörerna tänkte på, praktiska livets debatter handlar föga för - när de ställde sin fråga. Men jag tror att vånande om praktiska lösningar, men samma princip är giltig även i ett vidare varje lösning bygger på en uppfattning perspektiv. Oavsett om det handlar om om vad som är problemet. I det ständiga uttolkningen av en protokollsanteck - flödet av förslag att bedöma och bemöta ning eller uppbyggnaden av en för - kan det ske en mer eller mindre osynlig handlingsordning, måste man komma omvandling av underliggande analyser ihåg vilka problem man ville lösa och och synsätt. I små steg sker en avdrift vad man ville uppnå när anteckningen från den egna kursen in på vägar som eller ordningen tillkom. I det vardag - Numera godtas inte tanken på ofrånkomlig inte är fackföreningsrörelsens egna. Jag liga fackliga arbetet är det en ganska farlighet i arbetsmiljön. Affisch utgiven av LO, skall försöka illustrera dessa något TCO, Arbetsgivarna och staten, Lantarbetarens given sak att hålla reda på avsikten abstrakta tankar med tre exempel. arkiv. bakom olika förhandlingslösningar. När det gäller de mer övergripande frågorna är det däremot A-kassan lätt hänt att de ursprungliga avsikterna försvinner ur blick - Det första exemplet handlar om a-kassan, där hela problem - fånget när dagsaktuella problem avhandlas. formuleringen verkar ha förskjutits. Det andra handlar om Det ligger en fara i detta. Fackföreningsrörelsen riskerar lön, där idén om vad en lön är verkar vara i förändring. Det hamna i situationer, där inte längre dess egna problemformu - tredje handlar om arbetsmiljö, där blicken mot historien skär - leringar styr debatterna om centrala fackliga frågor. Därför per blicken för vad vi lämnat, förhoppningsvis för gott. tror jag att det är viktigt att låta historien vara en levande del Idag tycks alla veta att a-kassan är en »omställningsförsäk - av de fackliga organisationernas arbete. Inte för att hålla fast ring». Det är premissen för det mesta av debatten. Men vad vid gamla lösningar, utan för att kunna möta framtidens utma - var idén när fackföreningarna började bilda arbetslöshetskas - ningar på sina egna villkor. sor (eller reshjälps- och arbetslöshetskassor)? Självfallet fanns Precis som alla andra verkar fackföreningsrörelsen i ett för - en brutal kännedom om vilken belägenhet man kunde försät - änderligt samhälle. Så har det alltid varit. Mycket har vunnits tas i om man blev utan arbete och försörjning, liksom en idé och det finns mycket att slå vakt om. Men det räcker inte att om hur man genom inbördes hjälp och solidaritet kunde bevaka och förvalta det som uppnåtts, och det har man heller underlätta tillvaron för varandra och därmed för sig själv. inte gjort. En nästan ständig följeslagare genom fackförenings - Men detta var inte allt. Fackföreningarna visste också att

Arbetarhistoria 2011:2 –3 •3 Nådehjon eller ordnad arbetslöshetsförsäk- Ingen skall behöva ta anställning på sämre villkor än vad den fackliga organisatio- ring? Socialdemokratisk valaffisch 1924 nen godkänner. Bild från Arbetsförmedling under 1930-talet. Foto: TH Modin, Norrskensflammans arkiv. löner och arbetsvillkor påverkades av hur hård konkurrensen genom individuell lönesättning. Man kan anlägga många syn - om arbetsplatserna var. Utblottade arbetslösa kamrater satte punkter på för- och nackdelar med olika system för lönebild - en press på arbetsvillkoren för alla. Stödet till de arbetslösa var ning, men jag tror att vi med denna senaste trend också anar därför ett stöd för alla. En del yrken tog ytterligare ett steg. en förskjutning i uppfattningen av vad en lön är. Fackför - Med reshjälps- och arbetslöshetskassan i ryggen behövde eningar bildades för att arbetarna kollektivt skulle förhandla ingen ta anställning till sämre villkor än vad den fackliga orga - om bland annat priset för den arbetskraft de sålde. Genom att nisationen satt som minimum. Kassorna var alltså en del av agera kollektivt kunde man väga upp det underläge i makt, den fackliga kampen och en av dess poänger var att medlem - som en enskild anställd hade gentemot ett bolag. I många fall marna inte skulle vara tvungna att ta arbete på villkor, som mötte man egentligen ett kollektiv av ägare, representerat av satte press på nivån för alla. företrädare för bolaget, men det är ytterst sällan situationen Med »omställningsförsäkringen» har det blivit närmast beskrivs på ett sådant sätt. tvärtom. Experter uttalar sig om problemet att försäkringen Formerna för lönebildningen har genomgått många för - förlänger tiden i arbetslöshet. Ingen vill att någon skall behöva ändringar, men höll sig länge inom ramen för ett system, där gå arbetslös, så en problembeskrivning som tar sikte på att två parter gjorde upp om ett pris. Med den individuella löne - korta ner tiden i arbetslöshet låter självfallet inte så tokig. Men sättningen har det kommit in ett annat element. Lönen är inte lösningarna består i att skapa ett tryck på den enskilde att ta längre primärt ett resultat av en förhandling, utan av en för - arbete. Senare års förändringar av finansieringen av arbets - delning gjord efter arbetsgivarens bedömning av hur man löshetsförsäkring har haft det uttalade syftet att hög arbets - uppfyllt lönekriterier. Har man varit duktig får man mer i lön. löshet skall sätta press på lönebildningen. Vi är mycket långt De flesta är förmodligen benägna att hålla med om, att den från avsikterna hos dem som ursprungligen skapade kassorna. som är duktig och gör ett bra jobb skall ha bra betalt. Uttryckt Har samhällsekonomin förändrats på ett sådant sätt, att syftet på så sätt väcker systemet sällan invändningar. Men detta döl - med a-kassorna bör förändras i denna riktning? Är det resul - jer den stora underliggande förskjutningen. Det blir en om- tat av ny analys och en ny avsikt inom de medlemsföreningar, svängning i perspektivet, i synen på vad lönen är och ytterst – som a-kassorna alltjämt är? Om inte, hur hamnade vi i denna naturligtvis – i maktrelationer. Lönen är inte längre resultatet problemformulering? Och vad betyder det för fackförenings - av vad två (formellt) jämlika parter kommit överens om. rörelsens verksamhetsbetingelser? Lönen blir istället den belöning, som chefen delar ut till den som varit duktig (eller måhända behaglig). Som anställda blir Löner vi inte längre avlönade utan belönade – eller förväntas i alla Det andra exemplet handlar om löner. Arbetsmarknaden har ßfall sträva efter att bli det. Och ett system där den ena parten fått ett växande inslag av individuell lönesättning. På många kan belöna och den andra kan sträva efter att bli belönad byg - områden tar det sig formen av förhandlingar på förbundsnivå ger på helt andra maktrelationer än ett system där två parter om ramar för löneökningsutrymmet, följt av lokal fördelning förhandlar med varandra.

4•Arbetarhistoria 2011:2 –3 Lön som belöning från arbetsgivaren eller en överenskommel- se mellan jämlika parter? demonstrationsbild från 1945. Foto: ej angivet, ARAB Fotosamling.

Det är långt ifrån den ordning fackföreningarna en gång sin natur ansågs vara farligt och det som ligger i sakens natur strävade efter att skapa. När anträddes vägen i den nya rikt - kan inte förändras, endast – i bästa fall – kompenseras. Härvid - ningen? Var det resultatet av en förnyad problemanalys? Eller lag har synsättet förändrats markant när vi vänder blicken mot en omprövning av vilka mål strävan skall riktas mot? Är det 1900 -talets senare del. Farligheten hos ett arbete ligger då inte ens fackföreningsrörelsens egna mål? Svaren kan nog förvän - i dess natur, utan i att man ännu inte gjort tillräckligt för att tas variera mellan olika grenar av rörelsen, men kunskaper om motverka skaderisker. Förvisso är detta en renodling, som inte det mera långsiktiga historiska förloppet borde kunna ge en får skymma de nonchalerade arbetsmiljöproblem vi alltjämt grund för envar, att på sina egna premisser besvara frågan: Hur dras med. Likväl tror jag att själva grundsynen på vad som gör går vi vidare härifrån? ett arbete farligt har förändrats på ett fundamentalt sätt. Utsikts - punkten har flyttats. I normalfallet godtas inte tanken på en Arbetsmiljö ofrånkomlig farlighet. Hur mycket det än kan finnas kvar att Det tredje exemplet handlar om arbetsmiljö och börjar med göra på arbetsmiljöområdet är utgångspunkten att arbetsmil - frågan: Finns det farliga arbeten? Frågan kan verka dum. Fort - jön och dess risker är just vad man gör den till. Historien visar farande dör och skadas människor i arbetsplatsolyckor och oss en tydlig kontrast, som borde kunna hjälpa till att bibehålla fortfarande finns det gott om jobb som sakta men säkert sliter rätt kurs, när fackföreningsrörelsens ständige följeslagare dyker ner kropp och hälsa för dem som utför arbetet. Sett i ett lite upp, det vill säga frågan: Hur går vi vidare härifrån? annorlunda perspektiv tror jag ändå det har skett en djupgå - ende förändring under 1900 -talet, så att man i seklets början så visst svarar jag obetingat ja på frågan om kunskap om utan vidare skulle svara ja på frågan om det finns farliga arbe - historien har någon betydelse i det fackliga arbetet. Poängen ten, medan man under den senare delen av seklet skulle svara med att knyta nära band mellan dessa två är då inte fackför - nej. Det räcker att formulera om frågan lite grand för att se ningsrörelsen skall hålla fast vid det gamla. Tvärtom. Poängen detta. Finns det arbeten som i sig är farliga? Håller vi oss till är att få den nödvändiga, kontinuerliga förnyelsen att fortsätta 1900 -talets tidigare delar bleve svaret ja. Vissa arbeten är till söka lösningar på problemen så som de ser ut från fackliga sin natur farliga. Ibland kunde det kompenseras med en högre utsiktspunkter. Det ligger en stor fara i att genom de små ste - lön. Slipare och smärglare, till exempel, dog ofta unga som en gens avdrifter försättas i en situation, där man nödgas föra dis - följd av det damm de dagligen inandades. En högre lön var kussioner på underliggande premisser, som man själv egentli - oundgänglig för att ha något för den sista tiden, då man var gen inte skulle gå med på – om de uttalades. Kunskapen om arbetsoduglig, och för de efterlevande. Håkan Boström skild - historien hjälper rörelsen att utgå från sina egna premisser och rar i sin roman Första striden den rädsla, som en slipares begyn - avsikter. Endast så kan fackföreningsrörelsen fortsätta att vara nande hosta kunde utlösa, i det här fallet Järn- och metallar - relevant för nuvarande och kommande medlemmar. betareförbundets blivande kassör, Petrus Sparring. GÖRAN SALMONSSON Fler exempel kunde nämnas, men poängen är att arbetet till är ekonomhistoriker verksam vid Uppsala universitet

Arbetarhistoria 2011:2 –3 •5 Det kollektiva våldets gränser Möllevångskravallerna i Malmö 1926 1

Arbetskonflikten vid A W Nilssons fabriker i Malmö repades på vägen hem från arbetet efter arbetsdagens 1926 –1928 och det våld som utspelades i sam - slut. Dessa så kallade hemföljningar var en av fackför - band med denna är ett av flera exempel på det inte eningsrörelsen sanktionerad metod att utöva tryck gent- sällan våldsamma klimatet på den svenska arbets - emot strejkbrytarna. Det inkluderade såväl verbala som marknaden under mellankrigstiden. I artikeln diskute - direkt fysiska inslag av hot och våld, som att spotta, kasta ras denna konflikt i syfte att problematisera bilden av hundskit, samt att utdela slag och sparkar då möjlighet ett samförståndets och kompromissernas svenska gavs. Inom kort hade strejkbrytarna poliseskort till och 1900-tal. från arbetet. I de fall polisen ingrep och anhöll någon av AV STEFAN NYZELL hemföljarna, gavs dessa ovillkorligen rättsligt stöd från stadens fackliga arbetarrörelse. Åkarpslagen, med dess Möllevångskvarteren i Malmö var under några dagar förbud att förhindra arbete, det vill säga strejkbryteri, i november 1926 skådeplatsen för dramatiska kravaller fanns hela tiden ängsligt i bakhuvudet på de fackliga mellan demonstrerande arbetare och poliser. Upp- företrädarna, vilket syns i mötesprotokollen. 3 gifterna om antalet deltagare i demonstrationerna varie - Utanför fabriken kom polisen att ha patruller under rar. Från polisens uppskattning på mellan 5 000 och dygnets alla timmar för att förhindra direkta och våld - 6 000 personer, till såväl vänster som högerpressen i samma konfrontationer mellan strejkbrytare och Malmö som uppgav antalet till uppemot 15 000 när kra - demonstranter. Trots det ägde under sommaren och vallerna nådde sin kulmen. Det handlade till stor del om hösten 1926 åtskilliga sådana konfrontationer rum. Den en kamp om rummet. Demonstranterna samlades på kritiska tidpunkten på dygnet var kvällen då antalet gatorna kring ett fabrikskomplex i hörnet av Mölle - demonstranter var som störst, och då strejkbrytare av en vångsgatan och Parkgatan i arbetarstadsdelen Mölle - eller annan anledning antingen skulle lämna eller vången. Polisen agerade för att med våldsmakt driva anlända till fabriken. Slagsmål uppstod vid flera tillfäl - demonstranterna bort från dessa gator. Den bakomlig - len utanför fabriken. Strejkbrytarna å sin sida svarade gande orsaken till dessa oroligheter var en arbetskon - med att beväpna sig med batonger, knivar och revolv - flikt som brutit ut vid fabriken ifråga, A W Nilssons rar. Från demonstranterna kastades sten mot fabrikens barnvagns- och korgmöbelsfabri k, efter strandade av- fönster. Strejkbrytarna svarade i sin tur med att kasta talsförhandlingar mellan fackföreningarna (träarbetare sten och tombuteljer ut mot de församlade demon - och korgmakare) och fabriksledningen under försom - stranterna. I det dagliga mötet mellan arbetskonfliktens maren samma år. Arbetarnas strejk, blockad och bojkott, fotfolk fanns således det kollektiva våldet ständigt när - hade följts av fabriksledningens lockout och införskaf - varande som både hot och verklighet. 4 fande av arbetsvilligt folk, det vill säga strejkbrytare. 2 När de första strejkbrytarna började anlända till En segrarnas historia fabriken någon vecka efter att strejken brutit ut, inled - Arbetskonflikten vid A W Nilssons skiljde sig så långt des de första av en lång rad konfrontationer mellan inte på något avgörande sätt från det stora flertalet av dessa och de strejkande arbetarna. Från konfliktens för - liknande stridigheter på arbetsmarknaden som pågick sta början kom det närmast dagligen att samlas något vid samma tid. Inte heller var detta den enda arbets - hundratal personer utanför fabrikslokalerna för att konflikt som pågick i Malmö vid samma tidpunkt. Sve - demonstrera sitt missnöje gentemot strejkbryteriet. rige var under 1920 -talet världsledande vad gällde anta - Från arbetarparten riktades flera olika former av kol - let arbetskonflikter. De senare var inte heller de institu - lektiva aktioner gentemot strejkbrytarna. I tidningen tionaliserade konflikter, med hög grad av reglering och Arbetet hängdes strejkbrytarnas namn och adress ut till lagstiftning, som vi tänker oss arbetskonflikten idag. allmän beskådning i de fall dessa var kända. Även affärs - Denna reglering var under uppbyggande. Processen var idkare som utförde tjänster eller sålde varor till fabri - allt annat än det uttryck av kompromisser och samför - kens logement eller dess inhysta hängdes ut, med upp - stånd, som det i skenet av Saltsjöbadsavtalet 1938 och maningar att bojkotta dem. Det fåtal strejkbrytare som de åtföljande årtiondena av förhållandevis arbetsfred är inte var inlogerade inne på fabriken fann att några av de lätt att föreställa sig. Strejken och dessa tillhörande kon - strejkande stod och väntade utanför porten till deras hus fliktåtgärder var på väg att förvandlas från den olagliga på morgonen när de skulle till arbetet. De följdes under form av konflikt det varit, till en allt mer accepterad spott och spe hela vägen till fabriken, och det hela upp - form, inom arbetskonfliktens repertoar. Med tiden

6•Arbetarhistoria 2011:2 –3 egen historieskrivning, liksom det inflytande denna har fått på bilden av modern svensk historia över huvud taget. 6 1900 -talets Sverige präglas i så hög grad av det socialdemokratiska maktinnehavet, att dess historia i mångt och mycket kan karaktäriseras med folkhemmets välfärdssamhälle. Inte utan anledning. Men för dem som på allvar har funderat över hur denna bild av modern svensk historia har växt fram och vilka konsekvenser denna har fått, har det hela även tett sig problematiskt. Det är en segrarnas historia. Och därmed har en mängd krokar och avtagsvägar i det förflutna samtidigt för - svunnit från denna bild. Det går att hävda att ett av de konkreta resultaten av bilden har varit att forskningen många gånger har gått ut på att förklara denna svenska särväg, och därmed förstärkt bilden av kompromissernas Sverige. Detta medan konflikter – för att inte tala om våldsamma sådana – tvärtom tonats ned. 7 Det är i grund och botten problematiskt att det finns så lite forskning kring socialt och politiskt våld i modern svensk historia. Det finns av den orsaken alla skäl till att lyfta fram och diskutera Sveriges bråkiga 1800 - och 1900 -tal. 8

Våldets gränser Det är utifrån ett sådant perspektiv som våldet i samband med konflikten vid A W Nilssons i Malmö åren 1926 –1928 blir intressanta att studera. Malmö är en socialde - mokratisk stad där SAP kom till makten redan före den allmänna rösträttens införande. Det är även en stad där vänstern under mellankrigstiden tedde sig helt margina - liserad till förmån för SAP. Malmö kunde liknas vid ett tvåpartisystem där SAP innehade den politiska makten och Högerpartiet utgjorde den ständiga oppositionen. 9 Det har även hävdats att själva tanken på den svenska Arbetet den 29 november 1926. modellen, med dess karaktäristiska drag av kompromiss - vilja och samförståndsanda, inte så lite hade sitt ursprung i Malmö, i kretsen kring den fackliga ledaren, stadsfull - skulle arbetskonflikten omges med det regelverk som mäktigeledamoten och riksdagsmannen, Nils Persson. 10 idag styr den som konfliktvapen. Men där var inte Sve - Hur hanterar socialdemokratin i en sådan stad det våld rige under det tidiga 1900 -talet. Det var konfliktfyllt på som uppstår i samband med arbetskonflikter som den vid arbetsmarknaden. Och det var våldsamt. Tidsperioden A W Nilssons? Är det i någon mening rätt att ge en från det tidiga 1900 -talet fram till det sena 1930 -talet strejkbrytare en smäll på käften? Det som vidare gör just kan snarast sägas ha varit präglat av synnerligen hårda den nilssonska arbetskonflikten så intressant är att det konflikter på arbetsmarknaden. Kollektiva aktioner, småskaliga våld som hela tiden skaver mellan kontrahen - med inslag av hot och fysiskt våld, var en närmast ofrån - terna utanför fabriken under sommaren och hösten 1926 . komlig del av arbetskonflikten, i de fall företagsled - Ett våld som under senhösten samma år övergår till stor - ningar mötte strejker med strejkbryteri. Det var heller skaligt sådant i form av kravaller mellan demonstranter ingen som förnekade detta, vare sig från fackförenings - och polis. Var dras våldets gränser? 11 rörelsen eller från arbetsgivarorganisationerna. Inte i samtiden i varje fall. 5 Korgmakarens död Det ska nu genast sägas att det inte är syftet med Det som fick det småskaliga våldet att övergå till kra - denna artikel att försöka ersätta bilden av kompromis - valler, var ett tillsynes obetydligt handgemäng en natt i sernas och samförståndets med konflikternas och vål - november. Slagsmål mellan strejkbrytare och strejkvak - dets Sverige. Snarare är syftet att problematisera och ter hade ägt rum vid en mängd tillfällen under somma - nyansera den förra bilden. Sedan det tidiga 2000 -talet ren och hösten. Det senare inte bara i den nilssonska har en rad artiklar och avhandlingar lyft fram och pro - konflikten, utan vid flera andra i Malmö samtidigt pågå - blematiserat den socialdemokratiska arbetarrörelsens ende strejker där arbetsgivare hade kallat in strejkbry -

Arbetarhistoria 2011:2 –3 •7 Första maj-demonstration i Malmö i slutet av 1920-talet. Foto: Otto Ohm

8•Arbetarhistoria 2011:2 –3 tare. Vid flera tillfällen hade kollektiva aktioner från arbetarhåll gentemot strejkbrytare lett fram till handgripligheter. Och de senare gav svar på tal. Smockan låg i luften. Såväl höger- som väns - terpressen stod partipolitiskt solidariska i rapporteringen av våldet. Båda sidor var överens om att det förekom våld, dock var de inte lika överens om vems fel det var. I debatten fanns även minnet av de bittra arbetskonflikterna i Sundsvall och Kalmar det föregående året. Båda dessa hade resulterat i hårda konfrontationer mellan strejk-brytare och strejkande. I ett fall med dödlig utgång för en av de strejkande. I båda fallen följt av oroligheter, där demonstranter mot strejkbryteriet drabbat samman med polis. Arbetsmarknaden var arenan för kampen mellan arbete och kapital, och naturligtvis slöt båda sidor upp bakom sitt stridande fotfolk. Därmed fick även det småskaliga våldet legitimitet. Det var så att säga rätt att slå en strejkbrytare på käften, var arbetarrörelsens indirekta hållning, i alla fall så länge det skedde med måtta. Inom arbetarrörelsen måla - des detta upp som ett självförsvar. Strejkbrytarna var inte bara klassförrädare. Den bild som målades upp av dem i arbetarpressen var att det handlade om småkriminella, amoraliska bråkstakar. Den värsta sortens strejkbrytare var yrkesstrejkbrytaren, med lem i någon av arbetsgivarorganisationernas strejkbrytarorganisationer. Dessa sågs stundtals som rena legoknektar, som i ett läge av hotande revo - lution skulle ställa sig bakom kapitalet i form av paramilitära frikå - rer. De senare liknande dem som slagit ned de revolutionära rörel - serna i Tyskland i krigsslutet. Våldshandlingar mot sådana indivi - der var att betrakta som självförsvar, det var inget konstigt med det menade man. 12 Mårtensafton i november hölls en bal i Malmö Folkets hus. Ändamålet var att samla in pengar till förmån för de strejkande på AW Nilssons. På natten efter balens slut befann sig en av de strej - kande, en korgmakare vid namn Wilhelm Jönsson, ensam på plats utanför fabriken med de förhatliga strejkbrytarna. Där mötte han en av strejkbrytarna på väg hem i natten. Ordväxling ledde till ett knytnävsslag utdelat av strejkbrytaren som träffade korgmakaren i ansiktet, fick dennes pipa att tränga ned i halsen, där den förorsa - kade ett elakt om än inte dödande sår. De båda kontrahenterna skilj - des, strejkbrytaren in i fabriken, den strejkande hem till sin familj. Den följande dagen insjuknade den senare hastigt i en hjärnblöd - ning och fördes till stadens sjukhus. En vecka senare var han död, men inte innan han kunnat namnge sin baneman. För honom själv, liksom arbetarrörelsens medlemmar, framstod det självklart att det utdelade knytnävsslaget varit orsaken till sjukdomen. Det fanns vidare vittnen till handgemänget. Och när tidningen Arbetet , samma kväll som korgmakare Jönsson avlidit, på förstasidan namngav den utpekade strejkbrytaren, föll den senare till föga. Denne överläm - nade sig skyndsamt i polisens förvar och erkände det hela. När nyheten nått arbetarpressens förstasidor ökade demonstrationerna utanför den nilssonska fabriken. När sedan obduktionen inte enty - digt visade på ett samband mellan det utdelade slaget och dödsfal - let, och det stod klart att strejkbrytaren därmed säkerligen skulle komma lindrigt undan vid en rättegång, ökade dessa dramatiskt, från några hundratal till många tusen deltagare. 13

Kravaller I flera dagar fortsatte demonstrationerna och växte kontinuerligt. Polisens närvaro ökade stadigt, inne på fabriken satt strejkbrytarna

Arbetarhistoria 2011:2 –3 •9 i säkerhet och bidade sin tid. Det omedelbara målet för strejkbryteriet. Men med villkoret att tillstånd i vederbörlig demonstranternas ilska blev istället de kontorsanställda, som ordning först erhölls av polisen. Den tredje menade att all i direkt mening inte var inblandade i konflikten. Dessa hota - kraft måste läggas på att få ett slut på kravallerna. Demon - des, bespottades, samt fick utstå knuffar, krokben och slag när strationerna var kontraproduktiva. Kampen ska vinnas vid för - de skulle till och från arbetet. De fick undsättas av polis med handlingsbordet, inte på gatan. FCO borde utse en delegation dragna sablar. När polismästaren efter ett par dagar till slut för att förhandla med polismästaren om vad man gemensamt fick nog och gav ordern att rensa gatorna närmast fabriken på kunde göra för att få ett slut på våldsamheterna på Mölle - demonstranter övergick det hela till kravaller. I tre dagar slogs vången. Debatten var högljudd och infekterad. Den tredje demonstranterna med polisen om rätten att få visa sitt miss - grupperingen, här fanns de flesta av stadens ledande socialde - nöje med strejkbryteriet. Det senare genom att demonstrera mokrater, såväl fackligt som poliskt samlade, stod till slut som utanför fabriken på Möllevångsgatan. Demonstranterna mötte segrare. En delegation sändes mycket riktigt ut att möta polis- polisens sablar och batonger med stenkastning. 14 mästaren, och den senare fick se sig stå ansikte mot ansikte Nu agerade även stadens socialdemokrati på de tilltagande med stadens socialdemokratiska makthavare. I denna delikata våldsamheterna. Det var en sak att slå en strejkbrytare på käf - situation nåddes snart en kompromiss i sann samförstånd - ten. Det här var någonting helt annat än det småskaliga våld sanda. Polisen stod inte under stadens direkta kontroll, men som fram till denna tidpunkt präglat konflikten, och mer pro - en polismästare visste mycket väl att dessa makthavare, med blematiskt för de socialdemokratiska makthavarna. Inom sta - deras majoritet i stadsfullmäktige, kunde göra livet mycket dens Arbetarkommun och Fackliga Centralorganisation, besvärligt för polisen om de så önskade. Polismästaren lovade FCO, började olika grupperingar agera. På den tredje dagen att minska polisens synliga närvaro på Möllevången kom - av kravaller höll FCO ett dramatiskt möte på Folkets hus med mande dag. Den socialdemokratiska delegationen lovade att anledning av den allt mer våldsamma utvecklingen. På mötet agera för att demonstrationerna skulle upphöra. 15 kom ständiga rapporter om händelserna på gatorna utanför Följande dag uppmanade Arbetet alla arbetare i Malmö att Folkets hus. Några av uppgiftslämnarna visade upp blödande hålla sig hemma och sluta demonstrera. Samma kväll var det sår och blessyrer efter hugg av polissablar. Mötet handlade till tyst i Möllevången. Dagar av demonstrationer och kravaller stor del om vilken linje fackföreningsrörelsen i staden skulle ta. övergick med ens till en demonstrativ tystnad. Högertid - Tre grupperingar fanns. Den första menade att kampen måste ningen Sydsvenska Dagbladet antydde visserligen att det sna - utkämpas med alla till buds stående medel. En lokal storstrejk rast var polisens resoluta agerande samt det regntunga omsla - borde utlysas. Den andra menade att kampen visserligen måste get vädret, som slutligen fått demonstranterna på Mölle - utkämpas, men att det måste ske med måtta. Fackförenings - vången att slutligen tappa stridslusten. Men trots allt är det på rörelsen borde sanktionera och hålla i demonstrationer mot många sätt imponerande vilken partidisciplin som fanns bland

NOTER – DET KOLLEKTIVA VÅLDETS organisationer som bistod A W Nilssons siste af de typiske 1848 års män i Sverige’: GRÄNSER med strejkbrytare under konflikten 1926- anteckningar om Julius Mankell och den 1 Huvuddelen av denna artikel bygger 1928 , samt intervjuer, ett tiotal intervjuer svenska demokratins förhistoria», i Histo - på författarens avhandling i historia: Ste - har genomförts med informanter som risk tidskrift 2005:3 ; Lars Edgren & Mag - fan Nyzell, »Striden ägde rum i Malmö» – unga var med om de dramatiska händel - nus Olofsson, »Introduction», Edgren & Möllevångskravallerna 1926: en studie av po - serna på Möllevången i november 1926. Olofsson (red), 2009 ; Nyzell, 2009 : I; Ny - litiskt våld i mellankrigstidens Sverige , 3 Nyzell, 2009: II, s. 75-98. zell, 2009 : II. Malmö 2009 . En liknande diskussion åter - 4 Nyzell, 2009: II, s. 75-98, 123-127, 7 Johansson 2001 ; Hilson 2001 ; Berg - finns även i: Stefan Nyzell, »Sweden, 148-167. gren 2003 ; Lundberg 2005 ; Edgren & Country of Consensus – A Teleological 5 Nyzell, 2009: II, s. 14-55, 350-397 . Olofsson 2009 ; Nyzell 2009 : I; Nyzell History? An Essay on Social and Political 6 Roger Johansson, Kampen om histo - 2009 : II. Kritiken är egentligen inte ny. Collective Violence in Swedish History», rien – Ådalen 1931: sociala konflikter, histo - Rolf Karlbom skrev flera monografier un - Lars Edgren & Magnus Olofsson (red), riemedvetande och historiebruk 1931-2000 , der 1960-1980 -talen där han kritiskt satte Political Outsiders in Swedish History, 1848- Stockholm 2001 ; Ulf Zander, Fornstora socialt och politiskt kollektivt våld i det 1932 , Newcastle 2009 . dagar, moderna tider: bruk av och debatter moderna Sverige under lupp. Han me - 2 Nyzell, 2009, s. 75-98 . Det källmate - om svensk historia från sekelskifte till sekel - nade att den socialdemokratiska normen rial som huvudsakligen använts i avhand - skifte , Lund 2001 ; Åsa Linderborg, Social - som fanns i svensk historieskrivning var lingen är: förlikningsmannens rapporter, demokraterna skriver historia: historieskriv - problematisk. Karlboms kritiska röst möt - fackliga och politiska protokoll, polisrap - ning som ideologisk maktresurs 1892-2000 , tes mig veterligen med tystnad. Se exem - porter, tidskrifter (viktigast här Fackför - Stockholm 2001 ; Mary Hilson, »Labour pelvis: Rolf Karlbom, Hungerupplopp och eningsrörelsen och Träarbetaren ), lokal och Politics in a Naval Dockyard: The Case of strejker: en studie i den svenska arbetarrörel - rikspress (viktigast här är tidningarna Ar - Karlskrona, Sweden, c 1880-1925 », i In - sens uppkomst , Lund 1967 ; Rolf Karlbom, betet och Sydsvenska Dagbladet Snällposten ), ternational Review of Social History , 2001:3 ; Revolution eller reformer: Studier i SAP:s arbetsgivar- och strejkbrytarmaterial. Vik - Lars Berggren, »Går det att skriva arbe - historia 1899-1902 , Göteborg 1985 . tigast här årsrapporterna från Arbetsbyrån tarhistoriska synteser?», i Historisk 8 Andrés Brink Pinto & Magnus för oorganiserade, en av de strejkbrytar- tidskrift , 2003:2 ; Victor Lundberg, »’Den Olofsson (red), Det stora elefantupploppet

10 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 de demonstrerande. Nu återstod dock problemet att hantera under dess första år har den socialdemokratiska historieskriv - situationen som följde. Fortsatta demonstrationer måste till ningen helt kommit att dominera. I denna historieskrivning varje pris förhindras för att inte förlora den moraliska segern. har det småskaliga våldet tonats ned för att bli närmast obe - I Arbetet gick ledare och artiklar över en natt från att ha visat fintligt. Skulden för det våld som trots allt förekom under de demonstrerande arbetarna sitt kompakta stöd i deras möten novemberdagarna tillskrivs arbetsgivarpartens oförsonlighet, med polisen, till att delegitimera såväl demonstranterna som strejkbrytarnas våldsbenägenhet, och polisens övervåld. Den deras kollektiva agerande. Det var inte längre arbetare i kamp, klart dominerande dramaturgiska poängen i bilden av hän - utan ungdomsligister och fruntimmer som inte visste bättre, delserna, är tidpunkten då stadens ansvarsfulla socialdemo - som utgjort demonstranternas stora andel, menade tidning - krati genom samförståndsuppgörelsen med polismästaren fick ens skribenter nu. För att kanalisera den uppdämda ilska som kravallerna att upphöra. Händelserna blir i själva verket ett fanns bland stadens arbetare gjordes begravningen av den viktigt steg i riktning mot »den svenska modellen». 18 Och visst avlidne korgmakaren till en mäktig manifestation. Talen under ligger det mycket i ett sådant resonemang. Men det är samti - begravningen, framförda av fackliga och politiska ledare i sta - digt en segrarnas historia, och som sådan blundar den för det den, kretsade i det stora hela kring vikten av att behålla lugnet som skaver och inte riktigt passar in i bilden. Kompromissen och låta strejken ha sitt förlopp. Det senare med förvissning blir belyst medan konflikten ligger i dunkel. Och här återfinns om att segern till slut med all säkerhet skulle gå till arbetar - också problemets kärna. Varken det småskaliga eller det stor - parten. 16 skaliga våldet i samband med konflikten vid A W Nilssons är någonting unikt i svensk mellankrigstid. Storskaligt våld före - Småskaligt och storskaligt våld kom som redan nämnts året innan i Sundsvall och Kalmar. Våldets gränser gick således vid de storskaliga kravallerna. Händelserna i Malmö 1926 följdes av Halmstad och Ådalen Men det riktigt intressanta är det småskaliga våld som fram till 1931 , samt av Sandarne och Clemensnäs 1932 . Helt klart är dess varit sanktionerat av den socialdemokratiska arbetarrö - att mellankrigstiden inte utgjorde någon given utveckling mot relsen i staden. Det var vidare ett våld som ingalunda upp - folkhem och en svensk modell. Det är att läsa historien bak - hörde efter det att kravallerna i november ebbat ut. Arbets - länges istället för framlänges. Och det småskaliga våldet? Sva - konflikten vid A W Nilssons varade i två år till, med mängder ret är kort och gott att det inte finns något enkelt svar efter - av konfrontationer i form av handgripligheter i mötena mel - som en historiens tystnad råder här. Men ingenting tyder på lan strejkbrytarna, de strejkande, och de senares sympatisörer. att det skulle ha varit särskilt våldsamt på detta småskaliga vis Det var med andra ord rätt att slå en strejkbrytare, om det hela i just Malmö. Strejkbrytaren? Han dömdes till 100 kronor i skedde med måtta vill säga. 17 böter för misshandeln i form av det utdelade knytnävsslaget I minnesprocessen av arbetskonflikten och kravallerna gentemot korgmakare Wilhelm Jönsson. 19

och andra berättelser från Sveriges bråkiga det fanns även motargument, se: Fackför - or so later the factory owner employed a 1800-tal , Riga 2011 . Förutom dramatiska eningsrörelsen , 1931:2, s. 194. local recruiter of strike-breakers. From berättelser i form av närläsningar av upp - 13 Nyzell 2009: II, s. 181-218. the very first, trouble arose whenever lopp och uppror i 1800 -talets Sverige 14 Nyzell 2009: II, s. 196-236. there was an encounter between the finns här även ett mer problematiserande 15 Nyzell 2009: II, s. 237-279. strike-breakers and the striking workers. kapitel om hur sådana har betraktats i his - 16 Nyzell 2009: II, s. 280-329. In November large scale demonstration torieskrivningen. Andrés Brink Pinto, 17 Nyzell 2009: II, s. 330-349. against strike-breaking led into the Möl - Stefan Nyzell & Magnus Olofsson, »Sve - 18 Axel Uhlén, Facklig kamp i Malmö levången riots. The strike at A W Nilsson riges bråkiga 1800- tal», i Brink Pinto & under sju decennier , Malmö 1949, s. 363- factory was not the only conflict in Olofsson (red), Det stora elefantupploppeet 372 ; Axel Uhlén, Vi i träindustri: facklig Malmö at this time where the employer och andra berättelser från Sveriges bråkiga krönika 1924-1948 , Stockholm 1958, s. used strike-breakers, the encounters bet - 1800-tal , Lund 2011. 212-228 . Se även: Oscar Karlén, »Den ween these and the striking workers cau - 9 Nyzell 2009: II, s. 99-167. pågående agitationen» (talarfilm), Arbe - sing violent confrontations. Nor did such 10 Peter Billing, Mikael Stigendal & tarrörelsens arkiv och bibliotek. confrontations occur only in Malmö du - Lars Olsson, »’Malmö – vår stad’: Om so - 19 Nyzell 2009 : II, s. 350-397 . ring the interwar period. The purpose of cialdemokratisk lokalpolitik», Klaus Mis - this article is to discuss the boundaries of geld, Karl Modin, Klas Åmark (red), Soci - SUMMARY violent contention within industrial aldemokratins samhälle: SAP och Sverige un - During a few days at the end of No - conflict in inter-war Sweden. der 100 år , Kristianstad 1989, s. 117-143. vember 1926 , the Möllevången neighbor - 11 Nyzell 2009: II, s. 14-48. hood in Malmö was the scene of violent STEFAN NYZELL 12 Nyzell 2009: II, s. 128-167 . För en confrontations between thousands of de - är historiker verksam vid Malmö hög - diskussion om strejkbryteriet i mellan - monstrators and a large part of the city skola. Han disputerade 2010 på avhand - krigstiden, se: Fackföreningsrörelsen , police force. Behind these demonstrations lingen » Striden ägde rum i Malmö» – Möl - 1931:25, s. 621-628 . För exempel på hur lay an industrial conflict, begun early in levångskravallerna 1926: en studie av poli - arbetarpressen kunde legitimera våld mot July that year at A W Nilsson factory. tiskt våld i mellankrigstidens Sverige . strejkbrytare, se: Arbetet , 23/7 1926 . Men The workers went on strike, and a week

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 11 Makten och människovärdet Gruvstrejken 1969 som samhällskritik

Mellan december 1969 och februari 1970 ägde en talet hade frågor mer öppet börjat ställas om vilket pris strejk rum som omfattade cirka 5000 gruvarbetare som måste betalas för det alltmer utvecklade välfärds - i Kiruna, Luleå, Malmberget och Svappavaara. samhället som hade sin förutsättning i en ständigt ökad I Januari 2010 arrangerade ABF Västerbergslagen tillväxt. Och vem eller vilka var det som i första hand och IF Metall seminariet »Gruvstrejken 40 år» där fick stå för kostnaderna? Ytterst fanns den mer grund - författaren höll ett föredrag som vi publicerar i lätt läggande frågan om vem eller vilka det var som egentli - bearbetad version. gen hade makten över denna samhällsutveckling, vem AV LARS EKDAHL eller vilka det var som bestämde vilket pris som måste betalas och hur kostnaderna skulle fördelas. Gruvstrej - Det finns arbetsmarknadskonflikter som på ett mer ken bidrog på ett avgörande sätt till att dessa frågor nu djupgående sätt skakar om samhället, inte minst för att ställdes på sin spets. de blottlägger maktförhållanden i samhälle och arbets - Det kan därför vara motiverat att diskutera strejken liv och ställer utmanande frågor kring samhällsutveck - utifrån ett historiskt perspektiv och försöka peka på lingen. En sådan var 1909 års storkonflikt då industrin några trådar som blev en del av den väv som bildade med SAF i spetsen sökte försvaga den framväxande fack - bakgrund till strejken och det breda stöd som den fick. liga rörelsen och begränsa dess krav på inflytande över Men det kan också finnas anledning att fråga sig vilka arbetsliv och samhällsutveckling. En annan bröt ut i de spår som strejken avsatte i den fortsatta samhällsut - norrbottniska malmfältens gruvor vid det statligt ägda vecklingen. Vad blev det av med det människovärde som LKAB sextio år senare. de strejkande krävde tillbaka för fyrtio år sedan? Och Plötsligt protesterade gruvarbetarna mot de mer eller vad blev det av den då uppblossande diskussionen om mindre olidliga arbetsförhållandena och reste krav på, maktförhållandena i arbetsliv och samhälle? som det stod på demonstrationernas plakat, ”männi - skovärdet tillbaka” och att inte bli behandlade som En legitimitetskris? ”maskiner”. Strejken var också en långtgående kritik av Det går naturligtvis att anlägga olika perspektiv på det en alltmer maktfullkomlig företagsledning men även av 1960 -tal som föregick gruvstrejken. En sådan möjlighet den egna fackliga organisationen som inte förmådde är, som sagt, att se strejken och det omfattande stöd den värna medlemmarnas intressen. Med media på plats var fick som ett uttryck för en legitimitetskris för den det en strejk som långt utanför gruvsamhällena i Norr - svenska modell som nu hade sin gyllene period. Enkelt botten reste frågor kring förhållandena i arbetslivet och uttryckt finns det två klara argument för det: maktförhållandena i samhället. Snart skramlade insam - För det första pekade under 1960 -talet de flesta eko - lingsbössorna på många håll i landet och vittnade om nomiska kurvor rätt: arbetslösheten var låg liksom infla - det breda och omfattande stöd som strejken av olika skäl tionen medan tillväxten var hög och därmed möjlighe - fick bland olika grupper i samhället. terna att bygga ut välfärdssamhället. Under 1950 -talet hade modellen kommit på plats, bland annat hade Folkhemsbyggets pris Rehn-Meidnermodellen blivit en ledstjärna för den eko - Detta breda stöd var ett viktigt inslag i strejken som vitt - nomiska politiken och för den fackliga solidariska löne - nade om att den också rörde vidare frågor kring sam - politiken. Välfärspolitiken hade också fått sin juvel i kro - hällsutvecklingen. I själva verket var det en konflikt som nan med ATP-systemet. I början av 1960 -talet konsta - skakade om arbetarrörelsens folkhemsbygge mitt under terade LO-ekonomen Rudolf Meidner att nu hade arbe - den svenska modellens glansdagar. Uppenbarligen vari- tarrörelsen utvecklat de politiska och fackliga instru - erade motiven bakom det breda stödet starkt mellan ment som krävdes för att både förhindra en återgång till olika grupper och intressen. Det hängde i sin tur sam - 1930 -talets kriser och för att driva på en snabb ekono - man med alla de olika och under strejkens gång föränd - misk och industriell utveckling. Vid samma tid förkla - rade uppfattningarna om vad den egentligen handlade rade finansminister Gunnar Sträng att nu återstod det om. På en punkt fanns det dock en ganska stor sam - endast smärre putsningar på välfärdssamhällets fasad. stämmighet: strejken handlade om så mycket mer än om Optimismen var påtaglig inte minst inom arbetarrörel - situationen i gruvorna i Malmfälten. Det breda stödet, sen: den ekonomisk och industriella utveckling var men också själva strejken, kan därför bland annat ses snabb, de ekonomisk-politiska instrumenten hade ut- som ett uttryck för en djupgående legitimitetskris för vecklats för att hålla de kapitalistiska kriserna stången efterkrigstidens svenska samhällsmodell. Under 1960 - och välfärdssamhället var snart på plats.

12 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Harry Holmlund leder strejkmötet i Kiruna stadshus den 16 decem- ber1969. Foto: Tommy Mardell. Folket i bild/Kulturfronts arkiv. För det andra kan det trots detta hävdas att 1960 -talet verkade till en koncentration av det privata ägande som innebar en livaktig diskussion kring, ja, på många håll utövade en allt mer vidsträckt makt inte bara över ett öppet ifrågasättande av framträdande drag i den arbetslivet utan även över samhällsutvecklingen. svenska modellens samhälle. På ett helt annat sätt än Detta visades inom forskningen, i rapporter och stat - under det föregående decenniet blev samhället genom - liga utredningar. I början av decenniet hade CH Her - lyst, utrett och diskuterat i statliga utredningar, inom mansson myntat begreppet De 15 familjerna och snart forskningen och i en rad rapportböcker. Även om de kunde en statlig koncentrationsutredning bekräfta den ekonomiska och industriella hjulen snurrade som aldrig bild han gett: i Sverige hade koncentrationen av ägande förr, det fanns arbete åt alla, plånböckerna blev tjockare och makt gått längre än i något annat jämförbart land. I efter varje löneförhandling och folkhemmets sociala för - andra änden av skalan visade Låginkomstutredningen måner blev allt fler, så blev det allt vanligare att ställa att det fanns betydande grupper i samhället som när - samhället under debatt. Om 1960 -talet inleddes med en mast var marginaliserade. Så konstaterade LO:s ordfö - förtröstan om att de flesta problem var identifierade och rande Arne Geijer på den socialdemokratiska partikon - hade sin lösning, så avslutades decenniet med att en rad gressen 1967 att det var en myt att vi inte längre levde i problem pekades ut som krävde andra lösningar. Den ett klassamhälle. Inom den fackliga rörelsen fördes sam - svenska modellen hade sina avigsidor som på vissa håll tidigt en alltmer intensiv diskussion om på vilket sätt uppfattades som så allvarliga att modellens legitimitet den solidariska lönepolitiken bidrog till maktkoncen - började ifrågasättas. Några av dem tillhörde uppenbar - trationen i samhället. Det hette att den solidariska löne - ligen bakgrunden till strejken och den uppmärksamhet politiken hade sin baksida i en osolidarisk vinstpolitik som den väckte. som just skärpte denna koncentration. Den fackliga soli - dariteten hade uppnåtts till priset av en oönskad Maktkoncentration eller demokrati? maktförskjutning i samhället. Den fackliga lönepoliti - Det kan på goda grunder hävdas att flera av 1960 -talets kens legitimitet började därför ifrågasättas. Just detta diskussioner och konflikter i hög grad handlade om tillhörde bakgrunden till konflikten i Malmfälten. Den makt- och demokratifrågor, om makten över samhälls - innebar bland annat ett ifrågasättande av den solidariska utvecklingen och makten i och över arbetslivet. Mest lönepolitiken som tolkades ha varit negativ för gruvar - besvärande blev det för arbetarrörelsen som hade satt betarna men också för maktförhållandena i samhället. sin prägel på den svenska modell som nu visade sig ha Mot denna bakgrund fördes alltmer öppna politiska sin baksida i en fortgående makt- och förmögenhets - diskussioner om konsekvenserna av denna alltmer långt - koncentration i samhället. Trots modellens alla fördelar gående makt- och förmögenhetskoncentration. Till dels gick det inte längre att dölja att den på olika sätt med - handlade den faktiskt om den politiska demokratin. Var

De strejkande i Malmberget demonstrerade utanför chefernas bostäder den 18 december 1969. Foto Tommy Linell. Folket i bild/Kulturfronts arkiv.

14 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Här krävdes att arbetslivet skulle demokratiseras lag- stiftningsvägen, vilket blev ett led på vägen mot 1970 - talets nya arbetsrätt, och här ventilerades idéer som under samma decennium skulle bli till löntagar - fondsfrågan. I slutet av 1960 -talet gjorde också social - demokratin ett försök att utveckla en aktiv industripoli - tik. Och när Olof Palme tillträdde som partiordförande och statsminister 1969 talade han om att det var dags för arbetarrörelsen att ta det tredje steget i samhällets demokratisering: efter den politiska och sociala demo - kratin skulle nu den ekonomiska följa. Med andra ord är det uppenbart att den svenska modellen under 1960 -talet alltmer kom under debatt. Solidaritetsmöte för de strejkande gruvarbetarna i Örebro. Vissa centrala inslag i den och följder av den började Foto: ej angivet. Folket i bild/Kulturfronts arkiv. alltmer ifrågasättas vilket i sin tur aktualiserade mer grundläggande frågor kring demokratin och maktför - det inte ändå så att den privata maktkoncentrationen hållandena i samhället. När gruvstrejken närmade sig satte upp bestämda gränser för det demokratiska poli - var det en diskussion som inte minst fördes inom den tiska beslutsfattandet över samhällsutvecklingen? Även fackliga rörelsen. Det har sagts att 1960 -talet var radi - den politiska borgerligheten oroade sig. Inte minst folk - kalt med hänvisning till studentvänstern. Men den verk - partiet började nu ventilera olika idéer om ett mer spritt liga radikalismen utvecklades inom den fackliga rörel - ägande, kanske någon form av vinstdelning, måhända sen. Här fördes en mer konkret diskussion om proble - till och med kollektiv. Men den politiska borgerligheten men med den svenska modellen och kring olika vägar hade även tagit upp frågan om arbetslivets demokrati - att komma till rätta med dem. Ytterst var det en kritik av sering, om att skapa bättre möjligheter för de anställda den kapitalism som inte bara innebar oacceptabla att få ett inflytande över sitt arbete. Det fördes i slutet av maktförhållandena i arbetslivet. Nu ifrågasattes dess 1960 -talet också en helt ny facklig diskussion i dessa frå - förmåga att utan politisk styrning kunna garantera ett gor. Omsvängningen under några år är påtaglig. På av arbetarrörelsens grundläggande mål i form den fulla Metalls kongress 1969 förespråkades sålunda att AP- sysselsättningen. Som det formulerades hade kapitalis - fonderna skulle användas som ett politiskt instrument men blivit alltför »lat och slö» och alltmer benägen att för att mer direkt påverka den industriella utvecklingen. spekulera i stället för att investera i ny sysselsättning.

Gruvarbetarna säger ja till fortsatt strejk den 9 januari 1970. Foto: Reportagebild. Folket i bild/Kulturfronts arkiv.

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 15 Spända och allvarliga arbetare på bussen till gruvan 24 februari 1970. Foto: Reportagebild, Folket i bild/Kulturfronts arkiv.

Mot den bakgrunden restes frågan vad som kunde göras inte längre höra hemma på den lokala fackliga dagord - för att öka den demokratiska politiska styrningen av ningen. Långsiktigt var det därför svårt att hålla den kapitalet. lokala fackliga aktiviteten uppe vilket uppenbarligen också gällde i Malmfälten. Till missnöjet över det bris - Tillbaka till Malmfälten tande inflytandet över arbetet och dess organisering Denna politiska och fackliga diskussion kring demokra - hörde därför också en kritik mot den egna fackliga orga - tin och maktförhållandena i samhället tillhörde uppen - nisationen. barligen bakgrunden till strejken i Malmfälten. Samti - Till detta kom att LKAB ägdes av staten. Inom den digt bidrog utan tvekan den senare till att ställa dessa fackliga rörelsen fanns det en gammal diskussion om frågor och behovet av förändringar på sin spets. Men till staten och kommunerna som mönsterarbetsgivare. När - bakgrunden hörde även andra förhållanden som mer mast sedan arbetarrörelsens barndom hade det funnits direkt rörde situationen i gruvorna. Här, liksom på allt förhoppningar om att det skulle utvecklas mer demo - fler andra håll, fanns det ett uttalat missnöje med de kratiska företagsledningsstrategier inom stat och kom - anställdas bristande inflytande över sitt eget arbete. Den mun som sedan skulle kunna bli förebilder för utveck - tidigare kritiken mot 1946 års företagsnämndsavtal hade lingen inom de privata företagen. Till viss del fanns på intet sätt dämpats av 1966 års omförhandling av avta - uppenbarligen sådana förhoppningar också i Malmfäl - let. Inom gruvindustrin, inte minst inom LKAB, inne - ten när staten i slutet av 1950 -talet tog över LKAB. Ett bar åren före strejken långtgående omstruktureringar decennium senare var det dock förhoppningar som i hög och rationaliseringar av arbetet som alltmer intensifie - grad hade kommit på skam. Istället fördes vid den tiden rades och effektiviserades. Det var en utveckling som en politisk diskussion om statens oförmåga att utveckla gruvarbetarna i stort sett saknade inflytande över. Före - den industriella verksamhet där den var ägare vilket tagsnämndsavtalets löfte om en ökad industriell demo - användes som ett argument för att staten skulle sälja ut krati hade inte kunnat dölja erfarenheterna av vanmakt sina företag. Detta bidrog uppenbarligen till att när för - inför förändringar som genomdrevs av en maktfull - sök gjordes till ett mer aktivt statligt ägarskap kom före - komlig företagsledning. tagsledningsmodellerna helt att hämtas från den privata Denna vanmakt var också ett utslag av tilltagande sidan. Detta var ju LKAB vid tiden för strejken ett när - problem i den lokala fackliga verksamheten. Flera mast övertydligt exempel på. När dessa ledningsstrate - tecken tyder på att denna verksamhet på olika sätt hade gier började användas för att driva på rationalisering - börjat utarmas under 1960 -talet och lett till en minskad arna och effektiviseringarna hade den fackliga sidan lokal facklig mobilisering. Löneförhandlingarna hade svårt att på något avgörande sätt påverka utvecklingen. blivit alltmer centraliserade samtidigt som ackordsyste - Detta utgjorde utan tvekan en avgörande grund för men blivit alltmer komplicerade vilket försvårade bre - strejken. dare diskussion bland medlemmarna. Till detta kom att en rad tidigare lokala fackliga frågor hade ”förstatligats”. Och sedan? Med välfärdsstatens framväxt kom frågor kring till Strejken i Malmfälten blev en del av en mer omfattande exempel semester, arbetstid, pension och så vidare att strejkrörelse under de följande åren, där flera strejker

16 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Förhandlingarna måste slutföras i dag. Gruvarbetarnas förhandlingsdelegation 17 juni 1970. Foto: T. Lindgren, Folket i bild/Kulturfronts arkiv. inte bara handlade om löner och arbetsvillkor utan även arbetsliv och samhälle. Det demokratiska projekt som om arbetet och dess organisering. Självklart var detta en Olof Palme talade om under tiden för gruvstrejken där viktig bakgrund till 1970 -talets nya arbetsrättsliga lag- den politiska demokratin skulle följas av en social och stiftning. Till det sammanhanget hörde en vitaliserad ekonomisk tillhör inte längre ens arbetarrörelsens reto - lokal facklig aktivitet som trots allt stärktes av den nya rik. Är det till och med så att den tiden är förbi när det arbetsrätten. Nu blev det på ett helt annat sätt än tidi - betraktades tillhöra arbetarrörelsens uppdrag att vara gare möjligt och legitimt att driva krav på förändringar samhällskritisk och med Ernst Wigforss ord söka for - av arbetets innehåll. För lokalt mobiliserade fackliga mulera en provisorisk utopi för den framtida samhälls - organisationer kunde MBL, LAS och Lagen om förtro - utvecklingen? endemans ställning till viss del ge bättre förutsättningar Och vad blev det av människovärdet? Måhända det för strävandena att nå ett ökat inflytande över arbetet måste till en ny arbetsmarknadskonflikt i gruvstrejkens och dess organisering. Så betraktat kom gruvstrejken, efterföljd för att det återigen skall hamna på dagord - åtminstone kortsiktigt, att få en påtaglig betydelse för ningen, en konflikt som skakar om samhället, blottläg - utvecklingen i arbetslivet långt utanför LKAB och ger dess maktförhållanden och ställer utmanande frågor Malmfälten. kring arbetsliv och samhällsutveckling. Men historien tog ju inte slut på 1970 -talet. Frågan idag är snarast vilka de långsiktiga konsekvenserna blev för maktförhållandena och villkoren i arbetslivet. Och LARS EKDAHL vad blev det av diskussionen kring demokratin och mak - är historiker verksam vid Södertörns högskola och har ten över samhällsutvecklingen som hämtade inspiration tidigare bland annat skrivit en biogrfai över Rudolf Meid - från inte bara gruvstrejken utan även den långtgående ner och Kommunalarbetareförbundets historia. privata makt- och förmögenhetskoncentrationen i sam - ABSTRACT hället? In December 1969 the workers at the state-owned mi - Till svaret på de frågorna hör naturligtvis att de pro - ning company LKAB in the north of Sweden went on blem som gruvstrejken bidrog till att aktualisera kring strike. Starting as a conflict about wages and working maktförhållandena i arbetslivet och makten över sam - conditions in the mines, the strike posed more general questions concerning the distribution of power in wor - hällsutvecklingen i hög grad stärkts under de senaste king life and in society. Ultimately, the strike could be decennierna. Betraktat ur arbetarrörelsens perspektiv seen as challenge to vital aspects of the Swedish model, ligger det närmast något paradoxalt över detta. Intrycket which at the time was widely celebrated. The strike arti - är nämligen starkt att dessa problem har hamnat allt culated a critique not only of centrally coordinated wage längre ner på, för att inte säga i det närmaste helt för - negotiations, solidaristic wage policy and the concentra - tion of power and ownership in Swedish industry, but also svunnit från de politiska och fackliga dagordningarna. I of the intensification of work and the powerlessness of takt med att makt- och förmögenhetskoncentrationen employees in the workplace. The article, which is a revi - ytterligare stegrats och de anställdas inflytande i arbets - sed version of a lecture, is an attempt to put the strike in a livet alltmer förbytts i en ny vanmakt har arbetarrörel - historical perspective. sen alltmer gett upp strävandena att demokratisera

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 17 »Tänk, aldrig kunde man väl som en vanlig undanskuffad städkärring ens drömma om att det fanns så mycken solidaritet och en så stark opinion för de förtryckta i der här landet.» Städerskestrejken i Borlänge, på bild Ella Eriksson. Foto: Kjell Jansson, Folket i bild/Kulturfronts arkiv. »Kan de strejka i Norge kan väl vi också » ASAB-städerskornas strejker under 1974 och 1975

ASAB städerskornas strejk i Borlänge i november 1974 Städerskestrejken åren 1974 och 1975 är ett historiskt exem - utlöste en rad strejker i Sverige. Stödet kom såväl från an - pel på en unik kvinnosolidaritet i en kontext av intensifierad dra städerskor som från männen på arbetsplatser på or - arbetar- och kvinnoradikalisering. Strejken bröt ut fem år efter ten. Artikeln visar hur kvinnor mobiliserades och hur pro - gruvstrejken. Denna artikel är en skildring av dessa kvinnors testvågen bland städerskorna spred sig över Sverige. kamp för högre lön och ett människovärde. Syftet är att visa AV EVA SCHMITZ vilka strategier de använde sig av och hur denna kvinnosoli - daritet växte fram. Innan vi började strejka hörde vi – nej, fruntimmer ska inte Artikeln bygger på ett antal intervjuer som jag gjorde med protestera, dom klara sig aldrig. – Dom skrattade åt oss: men städerskor i Borlänge, Malmfälten och Skövde åren 2001 –02 . så bevisade vi att kvinnor också kunde göra något – efter Förloppet kring strejken är sammanställt framför allt utifrån strejken kände man sig verkligen glad – vi hade verkligen en rad dags- och kvällstidningar. 3 gjort något. Dessutom tror jag att strejken har väckt många ASAB, Allmänna Svenska Städnings AB, var det största pri - andra kvinnor som går på låglönejobb – till exempel dag - vata städbolaget med 8 000 anställda, därav 7 000 deltidsan - hemspersonal, hemsamariter. – ASAB-städerska i Borläng e 1 ställda. 80 procent var kvinnor och 30 procent utländska med - borgare. När ASAB övertog städningen i början av 1970 -talet Tänk, aldrig kunde man väl som en vanlig undanskuffad på en rad orter i landet försämrades arbetsvillkoren kraftigt. städkärring ens drömma om att det trots allt fanns så Städerskorna upplevde att de inte hann med sina beting. Sam - mycken solidaritet och en så stark opinion för de förtryckta tidigt ökade ASAB sin vinst med 44 procent år 1973 .4 i det här landet. Ingen kan beskriva hur det stärkt oss och Städerskorna tillhörde Fastighetsanställdas Förbund och hjälpt oss att hålla ut. – ASAB-städerska i Borläng e 2 när strejkerna bröt ut var ungefär 50 procent organiserade.

18 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Utanför ASAB:s kontor sjöng strejkande städerskorna sin egen text till internationalen »Upp kvinnor ni som skurar, städar oss träldomsbojor lagts uppå. Nu vågar vi oss börja strejka för att bättre löner få. Störta kvinnolönen uti gruset. Upp till kamp emot ASAB där lönestriden sker.» Foto: Tommy Tommie, Norrskensflammans arkiv. Möte i Malmberget under mottot »städerskornas kamp visar vägen». Foto: ej angivet, Folket i bild/Kulturfronts arkiv.

Karl Henry Nilsson, ombudsman på Fastighets, förklarade i ASAB meddelade att de var beredda att förhandla men det DN den låga organiseringen med att många städerskor arbe - skulle snart visa sig att de löften som gavs vid förhandlingarna tade natt, många såg städerskeyrket som ett genomgångsyrke, i Stockholm, en övergång från beting till fasta timlöner, inne - en stor grupp var invandrare med dåliga språkkunskaper och bar att städerskorna skulle få en minskad arbetstid. Fackklub - att dessa inte hade någon facklig tradition. 5 Kvinnobulletinen , ben ringde runt och informerade. Den 19 november satte sig Grupp 8:s tidning, menade istället att det var främst kvinnors cirka 25 städerskor vid porten till Domnarvets Jernverk. dubbelarbete (hem och arbetsliv) och brist på barnomsorg som Dagen efter strejkade ytterligare 80 städerskor från såväl Jern - gjorde det svårt för många att orka engagera sig fackligt. Fas - verket som andra arbetsplatser i kommunen. Städerskestrej - tighets kritiserades också för att inte ge de utländskt födda stä - ken blev början till en lång konflikt med ASAB. derskorna information på deras eget språk. Städerskorna fick omedelbart stöd från arbetarna på Dom - narvet och Metall-avdelningen i Borlänge som organiserade Det började i Borlänge en insamling till deras strejkkassa. Den nybildade Kvinno - Vi talade om hur dåligt vi tjänade och då bemöttes vi av ett hånskratt. Han sa att om du tycker att du tjänar så dåligt så tycker jag att du ska sluta. De orden glömmer jag aldrig – och jag tänkte att detta ska vara facket.

Dessa ord från Inez Arnesson i Borlänge kan man säga blev början till städerskornas eget agerande. En fackklubb bildades hösten 1974 , men endast två kvinnor var beredda att ställa upp, en av dem var Inez. Det hindrade dem inte från att för - söka involvera och engagera sina arbetskamrater i en löne - kamp. Ledamöterna gick runt med namnlistor med krav på fast timlön, från 9:37 till 14 kronor i timmen, till de arbets - platser där ASAB-städerskor arbetade. De flesta skrev på och namnlistorna lämnades till ASAB. Fackklubben kallade sedan till ett möte där en majoritet av städerskorna uttalade att de var beredda att gå ut i strejk för att få igenom sina krav. I för - bundstidningen Fastighetsfolket hade de läst om städerskornas Strejkande städerskor i Malmberget diskuterar med Sven Olof strejk bland annat i Norge och tänkte »kan dom strejka i Andersson, distriktschef för ASAB i Övre Norrland. Foto: ej Norge kan väl vi också». angivet, Folket i bild/Kulturfronts arkiv.

20 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Strejkvakter utanför industrivakten vid LKAB i Kiruna. Foto: ej angivet, Norrskensflammans arkiv. gruppen i Borlänge och den socialdemokratiska kvinnoför - De skulle själva få ange sina arbetstider och få cirka 5 kronor eningen organiserade likaså insamlingar. Många av städer- mer i timmen. Villkoret var omedelbar återgång till arbetet. skorna var ensamstående och oroliga för hur de skulle klara Den 26 november avblåstes strejken. sig ekonomiskt. Under strejken hade städerskorna två till tre möten varje Strejkens spridning – Malmfälten dag. Pressen var mycket stor från såväl ASAB som Fastighets I Malmberget utvidgades sympatistrejken till hela Malmfäl - som försökte få dem att återgå. Städerskorna upplevde det ten. I Kiruna strejkade 70 kvinnor, i Svappavaara 20 och i stundtals som hotfullt. Detta övervägdes dock av det stora stö - Malmberget cirka 45 . De krävde bland annat fem kronor mer det de fick. Det här var den första kvinnostrejken sedan 1930 - i timmen och att ingen skulle dras inför Arbetsdomstolen, AD. talet och dags- och kvällstidningarna följde strejken varje dag, Man organiserade sig omedelbart i strejkkommittéer på flera journalister stod på städerskornas sida. respektive ort. Strejkens framgång kan främst förklaras av fackklubbens Städerskorna fick direkt stöd från gruvarbetarna. Led - konsekventa agerande för städerskornas intressen och en med - ningen för gruvarbetarnas stridsfond sammankallade till stor - vetenhet om att hålla ihop hela gruppen mot alla splittrings - möten vid de olika orterna där beslut togs att bevilja bidrag så försök. Städerskekollektivet utgjordes av svenska och finska länge konflikten pågick. Städerskorna drog lärdomar från kvinnor, några grekiska. En finsk kvinna berättar i Kvinnobul - gruvstrejken som banat vägen för en annan mera kampinrik - letinen att de slöt upp bakom strejken även om de förstod lite tad och framgångsrik linje. Strejkkommittéerna skötte för - svenska. Fackklubben såg också till att det fanns pengar till en handlingarna med ASAB och Fastighets men besluten togs på finsk tolk vid deras möten och som Inez Arnesson berättar: stormötena där alla städerskor deltog. »det var viktigt att vi höll ihop allihop. De hade en väldig De dagliga stormötena blev också viktiga för att slå tillbaka styrka, även de». olika splittringsförsök från såväl ASAB som Fastighets. Efter en knapp vecka presenterade ASAB ett förslag som Genom massmedia försökte dessa säga att kvinnorna inte var innebar att städerskorna skulle få behålla 90 procent av betings - eniga, städerskorna i Kiruna spelades ut mot städerskorna i tiden som timtid. Förbundsordförande Roland Larsson argu - Malmfälten. Men städerskorna använde sig också av massme - menterade på ett stormöte för att städerskorna skulle anta för - dia för att sprida information om strejken och vilka beslut som slaget, vilket gjordes med handuppräckning. Facklubben var tagits. Gurli-Inger Isaksson, ordförande i Malmbergets strejk - tveksam till den faktiska innebörden av uppgörelsen och utlyste kommitté, hävdade i Norrbottens-Kuriren att »de 150 strej - inom några timmar ett nytt möte. Då fick de även beskedet att kande städerskorna står idag som en enda kvinna. Vi är så städerskorna i Malmberget beslutat att gå ut i sympatistrejk eniga vi kan i vår strejk» i polemik mot att facket påstod att de dagen efter. Det blev avgörande för att fortsätta strejken. börjat tröttna. Dagen efter kom ASAB med ett slutbud till städerskorna. Den 9 december stämdes städerskorna inför AD av ASAB

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 21 Hotelledningen begärde polishjälp men Skövdepolisen svarade att de inte ville ingripa i en facklig fråga. Strejkande städerskor utan för konferenshotellet Billinge Hus i Skövde december 1974. Foto: ej angivet, Folket i bild/Kulturfronts arkiv. och SAF med motiveringen att nedsmutsningen gått så långt Strejkens spridning – Billingehus i Skövde att det skulle bli nödvändigt för yrkesinspektionen att när som Den 11 december gick tolv ASAB-städerskor vid konferensho - helst stänga en del lokaler. Efter tio dagars strejk tvingades tellet Billingehus i Skövde ut i strejk i solidaritet med Malmfäl - LKAB stänga toaletter, matsalar vid de olika gruvorna och ris - tens städerskor och krav på 16 kronor i timmen. Den lokala ken för ett produktionsstopp närmades. Massmedia hade stora facklubben upplöstes omedelbart och dagen efter blev de fack - rubriker och bilder på smutshögar och ostädade utrymmen i liga ledamöterna Britt-Mari Johansson och Ragnhild Andersson gruvområdet. avskedade. ASAB-chefen anförde att de låg bakom strejken. ASAB:s försökte få in strejkbrytare att städa. Under Lucia - Den första tiden barrikaderade städerskorna sig framför natten fick städerskorna larm från gruvarbetarna i Leveä - linneförrådet och städskrubbarna för att förhindra att städ - niemi-gruvan i Svappavaara att ASAB var på väg dit med ett ningen genomfördes av ASAB:s blixtinkallade städledare. antal arbetsledare som under natten skulle städa manskapshu - Hotelledningen begärde polishjälp men Skövdepolisen sva - set. Städerskor från Kiruna och Malmberget körde dit mitt i rade att de inte ville ingripa i en facklig fråga. Till slut lyck - natten och blockerade den stora infarten för att förhindra dem ades ASAB bryta kvinnornas strejkvakt genom att lura dem till att komma in. Ett antal gruvarbetare stöttade också innanför utlovade förhandlingar i fackföreningens lokal. Väl där visade stängslet. Resultatet blev att ASAB i bil med strejkbrytare fick det sig att facket lånat ut lokalen till ASAB. Under tiden hade vända. ASAB placerat batongbeväpnade vakter utanför hotellet. 7 Stä - Dagen efter blev dock utrymmena städade av ASAB under derskorna fortsatte då att stå utanför hotellentrén med plakat ledning av LKAB:s platschef i Kiruna. Yrkesinspektionen med texter som »Vägra ta in på hotellet så länge strejkbryteri kunde med lagens hjälp förhindra driftstopp i gruvan. Under pågår». Under julhelgen blev ytterligare åtta städerskor avske - tiden demonstrerade städerskorna genom Kiruna med plakat dade men en dryg vecka senare erbjöds de tillbaka sina arbe - med texter som: »Vi kämpar till sista trasan, Städerskor är ten. Städerskorna svarade att de inte går tillbaks förrän samt - också människor». Utanför ASAB:s kontor sjöng de sin speci - liga återanställs. ella kampsång, en travestering av Internationalen: Uppgörelsen i Malmfälten Upp kvinnor ni som skurar, städar – oss träldomsbojor lagts I Malmfälten kom strejken in i ett avgörande skede veckan före uppå. Nu vågar vi oss börja strejka för att bättre löner få. julledigheten. Den 16 december skulle Kirunagruvan inspek - Störta kvinnolönen uti gruset… Upp till kamp emot ASAB teras av hälsovårdsinspektör och två skyddsombud. De skulle där lönestriden det är… 6 då avgöra om matsalen och hälsohuset med läkare- och tand - En av kvinnorna i strejkkommittén läste upp sympatitelegram läkaremottagning skulle stängas. Det skulle betyda stängning som kommit från hela landet. av hela gruvan. Samma dag lyckades ASAB-chefen Winje med

22 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Sympatistrejk för Skövdestäderskorna på Arlanda. »Vi börjar inte jobba fören samtliga flickor där återanställs av ASAB», februari 1975. Foto: Hans Bovin, Folket i bild/Kulturfronts arkiv tre städledare ta sig förbi strejkvaktarna och fick hälsohuset förhandlingar. Massmedia visade bilder av glada städerskor städat. När de kom ut hejdades de av uppretade städerskor från Kiruna som hissade varandra i luften. Strejkkommittéen som bildade en kedja runt bilarna. I drygt en timme satt de i Malmberget var inte lika entusiastiska. instängda och de ilskna städerskorna skrek i korus »Strejkbry - tare och skurkar». Städerskorna gav sig inte ens när polis kom »Återanställ Skövdestäderskorna» till platsen för att skingra dem: Efter helgerna var Ragnhild Andersson, Britt-Marie Johans - son och Annikki Ranikko från Skövde inbjudna till ett stormöte Vi släpper dem inte förrän vi hunnit ordna strejkvakter vid arrangerat av städerskorna i Malmberget. Frågan gällde nu hur matsalen i Luossavaara. De är på väg dit för att städa, skrek man skulle agera för att få ASAB att återanställa samtliga Sköv - de uppretade städerskorna till polismännen. 8 destäderskor. Mötet beslöt om en sympatistrejk med början De lyckades bilda strejkvakt och hindra städningen av den den 14 januari och ett telegram skickades till ASAB med krav stora matsalen för 1 600 man. De visste att Hälsovårdsnämn - på allas återanställning. Skövdestäderskorna åkte därefter till den troligtvis skulle tvingas stänga den mitt i veckan, vilket Svappavaara och Kiruna för att få stöd. Här ville man dock skulle underlätta för en uppgörelse före julhelgen. Om ASAB avvakta utvecklingen man gick ut i strejk på nytt. Skrämd inför skulle klara den så kallade skyddsstädningen hotade strejken en ny strejk skickade ASAB ett expressbrev natten till den 14 mer eller mindre att rinna ut i sanden. januari till de 50 städerskorna i Malmberget att förhandlingar Efter 22 dagars strejk i Kiruna backade ASAB. Den 18 om de två avskedade städerskorna i Skövde återupptagits. Där - december 1974 gav de besked om löneförhöjning på fem till med var hotet om en ny strejk i Malmfälten avstyrt. Istället gick sex kronor i timmen och en garanterad minimitid på minst 80 ASAB-anställda städerskor på Arlanda ut i en sympatistrejk fyra timmar per dag. Avgörandet kom sedan LKAB gripit in i den 16 januari med hotet: »Vi börjar inte jobba förrän samt - konflikten och ställt sig som garant för de extra kostnaderna liga flickor där återanställs av ASAB.» 10 Strejken avblåstes några som städerskornas nya löner skulle innebära för ASAB. De dagar senare efter löfte om att förhandlingar om Skövde- vågade inte riskera en långvarig strejk som skulle få svåra följ - städerskorna skulle återupptas och att ASAB inte skulle vidta der för produktionen. 9 Städerskorna hade till slut tvingat fram några rättsliga åtgärder mot de strejkande på Arlanda. eftergifter från kapitalets sida. Samtidigt gick cirka 130 städerskor (av cirka 200 ASAB- Däremot tog ASAB inte tillbaka stämningen till AD för de anställda) i Umeå ut i sympatistrejk och krävde fem kronor 107 städerskorna. Denna fråga innebar en splittring mellan mer i timlön. En strejkkommitté tillsattes. Med lärdom från strejkkommittéerna. Istället för gemensamma överläggningar Skövdestrejken och med rädsla för repressalier från ASAB val - hade strejkkommittén i Kiruna gått steget före och accepterat des ingen ordförande, »de kan utpeka den som pratar för budet. Man sa att frågan skulle drivas vidare under kommande mycket som strejkledare». 11 I Umeå blev studenterna det stöd

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 23 som gruvarbetarna var i Malmfälten. Bland annat blockerade den som fackliga, parti och kvinnopolitiska organisationer från 500 studenter dörren till deras matsal för att hindra strejkbry - olika delar i landet skickade. Enskilda personer skrev brev och tare att komma in. De strejkande var utspridda på Volvo- telegram. Umeåverken, Universitetet, Tempo och hotell vilket försvå - Initiativ till det första solidaritetsmötet kom från Svenska rade en sammanhållning. ASAB försökte övertala en och en Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborg. Det blev att återgå till arbetet samtidigt som de påstod att andra börjat »ett möte som nästan sprängde väggarna i Folkets Hus, folk arbeta. Pressen blev för stor och flera avbröt strejken efter - satt på golvet, många kom inte in i lokalen som har 700 plat - hand. Umeåstäderskorna fick igenom en löneförhöjning men ser». Sara Lidman höll ett »lidelsefullt» tal där hon bland ett antal fortsatte strejka i solidaritet med Skövdestäderskorna. annat sa »Yrkesstoltheten, när den tas ifrån den som vill sköta sitt jobb, vad har man kvar då?» 14 Stödkommittéer bildades Kvinnosolidariteten får en ny vändning. och solidaritetsmöten hölls på en mängd orter i landet. Vid Stärkt av Arlanda och Umeåstäderskornas sympatistrejk beslöt dessa var städerskorna från Malmberget, Skövde och Umeå Doris Björkman, Ruth Eriksson och Ann-Christin Isaksson huvudtalare. från Malmberget åter gå ut i strejk den 3 februari. Arbetsdomstolen den 3 april – domen den 21 maj För oss – eller för ASAB – kan det inte bli fråga om någon Den 3 april inleddes slutuppgörelsen mellan städerskorna arbetsfred förrän samtliga Skövdestäderskorna får gå till - i Skövde och deras arbetsgivare ASAB. Tusen personer baka till arbetet. 12 demonstrerade på kvällen i Stockholm under parollerna ASAB: s förhandlingar med Skövdestäderskorna i slutet av »Wallenbergs profit bygger på kvinnoslit», »Återanställ stä - januari hade inte nått en lösning. En LO- respektive SAF- derskorna» och »Kamp mot klasslagstiftning och svartlistning, jurist kom fram till en uppgörelse som innebar att de sju avske - ned med arbetsdomstolen». Längst fram gick städerskorna. dade städerskorna skulle få tillbaka sina arbeten och att den Samtidigt hölls appellmöten över hela landet för Skövdestä - rättsliga prövningen av de två första avskedanden skulle fort - derskorna och mot §32 . sätta. Skövdestäderskorna vägrade acceptera budet och sa: I AD framkom att ASAB redan på strejkens andra dag fått avskedsblanketter från SAF. DN skrev att SAF var kanske ute Vi står på oss…Vi sviker inte varandra. Har vi kämpat i efter att statuera exempel för att få slut på städerskestrejkerna snart två månader så kan vi kämpa vidar e.. . Vi har hela Sve - och valde då att slå till på den minsta och ofarligaste arbets - rige bakom oss. 13 platsen. 15 Britt-Marie Johansson och Ragnhild Andersson Förhandlingar i AD sköts på framtiden på parternas begäran. krävde upprättelse för att de fått sparken utan att arbetsgiva - Städerskornas upplevelse att de hade ett omfattade stöd ren haft något giltigt skäl till det. visades inte minst med den mängd av pengar och stöduttalan - Den 21 maj kom domen som slog fast att Johansson och

»Vi står på oss… Vi sviker inte varandra. Vi har kämpat i snart 2 månader så vi kan kämpa vidare… Vi har hela Sverige bakom oss». Foto: ej angivet, Folket i bild/Kulturfronts arkiv

24 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Andersson inte var några strejkledare och att det var fel av ASAB att avskeda dem. De fick tillbaka arbetet och ASAB tvingades betala både skadestånd och uteblivna löner. Däre - mot ansåg AD att de andra städerskorna brutit mot avtalet och att ASAB därför hade rätt att avskeda dem. De dömdes till ett skadestånd på 200 kronor vardera samt 830 kronor vardera i rättegångskostnaderna till bolaget. Dagen efter meddelade dock ASAB via Rapport att samtliga avskedade städerskor erbjöds återanställning. Opinionen för städerskorna hade bli - vit så omfattande att ASAB troligtvis inte såg någon annan möjlighet. Själva domen betydde emellertid att arbetsgivaren kunde avskeda arbetare när de anser det lämpligt vid en vild strejk. Ragnhild kommenterade domen i en nyårskrönika i TV: Vi vann ingenting i arbetsdomstolen, men däremot vann vi något som är mycket väsentligt, en medvetenhet och en solidaritet som är fantastisk. Folke Schmidt, professor i juridik, undrade i ett inlägg i DN vad hon menade och tolkade att hon syftade på att »arbets - domstolen, manssamhällets organ, inte förstod att strejken rörde kvinnornas solidaritet». Alltså Malmbergsstäderskorna som började med att sympatistrejka för Borlängstäderskorna vilket resulterade i att städerskor runt om i Sverige skakade om grundvalarna i samhället för en period. Och som Schmidt säger vidare, de visade »mod att stå emot samhällets tryck och fackets övertalningar samtidigt som de riskerade förlust av arbete, skadestånd och dryga rättegångskostnader». 16

Slutord Städerskestrejken är ett exempel på en unik kvinnosolidaritet Jessika Grahm och Klas Johansson intervjuade strejkande men där stödet och solidariteten från de manliga arbetargrup - städerskor i Malmfälten och Skövde under tiden januari –maj perna också spelade en stor roll för strejkens utveckling. Strej - 1975. Boken gavs ut på förlaget Barrikaden. ken belyser vidare vad som händer när kvinnor kommer sam - man som ett starkt kollektiv. Vid tiden för strejken hade kvin - born uttrycker det. 18 Den senare avser LO:s solidariska löne - norörelsen fått ett stort genomslag runt om i landet, vars idé politik. En politik som innebär att en del arbetargrupper ska var just nödvändigheten att organisera starka kvinnokollektiv hålla igen sina krav till förmån för andra lågavlönade. Men där för att kunna bekämpa köns- och klassorättvisorna i samhället. den solidariska lönepolitiken snarare uttrycker en solidaritet Medan kvinnorörelsen främst rekryterade kvinnor från mel - med arbetsköparna menar författarna vidare. En erfarenhet lanskiktsyrken, kom städerskorna inspirera och bana vägen för som en av städerskorna beskriver träffande: andra lågavlönade kvinnors kamp för sina villkor. De visade genom sin självständiga organisering med strejkkommittéer I förbundstoppen sitter bara en massa karlar som aldrig och stormöten att en annan facklig strategi var möjlig. Regel - tagit i en hink eller skurborste. Hur ska de kunna företräda bundna möten innebar ett större engagemang och involvering våra intressen. som i sig betydde ett ökat självförtroende. Faktorer som var avgörande för att skapa den enighet som var nödvändig för att Deras ombudsmän betraktade inte städerskorna som jämlika stå emot splittringsförsöken från ASAB och Fastighets. kamrater utan snarare präglades deras bemötande av en tradi - Jag menar att kvinnosolidariteten var en sådan självklarhet tionell kvinnosyn som hade sitt ursprung i synen på kvinnor hos städerskekollektiven på de olika orterna och att det också som ett problem för den fackliga organisationen. 19 fanns en medveten strategi att försöka hålla ihop svenska Städerskestrejken handlade om kvinnans rätt till ekonomisk respektive finska städerskor. I kampen skapades således en självständighet, ett av samtida kvinnorörelsens främsta krav. medvetenhet om att klass, kön och etnicitet inte kan separeras Som en av städerskorna sa inför ett solidaritetsmöte: från varandra. 17 Städerskekollektivens strategi på de olika orterna kan sam - Det är viktigt att vi kvinnor också får en lön. Vi ska inte manfattas som en »solidaritet i kamp» istället för en »solida - be våra män om vartenda öre utan kunna försörja oss ritet i återhållsamhet» som Sven E Olsson och Göran Ther - själva. 20

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 25 Den ideologiska föreställningen om mannen som huvudför - Texten från en av de första kvinnosångerna – »Vi måste höja sörjare och kvinnors arbete som något tillfälligt eller som ett våra röster för att höras» – som blev drivkraften för tusentals bidrag till försörjningen fanns hos ASAB och Fastighets, trots kvinnor att börja agera, hade fått genomslag även hos städers - flera decenniers kamp hos kvinor inom arbetarrörelsen att korna. deras arbetskrafts värde ska vara lika med männens. 21 ASAB Städerskestrejken ger också en mer komplex bild av arbe - kunde göra stora vinster på städerskornas arbete så länge tarrörelsens stöd för kvinnliga arbetares rättigheter. Här gick de förblev tysta och splittrade. Men i kampen bröt de upp - de manliga arbetarnas klassintressen före deras könsintresse. 24 fattningar vad kvinnor kan och inte kan. Inez Arnesson be- När hygienutrymmen och matsalarna var överhopade av rättar: smuts agerade gruvarbetarna, både enskilda och deras fack - förbund, solidariskt vilket underlättade för städerskorna att …statusen för oss var att vi var lite halvtokiga, halvdumma fortsätta strejka tills de fått igenom sina krav. Det var också ett kärringar som inte var att räkna med…att vi stod på oss det »manligt» fackförbund, Hamnarbetarförbundet, som tog ini - hade de nog inte räknat med. 22 tiativ till det första solidaritetsmöte. För städerskorna var deras strejk lika mycket en klasskamp Strejken betydde ett uppvaknande om hur lågavlönade kvin - som kvinnokamp. Kvinnorna stred mot både kapitalets exploa - nor behandlades i dåtida Sverige. En grupp kvinnliga arbetare, tering av deras arbetskraft som mot patriarkala föreställningar som stod längst ner på arbetsmarknadens hierarki, reste sig om kvinnors sekundära ställning i samhället. I den kollektiva modiga, starka och krävde att bli behandlade som människor. kampen utvecklades en kvinnocentrerad medvetenhet, 25 och De höjde sina röster och krävde ett erkännande av deras arbete en förändrad kvinnoroll där jag låter Rut Eriksson, från Malm - som städerskorna på Arlanda uttryckte det: fälten, avsluta:

När flygplanen landar står vi på flygmattan och väntar med Nu behöver man inte skämmas för att man är städerska… våra trasor och hinkar. Men vi syns inte. Vi är som osynliga Under strejken insåg vi att vårt arbete är betydelsefullt. för passagerarna och besättningen. Vi ska finnas, men inte Man var inte så oviktig som man trott… När något är fel synas. Nu vill vi ropa högt så att folk fattar: Ni får inte kan vi rätta till det genom att slå näven i bordet. Vi känner trampa på oss! Vi vill ha ett människovärde. 23 att vi fått lite makt i alla fall. 26

NOTER – »KAN DE STREJKA I NORGE» 20 Arbetet 27 januari 1975. 1 Kvinnobulletinen nr 1 1975. 21 Se bl.a. min licentiatavhandling Arbetarkvinnors mobilisering 2 Aftonbladet , 22 april 1975. i arbetarrörelsens barndom. En studie av arbetarkvinnors strejkaktivi - 3 Artikeln är en redigerad version från ett kapitel in min av - teter och dess inflytande på den svenska arbetarrörelsen . Lunds Univer - handling Systerskap som politisk handling. Kvinnors organisering i sitet 1999. Sverige åren 1968 till 1982 , Lund 2007. 22 Filmen Skitigt, uppkäftigt och självklart av Brita Landoff från 4 Anita Göransson, »Om dom låser fabriken? Då låser vi upp», 2002. i: Suzanne Giese & författargruppen, Sida vid Sida, Kvinnokamp 23 Dagens Nyheter 19 januari 1975. på fabrik & kontor , Stockholm 1979. 24 Se bl.a. Ruth Milkman, »Gender and Trade Unionism in 5 Dagens Nyheter 25 januari 1975. Historical Perspective», i: Louise A. Tilly & Patricia Gurin (red), 6 Norrbottens-Kuriren 14 december 1974. Women, Politics and Change . New York 1990. 7 Göteborgs Tidningen 20 januari 1975. 25 Guida West & Rhoda Blumberg (red.), Women and Social 8 Aftonbladet 17 december 1974. Protest , Oxford 1990. 9 Aftonbladet 19 december 1974. 26 Dagens Nyheter 6 maj 1976 . 10 Arbetet 19 januari 1975. 11 Arbetet 21 januari 1975. EVA SCHMITZ 12 Norrbottens-Kuriren 4 februari 1975. är sociolog verksam vid Högskolan i Halmstad och har skrivit 13 Aftonbladet 28 januari 1975. en rad böcker om kvinnorörelsen. Hennes avhandling handlar om 14 Aftonbladet 26 januari 1975. kvinnors organisering mellan 1968 och 1982 . 15 Dagens Nyheter 6 april 1975. 16 Dagens Nyheter 16 mars 1976. 17 Myra Marx Ferree & Silke Roth, »Gender, class, and the interaction between social movements: A strike of West Berlin day care workers», Gender & Society nr 12 1998. 18 Sven E Olsson & Göran Therborn, »Stuvarstrejk Ådalen 70 »; i Zenit , nr 19 1970. 19 Berit Gonegai & Birgitta Thorsell, Kvinnorna och facket. En studie om facklig aktivitet bland kvinnor i Svenska Kommunalarbetar - förbundet , Göteborg 1985.

26 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Med betongen som argument Australiensiska byggnadsarbetare med samhällspolitisk agenda

Mellan 1971 och 1975 organiserade medlemmarna i New Federation, BLF, 30 000 medlemmar i hela landet. Bland dem South Wales-avdelningen av Byggnadsarbetarförbundet, fanns outbildad arbetskraft och vissa kategorier av utbildade strejker för att förhindra ekologiskt skadlig exploatering arbetare anställda på byggarbetsplatser: kranförare, riggare, och till stöd för andra radikala ändamål, som kvinnofrigö - byggnadsställningsarbetare, sprängare, hissförare och arme - relse, homosexuellas frigörelse och urbefolkningens rättig - rare. Dessa byggnadsarbetare brukar kallas »BLs». Bygg - heter. Med principdeklarationer om »fackets samhällsans - nadsindustrin hade en boom vid den tidpunkten och det hade var» blev detta förbund särskilt känt för sina »green bans» också förbundet. Mellan 1969 och 1971 ökade medlemsanta - som stoppade enorma byggprojekt. Förbundet förebådar let för BLF med 136 procent. 1973 hade NSWBLF 11 000 utvecklingen av »fackligt samhällsansvar» från 1990-talet. medlemmar och hade mer än fördubblat sitt medlemskap AV VERITY BURGMANN sedan sent 60 -tal och täckte därmed in en mycket stor andel av dem som arbetade inom industrin. Termen »social-movement unionism», som betyder ungefär Medlemmarna leddes av många hängivna ombudsmän som samhällsengagerat fack, myntades 1988 av Peter Waterma n1 var starkt påverkade av den nya vänstern med dess betoning men populariserades av Kim Moodys Workers in a lean World , på jämlikhet, deltagande demokrati och direkt aktion. Jack som behandlar uppkomsten av samhällsengagerad facklig Munday, Joe Owens och Bob Pringle var särskilt framstående verksamhet på 1990 -talet i Nord- och Sydamerika, Sydafrika ledare för förbundet. Mundey och Owens var medlemmar av och Sydkorea och de mer industrialiserade delarna av Tredje det radikala anti-stalinistiska australiensiska kommunistpar - världen. Moody argumenterar att denna mer klassmedvetna tiet, som hade kritiserat invasionen i Tjeckoslovakien 1968 ; fackliga verksamhet växte fram ur de nya materiella förhål - Pringle var medlem av vänsterfalangen av det australiensiska landen som de globaliserade bolagen medfört. Verksamheten Labour Party. karaktäriseras av militans, intern demokrati, en agenda för NSWBLF hade engagerat sig för »fackets samhällsan- radikal social och ekonomisk förändring, en beslutsamhet att svar»: Argumentet var att det var arbetarnas rätt att kräva att inkludera arbetarklassens olikheter för att övervinna dess frag - deras arbete inte användes på något skadligt sätt och att den mentisering och en förmåga att appellera bortom dess med - organiserade arbetarrörelsen skulle engagera sig i alla sorters lemskap genom att använda den fackliga kraften för att »leda sociala och politiska frågor. Organisationen blev känd på kampen för allt som påverkar det arbetande folket i deras sam - 1970 -talet för att den fullföljde denna princip genom att utlysa hällen och i landet ». 2 Andra studier, som Andrew Vanderbergs blockader, eller så kallade bans: att dra tillbaka arbetarna eller undersökning av tvisten 1995 vid Toßys »R» Us i Sverige har att vägra börja ett arbete. I enlighet med Moodys definitioner givit oss exempel på samhällsengagerad facklig verksamhet. 3 kan NSWBLF under denna period ses som en prototyp för Samhällsengagerad facklig verksamhet är enligt dessa tex - den samhällsengagerade fackliga verksamheten på 1990 -talet, ter ett fenomen som uppstår i slutet av nittonhundratalet. Det eftersom den utmärktes av samma framträdande drag: mili - är därför intressant att rikta uppmärksamheten mot ett viktigt tans, intern demokrati, en agenda för radikal, social och eko - exempel från den första halvan av 1970 -talet: det australien - nomisk förändring, en beslutsamhet att omfatta hela den siska byggnadsarbetarfackets avdelning i New South Wales. mångskiftande arbetarklassen för att övervinna fragmentise - Detta förbund registrerades först under New South Wales ring, en förmåga att appellera bortom medlemskapet genom Trade Union Act 1881 som Australian Builders’ Laborers’ att använda facklig makt för att leda samhällsbaserade strider. Federation, N.S.W. Branch. New South Wales, med Sydney Vart och ett av dessa kännetecken kommer att undersökas i tur som sin huvudstad, är den äldsta och mest folkrika av de sex och ordning för att berätta historien om detta fackförbund kolonier som bildade det australiensiska samväldet 1901 . Det som var före sin tid. har funnits inkonsekvenser i förbundets namn. Ibland var de »Labourers», andra gånger »Laborers»; ibland fanns det en 1. Militans apostrof efter »Builders» men inte på 1970 -talet när förbun - Detta förbund drev kontinuerliga, framgångsrika lönerörel - det tog bort apostrofen i protest mot en möjlig tolkning att ser från 1970 till 1974 , som resulterade i betydande reella arbetarna tillhörde »the Builders». löneökningar. Förbundet satte också obeveklig press på arbets - Under 1990 -talet slog man ihop Australian Builders givarna att ordna bästa möjliga arbetsförhållanden. Ett för - Labourers’ Federation med andra förbund för att bilda Con - bundscirkulär till organisatörer förespråkade att beslut om struction, Forestry, Mining and Energy Union, CFMEU. standard måste göras av de berörda arbetarna: »Låt inte för - Tidigt på 1970 -talet hade Australian Builders Labourers’ mannen bestämma för dig». Arbetare skulle vägra att arbeta i

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 27 extrem hetta eller i regn – och facket såg till att de fick full lön riskkapital med höga räntor. Emellertid var inte byggindust - ändå. 4 rins hantverkare, som också hade kommunistiska ledare, lika Mundey hävdade att bara en militant hållning kunde för - militant. Viktigare än själva boomen för att förklara bättra arbetarnas villkor. 5 När en Labourregering valdes i NSWBLF:s militanta hållning var det faktum att BLs främja - december 1972 , efter 32 år av konservativt styre, sade han att des mer av de tekniska förändringar som följde på boomen, än det var en risk att facket skulle bli »alltför samarbetsvilligt» hantverkarna. De nya konstruktionsmetoderna krävde stor - med den nya regeringen och betonade det fortsatta behovet skaliga rivningar och utgrävningar, utförda av BL:s, ökad av att arbetarna genomför direktaktioner för att kräva »en användning av prefabricerade byggelement som fraktades dit större andel av kakan och ökad social välfärd för arbetarna». 6 av BL:s, ökad användning av betong, som sköttes av BL:s och 1978 gjorde Mundey en bedömning av förbundets fram - ökad användning av kranskötare i höghuskonstruktioner. gångar. »Vi såg till att frågorna kom upp till arbetsgivarna. Vi Dessa faktorer ökade BL:s makt avsevärt vid produktionsplat - har förändrats som förbund.» 7 sen. Den fackliga ledaren Kevin Cook noterade: »chefen var Förbundet var redo att vid behov genomföra industriellt egentligen inte chef längre, vi visste det och han visste att vi sabotage. Under en lång strejk 1970 engagerade sig de vanliga visste. 12 medlemmarna i en spontan rivning av arbete utfört av strejkbrytare. Om en arbetsgivare vägrade att gå med på arbe - 2. Intern demokrati tarnas krav var det inte ovanligt att arbetarna avbröt en Enligt den radikala journalisten Pete Thomas var grunden för betonggjutning – eller hotade att göra det. En felaktig gjut - fackets militanta styrka »de vanliga medlemmarnas demokra - ning får katastrofala följder på ett bygge. En facklig ledare, tiska kontroll»: genom att de fackliga representanternas man - Tony O’Beirne beskrev hur snabbt taktiken spred sig tillsam - datperioder var begränsade och genom att de 11 000 med - mans med insikten om den makt detta gav till BL:s: »att lemmarna regelbundet utövade sin makt och sitt initiativ i avbryta betonggjutningar... sade vi ’det är det mest fascine - arbetsplatskommittéer och protestmöten. 13 rande som någonsin hänt’». 8 NSWBLF-ledarna var ovanliga i sin vilja att öka den inre En annan taktik var att förstöra utrustning. När till exem - fackliga demokratin och minska skillnaden mellan ledare och pel ett företag i centrala Sydney började gräva på en byggar - ledda, genom att överföra makt från sig själva till de fackliga betsplats där det varken fanns toaletter eller tvättställ för arbe - medlemmar som valt dem. Förbundets organisationsprinciper tarna, slungade arbetarna en kompressor ner i det djupa hål förebådade den fackliga sociala rörelsen på 1990 -talet i sin som grävts i marken. När arbetarna anlände nästa dag hittade betoning på intern demokrati och medlemsengagemang. de tre fullt utrustade byggbaracker, tre toaletter och en hel rad Munday skrev i den fackliga tidningen: »Ledarskapet syftar med tvättställ. 9 till medlemmarnas ’fullständiga engagemang’ i beslutsfattan - Ett välkänt talesätt inom NSWBLF löd: »Ät aldrig för - det. Vi är emot ’topp’-beslut som tas utan medlemmarnas mannens lunch, såvida du inte ockuperar arbetsplatsen och hörande.» 14 NSWBLF:s policy uppmuntrade särskilt med - hittar den på hans skrivbord.» NSWBLF utvecklade viktiga lemmarna att ta initiativ i arbetskonflikter. 15 Tom Hogan, så strategier för att inskränka företagsledningens rättigheter. 10 kallad city organiser, drog sig till minnes att »en arbetsned - I en nationell TV-debatt med ledaren för Upper Clyde Shi - läggelse genomfördes och man kunde upptäcka ett par tim - pyards, Jimmy Reid, betonade Munday den 20 maj 1975 att mar senare att den upphört. En gång var jag på sju arbetsned - de flesta »work-ins», alltså arbetsplatsockupationer, var pro - läggelser på samma dag. Det togs en otrolig mängd initiativ tester mot nedskärningar, medan NSWBLF:s work-ins ofta av männen på arbetsplatserna». 16 var offensiva, med arbetare som krävde att få bättre kontroll Till skillnad från de flesta andra fackliga organisationer fick över sina arbetsplatser. Till exempel trappades en 35 -timmars NSWBLF:s funktionärer samma lön som sina medlemmar, kampanj vid operahuset i Sydney upp och kulminerade i att även under strejkperioder. De flesta funktionärerna hade arbe - arbetarna inte gav ledningen tillträde till byggarbetsplatsen tat länge inom industrin. Organisationens policy var att alla och de fortsatte i stället att arbeta under egen ledning från den anställda, även ombudsmän och redaktörer för publikatio - 8 april till den 15 maj 1972 . Två av organisatörerna, John Wal - nerna, måste komma från verkstadsgolvet. Den inre kretsen lace och Joe Owens skrev en informell redogörelse om erfa - av valda funktionärer kompletterades med tillfälliga organisa - renheterna. De drar sig till minnes dag två då man »fullstän - törer för speciella områden under en begränsad tid; dessa till - digt struntade i» företagets förmän och arbetarna sade till dem fälliga anställningar måste godkännas vid branschmöten. 17 att »de inte behövs där och kunde gå och sätta sig på konto - Den mest anmärkningsvärda innovationen var de tidsbe - ret, åka hem eller slänga sig i hamnen, bara de höll sig ur gränsade anställningstiderna: man höll fast vid att funktionä - vägen». De hävdar att det sätt som 35 -dagarsveckan vanns och rerna måste återvända till sina jobb som byggnadsarbetare det sätt den har fungerat på »väsentligt ökade den verkliga efter högst sex år. Munday förklarade: »Drivkraften som fick kontrollen över produktionen för arbetarna. I slutänden hade mig att föreslå tidsbegränsningen var min egen erfarenhet av arbetarna nästan all makt över arbetsprocessen.» 11 en modern samtida facklig verksamhet och behovet av en NSWBLF:s militanta hållning underlättades av enastående inbyggd garanti för begränsad makt och inbyggd förnyelse. 18 goda villkoren för byggindustrin. Byggherrarna behövde Munday föreslog i en nationell TV-sändning i september 1971 snabba färdigställanden av spekulativa projekt, finansierade av att en sådan regel skulle vara bra för hela den fackliga rörel -

28 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Jack Munday (längst fram i kavaj) i The Rocks, ett av Sydneys arbetarkvarter med hus där de första brittiska bosättarna bodde. NSWBLF hade lagt en så kallad green ban på området som skulle rivas.

sen. 19 Han tillämpade själv principen, i efterhand, så när hans ledde till sist till att regeringen köpte husen från byggbolaget sex år var slut återgick han till sitt jobb som grovarbetare i bör - och säkrade området för aboriginerna i mars 1973 , som ett jan av 1974 .20 bostadsprojekt under kontroll av aboriginer. Redfern Abori - ginal Community Housing projektet med 65 hus sköttes av en 3. En radikal agenda för social vald samarbetskommitté som stolt deklarerade att de var de och ekonomisk förändring första som framgångsrikt lyckats kräva landrättigheter i Moody noterar att en social facklig rörelse »använder de star - Australien. 25 kaste av samhällets förtryckta och exploaterade, vanligtvis I juni 1973 utlyste facket ett »pink ban» vid byggandet av organiserade arbetare, för att mobilisera dem som inte har Macquarieuniversitetet. Jimmy Fisher, skattmästare i univer - samma förmåga att upprätthålla en självmobilisering». 21 sitetets Gay Liberation klubb hade bott på ett av universitets Pringle uttryckte också NSWBLF:s synpunkt på liknande sätt: colleges tills dess föreståndare upptäckte Fishers roll som gay - »De starka måste stödja de svaga i frågor som angår alla.» 22 aktivist. Föreståndaren krävde att Fisher skulle lämna college, Munday framhöll att NSWBLF »känner starkt för facket och såvida han inte såg till att hans »perversion» botades. Fisher hela arbetarrörelsen och för att engagera dem djupare i alla vägrade och blev utestängd. Studenterna vid Macquarieuni - politiska moraliska och sociala frågor som påverkar vanligt versitetet tog kontakt med NSWBLF som rekommenderade folk.» 23 Owens ansåg att arbetare skulle utmana exploatering blockad av arbetsplatsen, vilket antogs enigt av de byggnads - »inte bara på arbetsplatsen utan överallt». 24 arbetare som arbetade på campusområdet. »Universitet är Förbundet var starkt engagerat i urinvånarnas, aboriginer - ställen där folk ska studera – de ska inte diskriminera indivi - nas, rättigheter. Fackföreningsmedlemmar häng-de till exem - der» förklarade Munday för pressen. »Blockaden gäller till pel banderoller under demonstrationer för urinvånarnas rät - universitetsledningen tillåter homosexuella att studera där tigheter från lyftkranarnas armar, runt om i city i juli 1972 . De som alla andra.» Blockaden stoppade byggnaden av en före - donerade ofta till aborigina ändamål. Aborogin-aktivisten Lyn läsningssal, utbyggnaden av idrottshallen, en underhållsdepå Thompson skrev till förbundet den 16 augusti att »med det och ett vetenskapligt laboratorium. Universitetskanslern gav moraliska och finansiella stödet från byggfacket kommer vi order om att Fisher skulle återinsättas och blockaden hävdes. 26 snart att ha löst många av våra problem». Framförallt utfär - Pringle förklarade senare för reportrar från gayrörelsen: »Som dade förbundet en »black ban», det vill säga arbetsförbud för organisation anser vi att det under alla omständigheter är för - medlemmar, vid rivningen av hus där det bodde aboriginer i mätet av samhället att agera moraldomare för en individs sexu - närförorten Redfern. En storbyggmästare hade köpt de flesta ella läggning.» 27 Förbundet stödde en motion till dess fede - husen för att lyxrenovera dem och vräka aboriginerna. Denna rala konferens 1973 : »Konferensen uppmanar alla delar av blockad var till god hjälp för motståndet mot byggherren och regeringen att förändra den nuvarande lagstiftningen och til -

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 29 NSWBLF samarbetade med National Trust och lade green bans på områden för att av sociala eller miljömässiga skäl förhindra rivning eller nybyggen. Bilden visar en demonstration från början av 1970-talet. lerkänna homosexuella samma rätt till privatliv som hetero - 29 juni. Eftersom man på universitetet var angelägna att få sexuella och att de fortsättningsvis inte ska underkastas laglig vissa byggnader färdigställda löstes tvisten och blockaden häv - kontroll.» Också 1973 lade de fram en motion till Labour des. 31 Kursen startade 1974 och var en av de första av sitt slag Party State Conference där de krävde legalisering av homo - i världen. sexuella relationer och ett slut på diskrimineringen. 28 Den nationella konferensen för homosexuella i augusti 1975 4. Att omfatta hela den mångskiftande nämnde »det direkta materiella stödet till NSW Gay Lib. som arbetarklassen för att övervinna dess givits av det progressiva ledarskapet och medlemmarna i BL:s» fragmentisering som ett exempel på varför homosexuella kvinnor och män Samhällsengagerad facklig verksamhet erkänner, enligt skulle stödja fackförbund som arbetade för samhällsföränd - Moody, behovet att motarbeta det sätt på vilket kapitalismen ring. 29 fragmentiserar arbetarna efter nationalitet, ras, etnicitet, kön, Förbundet visade sitt stöd för kvinnornas frigörelse på sexualitet och handikapp och använder sig av fördomar för att många sätt, som att demonstrera på kvinnodagen och att öka sin profit. 32 I november 1971 noterade NSWBLF i en donera pengar till annonser för rätt till abort. Dess mest spek - motion till BLF:s federala konferens att några fackliga före - takulära stödaktion ägde rum i juni 1973 när ämneskommittén trädare under den gångna perioden av arbetslöshet hade [Professorial Board ] vid Sydneys universitet inlade veto mot »lurats in i att stödja högerpolitik för att hjälpa kapitalismen i en föreslagen kurs i kvinnovetenskapliga studier vid filosofiska dess självförvållade kris, genom att inskränka kvinnors rätt att fakulteten. Munday bedömde beslutet som »sexistiskt» och arbeta, särskilt gifta kvinnor, genom jobbdelning med lägre efter att ha kontaktats av oroade studenter bannlyste han allt lön och främjandet av invandrarfientliga och rasistiska attity - fortsatt byggarbete på universitetet, inklusive en byggnad för der mot andra arbetare.» 33 den medicinska fakulteten och ett teaterkomplex. Munday för - Förbundet ökade andelen arbetare från icke-engelsktalande klarade att förbundet hade ett socialt samvete – och ansåg att bakgrund genom att anlita tolkar vid möten, översätta fack - universitetet borde visa sitt: liga publikationer till olika språk och genom att uppmuntra nya invandrare att ställa upp i val av funktionärer och som I dessa dagar av social upplysning och reform borde arbete fackliga representanter. På liknande sätt stödde NSWBLF de mot diskriminering börja vid universiteten. Nu ser vi att medlemmar som var aboriginier. En av förbundets ledare, diskriminering främjas vid universiteten. Blockaden kom - Kevin Cook var en respekterad ledare inom den lokala svarta mer att gälla alla byggnadsarbeten till dess att besluten har rörelsen, vilket underlättade för förbundet att etablera icke- ändrats. 30 rasistiska strukturer, uppmuntra anti-rasistiska attityder bland medlemmarna och upprätthålla meningsfulla relationer med Munday bekräftade blockaden inför ett möte med 2500 stu - Sydneys svarta befolkning. denter som strejkade till stöd för den föreslagna kursen den En ovanlig åtgärd var att NSWBLF stödde kvinnornas rätt

30 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 att arbeta inom byggnadsindustrin som byggnadsarbetare på och »bli mer aktiva i motståndet mot miljöförstöring och lika villkor som männen. Som föregångare för socialt engage - plundringen av naturresurser.» 37 Mundey betonade folk från rad facklig verksamhet försökte de, inifrån den manliga bas - arbetarklassen hade ett särskilt intresse i miljöskydd eftersom tion som den australiensiska byggindustrin utgjorde, över - de led mest av miljöförstöring. I februari 1973 myntade han vinna en könsbaserad fragmentering av arbetarklassen. I slu - begreppet »green bans» för att skilja dem från traditionella tet av 1971 hade BLF nio kvinnliga medlemmar. Under 1972 »black bans». Han hävdade att termen grön uttryckte för - hölls flera strejker för att förmå förmännen att acceptera bundets vilja att bevara öppna ytor och värdefulla byggnader kvinnliga arbetare. Frågan om kvinnors rättigheter blev nära och säkerställa att människor i alla samhällen hade en talan i förknippad med frågan om kontroll över arbetet; och detta var det som påverkade deras liv. Som den första aktionen i värl - ett återkommande tema. Genom strejker och protestaktioner den av detta slag fick blockaderna och den »gröna» termino - till stöd för kvinnornas rätt att arbeta som byggnadsarbetare login förgreningar internationellt. Petra Kellys val av parti - konfronterades arbetsgivarnas könsdiskriminering och gav namnet Die Grünen motiverades av hennes erfarenhet av yttryck för en genuint jämställd atmosfär som skapats inom dessa blockader när hon besökte Australien i mitten av 1970 - unionen. Många av incidenterna fick uppmärksamhet i pres - talet och blev inspirerad av sättet de sammanförde de boende, sen, så det blev vida känt att byggjobb var en ny möjlighet för miljöaktivister och facket. 38 kvinnor som inte ville »vara instängda på ett kontor» som De gröna blockaderna var huvudsakligen av tre slag: för att många kvinnliga BL uttryckte det – och som gav bättre lön än skydda öppna områden från olika former av exploatering, att vad andra kvinnor fick för kroppsarbete. 34 skydda befintliga hus från rivning för att ge väg åt trafikleder 1974 hade förbundet 80 kvinnliga medlemmar och upp - eller höghus och för att hindra att byggnader med historisk, muntrade aktivt kvinnorna att ställa upp för fackliga förtro - arkitektonisk eller kulturell betydelse ersattes med kontors - endeuppdrag. Ett policydokument från medlemskommittén komplex eller shoppingcentra. vid valen 1973 krävde »inte bara kvinnors rätt att arbeta som Miljö, kulturarv och samhällsfrågor var sammanflätade, byggarbetare utan också ett maximalt stöd för kvinnornas som när gentrifieringen av Sydneys närförorter innebar att kamp för full social och politisk frigörelse i vårt samhälle.» Vid exploatörer hotade låginkomsttagare med evakuering, ange - 1973 års federala konferens för BLF uppmanade NSWBLF lägna om att utveckla mer lönande marknader. The Rocks var varje delstat att »omedelbart agera för kvinnornas rätt att till exempel både ett arbetarklassområde och den plats där de arbeta inom industrin». År 1974 inkluderade agendan både rätt till ledighet vid abort och föräldraledighet, för såväl pap - NOTER – MED BETONGEN SOM ARGUMENT por som mammor. 1974 försökte avdelningen också uppnå ett 1 Peter Waterman, »Social Movement Unionism: A New beslut i arbetsdomstolen »att kvinnors rätt till arbete inom Model for a New World Order», Review 16, 3, 1993, s. 245-78 . byggindustrin ska erkännas utan diskriminering.» Ett num - 2 Kim Moody, Workers in a Lean World: Unions in the Interna - mer av On Site 1974 som utgavs av BL noterade: »Byggarbe - tional Economy , London och New York 1997, s. 269, 271. tarfacket har tagit principiell ställning till frågan om kvinnor 3 Andrew Vandenberg, »Social-Movement Unionism in Theory and in Sweden», Social Movement Studies 5, 2, september inom byggindustrin. Bittra strider har utkämpats av medlem - 2006, s. 182-184. marna för att få in kvinnor på byggarbetsplatserna och de är ett 4 Meredith Burgmann och Verity Burgmann, Green Bans, Red föredöme för alla.» 35 Union: Environmental Activism and the New South Wales Builders Labourers’ Federation , Sydney 1998, s. 81-90, 106-108. 5. Att få uppmärksamhet för samhällskampen 5 Jack Mundey, »Towards new union militancy», Australian Left Review 26 , augusti-september 1970, s. 3, 4-5. Moody beskriver hur samhällsengagerad facklig verksamhet 6 I Sydney Morning Herald, 11 december 1972. stärker klassmedvetandet genom att öka arbetarklassens makt. 7 Jack Mundey, intervju med Meredith Burgmann, 30 mars Den samhällsengagerade fackliga verksamheten kan förmå 1978. stora grupper till radikala aktioner, något som underlättas av 8 Tony O’Beirne, intervju med Meredith Burgmann, 2 mars 1978. dess »klassvision och innehåll». 36 9 Tom Hogan, intervju med Meredith Burgmann, 28 oktober Unionens »green ban » från 1971 till 1975 demonstrerar 1977. tydligt fackets förmåga att få stöd långt utanför medlemskret - 10 PeteThomas, Taming the Concrete Jungle: The Builders La - sen för att leda en samhällskamp. På grund av fackets sociala borers’ Story , Sydney 1973, s. 133 . Jack Mundey, »Job Activity the ansvarstagande vägrade NSWBLF- medlemmar att arbeta på Key», Builders Labourer , december 1968, s. 7. 11 John Wallace and Joe Owens, Workers Call the Tune at byggen som var olämpliga miljömässigt eller socialt. Block - Opera House , Sydney 1973, s. 6, 18. ader utfärdades på begäran av lokala aktionsgrupper eller 12 Kevin Cook, Interview with Meredith Burgmann, 1 de - National Trust (motsvarande Riksantikvarieämbetet); en vik - cember 1976. tig social rörelse utvecklades för att stödja dessa blockader, 13 Newcastle Morning Herald , 6 september 1973. som räddade Sydney från mycket av den förstörelse som 14 Jack Mundey, »Our strike proves they fear workers’ action most», Builders Labourer , juli 1970, s. 3. annars skulle ha åstadkommits av byggherrarna. 15 Jack Mundey, »Job Activity the Key», Builders Labourer , Owens argumenterar att facket hade möjlighet att hålla till - december 1968, s. 7. baka bolagen och förmå regeringen att ompröva dåraktiga 16 Hogan Interview. beslut och därför måste ägna sig åt »viktiga samhällsfrågor»

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 31 första bofasta britterna slog sig ner. Trots dess historiska bety - blockadernas popularitet tvingades regeringen möta utma - delse var det bara genom en grön blockad som man förhind - ningen från facket. På både federal och delstatlig nivå initie - rade att de äldsta husen i landet ersattes med höghuskvarter rade eller förbättrade regeringarna lagstiftningen för att säker - med kontor och lyxlägenheter. ställa en planering och utveckling som var mer lyhörd för sam - Vid andra tillfällen var fackets gröna blockader kopplade hällskrav och mer miljömässigt ansvarsfull. 40 till skyddet av arbetarbostäder och fackets motstånd mot motorvägsbyggen, som skulle ta resurser från allmänna kom - *** munikationer. Forskningen om samhällsengagerad facklig verksamhet be- 1975 hade mer än 40 gröna blockader hejdat byggnadsar - lyser arbetarrörelsens förmåga att åstadkomma samhällsför - beten för fem miljarder dollar, räknat i priser vid 1970 -talets ändringar just på grund av sin maktställning i produktionen. mitt. Ungefär hälften av dessa ledde till att olika byggnader Den skildrar också den samhällsengagerade fackliga verksam - eller grönytor inte förstördes. Den andra halvan hindrade heten som en aspekt av arbetarrörelsens förnyelse och vitali - utvecklingsprojekt som berörde betydligt större områden. sering, som utmanar föreställningen om facket som förut- Munday hävdar att den politiska betydelsen av den gröna bestämt att försvagas. Den samhällsengagerade fackliga verk - blockad-rörelsen var att den skapade en »vinnande allians» samheten har tydligt identifierats som ett millenieskiftes feno - mellan miljöaktivister och facket. 39 Blockaderna hade en vik - men: ett skede såväl som en rörelse. Dock svarar NSWBLF tig långtidsverkan på miljölagstiftningen, stadsplaneringen på det tidiga 1970 -talet mot alla Moodys kriterier för sam - och allmänhetens inställning. Genom den makt som bygg - hällsengagerat fack, vilket innebär att de var ett kvartssekel nadsarbetarna fick inom branschen och genom de gröna före sin tid.

17 Bob Pringle and Joe Owens, »Rank and File Decision- 35 Tribune , 1 october 1974 ; Age , 23 May 1974 ; Builders Labou - making in the Builders Labourers», Leaflet, 1973. rer , augusti 1973 ; On Site , odaterad [1974], s. 2. 18 Mundey Interview. 36 Moody, Workers in a Lean World , s. 309. 19 Rapporterad i Tribune , 6 oktober 1971. 37 Canberra Times , 2 mars 1973. 20 Australian , 2 februari 1974 ; Sydney Morning Herald , 38 Mundey, Green Bans & Beyond , s. 105. 5 februari 1974. 39 Mundey, Green Bans & Beyond , s. 148. 21 Moody, Workers in a Lean World , s. 276. 40 Burgmann and Burgmann, Green Bans, Red Union , s. 278- 22 Citerad i Anne Coombs, Sex and Anarchy. The Life and 86 . Death of the Sydney Push , Melbourne 1996, s. 292. 23 Builders Labourer , odaterad [mid- 1972], s. 1. VERITY BURGMANN 24 Joe Owens, intervju med Meredith Burgmann, 29 septem - är statsvetare verksam vid universitetet i Melbourne. Hon har ber 1977. skrivit en rad publikationer om arbetarrörelsehistoria och politik, 25 Wollongong Mercury , 30 december 1972 ; Grafton Examiner , proteströrelser, radikala ideologier och miljöpolitik. Hennes pågå - 30 december 1972 ; Daily Mirror , 21 mars 1973 ; Builders Labourer , ende bokprojekt handlar om klimatrörelsepolitik och arbetarrö - 1973, s. 33-35 ; Tom Hogan, »Strengthen that grip», Mereki 1, 1, relsemotstånd mot globaliseringen. 15 november 1974, s. 13. 26 Sydney Morning Herald , 21 juni 1973 ; Age , 28 juni 1973 ; ABSTRACT Daily Mirror , 3 juli 1973 ; Denise Thompson, Flaws in the Social Between 1971 and 1975 , construction workers in Australia or - Fabric. Homosexuals and Society in Sydney , Sydney 1985, s. 50. ganised in the New South Wales branch of the Builders Labou - 27 »blf on women & gays», Gay Liberation Press 3, September rers’ Federation engaged in strikes (»bans» in Australian indust - 1974, s. 13 .; Terry Batterham & Graeme Tubbenhauer, »Inter - rial terminology) to prevent ecologically damaging development view with Bob Pringle», Gay Liberation Press 3 september 1974, and in support of other radical causes, such as women’s liberation, s. 14 . homosexual liberation and indigenous rights. Proclaiming the 28 NSWBLF, »Agenda Items for Federal Conference, 1973 », principle of »the social responsibility of labour», this union be - Item 33 ; Batterham & Tubbenhauer, »Interview with Bob came especially famous for its »green bans» that halted huge de - Pringle», s. 14 ; »blf on women & gays», s. 13. velopment projects. This union prefigures the development of 29 Tribune , 26 augusti 1975. »social-movement unionism» from the 1990s onwards in its mili - 30 Age , 28 juni 1973. tancy, ultra-democratic forms of organisation, its agenda for radi - 31 Walter Crouch, »Some black among the BLF green», Syd - cal social and economic change, its determination to overcome ney Morning Herald , 2 november 1974 ; Jack Mundey, Green Bans working-class fragmentation and its capacity to lead community & Beyond , Sydney 1981, s. 106. struggles. 32 Moody, Workers in a Lean World , s. 269, 271, 290, 309. 33 Tribune , 1 september 1971, 8 september 1971. 34 Glenys Page, intervju med Meredith Burgmann, 24 januari 1978 , Wendy Stringer, intervju med Meredith Burgmann, 5 mars 1978 ; Robyn Williams, intervju med Meredith Burgmann, 20 april 1978.

32 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Marcus Wallenberg anländer till Alfa-Lavals bolagsstämma i Tumba där han möts av strejkande arbetare. Foto: Gnistan, Folket i bild/Kulturfronts arkiv. Storkonflikten 1980 och andra stora arbetskonflikter i Sverige

Tre svenska arbetskonflikter framstår som särskilt stora längd och antal deltagare kan man tala om en konflikts bredd och avgörande, Storstrejken 1909, Metallarbetarstrejken – hur stor del av näringslivet och samhället i övrigt som den 1945 och Storkonflikten 1980. De ägde rum med ungefär omfattar. Dessa dimensioner på en konflikt har emellertid ett 35 års mellanrum och det är den senaste som här står i fo - intresse långt utöver att tjäna som storleksmått. De kan också kus och jämförs med de övriga när det gäller omfattning, ligga till grund för olika parters strategiska överväganden och parternas strategier och syften och vilka följder konflikter - få ett avgörande inflytande på själva förloppet och utgången na fick. av en konflikt. AV ANDERS KJELLBERG När upptrappning sker till en storkonflikt är det inte alltid i första hand motparten som man försöker påverka utan istäl - Storkonflikten 19 80 är den största arbetskonflikt som ägt rum let staten. Till den svenska kollektivavtalsmodellen hör att sta - i Sverige om man ser till antalet direkt berörda arbetstagare. ten i hög grad avstått från ingripanden och istället överlämnat Framför allt har ingen storlockout varit av den omfattningen: till arbetsmarknadens parter att själva ansvara för lönebild - nära 700 000 arbetare lockoutades av SAF och drygt 100 000 ningen och hantera konflikter. Det hindrade inte att LO:s stra - privatanställda LO-medlemmar var uttagna i punktstrejker. tegi 1909 och SAF:s 19 80 syftade till att framkalla statliga Dessutom strejkade 14 000 offentliganställda arbetare och ingripanden genom att utvidga pågående konflikter till stor - tjänstemän medan 12 000 var lockoutade. Många strejkande konflikter. I inget av fallen såg man någon framkomlig alter - var samtidigt lockoutade. Sammanlagt var 717 000 anställda nativ handlingsväg. Ett av syftena med artikeln är att belysa direkt indragna i konflikten, varav 68 9 000 i privat sektor och varför man hamnade i en sådan situation och varför 1909 års 28 000 i offentlig. 1 storstrejk och 19 80 års storlockout slutade med nederlag för Även om 19 80 års storkonflikt omfattade unikt många den sida som allra mest trappade upp konflikten. arbetstagare är den ändå inte störst i svensk historia om man För att förmå staten att gripa in fordras att en strejk eller utgår från antalet förlorade arbetsdagar. Såväl den stora strej - lockout är av viss omfattning eller på något sätt hotar vitala ken och lockouten 1909 som verkstadskonflikten 1945 var i samhällsintressen. Så var det uppenbarligen 1934 då rege - detta avseende ”större” än 19 80 års storkonflikt. Framför allt ringen under hot om lagstiftning pressade LO att göra slut på pågick de under avsevärt längre tid. en utdragen byggnadskonflikt och 1971 då riksdagen tillgrep En av avsikterna med denna artikel är att diskutera olika tvångslagstiftning sedan Saco och SR tagit ut statsanställda i mått på vad som är en riktigt stor arbetsmarknadskonflikt och strejk och ännu fler lockoutats av Avtalsverket. Trots omfatt - hur de tre nämnda konflikterna här skiljer sig åt. Förutom om ningen av konflikterna 1909 och 1945 intog staten en passiv

33 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 33 Svenska Arbetsgivarföreningens ordförande Curt Nicolin såg storlockouten som en investering i framtiden. Foto: Folket i bild/Kulturfronts arkiv. hållning. Vid de tillfällen då regeringen agerade under 19 80 1909 än 19 80, närmare bestämt 11 ,25 miljone r 3 respektive 4,2 års storkonflikt infriades inte förväntningarna varken från miljoner. 4 Under 1945 års metallarbetarstrejk förlorades ännu fackligt håll eller från SAF. Varför det blev så är en fråga som fler arbetsdagar – 13 ,5 miljoner – under de drygt fem måna - uppmärksammas i artikeln. der som de 123 000 verkstadsarbetarna och gjutarna strej - Ännu en fråga att besvara är varför parterna hamnade på så kade. 5 En konsekvens blev att Metalls strejkkassa helt tömdes kraftig kollisionskurs att mycket stora konflikter utbröt på den och stora lån fick tas upp. Redan vid inledningen av 1909 års svenska arbetsmarknaden 1909 , 1945 och 19 80. Att det inträf - storstrejk var fackföreningarnas tillgångar så begränsade att fade med nästan exakt 35 års mellanrum var naturligtvis en knappast något understöd alls var att räkna med. slump. Samtidigt inbjuder de vitt skilda tidpunkterna till jäm - Arbetsgivarna var betydligt bättre rustade. Särskilt 1909 var förelser mellan konflikter som ägde rum i ett samhälle som skillnaden i ekonomiska resurser avsevärd. Vid en långvarig förändrats starkt under de mellanliggande decennierna. Fram - konflikt 19 80 skulle däremot fackens tillgångar ha räckt längre för allt uppmärksammas orsakerna till storkonflikten 19 80 än arbetsgivarnas, men till skillnad från 1909 tolererade sam - samt samspelet – och bristen på samspel – mellan de olika par - hället inte någon utdragen konflikt av den bredd som det nu terna och varför utgången blev som den blev. var fråga om. Visserligen var storstrejken 1909 också mycket bred, men berörde huvudsakligen industrin i ett samhälle som Två extremt långa konflikter och en mycket kort fortfarande dominerades av jordbruket. Metallstrejken 1945 Storstrejken 1909 omfattade, inklusive dem som berördes av omfattade »endast» verkstadsindustrin; bland annat stålver - den stora lockouten, 286 000 arbetare under drygt en månad. ken stod utanför. Den var således betydligt »smalare» än 1909 Enbart storstrejken svarade för ca 220 000 medan de lockou - och 19 80 års konflikter, varför förleden »stor» reserveras för ter som föranledde LO att utlösa strejken berörde 66 000 de senare. Även om metallstrejken lamslog hela verkstadsin - arbetare. 2 Strejken fortsatte ytterligare en månad i de SAF- dustrin omfattade den inte mer än fem procent av alla arbe - anslutna företagen sedan den avblåsts i företagen som inte till - tare eller knappt 14 procent av alla industriarbetare. Det var hörde föreningen. Vid järnbruken upphävdes inte lockouten avsevärt mindre än 1909 då var fjärde arbetare berördes. Om förrän i mitten av november, det vill säga mer än tre och en man undantar jord- och skogsbruket och de anställda i husligt halv månader efter storlockoutens utbrott i slutet av juli. Det arbete, enligt 1910 års folkräkning, rörde det sig 1909 om 40 var betydligt längre än storkonflikten 19 80 som i praktiken procent av alla arbetare. Mätt i andelen av samtliga fackmed - inskränkte sig till veckan mellan den 5 och den 11 maj – de lemmar var konflikten 1909 klart större än den 19 80 även om flesta hade arbetat in fredagen den 2 maj då konflikten bröt ut. cirka 30 procent av dem som deltog 1909 inte var med i Antalet förlorade arbetsdagar var följaktligen betydligt större facket. 6

34 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 11 maj 1980 Gunnar Nilsson rödögd och trött, men övertygat om att avtalet klarar reallönen för viktiga låglönegrupper. Foto: Gnistan, Folket i bild/Kulturfronts arkiv.

Långvariga konflikter: stridsberedda medlemmar strejksidén från det socialdemokratiska partiets sida, 1945 från och uthålliga arbetsgivare kommunistiskt håll mot bakgrund av dels krigsårens löneå - Den viktigaste orsaken till att det blev så extremt långa konflik - terhållsamhetspolitik som medfört reallönesänkningar, dels de ter 1909 och 1945 är att arbetsgivarna hade synnerligen goda opinionsmässiga framgångar som kommunisterna hade under möjligheter att hålla ut länge utan alltför stora risker att förlora senare delen av kriget. 10 marknadsandelar. Så var det under andra världskrigets slutskede Men framför allt var det fråga om ett utbrett missnöje och då de utländska konkurrenterna hade svårt att göra sig gällande. en sällan skådad stridsberedskap inom de djupa medlemsle - Under lågkonjunkturåret 1909 var företagens lager välfyllda. den, inte minst 190 9 11 , men även 1945 . Trots ett av bägge par - Genom att järnvägarna undantogs från strejken och strejkbry - ter undertecknat medlingsförslag röstade en majoritet av me- teriet i hamnarna kunde en betydande del av järn-, trä- och pap - tallarbetarna så sent som i juli 1945 för att fortsätta strejken. persmasseexporten upprätthållas. 7 Till bilden hörde också att Den hade då pågått i fem månader. Efter SAF:s lockouthot arbetsgivarna både 1909 och 1945 intog en i det närmaste använde förbundsledningen sin vetorätt för att avblåsa kon - orubblig position. I det första fallet ville man genom riksavtal flikten. Dessförinnan hade kommunisterna för andra gången åstadkomma enhetliga löner »nedåt», vilket riktade sig mot förgäves vädjat till regeringen att ingripa. Medverkande till att fackföreningarnas försök att höja lönerna företag för företag strejken inte blev någon framgång var också splittringen i soci - och den vägen få upp den allmänna lönenivån inom en bransch. 8 aldemokrater och kommunister samt att LO inte ville försvåra Arbetsgivarna tvekade inte att använda sig av storlockout för att regeringens ekonomiska stabiliseringspolitik. 12 under lågkonjunkturen driva igenom sin politik. År 1945 ville Verkstadsföreningen till varje pris slå vakt om lönestoppet och Konflikter riktade mot staten: 1909 och 1980 motsatte sig bestämt att höja minimilönerna. 9 Storkonflikten 1909 var främst en storstrejk i och med att LO Varför valde facken då att ge sig in i omfattande konflikter bemötte en storlockout med en ännu mer omfattande strejk, 1909 och 1945 trots att oddsen för framgång var så dåliga? I medan storkonflikten 19 80 dominerades av en storlockout. Ett båda fallen var trycket underifrån – från medlemmarna – så gemensamt drag var att båda riktade sig mot staten. LO ville starkt att LO:s respektive Metalls ledning trots starka betänk - 1909 framtvinga ett statsingripande för att få SAF att gå med ligheter kände sig tvingade till omfattande stridsåtgärder mot på en för arbetarna godtagbar uppgörelse. 13 För att inte ut- arbetsgivare som uppfattades som mycket omedgörliga. I båda mana staten och den borgerliga opinionen togs därför inga fallen förekom en uttalad opposition inom fackföreningsrö - statsanställda ut i strejk. Järnvägarna fungerade som vanligt relsen: 1909 från ungsocialistiskt håll som drog nytta av den och också mycket annat i ett land som ännu dominerades av under de föregående åren ihärdiga propagandan för stor - jordbruket. Fackens konfliktfonder var till skillnad från 19 80

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 35 helt otillräckliga för en längre konflikt. Strategin gick därför under 1970 -talet. Oljekriserna 1973 och 1979 innebar chock - ut på en kort men omfattande strejk som skulle få staten att höjningar av oljepriset och en kraftig inflation som späddes på gripa in. Därför uttogs inte bara LO-medlemmarna i SAF- genom betydande nominella lönehöjningar. Till löne-prisspi - anslutna företag utan också verkstadsarbetarna, Verkstadsför - ralen bidrog också så kallade följsamhetsklausuler i avtalen, eningen gick inte med i SAF förrän 1917 . Att regeringen, ald - som innebar att löntagargrupper med mindre positiv löneut - rig grep in får ses mot bakgrund av att den var en ren höger - veckling tillförsäkrades kompensation för grupper som fått regering som stod SAF nära. För det andra tog den borgerliga mer. Tvåårsavtalen 1975 -76 medförde lönekostnadsökningar opinionen alltmer avstånd från de strejkande. När LO besva - på ca 30 procent (inkl. löneglidning) vartill kom höjd arbets - rade storlockouten med en storstrejk tog de liberala tidning - givaravgift med nära 7 procent. 18 Angående arbetsgivaravgif - arna ett steg mot höger och betraktade strejken som ett hot terna hävdade SAF-ordföranden Curt Nicolin våren 1979 att mot samhället trots att såväl sjukvård och djurskötsel som el-, dessa under perioden 19 68– 78 »ensamma konsumerat den vatten- och renhållningsverk var undantagna. 14 Sedan Typo - totala produktionsökningen i näringslivet» och att »dagens grafförbundet, som liksom Järnvägsmannaförbundet stod kris har i väsentlig grad orsakats av detta förhållande». 19 utanför LO, anslutit sig till strejken ansåg även liberala tid - De under 1970 -talet frekventa vilda strejkerna – 35 000 del - ningar som Dagens Nyheter och Handelstidningen att storstrej - tagare med 343 000 förlorade arbetsdagar enbart 197 5 20 – spe - ken måste misslyckas innan något statligt ingripande kunde lade en inte oväsentlig roll för den höga löneglidningen: 7,5 bli aktuellt. För första gången hade arbetarrörelsen »en när - procent hos industriarbetarna 1975 .21 Facken å sin sida age - mast enhällig borgerlig opinion» emot sig. 15 Från socialde - rade för att kompensera medlemmarna för prishöjningarna: mokratiskt håll hade man helst sett att även järnvägspersona - importpriserna steg 1974 med 37 procent och exportpriserna len gått med i strejken, men så blev det alltså inte. 16 Storstrej - med 28 procent. Men resultatet blev snart reallönesänkningar ken var för smal för att tvinga fram ett regeringsingripande, och att exportindustrin förlorade marknadsandelar. Industri - men tillräckligt bred för att de strejkande skulle få den bor - arbetarnas reallön (lön efter skatt i fasta priser) steg 1973 –76 gerliga opinionen mot sig. 17 Med pengar till högst en veckas för att sedan fram till 19 82 sjunka tillbaka till 1973 års nivå. 22 understöd gick de strejkande trots imponerande uthållighet Efter åren av »övervinster» som den solidariska lönepolitiken och internationellt stöd mot ett mer eller mindre oundvikligt medverkade till under högkonjunkturåren 1973 –74 genom att nederlag. lönerna hölls tillbaka i de mest lönsamma företagen drabbades Storkonflikten 19 80 skiljer sig från 1909 och 1945 års kon - industrin från 1975 –76 av en allmän strukturkris och en ökad flikter genom att det nu var arbetsgivarna som stod för den känsla av otrygghet bland de anställda. stora upptrappningen. I 19 80 års konflikt kristalliserades de År 197 6 skedde två maktskiften av stor betydelse för den många spänningar som under 1970 -talet byggts upp i en eko - följande utvecklingen. En mer militant ledning under Asea- nomi och på en arbetsmarknad som alltmer avvek från den direktören Curt Nicolin tog över i SAF och Sverige fick för svenska modellens glansdagar under 1950 - och 6 0-talen. Hit första gången på 44 år en borgerlig regering. Det senare hörde oljeprischocker och framträdandet av nya fackliga kon - väckte förhoppningar hos den nya SAF-ledningen om en mer stellationer av tjänstemän och offentliganställda vid sidan av arbetsgivarvänlig regeringspolitik. Historikern Hans De Geer det traditionella paret LO-SAF. Storkonflikten 19 80 kan fram - hävdar att det var de borgerligas erövring av regeringsmakten för allt tolkas som ett försök av SAF att med militanta medel 197 6 som fick SAF att avstå från att redan då försöka decen - lösa de växande problem som man ansåg sig stå inför. Även om tralisera löneförhandlingarna för att den vägen motverka fort - 19 80 års konflikt ofta förknippas med offentligfackens fram - satta kostnadsexplosioner. 23 Istället knöts förhoppningarna till trädande roll befann sig det överväldigande flertalet av dem den nya regeringen och att få till stånd en förändring på cen - som direkt berördes av storlockouten och strejkerna på SAF- tral nivå. LO-området. Mer än varannan privatanställd LO-medlem var En annan aspekt av den offensiva handlingslinjen var att lockoutad eller uttagen i strejk, men sju av tio privatanställda SAF alltmer satsade på opinionsbildning och som ett led i löntagare var inte indragna i konflikten. Bland annat alla pri - detta höll sina första kongresser 1977 och 19 80. Sture Eskils - vatanställda tjänstemän stod utanför. Trots den framträdande son, som inom SAF ansvarade för att vända den allmänna opi - roll som »de fyras gäng» spelade deltog knappt två procent av nionen till arbetsgivarnas favör, betecknar 19 80 som en vänd - de offentliganställda i strejker eller var lockoutade. De fyras punkt då det så kallade problemformuleringsprivilegiet eröv - gäng utgjordes förutom av Kommunal och Statsanställdas för - rades. Hädanefter kunde arbetsgivarnas agenda till stor del bund inom LO, av TCO:s förhandlingskarteller för kommu - styra »vad debatten skulle handla om». 24 Året dessförinnan nal- och statsanställda. Precis som 1909 hade Sverige en bor - drevs bland annat den till ungdomar riktade kampanjen »Satsa gerlig regering, men nu var det inte LO utan SAF som tog till på dig själv», som fick stort genomslag i media. Opinions - storsläggan för att tvinga fram ett regeringsingripande. bildning var i och för sig inget nytt i SAF:s historia. Det nya var att man sedan slutet av 19 60-talet satsade på ekonomisk Upptakten till storkonflikten 1980 information direkt till arbetstagarna för att dämpa förvänt - På frågan varför storkonflikten 19 80 bröt ut finns inget enkelt ningarna inför avtalsrörelserna. I 19 80 års avtalsrörelse för - svar eftersom ett antal omständigheter tillsammans ledde fram sökte SAF genom en annonskampanj i dagspressen utveckla till konflikten. Flera av dem hade sina rötter i utvecklingen ett krismedvetande bland fackmedlemmarna, men man miss -

36 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Under 1980 års konflikt kristalliserades många spänningar som hade byggts upp under 1970-talet. Ekonomin och arbets- marknaden hade förändrats sedan den svenska modellens glansdagar. Foto: Gnistan, Folket i bild/Kulturfronts arkiv.

lyckades med att för allmänheten förklara organisationens som övertidsblockader. Det hela slutade med en tvåårig kom - noll-bud. 25 De ledande organen i LO ansågs ha en likartad syn promissuppgörelse med LO, inklusive en låglönesatsning, och på Sveriges ekonomiska situation som SAF; problemet låg i ett separat avtal med PTK. Vid de kompletterande förhand - att den enskilde löntagaren tänkte annorlunda resonerade man lingar som följde hösten 1979 sedan prisstegringarna till följd inom SAF. 26 Det upplevdes också som ett problem att de fack - av oljekrisen utlöst prisindexgarantin i de 197 8 träffade avta - ligt förtroendevalda ute på arbetsplatserna – och även centralt len var meningarna delade bland SAF-förbunden om det var – utsattes för ett starkt tryck underifrån på lönehöjningar. En dags att sätta klackarna i backen och besvara LO:s och PTK:s blandning av missnöje och höga förväntningar låg bakom de övertidsblockad med en lockout eller om man skulle vänta vilda strejkerna, som också de betraktades som ett stort pro - med att sätta hårt mot hårt till 19 80 års avtalsrörelse. 29 Nico - blem. lin hotade redan i dessa så kallade ventilförhandlingar med att Sämre än med opinionsbildningen på ett allmänt plan gick avgå om SAF inte sade nej till medlingskommissionens bud, det för arbetsgivarna på avtalsfronten. Inför avtalsrörelsen men förgäves. 30 Endast Verkstadsföreningen och några mindre 1977 /78 menade SAF att generella löneökningar bara ökade förbund ansåg tidpunkten vara den rätta att ta strid för att radi - på inflationen. Man var också kritisk mot fortsatta låglöne - kalt förändra förhandlingsklimatet och att för regeringen och satsningar. Det var istället statens uppgift att omfördela mel - svenska folket klarlägga att det nu var allvar. Att ta strid var lan olika befolkningsgrupper. 27 Den borgerliga regeringens således i hög grad en fråga om opinionsbildning. Regeringen skatteomläggningar var dock mindre ägnade att fungera som hade redan uppvaktats om att minskade offentliga utgifter och ett alternativ till LO:s solidariska lönepolitik. Enligt LO miss - skattesänkningar av SAF betraktades som den enda framkom - gynnades de lågavlönade av den förda politiken. De borger - liga vägen att förhindra minskade reallöner, men det gällde liga regeringarna från och med 197 6 försökte, till skillnad från enligt Nicolin också att sätta kraft bakom orden. den föregående socialdemokratiska regeringen, inte heller få stöd för sin skattepolitik genom att samråda med arbetsmark - »En investering i framtiden» nadens parter. 28 Så var det även 19 80. SAF önskade 197 8 ett Redan inom någon månad började emellertid uppladdningen flerårigt stabiliseringsavtal och ansåg det vara regeringens inför 19 80 års avtalsrörelse. Nicolin var påtagligt besviken uppgift att hålla tillbaka inflationen. Samtidigt började man över att politikerna inte visat samma ansvar som parterna gjort inventera vilka alternativa konfliktåtgärder som stod till buds när de slöt 197 8 års avtal. Istället hade riksdag och regering för att bemöta begränsade men kännbara fackliga stridsmedel spätt på inflationen och ökat de offentliga utgifterna. Genom

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 37 att inta en kompromisslös hållning skulle arbetsgivarna tvinga politikerna att handla var strategin som Nicolin skisserade upp i SAF:s stora förhandlingsdelegation i början av 19 80. Därför skulle man undvika reguljära avtalsförhandlingar och medling och istället vara beredd på att tillgripa »allomfattande lock - outer» och att acceptera »allomfattande strejker» för att för - verkliga organisationens mål. 31 Nicolin menade att SAF:s verkliga motpart inte var LO eller PTK utan regering och riksdag. Det krävdes därför mer än en vanlig medlingskom - mission och att staten utlovade »någon favör, förmodligen till löntagarna». SAF:s VD Olof Ljunggren förtydligade att det fanns två alternativa framgångsvägar, antingen genom ett sam - hällskontrakt eller genom att SAF förhandlade på egen hand, vilket i slutskedet kunde medföra att staten grep in. SAF före - slog att en regeringsdelegation tillsammans med arbetsmark - nadens parter skulle utreda nedskärningar av den offentliga sektorn. Tanken var att besparingarna skulle komma lönta - garna tillgodo genom skattesänkningar. 32 SAF:s bud i övrigt var noll kronor i löneökning. LO var inte med på något av detta, särskilt inte sedan offentligfacken 29 februari krävt 12 -procentiga löneökningar. Den 17 mars varslade LO om övertidsblockad och kritiserade regeringen för att inte göra tillräckligt för att underlätta avtals - rörelsen. Gång på gång hade LO tidigare till SAF framfört att man ansåg regeringen vara handlingsförlamad och att den borde förmås att göra något. 33 Men situationen var minst sagt Ur såväl arbetsgivar- som löntagarperspektiv gick det mesta låst eftersom LO vägrade att tillsammans med SAF och PTK snett 1980. Foto: Gnistan, Folket i bild/Kulturfronts arkiv. uppvakta en regering som man ansåg missgynna LO-grup - perna samtidigt som regeringen vägrade agera om inte par - Om vi ska värdera en lockout i ljuset av om det lönar sig att terna gemensamt infann sig. Vid ett informellt möte mellan tjäna 0,5% i ett avtal är svaret på förhand givet: det lönar sig LO:s och SAF:s chefsförhandlare i mitten av februari kritise - icke. Om vi emellertid frågar oss om det är rimligt att rades SAF för att inte ha medverkat till att avtalsförhandling - genomföra en lockout vart 25 e år och förutser vilka effek - arna långt tidigare kommit igång på allvar; vidare uppmanades ter detta kan få för förhandlingarna under 25 år, blir svaret SAF att övertala regeringen att erbjuda löntagarna fler skat - radikalt annorlunda. 35 tesänkningar för att på så sätt underlätta avtalsrörelsen. 34 Sent omsider tillsatte regeringen den 26 mars två med - De fyras gäng lingskommissioner, en för vardera privat och offentlig sektor, Av väsentlig betydelse för fortsättningen blev att den fackliga och presenterade dagen därpå ett åtgärdspaket som förutsatte sidan var mycket mer splittrad än i gamla dagar då LO och avtal på i stort sett oförändrade villkor. LO var kritiskt efter - SAF helt dominerade scenen. LO förhandlade endast för arbe - som man menade att paketet kom för sent och var både otill - tarna i privat sektor, men med tiden hade både privattjänste - räckligt och orealistiskt. Dessförinnan hade statminister Thor - männen och de offentliganställdas numerär och fackliga styrka björn Fälldin övervägt tvångslagstiftning om förlängning av vuxit avsevärt. Till skillnad från under den föregående avtals - avtalen, vilket avvisats inte bara av LO, PTK, och offentlig - rörelsen sprack samordningen mellan LO och PTK. Ännu facken samt oppositionen utan också av folkpartiet. Att avtals - viktigare var att LO- och TCO-facken inom offentlig sektor rörelsen hamnade i långbänk kan förutom regeringens sen - vuxit sig starka och nu utgjorde ett samlat block – de fyras gäng färdighet tillskrivas den fördröjande effekt som kärnkrafts- – som nu för första gången samordnade sig. På den kommu - omröstningen den 23 mars 19 80 hade. Sedan LO vägrat att nala sidan var det fråga om Kommunal, som passerat Metall dra tillbaka sin övertidsblockad som trätt i kraft den 27 mars som LO:s största förbund, och KTK, Kommunaltjänsteman - varslade SAF den 2 april om veckolång lockout av 750 000 nakartellen i TCO, och inom staten Statsanställdas förbund LO-medlemmar, enligt en beräkning vid denna tidpunkt. som tillhörde LO och TCO-S. När SAF i mitten av april gav Nicolin benämnde storlockouten »en investering i framti - upp sin noll-linje och det således fanns något substantiellt att den». Sedan LO dragit tillbaka övertidsblockaden sköt SAF förhandla om på förbundsnivå hade det gått tre månader sedan själva lockouten på framtiden men bara temporärt. SAF, LO och PTK påbörjade sina diskussioner. Och nu hade Redan hösten 1979 hade Nicolin inför SAF:s styrelse fram - de offentliganställda tröttnat på att vänta ytterligare på att LO hållit att en lockout på 1–2 veckor knappast kunde vara lönsam och SAF skulle slutföra sina förhandlingar. De offentliga i det korta perspektivet, men däremot på längre sikt: arbetsgivarna hade i denna avtalsrörelse utökat sitt samarbete

38 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 med SAF och i realiteten vägrat att förhandla ända tills offent - uttryckte i maj 19 80 sin besvikelse över att regeringen inte velat ligfacken tillgrep konfliktvapnet. SAF:s utspel om att skära i delta i några förhandlingar eller hjälpa arbetsgivarna ”att skapa den offentliga sektorn ökade naturligtvis medlemmarnas en låglöneprofil baserad på skattepaket” för att tillmötesgå stridsvilja. De fyras gäng, som hade varit först ut med sina LO. 39 Vid samma tillfälle framhöll SAF-ekonomen Karl-Olof lönekrav – minst 12 procents lönelyft – varslade den 11 april Faxén att LO-medlemmarnas reallöner endast kunde förbätt - om övertidsblockad och om att ta ut ca 14 000 medlemmar i ras genom ekonomisk-politiska åtgärder. strejk från den 25 april. De offentliga arbetsgivarna svarade De offentliga arbetsgivarnas och SAF:s gemensamma linje med lockoutvarsel omfattande 12 000 anställda. Nu blev det att låta de offentliganställda vänta i avvaktan på den privata sek - svårt för LO att gentemot SAF acceptera ett medlingsbud som torn slutade med att exportindustrin förlorade sin löneledande låg klart under denna nivå. LO återupptog övertidsblockaden roll till den offentliga sektorn. Det var ett nederlag även för LO och lade nya varsel om punktstrejker. SAF svarade med stor - som på det hela taget hade samma syn på exportindustrins och lockout. Från den 2 maj var 700 000 lockoutade på SAF-LO- landets ekonomiska situation som arbetsgivarna. När SAF över - området, nu utsträckt till två veckor, medan 100 000 strejkade gav sin noll-linje och utlöste storlockouten var det redan för inom samma område. PTK deltog inte i konflikten. sent för arbetsgivarna att återta initiativet. Man riskerade dess- Att LO knappast kunde nöja sig med mycket mindre än utom att förlora de framtida positiva effekter som lockouten offentligfacken var man inom SAF mycket medveten om långt kunde medföra då LO med sina ekonomiska resurser bedömdes tidigare. SAF:s VD Olof Ljunggren avslöjade på ett styrelse - kunna hålla ut längre än SAF. 40 I detta avseende var situationen möte i februari att LO och PTK ansåg att om de offentligan - radikalt annorlunda än 1909 . Nu gällde det närmast för SAF att ställda med TCO-S i spetsen kom med lönekrav om 13 -15 befria sig från ansvaret för den kommande uppgörelsen och procent kunde man tvingas ställa motsvarande krav gentemot överlåta det på regeringen, annars kunde man lika väl »för - SAF. 36 Även om LO-facken för offentliganställda ingick i LO:s vandla föreningen till en svarsapparat som säger ja till alla stora förhandlingsdelegation bedömde Ljunggren det som att inkommande samtal». 41 Nicolin hotade att avgå om majoriteten »I verkligheten synes LO emellertid ha små möjligheter att inte ställde sig bakom en sådan lösning, vilket innebar att säga påverka utvecklingen.» nej till medlarnas bud och först efter en vädjan från regeringen Sedan förhandlingarna på regeringens initiativ återuppta - acceptera det. 42 Så blev också fallet. gits på det statliga området presenterade medlingskommis - sionerna för den privata respektive offentliga sektorn den 9 Spelreglerna på arbetsmarknaden maj sina slutbud på 7,5 respektive 6,8 procent. Både LO och Storkonflikten 19 80 kan ses som ett försök från arbetsgivar - offentligfacken svarade ja. Arbetsgivarna inom SAF var splitt - nas (och regeringens) sida att förändra spelreglerna på den rade. Nicolin ansåg budet helt oantagbart och hotade med att svenska arbetsmarknaden. 43 För det första ville SAF ersätta avgå om man svarade ja. I det läget kom regeringen med en traditionell medling och löneförhandlingar med en kommis - allvarlig vädjan till SAF om att anta budet. Därigenom kunde sion som skulle undersöka hur nedskärningar i offentlig sek - SAF med Nicolin i spetsen rädda ansiktet och avbryta lock - tor skulle kunna skapa utrymme för skattesänkningar och däri - outen. genom säkra reallönerna utan att lönekostnaderna steg. När det inte blev av tillsattes medlare som utrustades med mandat Det mesta gick snett att ta utgångspunkt i den samhällsekonomiska situationen. För Ur både ett arbetsgivar- och ett löntagarperspektiv – för att inte det tredje övervägde regeringen att genom tvångsingripande tala om regeringen – gick det mesta snett 19 80. SAF:s strategi avbryta avtalsförhandlingarna och införa en lag om oföränd - att erbjuda noll kronor i löneökningar och överlåta ansvaret på rade löner. Dessa försök att 19 80 förändra spelreglerna miss - den borgerliga regeringen hade ingen framgång. Utspelet om lyckades eller förverkligades aldrig, men på sikt väntade för - nedskärningar av den offentliga sektorn utmanade de offent - ändringar i form av det tidiga 1990 -talets stabiliseringsavtal, liganställda som nu för första gången bildade enad front. Och Industriavtalet 1997 och ett nytt, förstärkt medlingsinstitut. regeringen var inte beredd att justera skatteskalorna på ett Även 1909 var ett av arbetsgivarnas viktigaste mål att för - sådant sätt att det kunde tillgodose LO:s prioritering av de låg - ändra spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden. SAF:s avlönade. TCO-S – den mest militanta organisationen i de villkor för en uppgörelse var ett huvudavtal med 1899 års fyras gäng – menade att 19 80 års skatteomläggningar miss - danska Septemberforlig som förebild. Ett sådant avtal hade gynnade stora medlemsgrupper. 37 LO försattes vidare i en när - förutsatt någorlunda jämbördiga parter. Verkligheten var en mast omöjlig situation sedan offentligfacken gått ut med sina helt annan genom den fackliga sidans totala nederlag i den lönekrav. Till det kom oenighet mellan de politiska blocken stora strejken. Först sedan styrkeförhållandena under 1930 - och även inom regeringen. Svante Nycander framhåller att talet utjämnats fick Sverige sitt första huvudavtal, 193 8 års »ingen avtalsrörelse har varit så politiskt infekterad som den Saltsjöbadsavtal. Till det bidrog att Sverige nu hade en social - 19 80». 38 Allt detta medverkade till att SAF misslyckades med demokratisk regering. Efter flera decennier av talrika arbets - strategin att ersätta reguljära avtalsförhandlingar och sedvan - konflikter blev arbetsfred och ekonomisk tillväxt nu värden ligt medlingsförfarande med statlig politik och trepartsöver - som sattes högt av inte bara av regeringen utan också av enskommelser stat – arbetsgivare – fack för att på så sätt växla arbetsmarknadens parter. ned löneökningstakten. SKF-chefen Lennart Johansson Utgången av metallarbetarstrejken 1945 försvagade på ett

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 39 avgörande sätt kommunisternas ställning inom fackför - regeringen bland sina väljare stora fackligt organiserade tjäns - eningsrörelsen. Det har hävdats att det säkrade arbetsfreden temannagrupper att ta hänsyn till. Arbetar- och tjänsteman - och den svenska samarbetsmodellen – eller om man så vill nafacken hade olika uppfattningar om hur skatteskalorna Saltsjöbadsandan – under de närmaste decennierna. 44 skulle justeras. Det kan förklara varför en borgerlig regering Under 1970 -talet utsattes den traditionella svenska arbets - hade svårt att underlätta avtalsrörelsen genom ett skattepaket marknadsmodellen för allvarliga påfrestningar, inte minst med låglöneprofil. Resultatet blev att staten inte lyckades till - genom oljeprischockerna. Avtalsförhandlingarna blev mer fredsställa någon i 19 80 års avtalsrörelse. Den stora skillnaden komplicerade när paret LO-SAF inte dominerade på samma jämfört med 1909 var att regeringen ändå ingrep för att bringa sätt som tidigare: 1973 bildades PTK och offentligfacken växte storkonflikten till ett snabbt slut. De samhälleliga konsekven - sig starka. Precis som inför storstrejken 1909 och metallstrej - serna hotade att bli så stora att regeringen i praktiken tving - ken 1945 tilltog missnöjet ute bland medlemmarna, nu i form ade SAF att avblåsa konflikten. Det hade varit mycket svårt att av vilda strejker. Den borgerliga regeringen visade sig varken fortsätta efter regeringens vädjanden att acceptera det med - beredd att tillmötesgå SAF:s krav eller medverka till en lös - lingsbud som facken redan sagt ja till, särskilt som den all - ning som kunde accepteras av LO. Till skillnad från 1909 hade männa opinionen riskerade att vändas mot arbetsgivarna.

REFERENSER – STORKONFLIKTEN 1980 25 SAF:s styrelseprotokoll 14/11 1980 , SAF, CfN; SAF:s för - 1 Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1982–1983 , Stockholm 1983, bundsdirektörskonferens 10-11/11 1980 , SAF, CfN. s. 116. 26 SAF:s styrelseprotokoll 24/4 1980 , SAF, CfN. 2 Arbetsinställelser 1909 . Arbetsstatistik E:3, Stockholm 1911, 27 De Geer 1989, s. 236. s. 15 f. 28 Elvander 1988, s. 288. 3 Varav 7,4 miljoner enbart på storstrejken och 3,85 miljoner på 29 De Geer 1989, s. 251–253. de med storstrejken sammanhängande lockouterna. 30 SAF:s stora förhandlingsdelegation 5/12 1979 , SAF, CfN. 4 Arbetsinställelser 1909, s. 42 ; Arbetsmarknadsstatisk årsbok 31 SAF:s stora förhandlingsdelegation 9/1 1980 , SAF, CfN. 1982-1983 , s. 116. 32 SAF:s förbundsdirektörskonferens 15/10 1979 , SAF, CfN. 5 Arbetsmarknadsstriden II. SOU 1984:19 Stockholm, s. 35, 33 SAF:s stora förhandlingsdelegation 26/2 1980 , SAF, CfN. 175. 34 Referat av lunchsamtal 19/2 1980 mellan SAF:s förhand - 6 LO hade vid 1909 års ingång 162 000 medlemmar. Med de lingschef Lars-Gunnar Albåge och LO:s avtalssekreterare Harry fristående arbetarfacken medtagna – av dem var Järnvägsmanna - Fjällström, SAF, CfN. förbundet störst – uppgick antalet fackmedlemmar till 213 000 . 35 SAF:s styrelseprotokoll 20/9 1979 , SAF, CfN. Sifferuppgifter och grafiska framställningar 1888–1912 , Stockholm 36 SAF:s styrelseprotokoll 21/2 1980. 1915 ; Sigfrid Hansson, Minnesskrift Landsorganisationens första 37 Hans Hellers, »Konflikten – en strid om de offentliganställ - kvartssekel 1898–1923 Stockholm 1923, s. 160 f. Ungefär var fjärde das förhandlingsrätt», i Anders Broström (red.) 1981, s 96. fackmedlem strejkade eller var lockoutad under 1980 års storkon - 38 Svante Nycander, Makten över arbetsmarknaden , Stockholm flikt. 2002, s.191. 7 Bernt Schiller, Storstrejken 1909 , Göteborg 1967, s. 128. 39 SAF:s stora förhandlingsdelegation 8/5 1980, SAF, C fN. 8 Schiller 1967 , s. 62 f, 134 f, 204–206. 40 SAF:s stora förhandlingsdelegation 8/5 1980. 9 Pär-Erik Back, Svenska Metallindustriarbetareförbundets historia 41 SAF:s stora förhandlingsdelegation 9/5 1980. 1940–1956 , Stockholm 1977, s. 234 f. 42 SAF:s stora förhandlingsdelegation 11/5 1980. 10 Jörgen Westerståhl, Svensk fackföreningsrörelse , Stockholm 43 Torgeir Aarvaag Stokke, Lønnsforhandlinger og konfliktløsning , 1945, s. 144 ; Back 1977, s. 217–277, 326–334. Oslo 1998, s. 491–495. 11 Westerståhl 1945, s. 147–150. 44 Back 1977, s. 333 f; Nycander 2002, s. 112–115 . 12 Back 1977, s. 264, 268. 13 Bernt Schiller, ”Storstrejken 1909 och storkonflikten 1980 – ANDERS KJELLBERG en jämförelse” Anders Broström (red.), Storkonflikten 1980 , Stock - är sociolog verksam vid Lunds universitet. Han har sedan 1980 - holm 1981, s. 252 ; Schiller 1967, s. 256–260. talet publicerat en mängd arbeten om facklig organisering och 14 Schiller 1967, s. 243. partsrelationer ur ett historiskt och internationellt perspektiv. 15 Schiller 1967, s. 247 ; Schiller 1981, s. 253. Han tilldelades 1998 Rudolf Meidner-priset för forskning i fack - 16 Schiller 1967, s. 255 f, 260. föreningsrörelsens historia. 17 Schiller 1967, s. 260. 18 Nils Elvander, Den svenska modellen , Stockholm 1988, s. 49. ABSTRACT 19 SAF:s styrelseprotokoll 17/5 1979 , Svenska arbetsgivareför - The Great Conflict of 1980 and other major labour conflicts in eningen (SAF) / Svenskt Näringsliv (SN), Centrum för Närings - Sweden livshistoria (CfN). Depending on how they are measured, either the great conflict 20 Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1982–1983 , s. 116. of 1980 , the general strike of 1909 or the 1945 metalworkers’ 21 Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1984 , Stockholm 1984, s. 214. strike could lay claim to be the largest labour conflict in Sweden. 22 Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1984 , s. 253. The 1909 LO strike and the 1980 SAF lockout both aimed at 23 Hans De Geer, Arbetsgivarna: SAF i tio decennier . Stockholm pressing the government to act, but failed. The SAF 1980 propo - 1992, s. 142 ; Hans De Geer, I vänstervind och högervåg: SAF under sals for a wage freeze and a downsized public sector were cons - 1970-talet . Stockholm 1989, s. 350f. piscuous components of a strategy to change the rules of collec - 24 Sture Eskilsson, Från folkhem till nytt klassamhälle , Rimbo tive bargaining. After the 1980 failure, SAF adopted decentralized 2005, s. 241. wage formation as a means to radically gear down wage increases.

40 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Storkonflikten i historiens backspegel

Den senaste verkligt stora konflikten på svensk ar - naden, präglades starkt av krav på delaktighet, ekono - betsmarknad har hos många redan fallit i glömska. misk demokrati, krav på ett rikare arbetsinnehåll och Och dess betydelse uppmärksammas sällan. Sam - grupparbete – bort från det hårt styckade arbetet. Att hällsförändringar och maktförskjutningar på arbets - det var en tid då arbetsgivarna kände sig pressade är i marknaden har oftare betraktats och förklarats i lju - efterhand inte särskilt svårt att inse. Idémässigt befann set av andra händelser. Men storkonflikten våren de sig i underläge. Att de ändå orkade lansera en stor - 1980 förtjänar uppmärksamhet. satsning som i dag, nära 40 år senare, vuxit till ett brett AV TOMMY ÖBERG spektrum av tankesmedjor, utredningsinstitut och intresseorganisationer är imponerande. Storkonflikten var en modern vattendelare: Före härs - Den idémässiga grunden för det värderingsskifte som kade den modell för förhandlingar och umgänge som har präglat samhällsutvecklingen under de senaste hade sina rötter i Saltsjöbadsavtalet och som fick sin 20 –30 åren skapades till stor del av det opinionsbild - centralistiska form under 1950 -talet. Efter 1980 växte, ningsarbete arbetsgivarorganisationerna inledde på om än långsamt, en ny ordning fram. Det gällde inte 1970 -talet. Det viktigaste bidraget kom från Sture minst lönebildningen och parternas inbördes relationer. Eskilsson som inför SAF:s styrelse presenterade huvud - 30 års utveckling med oändligt många tvära kast och dragen i det som kom att utgöra en arbetsgivaroffensiv förändringar av samhället i allmänhet och arbetsmark - av sällan skådat slag. Hans De Geer beskriver i sin bok naden i synnerhet innebär att betydelsen av storkon - Arbetsgivarna att arbetsgivarnas nyorientering 1980 var flikten 1980 är lätt att negligera. Det är ju så mycket som att SAF kom tillbaka till politiken, till den miljö där annat som spelat in och påverkat utvecklingen. Så var - organisationen en gång fötts. Och återkomsten var för hänga upp sig på några stormiga vårveckor 1980 då ingen impulshandling utan hade föreberetts under ett 850 000 svenskar var direkt indragna i konflikten och antal år. Det tidigare stukade självförtroendet hade sakta näst intill hela samhället påverkades? Det kanske men säkert återvunnits. främsta skälet att uppmärksamma och skärskåda stor - konflikten 1980 är att många av senare tiders föränd - SAF:s informationsverksamhet ringar av arbetsmarknaden fanns eller skymtade redan med individen i fokus före den stora konflikten. Konflikten som ett uttryck för I en debattartikel sommaren 2010 beräknade en kvin - en ny tid, en arbetsgivarvärld med nya förtecken och tett debattörer, representerande en rad tankesmedjor som ett tecken på förestående förändring, var emeller - och utredningsinstitut på vänsterkanten, investering - tid svår att se och korrekt värdera i ögonblicket. Efter arna i arbetsgivarnas nytänkande till 300 miljoner kro - ett decennium som dominerats av vänstervind var nor under ett enskilt år på 2000 -talet. Att arbetsgivarna arbetsgivarnas massiva lockout överraskande, men också låter tusen blommor blomma är därför ingen överdrift. ett mycket tydligt tecken på en ny uppkäftighet eller Bland de olika, men ändå lika rösterna märks Företa - självförtroende som inte synts under lång tid. SAF:s garna, Företagarförbundet, Timbro, Ratio, Institutet dåvarande ordförande, Curt Nicolins, berömda utta - för näringslivsforskning, SNS, Centrum för Rättvisa, lande om storlockouten som en investering för framti - Captus, Handelns utredningsinstitut, Skattebetalarnas den signalerade dock att lockouten handlade om mer än förening, Den nya välfärden, Fores och Eudoxa samt ett svar på ett lönekrav som egentligen inte avvek dra - tidskrifterna Axess och Neo samt två tankesmedjor på matiskt från tidigare förhandlingsomgångar. Storlock - europeisk nivå. Mot denna kanonad av olikstämda rös - outen skvallrade om någonting annat, någonting mer ter, men ändå likformiga står i dag en försvagad arbetar- epokgörande. rörelse som lämnat »walk over» på en rad publika are - Att omedelbart sätta samman alla pusselbitar och se nor under de senaste decennierna. Att samhället för - det större mönstret i det som pågick var självklart omöj - ändrats liksom allmänna värderingar i arbetsgivarnas ligt. Stridens larm och rop överröstade alla försök till önskade riktning är därför inte ett dugg överraskande. djupare analys av vad konflikten förebådade och före - Motsatsen vore istället närmast sensationell. gåtts av. För att se tydligare på 1980 års konflikt och vad Den röda tråd som går att följa från tidigt 1970 -tal, den innebar och förebådade måste blicken därför söka över storkonflikten 1980 och fram till i dag kan därför sig ännu en bit bakåt, till det tidiga 1970 -talet. Det var sägas inledas med Sture Eskilssons rapport om Infor - en tid då samhället som helhet, inte minst arbetsmark - mationsverksamheten som SAF:s styrelse diskuterade

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 41 Inger Ohlsson, stridbar facklig ledare, framför en kampanjbuss mot löntagarfonder. Med tiden skulle hon bli ordförande för både Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund och TCO. Foto: Lars G Säfström, Norrskensflammans arkiv och antog 1971 . Behovet och betydelsen av en offensiv trum. SAF beslöt att på ett mer genomgående sätt hävda där företagsamhetens värderingar och satsningen på detta synsätts fördelar för alla människor i samhället. individen sköts i förgrunden betonades och inte minst Trots den vid den här tidpunkten rådande strävan att den teoretiska debattens långsiktiga betydelse under - lösa skilda problem i kollektiva former anade Sture ströks. Så här skrev Sture Eskilsson i sitt dokument: Eskilsson fröet till en motreaktion i samhället. Och det var den som skulle fångas upp. Den kvalificerade debatten som drivs på en hög teo - retisk nivå har en utomordentlig betydelse för opi - Samtidigt som maktapparaten, socialdemokratin – nionsbildningen i stort. Det visar inte minst exemp - fackföreningsrörelsen, arbetar efter allt mer kollek - let från den vänstervåg som svept fram de senaste tivistiska, centralistiska former är det uppenbart att åren. Den skulle knappast varit möjlig utan de insat - denna politik har fött en motreaktion bland stora ser som gruppen »Unga Filosofer» gjorde för unge - medborgargrupper som är ännu ganska vildvuxen fär fem år sedan ( 1966 och framåt). Det spelar ingen och oartikulerad. Det gäller för oss att visa fram den roll om en sådan ideologisk primärdebatt omfattas modell för decentraliserat beslutsfattande som det endast av ett mindre antal personer. Den är nödvän - enskilda näringslivet representerar. dig för att idéerna skall utvecklas och få den rätta for - Den uteblivna motreaktionen muleringen. En teoretisk högtstående diskussion av I detta skede var fackföreningsrörelsens så säker och trygg detta slag är också nödvändig för att kunna attrahera i sin ohotade maktställning att den brydde sig föga om de den ideologiskt intresserade ungdomen. Med någon utmaningar arbetsgivarna reste och försökte lansera. dramatisering skulle jag vilja hävda att det svenska Världens starkaste fackföreningsrörelse uppträdde lätt samhället i dag längtar efter ett positivt utformat däst och föreföll ointresserad av att tänka nytt, vara på tå ideologiskt alternativ till den marxistiska socialismen. och lyhörd inför stämningar och förändringar i sam - Också skolans betydelse uppmärksammades i SAF- hällsdebatten och i arbetslivet. Att utvecklingen skulle dokumentet om Informationsverksamhet och skolan kunna få betydelse för LO och PTK borde emellertid ha utmålades som det kanske viktigaste slagfältet under det varit uppenbart. Men lite eller ingenting gjordes för att tidiga 1970 -talet. »Vänstervågen har nått läroböcker, förbereda organisationerna på ett helt nytt läge där det skolradioprogram, åtskilliga lärare och givetvis på det förhandlande uppdraget var borta och motparten hård - sättet att eleverna drabbas av massmedia och de organi - satsade på att vrida samhällsutvecklingen i egen önskad serade politiska aktiviteterna», skrev Sture Eskilsson och riktning genom arbete på en rad nya arenor. föreslog motåtgärder. Det budskap som SAF ville föra Någon motoffensiv lanserades inte utan arbetsgi - fram handlade konsekvent om att sätta individen i cen - varna kunde på flera områden ostört ompröva, vässa och

42 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Arbetare från verkstadsklubben Standard Radio demonstrerar utanför SAF-huset på Blasieholmen under storkonflikten. Foto: Gnistan, Folket i bild/Kulturfronts arkiv.

slipa sina argument. Det skedde inte alltid i djup sam - branschplanet och på sikt på företagsplanet var redan då stämmighet. Det gick stundtals hett till i arbetsgivar - det mål som de stora verkstadsföretagen satt upp och världen. Men den huvudinriktning som pekades ut, inte strävade mot. Redan före den stora konflikten 1980 minst av Teknikföretagen, mot mer av branschfrihet och hade diskussionerna varit heta inom arbetsgivarvärlden lokal frihet inom lönebildningen och mindre centralism, om SAF skulle få mandat att företräda alla branscher i vann långsamt gehör i en allt större krets. SAF:s tidigare löneförhandlingar med LO och PTK. Verkstadsföreta - ohotade mandat att företräda samtliga privata arbetsgi - gen tvekade, men fogade sig. Storkonflikten 1980 kan i vare i avtalsförhandlingarna med LO och PTK var efterhand därför sägas ha varit en tydlig signal om vad emellertid inte längre lika självklart. som var att vänta de närmaste decennierna. Tonen hård - nade gradvis mellan parterna, samsynen var borta eller Förhandlingsformerna på högkant åtminstone avsevärt mycket mindre. Den svenska Redan före 1980 hade frågan om förhandlingsformerna modellen som vi kände den vid den här tiden var på väg varit på högkant, men det avgörande beslutet som skulle att stöpas om. bryta SAF-LO-samordningen och skaka om arbets - marknaden hade inte fattats. Kanske var en viktig för - Löntagarfonderna klaring att regeringen Fälldin tagit över i Sverige 1976 . Förutom den era av lagstiftning som svepte över Sve - Den avgörande frågan för arbetsgivarna, vid sidan av rige under stora delar av 1970 -talet kom så löntagar - det långsiktiga opinionsarbetet, var som alltid kost - fonderna, närmast som en skänk från ovan för arbetsgi - nadskontroll och hur den mest effektivt kunde upprätt - vare som sökte sammanhållning. Ett starkare kitt för hållas. Sedan mitten av 1950 -talet hade de centrala arbetsgivarvärlden är i efterhand svårt att tänka sig. avtalsförhandlingarna tjänat arbetsgivarna bäst. De hade Inför storkonflikten 1980 spelade förslaget om lönta - inletts på begäran av arbetsgivarna, medan facken på 50 - garfonder en mindre framträdande roll, men det hade talet varit tveksamma eller rent av kritiska till den cen - haft effekt. Direktörerna som så ofta månade om sitt trala samordningen. Men uppgörelserna i mitten av eget fögderi manades till att hålla samman och se »socia - 1970 -talet där lönekostnaderna steg med 40 procent på liseringsplanerna» som ett generalangrepp på dem alla. två år signalerade problem. Inte minst dåtidens Verk - De ivrigaste arkitekterna bakom omdaningen var stadsförening, i dag Teknikföretagen, krävde föränd - verkstadsföretagen med AB Volvo i spetsen. Dåvarande ringar av förhandlingsmodellen. De tongivande före- VD Pehr G Gyllenhammar argumenterade kraftfullt för tagen på svensk arbetsmarknad fanns inom VF och där branschvisa förhandlingar och på sikt ett större inslag var tonen skarp visavi den egna centralorganisationen av lokal lönebildning. För att underlätta branschvisa för - och den förhärskande ordningen. Förhandlingar på handlingar krävde dåvarande volvochefen långtgående

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 43 förändringar av SAF:s stadga. Den viktigaste föränd - övriga LO-förbund träffade med SAF. Men symbolvär - ringen var, enligt Pehr G Gyllenhammar, att stadgans det var betydande. Den evighetslånga raden av centrala första paragraf skulle slå fast att SAF inte förhandlade förhandlingar var bruten. Tidigare skeptiker inom om löner. Dessutom krävde verkstadsföretagen rätten arbetsgivarvärlden såg nu att det fanns alternativ till att på egen hand besluta om lockout och disponera kon - SAF-LO-överenskommelser och den vetskapen eller fliktmedel. Reaktionerna lät inte vänta på sig i arbetsgi - kunskapen kom att utgöra fonden till de allt intensivare varvärlden, men trots hårda mothugg framhärdade diskussioner som följde under resten av 1980 -talet om verkstadsföretagen och normalstadgan ändrades. Inte så just förhandlingsformerna. att ändamålsparagrafen skrevs om, men i övrigt ökade Efter 1983 års branschuppgörelse mellan Verkstads - friheten för branscherna i förhållande till SAF. föreningen och Metall skedde ingen omedelbar över - Beslutet om stadgeförändring togs 1982 , men dis - gång till branschvisa förhandlingar över hela linjen. Av- kussionen hade funnits under fem-sex år och var mycket talsförhandlingarna böljade fram och åter under 1980 - nära ett avgörande redan före storkonflikten. Högst på talet mellan SAF-LO-samordning och branschvisa arbetsgivarnas agenda stod kamp mot den solidariska överläggningar. Först 1990 med beslutet att upphöra lönepolitiken. Mer av marknad och mindre av utjäm - med förhandlingsverksamheten visavi LO och LO:s för - ning var arbetsgivarnas stridsrop för en restaurerad bund tas det definitiva steget – det som legat i korten allt lönebildning. sedan andra hälften av 1970 -talet.Och den lönebildning och dess former som mejslats ut sedan dess har sin Mot en decentraliserad och marknads- grund i den process som bröt sönder den centrala sam - anpassad lönebildning ordningsmodellen med SAF, LO och PTK som de tyng - Uppbrottet från den modell för förhandlingar och sta och mest inflytelserika aktörerna. umgänge som präglat Sverige i decennier sker dock inte över en natt. Snarare i tre steg under 1980 -talet med Till slut finalerna 1990 och 1991 . Den 2 februari 1990 beslöt SAF För att förstå dagens förhandlingar och partsrelationer att inte längre förhandla om löner och allmänna anställ - måste också den särskilda förhandlargruppen på 1990 - ningsvillkor på LO-området. Kampen för en ny ordning talet, industriavtalet från 1997 och dess uppsägning inom lönebildningen hade lyckats. Arbetsgivarna hade 2010 beaktas och analyseras på djupet. tagit första steget mot en mer decentraliserad och mark - Sett över hela perioden sedan 1980 och framåt så har nadsanpassad lönebildning. Ett år senare beslöt SAF att arbetsgivarnas strategi varit verkningsfull. Det är deras också lämna alla styrelseuppdrag i statliga styrelser. val av förhandlingsmodell som kommit att gälla. Och Undantagen från regeln gällde Arbetsdomstolen och deras idoga kampanj för decentralisering och individua - Försäkringsöverdomstolen. Och till en början gällde lisering har resulterat i betydande kliv i arbetsgivarnas arbetsgivarnas uttåg inte heller AP-fondernas styrelser. önskade riktning. Självfallet går det inte att härleda allt Bakom beslutet att lämna styrelser fanns ingen intern bakåt till storkonflikten eller åren före densamma. Men arbetsgivarkritik mot de beslut myndigheterna tagit som en markör, en sammandrabbning då det gamla sys - under åren med SAF:s representanter i styrelserna. Det temet krockar med nya tankar är den fortsatt intressant. var snarare så att flera representanter inom SAF såg med Och en mer lyhörd fackföreningsrörelse hade tvivelsutan skepsis på att lämna styrelserna. Men de ideologiskt ren - kunnat förbereda sig inför den förestående förändringen läriga var i majoritet och ville bryta den korporativa med - på ett annat, bättre sätt än vad som nu blev fallet. Över - verkan. Organisationen strävade efter att stå fri. Att raskningsmomentet var betydande när SAF reste sig från beslutet att dra tillbaka de egna representanterna dessu - förhandlingsbordet ett decennium efter storkonflikten. tom satte press på LO och TCO:s representanter var en Detta trots att signalerna om en avgörande förändring bonus. SAF-beslutet underminerade fackens auktoritet hade varit tydliga allt sedan dess. och det var viktigt i sig. När detta skrivs finns ett restaurerat industri-avtal Första verkliga steget bort från samordning med LO framförhandlat och klart för underskrift. Nervositeten och SAF vid rodret kom redan 1983 , året efter stadge - är trots det betydande hos både fack och arbetsgivare förändringen inom SAF. Att det var verkstadsföretagen inför avtalsrörelsen som inleds redan hösten 2011 då som vägrade ge SAF mandat att företräda dem i för - industrins parter förhandlar om lönerna för de kom - handlingar var logiskt. Det mest överraskande var där - mande åren. för inte Verkstadsföreningens agerande visavi SAF. Det Utan ett nytt drivankare som alla accepterar och för - var istället Metalls avhopp från samordningen på LO- litar sig på hotar en besvärlig avtalsrörelse 2011 och sidan. För första gången sprack den fackliga fronten. 2012 . Nu liksom tidigare står marknadslösningar mot Och reaktionerna blev mycket häftiga inom LO. Det mer eller mindre centraliserade förhandlingsmodeller. växlades hårda ord om det som uppfattades som ett svek. TOMMY ÖBERG Materiellt skiljde sig emellertid inte VF –Metall-upp - är verksam som journalist på LO-Tidningen där han tidi - görelsen mer än marginellt från den uppgörelse som gare också har varit chefredaktör.

44 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Att kartlägga sjuksköterskors militans Politiseringen av vården, det offentliga stödet och strejkerna

De senaste decennierna har många sjuksköterskor gått i Könsdiskriminering, professionalism och neoliberal om- strejk i en rad länder. Det verkar som om sköterskor i all - strukturering av sjukvården framträder som teman i följande mänhet har radikaliserats 1, även vid strejken i Sverige korta berättelser om militans. 2008, som representerade ett gräsrotsuppror mot de fackliga ledarna. 2 Sköterskor har också använt andra inno - Kanadensiska sköterskor i strejk vativa motståndsmetoder, som massuppsägelser, vilket Under 19 dagar 1988 gick mer än 11 000 sköterskor ut i en varit mest framgångsrikt i Finland. Denna studie av skö - illegal strejk i den kanadensiska provinsen Alberta och de möt - terskestrejker avslöjar en något undanskymd historia om tes med mycket kraftiga vedergällningsaktioner både från militans som ofta har »retuscherats bort i traditionella re - arbetsgivarna och från staten. Organisationen Edmonton dovisningar». 3 Working Women kommenterade strejken: AV LINDA BRISKIN De trotsade lagen för att försvara sina egna demokratiska rättigheter och för att motsätta sig den erosion av arbetar - Det är en bra tidpunkt att studera sköterskestrejker just nu när nas rättigheter på alla områden... [och för att] slåss för pati - arbetare och samhälle är under avsevärd attack: från kraftiga enternas rätt till offentligt finansierad sjukvård av god kva - nedskärningar av den sociala servicen, särskilt inom sjukvår - litet. 8 den, privatiseringar och samverkan mellan den privata och offentliga sektorn, förändringar inom arbetsliv och arbets - År 1999 uppnådde sjuksköterskorna i Alberta en uppgörelse, marknad, det ökande utnyttjandet av ras- och könsskillnader på randen till vad som kunde ha blivit ytterligare en illegal och det neoliberala bruket av patriarkala och individualistiska strejk. värden på arbetsplatsen och i hemmet. År 1999 , efter strejkerna 1988 och 1991 trotsade sköterskor Tre referenspunkter dominerar diskussioner om sköters - i Saskatchewan den lagstiftning som skulle tvinga dem tillbaka keyrket: Först har vi proletariseringen och konfrontationen till jobbet i tio dagar. Nancy Syles från Saskatchewan talade med den neoliberala strukturomvandlingen av sjukvården. inför kanadensiska Labour Congress: Proletariseringen handlar om »det ofrånkomliga intrånget av Där fanns sjuksköterskor som var strejkvakter, som berättade kapital och industriella metoder på omsorgsområdet genom för mig: »Jag har inte ens fått fortkörningsböter.» Men du rationaliseringar av arbetsprocessen, intensifieringen av ar- ska veta att de aldrig tvekade. De var beredda att stanna kvar betstakten och den strikta hierarkiska uppdelningen av arbets- som strejkvakter och kanske till och med att sitta i fängelse... kraften»; 4 samt också omvandlingen av en betydande andel av Allt vi önskar som sköterskor är att ge säker vård av hög kva - vårdarbetet från relativt säkra heltidsanställningar till deltid litet...Vi kan inte göra det med de arbetsvillkor vi har nu. 9 och till tillfälliga och till och med osäkra jobb. För det andra betonar professionalismen den kunskap, Debra McPherson, skattmästare i det nationella sköterskeför - expertis, skicklighet och det ansvar som förknippas med skö - bundet intervjuades i The Star Poenix : terskeyrket och strävar mot ett självreglerande yrkesliv med Regeringen [har] inte förstått att de flesta sköterskor är arbetsplatsautonomi. 5 För det tredje utpekas sjuksköterskor av medelålders kvinnor med lång livserfarenhet och att de inte patriarkala diskurser och praktiker som omhändertagande, kuschas så lätt... Om herr Romanow [premiärminister i Sas - moderliga och essentiellt feminina. Faktum är att professio - katchewans New Democratic-regering] tror att dessa 8000 naliseringskrav har mötts av genusbaserade föreställningar, det kvinnor kommer att ge upp är det bäst att han tar sitt tes - vill säga föreställningar om kön som strukturerar hierarkier, tosteronstinna utbrott och stoppar upp det. Han visar ingen diskurser och praktiker. »Att uppnå en professionell status har respekt för kvinnorna. 10 visat sig vara en svår uppgift för sjuksköterskor. Eftersom skö - terskorna traditionellt var kvinnor, ansågs deras arbete vara Hon förklarade att hennes motvilja härstammade från det fak - baserat på kvinnliga egenskaper och som grupp saknade de tum att regeringar överallt var beredda att sänka eller frysa makt i samhället.» 6 lönerna för offentliganställda, varav de flesta är kvinnor. De fullständigt sammanflätade stråken av proletarisering, Under 1999 inleddes en två dagar lång strejk genomförd av professionalism och patriarkal praktik har haft stort inflytande 47 000 sköterskor i Quebec som inledde en längre olaglig strejk. på sköterskornas arbete, medvetenhet och militans och de har De hade tidigare hade genomfört en veckolång strejk 1989 . skapat en yrkesrelaterad form av motstånd. 7 Sköterskorna möttes av två drakoniska lagar som Michèle

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 45 ”Lika lön det handlar om att vilja”. Ord- föranden for de danska sjuksköterskorna, Connie Kruckow ledde den stora demon- strationen den 17 april 2008. Foto: Soren Svendsen.

46 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Bis cay, viceordförande för Quebecs sköterskeförbund ansåg att redskap för motstånd. 20 En tidig kanadensisk konflikt ägde regeringen använde för att försöka »förgöra facket». 11 Sköter- rum i oktober 1950 vid Toronto General Hospital: skorna stod emot hoten både från Förordning 160 , som stad - 73 utbildade sköterskor från sjukhusets sju våningar, BB, gade om böter (mer är tio miljoner dollar vid strejkens slut), stödpersonal och blodbank lämnade en petition till sjuk - indragna fackliga ersättningar och två dagars löneavdrag för huschefen och styrelsen...[med] utfästelse att de 73 under - varje frånvarodag från jobbet (vilket kostade varje sköterska tecknarna skulle säga upp sig från den 23 november om inte ungefär 7000 dollar) och Förordning 72 , en återvänd-till- sjukhuset tillmötesgick sköterskornas krav. Deras 11 - arbetet-lagstiftning som riktade sig till de fackliga företrädarna. punktsprogram för förändring innehöll specificeringar om Fem dagar efter att Förordning 72 hade antagits röstade 93 pro - arbetstider, antalet patienter som de kunde anförtros, antal cent av sköterskorna för en fortsatt illegal strejk. 12 sköterskor i tjänst, semesterns längd, dagliga vilopauser och grundlönens nivå. 21 Danska sköterskor i strejk Våren 2008 ägde en åttaveckorsstrejk rum i Danmark, med Två andra kanadensiska exempel är värda att notera. För - 70000 sjuksköterskor, medlemmar av Dansk Sygeplejeråd, handlingarna mellan sköterskorna och hotelledningen i New DSR, som »aktionens spjutspetsar». 13 Även om strejken delvis Brunswick bröt samman 1969 . Eftersom »sköterskorna var handlade om arbetsförhållanden, centrerades den kring löner, förhindrade att strejka förlitade de sig på direktaktion i stället utifrån ett krav på 15 -procentiga löneökningar. Särskild upp - och sade upp sig en masse»: märksamhet ägnades frågan om de lägre kvinnolönerna med Uppmuntrade av det kanadensiska sköterskefackets natio - krav på »manslöner för kvinnojobb». 14 De strejkande sköters - nella kampanj för att förbättra sköterskornas löner och korna använde olika metoder för att dra uppmärksamhet till möta deras frustration, tillkännagav 1400 , eller hälften av lönefrågan. Kvinnorna i Holstebro delade ut brödrecept med Brunswicks registrerade sköterskor, vid en presskonferens ett paket jäst och talade med människor, öga mot öga. den 15 juli att de skulle säga upp sig. Hot om att sköter- skorna skulle förlora sina ackumulerade pensionsrättighe - På samma sätt som jästen höjer brödet måste våra löner ter, sjukledighet och senioritet om de sade upp sig, stärkte höjas, till männens lönenivåer så att vi kan ha råd att äta bara sköterskornas beslutsamhet. Efter nio dagars för - bröd och så att vi kan vårda och ta hand om era gamla, barn handlingar löstes konflikten och ett huvudavtal...ratificera - och sjuka familjemedlemmar, släktingar och vänner. 15 des. Lönerna förbättrades avsevärt och de som hade extra utbildningskvalifikationer fick ytterligare ett påslag. 22 Massuppsägningar och icke-strejk-taktik Även om denna artikel främst fokuserar på strejker, både lag - I juni 2001 blev frågan om Nova Scotias sjukvårdspersonals liga och olagliga, utgår den inte från att strejker är den enda rätt att strejka den centrala tvistepunkten i en inflammerad dis - formen av arbetsplatsmilitans. Som andra arbetare har skö - kussion. Sjukvårdsarbetarna inom Nova Scotias offentligan - terskor varit engagerade i många former av motstånd genom ställdas fackförbund, Nova Scotia Government Employees decennier. Några exempel: År 1975 sjukanmälde sig sköter- Union, NSGEU, hade redan ordnat strejkvakterna när pro - skor i New Brunswick, Kanada, för att stärka sina krav på vinsregeringen antog en ny lag som tog bort deras strejkrätt omförhandling av avtalet. Aktionen kallades the »blue flue» och hotade med dryga böter. De 1600 sköterskor som skulle när 700 sköterskor på 15 sjukhus sjukanmälde sig fösta ha gått i strejk inom några dagar sade upp sig. Fay MacNeil, dagen. 16 År 1976 införde sköterskor i New South Wales, en hjärtsjuksköterska, sade »Om jag förlorar mitt jobb bryr Australien, stopp för »övertid, köks-, hushålls- och kontors - jag mig inte. Jag har inte skrivit ett sköterskekontrakt för att arbete som inte är relaterat till vården, icke-akuta operationer göra ett slavjobb. Jag skrev inte på för att förlora mina rättig - och inskrivning; De höll möten, marscherade på gatorna, heter.» 23 En åskådare noterade: brände upp sina sköterskemössor och höll jobb-stopp-möten Jag befann mig i ett kvavt rum på NSGEU:s strejkhög - som symboliska protester för att uppnå löneökningar.» 17 Vid kvarter, fyllt med engagerade sköterskor, var och en redo ett sjukhus och traumacenter med 2000 sängplatser i södra att säga upp sig och var och en fast besluten att riskera sin Kalifornien iscensatte sköterskor en tvådagars sjukskrivnings - karriär för det som är rätt... Jag stod bakpå en lastbil som kampanj 1987 .18 I British Columbia, Kanada, vägrade skö - var parkerad bredvid dörrarna till legislaturen och hjälpte terskorna 1989 att »utföra ’icke-vårduppgifter’, som städning, sköterskor klättra upp för att signera sina uppsägningar hushållsarbete, vaktmästarjobb, kartläggning av utskrivna pati - med stora svarta markeringspennor, offentligt inför alla, så enter, genom att sätta ett stopp för övertid». 19 Eftersom det hela världen kunde se. Många med darrande hand och ögo - finns förbud mot strejker och krav på grundläggande service nen fulla av tårar. Men alla redo att göra vad som måste för nödlägen har sköterskor ofta tvingats söka alternativa for - göras.» 24 mer för motstånd och militans. Mest intressant är kanske det som kan ses som en yrkes - Genom det växande stödet för sköterskorna »backade rege - specifik taktik: användandet av massuppsägningar, något som ringen och slöt en överenskommelse med facket och de sjuk - används sedan länge. Innan det fanns rättigheter knutna till vårdsanställda om att de skulle presentera sina olika krav för kollektivförhandlingar erbjöd massuppsägningar ett kollektivt ett ’val av slutbud’. Medlaren valde fackets förslag för legiti -

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 47 merade sköterskor» 25 och gav dem 70 procent mer än de men jag tror inte för ett ögonblick att det enbart är en fråga erbjudits från början. 26 om pengar...Ni kämpar för patienternas vård hela tiden. – Taktiken med massuppsägelser har använts i många län - Strejkande irländska sköterska 1999. 35 der. 27 Den kanske mest framgångsrika användningen av mass - Det här handlar egentligen om sköterskebristen, som... har uppsägelse på senaste tid var de finska sköterskornas mobili - lett till vidriga och otrygga arbetsförhållanden och kom - sering. I oktober och november 2007 fanns det en betydande promisser när det gäller patientvården... Vi tar ställning för stridbarhet i Finland när det gällde sköterskornas löner, som människor i Saskatchewan: dig, mig, våra familjer, som de en del av den pågående striden om lönenivåer för offentligan - vårdgivare och patientförsvarare som vi är. – Laurie Swift, ställda inom sjukvården. Förbundet för sjukvårdsanställda och strejkande sköterska i Saskatchewan (Kanada), 1999 .36 socialarbetare, TEHY, ville ha 24 procent nästan dubbelt så mycket som de erbjöds, för att justera orimligt låga löner för Det faktum att sköterskornas vårdarbete huvudsakligen äger sköterskor. TEHY införde övertidsblockad och tillkännagav rum inom den offentliga sektorn är utan tvivel viktigt för deras att » 13 000 sköterskor var redo att lämna in sina uppsäg - medvetande, deras taktik och strategier, den politiska diskurs ningar.» 28 Enligt Jaana Laitinen-Pesola, ordförande för som de tillämpar och för strejkernas genomslag. Många kvin - TEHY måste förbundet »ta till det extrema hotet om mass - nor som har direkt kontakt med klientgrupper är kluvna när uppsägningar för att säkra sjukvårdens framtid och kvalifice - det gäller att ställa krav på löner eller arbetsförhållanden och rad personal.» 29 att engagera sig i offentliga protester. Faktum är att kvinnors Som motåtgärd införde regeringen en helt ny sorts lag, ansvar för vårduppgifter har aktivt mobiliserats för att Lagen om patientsäkerhet (16 november 2007 ), som kunde avskräcka dem från att strejka: tvinga sjukvårdspersonal att fortsätta arbeta med sådana Kvinnor är fostrade att känna ansvar för de människor som arbetsuppgifter som betraktades som oumbärliga för patient - de ansvarar för vare sig det är i hemmet eller på jobbet. säkerheten, även om de hade sagt upp sig. Regeringen häv - Följaktligen får de lätt skuldkänslor om de vägrar att dade också att »varje individ var juridiskt ansvarig om en pati - vårda... Och när de strejkar händer det att media skildrar ent blev handikappad eller dog på grund av uppsägning.» 30 dem som »hjärtlösa och okänsliga». 37 Gensvaret på denna lagstiftning blev att ännu fler sköterskor anslöt sig till massuppsägningskampanjen, totalt 16 000 .31 Alla internationella redogörelser för sjuksköterskestrejker I det finska sammanhanget användes strategin med mass - anspelar på konflikten mellan strejk och vårduppgifter. 38 uppsägningar för att hindra att man åberopade principer om Denna forskning tyder på att sköterskornas engagemang i oumbärliga tjänster, som tidigare hade undergrävt de sjuk - vårdarbetet de senaste årtiondena snarare uppmuntrar dem – vårdsanställdas, och särskilt sköterskornas, möjligheter att för - i stället för att hindra dem – från att strejka. Sköterskornas bättra sina löner och arbetsvillkor. yrkesmässiga engagemang i vården har konfronterats med omstrukturering av sjukvården, sköterskebrist, intensifiering Senaste gången som en arbetsmarknadskonflikt med TEHY av arbetet, otrygga anställningar och könsbaserade hierarkier trappades upp till kampåtgärder undergrävdes strejkens med en militant diskurs kring allmänhetens intresse och en genomslag av kravet på att facket skulle tillåta några av sina rekonstruktion och reformering av vårdarbete, det som jag medlemmar att upprätthålla en miniminivå med anställda på kallar politiseringen av vård. Strejkande sköterskor har genom- sjukhusen. Denna gång hade TEHY valt den ovanliga stra - gående gjort kopplingar mellan de försämrade villkoren för tegin med massuppsägningar, i stället för strejk. 32 vårdarbete och patienternas rätt till vård av god kvalitet och Den 19 november lämnade sköterskorna sina jobb. Arbets - därmed också åberopat ett allmänintresse. domstolen slog fast att »de fast anställda TEHY-medlemmar - Politiseringen av vården har givit stöd åt ett nytt etiskt syn - nas massuppsägningar var olagliga». Domstolen dömde för - sätt när det gäller strejker. Frågan är »inte om aktionen är etisk bundet att betala höga böter och gav arbetsgivaren rätt att utan om det är oetiskt att inte gå till aktion». 39 Brown et al fann börja anställa ersättare. 33 Trots alla dessa hot och repressalier i sin studie om den irländska sköterskestrejken 1999 att »själva och expertutlåtanden att TEHY inte skulle lyckas, 34 gav sig strejkaktionen är en försvarshandling». 40 I november 2002 bör - sköterskorna inte. Den 19 november, den dag då de första jade det som skulle bli USA:s längsta sköterskestrejk – över två uppsägningarna skulle ha trätt i kraft, undertecknades ett nytt år – vid Northern Michigan Hospital i Petoskey, Michigan. kollektivavtal som gav sjuksköterskorna löneökningar på Sjuksköterskorna »ville ha ett ord med i laget om hur patient - 22 –28 procent under den fyraåriga avtalsperioden. Denna vården utfördes och i frågor om patientsäkerhet, med hänvis - framgångsrika förhandling blev en referenspunkt för de ning till den ökade arbetsbördan... Att sköterskornas strejk danska och svenska sköterskestrejkerna under 2008 . varade så länge, trots erbjudanden om högre löner, är en stark indikator att inflytande över vårdens utförande var viktigare för Politiseringen av vården och allmänintresset dem än pengar. Sköterskorna hade blivit korsfarare, kämpar för Jag tror att sköterskorna ... protesterar mot systemet och patientsäkerhet och för sköterskeyrkets framtid.» 41 dess ineffektivitet... Det är patienternas vård som är i faro - Den omfattande mobiliseringen av sköterskor och kvinnor zonen och det är därför sköterskorna strejkar. Men jag vet inom vårdyrken och de diskurser som omger denna militans att medierna kommer att säga att det handlar om pengar... stöder anspråk på en politisering av vården, det vill säga: ett

48 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 erkännande av det kollektiva ansvaret för vården och den effekt på kvalitativ vård som försämrade villkor inom sköterskeyrket har; avvisandet av essentialistiska anspråk på att kvinnor är ansvariga för vård enbart på grund av att de är kvinnor; kraven att de färdigheter som krävs inom vårdyrken ska erkännas och belönas; och beredskapen att mobilisera kollektivt för dessa mål.

Stöd från allmänheten Många kanadensiska sköterskestrejker har karaktäriserats av att de åtnjutit starkt folkligt stöd, att andra fackförbund varit aktivt engagerade liksom samhället, allmänheten kvinnoorga - nisationer och andra progressiva krafter. Faktum är att skö - terskorna, trots arton uppmärksammade sköterskestrejker under 1998 och 1999 , fick den högsta förtroendeplaceringen av alla yrken i en mätning år 2000 . Med sina 72 procent låg de betydligt högre än präster ( 32 procent), poliser ( 42 procent), lärare ( 50 procent) och, betecknande nog, läkare ( 52 procent). Politiker, fackliga ledare och offentliga tjänstemän hamnade på ensiffriga tal. 42 En gallup i USA år 2004 visade att sköter- skor har ett mycket gott anseende hos allmänheten, vilket gör dem till en formidabel politisk kraft. 43 Konvergensen mellan professionaliseringen, omsorgen om allmänhetens intressen och kampanjer med en bred bas av och med sköterskor har skapat förutsättningarna för ett starkt stöd från allmänheten när de går ut i strejk. Ett exempel är sköterskestrejken i Eng - land 1988 , då en nationell opinionsmätning visade att 85 pro - cent stödde en betydande löneökning för sköterskorna och en majoritet stödde deras strejk för högre lön. 44 »Uppmuntrade av ’styrkan och känslan och ett fantastiskt stöd från allmänhe - ten’... planerade vårdfacken... en nationell dag för demonstra - tioner... Mellan 43 000 och 100 000 personer demonstrerade tillsammans i London, med 50 000 i Glasgow och stora skaror på andra platser.» 45 Allmänhetens stöd till kraven på rimliga löner för sköter- skorna är värt att notera. I den danska sköterskestrejken 2008 visade en opinionsundersökning att 80 procent av befolk - ningen stödde kravet på en löneökning på minst 15 procent. 46 I de finska sköterskornas kamp 2007 , med massuppsägningar, ansåg 66 procent att sköterskornas lönekrav var acceptabla. 61 procent av befolkningen uppgav att de sympatiserade med TEHY:s planerade massuppsägelse. 47 I Polen uppstod 2007 en omfattande protest kring sjukvår - den, som gällde både läkare och sjuksköterskor, där de senare krävde kraftiga löneökningar. Efter att premiärministern väg - rat träffa sköterskornas representanter inledde fyra sköterskor en åtta dagar lång sittstrejk. Utanför campade stora skaror sjuksköterskor under fyra veckor i något som kom att kallas »den vita byn» och som »drog till sig stor uppmärksamhet från media och allmänhet.» 48 Enligt en opinionsundersökning stödde 75 procent av befolkningen kraven från läkare och skö - terskor. Sköterskor inom protestlägret rapporterade att vilt främmande människor kom med mat och dryck. När polisen skulle skingra en sköterskeprotest med våld, kom gruvarbe - tare och järnvägsarbetare resande till Warszawa för att skydda Könsdiskriminering, professionalism och neoliberal struktu- sköterskorna mot polisvåld. 49 rering av sjukvården gav förutsättningar för sjuksköterskornas Den kanske mest långdragna sköterskestriden inträffade i militans, skriver Linda Briskin. Foto: Sven-Åke Nordlöv.

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 49 Japan – en intensiv kamp som fördes av Japans fackförbund för Medical Workers (Nihon Ironen), kallad The Nurse Wave – sköterskevågen. Den började 1989 och pågick i tre år. Skö - terskornas krav omfattade »fler sköterskor, reglering av natt - skiften, införandet av femdagarsvecka för alla, en rättvis värde - ring av sköterskornas arbete, bättre yrkesutbildning.» Kampen »kombinerade sköterskornas engagemang för bättre arbets - villkor och status med allmänhetens krav på bättre sjukvård [och] vann ökande folkligt stöd och spred sig till hela landet». Under det första året av kamp var det gatudemonstrationer och möten med sköterskor i vitt i varje prefektur... Befolk - ningens stöd för sköterskerörelsen växte... Tredje året... bytte rörelsen fokus till krav på ... en nationell policy för den växande gruppen sjukvårdspersonal... Med tidningar - nas och TV-kanalernas rapportering om sköterskekampen, nästan varje dag, växte allmänhetens intresse och stödet spred sig i hela landet och satte press på regeringen att stifta en lag om tillgång till fler sköterskor... Inom loppet av tio månader samlades 5,4 miljoner namnteckningar från hela landet. Efter tre års kamp uppnådde de att en lag antogs om att säkerställa att sköterskepersonalen var tillräcklig. 50 Även när sköterskornas strejker varit illegala eller när de bru - tit mot lagen på andra sätt har allmänhetens stöd varit tålmo - digt och ibland till och med passionerat, som följande exem - pel från Kanada antyder. Under den illegala strejken 1988 i Alberta rapporterar Rebecca Coulter om »omfattande stöd». Faktum är att mer än 500 000 dollar samlades in i mindre och större donationer. Pensionärer gav den dollar eller två som de hade råd med, en grupp anställda på McDonald's i Kali - fornien skickade runt en hatt på jobbet till strejkfon - den...[Strejken] satte igång alla slags människors fantasi och stöd... Kvinnogrupper och fackliga organisationer samla - des kring frågan... och satte press på delstatsregeringen att skaffa fram pengar till en uppgörelse. 51 Quebecksköterskornas långa illegala strejk 1999 samlade omfattande stöd från allmänheten; 72 procent ansåg att skö - terskornas lönekrav var rimliga. 52 Eftersom de inte kunde få slut på strejken med befintlig lag- stiftning tog den Quebecbaserade regeringen bort strejkrät - ten helt och hållet och höjde straffsatserna. Men fackför - eningsmedlemmarna fortsatte sina arbetsnedläggelser och möttes av en våg av sympati från allmänheten, inklusive opi - nionsundersökningar som visade att en majoritet stod bakom dem, samt 120 000 underskrifter på en petition. 53 Sjuksköterskan och avdelningsföreståndaren Elisabeth Rundberg tog strid för att bevara Salt- I en protestaktion i Nova Scotia 2001 trotsade två hundra skö - sjöbadens sjukhus. Foto: Markko Björkman. terskor regeringen och bröt mot lagen. De satte sig i den hårdast trafikerade korsningen i Halifax. Trafiken blockerades i flera kvarter. Busschauffören längst fram i trafikstockningen rörde sig inte. »Jag är också med i facket», sade han. Inga passagerare klagade. Människorna på trottoarerna hurrade. Polisen stod bara och såg på. 54

50 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 51 Det råder inget tvivel om att sköterskorna är värda uppmärk - NOTER – ATT KARTLÄGGA SJUKSKÖTERSKORS MILITANS samhet, inte minst för sin anmärkningsvärda förmåga att 1 Linda Briskin, »The Militancy of Nurses and Union Rene - mobilisera stöd från allmänheten och att bygga koalitioner wal», i Transfer: European Review of Labour and Research , utkom - över fackliga gränser, med andra grupper i samhället och med mer 2011. progressiva rörelser. 2 David Landes, »Striking Nurses Make for Striking De - bate», i The Local: Sweden’s News In English 25 april 2008 Slutsats: kvinnors militans http://www.thelocal.se/11354/20080425/; Jordan Shilton, »Health Care Strikes in Scandinavia,» World Socialist Web Site, Huvuddragen i [blussömmerskornas] strejk var lika 2 maj 2008 http://www.wsws.org/articles/2008/may2008/scan- anmärkningsvärda som gensvaret från trettio tusen oorga - m02.shtml niserade arbetare, det orubbliga och kompromisslösa sin - 3 Mick McKeown, »Alliances in Action: opportunities and nelaget hos de strejkande. Detta berodde inte bara på natio - Threats to Solidarity between Workers and Service Users in Health and Social Care Disputes», i Social Theory & Health 7 (2), nalitet utan också på det kön som dominerade...[V]i har nu 2009, s. 149. en facklig truism att »kvinnor är bäst på att strejka» ...Blus - 4 Kathryn McPherson, Bedside Matters: The Transformation of sömmerskornas strejk utmärktes av... fullständig hängiven - Canadian Nursing, 1900-1990 , Toronto: Oxford 1996, s. 8. het till ett mål, känslomässig uthållighet, oräddhet och en 5 Carol McDonald, »Issues of Gender and Power: the Signi - beredskap att möta fara och lidande. ficance Attributed to Nurses’ Work», i Marjorie McIntyre & Carol McDonald (red.), Realities of Canadian Nursing: Professio - Helen Marot ( 1911 ) i Kvinnornas fackförbund i New York nal, Practice and Power Issues 3rd edition, Philadelphia: Walters 55 City om blussömmerskestrejken 1909 . Kluwer 2010, s. 355-368. 6 Glenda Strachan, »Not Just a Labour of Love: industrial Trots Ruth Milkmans varning att återupptäckten av kvinnlig Action by Nurses in Australia», i Nursing Ethics 4 (4), 1997, aktivism kan leda till naivt romantiserand e 56 måste varje dis - s. 297. 7 Linda Briskin, »‘Sleeping Giants:’ nurses on Strike», paper kussion om kvinnlig militans börja med att betona den omfat - presenterat under konferensen Strikes and Social Conflicts in tande, om än ofta osynliga berättelsen om kvinnors engage - the Twentieth Century, Lisbon, 2011. mang i militanta strejker. Vittnesmålen belyser förvisso uthål - 8 Rebecca Coulter, »Alberta Nurses and the ‘Illegal’ Strike of ligheten och »oräddheten» hos sköterskor i strejk, ofta trots 1988», i Linda Briskin & Patricia McDermott (red.), Women höga insatser och utmanar allmänna föreställningar om att Challenging Unions: Feminism, Democracy and Militancy , Toronto: University of Toronto Press 1993 , citerad på s. 56. 57 »kvinnor är mer passiva och undviker konflikt.» 9 Globe and Mail 13 juli 1999. Kvinnornas fackliga militans utmanar inte bara vanföre - 10 15 april 1999. ställningar om kvinnliga arbetare utan också maskulinistiska 11 Globe and Mail 6 juli 1999. antaganden som fortfarande är djupt förankrade i den fackliga 12 Globe and Mail 26 juli 1999. kulturen. Genom att fokusera på kvinnornas militans proble - 13 »Danish Nurses’ Strike Enters Second Week», Agence France-Presse 23 april 2008. matiseras också kopplingarna mellan militans, maskulinitet 14 Carsten Jørgensen, »Longest Strike in Public Sector Ends och manlighet. 58 Strejker som genomförs av kvinnor gör också with Pay Settlement», The European Industrial Relations Ob - allmänheten medveten om genusaspekter genom att störa den servatory (EIRO) Online 29 september 2008 http://www.euro - traditionella kopplingen mellan facklig militans och arbetar- found.europa.eu/eiro/2008/04/articles/DK0804029I.htm klassens män. I sin berättelse om den femtio dagar långa skö - 15 Callum Laggan, »Danish Nurses' Strike», New Worker Features 3 maj 2008 http://newworkerfeatures.blogspot.com/ terskestrejken i Victoria, Australien visar Judith Bessant vil - 2008/05/danish-nurses-strike.html ken vikt som lagts vid genusaspekter i denna kamp. 16 Linda Kealey, »No More ‘Yes Girls’: labour Activism among New Brunswick Nurses, 1964-1981 », i Acadiensis 37 (2), I australiensisk arbetarhistoria skulle det vara svårt att hitta 2008, s. 10. en motsvarande händelse där stora grupper kvinnor utma - 17 Strachan 1997, s. 300 f. nar en mansdominerad regering, ett mansdominerat sys - 18 Richard Kravitz, Barbara Leake & Bruce Zawacki, »Nur - tem för arbetsmarknadsrelationer, ett manligt dominerat ses’ Views of a Public Hospital Nurses’ Strike», i Western Journal of Nursing Research 14 (5), 1992, s. 645-661. fackligt ledarskap. Det blev en konflikt som dominerades 19 Larry Haiven, »The State and Nursing Industrial Rela - 59 av deltagarnas könstillhörighet. tions: the Case of Four Western Canadian Nurses’ Strikes», opublicerad uppsats, 1991, s. 18-19. Sköterskornas militans utmanar sist och slutligen inte bara 20 Judith M. Hibberd, »Strikes by Nurses», i Alice Baumart kopplingen mellan militans och män utan också marginalise - & Jenniece Larsen (eds.), Canadian Nursing Faces the Future 2nd ringen och den ökande kriminaliseringen av militans. Genom red., St. Louis, Mo: Mosby 1992, s. 577. sin förmåga att bygga upp allmänhetens stöd underlättar skö - 21 McPherson 1996, s. 243f. terskornas militans en normalisering och legitimering av själva 22 Kealey 2008, s. 9-10f. 23 Times-Colonist [Victoria, BC] 29 June 2001. militansen. 24 Skip Hambling, »Hearts and Minds: a Response to Tom Sköterskornas militans och koalitionsbygge ingår i en lång O’Brien’s ‘Targeting Tories’ Article», i Our Times 21 (4), 2002, tradition inom de fackliga kvinnornas organisering och mot - s. 13-14. stånd, något som skulle kunna erbjuda en outnyttjad potential 25 Larry Haiven & Judy Haiven, »The Right to Strike and för att värna offentliga tjänster, skydda arbetarnas rättigheter the Provision of Emergency Services in Canadian Health Care», och stärka den fackliga förnyelsen.

52 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 i Rapport från Canadian Centre for Policy Alternatives, 2002 , s. 5 49 Marius Heuser, »The Way Forward in the Polish Doctors http://www.policyalternatives.ca/publications/reports/right- and Nurses Strike» , World Socialist Web Site 19 juli 2007 strike-and-provision-emergency-services-canadian-health-care http://www.wsws.org/articles/2007/jul2007/pola-j19.shtml 26 Tom O'Brien, »Targeting Tories: how the Nova Scotia 50 Seishi Katsuragi, ( 1997 ) »Better Working Conditions Won Nurses Won», i Our Times 21 (3), 2002, s. 22. by ‘Nurse Wave’ Action: Japanese Nurses’ Experience of Getting 27 See Joni Ketter, »Nurses and Strikes: a Perspective from a New Law by their Militant Campaign», i Nursing Ethics 4 (4), the United States», i Nursing Ethics 4 (4), 1997, s. 323-329 ; och 1997, s. 316-17. om Australia, se Strachan 1997. 51 Coulter 1993, s. 55f. 28 Pertti Jokivuori, »Nurses’ Union Rejects Pay Offer and 52 Globe and Mail , 28 juni 1999. Calls for Industrial Action», The European Industrial Relations 53 Haiven and Haiven 2002, s. 7 f Observatory (EIRO) Online, 12 november 2007 http://www.eu - 54 Hambling 2002, s. 12 f. rofound.europa.eu/eiro/2007/10/articles/fi0710039i.htm 55 Helen Marot, »A Woman's Strike - An Appreciation of the 29 »TEHY tillkännager krav, hotar med massuppsägning», 9 Shirtwaist Makers of New York,» i Henry Mussey (red.), Procee - okt 2007 YLE: (finska public service-kanalen) http://www.yle.fi/ dings of the Academy of Political Science in the City of New York , uutiset/news/ 1910-11, s. 124 och 128. 30 Pertti Jokivuori, »Controversy over Law Restricting Right 56 Ruth Milkman, »Editor’s Preface», i Ruth Milkman (red.), to Strike in Healthcare Sector», The European Industrial Rela - Women, Work and Protest: A Century of Women's Labor History , tions Observatory (EIRO) Online 14 january 2008 a http:// Boston: Routledge och Kegan Paul 1985 , s. xii. www.eurofound.europa.eu/eiro/2007/12/articles/fi0712039i.htm 57 Charlotte Yates, »Challenging Misconceptions about Orga - 31 »Nurses Union Announces More Resignations», 12 nov nizing Women into Unions», i Gender, Work, and Organization 13 2007 . YLE: (Finnish Broadcasting Company) http://www.yle.fi/ (6), 2006, s. 565. uutiset/news/ 58 Linda Briskin, »Gendering Labour Militancies», uppsats 32 »Labour market experts doubt nurses will get pay hikes presenterad vid Gender, Work and Organization Konferens, Keele they want», 22 oct 2007 . Helsingin Sanomat (HS) www.helsingin - University, UK, 2007. sanomat.fi/english Judith Bessant, »‘Good Women and Good Nurses’ Conflic - 33 Pertti Jokivuori, »Nurses’ Dispute in Settlement Talks», ting Identities in the Victorian Nurses Strikes, 1985-6 », i Labour The European Industrial Relations Observatory (EIRO) Online History 63, 1992, s. 168. 21 januari 2008 b http://www.eurofound.europa.eu/eiro/2007/ 11/articles/fi0711019i.htm LINDA BRISKIN 34 ibid. är verksam vid Social Science Department and School of Wo - 35 Gary D. Brown, Anna-Marie Greaney, Mary E Kelly- men’s Studies, York University, Toronto, Canada. Hon har bland Fitzgibbon, & Jane McCarthy, »The 1999 Irish Nurses’ Strike: annat forskat om kvinnor i fackliga organisationer och kvinnors nursing Versions of the Strike and Self-Identity in a General organisering i Kanada och Sverige. Hospital», i Journal of Advanced Nursing 56 (2), 2006, s. 205. 36 Regina Leader-Post 7 maj 1999. ABSTRACT 37 Judy Darcy & Catherine Lauzon, »The Right to Strike», In recent decades, nurses have gone on strike in large numbers i Linda Briskin & Lynda Yanz (red.), Union Sisters , Toronto: The and in many countries. They have also used innovative non-strike Women's Press 1983, s. 175. tactics of resistance such as mass resignations. This article explo - 38 Brown et al. 2006, s.206 f. res nurse militancy through strike narratives. It argues that in re - 39 Karen Jennings & Glenda Western, »A Right to Strike?», cent decades, the professional commitments of nurses to the pro - i Nursing Ethics 4 (4), 1997, s. 281. vision of care have confronted health care restructuring, nursing 40 Brown et al 2006, s. 205 f. shortages, intensification of work, precarious employment and 41 Lisa Hayes, »Nurses on Strike», i Aaron Brenner, Benja - gendered hierarchies with a militant discourse around the public min Day, & Immanuel Ness (red.), The Encyclopedia of Strikes in interest, and a reconstitution and reclamation of caring work, American History , Armonk, NY: M.E. Sharpe 2009, s. 712-3. what I call the politicization of caring. This research suggests that 42 Paul Clark & Darlene Clark, »Union Strategies for Impro - nurses’ dedication to caring work may now encourage rather than ving Patient Care: the Key to Nurse Unionism», i Labor Studies dissuade them from going on strike. It also highlights the wi - Journal 31 (1), 2006, s. 63. despread public support for nurses, even when they go on strike 43 Paul Clark & Darlene Clark, »Union Strategies for Impro - illegally. ving Patient Care: the Key to Nurse Unionism», i Labor Studies Finally, nurse militancy challenges commonsense misconcep - Journal 31 (1), 2006, s. 63. tions that women workers are passive and unlikely to strike. It 44 Sarah Hayward & Elizabeth Fee, »More in Sorrow Than in problematizes the associations of militancy with men, masculinity Anger: the British Nurses’ Strike of 1988 », i International Journal and manliness. In fact, in its capacity to build public support, of Health Services 22 (3), 1992, s. 404. nurse militancy helps to mainstream and legitimize militancy it - 45 ibid self. Nurse militancy and coalition-building are part of a long tra - 46 Frederik Ohsten, »Denmark: 100,000 Public Sector Wor - dition of union women’s organizing and resistance which may kers on Strike», i Internat©ional Marxist Tendency 29 april 2008 provide untapped potential to defend public services, protect http://www.marxist.com/denmark-public-sector-workers- workers’ rights, and invigorate the union renewal project. strike.htm 47 Jokivuori 2007. 48 Jan Czarzasty, »Pay Disputes in Public Health Sector Es - calate», The European Industrial Relations Observatory (EIRO) Online, 20 August 2007 http://www.eurofound.europa.eu/eiro/ 2007/07/articles/pl0707019i.htm

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 53 Arbetarrörelsens minne – minnet av arbetarrörelsen Anteckningar från den 46:e konferensen i Linz

Man kan börja med några talesätt och citat: »Det är segrarna ersattes dessutom med attacken mot Twin Towers i New York. som skriver historien», »historia är den lögn man kommit Offret, som ju hela tiden funnits och haft en plats i historien, överens om», »historien kommer att vara snäll mot mig, för fick nu enligt Traverso den helt centrala och allt annat nästan jag tänker skriva den», »inget förgyller det förflutna så mycket överskuggande rollen. som ett dåligt minne». Allt detta är exempel på att inträffade Det är alltså under de senaste årtiondena, hävdar Traverso, händelser eller förflutna förhållanden är en sak och berättel - som detta har hänt: minnet av Gulag utraderade minnet av sen, historien, om dem är en annan. Den 46 :e ITH-konfe - revolutionen, minnet av Förintelsen ersatte minnet av antifa - rensen i Linz, Österrike, hade rubriken »The memory of scismen och minnet av slaveriet ersatte minnet av antikolo - Labour» och hade historiekultur och historiebruk som tema. nialismen och det synes som om hågkomsten av dessa offer Med memory - minne - avsågs dels hur arbetarrörelsen och inte kan existera parallellt med dessas kamp, segrar och neder - även andra sociala rörelser själv förhåller sig till sitt förflutna, lag. En särskild betydelse får minnet av Förintelsen, vars plats men också vilken plats arbetarrörelsen och dess historia har i i våra historiska framställningar tycks växa i takt med att själva det kollektiva historiska minnet i länder och världsdelar. händelserna blir allt mer avlägsna i tid, särskilt i Västeuropa Med 2010 års konferens inleddes en ny treårig konferens - och Förenta staterna, där Traverso manade fram bilden av cykel under temat Arbetarrörelsen och andra sociala rörelser Förintelsen som en »civil religion», vars uppgift är att göra de som aktörer vid samhällsförändringar, en rubrik som synes liberala demokratiernas värden heliga: pluralism, tolerans, kunna täcka ganska mycket, men som alltså för året var kon - mänskliga rättigheter. Genom en sekulär minnesliturgi för - kret inriktat på det som kallas »memory politics», »Geschichts- svaras och förmedlas dessa värden. politik» eller »historiebruk», det vill säga hur det kollektiva Traverso framhöll särskilt hur detta skett i Tyskland: sam - minnet av händelser och fenomen skapas av olika intressen och tidigt som plikten att minnas Förintelsen skulle förena med - fyller olika funktioner, och den konkreta frågan under konfe - borgarna i det nya Tyskland och synagogor återuppbyggdes rensen var vilken roll arbetarrörelsen har spelat och spelar i och ett minnesmonument upprättades mitt i Berlin så revs detta sammanhang. Och eftersom minnespolitik ofta rör kon - allt som skulle påminna om DDR ned – Palast der Republik, troversiella ting och dramatiska händelseförlopp kan man lika monument och annat - och därigenom också minnena av anti - ofta tala om glömskepolitik, med andra ord: vad synes viktigt fascismen. En liknande process ägde rum i Italien. På detta att komma ihåg och vad synes viktigt att glömma bort i ett sätt reduceras 1900 -talets historia till en bipolär historia av samhälle? Och på vilket sätt skall historien kommas ihåg, om offer och förövare, enligt Traverso. den skall kommas ihåg? Minnet av arbetarrörelsen i den Från hopp till ansvar europeiska historiekulturen Inledningsanförandet hölls av Enzo Traverso, Université de Jürgen Kocka, fram till sin pensionering verksam vid Freie Picardie. Han började med att slå fast att mänskligheten gått Universität Berlin höll ett föredrag om vilken plats arbetarrö - in i det 21 århundradet utan utopier och att det är något unikt relsen haft i det allmänna historiemedvetandet under 1900- i förhållande till de senaste tvåhundra åren. Vid 1800 -talets talet och hur arbetarrörelsen själv försökt prägla bilden av sin början hade den franska revolutionen just skapat ett brott mot insats. Detta har sett olika ut under olika perioder, och det bör det gamla samhället och framstod som ett löfte om kommande väl tilläggas att Kockas beskrivning i första hand inriktades på omdaningar. Och drygt hundra år senare hade den ryska revo - den tyska arbetarrörelsen och hur dessa förhållanden sett ut lutionen skapat förhoppningar om en frigörelse för miljoner under olika perioder under seklet. Just nu befinner vi oss i en människor världen över. Övergången till det 21 århundradet process, hävdade Kocka, där studier och hyllandet av det för - sammanföll med en omvandling från »hoppets princip» till flutna fått en allt mer central roll. Och i vår egen tids kollek - »ansvarets princip», som en följd dels av kommunismens sam - tiva minnen har arbetarrörelsens roll minskat. Dess historia manbrott och övergången till en föreställning om liberalism har inte skjutits åt sidan, snarare har annat trängt sig fram. Ett och marknadsekonomi som den självklara värld vi är »dömda» exempel är hur de europeiska minneskulturerna kommit att att leva i å ena sidan och medvetenheten om klimathotet och kretsa kring katastrofer och i denna diskurs har arbetarrörel - ansvaret inför kommande generationer å den andra. Symbo - sens minnen ingen plats. Orsakerna är, menade Kocka, »Marx len för omvälvningarna, de brutala händelserna i hoppets fall», Sovjets fall, kapitalismens seger och förlusten av utopier. tecken (stormningen av Bastiljen respektive Vinterpalatset), I resten av världen kan arbetarrörelsen fortfarande vara kon -

54 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 punkt i nationella frågor. Detta motsvarade omedelbara behov i länderna men något olika beroende på det närmaste för - flutna: I Italien, som var en av axelmakterna och därför en av de besegrade staterna, blev motståndsrörelsens erfarenheter viktiga för att bygga upp en ny stat, för att distansera landets öde från fascismens öde och för att distansera italienarna från fascisternas förbrytelser. Här kom italienarna att framstå som fascismens offer i stället, förenade i opposition mot fascismen. I Frankrike däremot, kom sammanbrottet 1940 i och med den tyska ockupationen och den förödmjukelse och det nationella trauma som denna innebar. Motståndsrörelsen var en natio - nell resning mot såväl ockupationsmakt som franska kollabo - ratörer. Efter kriget fanns ett behov av att stärka Frankrikes ställning internationellt och bilden av Frankrike som en av segrarmakterna. Att kanalisera de nationella minnena av kri - get genom motståndsrörelsens minnen blev ett sätt att tona ned eller negligera det franska etablissemangets roll i brotten under ockupationen. Följden av denna minnespolitik blev i båda fallen att andra minnen av kriget marginaliserades, minnen av förföljelser och deportation av judar och minnen av massakrer på civila som genomfördes av de tyska trupperna och detta försvårar en kri - tisk bedömning av kriget, motståndsrörelsen och de båda nationernas historia. Dessa nationella självbilder stod sig länge under efter - krigstiden, och framemot 1960 - och 1970 -talens radikalism uppdaterades motståndsrörelserna till revolutionära myter. Så Överst på bilden Ulla Manns, nedan Berthold Molden (i mitten). småningom har utvecklingen gått isär i de båda länderna. I Foto: Winfried Garscha. Frankrike har visserligen en mer balanserad bild av mot - ståndsrörelsen växt fram från 1970 -talet och framåt, men det troversiell, men i Europa är den inte längre det: man minns finns ingen politisk kraft att räkna med som på allvar utmanat den med respekt men dess historia är knappast spännande i bilden av den. I Italien däremot, där det politiska landskapet skuggan av religionens renässans och de överhängande kli - förändrades under 1990 -talet försvann de gamla dominerande mathoten. Till det nämnda katastroftemat hör också en stark partierna ut i marginalen och med dem minnet av motstånds - fokusering på historiens offer och här har inte arbetarrörel - rörelsen. In kom Forza Italia och Berlusconi. De nya italienska sens minnen någon plats. För trots att den led under diktatu - högerkrafterna använde sig aktivt av minnespolitik och avvi - rerna under seklets mitt så är arbetarrörelsens historia i sade de nationella myterna kring motståndsrörelsen. I Italien Europa i huvudsak en historia om framgång. är därför motståndsrörelsens minne som en del av den natio - Men arbetarrörelsens minnen borde ha betydelse i det all - nella självbilden undanträngt, medan det i Frankrike fortfa - männa historiemedvetandet framhöll Kocka och anger två skäl rande är centralt. till detta. För det första har arbetarrörelsen varit en central drivkraft i civilisations- och framstegsprocessen i världen Minnet av kommunism och kamratskap genom sin kamp för mänskliga rättigheter och rättvisa och för Mario Kessler, Universität Potsdam beskrev hur året 1989 det andra är det viktigt att studera kommunismens roll i his - inneburit en vändpunkt i synen på arbetarrörelsens roll i his - torien, både som offer och som förövare. torien och bilden av den i det kollektiva minnet. Samtidigt med den fysiska utrensningen av Leninstatyer och andra syn - Minnet av motstånd bara uttryck från de forna diktaturerna i öst har kommunis - Bruno Groppo och Filippo Focardi från Centre National de men reducerats till sin despotiska praktik. Arbetarrörelsen är la Recherche Scientifique, Paris respektive University of dock en del av den internationella sociala rörelse som kämpat Padua, berättade om hur motståndsrörelserna i Italien och för förbättrade levnadsvillkor och hade inte minst betydelse Frankrike, och framför allt deras minnen från kriget, kommit när det gällde att underbygga de demokratiska samhällen som att få både lika och olika funktioner i de båda länderna under växte fram. Arbetarrörelsen måste dock efter 1989 avstå från efterkrigstiden. sin historiska mission. Men så länge som det återstår att lösa I båda länderna har motståndsrörelsens minnen av kriget de sociala frågor som låg bakom arbetarrörelsens uppkomst så varit utgångspunkt för de nationella minnena av kriget, och i kommer också den världsomfattande rörelse att bestå, som är båda fallen skapades motståndsrörelsens minnen som utgångs - inriktad på att rätta till dessa problem och i detta sammanhang

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 55 2010 års ITH konferens i Linz. Foto: Winfried Garscha. förblir arbetarrörelsens minnen som historisk erfarenhet av betydelse, menade Kessler. Nick Dyrenfurth, University of Sydney, diskuterade begreppet »mateship» och hur den australiensiska arbetarrö - relsen försökte »kapa» detta begrepp i början av det förra århundradet. »Mateship» bör översättas till »vänskap» och det finns, enligt Dyrenfurth, ingenting som tyder på att denna är något annat i Australien än på andra håll i världen. Begreppet har dock särskilda konnotationer i den Australiensiska histo - rien och har kommit att bli bärare av nationella minnen och politiska laddningar. I tidig australiensisk litteratur finns många referenser till ordet »mate» som före 1890 -talet hängde samman med landets koloniala förflutna och stod för ten under 1930 -talet, bland annat en hamnarbetarstrejk i ett särskilt sorts kamratskap mellan vita män som arbetade på Mombasa, Kenya, år 1934 . De förhoppningar om en nyord - plantager och i bushen. Med tiden kom »mateship» att få en ning för Afrika som fanns efter Andra världskriget förbyttes speciell innebörd och koppling till den australiensiska natio - snabbt i besvikelse och denna låg bakom de flesta strejkerna nen, ungefär på samma sätt som »the frontier spirit» i USA på 1940 -talet och framåt. Det handlade ofta om generalstrej - och därmed fick det också betydelse som politisk valuta under ker som drabbade nyckelindustrier av olika slag. Centrala figu - perioden från 1890 till 1914 , då både den australiensiska natio - rer i 1960 -talets frigörelse hade ofta varit aktiva i dessa strej - nalismen och den australiensiska arbetarrörelsen växte fram. ker. Ett exempel är Seko Touré i Guinea. Motståndet i arbets - Fackföreningsrörelsen sökte skapa en klassidentitet där fack - marknadskonflikterna gällde ofta att de arbetsregimer som till - lig solidaritet och »mateship» var ett och detsamma. »Socia - lämpades på arbetsplatserna, till exempel den franska Code du lism is being mates», som rubriken på Dyrenfurths anförande travail , saknade relevans i den afrikanska kontexten. Kampen hette. Detta sätt att tillägna sig ett så attraktivt begrepp var för förbättrade arbetsvillkor handlade om att svarta arbetare dock inte ohotat. Under Första världskriget, då Australien del - skulle likställas med vita. Motståndet mot arbetsgivare smälte tog i den brittiska krigföringen, försökte konservativa krafter därför samman med motståndet mot kolonialismen i sig. Afri - ge begreppet renodlat nationalistiska övertoner. Oavsett hur kansk enhet är att bekämpa imperialismen, menade Touré, de begreppet har exploaterats och av vilka har det dock alltid varit olika klasserna i Afrika kan inte separeras från varandra. Av kontroversiellt och kritiserats för att med sin koppling till fackföreningarna krävdes därför att de måste förändras för att gemenskapen mellan vita män vara exkluderande. inte motverka frigörelsen. Detta har lett till att man inte fin - ner några referenser till arbetarrörelsen i den afrikanska min - Minnet av arbetarrörelsen i det Globala Syd neskulturen, hävdade Eckert. Andreas Eckert, Humboldt Universität, Berlin, diskuterade Gerardo Leibner, Tel Aviv University, tog ett likartat grepp arbetarrörelsens roll i Afrika eller, snarare, varför arbetarrö - över Latinamerika, även om hans undersökningar främst varit relsen inte synes spela någon roll i Afrikas historieskrivning. inriktade på Uruguay. Här har arbetarrörelsen haft en fram - Kontinenten, som Eckert tog ett stort grepp över, har åtmin - trädande roll i det allmänna medvetandet, och i centrum för stone på flera håll drabbats av arbetsmarknadskonflikter. Det den latinamerikanska befrielsen finns en stark arbetarsymbo - gällde till exempel ett flertal strejker i depressionens kölvat - lik parad med en romantisering av martyrer och liknande.

56 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Från vänster Jürgen Mittag, Jürgen Kocka och Bruno Gruppo på podiet. Foto: Winfried Garscha.

Leibner lyfter på detta sätt fram det komplexa förhållandet om hans liv med en titel som Hyun Back Chung översatte till mellan arbetarrörelsens och den revolutionära rörelsens min - engelska: »A Beautiful Youth». Å andra sidan har detta minne nen i Latinamerika. För hundra år sedan spelade europeiskt som antytts snarare lyfts ur sitt ursprungliga sammanhang och inspirerade anarkister en viss roll i det latinamerikanska idéli - in i den nationella symboliken, något som gjort att det kon - vet. Men under 1940 - och 1950 -talen tillämpade de kubanska servativa partiets ledare år 1995 kunde delta då 25 -årsminnet fackliga organisationerna relativt passiva strategier trots att en av händelsen högtidlighölls. Chungs redogörelse påminner på revolutionär elit samtidigt höll på att växa fram. Romantise - många sätt om de minnesstrider som utspelats kring Amalt - ringen av den kubanska revolutionen från 1959 och framåt hea- eller Ådalshändelserna i Sverige. påverkade andra och stimulerade marxistiska angreppssätt och visioner om revolutionen som arbetarnas befrielse. Detta fick Antikolonialismens historiepolitik inte minst betydelse under 1960 -talets latinamerikanska stu - Berthold Molden, Universität Wien talade om »antikolonia - dentkult. Under de senaste årtiondena, från 1980 -talet och lismens historiepolitik» och lyfte fram de två olika ramverk framåt, har arbetarrörelsens minne dock överskuggats av frå - inom vilka han anser att kolonialism och antikolonialism har gor som rör medborgerliga rättigheter i allmänhet och förlo - diskuterats. I det ena fallet framhålls antikolonialismens marx - rat i betydelse till följd av diktaturer och olika neoliberala istiska arv, i synnerhet kopplat till den Tredje internationalen, reformers framgång. Och när arbetarledare blickar tillbaka är det vill säga att analysen av de globala ojämlikheterna, såväl de visserligen stolta över sitt revolutionära förflutna, men få när det gäller ekonomi som kunskapsproduktion, bygger på vill kännas vid kommunistpartiets beväpnade organisationer marxistisk anti-imperialism. En klassisk titel i detta samman - och förberedelser för motkupper. hang är Walter Rodneys How Europe Underdeveloped Africa . Kritiker av denna inriktning har anklagat den för en sorts his - Minnet av Arbetarrörelsen i Asien toricism, som i detta sammanhang innebär att man ser utveck - En särskild fallstudie kring fenomenet minnespolitik stod lingen som enkelspårig, där vissa länder kommit längre än Hyun Back Chung från Sungkyunkwan University, Seoul, för. andra som i stället befinner sig på ett historiens sidospår eller Chun Tae-il var en 22 -årig textilarbetare som 1970 tände eld väntrum. Det andra synsättet observerar antikolonialismens på sig själv i protest mot de omänskliga arbetsförhållandena i associationer till Förintelsen. Först från och med 1960 -talet, Seouls små textilfabriker. Händelsen innebar dels ett uppvak - menade Molden, har minnena av Förintelsen börjat få den nande för landets intellektuella som dittills stridit för demo - hegemoni och omätbarhet som gjort att varje försök till jäm - kratisering och mot diktaturen och dels en nystart för den förelse besvaras med förfäran och anklagelser om revisionism. koreanska arbetarrörelsen, som varit helt förbjuden enligt de Tidigare, under åren efter Andra världskriget, fanns det exem - antikommunistlagar som funnits sedan landets delning 1945 . pel på författare som såg förintelsen som ett moment i en kon - Chun Tae-ils mor vägrade låta honom begravas innan hans tinuitet av europeiska förbrytelser, inte minst i kolonierna. krav tillgodosetts och åren 1970-71 ökade antalet arbetarpro - Molden anser att båda dessa förklaringsmodeller både domi - tester i Sydkorea. Efter landets övergång till demokrati från nerat och begränsat studiet av antikolonialismens och postko - mitten av 1980 -talet har Chun Tae-il vävts in i det nationella lonialismens argument och tankemönster. minnet, till följd av en intensiv minneskamp under de senaste 20 åren, en kamp som å ena sidan inneburit att han hedrats Kvinnoorganisationers historiekultur med en staty, omkring 4000 olika kopparplåtar runt om i Syd - Ulla Manns, Södertörns högskola berättade om ett ännu pågå - korea, en biografi som sålts i en miljon exemplar och en film ende forskningsprojekt kring minnets och den historiska

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 57 berättelsens betydelse i skapandet av 1800 -talets feminism. till att numera endast vara en traditionell fackförening för Med utgångspunkt i bland annat Eric Hobsbawms arbeten medlemmarna. Detta förhållande har uppfattats av dem som kring begreppet »inventing tradition» undersöker hon hur svarat på enkäterna, och den tidigare rollen underskattas inte: den tidiga kvinnorörelsen i Skandinavien, den första vågens 44 procent av de svarande ansåg att Solidaritet hade betydelse feminister under 1800 -talet, använt historieskrivningen som för kommunistblockets sammanbrott och 38 procent tillde - ett verktyg för att definiera sig själva och därigenom definiera lade den dåvarande påven, polacken Johannes Paulus II en lika vad som ingår i denna rörelse och vad som inte ingår. Medve - viktig roll i skeendet. Ett intressant faktum, menade Koz- tandet om historieskrivningens betydelse föddes redan i sam - lowski, är att den bästa boken om Solidaritets historia utkom tiden av det omgivande samhällets negativa skriverier om 1983 . Efter Murens fall 1989 fanns däremot inget intresse för kvinnorörelsen. Pionjärerna, och Manns utgick i första hand denna då den ansågs vara alltför näraliggande i tid. Aktivister från dem inom Fredrika Bremerförbundet, var angelägna om var inte intresserade och flera av dem höll på att göra politisk att beskriva sin rörelse som en naturlig och logisk följd av lut - karriär i olika läger. Först i samband med Solidaritets 20 -års - hersk kristendom och idéer som redan var etablerade i sam - jubileum ökade intresset för historieskrivning vid olika centra hället men som ännu inte nått kvinnorna. Historieskrivningen med olika inriktning. På senare år har debatten rört doku - riktades såväl utåt, mot omgivningen, som inåt, där den avsåg mentation om polisagenter inom rörelsen, till följd av öpp - definiera och skapa den ideala feministen. Lydia Wahlström, nade arkiv och detta är visserligen viktigt, fastslog Kozlowski aktivist och historiker liksom andra beskrev den egna histo - men han menade samtidigt att det sensationella i detta drar rien som en linjär utveckling av stegvisa framsteg, präglad av intresset från seriös akademisk forskning kring rörelsen och konsensus, såväl internt som med männen. På så vis utdefi - händelserna. nierade man andra feministiska inriktningar, inte minst marx - istiska, sexualradikala och liknande. Studiet av mekanismerna Minne och minnet av för identitetsformering, minnesproduktion och emancipato - Den 46 :e ITH-konferensen i Linz hade alltså en tudelad upp - riska strategier är mycket tacksamt på denna typ av material, gift som dels handlade om arbetarrörelsens eget historiebruk som återfinns överallt där kvinnorörelsen avser komma ihåg och dels om vilken plats arbetarrörelsen har tilldelats i såväl sig själv, både i Skandinavien och utomlands. Exempel på min - internationella som transnationella minneskulturer. I den neskulturer är vad Manns kallade »ritualiserat minne» mani - avslutande diskussionen infann sig snart ett lite dystert stäm - festerat genom årsdagar, traditioner och ikonografi och »fru - ningsläge som nog hade att göra med att många av deltagarna set minne», det vill säga olika sätt att materialisera hågkoms - inte bara hade arbetarrörelsen som forskningsobjekt utan även ter, genom statyer, gatunamn, frimärken och symboler av olika hade sitt hjärta där. Det förhållandet att arbetarrörelsen säl - slag. lan har fått en plats i den europeiska minnesrepertoaren, som kan ta sig många olika uttryck, till exempel i högtidlighållan - Nationella minnen av historisk förändring det av datum och andra ritualer, i litteratur, medier, filmer, Om fackföreningen Solidaritets väg in i det polska offentliga monument och så vidare förklarades med att arbetarrörelsen minnet berättade Tomasz Kozlowski från The Institute of inte längre förfogar över medierna. Denna glidning ned i det National Remembrance, Warszawa. Utgångspunkten var desillusionerade dike som rör arbetarrörelsens nutid och fram - enkätundersökningar som gjorts bland polacker under en tid hade uppenbarligen mer med åhörarna än med föredragen längre period. Solidaritets betydelse uppfattas som positiv av att göra och kom därför att på ett olyckligt sätt överskugga majoriteten av polackerna oavsett politisk åskådning i övrigt intrycket av en mängd både viktiga och tankeväckande före - och oavsett ålder. Att även människor som inte var födda i bör - drag om politik och historiskt minne. En fullständig rapport jan på 1980 -talet har denna uppfattning visar att Solidaritet från denna konferens är att vänta i september 2011 . tagit sig in i Polens gemensamma minne, hävdade Kozlowski. För mer information om ITH se www.ith.or.at. Solidaritets roll har förändrats från 1980 -talet och fram till nu. ULF JÖNSON Från att för 30 år sedan ha verkat för hela nationens frigörelse är medarbetare på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

58 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 NYHETER FRÅN ARAB

Nordiskt samarbete, agitation och en gammal skandal Nytt arkivmaterial på ARAB 2010

Förra årets accessioner blev totalt 62 stycken och upp - demokratisk Forbund. Norge återkom till samarbetet skattningsvis 210 hyllmeter med blandat material, 23 1934 och därefter har antalet anslutna länder ökat. 2002 fanor och ett plåtskåp med fotografier. Jag vill här lyfta var SAMAK:s medlemsländer Danmark, Färöarna, Fin - fram två helt olika material som får utgöra exempel på land, Grönland, Island, Norge, Sverige och Åland. 2 skillnader i höjd, bredd, omfång och innehåll ur det rika Samarbetet upprätthålls genom förbestämda möten i stoff som förvaras i våra magasin. olika konstellationer, kongresser/seminarier i samband med dessa samt där rapporter produceras som därefter Politiskt och fackligt samarbete i Norden sprids inom medlemsländerna. De nordiska arbetar - Den senaste leveransen av SAMAK-material med tio kongresserna (NAK) hålls ungefär var fjärde år, däre - stora flyttkartonger var den fjärde i raden av tillägg till mellan hålls årsmöten och var fjärde år träffas också arkivet. Med de levererade pappershandlingarna följde arbetarrörelsen från Östersjöländerna. SAMAK-ordfö - också ett usb-minne innehållande samtliga egenprodu - randen från varje land träffas 1-2 gånger om året och cerade dokument i digital form eller enligt den avgående den löpande styrelsen under året utgörs av den så kal - generalsekreteraren Peter Palshöj »en kopi af SAMAKs lade PLO-gruppen, det vill säga parti- och LO-sekre - elektroniske arkiv 2000 –2010 ». SAMAK har haft ett terarna från varje organisation. Det är också PLO-grup - mellan medlemsländerna ambulerande sekretariat och pen som väljer SAMAK:s generalsekreterare. vid årsskiftet 2000/2001 i samband med att det övergick Innehållet i verksamheten bedrivs i de grupper som från Finland till Danmark bestämdes att hela SAMAK:s formerats under årens lopp. Dessa har varierat men kan arkiv hädanefter ska bevaras på ARAB. exempelvis vara Energi- och miljöpolitiska arbetsgrup - Arbetarrörelsens nordiska samarbetskommitté, pen, Globaliseringsgruppen, Valanalysgruppen, Väl - SAMAK, bildades 1932 . Traditionen av internationellt färdsgruppen och Utrikes- och säkerhetsgruppen och samarbete och nordiskt samarbete i synnerhet har sin Östersjögruppen. början långt tidigare. Kommitténs sammansättning med Hösten 2000 presenterade SAMAK:s valanalysgrupp de nordiska socialdemokratiska partierna och fackför - rapporten »Arbejdsnotat fra SAMAK:s Valganalyse - eningsrörelsen grundar sig i de nordiska arbetarkongres - gruppe 2000 ». Gruppens uppdrag var att gå igenom serna som hade sitt första möte i Göteborg den 27-29 grundläggande trender i valutvecklingen under 1990- augusti 1886 . Där fördes diskussioner om arbetstider, talet både rörande valdeltagande men också faktiska val - konfliktstöd mellan länderna och allmän rösträtt. Redan resultat och kampanjerfarenheter från de socialdemo - 1912 konstituerades »Kommittén för skandinaviska arbe - kratiska partierna i Norden. Resultatet sammanfattas i tarrörelsens samarbete», men händelser i världen såsom 13 punkter och fyra rapporter från Sverige, Finland, Det Norske Arbeiderpartis anslutning till kommunistiska Norge och Danmark, nedan illustrerat under kategori - internationalen och två världskrig kom att splittra det erna väljarna, valdeltagandet, politiker och politiken. utstakade systematiska samarbetet. Först efter andra Väljarna: Man kom fram till att många fler väljare världskriget stabiliserades kommitténs arbete och hand - bestämmer sig i sista sekund och att de osäkra efterlyser lingarna i arkivet utvisar åter en kontinuitet. 1 tydligare politiska skiljelinjer. Väljare byter också parti När samarbetskommittén hade sitt första möte den från val till val. Sakfrågorna blir avgörande, det vill säga 10 augusti 1932 var Sverige representerat av Edv. det parti som får »sin sak» på dagordningen får störst Johansson, Per Bergman från LO, Per Albin Hansson gehör. Väljarna är mer intresserade av politiska vägval och Gustav Möller från SAP, Finland av A. Åhlström än personval. Det är stora skillnader mellan väljare med SAP, Edv. Huttunen från finska LO, Danmark av Vilh. olika utbildning. Trender i Norge och Danmark visar Nygaard, Chri. Jensen, Knud V. Jensen från De samvir - att många som valde främlingsfientliga partier hör till kende Fagforbund och Thorvald Stauning, Alsing gruppen lågutbildade. Andersen, Fr. Andersen och Hans Hansen från Social - Valdeltagandet: Valdeltagandet sjunker vid lokalval

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 59 NYHETER FRÅN ARAB

men är stabilt i parlamentsval och det är också lågt i troendevalda måste ge sig ut och möta och lyssna på områden med vissa sociala grupperingar och invandrar - människor och bland annat på det sättet öka yttrandef - täta, utsatta storstadsområden. Ökande skillnad mellan riheten. Rapporten fokuserar även på massmediernas vilka frågor som avgör hur kvinnor och män väljer. roll och hur arbetarrörelsen måste stärkas på medie - Politiker och politiken: Socialdemokraterna är bäst i marknaden. Slutligen poängteras att den etniska mång - frågor om ledningsförmåga, ansvar och regeringsval men falden måste ökas och att »beslutande församlingar och deras slutspurt i kampanjen kommer för sent och väljarna styrelser bör avspegla den etniska sammansättningen i »hinner inte» med att smittas av engagemanget. Det är organisationen och samhället». Demokratigruppen var också svårt att tackla löften såsom »Vård, skola, omsorg» sammansatt av personer från Danmark, Finland, Norge, i valkampen. Ändå är det så att politikerföraktet inte har Sverige och ordförande var Britta Lejon. ökat men väljarna kritiserar den dåliga gräsrotskontak - Sverige tog över sekretariatet och Inger Segelström ten. Väljarna vill gärna att politiker ska vara närvarande i blev SAMAK:s generalsekreterare den 16 augusti 2010 . deras vardag, på arbets- och offentliga platser. I samband med att hon blev utsedd generalsekreterare Resultaten diskuterades sedan internt i de olika med - deklarerade hon sina framtida ambitioner med uppdra - lemsländerna och lärdomarna utmynnade i tillsättandet get: av en ny grupp vid årsmötet 2002 , Demokratigruppen, som skulle »undersöka och analysera frågor med Med min erfarenhet från riksdag, EU-parlament och anknytning till valdeltagande, delaktighet och integra - S-kvinnor anser jag att det är dags att de nordiska tion i Norden». länderna tar större plats i Europapolitiken och i Demokratigruppen utgick från Valanalysgruppens framtidsdebatten om jobben och om hållbar utveck - rapport och SAMAK:s manifest från 2000 och presen - ling och jämställdhet […] Vi i den nordiska arbetar - terade sedan sin rapport »Folkstyret inför framtiden» rörelsen har lösningar och erfarenhet. Men vi måste vid årsmötet 17 –18 januari 2002 . En av de viktigaste bli tuffare och höja våra röster. Det är det jag ser som slutsatserna från Demokratigruppens undersökning var mitt uppdrag. medvetenhet om att arbetarrörelsen har en viktig roll att spela när det gäller att utveckla demokratin. Man Tio vykort från agitationsresor i Sverige konstaterade att arbetarrörelsen har ett särskilt ansvar Anarkistiska propagandaförbundet hade sedan länge att identifiera, analysera och föreslå förändringar till pratat om att genomföra agitationsturnéer på cykel och demokratiska problem. sommaren 1934 blev det till slut av. Man inhandlade ett De riktlinjer som man kom fram till var att SAMAK:s par billiga men bra cyklar och två agitatorer, Axel Öster medlemsländer ska arbeta för att de nordiska länderna och Bror Engström, påbörjade sina respektive resor till ska genomföra genomgripande förändringar i sina sty - Dalarna. Bror Engström skrev under de båda somrar ressystem. Valanalysgruppen visade ju att personval inte han åkte på agitationsresor vykort till Ebba Lissén. 3 En skapar högre valdeltagande varför man istället bör tredje resa planerades sommaren 1936 men blev inte arbeta med att öka integrationen inom de sociala områ - genomförd. Några av Engströms vykort med excerpe - dena. I Finland där man hade satsat allra mest på per - rad text finns på sidan intill. sonval hade valdeltagandet varit allra lägst. Den nor - Den 27 maj 1936 träffades Anarkistiska propaganda - diska arbetarrörelsen måste även hålla levande »visio - förbundets verkställande utskott och Bror Engström i nen om det goda arbetet, med inflytande och möjlighet möteslokalen på Gröndalsvägen 13 . Man hade drygt ett till personlig utveckling». SAMAK ville enligt detta att och ett halvt år tidigare flyttat hit då tryckeriet hade gått partierna på ett tydligare sätt ska visa vad de står för och i konkurs och hyresvärden sagt upp lokalen där expedi - visa skillnaderna i politiken. Ett viktigt led i detta är tionen hade sitt säte. också samarbete utanför de egna gränserna i form av Bror Engström rapporterade att Anders Hallvarsson solidaritetsarbete, fackligt stöd och medverka till att för - i Kiruna bett honom genomföra en turné i Luleådalen bättra den sociala fördelningen i andra länder. De nor - kommande juli månad. Resan skulle bekostas av Kiru - diska samhällena måste satsa mycket på utbildning med naklubben och av insamlingar. Engström hade också tanke på utvecklingen från industrisamhälle till kun - meddelat Hallvarsson att förbundet inte skulle kunna skapssamhälle. Under rubriken »Individ och kollektiv» bidra till resan. Rapporten blev godkänd och det be- konstaterar rapporten att arbetarrörelsen måste lära sig stämdes att Engström skulle ge sig ut på Luleåturné. bli bättre på att möta individer och inte bara som tidi - Under nästkommande möte den 3 juni 1936 var Engs - gare grupper av människor. Politiker och fackligt för - tröm inte närvarande men meddelade genom Hjalmar

60 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 NYHETER FRÅN ARAB

Ramnäs torsdag em (datum oläsligt) Motala onsdag em 29-5-35 Hej Lillan! Idag är det åter sol och humöret stiger Käraste! Får inte tid att skriva idag. Skall på (oläsligt) – sakta men säkert. Trampar nu iväg till Seglingsberg. resa till Ljungsbro och Borensberg. Två föredrag utom Solskenshälsningar till er alla från Bosse turnén. Skriver från Askersund om söndag. Min adr. är nu PR Örebro. Hälsningar från Bossepojken.

Trysil Norge den 19 Juli -34 Borensberg fredag 31.5-35 Sänder Dig mina varmaste hälsningar från de Norska Hej Lillan. Har idag cyklat ett par mil på kanalbanken fjällen vännen Bror Engström hit till Borensberg, en smal slingrande stig, underbart vackert. Här har blivit vinter igen. Hälsningar Bosse

Nyköping den 15 Maj -35 Poststämpel 1935-06-16 Lillan! Har trots (oläsligt) och rusk tagit mig fram hit. På tåget till Tillberga (söndag). Hej Lillan! Det regnar Skall nu ut på stan och leta rätt på någon kamrat att och åskar. Kan inte cykla. Kommer till Tomtebo i morgon ställa bagaget hos. Skriver brev i kväll. Hälsningar till måndag om allt går väl. De bästa hälsn till er alla. Bosse Dig och övriga. Bosse.

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 61 NYHETER FRÅN ARAB

Brands expedition i Gröndal 1936. På bilden Sven Mattsson och Bror Engström (stående), Knut Ström, C.J. Björklund, Emil Karlsson, Josef Ström, Adrian Persson och Hjalmar Karlsson (sittande). Foto: ej angivet.

Karlsson att resplanerna hade fort - mötet diskuterades och beslutades att skridit. Hallvarsson i Kiruna hade C.J. Björklund skulle tala vid begrav - meddelat att ett tjugotal platser hade ningen och att en krans skulle inhand - kontaktats där man blev uppmanad att las för 15 kr. Några rader ner i samma ordna möten där Engström skulle protokoll kan man följa en trevan- tala. De rubriker under vilka Engs - de diskussion om den ekonomiska si- tröm hade tänkt tala var »Bombplan i tuationen för tidningen och förbun - stället för bröd», »Ungdomen och det och den i dagarna förestående kriget», »Arbetarrörelsen och staten» revisionsberättelsen. Samtalet leddes och »Vad är och vad vill anarkis - snart in på att Engström som varit men?». förbundets kassör faktiskt på ett När verkställande utskottet träffa - »otillständigt sätt» tagit ut höga sum - des nästa gång den 10 juni 1936 hade mor i arvode till sig själv. Nästa pro - paragrafen 3 följande lydelse: tokoll den 15 juni 1936 består av två paragrafer. Paragraf 2 lyder: P.3 Meddelades att P.2. T.F. Expiditören för Brand o. Förlaget På förekommen anledning beslöts att upphäva förut Bror Hjalmar Engström fattat beslut om krans till, och representation vid avlidit i sitt hem Sigtunagatan 8. n.b. Bror Engströms bår. i Sthlm. tisdagen den 9 juni 1936 Det visade sig att Engström – som hade begått själv - Beskedet hade lämnats under dagen av Engströms mor mord – verkligen hade försnillat en stor summa pengar som samtidigt undrade om förbundets representanter från förbundet. Hans mor återbetalade en stor del av det hade för avsikt att närvara vid begravningen. Under stulna beloppet i efterhand. 4

62 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 NYHETER FRÅN ARAB

Brunnsvik, Chile, amerikanska desertörer sioner från en lokal socialdemokratisk förening. Ofta och övriga leveranser innehåller de ett fåtal pärmar med protokoll och utgå - Ny- och tilläggsleveranserna till arkivet består som ende meddelanden. Om man ger sig tid att »lyssna» på exemplen ovan av arkivalier såväl från personer som dessa styrelse- och årsmötessamtal och kallelser till val - stora och små organisationer. Männen dominerar oftast samtal inser man att det är här som politiken utövas så i kategorin personarkiv och under 2010 lämnades det in att säga på riktigt. Under de fem åren 1987 till 1991 som arkiv efter Jan Ungersson, Pierre Schori, Roger Häll - Gärdets socialdemokratiska förening existerade själv - hag, Anders Stendalen, Göran Persson, Zeth Höglund ständigt engagerade sig personerna i lokala frågor såsom och Gunhild Höglund, Anders Isaksson, Leif Björk och trafikproblemen på Värtavägen och Tegeluddsvägen, de Klas-Erik Nyberg. Bland de större organisationerna kan förestående ryttartävlingarna på Gärdet och Djurgår - nämnas en leverans från Olof Palmes internationella den samt finlandsbåtarnas miljöförstöring. Till partiets center på cirka sju hyllmeter och material från Brunns - kongress motionerade man bland annat om krav på upp - vik/LO-skolan om 24 hyllmeter. Under detta år kom rustning av Hedvig Eleonora skola, Nej till entréavgift också en del material från Archivo y Biblioteca – Chile till Djurgården och förlängning av tunnelbanan från en Suecia. Tre små kartonger innehållande tidskrifterna Kungsträdgården till Nacka. Föreningen engagerade sig Partido Comunista de Chile – Boletin del exterior, Parti- också i frågor utanför sitt närområde. Hösten 1987 sam - do Socialista de Chile – Boletin informe/Venceremos och lade man in pengar till gruvarbetarna i Sydafrika, Pales - OPINION – Politico Cultural . Initiativtagaren Germán tinafrågan diskuterades 28 augusti 1989 vid ett för - Perotti (se Arbetarhistoria nr 134 –135 ) berättade att det eningsmöte med gästföreläsaren från ABF Lorens Axel - finns mycket mer material utspritt bland de många per - son och den 17 maj 1990 deltog man i en demonstra - soner med chilensk bakgrund som sedan 1970 -talet tion mot »slavskeppet» Black Prince vid Stadsgården. finns och skapar här i Sverige. Tidskrifterna som omfat - Såsom många föreningar byggde även denna förenings tar sju volymer är införlivade i arkivets Chile-samling överlevnad på frivilligt engagemang och när styrelsen och är sökbara via ARAB:s nya arkivkatalog. Vi ser fram efter upprepade försök inte lyckats rekrytera medlem - emot att samlingen utökas med resten av det arkivma - mar till förtroendeuppdrag beslutade man 1991 att anta terial från föreningar och personer med Chile-anknyt - ett erbjudande från Östermalms socialdemokratiska för - ning som finns här i landet. ening att gå ihop till en gemensam förening. Material som lämnas in till arkivet tas om hand så fort LÂLE SVENSSON personalen har möjlighet till det. Ibland dröjer det är medarbetare på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek längre men ibland hinner det knappt läggas upp på accessionshyllorna förrän det ordnas upp och skickas till en permanent plats i något av våra magasin. REFERENSER Ett sådant exempel som lämnades in under året är en 1 SAMAK De nordiska arbetarekongresserna under 100 år speciell samling som i huvudsak innehåller tidningsklipp – arbetarrörelsens framväxt och utveckling i de nordiska län - om amerikanska desertörer från Vietnamkriget sam - derna, Jönköping 1986. manställd av Jim Walch. Accessionen ordnades upp 2 SAMAK, SE/ARAB 1213/A/1/1 3 Fragmentsamlingen SE/ARAB 1945/1/1 direkt av praktikanten Henrik Saxenius. Läs hans artikel 4 Anarkistiska propagandaförbundet, SE/ARAB 1210/6 om materialet på vår webbplats »Jim Walchs desertör - samt Karl Fernström, Ungsocialismen en krönika, Stock - samling», www.arbark.se. holm 1950. Varje år lämnas också minst en men ofta fler acces -

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 63 NYHETER FRÅN ARAB

Filosofer och maoister och en del annat Om 2010 års nyförvärv till biblioteket

I don’t know why I told this story. I could just as well som en kreatör av liv istället för en konsument av liv. have told another. – Samuel Becket t 1 Överskridande framför konformitet. Vi kan lätt finna liknande tankar och tongångar hos Hitta hem? en lång rad filosofer (och andra) samtida med Deleuze, Att gå vilse är att hitta hem. Eller möjligtvis tvärtom: Att inte minst i Frankrike. För de allra flesta av dessa utgör hitta hem är att gå vilse. Vet inte riktigt vad detta inne - majrevolten 1968 och de därpå närmast följande åren bär, eller vad det skulle kunna tänkas innebära, men och händelserna en ytterligt betydelsefull skärnings - av olika anledningar tycker jag att det låter bra, sympa - punkt och inspirationskälla. tiskt. Att det således skulle finnas något produktivt i att gå vilse. Framför allt om man skulle räkna med att Vincennes »hem» inte är något konstant, inte något för en enda Efter maj 68 vidtog en reformering och omstrukture - gång givet … ring av Frankrikes högre utbildning. Ett resultat av Ett sätt att gå vilse (och kanske hitta hem) är att läsa denna omstrukturering utgjordes av skapandet av ett den franske filosofen Gilles Deleuze ( 1925–1995 ). Men universitet i Vincennes, beläget i Paris utkanter, mycket det kan vara en fördel att i så fall ta en omväg över Claire långt från Quartier Latin. Michel Foucault utsågs som Colebrooks introduktion till hans tänkande, översatt ansvarig för det nya universitetets filosofiavdelning. När från engelskan och utgiven av Bokförlaget Korpen. han skulle utse institutionens lärarkår vände han sig Boken, som föga förvånande bär titeln Gilles Deleuze , först till Deleuze, men denne tackade nej, men han kan sägas vara en hyllning av det intellektuella, av läsan - ersatte istället Foucault när denne lämnade sin tjänst. det, skrivandet, tänkandet. Allt är i rörelse och det finns Han vände sig även till unga, politiskt aktiva personer: inget fixt att anpassa sig till. »Det är inte så att det finns Etienne Balibar ( 1942 –), Jacques Rancière ( 1940 –), en värld och sedan vår representation av den», skriver Alain Badiou ( 1937 –). Colebrook. »Talande, skrivande och tänkande är hän - Som bredvidläsning kan här nämnas boken The wind delser inom livet som producerar världens innebörd, from the east, French intellectuals and the legacy of the 1960s som låter livet förändras och bli till.» (s. 77 ). Vi måste av Robert Wolin (Princeton University Press, 2010 ) själva hålla oss i rörelse för att fortsätta producera mening och innehåll istället för att enbart konsumera Rancière andras produkter: Jacques Rancière ( 1940 –) ingick i det kollektiv som under ledning av Louis Althusser ( 1918–1990 ) skapade I samma stund som vi väljer ut en viss röst som före - Att läsa Kapitalet . Den första franska upplagan gavs ut dömlig har vi upphöjt ett visst sätt att tänka och tala 1965 , i den svenska upplagan från 1970 saknas Ranciè - till allmän förebild. Vi har då upphört att tänka. (s. res bidrag. Rancière bröt med Althusser i samband med 131 ) de revolutionära händelserna under slutet av 60 -talet och början av 70 -talet. Anledningen till brytningen var Problematisering av det uppenbara, av det vi vant oss Althussers »scientism» och starka betoning av borger - vid, av det vi tror oss veta. En misstänksamhet gentemot liga intellektuellas pedagogiska betydelse för en korrekt »det sunda förnuftet». En stor skepsis gentemot tänke - revolutionär insats från arbetarklassen, något som Ran - sätt som blivit dominerande på grund av maktförhål - cière menade sköt alla direktingripanden till en avläg - landen. Att välja förändring framför anpassning och inte sen framtid. 2 stanna vid en förändring som påtvingas av ett ekono - 2010 publicerades Rancières bok Dissensus av förla - miskt eller politiskt system och således är en anpassning get Continuum. Dissensus betyder oenighet, motstri - till detta. Att välja det heterogena framför det homo - dighet och är motsatsen till konsensus. Politik är i Ran - gena, skillnaden framför detsamma. Att se människan cierès tänkande liktydigt med dissensus och därmed ett

64 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 NYHETER FRÅN ARAB

brott mot konsensus, detta då politik är en rörelse och Zizek ett tryck från dem som placerats utanför. Konsensus Den tidigare nämnda konferensen i London anordna - utgör motsatsen, »politikens slut» i meningen »a return des av Badiou och Slavoj Zizek ( 1949 –), filosof och pro - to the normal state of things – the non-existence of poli - fessor från Slovenien, av vissa kallad »filosofins Elvis tics.» (s. 42 ) Det är när de som ställts utanför trycker på Presley» (varför vet jag inte riktigt). I år gav förlaget för att ta sin rättmätiga plats som politiken börjar och Tankekraft ut hans bok Först som tragedi, sedan som fars , de själva blir subjekt, som de blir . Det som bevarar kon - skriven mot bakgrund av den senaste, ännu rådande sensus, det-som-är, har enligt Rancière mer att göra finanskrisen. I boken kritiserar han vänsterns oförmåga med något polisliknande än med politik. att dels formulera ett kraftfullt alternativ och dels gripa Rekommenderad läsning bland årets inköp: Dissen - tillfället till en genomgripande förändring under denna sus (Continuum, 2010 ) och The emancipated spectator systemkris. Han ser ett system vars kriser och oförmåga (Verso, 2009 ), båda skrivna av Ran - att hantera dessa kriser hotar hela pla - cière. Samt Jacques Rancière av Oliver netens överlevnad – den ekologiska Davis (Polity, 2010 ). krisen, det ekonomiska systemets obalans, den biogenetiska revolutio - Badiou nen, explosiva sociala utbrott vållade I mars 2009 deltog Rancière och av en allt djupare skillnad och upp - Badiou i en mycket välbesökt kon - delning mellan de som är inne och de gress med namnet On the Idea of Com - som är ute, de som har och de som munism i London tillsammans med inte har. Liknande tongångar kan bland andra Terry Eagleton, Susan höras i hans avsevärt tjockare bok Buck-Morss, Slavoj Zizek, Michael Living in the end times (Verso, 2010 ). Hardt och Toni Negri. Kongressen avsatte resultat bland annat i en kon - Tom Gustafsson gressrapport med titeln L'Idée du com - År 1971 gavs Alain Badious skrift munisme (Éditions Lignes, 2010 ). Begreppet modell ut på Bo Cavefors »Vi vet att kommunism är den bokförlag. I dess förord står att läsa rätta hypotesen. Alla de som överger att textens ursprung utgöres av ett denna hypotes överlåter genast sig föredrag som Badiou höll den 29 april själva åt marknadsekonomin, åt parlamentarisk demo - 1968 och att detta föredrag skulle ha följts upp med en krati – den statsform som bäst gagnar kapitalismen – och andra del den 13 maj. Men, som det uttrycks i förordet: till det ofrånkomliga och ’naturliga’ accepterandet av de »den dagen mobiliserade sig folkets massor mot den mest monstruösa ojämlikheter.» De meningarna finns gaullistiska borgardiktaturen och bekräftade i hela lan - tryckta på baksidan till hans bok The Communist hypot - det sin bestämmelse …». Att händelserna 1968 upplevs hesis (Verso, 2010 ), vars omslag påminner om Maos lilla markera ett klart brott framgår tydligt av förordet: röda. »Idag vittnar redan de en aning ’teoricistiska’ accenterna Något förenklat kan sägas att Badiou beskriver två i denna text om en förgången konjunktur. Kampen, icke revolutionära vågor, från Franska revolutionen till minst den ideologiska, kräver en helt annan arbetsstil, Pariskommunen 1871 och från ryska revolutionen 1917 en riktig och klarsynt politisk stridsförberedelse. Det är till Kinas kulturrevolution. Vi som lever nu befinner oss, inte längre fråga om att sikta på en skottavla som man enligt Badiou, i ett liknande limbotillstånd som mellan inte behöver träffa.» (s. 7) 1871 och 1917 och de som önskar en förändring måste Skriften har en del år på nacken, men den är ett bryta nya spår och hitta nya öppningar för att komma nyförvärv likafullt. Detta då den inkom som gåva till - vidare. sammans med en stor mängd andra skrifter som tillhört Badiou ägnas även en essä av Frank Ruda i en bok Tom Gustafsson ( 1947–1987 ). Denne var en framträ - som är lika fascinerande som dess titel, Der sich selbst dande person inom den så kallade »68-vänstern» och entfremdete und wiedergefundene Marx (Wilhelm Fink, tillhörde de drivande vid såväl bildandet av De Förenade 2010 ). Essäns slutrader är väl värda ett citat: »Marx FNL-grupperna som den trotskistiska rörelse som Humanismus ist ein Humanismus der Unmöglichkeit, utgick från Revolutionära Marxisters Förbund. 3 I hans ein Inhumanismus kollektiver Schöpfung von vorab samling av trycksaker finns en stor mängd skrifter som undenkbaren Möglichkeiten.» (s. 291 ) handlar om ekologi, energiförsörjning, kvinnofrigö -

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 65 NYHETER FRÅN ARAB

relse, revolutionära rörelser, uppror, homosexuellas rät - dessa naxaliter på nätet och det var något av det star - tigheter, trotskism. Samt av Mao Zedong. Jag öppnar kaste jag läst på mycket länge. 7 Därefter läste jag det på en av Mao Zedongs skrifter på måfå och läser att den svenska i Tvärdrags sommarnummer ( 2010:3 –4). Inte som är marxist bör vara öppen för kritik eftersom att bli mindre starkt då. kritiserad och lära sig resonera är utvecklande. Plantor Det föreföll logiskt att utöka bibliotekets bestånd av odlade i växthus visar sig sällan vara härdiga. Istället: böcker rörande detta pågående uppror. Några exempel: »Carrying out the policy of letting a hundred flowers Maoism in India av Bidyut Chakrabarty och Rajat blossom and a hundred schools of thought contend will Kumar Kujur (Routledge, 2010 ), Naxalbari, before and not weaken but strengthen the leading position of after av Suniti Kumar Ghosh (New Age Publishers, Marxism in the ideological field.» 4 Texten härstammar 2009 ), Red sun, travels in naxalite country av Sudeep Cha - från ett tal hållet av Mao 1957 . Tio år senare publice - kravarti (Penguin, 2009 ), Unfinished revolution, the spring rade Yao Wenyuan den i många avseenden brutala bro - thunder and beyond av Asish Kumar Roy (Minerva, 2008 ), schyren On the counter-revolutionary double-dealer Chou Leftism in India 1917 –1947 av Satyabrata Rai Chowd - Yang under pågående kulturrevolution och budskapet huri (Palgrave Macmillan, 2007 ), The Naxalite movement var inte längre detsamma. 5 in India av Prakash Singh (Rupa, 2006 ), Naxalites and Skrifterna blir möjliga att söka på i sin helhet i Kata, their ideology av Rabindra Ray (Oxford UP, 1988 ), Tribal vår bibliotekskatalog (sökbegrepp: »Tom Gustafssons guerillas av Edward Duyker (Oxford UP, 1987), India’s boksamling») och torde på så sätt simmering revolution, the Naxalite möjliggöra en god inblick i vad en uprising av Sumanta Banerjee (Zed, engagerad vänsteraktivist studerade 1984 ), Revolutionary violence, a study of under sina verksamma år. the maoist movement in India av Mano - ranjan Mohanty (Sterling, 1977 ). Naxaliter Den fjärde mars 2010 levererade Bataille Zizek en nedgörande recension av fil - Vissa personer bör man närma sig men Avatar i New Statesman .6 Han med lätt försiktiga steg. Inte minst för avslutade denna recension med en att de mycket väl kan ställa till med endast i förstone halsbrytande över - ett visst kaos inombords. En sådan gång till naxaliternas pågående uppror person är onekligen Georges Bataille i Indien. Han skriver att under samma (1897–1962 ). tid som filmen drar in en mängd Michel Surya visar sig väl medve - pengar över hela världen pågår något ten om detta i sin biografi om Bataille som påminner om dess innehåll i Georges Bataille (Verso, 2010 ). I en Indien. I den indiska delstaten Orissa fotnot påpekar han att om Batailles har stora landområden sålts till gruv - intellektuella produktion kunde bolag som vill exploatera enorma fångas i tre eller fyra ord skulle ordet bauxitfyndigheter. Områdenas befolkning svarar med att »omöjligt» utan tvivel vara ett av dem (s. 498 , not 119 ). ta strid och ett väpnat maoistiskt uppror bryter ut. I en annan fotnot beklagar Surya att han känner sig nöd - Liknande har skett över hela Indien under en längre sakad att tvinga en ordning på något som saknar en tid: En fördrivning av den lokala stambefolkningen av sådan eftersom han finner ett sådant försök inte bara ekonomiska skäl leder till sammanslutning och uppror, fåfängt, utan även falskt (s. 523 , not 12 ). som Zizek ut-trycker det: » … their situation is precisely Michel Surya försöker med hjälp av en mängd essä - that of Hegel’s rabble: the Naxalite rebels in India are liknande kapitel närma sig denne Bataille från olika starving tribal people, to whom the minimum of a dig - utgångspunkter. Fram träder en man som står för en nified life is denied.» En stor del av dessa uppror under - radikalism som många människor (kanske de flesta) fin - stöds eller organiseras av indiska maoister, Communist ner fullständigt oförståelig och/eller oacceptabel. En lit - Party of India (Maoist). »Naxalit» har blivit ett närmast teratör som brottades med sina egna demoner och med synonymt begrepp med dessa maoister – namnet syftar demoner skapade av kommunister och fascister. En bib - på en politisk rörelse som uppstod i den bengaliska liotekarie vid Frankrikes nationalbibliotek som bland orten Naxalbari på 1960 -talet. Under året läste jag annat gavs uppdraget att öppna sin avdelning på morg - Arundhati Roys reportage från hennes vandring med narna, men allt som oftast kom för sent på grund av sina

66 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 NYHETER FRÅN ARAB

nattliga utsvävningar (s. 146 f, s. 518 , not 7). Men också (Monthly Review, 2009 ), A dictionary of 20th-century en bibliotekarie som lärde känna Walter Benjamin och communism (Princeton University Press, 2010 ), Anar - såg till att dennes anteckningar och manuskripthögar, chism and syndicalism in the colonial and postcolonial world, däribland det så kallade Passagearbetet, blev bevarade 1970–1940 (Brill, 2010 ), Arbetsrätten med en borgerlig för eftervärlden. 8 regering, en rapport från LO-TCO rättsskydd (Landsorga - Ett av de mer fascinerande avsnitten i boken handlar nisationen, 2010 ), Between a rock and a hard place, the sha - om Batailles samarbete med Boris Souvarine ( 1895– ping of employment in a global economy , en skrift som ingår 1984 ). Souvarine tillhörde grundarna av Frankrikes i serien Work, organisation, labour & globalisation kommunistparti, lärde känna Lenin när denne ännu till - (Analytica, 2010 ), Histories of labour, national and inter - hörde de obskyra och var en ledande person inom Kom - national perspectives (Merlin, 2010 )… intern. I den maktkamp som följde efter Lenins död Men utrymmet, vare sig mitt eget eller denna tidskrifts, ställde han sig på Trotskijs sida. För detta uteslöts han tillåter inte någon genomgång av allt. Storleksordningen från kommunistpartiet 1924 . Han gav ut tidskrifterna av detta allt får istället illustreras med hjälp av siffror: Bulletin communiste och La Critique sociale , tidskrifter Under perioden 1/1 2010 till 10/12 2010 katalogiserade som båda finns i våra samlingar, dock icke kompletta. institutionens bibliotekarier 2172 skrifter i Libris, Sveri - Bataille publicerade artiklar i den sistnämnda tidskrif - ges nationella biblioteksdatabas. Av dessa står vårt biblio - ten och deltog i en sammanslutning grundad av Souva - tek som ensam ägare till 808 stycken och som en av två rine, Cercle communiste démocratique. Samarbetet för - ägare till ytterligare 301 stycken. Och det är ändå inte hela svårades av Batailles av allt att döma kroniska oförmåga sanningen då antalet nya skrifter i Kata, bibliotekets egen att inte gå på tvären och av att han inledde ett förhål - katalog, uppgår till 3755 under perioden. Den viktigaste lande med en medlem av cirkeln, tillika Souvarines äls - orsaken bakom skillnaden mellan de båda siffrorna finns karinna (s. 159 ff). att söka i bibliotekets katalogiseringsmetodik, där den Under året utökade vi vår (tyvärr magra) samling av lokala katalogen är mer heltäckande. texter med anknytning till Souvarine med skrifterna Cen - HANS LARSSON tenaire de Boris Souvarine [1895 –1995] , en specialutgåva är medarbetare på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek av Les cahiers d'histoire sociale från 1996 , och Boris Souva - rine et la Critique sociale (Éditions la découverte, 1990 ). NOTER – FILOSOFER OCH MAOISTER Rörande Bataille förvärvade vi, förutom Suryas bok, OCH EN DEL ANNAT The Bataille reader (Blackwell, 1997 ) och Visions of excess, 1 Samuel Beckett, The complete short prose: 1929–1989 , selected writings, 1927-1939 (University of Minnesota New York 1995, s. 60. Press, 2008 ). Från den senare skriften kan vi plocka föl - 2 Oliver Davis, Jacques Rancière, Cambridge 2010, jande citat, ursprungligen publicerat i Critique sociale 7 s. 17 f. 3 En minnesartikel om Tom Gustafsson finns i tidskrif - januari 1933 : ten Internationalen , 1987:7 Men i det stora hela baserar sig alla allmänna omdö - 4 Mao Tse-Tung, On the correct handling of contradictions among the people , London 1967, s. 39. men om samhällelig aktivitet på principen att alla 5 Yao Wen-yuan, On the counter-revolutionary double- individuella ansträngningar måste bedömas utifrån dealer Chou Yang , Peking 1967 . Yao Wenyuan ( 1931–2005 ) produktionens och samhällsbevarandets perspektiv tillhörde senare en av de fyra i De fyras gäng. Chou Yang, för att vara giltiga. Allt angenämt, om det så handlar eller Zhou Yang, ( 1908–1989 ) var en kinesisk litteraturkri - om kultur, tillåtna utsvävningar, eller lek, är helt och tiker och ledande kulturpolitiker. Föll i onåd 1966 . 6 »Return of the natives» / Slavoj Zizek (www). Häm - hållet reducerat, enligt den aktuella intellektuella dis - tat från . Publicerat 4 mars 2010 . Hämtat cerat till att vara ett tidsfördriv vars roll är underord - 18 november 2010 . nad. Livets bästa delar är således endast motiverade 7 »Walking with the comrades» / Arundhati Roy då de utgör en grund – ibland dessutom en beklaglig (www). Hämtat från . Publicerat sådan – för produktionen. 21 mars 2010 . Hämtat 21 november 2010 . (s. 117 , artikelförfattarens översättning) 8 Just detta om Passagearbetet nämns inte av Surya. Se istället exempelvis Walter Benjamin, Paris, 1800-talets Ett annat scenario? huvudstad: passagearbetet . Bd 3, Stockholm 1990, s. 1035 f. Det kunde ha blivit en annan berättelse. Jag hade kun - nat nämna något om skrifter såsom The ecological revolu - tion, making peace with the planet av John Bellamy Foster

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 67 NYHETER FRÅN ARAB F o t o : L â l e S v e n s s o n

2010 ÅRS KJERSTI BOSDOTTER-PRIS för bästa artikel i historia med sina egna minnen. Med början vid tiden Arbetarhistoria går till den amerikanska historikern PETER för kuppen berättar han en historia om Chiles föränd - WINN för hans artikel »Flyktingar och emigranter. Chiles ring, fram till idag. Resultatet har blivit en välskriven, historia och chilenarna i Sverige» ( Arbetarhistoria nr engagerande och dramatisk historisk berättelse om hur 134 –135 ). Juryns motivering: Chiles och Sveriges historia flätats in i varandra.

Peter Winn har skrivit en personligt utformad artikel Peter Winn är professor i historia vid Tufts University. med analytisk skärpa. På ett klargörande, spännande Hans specialområde är Latinamerikansk arbetarhistoria. och gripande sätt väver han samman Chiles dramatiska http://ase.tufts.edu/history/faculty/winn.asp

SÖKVÄGEN TILL MER ÄN EN MIL DOKUMENT från arbetarrörelsens organisationer och personer finns nu på några tangent- nedslags avstånd, allt från tunga liggare till fjäderlätta flygblad. Sök i både biblioteks- och arkivdatabaserna – samtidigt om du vill eller i bara den ena. Adressen är www.arbark.se . Sökrutan finns mitt på sidan. Hjälp- och instruktionstexter finns i anslutning. TESTA SJÄLV !

68 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 RECENSIONER

tål. En »inre gräns» handlar om de villkor som erbjuds Välkommen invandrarna på arbetsmarknaden. När då invandraren blir medlem i fackföreningsrörelsen passerar hon/han den »innersta gränsen» och möter det fackliga medlemskapets – men ändå inte möjligheter, villkor och krav. Zeki Yalcin, Facklig gränspolitik: Landsorganisationens in - För det första, yttre gränsområdet är ekonomisk och vandrings- och invandrarpolitik 1946 –2009 , Örebro universi - arbetsmarknadspolitik avgörande. Rehn-Meidner-modellen tet 2010, 452 s. och dess konsekvenser för sysselsättningen står i centrum. Detta gäller främst under de första årtiondena efter kriget. Att behandla den svenska Landsorganisationens (LO) invand - LO:s roll som intresseorganisation blir här särskilt tydlig, rings- och invandrarpolitik under en period av mer än 60 år »med konkurrensbegränsning som en överordnad strategi». kan framstå som ett vågat företag till och med i en doktorsav - Författaren underbygger sina slutsatser med ett omfattande handling på 450 sidor. Men att ta sig an en så lång period har källmaterial och visar hur LO under större delen av perioden naturligtvis fördelen att utvecklingslinjer och skiftningar kan krävde en restriktiv invandringspolitik och ofta satte strikta bli tydliga, vilket är ett av syftena i Örebrohistorikern Zeki gränser för arbetskraftsinvandringen. Det gällde att behålla Yalcins undersökning. För att kunna genomföra den fick han den fulla sysselsättningen, ja en viss arbetskraftsbrist som gav hantera och redovisa ett mycket stort material. Men den långa LO en stark förhandlingsposition. Dessutom önskade man tidsperioden och de olika delämnen som behandlas medför då hellre nordiska arbetskraftsinvandrare än en invandring av också problem, till exempel en ojämn tillgång till material och »mindre önskvärda icke-nordbor», med en formulering från svårigheter att hålla fast vid tydliga linjer. 1954 (s. 140 ), eftersom sistnämnda inte förväntades kunna Det finns ett personligt engagemang hos författaren, ja, en anpassas till en inom LO rådande socialdemokratisk skötsam - moralisk indignation i bakgrunden, vilket blir särskilt tydligt hetskultur. De kunde vara politiskt opålitliga. Därför krävdes i sammanfattningen där ordvalet ibland är rätt så ovanligt för en noggrann kontroll vid landets gränser. Läget ändrades från akademiska avhandlingar (ett exempel, s. 386 , där det talas om mitten av 1970-talet genom en ökad anhörig- och flyktingin - att LO »snickrar ihop sitt invandrarpolitiska åtgärdspro - vandring. Nu kunde arbetsmarknadsargumentet inte längre gram»). I sammanfattningen förvandlas också mer tentativa spela samma roll. LO använde sig därför enligt författaren av formuleringar i huvudtexten till kategoriska omdömen. En av andra argument för sin restriktiva linje: de ’nya’ invandrarna grunderna för engagemanget kan nog utläsas ur ett stycke om skulle ha svårt att anpassa sig av »språkliga, kulturella och kli - den syriansk/assyriska invandringen på 1970 -talet (s. 226 f). matmässiga» skäl. Yalcin talar om en »rasifiering av flykting - Här saknar jag några personliga ord i inledningen eller åtmin - arna» (bland annat s. 382 ). stone i förordet. Att nämna sina egna ingångar till ett ämne, Vid den inre gränsen »rör det sig om villkoren som erbjöds sina »värdepremisser» (Gunnar Myrdal), är inte fel ens i ett de invandrade arbetarna på arbetsmarknaden» (s. 21 ). Det akademiskt verk och underlättar för läsaren. handlar om arbets- och lönevillkor, alltså både jämlikhet och Det finns alltså ibland en kritisk, för att inte säga polemisk konkurrensbegränsning. Här kommer avhandlingen in på ett ton i avhandlingen mot LOs påstådda »etnonationella […] område som inte har behandlats särskilt mycket av tidigare perspektiv» som betecknas som »ålderdomligt och förlegat» forskning, särskilt inte för åren från och med 1980 -talet. Tesen (s. 400 ). Men de empiriska delarna visar att det finns fog för är att den fackliga invandringspolitiken under 1970 -talet kritik. Sättet att formulera sig i vissa interna dokument illust- »hade en disciplinerande karaktär» och byggde på socialde - rerar att inställningen på sina håll inom LO-huset, när det gäl - mokratisk hegemoni. Det kan dock diskuteras om denna tolk - ler »de andra», ibland utmärktes föga av »internationalismen» ning av strävan att integrera invandrarna i fackföreningsrö - eller »den kollektiva solidariteten», som författaren indigne - relsen inte är väl kategorisk. Men det som är särskilt intres - rat skriver. sant i dessa delar är skildringen av LO:s engagemang för och i »Svenska för invandrare» (SFI-utbildningen) där man bland Fruktbar gränsmodell annat ville ge ABF ensamrätt till att anordna utbildningen, Avhandlingens grundstruktur bestäms av tre »gränser», vilket med en del tvivelaktiga inslag som följd gällande nivå och också en figur med de tre gränsområdena illustrerar (omsla - inriktning. Även här finns det fog för författarens kritiska reso - get, s. 22 och 399 ). Den »yttre gränsen» sammanfaller med nemang om perioden fram till mitten av 1980 -talet, innan nationsgränsen. Den har med invandringen att göra, och här kommunerna tog över utbildningen. söker LO påverka besluten om invandringens storlek. Det Den fackliga invandrarpolitikens innersta gräns handlar om handlar alltså om »invandringspolitik» i egentlig mening och interna förhållanden inom fackföreningsrörelsen. Att inte om frågan hur stor invandring den svenska arbetsmarknaden betrakta invandrare som »problematiska» utan som en resurs,

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 69 RECENSIONER

var något som hade svårt att tränga igenom inom, som förfat - s. 151, 164, 378 ). Men: 1956 hade kollektivavtal funnits i flera taren uttrycker det, LO. Jag återkommer till problemet att årtionden. Vad som troligen menas är »samordnade löneför - författaren talar om »LO» på ett allt för onyanserat sätt. Men handlingar», vilket är något helt annat. Och något starkt argu - hur som helst: kommunikationen gick för det mesta bara åt ett ment är de knappast i detta sammanhang. håll. Det handlade om »etnisk underordning». En motstra - Oklart är hur relevanta en del av de uttalanden är som fälls tegi var försök av invandrare att starta egna fackföreningar, inom LO:s av (namngivna) tjänstemän och funktionärer befol - något som LO mycket bestämt avvisade. För övrigt hade för - kade kommittéer och råd. Återspeglar till exempel det 1972 fattaren dock vissa svårigheter att få fram relevant källmate - inrättade invandrarrådets dokument verkligen i alla delar rial för dessa avsnitt. Dessutom finns här av förklarliga skäl meningen inom LO:s ledning? Om detta måste åtminstone inte lika mycket äldre forskning att bygga vidare på (eller att resoneras. För att illustrera detta närmare: det är naturligtvis polemisera emot). helt legitimt att koncentrera sig på de LO-organ som explicit »Gränsmodellen» ger fruktbara utgångspunkter för reso - sysslar med invandrings- och invandrarpolitik, till exempel nemang och tolkningar. Den klargör de olika förutsättningar Arbetsmarknadspolitiska enheten och invandrarrådet. Men en som råder för LOs agerande. Men vid sidan av det tematiska bredare bas kan leda till mer nyanserande slutsatser. På s. 229 upplägget finns även en kronologi i avhandlingen. De olika beskrivs invandrarrådets diskussioner dagen efter militärla - gränserna finns ju under hela perioden. Men här får läsaren garnas införande i Polen ( 13 december 1981 ), då man inom problem: den tematiska och den kronologiska strukturen blan - rådet befarade en ökad invandring därifrån. Diskussionen das med många upprepningar som följd. Dispositionen är handlade alltså »inte om internationell solidaritet», skriver rörig, det är svårt att hitta. Ständigt förekommande formule - författaren. Men rådets begränsade perspektiv återger i detta ringar som »jag återkommer» och »som vi har sett» upplevs fall bara utsnitt av verkligheten. En annan sida av denna verk - som tröttsamma. Genom ett stramare upplägg hade dessutom lighet är att LO visade synnerligen stark »internationell soli - åtskilliga sidor kunnat vinnas. daritet» för polska Solidaritet, både före och efter den 13 En styrka i avhandlingen är att författaren genomgående december, både materiellt och moraliskt. I invandrarrådets jämför invandrings- och invandrarperspektivet med ett genus - diskussioner återges alltså bara en del av åsiktsbildningen inom perspektiv. Att öka arbetskraftsinvandringen eller att ge kvin - LO, och det kan diskuteras hur representativt rådet är i detta nor möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden, att »släppa fall. fram» kvinnor i fackliga organisationer respektive att integrera Andra exempel på att ytterligare resonemang hade behövts invandrare i det fackliga arbetet, detta är temata som åter - handlar om den politiska och fackliga kontexten. Att Sverige kommer i många sammanhang. Här har författaren kunnat under den undersökta perioden vid ett tillfälle regerades av en tillgodogöra sig den forskning som finns, inte minst Ylva Wal - koalition ( 1951–1957 ) och vid två tillfällen hade borgerliga demarsons och Yvonne Hirdmans arbeten. regeringar ( 1976–1982 och 1991–1994 ) beaktas sparsamt. Och ändå har ju detta förhållande, särskilt när det gäller »de bor - Resonemang hade behövts gerliga åren», starkt påverkat LO:s möjligheter att via det soci - Det finns flera inslag i avhandlingen som är problematiska. Jag aldemokratiska partiet påverka Riksdagens och regeringens vill ta upp några. En svårighet har att göra med att mycket av ställningstaganden i frågan. – När det gäller problemen med det som behandlas redan har tagits upp av andra forskare. Spe - den »innersta gränsen» och de av LO avvisade försöken att ciellt gäller det för Jesper Johanssons avhandling »Så gör vi bilda invandrarfackföreningar, övertolkar, menar jag, förfat - inte här i Sverige. Vi brukar göra så här»: Retorik och praktik i taren hegemoniperspektivet. Han borde i detta sammanhang LO:s invandrarpolitik 1945 –1981 (Växjö universitet 2008 ). ha diskuterat alternativa förklaringar, till exempel att ett av Arbetet med denna doktorsavhandling i historia pågick delvis skälen för LO:s motstånd kan ha varit federationens struktur: parallellt med Yalcins och här finns ett av skälen till varför sist - vilka möjligheter till särbildningar fanns inom LO:s organisa - nämnda går mycket längre fram än Johansson. Dessutom är tionsplan? Vad skulle ett brott mot principen innebära, att det Yalcins materialbas bredare än den i den tidigare publicerade på varje arbetsplats bara skall finnas en facklig organisation för undersökningen. Men den återkommande polemiken mot alla kollektivanställda? »föregångaren» känns lite onödig. Andra – och större – problem handlar om innehållet. För - Mer material fanns inom räckhåll fattaren utgår i sina resonemang om LO:s starka inflytande på Mer principiella är andra svagheter i bokens sista kapitel ( 8– invandringspolitiken fram till 1970 -talet bland annat från 10 ) där författaren också medger att materialet, inte minst det »centraliseringen av den fackliga makten inom LO» (s. 92 ff). om den innersta gränsen, är tunt – av olika skäl (mindre utför - Han vill belägga denna centralisering med »kollektivavtals - liga protokoll; ändrade arkiveringssystem; saknade tillstånd att systemets instiftande 1956 » (s 379 ; liknande formuleringar på ta del av material). Men det hade funnits vissa möjligheter att

70 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 RECENSIONER

Algots, Borås 1977. Foto: Lars Mongs

få fram mer information ur tillgängligt material från LO:s del - mellan kongressbeslutet och den då aktuella Britanniaaffären, tagande i internationella fackliga samarbetsorgan. Egentligen med sin slutpunkt i Riksdagens Lex Britannia om avtal hade författaren bara behövt följa det spår som han själv hit - rörande fartyg under billighetsflagg i svenska hamnar. Lex Bri - tar, när nämligen en funktionär från LO:s internationella tannia tycktes ju, så hade man då resonerat inom LO, kunnat avdelning citeras som 1972 ansåg »att migrationsfrågorna var lösa frågan om hur svenska kollektivavtal skulle hanteras i en central fråga i det internationella fackliga arbetet» (s. 192 ). sådana fall – och öppnat för ett ja till medlemskap. Här hade Så är det ju faktiskt, och invandrings- och invandrarfrågor dis - det alltså behövts mer än en halvbegriplig not (s. 367 ) om kuteras inom Fria fackföreningsinternationalen, inom Nor - denna Lex Britannia, som rimligen hör till Lavalkonfliktens diska fackliga samorganisationen, men inte minst inom Euro - förhistoria. peiska fackliga samorganisationen, EFS. Samtidigt hade på så Ett annat problem, dock av större dignitet särskilt när det sätt intressanta utblickar kunnat ges på hur fackliga organisa - gäller bokens sista del, är att man vid den tredje gränsen egent - tioner i andra europeiska länder har resonerat, särskilt då de ligen rör sig mindre på LO:s än på förbundens spelplan. Det nordiska. är ju också talande att mycket av den litteratur som åberopas Att lyfta blicken över den nationella ramen hade också handlar om fackförbund, centralt eller på regional och lokal underlättat förståelsen för LO:s agerande i Laval/Vaxholms - nivå (Metall, Hotell och Restaurang, som exempel). Det är konflikten ( 2004–2007 ) och underlättat tolkningen av det hot, inom förbundens organisationer, som den fackliga integratio - som uttalades av LO-representanter, att Sverige borde lämna nen av invandrad arbetskraft äger rum – eller inte äger rum. EU om man inte skulle komma tillrätta med frågan hur LO:s centrala dokument är då av mindre hjälp, särskilt när det svenska kollektivavtal skall tillämpas på företag från andra EU- centrala materialet blir så tunt och tystnaden i källmaterialet länder verksamma på svensk mark. Här hade det varit en för - rentav används som argument (»mycket tyder på», kan det del att ta del av den diskussion som fördes inom LO (och heta på några ställen). Formuleringen i inledningen (s. 58 ) var - EFS), men särskilt vid LO-kongressen 1991 , inför beslutet att för »[f]ackförbunden kommer, liksom de olika LO-distrikten, säga ja till ett medlemskap i EG (EU). Det finns ett samband avdelningarna, lokala fackföreningar med mera, att vara

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 71 RECENSIONER

sekundära» i avhandlingen är otillfredsställande. Här hade det något, hur man skall tolka barns behov och barns intressen. behövts en tydligare motivering – om det nu går att motivera Tydliga exempel finns i såväl diskussionen kring adoptivbarn, med tanke på avhandlingens anspråk att täcka ett så brett fält. flyktingbarn, och lagstiftning eller andra sociala initiativ på Hur som helst så får man knappast bunta ihop LO:s regionala familjeområdet. Även skiftade fokus från barns biologi och och lokala organ och förbunden på detta sätt. De har helt olika fysiologi till psyke ingår i förhandlingen om och det kulturella funktioner. skapandet av barnet och barndomen. Barnen och välfärdspolitiken är ett resultat av ett forsknings - Viktig och aktuell avhandling projekt med deltagare från alla de nordiska länderna, och Men, trots ovan sagda vill jag betona att avhandlingen bygger bokens sex författare – Astri Andresen, Ólöf Gar ∂arsdóttir, på en mycket omfattande empiri. I denna anmälan har jag tagit Monika Janfelt, Cecilia Lindgren, Pirjo Markkola och Ingrid upp en del invändningar och inte kunnat återge de många Söderlind – representerar flera av dessa. Verket är emellertid intressanta delstudier och frågeställningar som också mycket inte en antologi utan en serie tematiskt upplagda komparativa väl varit värda att uppmärksammas och diskuteras. Tidigare kapitel som i tur och ordning tar upp demografiska aspekter, forskning sammanfattas skickligt och används för att kunna gå hälsa, social barnvård, adoptioner och flyktingbarn med mera. vidare (se dock ovan nämnda reservation). Tredelningen – de Barn var föremål för ett intensivt intresse redan under slutet tre gränserna – är mycket användbar och räcker långt för att av 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 började det komma förklara det stora empiriska materialet, med ovan nämnda till uttryck i olika typer av lagstiftning i de olika länderna. reservation och även om det stundom blir mycket rörigt. På så Bakom detta intresse låg oro för en mängd samhälls- och folk - sätt ger avhandlingen mycket ny information om den svenska hälsoproblem. fackföreningsrörelsens roll när det gäller inställningen till Ett av bokens huvudsyften är att göra jämförelser mellan invandring och invandrare. Att denna avhandling finns är såle - de olika nordiska länderna. För om det finns gemensamma des viktig. Den är synnerligen aktuell och ger många inblickar drag i de nordiska välfärdsstaternas sätt att hantera barn- och i för vår tid mycket omdiskuterade, mycket centrala problem familjefrågor så är detta inte en slump. Ett kapitel om nordiska och hur dessa hanteras av en organisation med LO:s starka barnavårdskongresser visar hur länderna, åtminstone från ställning i det svenska samhället. Det handlar om en historia 1905 och framåt systematiskt sökt samarbete och gemen - med mindre snygga inslag, men också av svåra avvägningar samma plattformar när det gäller frågor som rör barn och och ärliga försök att hitta lösningar som gagnar Sverige, ungdom. Här diskuterades föräldralösa barn, medicin- och svenska arbetare, svensk ekonomi och inte minst de många hälsofrågor, institutionsbarn med mera av såväl experter som som kommer utifrån och söker vägar in i ett samhälle med områdets »fotfolk». Att den senare kategorin i så stora antal »välfärdsnationalistiska» drag (Bo Stråth). deltog har enligt författarna gjort att kongresserna skapat ett KLAUS MISGELD nytt och brett nordiskt fält med pedagogisk, psykiatrisk, psy - är historiker och var fram till sin pensionering verksam vid ARAB kologisk, socialpsykologisk och samhällsvetenskaplig sakkun - nighet. På den sociala barnavårdens område har samhället ökat den domän över vilken det anser sig ansvarigt när det gäller barns Nordiska barndomar liv. Bland de nordiska länderna har inte Sverige, som vi är vana att räkna som föregångsland, alltid varit först. De gemen - – en bokanmälan samma dragen till trots finns också intressanta nationella särd - rag – institutioner dominerar i Danmark medan fosterhem Astri Andresen (m.fl.), Barnen och välfärdspolitiken: Nordiska dominerar på Island, och i det senare landet finns bestämmel - barndomar 1900 –2000 , Institutet för framtidsstudier, Dialogos ser om att man kan kräva att en vuxen person lämnar hemmet förlag 2011, 459 s. om han eller hon är till skada för barnet. Något sådant har inte diskuterats i något av de övriga länderna. Barn och barndom är fenomen och begrepp som oupphörli - Barns behov har hela tiden stått i centrum när det gäller gen skapas och omskapas. Det framgår som ett av huvudspå - adoptioner, men tolkats olika. Utvecklingen har gått från svag ren i boken Barnen och välfärdspolitiken: Nordiska barndomar till stark adoption. Tidigare ansågs adoptionen vara ett sätt att 1900 –2000 . Föreställningar om detta har förstås varit grund - lösa omvårdnadsbehov medan de biologiska banden måste läggande för det omfattande reformarbete på området som upprätthållas, under efterkrigstiden och under inflytande av pågått och pågår. Men detta reformarbete och diskussionerna psykologi och psykiatri kom idéer om barnets behov av att till - bakom det innebär i sig en hela tiden pågående förhandling höra en enda familj att göra sig starkare gällande. om vad barn och barndom är för något, vad en familj är för Ser man till förändringen på skolhälsoområdet så handlade

72 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 RECENSIONER

det vid sekelskiftet 1900 om att via folksko - regim, mot slutet av perioden har den höga lan ta sig an de fattigare klena barnens häl - omfattningen förvärvsarbete hos båda för - soproblem, från 1920 - till 1940 -talet var äldrarna medfört en i hög grad institutio - inriktningen alla barns hälsa, men i båda fal - naliserad barndom med barnomsorg och len handlade det om den fysiska hälsan i liknande. Perioden vid seklets mitt framstår första hand. Efterkrigstiden började med att som mer unik i sammanhanget. Färre skils - man generellt beslutade om att införa skol - mässor, lägre grad förvärvsarbete hos kvin - måltider samtidigt som ett skifte i inrikt - nor och en familjenorm som byggde på ningen ägde rum, från fokus på den fysiska manliga familjeförsörjare präglade 1940 - hälsan till ett fokus på den mentala hälsan, och 1950 -talen. något som också avspeglat sig i de nordiska Trots att välfärdsstaten på senare tid har kongresserna. varit föremål för mycket forskning har his - I bokens demografiska kapitel ger en torien om barnens plats i välfärdsstaten jämförelse mellan sekelskiftena 1900 och varit försummad och i denna historia där 2000 perspektiv på hur de materiella villko - fokus sätts på barn kan också den gängse ren för barn har förändrats. I början av bilden av välfärdsstaten som socialdemo - perioden levde de flesta på landet, mot slu - kratiskt projekt utmanas, menar författarna. tet i städer och tätorter, i början hade kring De tidiga initiativtagarna på området barn 40 procent av barnen fem syskon eller mer, mot slutet är detta och familj var liberaler och konservativa. mycket ovanligt. I dag får 99 procent av alla barn som föds Barnen och välfärdspolitiken bygger på en mängd forskning uppleva sin 15-årsdag, för hundra år sedan endast 85 procent. som tillkommit sedan 1990 , det framgår inte minst av bokens Barnadödligheten är numera i stort sett obefintlig. Både i bör - referensförteckning. Så påståendet att det är ett försummat jan och i slutet av perioden var upplösta familjer någonting forskningsfält är väl en sanning med viss modifikation, men relativt vanligt men orsakerna olika. I början handlade det om boken visar att det nu är möjligt att sammanställa all denna familjebildningar av en änka eller änkling som gift om sig forskning, dra de övergripande slutsatserna, göra jämförelser medan de nära 50 procenten skilsmässorna kring 2000 inne - och foga in allt detta i det forskningsfält som handlar om väl - bär att många barn lever i två familjer där föräldrarna på var färdsstatens framväxt och förändring under 1900 -talet. sitt håll har skaffat ny partner och med medföljande nya sys - ULF JÖNSON kon att förhålla sig till. Arbetet på landsbygden hade sin egen är medarbetare vid ARAB

ARBETARHISTORIA NR 138 –139 ÅRGÅNG 35 Utges av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek med fyra nummer per år. Redaktion : Silke Neunsinger (ansvarig utgivare), Lars Gogman, Ulf Jönson, Kalle Laajala, Leif Zetterberg (grafisk form). Adress: Arbetarhistoria, Box 1124, 111 81 Stockholm. E-post: [email protected] Hemsida : www.arbetarhistoria.se Prenumeration 2011 : 250 kr inom Sverige, 320 kr inom Europa och 360 kr i resten av världen. Prenumerationsavgift sätts in på plusgiro 55 75 94-9. Lösnummer 75 kr, dubbelnummer 130 kr plus porto). Priser inkl. moms (6%). Tryck : GTC Print AB, Luleå 2011. Inlagan är tryckt på 130 g och omslaget på 170 g Munken Lynx. ISSN : 0281-7446. Manuskript skickas till redaktionen som e-post. Författaren har copyright, men tidskriftens innehåll får ej kopie - ras utan redaktionens medgivande. För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. Arbetarhistoria indexeras i Arti - kelsök. Om inget annat anges , ingår använda illustrationer i ARAB:s samlingar. I vissa fall, då ARAB inte har rättigheterna till i tidskriften använda fotografier eller teckningar, har redaktionen inte lyckats hitta adresser till fotografer eller deras efterlevande som ska ha betalt enligt taxa. I sådana fall ber vi berörd rättighetsinnehavare kontakta redaktionen.

Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 73 DOKUMENTET

En människojakt förbereds i Sverige

i våra samlingar befinner sig många arkiv däribland Svenska Judekalendern skulle bestå av fyra huvudka - personarkiv som vittnar om hur människor har utsatts pitel: Absolut säkra judenamn med släktträd, svenska för förföljelser under andra världskriget. Till dessa hör män och kvinnor gifta med judar, personer vars namn både flyktingars personarkiv och arbetarrörelsens flyk - tydde på ett judiskt ursprung samt släkten Wallenberg tinghjälp. I samlingarna finns även C.E Carlbergs per - och de bolag de behärskade. sonarkiv som innehåller ett märkligt tidsdokument från Del 1 skulle ges ut i november-december 1942 . 1940-talet, ett underlag till den så kallade Svenska Jude - kalendern som vittnar om planer för att kartlägga judar i cirkulärskrivelsen från Svea Rike tillkännagavs: i Sverige med ett tydligt antisemitiskt syfte. »Att vi svenskar bör se till att judarna ej får tillfälle att I början av 1940 -talet planerade det nationella förla - blanda upp och förskämma vårt nordiska blod vi bör get Svea Rike att ge ut en kalender över »i vårt land göra klart för oss vem som är jude och vem som är verksamma judar och halvjudar». För att göra detta svensk vi bör veta vilka judesläkter vi har i landet och sände man ut ett cirkulär och frågeformulär till: »ett vilka tidigare svenska släkter som gått förlorade för den antal personer, som av intresse för saken äro villiga att svenska nationen där igenom att de upptagit judeblod bli våra frivilliga medhjälpare. Våga vi hoppas, att Ni vill […] de som ämnar ingå äktenskap kan åtra sig i god tid hjälpa oss med insändande av uppgifter från Eder ort?» om de genom Svensk judekalender erfar att deras till - »Svensk judekalender» var tänkt att ingå i en serie tänkta äkta hälft icke är svensk utan jude eller judeba - med biografiska förteckningar över de nationellas fien - stard. Den som gör affärer kan se till att han i första der i Sverige: hand gynnar sina egna folkkamrater och icke de invand - 1. Bolsjevismen i Sverige , en kartläggning av svenska rade främlingarna.» kommunister, utgiven 1942 . I den antinazistiska tidningen Trots Allt beskrevs 2. Vem är vem i Folkfronten? , en kartläggning av per - arbetet med »judekalendern» i september 1942 som att soner som försökte ”underblåsa hat mot den europeiska en människojakt organiseras i Sverige. Det var också enhetens pionjärer” det vill säga personer som var mot - denna höst, 1942 som den svenska pressen började upp - ståndare till nazisternas nyordning av Europa, utgiven märksamma folkmordet på Europas judar. I oktober 1943 . arresterades samtliga kvarvarande judar i Norge och de norska nazisterna började deportera dem till Tyskland. Av de 770 förvisade överlevde 30 personer. Det är inte svårt att förstå vad dessa biografiska inventeringar av kommunister, folkfrontare och judar skulle användas till när »den europeiska enhetens pion - järer» erövrat Sverige. I slutet av 1942 vände krigslyckan för »den europeiska enhetens pionjärer» både i Stalin - grad och el-Alamein och arbetet med den »Svenska judekalendern» skrinlades. Arkivet överlämnades som gåva till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 1977 . LARS GOGMAN är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

74 • Arbetarhistoria 2011:2 –3 Arbetarhistoria 2011:2 –3 • 75 Porto B betalt Avsändare Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Box 1124 111 81 Stockholm

DEN KÄNDE POLITIKERN Sten Andersson avled några mot SD under valrörelsen uttryckte sina funderingar dagar före riksdagsvalet 2010. Han var Kockums- på följande sätt i en radiointervju: arbetaren som blev moderat riksdagsman och där - efter kommunalråd i Malmö för Sverigedemokra - Jag skulle vilja, om jag kunnat, tömma LO-borgen terna, SD. Som SD:s vallokomotiv blev han även en på alla anställda, tömma Metalls högkvarter, symbol för detta partis framgångar. I valet 2010 fick tömma Byggnads, för att skicka ut de här män - SD 5,5 procent av LO-rösterna, en fördubbling jäm - niskorna på arbetsplatserna, och inte sitta på fört med valet 2006. kontor en dag längre. Så skulle man kunna möta Magnus Manhammar som ledde ett gemensamt Sverigedemokraterna rejält projekt mellan IF Metall, Byggnadsarbetarförbundet, Elektrikerförbundet och Transportarbetarförbundet Foto: Bo Tidman