DOCSLIB.ORG

78848 Ca Object Representation

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
78848 Ca Object Representation RAPPORT 1994 :8 Arkeologiskundersökningav boplats från äldre jämålder (Raä 330)på fastigheten Vattjom 2:23, Tuna socken, Medelpad Länsmuseets Härnösand, december 1994 uppdragsverksamhet Magnus Holmqvist AR KEO LOG I INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida I. INLEDNING 5 2. BAKGRUND 5 3. IDENTIFIKATlONS- OCH LÄGESUPPGIFTER 5 4. FÖRUTSÄTfNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN 6 4.1 Målsättning 6 4.2 Naturgeografisk beskrivning 6 4.3 Fornlämningsmiljö 7 5. UTFÖRANDE 8 5.1 Utförande 8 5.2 Dokumentation 8 5.3 Undersökningstid och personal 8 6. ANLÄGGNINGAR 9 7. FYNDMATERIAL 10 8. ANALYSER II 8.1 MakrofossiJ II 8.2 Keramik och annat lermaterial II 8.3 Kol 12 9. UlVÄRDERING OCH RESULTAT 13 10. SAMMANFATTNING 18 II. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR 19 BILAGOR 1. Anläggningsbeskrivningar 2. Fyndmaterial 1992 3. Fyndmaterial 1993 4. Beträffande undersökning av keramik från Sköte och Vattjom i Tuna socken, Medelpad. 5. Undersökning av keramik och råieror från Vattjom, Tuna so, Medelpad. 6. Analys av våxtmakrofossil i jordprover från arkeologiska utgrävningar vid Vattjom, Tuna socken, Sundsvall! kommun. 7. Botanisk rapport, Vattjarn 2:23. En undersökning av förkolnade växtrester från fastigheten Vattjom 2:23, Tuna socken i Medelpad. 8. Fotolistor 9. Schaktplan, SV delen 10. Schaktplan, NÖ delen ~ ,[ --_._-; , ,, ~ -. " . , , ! • , ~~ . Utdraa ur BH kar tan 175 Sundsval l ur ekonom iska kartan 17732 I. INLEDNING Med anledning av orndragning av väg 544, Ortsjön-Vattjom, genomrordes under fält• arbetssäsongerna 1992-93 en arkeologisk huvudundersökning inom fornlämning Raä 330, på fastigheten Vattjom 2:23, Tuna sn, Medelpad. Arbetet har utförts av personal från Länsmuseet Västernorrland på uppdrag av Län s­ styrelsen i Västemorriands län. Kostnadsansvarig har Vägverket Region Mitt varit. Redan här i inledningen vill jag påpeka, att samtliga planer och profiler inte är reo­ ritade och medtagna i rapporten. Detta var avsett att göras med CAD-program, men detta har inte gått att få åtgärdat i tid. 2. BAKGRUND Under försommaren 1992 genomfordes en arkeologisk rorundersökning inom exploa­ teringsområdet. Härvid påträffades 59 anläggningar av varierande karaktär: härdar, stclphål, m örkfärgningar ID m. Inom ett relativt begränsat område framkom dessutom rikligt med Jerklining. (Länsmuseets uppdragsverksamhet. Rapport 1994:4). Länsstyrelsen beslutade att ge tillstånd for en arkeologisk undersökning och borttagan­ de av fast fornlämning enligt §12 KML. 3. IDENTIFIKATlONS- OCH LÄGESUPPGIFTER Länsstyrelsen Dm: 220-7368·92 Länsmuseet Dm: 364-9 1 Fom1ämningsnr: Raä 330 Fastighet: Vattjom 2:23 Socken: Tuna Kommun: Sundsvall Landskap: Medelpad Län : Västemorriand Ekonomiska kartan: 17732 (J7H 3e Matfors) Blå kartan: 175 Sundsvall Koordinater: X 6916.90 / Y 1563,30 (Rikets nät) Höjdsystem: Sundsvalls lokala (RH70 - 0.66 m) ·5· 4. FÖRlITSÄTfNlNGAR FÖR UNm;RSÖKNINGEN 4.1 Målsättning Målsättningen har varit, fårutom att dokumentera och undersöka de framkomna an­ läggningarna, att utöka kunskapen om områdets förhistoria bl a vad gäller markan­ vändning samt i görligaste mån datera de påträffade anläggningarna. 4.2 Naturgeografisk beskrivning Fastigheten Vattjom 2:23 ligger ca l km uppströms Matforsen. på Ljungans nordöstra sida, i NV delen av det s k Marmen-området (d v s området kring sjön Marmen). Undersökningsområdet ligger i svagt SV-sluttande åkermark, som begränsas i NO av väg 568, i NY av en björkalle, i SO och SV av bäckraviner. Nivåerna inom den under­ sökta ytan varierar mellan 40 ID i SV och 50 m i NO. Under matjorden framkom ett ca 1,5 ID tj lager med mo och mjäla, därunder två lager lera (0,75 resp 0,65 ID tj) åtskilda av ca 0,3 ID mjäla. Under det nedre lerlagret fram­ kom morän. Anledningen till att denna lagerföljd kunde dokumenteras var, att man m­ for vägbygget var tvingad att gräva bort leran längs eploateringsytans SÖ kant för att skapa ett friktionslager. Utsikt över gr ävningsområdet. mot NO (Filmnr: 935147: I) -6- 4.3 Fornlämningsmiljö Sätter man in Vanjom i ett något större perspektiv och studerar området kring sjön Mannen, finner man ett av de fomlämningstätaste områdena i Västernorrlands län. Detta är den enda större järnåldersbygden i Västemorrland som inte haft omedelbar havskontakt, eftersom sjön Mannen senast vid Kristi födelse avsnördes från havet (Sclingc 1977, s 391). Den synliga förhistoriska kulturmilj ön domineras av högar och stensättningar, men det finns även husgnmdsterrasser och en fornborg. Under senare år har ett flertal boplatser utan ovan mark synliga anläggningar, påträffats i området. 1991 undersöktes Raä 325 vid Tuna kyrka. Här påträffades härdar, stolphål och nedgrävningar. 14C-dateringar visar på en dateringsmåssig spridning på ca 3000 år, från sen stenålder till sen vikingatid. Rester efter minst sju hus kunde konstateras (Holmqvist J994). Under fältarbetssäsongen 1992 undersöktes två boplatsområden (Raä 327 och 328) på fastigheten Sköle 6:12, på andra sidan Ljungart. Härvid framkom härdar, stolphål och nedgrävningar. Lokalerna har dateringsmässigt en spridning från övergången sten-/bronsålder till yngre järnålder (Egebäck 1993). Vettjorn 2:23 ligger inom ett område, som är uttaget som utredningsområde rörande riksintressen för kultunniljövården, KR 81014 Ljungans dalgång (Riksantikvarieäm• betet 1988). Inom 500 Dl radie från undersökningsområdet fmns 13 lokaler som är upptagna i forn­ lämningsregistret for Tuna snoAv dessa utgörs tre av hembygdsgården med en mnsten och en milstolpe. De andra utgörs av gravgrupper, ensamliggande bögar och stensätt• ningar, en husgmndsterrass samt en äldre vägsträckning (den s k Finnhuvudvägen). Några av gravarna har undersökts, huvudsakligen under slutet av 18aO-talet av Gottfrid Adlerz. De fynd han på- träffade kan dateras till äldre järnålder (Se1inge 1977, s 254 f1). Ca 1 km västerut ligger Raä 176, även kallad "Starkotters grav", den kanske mest be­ römda av gravanläggningama i Vanjorn. -7- 5. UH'ÖRANDE 5.1 Utförande Ett koordinatsystem, 5x5 ffi rutor (med koordinater i Sundsvalls lokala system) upprät• tades av personal från Tekniska kontoret, SundsvaJIs kommun . De satte också ut två fixpunkter med höjdvärden i Sundsvalls lokala h öjdsystem. vars nivåer är 0,66 ffi lägre än RH70 (Rikets höjd system 1970). Matjorden inom undersökningsområdet hade banats av med hjälp av Caterpillar i sam­ band med förundersökningen. Detta är en metod som trots relativ snabbhet inte kan re­ kommenderas, eftersom underliggande tager pressades samman och rördes ihop. Större delen av ytan "grovrensades" med hjälp aventraktorgrävare med släntskopa, samt manuellt med skyffel. De påträffade anläggningarna grävdes for hand med spade och skärslev. 5.2 Dokumentation Schaktplaner i skala 1:20 upprättades ror varje 5x5 ffi ruta. De undersökta anläggnin• garna dokumenterades i plan och profil i skala 1:20. I vissa fall dokumenterades pro­ fileri skala 1:10. Fotomaterialet utgörs av svartvita bilder (fi1mnr 92S266, 92S267, 92S281, 92S301, 93S 147, 152, 94S 123) och diabilder (fi1mnr 93D11 I,116). 5.3 Undersökningstid och personal Undersökningen genomfördes under perioderna 920817-921013 och 930510-930803. Fältarbetsledare var Magnus Holmqvist Carina Öberg var vik faltarbetsledare under en vecka 1993. Anna-Karin Lindqvist arbetade som extra antikvarie under tre veckor 1992. Som amanuenser deltog Judith Crewford (1993), Mårten Ericsson (1993), Maria Nordlund (1992-93), Anders Olofsson (1993), Göte Salomonsson (1992,93) och Tarja Y1inen (1992). Som grovarbetskraft under 1992 deltog Stig-Erik och Ulf-Erik Sjölander. Som maskinförare och grovarbetskraft under båda säsongerna deltog Lars Sjöhmd. Judith Crawford har iordningställt fotolistoma; Anders Olofsson har flotterat proverna för makrofossilanalys; Maria Nord1und och Göte Salomonsson har sammanställt fynd­ listorna. 6. ANLÄGGN INGA R Anläggningarna harnumrerats i en bruten nummerserie och omfattar nwnren 38-50, 58-98 och 201-319. Orsaken till detta är att finna i den numrering som infördes i sam­ band med utredningen och som sedan fortlöpte vid förundersökningen. Totalt numrerades 173 anläggningar, av dessa utgick sedermera 57 st av olika anled­ ningar(t ex sorkbon och förko lnade rötter). Av de kvarvarand e 116 anläggningarna utgjordes en av en i sen tid igenfylld svacka. Delar av utfyllnadsmaterialet verkade komma från ett, i modem tid, avbanat område med lämningarfrån järnhantering (slagg och skörbränd sten). Utfyllnadsmaterialet kommer troligen från anslutningsvägen till E 14. De resterande 115 anläggningarna fördelar sig på följan de kategorier: Stolpb å~ 50 st, 0,18-0,66 m diam ocb intill 0,05-0,45 m dj. Flera av stolpbålen visade sig ingå i olika konstruktioner. bl a hus. Anläggningsnummer: 58, 75, 76, 84,206,213,216,221,223,227,230,233,235,238,239,240,241, 242,243,244,246,248,249,255,261,263,264,265,266,269,270,272,273,274, 275,276,277,278,279,282,283,284,286, 287,288,290,294,296,297,300. Några av stolphålen var dubbla och ytterligare några var stenskedda. Mörkfärgningar (dj < O, J m), vanligen oregelbundna, 0.6-13,8 m st. Anl äggningsnummen 47, 49, 50, 73, 74, 83, 90, 91, 92, 93, 97,205,207,208,212,214,217, 218,219, 220, 222,224,225,226,228,259,295. Nedgrävningar (dj > 0, 1 m), vanligenoregelbundna. 0,3-7,4 m st. An1äggningsnummer: 39, 79, 88,204,210,211,215,232,237,247,253,254,260,268,281, 292, 293. Nedgrävningar med stolphål, 0.7-13,5 m st. Anläggningsnummer: 40, 41, 45, 298, 299. Stensamlingar, vanligen oregelbundna, 0,7- 1,0 m st, delvis med skärvsten/skörbränd sten. Anläggningsnummer: 48, 78, 98, 229, 3 16. Härdar, 1.1-2.14 m st. Anläggningsnummer: 46, 72, 95. ... Sotgropar, 2 st, 0,98-2,26 ffi st. Anläggningsnummer: 44, 96. Vävstolsgrop, A77, 2,Oxl ,0 ffi st och intill 0,14 ffi dj. Rostbädd, A302, 1,83xl,5 ffi st ocb intill 0,13 In dj. Grop, A59, 0,48xO,32 ffi st och intill 0,24 ffi dj. AS} utgörs av sentida fyllnadsmassor i NÖ delen av undersökningsområdet. A65 är ett pinnhål beläget i SV delen av UO. De flesta pinnhålen återfanns annars i mellersta delen avexploateringsytan. 7. FYNDMATERIAL Övervägande delen av fyndmaterialet utgörs av lerklining och bränd lera. En påfallan• de stor andel bar tydliga grenavtryck.. På många lerkliningsbitar bar ytskiktet utsatts ror hög temperatur (ca 1250 "C} så att det deformerats och böljat smälta.
Load more

Recommended publications
  • Pdf, 268 KB Mn-2007-06-13-Protokoll
    Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2007-06-13 Ärendeförteckning Sid nr § 62 Justering ....................................................................................2 § 63 Yttrande över program till detaljplan för västra delen av Klinten, Norrmalm 1:17 med flera............................................3 § 64 Kommentarer till revisionsrapport avseende verifikationsgranskning.............................................................4 § 65 Förlängning av förordnandet som miljödirektör för Stig Johansson ..................................................................................5 § 66 Delårsrapport 2007-04-30.........................................................6 § 67 Revisionsrapport avseende granskning av nytt system för levererantörsfakturahantering ...................................................7 § 68 Delegationsbeslut......................................................................8 § 69 Meddelanden...........................................................................14 § 70 Information .............................................................................15 § 71 Övriga frågor...........................................................................16 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2007-06-13 1 Tid Kl 09.45 - 11.30 Plats Svartviks herrgård Beslutande Sverker Ottoson (v) ordförande Jan-Olof Lampinen (s) vice ordförande Kjell Forslund (s) Åsa Ulander (s) Erik-Olov Sundkvist (v) tjänstgörande ersättare Maria Algotsson (mp) Tomas Östman (m) Claes
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • The Economical Geography of Swedish Norrland Author(S): Hans W:Son Ahlmann Source: Geografiska Annaler, Vol
    The Economical Geography of Swedish Norrland Author(s): Hans W:son Ahlmann Source: Geografiska Annaler, Vol. 3 (1921), pp. 97-164 Published by: Wiley on behalf of Swedish Society for Anthropology and Geography Stable URL: http://www.jstor.org/stable/519426 Accessed: 27-06-2016 10:05 UTC Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact [email protected]. Swedish Society for Anthropology and Geography, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Geografiska Annaler This content downloaded from 137.99.31.134 on Mon, 27 Jun 2016 10:05:39 UTC All use subject to http://about.jstor.org/terms THE ECONOMICAL GEOGRAPHY OF SWEDISH NORRLAND. BY HANS W:SON AHLMrANN. INTRODUCTION. T he position of Sweden can scarcely be called advantageous from the point of view of commercial geography. On its peninsula in the north-west cor- ner of Europe, and with its northern boundary abutting on the Polar world, it forms a backwater to the main stream of Continental communications. The southern boundary of Sweden lies in the same latitude as the boundary between Scotland and England, and as Labrador and British Columbia in America; while its northern boundary lies in the same latitude as the northern half of Greenland and the Arctic archipelago of America.
    [Show full text]
  • Trafikverkets Inköpstidplan 2016-12-01
    Register in our procurement system CTM Updated The Swedish Transport Administration's Procurement Schedule for more information regarding our ongoing procurements 2017-02-01 Activity Object name / assignment Description Website/ Type of Procurem Transq Road/Rail Type of assignment Region Schedule Scheduled Schedule Scheduled Scheduled Scheduled Procurement Estimate Contact more info procurement ent type d distributio d tender tender assignmen assignmen reliability d cost person distributi n date submissio submissio t start date t start (indicates the SEK on date (month) n date n date (year) date reliability of the millions (year) (year) (month) (month) contract data) Central Preventative health services The Transport Administration wish to Services Framework No Both road Goods and services- The entire 2017 January 2017 February 2017 June Green - < 1 Dennis functions purchase services in preventative agreement and rail Indirect goods and Transport reliable Axelsson healthcare. The services are to services-HR Work Administration (within 3 prevent illness thus avoiding the environment months) need for sick leave. Central Framework agreement The procurement in question relates Services Framework No Both road Goods and services- The entire 2017 February 2017 March 2017 April Green - 5 - 10 Johan functions Environmental consultants - Air to the provision of consultancy agreement and rail Indirect goods and Transport reliable Widmark support to the Transport services-Operation-wide Administration (within 3 Administration in its assignment Environmental
    [Show full text]
  • VB Kub IF US 2007 Ny.P65
    KUBIKENBORGS IF J 19 - födda 1988 och senare Div 6 höst Div 6 höst Alnö 0-2 1. Sundsvall Norra FF 6. 4 0 2 22-12 26. Sundsvall Norra 3-2 2. Vattjoms IK 6. 3 0 3 10-10 17. Vattjom 0-1 3. Alnö BK 6. 3 0 3 12-14 17. Vattjom 3-2 4. Kubikenborgs IF J 6. 2 0 4 11-19 14. Sundsvall Norra 2-7 Alnö 3-5 Div 6 vår DIV 6 vår Kuben- Alnö 2-5 Medskogs 3-4 1. Sundsvall Norra FF 11. 8 3 0 50-19 27. Svartvik 1-3 2. Ljustorps IF B 11. 7 3 1 35-18 24. 3. Svartviks IF B 11. 7 2 2 33-16 23. Stöde 2-1 4. Essviks AIF B 11. 6 3 2 44-23 21. Söråker 3-0 5. Alnö BK 11. 5 1 5 36-18 16. Vattjom 2-1 6. Vattjoms IK 11. 5 1 5 20-16 16. Hassel 4-1 7. Söråkers FF B 11. 4 3 4 28-29 15. Holm 6-1 8. Kubikenborgs IF J 11. 5 0 6 27-30 15. 9. Medskogsbron/Lucksta 11. 3 1 7 19-31 10. Essvik 3-6 10. Stödde IF B 11. 3 0 8 21-40 9. Ljustorp 1-2 11. Hassels IF B 11. 3 0 8 13-45 9. Sundsvall Norra 0-6 12. Holms SK B 11. 1 1 9 11-52 4. Träningsmatcher Totalt 2007 23 45 60 105 131 Selånger 1-2 Förnamn Efternamn Ma Må Pa Po Trän Alnö 2-0 Niklas Nygren 22 12 13 25 119 Patrick Bolin 22 2 8 10 93 Essvik 1-2 Rasmus Bouvin 20 2 6 8 110 Selånger 1-3 Lucas Sahlin 20 0 0 0 106 Sund 1-3 Oskar Svedin 20 0 0 0 91 Gif Sundsvall 91 1-5 Stefan Andersson 18 0 2 2 92 Sinan Akdag 17 4 4 8 97 Philipp Kirjonen 17 0 0 0 95 Rasmus Engblom 16 0 5 5 69 Emil Norrman 15 2 2 4 115 Patrik Sivertsen 15 2 0 2 76 Ett roligt år med spel i div 6.
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag
    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
    [Show full text]
  • You Drive, We Care
    You drive, we care. SE - Diesel & Services Schweden / Sverige / Sweden PLZ sortiert Sorted by ZIP code » For help, call me! DKV ASSIST - 24h International Free Call* 00800 365 24 365 In case of difficulties concerning the number 00800 please dial the relevant emergency number of the country: Bei unerwarteten Schwierigkeiten mit der Rufnummer 00800, wählen Sie bitte die Notrufnummer des Landes: Andorra / Andorra Latvia / Lettland » +34 934 6311 81 » +370 5249 1109 Austria / Österreich Liechtenstein / Liechtenstein » +43 362 2723 03 » +39 047 2275 160 Belarus / Weißrussland Lithuania / Litauen » 8 820 0071 0365 (national) » +370 5249 1109 » +7 495 1815 306 Luxembourg / Luxemburg Belgium / Belgien » +32 112 5221 1 » +32 112 5221 1 North Macedonia / Nordmazedonien Bosnia-Herzegovina / Bosnien-Herzegowina » +386 2616 5826 » +386 2616 5826 Moldova / Moldawien Bulgaria / Bulgarien » +386 2616 5826 » +359 2804 3805 Montenegro / Montenegro Croatia / Kroatien » +386 2616 5826 » +386 2616 5826 Netherlands / Niederlande Czech Republic / Tschechische Republik » +49 221 8277 9234 » +420 2215 8665 5 Norway / Norwegen Denmark / Dänemark » +47 221 0170 0 » +45 757 2774 0 Poland / Polen Estonia / Estland » +48 618 3198 82 » +370 5249 1109 Portugal / Portugal Finland / Finnland » +34 934 6311 81 » +358 9622 2631 Romania / Rumänien France / Frankreich » +40 264 2079 24 » +33 130 5256 91 Russia / Russland Germany / Deutschland » 8 800 7070 365 (national) » +49 221 8277 564 » +7 495 1815 306 Great Britain / Großbritannien Serbia / Serbien » 0 800 1975 520
    [Show full text]
  • You Drive, We Care
    You drive, we care. SE - Diesel & Services Schweden / Sverige / Sweden Sortiert nach Ort Sorted by city Immediate help in case of emergency! Soforthilfe im Notfall! DKV ASSIST – 24h International Free Call. In case of diffi culties concerning the number 00800 please dial the relevant emergency number of the country: Bei unerwarteten Schwierigkeiten mit der Rufnummer 00800 wählen Sie bitte die Notrufnummer des Landes: Andorra / Andorra Lithuania / Litauen » +34 934 6311 81 » +370 5249 1109 Austria / Österreich Luxembourg / Luxemburg » +43 362 2723 03 » +32 112 5221 1 Belarus / Weißrussland Macedonia / Mazedonien » +7 495 1815 306 » +386 2616 5826 » 8 820 0071 0365 (national) Moldova / Moldawien Belgium / Belgien » +40 264 2079 24 +32 112 5221 1 » Montenegro / Montenegro Bosnia-Herzegovina / Bosnien-Herzegowina » +386 2616 5826 +386 2616 5826 » Morocco / Marokko Bulgaria / Bulgarien » +49 221 8277 9289 » +359 2804 3805 Netherlands / Niederlande Croatia / Kroatien » +49 221 8277 9234 +386 2616 5826 » Norway / Norwegen Czech Republic / Tschechische Republik » +45 757 2774 0 » +420 296 339 648 Poland / Polen Denmark / Dänemark » +48 618 3198 82 » +45 757 2774 0 Portugal / Portugal Estonia / Estland » +34 934 6311 81 +370 5249 1109 » Romania / Rumänien Finland / Finnland » +40 264 2079 24 » +45 757 2774 0 Russia / Russland France / Frankreich » +7 495 1815 306 » +33 130 5256 91 » 8 800 7070 365 (national) Georgia / Georgien Serbia / Serbien » +7 495 1815 306 » +386 2616 5826 Germany / Deutschland Slovak Republic / Slowakische Republik » +49
    [Show full text]
  • VB Kub IF US 2007 Ny.P65
    KUBIKENBORGS IF VERKSAMHET 2007 Ungdomsfotbollen Innehåll: sid 1 Framsida sid 2 Verksamhetsåret sid 3 J19 - f 88,89 sid 4-5 P17 - f 90,91 sid 6-7 P14 - f 93 sid 8-9 P13 - f 94 sid 10 P11 - f 96 sid 11 P 9 - f 98 sid 12 P 7 - f 00 sid 13 Vår - tabeller sid 14 Höst - tabeller 2007 UNGDOMSFOTBOLL 1. roger norrman KUBIKENBORGS IF Kubikenborgs IF:s ungdomsverksamhet Det är över 300 ungdomar som varje vecka tränar på planerna i Kuben. De spelar varje vecka matcher runt om i distriktet och deltar varje sommar i cup:er runt om i landet. De yngsta flickorna och pojkarna är fem år och för dem är träningarna fyllda med lek och möjligheter till att träffa nya kamrater. Kamrater som de ofta har för resten av livet. Då alla är välkomna till Kuben så har vi en fantastisk tillströmning av nya undomar och det märks mest i den yngsta gruppen som nu har ca 50 st 5- och 6-åringar. Leken fortsätter men innehåller allt mer övningar för att träna upp ungdomarnas teknik med och utan boll. Det spelas en hel del fotboll och allt mer går ut på att lära sig samarbeta och hjälpa varandra. När ungdomarna blivit 9 år så börjar de spela seriespel mot de övriga lagen i distriktet. De flesta årskullar Kubare brukar ställa upp med två lag. Kubikenborgs IF är en breddsatsande förening. Detta hindrar dock inte att vi även har fram- gångar på fotbollsplanen. Flera av serierna toppas av Kubikenborgs IF. På Mittnorden-cupen som är den största i närområdet så hade Kubikenborgs IF flera framgångar med flera segrar.
    [Show full text]
  • Pdf, 339 KB Transportnät Och Gods
    Transportnät och gods Senast uppdaterad: 2019-10-15 För att kunna ta sig mellan olika platser har transportnätet en stor betydelse. Transportnätet behöver vara anpassat för långväga transporter, transporter i närområdet och olika färdmedel. Godstransporter är beroende av ett välfungerande transportnät och viktiga för att ett samhälle ska fungera. I Sundsvall har godstransporterna en större betydelse än i många andra kommuner eftersom Sundsvall har mycket industrier som är beroende av godstransporter men det är inte bara industrierna som är beroende av transporter, även handeln, skolor, avfallshantering med mera. Transportnät och gods i Sundsvall Flyg Sundsvall har en flygplats tillsammans med Timrå, Sundsvall-Timrå Airport även kallad Midlanda som ligger i Timrå kommun cirka 21 kilometer från centrala Sundsvall. Buller från flyg kan sträcka sig in i Sundsvalls kommun vid norra Alnö. Från flygplatsen går det inrikes flyg till både Arlanda, Bromma och under sommaren går det även flyg till Visby. Utrikes går det charterflyg till bland annat Gran Canaria, Rhodos och Cypern. Under en vardag har flygplatsen ungefär åtta, nio avgångar och ungefär lika många flyg ankommer flygplatsen. Under 2015 hade flygplatsen ungefär 270 000 resenärer. Sundsvall-Timrå Airport är en bredskapsflygplats vilket innebär att den står till förfogande vid viktiga samhällshändelser som till exempel bränderna sommaren 2018. Den används också för sjuktransporter och fångsttransporter. Flygplatsen är utpekat som ett riksintresse. På Sundsvalls sjukhus finns en helikopterplatta. För att kunna genomföra flygningen till den finns en inflygs zon där inga höga byggnader får uppföras. Inflygningszonen kan komma ändras för att undvika Norra och Södra Berget mer. Inom inflygningszonen finns en begränsning på hur höga byggnaderna får vara.
    [Show full text]
  • Peter Persson Centralorter I Västernorrland Under Järnåldern
    ARKEOLOGI I NORR 11 ARKEOLOGI I NORR 11 2009 i ARKEOLOGI I NORR 11 UMEÅ UNIVERSITY UMEÅ UNIVERSITET Department of Institutionen för idé- Historical, Philosophical samhällsstudier and Religious studies i Tryckt med bidrag från Vetenskapsrådet Omslagsbild: Guldring från Para. Foto: Maria Lindeberg Utgivare och distribution: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet SE-901 87 Umeå, Sverige Redaktör: Per H. Ramqvist epost: [email protected] Grafisk form, lay-out och omslag: Per H. Ramqvist Engelsk språkgranskning Sees-editing Ltd, UK ISSN 0284-558x Tryck: Original, Umeå 2009 ii Innehåll Per H. Ramqvist Förord ................................................................................................................ v Sven-Donald Hedman Gammal-äldre-äldst. Något om Norrbottens mesolitikum ............................................................................... 1 Ola George Guldålder i Para. Ett folkvandringstida gravfält vid Ångermanälven ......................................................................... 23 Peter Persson Centralorter i Västernorrland under järnåldern ........................................ 53 Per H. Ramqvist Hampnäs-toften. Tradition eller förnyelse? ............................................... 93 Lars Liedgren & Lars Östlund & Torbjörn Josefsson Samisk byggnadskultur - timrade kåtor och exemplet Bläckajaure ............................................................................ 115 Anders Huggert Guldsmide i senmedeltidens Umeå ..........................................................
    [Show full text]
  • Riksintressen
    Riksintressen Västernorrland Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.se 2009-09-09 Y län 1996-08-27 1 Värdetexter avseende områden i Västernorrlands län med kulturmiljövärden av riksintresse enligt 2 kap 6 § NRL. NUMMERORDNING - KOMMUNVIS Härnösands kommun 21 Härnösand 22 Vägnön (Säbrå sn) 23 Gustavsvik - Ramvik (Högsjö sn) Kramfors kommun 24 Nora - Rossvik (Nora sn) 25 Högbonden (Nordingrå sn) 26 Bönhamn (Nordingrå sn) 27 Svanö (Gudmundrå sn) 28 Gallsäter (Nora sn) 29 Norrfällsviken (Nordingrå sn) 30 Bollstabruk (Ytterlännäs sn) 31 Ytterlännäs gamla kyrka (Ytterlännäs sn) 32 Norum (Dals sn) 33 Pannsjön (Dals sn) 34 Värns - Sund - Fanön (delen i Vibyggerå sn) Sollefteå kommun 46 Graninge bruk (Graninge sn) 47 Holm - Björkå (Överlännäs sn) 48 Gålsjö bruk (Boteå sn) 49 Österåsen (Eds sn) 50 Lidgatu (Ådalslidens sn) 51 Nämforsen (Ådals-Lidens sn) 52 Ramsele gamla kyrka (Ramsele sn) 53 Eden (Junsele sn) 54 Västanbäck - Kortingön (Junsele sn) Sundsvalls kommun 1 Njurundakusten (Njurunda sn) 2 Galtström (Njurunda sn) 3 Brämön (Njurunda sn) 4 Kvissle - Nolby - Prästbolet (Njurunda sn) Y län 1996-08-27 2 5 Allsta - Klingsta - Vi - Tunbyn (Tuna sn) 6 Vattjom - Rude (Tuna sn) 7b-f Ljungans dalgång (delen i Attmar, Njurunda, Stöde och Tuna sn) (*) 8 Sundsvall 9 Högom (Selångers sn) 10 Selånger - Kungsnäs (Selångers sn) 11 Norra Alnön (Alnö sn) 12 Merlo - Skönvik (delen i Sköns sn) 13 Gudmundstjärn (Indals sn) 14 Liden (Lidens sn) Timrå kommun 12 Merlo - Skönvik (delen i Timrå sn) 17
    [Show full text]