PROJEKT SKYDDSVÄRDA TRÄD I VÄRMLAND - arbete och resultat 2005 - 2010

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN: 0284:6845 Text Anja Edekrans och Torbjörn Nilsson, tabeller och kartor Anja Edekrans, foton Ulf Forsudd. Omslagsbild: Säby-eken, Värmlands grövsta träd, foto Ulf Forsudd. Underlagskartor har hämtats från Lantmäteriverket. För kartorna gäller därför Copyright Lantmäteriverket 2008, dnr 106-2004/188. Länsstyrelsen i Värmlands län, 651 86 054-19 70 00, [email protected] www.lansstyrelsen.se/varmland LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Förord

Denna rapport sammanfattar resultaten av arbetet inom Projekt Skyddsvärda träd i Värmland till och med juni 2010. Projektet, som inleddes 2005, är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen Region Svea (i början Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro). Projektet är en del i genomförandet av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet.

En stor del av arbetet inom projektet har bestått i en systematisk inventering av skyddsvärda träd. Denna inventering är nu genomförd i sex av länets kommuner: Kristinehamn, , Karlstad, Hammarö, och Säffle. Inventeringsresultaten för dessa kommuner beskrivs i rapporten, medan resultat från andra kommuner där arbetet bara har påbörjats sammanfattas helt korfattat. Inventeringen har bland annat syftat till att öka kunskapen om var gamla, grova och biologiskt värdefulla träd förekommer, deras vitalitet och åtgärdsbehov. Resultaten kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta naturvårdsarbetet i länet.

Gamla, grova och ihåliga träd upplevs av många människor som både intressanta och vackra. Står trädet dessutom vid en släktgård är ofta intresset stort för trädet, det hör till gården och dess historik. Att dessa träd utgör viktiga miljöer för många hotade och sällsynta växt- och djurarter är mindre känt. Genom att uppmärksamma träden och deras stora naturvärde hoppas vi stimulera markägare och andra berörda att i största möjliga utsträckning låta sådana träd stå kvar.

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Sammanfattning

Projekt Skyddsvärda träd i Värmland är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen Region Svea (i början Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro) som inleddes 2005. Projektet ingår i genomförandet av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Bakgrunden till åtgärdsprogrammet är att gamla och grova träd med stora natur- och kulturhistoriska värden hotas dels av att tas bort i snabbare takt än de nyskapas, dels av igenväxning med åtföljande beskuggning som ofta minskar trädens värde som livsmiljö för hotade arter. Åtgärdsprogrammet ”Särskilt skyddsvärda träd” förväntas ha positiv effekt för över 400 rödlistade arter.

En stor del av arbetet inom projektet har bestått i en systematisk inventering av skyddsvärda träd. Denna inventering är nu genomförd i sex av länets kommuner: Kristinehamn, Storfors, Karlstad, Hammarö, Grums och Säffle. I några andra kommuner har arbetet påbörjats i varierande grad. I projektet ingår också • uppbyggnad av en databas över inventerade träd, • information till markägare för att uppmärksamma dem på trädens värde och stimulera dem att behålla och vårda de skyddsvärda träden, • uppsökande arbete för att stimulera markägare att aktivt röja fram skyddsvärda träd som hotas av omgivande igenväxning, • bildande av hitintills ett naturminne, • samverkan med Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion om träd i anslutning till byggnadsminnen, • information till kommuner för att stimulera dem att ordna platser där grova träd som behövt avverkas kan få brytas ner naturligt och därmed fortsätta tjäna som livsmiljö för hotade arter, • inarbetande av hänsyn till skyddsvärda träd i bevarandeplaner för Natura 2000-områden och skötselplaner för naturreservat, • utbildningsinsatser, samt • information till allmänheten.

Särskilt skyddsvärda träd definieras enligt åtgärdsprogrammet som jätteträd (grövre än 1 meter i diameter), mycket gamla träd (gran, tall, ek och bok äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år), och grova hålträd (träd grövre än 40 cm i diameter och med utvecklad hålighet i stammen). De träd som inventerats i projektet är träd med minst 70 cm i diameter, hålträd oavsett grovlek samt träd i alléer. Genom att gå ner i diameter får vi med oss förutom de särskilt skyddsvärda träden även andra skyddsvärda träd som kan växa in i åtgärdsprogrammets definition så småningom.

I de sex färdiginventerade kommunerna har sammanlagt 25 537 träd dokumenterats, varav 1 756 är jätteträd. De mest frekventa trädslagen i materialet är björk, lind, ek och lönn. Bland jätteträden är eken det överlägset vanligaste trädslaget. De åtta grövsta träden är ekar med en omkrets från 839 cm (Säby-eken i Kristinehamns kommun) till 665 cm.

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Genom projektet har vi funnit ett antal intressanta värdetrakter som har en särskilt hög koncentration av skyddsvärda träd: sydligaste delen av Kristinehamns kommun, Kristinehamns , Kummelön, Karlstad stad, Nor, Långserud och Säffle stad. Södra delen av Kristinehamns kommun är Värmlands i särklass värdefullaste eklandskap, med över 200 jätteekar, nästan en fjärdedel av de jätteekar som hittills hittats i länet. Intressant är också att flera av värdetrakterna för skyddsvärda träd utgörs av stadsmiljöer. Utanför de sex färdiginventerade kommunerna kan redan nu även Stömne-trakten i kommun identifieras som ett område med särskilt god tillgång på skyddsvärda träd.

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Innehåll

1 Inledning...... 1

2 Översikt över vad som utförts hittills inom projektet...... 3 2.1 Inventering...... 3 2.2 Databas och GIS-skikt ...... 4 2.3 Information till markägare ...... 4 2.4 Skötselåtgärder som initierats tack vare projektet ...... 4 2.5 Naturminne ...... 5 2.6 Träd på kyrkogårdar och andra byggnadsminnen...... 5 2.7 Träddepåer ...... 6 2.8 Skyddsvärda träd i Natura 2000-områden och naturreservat...... 6 2.9 Utbildning och information till allmänheten ...... 6

3 Inventeringsresultat i Kristinehamns, Storfors, , Hammarö, Grums och Säffle kommuner ...... 7 3.1 Hela området...... 7 3.2 Kristinehamns kommun...... 10 3.3 Storfors kommun ...... 13 3.4 Karlstads kommun ...... 16 3.5 Hammarö kommun ...... 19 3.6 Grums kommun ...... 22 3.7 Säffle kommun...... 25

4 Sammanfattning av inventeringsresultat i övriga kommuner...... 28

5 Trakter med särskild koncentration av skyddsvärda träd...... 31 5.1 Sydligaste delen av Kristinehamns kommun...... 32 5.2 Kristinehamns tätort...... 35 5.3 Kummelön ...... 37 5.4 Karlstads tätort...... 39 5.5 Nor ...... 41 5.6 Långserud...... 43 5.7 Säffle tätort ...... 45 5.8 Stömne ...... 47

6 Exempel – några av länets mest imponerande träd...... 49

7 Slutord...... 62

Referenser...... 63

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

1 Inledning

Riksdagens miljömål innebär att förlusten av biologisk mångfald ska hejdas och andelen arter som är hotade ska minska. På den svenska rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet på kortare eller längre sikt är idag drygt 4 000 arter upptagna, och av dessa klassificeras nästan 2 000 som hotade, vilket motsvarar omkring en femtedel resp. en tiondel av de arter som kunnat bedömas i arbetet med rödlistan (Gärdenfors 2010).

De största satsningarna som samhället gör för att bromsa förlusten av biologisk mångfald är dels insatserna för att skydda skog och dels miljöersättningarna till hävd av särskilt värdefulla odlingsmarker. Ett viktigt komplement till dessa stora satsningar är arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, som i huvudsak inriktas mot enskilda arter eller mindre grupper av arter, men som i några fall fokuserats på särskilda livsmiljöer som är viktiga för många hotade arter. Ett exempel på det sistnämnda är Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Höjer & Hultengren 2004).

I åtgärdsprogrammet definieras särskilt skyddsvärda träd som a) jätteträd (grövre än 1 meter i diameter), b) mycket gamla träd (gran, tall, ek och bok äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år), och c) grova hålträd (träd grövre än 40 cm i diameter och med utvecklad hålighet i stammen). Både levande och döda träd ingår i definitionen.

Bakgrunden till åtgärdsprogrammet är att gamla och grova träd med stora natur- och kulturhistoriska värden hotas dels av att tas bort i snabbare takt än de nyskapas, dels av igenväxning med åtföljande beskuggning som ofta minskar trädens värde som livsmiljö för hotade arter. Åtgärdsprogrammet förväntas ha positiv effekt för över 400 rödlistade arter. I Värmland finns bland annat flera hotade arter av lavar och av skalbaggar som lever på gamla, grova träd. En stor del av det biologiska kulturarvet tillvaratas om myndigheter i samverkan med markägare, ideella organisationer och andra aktörer prioriterar skydd och vård av de utpekade trädmiljöerna. Detta kan bidra till att miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö uppnås (Höjer & Hultengren 2004).

Att ihåliga träd är särskilt intressanta beror på att håligheterna utgör en speciell livsmiljö som vissa arter är beroende av. I trädhål bildas ofta ett brunaktigt spån, som kallas mulm, som består av rester av ved, svampar, döda insekter, insektsexkrementer, ibland även fågelbon, med mera. Flera specialiserade arter av småkryp lever just i mulm – i Värmland förekommer till exempel den vackert blodröda skalbaggen kardinalfärgad rödrock (Ampedus cardinalis). Både äldre och yngre träd kan ha håligheter.

Våren 2005 inleddes Projekt Skyddsvärda träd i Värmland, ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen Region Svea (i början Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro), som syftar till att ta ett helhetsgrepp om grova träd, hålträd och alléer och verka för att de naturvärden som är knutna till sådana träd bevaras och utvecklas. Genom kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning och andra åtgärder försöker vi förverkliga åtgärdsprogrammets intentioner i vårt län.

I åtgärdsprogrammet understryks att särskilt skyddsvärda träd är ovanliga i vardagslandskapet och bör betraktas som omistliga oavsett om de påträffas i skogsmark, odlingslandskap eller urbana miljöer. Detta har varit en viktig

1 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

utgångspunkt när vi i Värmland valt att ta ett helhetsgrepp om skyddsvärda träd oavsett var de står i landskapet.

Åtgärdsprogrammet pekar också ut fem typer av trädmiljöer som särskilt bör prioriteras: grova och gamla ekar; parker och kyrkogårdar; alléer och andra vägnära träd; samt hamlade träd. Att trädslaget ek lyfts fram särskilt hänger samman med att eken är det trädslag som har betydelse för flest rödlistade arter. I Värmland har vi, i likhet med flera andra länsstyrelser, valt att arbeta med alla trädslag parallellt, men börja i de delar av länet där många gamla, grova ekar finns. Därför inleddes arbetet i Kristinehamns kommun, och fortsattes sedan i huvudsak med kommunerna längs Väner-kusten.

Eftersom Värmland till stor del är ett barrskogslän hör kanske inte gamla, grova ekar till de miljöer som alla människor spontant förknippar med Värmland. Åtskilliga rödlistade arter knutna till eken finns dock i länet. Skalbaggsinventeringar utförda i fem ekområden i södra Värmland har visat på en intressant fauna i dessa områden (Bohlin 1999a), och inventeringar av lavar på ek i tre av våra naturreservat har påvisat förekomsten av ett flertal hotade lavarter (Muhr 1985, Berglund 1999, 2002, 2004). De värmländska ekområdena behöver inte för alla ekberoende arter utgöra isolerade utposter. Värdefulla ekområden finns även längs Vänerns öst- och sydkuster, och för många arter kan sötvatten vara en relativt gynnsam miljö att spridas över (jfr Ås 1984). I ett lite större landskapsekologiskt perspektiv ligger även Närkeslättens ekområden inom potentiellt spridningsavstånd för arter med god spridningsförmåga över land. För arter med sämre spridningsförmåga kan dock de aktuella områdena vara isolerade från varandra såväl som från liknande områden i andra län. Denna isolering, tillsammans med risken för kontinuitetsglapp i tillgång på gamla, grova träd av rätt typ, innebär på sikt ett allvarligt hot. För att försöka möta detta hot har vi inlett en systematisk kartläggning av skyddsvärda träd.

I åtgärdsprogrammet understryks också att den nuvarande förekomsten av gamla lövträd i landskapet bara utgör en spillra av vad som funnits tidigare, och om vi vill bevara den biologiska mångfald som är knuten till jätteträd och ihåliga träd räcker det inte att bevara det antal träd som finns idag. Därför är det viktigt att även planera för framtidens jätteträd och hålträd. Med detta som ledstjärna har vi i Värmland valt en bred ansats, där vi inte bara försökt kartlägga de särskilt skyddsvärda träden enligt åtgärdsprogrammets definition, utan även andra skyddsvärda träd som kan växa in i definitionen så småningom. Som avgränsning för Projekt Skyddsvärda träd i Värmland har vi därför valt a) träd med hål (oavsett trädslag och diameter), b) träd över 0,7 m i brösthöjdsdiameter (oavsett trädslag), samt c) träd i alléer (oavsett trädslag, med undantag för träd som varken är grövre än 10 cm eller ser ut att vara planterade). Att vi i alléerna uppmärksammar även klena träd utan hål beror dels på att alléer är en prioriterad trädmiljö i åtgärdsprogrammet och dels på att alléer omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken.

2 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

2 Översikt över vad som utförts hittills inom projektet

2.1 Inventering

Projektet har varit mycket framgångsrikt i att lokalisera och beskriva tusentals intressanta träd i kommunerna Kristinehamn, Storfors, Karlstad, Hammarö, Grums och Säffle. Även delar av , Kil, Sunne, , , Eda, Årjäng, Filipstads och Arvika kommuner har inventerats. Totalt har 31 244 träd beskrivits, varav 2 173 är jätteträd, d.v.s. minst 1 m i brösthöjdsdiameter (jfr tabell 1 och 30).

Inventeringen omfattar träd med hål, oavsett trädslag och diameter, träd med minst 0,7 m i brösthöjdsdiameter (220 cm i omkrets), oavsett trädslag, och träd i alléer. För varje träd dokumenteras • koordinater • trädslag • omkrets • vitalitet • eventuell hålighet • barkspricksdjup • typ av omgivning • omgivande vegetations öppenhet/slutenhet • en bedömning av eventuellt vårdbehov • eventuell förekomst av exponerad ved • eventuell förekomst av vissa arter på trädet.

Hålträd klassificeras med ledning av åtgärdsprogrammet till olika stadier, där hålstadium 1 innebär träd med liten hålighet (öppning ca 5 cm) där bara lite mulm hunnit bildas; hålstadium 2 är träd med medelstor hålighet (öppning ca 15 cm) och ofta riklig mulm; hålstadium 3 anger träd med stor hålighet (öppning ca 30 cm), trädet är i stort sett ihåligt, och riklig mulm, eventuellt lite läckage av mulm vid basen; och hålstadium 4 utgör träd med stor hålighet där öppningen når ner till basen av trädet, så att omfattande läckage gör att ganska lite mulm ligger kvar i botten. För träd med hackspetthål eller andra mindre hål, som bedöms ännu inte ha börjat ackumulera mulm, noteras ”övrigt hål” men dessa räknas inte som hålträd.

Området kring ett eller flera närbelägna träd beskrivs som en lokal, och för varje sådan lokal anges även förekomst (ingen, ringa eller riklig) av efterträdare till de grova träden. Förekomsten av efterträdarträd beskrivs uppdelat på träd som är 50- 70cm i diameter och träd som är klenare men över beteshöjd.

Inventeringen utförs för ett ekonomiskt kartblad i taget. Vid inventeringen besöks platser där vi har indikationer på att det ska finnas grova träd, hålträd eller alléer. Sådana indikationer kan vara uppgifter i nyckelbiotopsinventeringen, digitala vegetationskartan, Skogsstyrelsens tidigare jätteträdsinventering, beslut om biotopskydd, naturvårdsavtal, naturvärden, naturminnen och naturreservat, samt tips från allmänheten. Ofta upptäcks ytterligare träd vid förflyttning till och från de platser som ska besökas, och dessa träd inkluderas då i inventeringen.

3 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

2.2 Databas och GIS-skikt

Vi har byggt upp en särskild Access-databas för att registrera inventerade träd. Både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillgång till databasen. Detta har gett oss ett punktskikt i GIS-systemet. De träd som hör till samma lokal har sedan ritats in som ett område (polygon) som får ett namn och lokalnummer.

I databasen finns även fritextfält som kan användas för att ange t.ex. uppgifter om olika arter funna på trädet (utöver de standardarter som alltid eftersöks) och uppgifter om eventuell kulturhistoria knuten till trädet.

En viktig detalj är att vi i databasen har möjlighet att för varje träd lägga in uppgifter från flera olika tidpunkter. Därmed kan databasen bli ett effektivt verktyg för framtida uppföljning av hur det går med de skyddsvärda träd som vi inventerat.

Databasen har kopplats till Skogsstyrelsens GIS-system Kotten och därigenom kan vi hämta uppgifter om ägare och adress till de fastigheter som har besökts.

2.3 Information till markägare

Efter besök på en fastighet och inventering har vi som mål att inom tre månader skicka ett informationsbrev om vad vi hittat på fastigheten. Brevet innehåller en beskrivning av inventeringsprojektet och av varför gamla och grova träd är så värdefulla, samt en kartskiss och lite grunddata om de träd som inventerats på den aktuella fastigheten. Till de markägare som äger en skogsfastighet lämnas information om olika typer av ekonomiska stödformer som kan sökas för att röja fram grova träd eller återställa gamla betesmarker. I brevet lämnas också kontaktuppgifter till Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen om berörda markägare vill kontakta oss.

Från början använde vi oss av ett och samma brev till alla fastighetsägare, men efter några utskick arbetade vi fram olika brev till markägare med skogsfastighet, villatomt resp. kyrkogård. Anledningen till denna uppdelning är att de stödformer som kan bli aktuella att använda sig av vid ett åtgärdsbehov skiljer sig åt beroende på vad för sorts fastighet det rör sig om. Alla är dock välkomna att kontakta oss för rådgivning.

Tidsramen om tre månader har inte varit lätt att hålla, beroende på att datorprogrammet som genererar kartor och brev inte alltid fungerat tillfredställande. Efter flera försök att åtgärda dessa fel har vi under 2010 äntligen fått ett fungerande system för utskrift av informationsbrev med text, karta, fastighet och ägare.

2.4 Skötselåtgärder som initierats tack vare projektet

På Björneborgs Herrgård i Kristinehamns kommun och på Dömle Herrgård i Forshaga kommun har projektets uppmärksammande av de grova trädens värden stimulerat markägarna till att genomföra större röjningsinsatser.

På Björneborgs Herrgård har ett cirka 8 hektar stort område röjts och gallrats. Först underröjdes delar med stor andel uppvuxen skog, därefter fälldes all gran utom på en liten yta där det sparades en liten del. Allt ris drogs ihop och eldades och fällvirket kördes ut med häst. Genom arbetet friställdes de gamla och grova träden och de träd som senare kan ta över efter dessa gavs mer utvecklingsmöjligheter. Området i fråga utgjorde en park till Björneborgs Herrgård. Ursprunget till parken hittas i det sena 4 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

1700-talets vurmande för den antika världen och den nyklassicistiska epoken som sedan gav upphov till nationalromantiken.

På Dömle Herrgård har man restaurerat den gamla parken. En del av de träd som togs ned lämnades kvar som lågor för att öka tillgången på död ved. Eftersom området har flera kallkällor togs timret ut med häst för att skona marken från onödigt slitage. En del av den ek som togs ned användes sedan som material när man iordningsställde en vinkällare i herrgårdsbyggnaden. De grova träd som står närmare herrgårdsbyggnaden kommer att beskäras och bedömas av en arborist. Tanken är också att restaurera den allé som leder upp till herrgården från den södra infarten.

I övrigt har informationsbreven till markägare inte ännu gett det gensvar vi initialt hoppades på. Några markägare har dock visat intresse för skötselåtgärder i syfte att gynna gamla och grova träd. Vi tror att de olika LBP-programmen som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen administrerar kan bidra på ett positivt sätt till ett ökat intresse för skötselåtgärder.

2.5 Naturminne

Nya naturminnen har inte bildats på cirka 20 år i Värmlands län, då naturskyddsarbetet prioriterat skydd av större områden och inte haft tid över för enstaka träd och liknande objekt. I Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Höjer & Hultengren 2004) påpekas att naturminne kan vara en lämplig skyddsform i fall då man vill ge ett särskilt skyddsvärt träd ett permanent skydd. Efter att en markägare tog kontakt med Länsstyrelsen om önskan att skydda en grov ek på sin fastighet som naturminne togs arbetet upp med denna skyddsform. Eken, som är 472 cm i omkrets och står i Ölseruds församling (Säffle kommun), förklarades som naturminne den 23 december 2009 och har försetts med naturminnesplakat. Eventuellt kan ytterligare grova träd framöver bli aktuella som naturminne om berörd markägare är positiv till det.

2.6 Träd på kyrkogårdar och andra byggnadsminnen

Arbetet med projektet har bidragit till att internsamarbetet mellan naturvårdsenheten och kulturmiljöhandläggarna inom Länsstyrelsen utvecklats positivt beträffande frågor om träd på kyrkogårdar (dels godkännande av nya trädvårdsplaner, dels godkännande av enskilda skötselåtgärder när ingen trädvårdsplan finns) och andra byggnadsminnen. Numera bistår naturvårdsenheten regelmässigt med synpunkter innan beslut fattas som rör grova träd och träd som är inventerade inom projektet.

5 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

2.7 Träddepåer

När det av till exempel säkerhetsskäl är oundvikligt att fälla grova träd, eller kapa grövre grenar på dem, kan skadan från naturvårdssynpunkt begränsas genom att stammar och grova grenar läggs på en plats där de får brytas ner naturligt av vedsvampar och vedinsekter. På så vis kan den döda veden fortsätta att göra nytta för hotade arter under lång tid efter avverkning/grenkapning. Länsstyrelsen har i telefonkontakter med kommunernas naturvårdsansvariga försökt uppmuntra till att upprätta en träddepå på lämplig plats. Några kommuner och kyrkogårdsförvaltningar har börjat med att lägga nedtagna träd och grenar i träddepåer. När vi inom projektet har kontakt med fastighetsägare om situationer där enda alternativet är att ta ned ett skyddsvärt träd, så rekommenderar vi dem regelmässigt att lämna en bit av stammen och lägga den där den inte är i vägen.

2.8 Skyddsvärda träd i Natura-2000-områden och naturreservat

Länsstyrelsen arbetar med bevarandeplaner för Natura-2000-områden och med revidering av gamla skötselplaner för befintliga naturreservat. I båda dessa sammanhang beaktas och planeras det för naturvärden knutna till särskilt skyddsvärda träd. Projektet har medverkat till att bevarandemål för skyddsvärda träd inkluderats i bevarandeplanerna för Stömne, Värmlands Säby och Högbergsfältet

2.9 Utbildning och information till allmänheten

De som arbetar inom projektet har under projekttiden deltagit i kurser om skötselmetoder samt hur man bedömer trädens åtgärdsbehov. År 2006 ordnade vi själva ett seminarium där Mikael Sörensen från Lunds universitet berättade om de grova trädens naturvärden, med många deltagare från Länsstyrelsen och från några av kommunerna i länet. Samma år ordnade vi även en kurs för personal inom projektet där de Gourét Lichtfield berättade om säkerhets- och riskbedömning av gamla träd. År 2010 medverkade vi och berättade om skyddsvärda träd på en kurs som Karlstads stift anordnade för lokala kyrkogårdsförvaltningar inom stiftet.

Projektet har vid flera tillfällen tagits upp i massmedia som lokaltidningar, radio och lokal TV.

Även denna rapport, som är den första som sammanfattar det arbete som utförts hittills inom projektet, är ett led i informationsspridningen.

6 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

3 Inventeringsresultat i Kristinehamns, Storfors, Karlstads, Hammarö, Grums och Säffle kommuner

3.1 Hela området

Totalt har 25 537 träd beskrivits i de sex färdiginventerade kommunerna, varav 1 756 är jätteträd (minst 1 m i brösthöjdsdiameter). Bland jätteträden är eken det vanligaste trädslaget – 45 % av dessa är ekar. Därefter följer ask, alm, lind och lönn, som utgör vardera 7 - 12 % av jätteträden. Bland det totala antalet inventerade träd är dock björken vanligast (20 %), följd av lind, ek och lönn (15 - 18 % vardera) (tabell 1).

Sammanlagt 5 638 hålträd har dokumenterats i de aktuella kommunerna. Som väntat är andelen hålträd större bland jätteträd (41 %) än bland klenare träd. Andelen hålträd varierar mellan olika trädslag – räknar man på jätteträden så har över hälften av dessa håligheter bland asp, björk, hästkastanj, lind, lönn, oxel och sälg; bland al, alm, ask, bok, ek, poppel och tall har 29 - 39 % av jätteträden håligheter; och bland jättegranar är det bara 16 %. Sett till det totala antalet träd som dokumenterats i inventeringen är andelen hålträd överlägset högst för sälg (70 %), och även relativt hög för hästkastanj, lönn och asp (tabell 3).

Träd med hålstadium 1 är betydligt fler än träd med hålstadium 2, som i sin tur är vanligare än något av de båda senare stadierna (tabell 3). Detta kan vara en indikation på att många ihåliga träd går förlorade innan håligheterna hunnit utveckla rikligt med mulm. Denna tolkning är dock osäker, dels eftersom gränsen mellan de olika stadierna är oskarp och dels för att vi inte vet hur lång tid det tar för en hålighet att utvecklas från ett stadium till ett annat.

Drygt hälften av de träd som dokumenterats i inventeringen står i alléer (tabell 4). Denna höga andel är förstås en effekt av att alléträd tagits med även när de var för klena för att annars inkluderas i inventeringen. Av de jätteträd som hittats står 7 % i alléer.

7 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädslag Totalt antal Varav jätteträd Al 558 19 Alm 1 365 176 Ask 1 348 207 Asp 374 13 Björk 5 002 16 Bok 156 14 Ek 4 043 797 Gran 383 19 Hästkastanj 814 29 Lind 4 537 156 Lönn 3 731 127 Oxel 928 10 Poppel 427 73 Rönn 251 Sälg 264 28 Tall 441 15 Övrigt 915 56 Summa 25 537 1 755

Tabell 1. Antal inventerade träd och jätteträd (> 1 m i diameter), fördelade efter trädslag, i de sex kommuner som är färdiginventerade. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil och päron.

Trädets Hålstadium omkrets 1 2 3 4 Summa < 124 cm 532 170 117 101 920 125 - 219 cm 896 470 320 216 1 902 220 cm – 313 cm 954 426 326 411 2 117 > 314 cm 251 129 142 201 723 Summa 2 633 1 195 905 929 5 662

Tabell 2. Antal ihåliga träd i de sex färdiginventerade kommunerna, fördelade efter hålstadium och trädens grovlek i brösthöjd.

8 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Totalt Varav Varav Andel (%) hålträd antal Varav 40 - 70 70 cm - 1 Varav bland Trädslag hålträd < 40 cm cm m > 1 m totalt jätteträd Al 157 11 49 91 6 28 32 Alm 349 37 82 169 61 26 35 Ask 339 12 69 177 81 25 39 Asp 113 5 54 44 10 30 77 Björk 820 233 409 169 9 16 56 Bok 28 5 19 4 18 29 Ek 755 11 85 371 288 19 36 Gran 16 1 7 5 3 4 16 Hästkastanj 297 25 139 108 25 36 86 Lind 766 202 252 226 86 17 55 Lönn 1 135 137 436 483 79 30 62 Oxel 117 12 46 51 8 13 80 Poppel 57 2 12 20 23 13 32 Rönn 50 20 25 5 20 Sälg 186 27 63 78 18 70 64 Tall 61 3 14 39 5 14 33 Övrigt 416 182 155 62 17 45 30 Totalt 5 662 918 1 895 2 115 720 22 41

Tabell 3. Antal träd med håligheter, oavsett hålstadium, fördelade efter trädslag och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter), samt andelen hålträd bland det totala antalet inventerade träd resp. jätteträd (jfr tabell 1) av olika trädslag, i de sex färdiginventerade kommunerna. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

Antal hålträd Varav Varav > 40 cm Kommun Totalt 70 cm – 1 m > 1 meter i alléer Kristinehamn 3 112 173 37 202 Storfors 259 31 4 18 Karlstad 6 047 201 30 392 Hammarö 503 8 15 Grums 1 190 68 4 94 Säffle 2 278 212 52 172 Summa 13 389 693 127 893

Tabell 4. Antal inventerade alléträd i de färdiginventerade kommunerna.

9 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

3.2 Kristinehamns kommun

Kristinehamn är utan tvekan länets viktigaste kommun när det gäller förekomst av grova ekar och naturvärden knutna till dessa. Kommunen har hela 40 % av de jätteekar som hittats i de sex färdiginventerade kommunerna. I Kristinehamn dominerar eken inte bara bland jätteträden, av vilka drygt 60 % är ekar, utan är även det vanligaste trädslaget (25 %) bland det totala antalet inventerade träd.

Även linden är starkt representerad i Kristinehamns kommun. Linden är här det näst vanligaste trädslaget och utgör 11 % av jätteträden och 22 % av alla inventerade träd. Därefter kommer bland jätteträden ask, alm, poppel och lönn, som vardera utgör 3 - 7 % av jätteträden (tabell 5).

Hålträd utgör 16 % av de inventerade träden och 43 % av jätteträden. Fördelningen mellan olika hålstadier är påfallande ojämn i Kristinehamn. Hela 55 % av hålträden har klassificerats som hålstadium 1, medan endast 22 % utgörs av de mest mulmrika hålstadierna 2 och 3 (tabell 6), som troligen är de biologiskt mest intressanta stadierna – denna andel är lägre än för någon annan av kommunerna. Det stora antalet hålträd i stadium 1 innebär dock att det finns en god potential att i framtiden få fler träd i hålstadium 2 och 3. Uppdelat på trädslag utgör eken störst andel (35 %) bland hålträden, följt av lönn och lind, som utgör ca 20 % vardera (tabell 7).

Trädslag Totalt Varav jätteträd Al 208 7 Alm 317 33 Ask 208 37 Asp 67 1 Björk 805 1

Bok 28 2

Ek 1 433 319

Gran 60 3 Hästkastanj 165 3 Lind 1 257 57 Lönn 881 18 Oxel 137 2 Poppel 90 28 Rönn 40 Sälg 26 8 Tall 62 1 Övrigt 65 7 Summa 5 809 527

Tabell 5. Antal inventerade träd och jätteträd (> 1 m i diameter) i Kristinehamns kommun, fördelade efter trädslag. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil och päron.

10 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 1. Grova träd i Kristinehamns kommun. Större mörkgröna symboler är jätteträd (diameter minst 1 m), mindre ljusgröna symboler är träd med diameter 70 cm – 1 m.

11 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädets Hålstadium diameter 1 2 3 4 Summa < 40 cm 71 10 4 14 99 40 - 70 cm 110 35 17 16 178 70 cm – 1 m 232 64 28 114 438 > 1 m 102 27 22 74 225 Summa 515 136 71 218 940

Tabell 6. Antal ihåliga träd i Kristinehamns kommun, fördelade efter hålstadium och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter).

Totalt antal Varav Varav Varav Varav Trädslag hålträd < 40 cm 40 - 70 cm 70 cm - 1 m > 1 m Al 24 1 5 17 1 Alm 53 5 9 28 11 Ask 24 1 10 13 Asp 5 4 1 Björk 53 11 28 14 Bok 2 2 Ek 327 2 190 135 Gran Hästkastanj 21 4 4 11 2 Lind 186 35 60 60 31 Lönn 193 39 61 79 14 Oxel 13 3 10 Poppel 11 1 10 Rönn 5 3 2 Sälg 15 1 2 7 5 Tall 5 1 4 Övrigt 3 1 2 Totalt 940 99 178 438 225

Tabell 7. Antal träd med håligheter i Kristinehamns kommun, fördelade efter trädslag och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter). De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

12 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

3.3 Storfors kommun

Storfors är den enda av de sex färdiginventerade kommunerna som inte ligger vid Vänern. Här väntade vi oss inte att finna lika mycket skyddsvärda träd som i de Väner- nära jordbruksbygderna. Att vi ändå lokaliserat så mycket som 75 jätteträd i Storfors kommun är en indikation på att det återstår många intressanta träd att upptäcka även i de kommuner som ännu inte inventerats.

Liksom i de flesta av de färdiginventerade kommunerna är eken det vanligaste trädslaget (40 %) bland jätteträden i Storfors. Därefter följer alm, lind, ask och lönn som vardera utgör 11 - 13 % av jätteträden. Av det totala antalet inventerade träd i kommunen är björk det vanligaste trädslaget (24 %), tätt följt av ek (23 %) (tabell 8).

Hålträd utgör 25 % av de inventerade träden och 47 % av jätteträden. Storfors är den kommun som har den högsta andelen hålträd i de mest mulmrika stadierna (2 och 3), som tillsammans utgör 44 % av hålträden. Hålstadium 3 är inte särskilt frekvent här, men hålstadium 2 utgör så mycket som 32 %, vilket är nästan lika mycket som hålstadium 1 (36 %) (tabell 9). Det vanligaste trädslaget bland hålträden är lönn (30 %), därefter följer ek, björk, lind och ask som vardera utgör 8 - 17 % av hålträden (tabell 10).

Trädslag Totalt Varav jätteträd Al 29

Alm 60 10

Ask 59 8

Asp 15 3 Björk 182 Bok 3 Ek 179 30 Gran 9 Hästkastanj 7 2 Lind 83 9 Lönn 102 8 Oxel 3 Poppel 11 2 Sälg 8 3 Tall 6

Övrigt 6

Summa 762 75

Tabell 8. Antal inventerade träd och jätteträd (> 1 m i diameter) i Storfors kommun, fördelade efter trädslag. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 2. Grova träd i Storfors kommun. Större mörkgröna symboler är jätteträd (diameter minst 1 m), mindre ljusgröna symboler är träd med diameter 70 cm – 1 m.

14 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädets Hålstadium diameter 1 2 3 4 Summa < 40 cm 4 1 1 1 7 40 - 70 cm 12 10 4 6 32 70 cm – 1 m 46 41 10 21 118 > 1 m 9 10 9 9 37 Summa 71 62 24 37 194

Tabell 9. Antal ihåliga träd i Storfors kommun, fördelade efter hålstadium och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter).

Totalt antal Varav Varav Varav Varav Trädslag hålträd < 40 cm 40 - 70 cm 70 cm - 1 m > 1 m Al 13 1 12 Alm 12 4 4 4 Ask 16 15 1 Asp 5 1 1 3 Björk 25 7 11 7 Ek 32 1 19 12 Hästkastanj 4 2 2 Lind 21 2 13 6 Lönn 57 7 44 6 Oxel 2 2 Poppel 1 1 Sälg 4 2 2 Övrigt 2 1 1 Totalt 194 7 32 118 37

Tabell 10. Antal träd med håligheter i Storfors kommun, fördelade efter trädslag och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter). De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

15 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

3.4 Karlstads kommun

Karlstad är alléernas stad – åtminstone i ett Värmlandsperspektiv. Av de alléträd som dokumenterats i de sex färdiginventerade kommunerna finns nästan hälften (45 %) i Karlstads kommun, och av dokumenterade jätteträd i alléer har Karlstad 29 % (tabell 4).

Av trädslagen alm, lind och lönn har Karlstad fler jätteträd än någon av de andra kommunerna. Dessa tre trädslag utgör vardera 11 - 13 % av Karlstads jätteträd. Liksom i de flesta av kommunerna är eken det vanligaste trädslaget bland jätteträden här – 27 % av dessa är ekar. Av det totala antalet inventerade träd i kommunen är björk det vanligaste trädslaget med 23 %, tätt följt av lind som utgör 22 %. Därefter kommer lönn med 15 %, medan eken här bara utgör 8 % (tabell 11).

Hålträd utgör 19 % av de inventerade träden och 44 % av jätteträden. Andelen bland håltäden som hör till de mest mulmrika hålstadierna (2 och 3) är relativt hög, 40 % (tabell 12). Det vanligaste trädslaget bland hålträden är björk, som utgör 21 %, vilket följs av lönn och lind (tabell 13).

Trädslag Totalt Varav jätteträd Al 133 6 Alm 473 65 Ask 308 46 Asp 128 6 Björk 2 417 11

Bok 87 7

Ek 841 132

Gran 154 7 Hästkastanj 425 11 Lind 2 256 62 Lönn 1 534 54 Oxel 601 1 Poppel 232 33 Rönn 121 Sälg 84 8 Tall 210 7 Övrigt 419 30 Summa 10 423 486

Tabell 11. Antal inventerade träd och jätteträd (> 1 m i diameter) i Karlstads kommun, fördelade efter trädslag. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

16 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 3. Grova träd i Karlstads kommun. Större mörkgröna symboler är jätteträd (diameter minst 1 m), mindre ljusgröna symboler är träd med diameter 70 cm – 1 m.

17 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädets Hålstadium diameter 1 2 3 4 Summa < 40 cm 219 80 35 25 359 40 - 70 cm 337 205 106 55 703 70 cm – 1 m 336 161 136 116 749 > 1 m 66 47 52 47 212 Summa 958 493 329 243 2 023

Tabell 12. Antal ihåliga träd i Karlstads kommun, fördelade efter hålstadium och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter).

Totalt antal Varav Varav Varav Varav Trädslag hålträd < 40 cm 40 - 70 cm 70 cm - 1 m > 1 m Al 46 1 11 30 4 Alm 108 7 12 66 23 Ask 87 3 11 52 21 Asp 36 2 16 13 5 Björk 428 125 207 89 7 Bok 15 3 8 4 Ek 133 1 17 72 43 Gran 7 1 5 1 Hästkastanj 139 19 61 50 9 Lind 340 90 126 91 33 Lönn 395 52 146 166 31 Oxel 21 7 6 7 1 Poppel 33 2 6 15 10 Rönn 19 9 8 2 Sälg 57 6 12 32 7 Tall 29 4 22 3 Övrigt 130 34 52 34 10 Totalt 2 023 359 703 749 212

Tabell 13. Antal träd med håligheter i Karlstads kommun, fördelade efter trädslag och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter). De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

18 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

3.5 Hammarö kommun

Trots kommunens Väner-nära läge och gynnsamma lokalklimat har vi funnit relativt få skyddsvärda träd och påfallande lite jätteträd i Hammarö kommun. Intressant att notera är dock att den grövsta al som hittills dokumenterats i länet står i Hammarö (tabell 36).

Trädslagsfördelningen skiljer sig påtagligt från de andra inventerade kommunerna. Hammarö är den enda kommun där inte eken är vanligaste trädslaget bland jätteträd – istället är det al och poppel som är vanligast med tre jätteträd vardera. Av det totala antalet träd som dokumenterats i inventeringen är björk vanligast, följt av lönn, lind och al. Eken kommer först på en 5:e plats och utgör en betydligt mindre andel än de tidigare nämnda trädslagen (tabell 14).

Hålträd utgör 17 % av de inventerade träden och 50 % av jätteträden. I likhet med Kristinehamns kommun är fördelningen mellan olika hålstadier ojämn i Hammarö, med en stor andel (57 %) i hålstadium 1 och en ganska låg andel (30 %) i de mest mulmrika stadierna 2 och 3 (tabell 15). Uppdelat på trädslag utgör björken störst andel (41 %) bland hålträden, följt av al och lönn (tabell 16).

Varav Trädslag Totalt jätteträd Al 61 3 Alm 5 1 Ask 1 Asp 3 Björk 316 1 Bok 3 Ek 23 Gran 6 Hästkastanj 40 1 Lind 69 2 Lönn 96 Oxel 28 Poppel 22 3 Rönn 11 Sälg 11 Tall 32 2 Övrigt 53 1 Summa 780 14

Tabell 14. Antal inventerade träd och jätteträd (> 1 m i diameter) i Hammarös kommun, fördelade efter trädslag. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

19 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 4. Grova träd i Hammarö kommun. Större mörkgröna symboler är jätteträd (diameter minst 1 m), mindre ljusgröna symboler är träd med diameter 70 cm – 1 m.

20 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädets Hålstadium diameter 1 2 3 4 Summa < 40 cm 16 6 4 3 29 40 - 70 cm 25 8 1 2 36 70 cm – 1 m 32 16 2 12 62 > 1 m 4 2 1 7 Summa 77 32 8 17 134

Tabell 15. Antal ihåliga träd i Hammarö kommun, fördelade efter hålstadium och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter).

Totalt antal Varav Varav Varav Varav Trädslag hålträd < 40 cm 40 - 70 cm 70 cm - 1 m > 1 m Al 14 4 10 Alm 3 2 1 Björk 55 19 25 10 1 Bok 2 2 Ek 3 3 Hästkastanj 8 7 1 Lind 4 1 1 2 Lönn 13 1 12 Oxel 3 1 2 Rönn 2 1 1 Sälg 8 1 1 6 Tall 6 4 2 Övrigt 13 7 3 3 Totalt 134 29 36 62 7

Tabell 16. Antal träd med håligheter i Hammarö kommun, fördelade efter trädslag och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter). De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

21 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

3.6 Grums kommun

I förhållande till sin yta är Grums kommun lika rik på jätteträd som grannkommunerna Karlstad och Säffle. Även i Grums är eken det vanligaste trädslaget (46 %) bland jätteträden. Därefter följer alm, lind och lönn som vardera utgör 11 % - 8 % av jätteträden. Bland det totala antalet inventerade träd i kommunen är björk vanligast (23 %), följt av ek, lönn och alm (tabell 17).

Hålträd utgör 25 % av de inventerade träden och 42 % av jätteträden. Hålträdens fördelning på olika hålstadier är jämnare i Grums än i någon annan av kommunerna. Hålstadium 1 utgör bara 34 %, och de mest mulmrika stadierna 2 och 3, som förmodligen är de biologiskt mest värdefulla, utgör tillsammans 42 % av hålträden (tabell 18). Uppdelat på trädslag är det här lönnen som utgör störst andel (21 %) av de inventerade hålträden, följt av alm, ek och lind (tabell 19).

Trädslag Totalt Varav jätteträd Al 27 1 Alm 204 17 Ask 95 10 Asp 19 Björk 542 1 Bok 17 1 Ek 440 73 Gran 31 Hästkastanj 69 6 Lind 193 13 Lönn 374 13 Oxel 71 1 Poppel 45 3 Rönn 35 Sälg 36 4 Tall 43 3 Övrigt 74 12 Summa 2 315 158

Tabell 17. Antal inventerade träd och jätteträd (> 1 m i diameter) i Grums kommun, fördelade efter trädslag. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

22 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 5. Grova träd i Grums kommun. Större mörkgröna symboler är jätteträd (diameter minst 1 m), mindre ljusgröna symboler är träd med diameter 70 cm – 1 m.

23 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädets Hålstadium diameter 1 2 3 4 Summa < 40 cm 47 22 9 11 89 40 - 70 cm 73 61 50 44 228 70 cm – 1 m 69 44 34 57 204 >1 m 13 13 15 25 66 Summa 202 140 108 137 587

Tabell 18. Antalet ihåliga träd i Grums kommun, fördelade efter hålstadium och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter).

Totalt antal Varav Varav Varav Varav Trädslag hålträd < 40 cm 40 - 70 cm 70 cm - 1 m > 1 m Al 8 4 4 Alm 86 14 27 36 9 Ask 20 2 7 5 6 Asp 9 5 4 Björk 68 22 34 11 1 Bok 6 1 5 Ek 75 4 23 18 30 Hästkastanj 49 1 28 15 5 Lind 58 9 16 28 5 Lönn 124 13 55 51 5 Oxel 15 1 2 11 1 Poppel 5 2 2 1 Rönn 1 1 Sälg 20 3 8 8 1 Tall 1 1 Övriga 42 20 15 5 2 Totalt 587 89 228 204 66

Tabell 19. Antal träd med håligheter i Grums kommun, fördelade efter trädslag och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter). De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

24 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

3.7 Säffle kommun

Säffle har fler jätteträd av ask än någon de andra kommunerna – drygt hälften (51 %) av jätteaskarna i de sex färdiginventerade kommunerna står i Säffle. Det vanligaste trädslaget bland jätteträd i Säffle kommun är ändå ek (49 %), därefter följer ask (21 %), alm (10 %) och lönn (7 %). Även bland det totala antalet inventerade träd i kommunen är ek vanligast (21 %), följt av lönn, björk, lind och ask (tabell 20). Hålträd utgör 33 % av de inventerade träden i Säffle kommun, en siffra som är högre än för de andra kommunerna. Bland jätteträden har 35 % håligheter. Hålträdens fördelning på olika hålstadier (tabell 21) är relativt lik motsvarande fördelning i de sex färdiginventerade kommunerna som helhet. Det vanligaste trädslaget bland hålträden är lönn, som utgör 20 %, vilket följs ask, björk och ek (tabell 22).

Trädslag Totalt Varav >1 m Al 100 2 Alm 306 50 Ask 677 106 Asp 142 3 Björk 740 2 Bok 18 4 Ek 1 127 243 Gran 123 9 Hästkastanj 108 6 Lind 679 13 Lönn 744 34

Oxel 88 6

Poppel 27 4

Rönn 44 Sälg 99 5 Tall 88 2 Övrigt 298 7 Summa 5 408 496

Tabell 20. Antal inventerade träd och jätteträd (>1 m i diameter) i Säffle kommun, fördelade efter trädslag. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

25 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 6. Grova träd i Säffle kommun. Större mörkgröna symboler är jätteträd (diameter minst 1 m), mindre ljusgröna symboler är träd med diameter 70 cm – 1 m.

26 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädets Hålstadium diameter 1 2 3 4 Summa < 40 cm 175 51 64 47 337 40 - 70 cm 339 151 142 93 725 70 cm – 1 m 239 100 116 91 546 >1 m 57 30 43 46 176 Summa 810 332 365 277 1 784

Tabell 21. Antal ihåliga träd i Säffle kommun, fördelade efter hålstadium och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter).

Totalt antal Varav Varav Varav Varav Trädslag hålträd < 40 cm 40 - 70 cm 70 cm - 1 m > 1 m Al 52 9 24 18 1 Alm 87 11 30 33 13 Ask 192 7 50 95 40 Asp 58 3 32 22 1 Björk 191 49 104 38 Bok 3 1 2 Ek 185 6 42 69 68 Gran 9 2 5 2 Hästkastanj 76 1 44 25 6 Lind 157 68 47 33 9 Lönn 353 32 167 131 23 Oxel 63 4 32 21 6 Poppel 7 4 2 1 Rönn 23 7 13 3 Sälg 82 16 40 23 3 Tall 20 3 9 8 Övriga 226 121 84 18 3 Totalt 1 784 337 725 546 176

Tabell 22. Antal träd med håligheter i Säffle kommun, fördelade efter trädslag och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter). De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

27 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

4 Sammanfattning av inventeringsresultat i övriga kommuner

Utöver de sex kommuner som vi betraktar som färdiga har inventeringen hittills utförts i stora delar av Kils kommun, i ungefär södra hälften av Filipstads resp. Arvika kommuner, och i övriga kommuner endast i liten omfattning. I de övriga kommunerna är det främst skyddade områden samt områden nära gränsen mot någon av de sex färdiga kommunerna som blivit berörda.

Sammanlagt har hittills 5 707 träd dokumenterats, varav 417 jätteträd (diameter minst 1 m), i dessa områden. Det vanligaste trädslaget bland jätteträden är ek, som utgör 44 %. Därefter följer lind, ask, lönn och alm som vardera utgör 8 - 11 % av jätteträden. Bland det totala antalet dokumenterade träd i dessa områden är björk vanligast – antalet björkar är betydligt större än antalet av de nästföljande trädslagen lönn och ek (tabell 23).

1 369 hålträd har dokumenterats i dessa områden. Deras fördelning på olika hålstadier (tabell 24) är ungefär likadan som i de sex färdiginventerade kommunerna. De trädslag som är vanligast bland hålträden är björk och lönn (tabell 25).

Ett avsevärt antal alléträd har dokumenterats i Arvika och Kils kommuner, medan antalet i övriga kommuner än så länge är lågt (tabell 26).

Varav Trädslag Totalt jätteträd Al 82 3 Alm 204 34 Ask 325 39 Asp 143 1 Björk 1 710 11 Bok 8 Ek 829 185 Gran 161 16 Hästkastanj 88 2 Lind 661 45 Lönn 843 38 Oxel 83 1 Poppel 75 21 Rönn 37 Sälg 38 5 Tall 130 3 Övrigt 290 13 Summa 5 707 417

Tabell 23. Antal hittills inventerade träd och jätteträd (> 1 m i diameter), fördelade efter trädslag, i andra värmlandskommuner än de sex kommuner som är färdiginventerade. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

28 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädets Hålstadium diameter 1 2 3 4 Summa < 40 cm 86 35 25 54 200 40 - 70 cm 250 95 79 74 498 70 cm - 1 m 185 125 107 96 513 > 1 m 44 37 31 46 158 Summa 565 292 242 270 1 369

Tabell 24. Antal hittills dokumenterade ihåliga träd, fördelade efter hålstadium och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter), i andra värmlandskommuner än de sex färdiginventerade kommunerna.

Totalt antal Varav Varav Varav Varav Trädslag hålträd < 40 cm 40 - 70 cm 70 cm - 1 m > 1 m Al 33 2 7 21 3 Alm 43 1 6 24 12 Ask 57 2 15 29 9 Asp 57 4 34 19 Björk 285 49 151 82 3 Bok 2 2 Ek 141 1 18 61 61 Gran 3 2 1 Hästkastanj 49 6 20 21 2 Lind 163 15 50 69 29 Lönn 300 36 112 127 25 Oxel 29 3 16 9 1 Poppel 13 1 1 7 4 Rönn 16 4 10 2 Sälg 24 1 4 15 4 Tall 14 6 8 Övriga 142 75 48 15 4 Totalt 1 369 200 498 513 158

Tabell 25. Antal hittills dokumenterade träd med håligheter, fördelade efter trädslag och trädens grovlek (brösthöjdsdiameter), i andra värmlandskommuner än de sex färdiginventerade kommunerna. De trädslag som sammanfattats som ”övrigt” är apel, avenbok, en, fågelbär, lärk, pil eller päron.

29 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Antal hålträd Varav Varav > 40 cm Kommun Totalt 70 cm – 1 m > 1 meter i alléer Arvika 1 485 49 1 60 28 10 2 6 Forshaga 221 35 3 20 Kil 913 52 9 78 Sunne 9 4 Årjäng 23 1 4 Summa 2 679 151 15 168

Tabell 26. Antal inventerade alléträd i andra värmlandskommuner än de sex färdiginventerade kommunerna.

30 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5 Trakter med särskild koncentration av skyddsvärda träd

Genom inventeringen av skyddsvärda träd har vi funnit ett antal intressanta värdetrakter som har en särskilt hög koncentration av sådana träd: sydligaste delen av Kristinehamns kommun, Kristinehamns stad, Kummelön, Karlstad stad, Nor, Långserud, Säffle stad och Stömne. Dessa värdetrakter har vi identifierat genom att i GIS-program visualisera koncentrationer av jätteträd (> 1 m i diameter) och andra grova träd (70 cm - 1 m i diameter). Vi har inte bestämt något exakt kriterium för vad som är en värdetrakt, utan denna bedömning rymmer ett visst mått av subjektivitet. De avgränsningar av värdetrakterna som vi visar på kartor här bör betraktas som ungefärliga, men det var nödvändigt att välja en avgränsning för att kunna sätta siffror på de olika värdetrakternas innehåll av grova träd.

För att förstå dessa trakters särskilda värde kan man jämföra mängden jätteträd inom dessa med motsvarande antal i det omgivande landskapet. Stömne-trakten får lämnas utanför en sådan jämförelse, eftersom den ligger utanför de färdiginventerade kommunerna. De övriga sju värdetrakterna innehåller tillsammans, trots sin begränsade areal, så mycket som hälften (51 %) av jätteträden i de färdiginventerade kommunerna.

31 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5.1 Sydligaste delen av Kristinehamns kommun

I de södra delarna av Kristinehamns kommun har det visat sig att det finns en mycket hög koncentration av skyddsvärda träd. Detta är Värmlands i särklass värdefullaste eklandskap, med över 200 jätteekar (tabell 27), nästan en fjärdedel av de jätteekar som hittills hittats i länet. I området finns även god förekomst av grova efterträdare som på sikt har möjlighet att utvecklas till nya jätteträd. Många av de skyddsvärda träd vi ser här idag är resterna av parker som anlagts kring större gårdar.

I området finns fyra naturreservat, varav två har en hög andel grova träd. Naturreservatet Nötön-Åråsviken har en stor andel ek, lind och lönn. Linden bildar på ett par platser tämligen stora bestånd. Ek finns också rätt rikligt men har i ett tidigare skede avverkats relativt hårt. Det finns i området ekstubbar med en diameter på upp till 1,5 m som vittnar om en mäktig ekskog (Bohlin 1999b).

I naturreservatet Värmlands Säby är det främst halvön söder om herrgården som till stora delar utgör resterna av det kulturlandskap som tillhört gården. Stora delar av området brukas fortfarande med betesdjur som skapar en mosaik av hagmarker och ädellövskogar. Omfattande partier utgörs av tidigare hagmarker som idag har rena lövbestånd och ofta vidkroniga gamla ekar. Värmlands Säby har en lång historia, och området har under lång tid påverkats av människan. Från århundradena närmast efter Kristi födelse finns ett gravfält inom området. Under medeltiden ägde en omfattande nyodling rum i trakten. Så småningom utvecklades ett storjordbruk med många underlydande torp. Kartmaterial från slutet av 1600-talet visar att området redan då var en hagmark med ekar och enbuskar. Sannolikt är att området under åtminstone de senaste 400-500 åren varit relativt öppen hagmark med grova ekar (Bohlin 2003).

Diameter Diameter

Trädslag 70 cm - 1 m > 1 m

Al 52 4

Alm 38 7 Ask 47 20 Asp 14 Björk 55 1 Bok 1 Ek 705 232 Gran 3 1 Hästkastanj 10 2 Lind 58 17 Lönn 81 12 Oxel 15 1 Poppel 1 7 Sälg 6 Tall 9 Övrigt 6 1 Totalt 1 101 305

Tabell 27. Antal grova träd i sydligaste delen av Kristinehamns kommun, fördelade efter trädslag. I området finns mycket gott om gamla, grova ekar – eken utgör här tre fjärdedelar av jätteträden och nästan två tredjedelar av de övriga grova träden.

32 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 7. Grova träd i de sydligaste delarna av Kristinehamns kommun. Olika färger representerar olika trädslag, se förklaring i kartan.

33 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5.2 Kristinehamns tätort

Inom många tätorter finns det gott om grova träd, som både utgör livsmiljö för hotade arter och bidrar till en vacker och trivsam stadsmiljö för människor, och som därför är ytterst viktiga att ta hänsyn till i stadsplaneringen och parkskötseln. Ett exempel på detta är Kristinehamns tätort. Lind, ek och poppel är vanliga trädslag här, både bland jätteträden och bland andra grova träd (tabell 28).

Många av de grova träd som återfinns i Kristinehamns tätort härrör från gamla gårdar som tidigare funnits inom området, och även gårdar som finns kvar än i dag men som inte brukas på det sätt de gjorts tidigare. Dessa träd är planterade till gården som vårdträd eller tillhörande park. I Kristinehamns tätort finns det idag 52 parker, varav flera ligger utmed Varnan och Lötälven, till exempel Järnvägsparken och Älvängsparken. Vid inre delen av Varnumsviken finns fina områden bland annat vid Gustavsvik och vid Österviks kapell – runt kapellet finns ett lummigt parkområde med stora ädellövträd av främst lind, alm och ask. Många skyddsvärda träd återfinns även på gamla och nya kyrkogården.

Diameter Diameter Trädslag 70 cm – 1 m > 1 m Al 30 2 Alm 34 8 Ask 7 2 Asp 1 Björk 8 Bok 21 1 Ek 72 15 Gran 15 1 Hästkastanj 9 1 Lind 78 22 Lönn 25 Oxel 6 Poppel 51 18 Sälg 4 6 Tall 16 1 Övrigt 10 4 Totalt 387 81

Tabell 28. Antal grova träd i Kristinehamns tätort, fördelade efter trädslag.

34 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 8. Grova träd i Kristinehamns tätort. Olika färger representerar olika trädslag, se förklaring i kartan.

35 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5.3 Kummelön

Kummelön är en halvö i södra delen av Ölmeviken. På en relativt liten yta finns här 36 jätteträd och nästan fyra gånger så många andra grova träd. Tre fjärdedelar av jätteträden och två tredjedelar av de övriga grova träden är ekar, och de grova träd som inte är ek är till största delen lind (tabell 29).

Tidigare täcktes området troligen av ekskog som efter hand har övergått till hagmark med ett glest trädbestånd av äldre och yngre ekar och lindar. Området är avsatt som naturreservat och orsaken till skyddet är att man på 1970-talet ville hindra avverkning av de mäktiga ekarna och förhindra fritidshusbebyggelse. I sin helhet är marken gammal kulturmark (betesmark). Att förekomsten av grova ekar och andra ädellövträd är så stor i detta område förklaras av markens historiska användning. Det vi ser idag är en liten rest av det som funnits här tidigare i historien (Bohlin 2002).

Diameter Diameter Trädslag 70 cm - 1 m > 1 m Ask 1 1 Ek 87 27 Lind 40 8 Lönn 1 Tall 1 Övrigt 2 Totalt 132 36

Tabell 29. Antal grova träd på Kummelön, fördelade efter trädslag.

36 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 9. Grova träd på Kummelön, Kristinehamns kommun. Olika färger representerar olika trädslag, se förklaring i kartan.

37 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5.4 Karlstads tätort

Karlstads tätort är rikare på jätteträd och andra grova träd än någon annan tätort i södra Värmland, och troligen i hela Värmland. Jämfört med de andra värdetrakterna finns här också en större blandning av olika trädslag bland de grova träden – exempelvis är så mycket som sex olika trädslag här representerade med ett tvåsiffrigt antal jätteträd: ek, alm, poppel, lind, lönn och ask (tabell 30). Särskilt grova almar finns här i betydligt större antal än i någon av de andra värdetrakterna.

Många av de grova träden i Karlstad har sitt ursprung i äldre gårdar som då de uppfördes låg utanför stadskärnan och utgjorde landerier (jordbruksfastigheter inom en stads så kallade donationsjord, som ägdes av en medborgare i staden och som ofta bara nyttjades under sommarhalvåret). Exempel på sådana landerier är Mariebergs herrgård (Mariebergsskogen), Rosenborgs herrgård (Sommarro), Sandbäcken, Klaraborgs herrgård och Lilla Våxnäs (Våxnäs herrgård, Våxnäsparken i Klara), vilka idag ingår i stadsbebyggelsen. Träden planterades i parker som hörde till gårdarna och har sedan fått stå kvar för att ge stadskärnan lite grönska – genom att bevara de gamla träden får man in naturen i staden.

Diameter Diameter Trädslag 70 cm - 1 m > 1 m Al 57 3 Alm 146 34 Ask 27 10 Asp 7 Björk 146 7 Bok 17 5 Ek 170 48 Gran 35 1 Hästkastanj 38 5 Lind 97 17 Lönn 90 15 Oxel 14 Poppel 43 22 Sälg 23 1 Tall 121 2 Övrigt 89 17 Totalt 1 120 187

Tabell 30. Antal grova träd i Karlstads tätort, fördelade efter trädslag.

38 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 10. Grova träd i Karlstads tätort. Olika färger representerar olika trädslag, se förklaring i kartan.

39 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5.5 Nor

Runt Nor i Karlstad kommun finns det en stor koncentration av särskilt skyddsvärda träd. Liksom i Karlstads tätort är fördelningen mellan olika trädslag här jämnare än i flera andra av de beskrivna värdetrakterna. Bland jätteträden är alm, ek och lind vanligast, bland de övriga grova träden toppas listan av ek, lönn och lind (tabell 31).

Även i detta område finns ett antal större gårdar. Runt dessa gårdar har ädellövträd planterat, framförallt ek, för att gårdens ägare ville visa sitt välstånd. I området har det sannolikt funnits ek i mindre eller större omfattning sedan mycket lång tid tillbaka.

Diameter Diameter Trädslag 70 cm - 1 m > 1 m Al 5 Alm 41 16 Ask 21 6 Asp 13 Björk 37 1 Bok 6 Ek 62 14 Gran 28 5 Hästkastanj 10 2 Lind 51 13 Lönn 60 6 Oxel 2 1 Poppel 8 1 Sälg 8 1 Tall 10 2 Övrigt 22 6 Totalt 384 74

Tabell 31. Antal grova träd i Nor, fördelade efter trädslag.

40 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 11. Grova träd i Nor, Karlstads kommun. Olika färger representerar olika trädslag, se förklaring i kartan.

41 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5.6 Långserud

Från Gönäs i söder förbi Långserud och sjön Aspen och upp till Gillberga går ett stråk med många skyddsvärda träd. Ek utgör här ungefär hälften av jätteträden och knappt en fjärdedel av de övriga grova träden. Liksom i Säffle stad är asken starkt representerad här – bland jätteträden utgör ask nära en femtedel och bland de övriga grova träden är lönn och ask nästan lika vanliga som ek (tabell 32).

Området rymmer ett antal stora gårdar och vid dessa har många träd planterats som vårdträd och i parker. Flera av de större gårdarna har kvar sina parker och många träd i dessa har nu hunnit bli både gamla och grova. De träd som planterats har i sin tur genom frösådd gett upphov till efterträdare som på sikt kan utvecklas till nya skyddsvärda träd.

Diameter Diameter Trädslag 70 cm – 1 m > 1 m Al 5 1 Alm 22 11 Ask 65 18 Asp 15 1 Björk 21 Bok 1 Ek 75 51 Gran 11 1 Hästkastanj 7 1 Lind 18 4 Lönn 67 7 Oxel 4 Poppel 1 Sälg 10 1 Tall 5 Övrig 3 2 Totalt 329 99

Tabell 32. Antal grova träd i Långserud, fördelade efter trädslag.

42 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 12. Grova träd i Långserud, Säffle kommun. Olika färger representerar olika trädslag, se förklaring i kartan.

43 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5.7 Säffle tätort

Säffle tätort har fler grova askar än någon av de andra värdetrakterna. Vanligaste trädslaget bland de grova träden är dock även här eken, som utgör drygt hälften av jätteträden och knappt hälften av de övriga grova träden (tabell 33).

Den största koncentrationen av jätteträd i Säffle stad finns kring den gamla gården Knusesund, eller Sund som den också kallas. Det finns skriftliga källor som berättar om medeltida gårdsanläggningar vid Säffle och Sund. Både Säffle och Sunds gårdar utgjorde vid den tiden större frälsegårdar. Vid den kommunikationsmässiga knutpunkt där vattenvägen mot Glafsfjorden och Jösse härad möter den gamla färdvägen utmed norra vänerkusten uppstod tidigt en marknadsplats (Hillgren 1989). Med detta följde slottsliknande bebyggelse och ett herrgårdslandskap. Träden vid Knusesunds gård står i den gamla herrgårdsparken och är sannolikt planterade för cirka 150 - 300 år sedan.

I det som nu är Säffle tätort har även funnits flera andra stora gårdar med gamla anor, och med tillhörande parker som idag hyser åtskilliga gamla grova träd. Kanske kan det på vissa gårdar ha funnits ädellövträd redan innan man uppförde parkerna, men troligt är att många av de träd vi ser idag är planterade som ett tecken på välstånd. Från de anlagda parkerna har det sedan spridits frön som grott och gett upphov till nya träd i näraliggande skogsområden.

Diameter Diameter Trädslag 70 cm - 1 m > 1 m Al 5 Alm 46 11 Ask 65 22 Asp 5 Björk 1 Bok 2 Ek 220 57 Gran 9 2 Hästkastanj 11 2 Lind 20 2 Lönn 56 2 Oxel 2 Poppel 6 2 Sälg 8 Tall 12 Övrigt 10 2 Totalt 475 105

Tabell 33. Antal grova träd i Säffle tätort, fördelade efter trädslag.

44 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 13. Grova träd i Säffle tätort. Olika färger representerar olika trädslag, se förklaring i kartan.

45 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

5.8 Stömne

I Stömne-trakten, som ligger söder om Arvika, dominerar eken kraftigt bland jätteträden, och är även det vanligaste trädslaget bland övriga grova träd (tabell 34). En del av området är avsatt som naturreservat, med syfte att skydda och bevara en av landets nordligaste förekomster av sammanhängande ekbestånd samt att bevara den tilltalande kultur- och naturmiljön i anslutning till Stömne herrgård, med ekhagar, blandskogar, bäckraviner och åkrar. Stömne herrgård med omnejd har en historik som gammal kulturbygd med hög andel ädellövträd, där särskilt de stora sammanhängande ekbestånden uppmärksammats. Flera av de stora ekar som finns i området är 300 - 500 år gamla.

En förklaring till att det finns så gott om ek i området är att Stömne-bygden ligger inom det geologiskt intressanta området Gillbergaskålen, ett område som bildats genom vulkanisk aktivitet vilket resulterat i en mineralrik berggrund, som ger bra förutsättningar för en rik och särpräglad växlighet. Området täcks till största delen av finsediment av silt eller lera som ger en god jordmån (Lötberg 2009).

En annan bidragande orsak till att det finns gott om grova ekar i trakten kring Stömne herrgård är att under bruksperioden användes stora delar av de omgivande markerna som trädgårds- och parkmiljö där ädellövträd planterades in (Lötberg 2009). Främst under perioden 1693-1891 utgjorde Stömne ett viktigt brukssamhälle med Glafsfjordens äldsta stångjärnbruk.

Diameter Diameter Trädslag 70 cm – 1 m > 1 m

Al 10 1 Alm 2 Ask 13 8 Asp 2

Björk 8

Bok 2

Ek 124 96

Gran 35 3

Hästkastanj 1 Lind 3 4 Lönn 9 1 Oxel 1 Poppel 1 3 Sälg 3 Tall 2 Övrigt 1 Totalt 217 116

Tabell 34. Antal grova träd i Stömne, fördelade efter trädslag.

46 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 14. Grova träd i Stömne, Arvika kommun. Olika färger representerar olika trädslag, se förklaring i kartan.

47 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

6 Exempel – några av länets mest imponerande träd

Under inventeringen har vi funnit ett antal träd som utmärker sig mer än andra, och som vi särskilt vill uppmärksamma i detta kapitel. Det gäller dels de allra grövsta träden, och de som är grövst av sitt trädslag, men också några träd som utmärker sig genom sitt speciella växtsätt.

De åtta grövsta träden är ekar med en omkrets från 839 cm (Säby-eken i Kristinehamns kommun) till 665 cm. Några av dessa visas i figurerna 15 - 16, 21 - 22, 25 – 26, 29 - 30 och 33 - 34. Bland de 25 grövsta träd som vi hittat finns även en poppel med omkretsen 660 cm, en ask på 595 cm, en lind på 588 cm och en pil på 585 cm (tabell 35). De grövsta exemplaren av några andra trädslag är en alm med omkretsen 580 cm, en sälg på 540 cm, en lönn på 536 cm, en asp på 515 cm, en bok på 498 cm, en al på 497 cm, en hästkastanj på 471 cm, en oxel på 465 cm, en björk på 417 cm, en gran på 388 cm, en tall på 381 cm och en rönn på 280 cm (tabell 36).

Några andra träd som imponerat särskilt på oss under arbetets gång är bland annat Baggeruds-eken (figur 17 - 18) och en ek med många håligheter på Värmlandsnäs (figur 31 - 32). En elvastammig lind, med flera stammar som var för sig är grövre än 70 cm i diameter, är en säregen uppenbarelse (figur 27 - 28). En poppel i Arvika kommun (figur 35 - 36) har en fascinerande nutidshistoria: trädet blåste ned, men kommunen kapade av kronan och reste sedan upp högstubben och förankrade den i marken, och idag skjuter det nya skott på den. Några andra imponerande popplar visas i figurerna 19, 20, 23 och 24.

Stamomkrets cm Trädslag Kommun 839 Ek Kristinehamn 821 Ek Grums 765 Ek Grums 685 Ek Karlstad 682 Ek Säffle 673 Ek Forshaga 670 Ek Grums 665 Ek Grums 665 Ek Karlstad 660 Poppel Arvika 655 Ek Arvika 645 Ek Kristinehamn 640 Ek Kristinehamn 623 Ek Kristinehamn 618 Ek Grums 618 Ek Säffle 616 Ek Säffle 610 Ek Grums 595 Ask Forshaga 594 Ek Säffle 588 Lind Karlstad 585 Pil Karlstad 584 Ek Arvika 582 Ek Säffle

Tabell 35. De 25 grövsta träd som hittills dokumenterats i inventeringen.

48 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Trädslag Stamomkrets cm Kommun 497 Hammarö Al 365 Kristinehamn 358 Karlstad 580 Filipstad Alm 574 Kristinehamn 531 Karlstad 595 Forshaga Ask 535 Kristinehamn 524 Säffle 515 Karlstad Asp 429 Karlstad 410 Karlstad 417 Karlstad Björk 400 Karlstad 395 Arvika 498 Karlstad Bok 442 Grums 390 Kristinehamn 839 Kristinehamn Ek 821 Grums 765 Grums 388 Karlstad Gran 368 Årjäng 366 Kil 471 Grums Hästkastanj 402 Storfors 388 Säffle 588 Karlstad Lind 575 Kristinehamn 564 Kristinehamn 536 Karlstad Lönn 471 Säffle 464 Säffle 465 Säffle Oxel 374 Arvika 354 Säffle 660 Arvika Poppel 572 Kristinehamn 555 Kristinehamn 280 Säffle Rönn 274 Säffle 257 Karlstad 540 Säffle Sälg 494 Kristinehamn 491 Kristinehamn 381 Grums Tall 366 Karlstad 365 Arvika

Tabell 36. De tre grövsta träden av olika trädslag som hittills dokumenterats i länet. 49 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

DSC_0056

Figur 15. Säby-eken på Värmlands Säby (Kristinehamns kommun) har haft möjlighet att breda ut sig under lång tid. Det är så ekar helst vill stå, gott om utrymme och god tillgång till ljus. Eken är 839 cm i omkrets.

Figur 16. Säby-eken är helt ihålig men står väl förankrad i marken. Hålet löper ända ner till marken och den mulm som en gång fanns har runnit ut. Går det kalvar och betar på marken kan några av dem vid behov ställa sig inne i trädet. DSC_0059

50 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

DSC_0070

Figur 17. Baggerudseken står vid campingen i Baggerud (Kristinehamns kommun). Eken står på relativ näringsfattig och stenig mark. Den är 645 cm i omkrets, 205 cm i diameter, och tros vara väldigt gammal.

Figur 18. Hålighet i Baggerudseken. Här syns den för många insekter viktiga mulmen som bildas i de håligheter som uppstår med tidens gång i gamla och grova träd. IMG_1405 Mulm består av rester av söndergnagd ved, döda insekter, insekts- exkrementer, med mera.

51 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 19. Poppeln på bilden står vid Bjurtjärns Gård i Storfors kommun, och utgör med sina 485 cm i omkrets Stora poppeln 2 kommunens grövsta träd.

Figur 20. Förutom poppeln i föregående bild finns ytterligare en grov poppel Poppelparet Storfors (här i förgrunden) vid Bjurtjärns Gård. Enligt uppgift ska de båda popplarna vara från 1800- talets början och utgöra en rest av den gamla kyrkoallén.

52 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 21. Naturminneseken vid Hammars Gård (Karlstads kommun). Enligt en berättelse ska Karl XII ha bundit sin häst vid denna ek och tagit sig upp till DSC_0091 Hammars Gård genom en lönngång från eken till gården. Om detta stämmer eller inte går inte att säga, men någon form av lönngång har vid renoverings- arbeten upptäckts i gårdens källare. Kanske har kungen besökt gården vid något tillfälle under den tid som kungen förde krig i Norge. Eken är 685 cm i omkrets, 218 cm i diameter, och är Karlstads kommuns grövsta träd.

IMG_1444

Figur 22. I dag går det får och betar i hagen där Hammarseken står. Det är bra att marken betas för att förhindra uppväxt av sly som annars skulle skugga eken. Även denna ek har en hålighet som löper ända ned till marken.

53 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 23. Poppel vid Bärstad (Hammarö kommun) som delat Poppel 2 sig och utvecklat två grova stammar. Trädet står på mark som idag inte brukas som tidigare, varför marken har växt igen med lövsly. Trädet är 504 cm i omkrets vilket motsvarar 160 cm i diameter.

Figur 24. Ytterligare en grov poppel vid Bärstad, dock inte lika grov som den som visas i föregående bild (och som även syns i bakgrunden här). Träden Poppelparet Hammarö har troligen planterats som vårdträd till det torp som funnits på fastigheten.

54 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 25. Häggvikseken är Grums kommuns grövsta träd, 821cm i omkrets. Eken är helt ihålig och har en stor öppning ner till marken på ena sidan. Trädet DSC_0055 erbjuder olika livsmiljöer för många olika arter av mossor, lavar, insekter, fladdermöss och fåglar. Måttstocken är 1 m lång.

DSC_0052

Figur 26. Häggvikseken är helt ihålig och har en stor öppning på ena sidan. I öppningen syns rapportförfattaren Anja Edekrans.

55 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

11-stam Lind 2

Figur 27 och 28. Elvastammad lind i Värmskog, Grums kommun. Trädet har skjutit flera skott som sedan vuxit till sig till elva grova stammar.

11-stam Lind

56 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

DSC_0030

Figur 29. Denna ek står vid gården Rosenborg på Värmlandsnäs, Säffle kommun, och är 682 cm i omkrets, 217 cm i diameter. Eken är skyddad som naturminne och hyser livsmiljöer för många olika arter.

DSC_0023

Figur 30. Måttstocken på 1 m visar att trädet vid Rosenborgs Gård är väl över1 m i diameter. Barken är grov och skrovlig vilket utgör bra miljö för många lavar och mossor.

57 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 31. Grov ek med flera håligheter av olika storlek. Eken står vid Ulvudden på Värmlandsnäs (Säffle kommun). Eken är 510 cm i DSC_0017 omkrets, 162 cm i diameter. Måttstocken är 1m.

Figur 32. Eken vid Ulvudden kan en gång i tiden ha varit hamlad, vilket knotorna på trädet kan vara en rest från. Genom hamlingen fick man DSC_0011 ett tillskott till vinterfodret för djuren. Eken hyser flera olika håligheter med mulm. Trädet står i ett skogsbestånd med tall och bör snarast huggas fram för att inte skuggas ihjäl.

58 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 33. Kammersrudseken är Kils kommuns grövsta träd med sina 760 cm. Det sägs att man förr DSC_0080 använde trädet som botgörare av sjukdomstillstånd genom att dra de sjuka genom det hål som finns i trädet.

Figur 34. Här syns det hål i Kammersrudseken som man tror användes för att bota sjuka människor. Genom att dra de sjuka, framförallt barn, genom hålet skulle DSC_0075 de renas från sjukdomen.

59 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Figur 35. Poppel vid Sågudden i Arvika kommun. Denna mäktiga poppel utgör ett landmärke för båttrafiken på Goliatpoppel 1 Kyrkviken. När poppeln blåste ned kapade kommunen av kronan, och reste sedan upp högstubben och förankrade den i marken. Idag skjuter det nya skott på högstubben. Poppeln är 508 cm i omkrets vilket ger en diameter på 162 cm.

Figur 36. Poppeln står återigen stadigt i marken på Sågudden i Arvika kommun. Genom att man Goliatpoppel 2 kapade kronan av trädet kommer det med stor sannolikhet att stå kvar länge.

60 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

7. Slutord

Inventeringen har gett oss en tydlig bild av var vi har många skyddsvärda träd, men också en ökad insikt om att vi i Värmlands län hyser gott om sådana träd. Vid inventeringens början hade vi inte uppfattningen att antalet träd skulle bli så många som det har visat sig. Att vi hittat nästan 1 000 ekar över 1 meter i diameter är långt över förväntan.

Många av dessa träd hittas vid gamla torplämningar ute på skogen, andra vid och kring gårdar och gårdstomter. Detta hänger samman med att man under historiens gång har planterat ett eller flera vårdträd vid torpet eller gårdshuset. Dessutom hittar man många jätteträd i de parker som uppförts vid de herrgårdsbyggnader som finns i länet. Vid större gårdar är också förekomsten av dessa grova träd vanlig.

Dessutom har det visat sig att några av de viktigaste trakterna för grova träd utgörs av stadsmiljöer. Detta gör att kommunerna har en särskild viktig roll i bevarandet och utvecklingen av de grova trädens naturvärden, eftersom kommunerna har huvudansvaret för stadsplaneringen och även för skötseln av många av dessa träd.

Arbetet med inventeringen har till största delen utförts av ett antal personer som anställts av Skogsstyrelsen inom en särskild satsning på ”gröna jobb”. Utan dessa inventerares stora intresse och engagemang i projektet hade inte de resultat vi uppvisar kunnat uppnås.

Efter att denna rapport skrivits kan det ha tillkommit fler grova träd, eftersom vi kontinuerligt får in nya tips på träd som tas med i inventeringen. Detta gäller även i de sex kommuner som vi räknar som färdiginventerade. Inventeringen kan knappast någonsin bli helt fullständig, utan det finns alltid mer att upptäcka.

De grova träden utgör en viktig miljö för många hotade arter. Ännu har vi inte inom detta projekts ram kunnat göra särskilda inventeringar av olika artgrupper på träden, men den databas över skyddsvärda träd som vi byggt upp är ett fantastiskt underlag för att göra undersökningar av t.e.x. lavar och insekter som behöver denna speciella miljö, och vi hoppas att våra resurser framöver ska göra det möjligt för oss att även gå vidare med sådana undersökningar.

Värmlands län har ett stort antal skyddsvärda träd och flera områden med bra utvecklingsmöjligheter för uppkomst av nya ädellövsbestånd. Dock är förekomsten av efterträdare till de grova träden relativt liten. Detta är inte bara ett problem i Värmlands län utan speglar förhållandena på flera platser i landet. Efter de grova träden har vi ett glapp på efterföljare som kan gå in efter att de gamla träden gått ur tiden.

Skyddsvärda träd finns förstås inte bara i de kommuner som vi nu betraktar som färdiginventerade. Genom tips och egna besök vet vi att det finns mycket kvar att titta på i länets övriga kommuner. Om Naturvårdsverket framöver kommer att tilldela tillräckliga resurser för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, så är vår ambition att i första hand färdigställa inventeringen i kommunerna Kil, Forshaga och Arvika, samt att intensifiera arbetet med friställande av skyddsvärda träd som hotas av omgivande vegetation. Finns möjlighet vore det även önskvärt om resterande kommuner i länet inventeras på skyddsvärda träd. Vi hoppas också att kommunerna själva ska vilja ta sig an detta arbete, till exempel genom att söka lokala naturvårdsbidrag (LONA) för att inventera skyddsvärda träd.

61 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Referenser

Berglund, T. 1999. Översiktlig lavinventering av rödlistade arter och signalarter i Kummelöns naturreservat. Länsstyrelsen Värmland, Rapport 1999:2.

Berglund, T. 2002. Rödlistade lavar på ek vid Värmlands Säby – översiktlig inventering. Länsstyrelsen Värmland, Rapport 2002:10.

Berglund, T. 2004. Kort lavinventering vid Arskagen, Kilsviken under perioden november - 15 december 2003. Stencil.

Bohlin, J. 1999a. Vedskalbaggar i värmländska ädellövmarker. Länsstyrelsen Värmland.

Bohlin, J. 1999b. Reservatsbeslut Nötön-Åråsviken. Länsstyrelsen Värmland.

Bohlin, J. 2002. Reservatsbeslut Kummelön. Länsstyrelsen Värmland.

Bohlin, J. 2003. Reservatsbeslut Värmlands Säby. Länsstyrelsen Värmland.

Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Hillgren, A. 1989. Ditt Värmland. Länsstyrelsen Värmland.

Höjer, O. & Hultengren, S. 2004. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Naturvårdsverket, Rapport 5411.

Lötberg, L. 2009. Reservatsbeslut Stömne. Länsstyrelsen Värmland.

Muhr, L.-E. 1985. Lavinventering inom Broby-delen av Nötöreservatet – redovisning. Stencil.

Ås, S. 1984. To fly or not to fly? Colonization of Baltic islands by winged and wingless carabid beetles. Journal of Biogeography 11:413-426.

62

Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland