PROJEKT SKYDDSVÄRDA TRÄD I VÄRMLAND - Arbete Och Resultat 2005 - 2010

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

PROJEKT SKYDDSVÄRDA TRÄD I VÄRMLAND - Arbete Och Resultat 2005 - 2010 PROJEKT SKYDDSVÄRDA TRÄD I VÄRMLAND - arbete och resultat 2005 - 2010 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN: 0284:6845 Text Anja Edekrans och Torbjörn Nilsson, tabeller och kartor Anja Edekrans, foton Ulf Forsudd. Omslagsbild: Säby-eken, Värmlands grövsta träd, foto Ulf Forsudd. Underlagskartor har hämtats från Lantmäteriverket. För kartorna gäller därför Copyright Lantmäteriverket 2008, dnr 106-2004/188. Länsstyrelsen i Värmlands län, 651 86 Karlstad 054-19 70 00, [email protected] www.lansstyrelsen.se/varmland LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Förord Denna rapport sammanfattar resultaten av arbetet inom Projekt Skyddsvärda träd i Värmland till och med juni 2010. Projektet, som inleddes 2005, är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen Region Svea (i början Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro). Projektet är en del i genomförandet av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. En stor del av arbetet inom projektet har bestått i en systematisk inventering av skyddsvärda träd. Denna inventering är nu genomförd i sex av länets kommuner: Kristinehamn, Storfors, Karlstad, Hammarö, Grums och Säffle. Inventeringsresultaten för dessa kommuner beskrivs i rapporten, medan resultat från andra kommuner där arbetet bara har påbörjats sammanfattas helt korfattat. Inventeringen har bland annat syftat till att öka kunskapen om var gamla, grova och biologiskt värdefulla träd förekommer, deras vitalitet och åtgärdsbehov. Resultaten kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta naturvårdsarbetet i länet. Gamla, grova och ihåliga träd upplevs av många människor som både intressanta och vackra. Står trädet dessutom vid en släktgård är ofta intresset stort för trädet, det hör till gården och dess historik. Att dessa träd utgör viktiga miljöer för många hotade och sällsynta växt- och djurarter är mindre känt. Genom att uppmärksamma träden och deras stora naturvärde hoppas vi stimulera markägare och andra berörda att i största möjliga utsträckning låta sådana träd stå kvar. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sammanfattning Projekt Skyddsvärda träd i Värmland är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen Region Svea (i början Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro) som inleddes 2005. Projektet ingår i genomförandet av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Bakgrunden till åtgärdsprogrammet är att gamla och grova träd med stora natur- och kulturhistoriska värden hotas dels av att tas bort i snabbare takt än de nyskapas, dels av igenväxning med åtföljande beskuggning som ofta minskar trädens värde som livsmiljö för hotade arter. Åtgärdsprogrammet ”Särskilt skyddsvärda träd” förväntas ha positiv effekt för över 400 rödlistade arter. En stor del av arbetet inom projektet har bestått i en systematisk inventering av skyddsvärda träd. Denna inventering är nu genomförd i sex av länets kommuner: Kristinehamn, Storfors, Karlstad, Hammarö, Grums och Säffle. I några andra kommuner har arbetet påbörjats i varierande grad. I projektet ingår också • uppbyggnad av en databas över inventerade träd, • information till markägare för att uppmärksamma dem på trädens värde och stimulera dem att behålla och vårda de skyddsvärda träden, • uppsökande arbete för att stimulera markägare att aktivt röja fram skyddsvärda träd som hotas av omgivande igenväxning, • bildande av hitintills ett naturminne, • samverkan med Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion om träd i anslutning till byggnadsminnen, • information till kommuner för att stimulera dem att ordna platser där grova träd som behövt avverkas kan få brytas ner naturligt och därmed fortsätta tjäna som livsmiljö för hotade arter, • inarbetande av hänsyn till skyddsvärda träd i bevarandeplaner för Natura 2000-områden och skötselplaner för naturreservat, • utbildningsinsatser, samt • information till allmänheten. Särskilt skyddsvärda träd definieras enligt åtgärdsprogrammet som jätteträd (grövre än 1 meter i diameter), mycket gamla träd (gran, tall, ek och bok äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år), och grova hålträd (träd grövre än 40 cm i diameter och med utvecklad hålighet i stammen). De träd som inventerats i projektet är träd med minst 70 cm i diameter, hålträd oavsett grovlek samt träd i alléer. Genom att gå ner i diameter får vi med oss förutom de särskilt skyddsvärda träden även andra skyddsvärda träd som kan växa in i åtgärdsprogrammets definition så småningom. I de sex färdiginventerade kommunerna har sammanlagt 25 537 träd dokumenterats, varav 1 756 är jätteträd. De mest frekventa trädslagen i materialet är björk, lind, ek och lönn. Bland jätteträden är eken det överlägset vanligaste trädslaget. De åtta grövsta träden är ekar med en omkrets från 839 cm (Säby-eken i Kristinehamns kommun) till 665 cm. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Genom projektet har vi funnit ett antal intressanta värdetrakter som har en särskilt hög koncentration av skyddsvärda träd: sydligaste delen av Kristinehamns kommun, Kristinehamns stad, Kummelön, Karlstad stad, Nor, Långserud och Säffle stad. Södra delen av Kristinehamns kommun är Värmlands i särklass värdefullaste eklandskap, med över 200 jätteekar, nästan en fjärdedel av de jätteekar som hittills hittats i länet. Intressant är också att flera av värdetrakterna för skyddsvärda träd utgörs av stadsmiljöer. Utanför de sex färdiginventerade kommunerna kan redan nu även Stömne-trakten i Arvika kommun identifieras som ett område med särskilt god tillgång på skyddsvärda träd. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Innehåll 1 Inledning.............................................................................................. 1 2 Översikt över vad som utförts hittills inom projektet..................... 3 2.1 Inventering......................................................................................... 3 2.2 Databas och GIS-skikt ....................................................................... 4 2.3 Information till markägare ................................................................. 4 2.4 Skötselåtgärder som initierats tack vare projektet ............................. 4 2.5 Naturminne ........................................................................................ 5 2.6 Träd på kyrkogårdar och andra byggnadsminnen.............................. 5 2.7 Träddepåer ......................................................................................... 6 2.8 Skyddsvärda träd i Natura 2000-områden och naturreservat............. 6 2.9 Utbildning och information till allmänheten ..................................... 6 3 Inventeringsresultat i Kristinehamns, Storfors, Karlstads, Hammarö, Grums och Säffle kommuner ............................................ 7 3.1 Hela området...................................................................................... 7 3.2 Kristinehamns kommun................................................................... 10 3.3 Storfors kommun ............................................................................. 13 3.4 Karlstads kommun ........................................................................... 16 3.5 Hammarö kommun .......................................................................... 19 3.6 Grums kommun ............................................................................... 22 3.7 Säffle kommun................................................................................. 25 4 Sammanfattning av inventeringsresultat i övriga kommuner...... 28 5 Trakter med särskild koncentration av skyddsvärda träd........... 31 5.1 Sydligaste delen av Kristinehamns kommun................................... 32 5.2 Kristinehamns tätort......................................................................... 35 5.3 Kummelön ....................................................................................... 37 5.4 Karlstads tätort................................................................................. 39 5.5 Nor ................................................................................................... 41 5.6 Långserud......................................................................................... 43 5.7 Säffle tätort ...................................................................................... 45 5.8 Stömne ............................................................................................. 47 6 Exempel – några av länets mest imponerande träd....................... 49 7 Slutord................................................................................................ 62 Referenser............................................................................................. 63 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 1 Inledning Riksdagens miljömål innebär att förlusten av biologisk mångfald ska hejdas och andelen arter som är hotade ska minska. På den svenska rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet på kortare eller längre sikt är idag drygt 4 000 arter upptagna, och av dessa klassificeras nästan 2 000 som hotade, vilket motsvarar omkring en femtedel resp. en tiondel av de arter som kunnat bedömas i arbetet med rödlistan (Gärdenfors 2010). De största satsningarna som samhället gör för att bromsa förlusten av biologisk mångfald är dels insatserna för att skydda skog och dels miljöersättningarna till hävd av särskilt värdefulla odlingsmarker. Ett viktigt komplement till dessa stora satsningar är arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, som i huvudsak inriktas mot enskilda arter eller mindre grupper av arter, men som i några fall fokuserats på särskilda
Recommended publications
  • BASE PROSPECTUS Kommuninvest I Sverige Aktiebolag (Publ
    BASE PROSPECTUS Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (incorporated with limited liability in the Kingdom in Sweden) Euro Note Programme Guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden On 2 September 1993 the Issuer (as defined below) entered into a U.S.$1,500,000,000 Note Programme (the Programme) and issued a prospectus on that date describing the Programme. This document (the Base Prospectus) supersedes any previous prospectus. Any Notes (as defined below) issued under the Programme on or after the date of this Base Prospectus are issued subject to the provisions described herein. This does not affect any Notes issued before the date of this Base Prospectus. Under this Euro Note Programme (the Programme) Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (the Issuer) may from time to time issue notes (the Notes) denominated in any currency agreed between the Issuer and the relevant Dealer(s) (as defined below). The Notes may be issued in bearer or registered form (respectively the Bearer Notes and the Registered Notes). Each Series (as defined on page 53) of Notes will be guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden. The final terms (the Final Terms) applicable to each Tranche (as defined on page 53) of Notes will specify the Guarantor (as defined in the terms and conditions of the Notes) in relation to that Tranche as of the issue date of that Tranche. However, other regions and municipalities of Sweden may subsequently become Guarantors under the Guarantee (as defined herein). The Guarantee will be in, or substantially in, the form set out in Schedule 8 to the Agency Agreement (as defined on page 52).
    [Show full text]
  • INNOVATION SYSTEMS and HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006
    INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Professor Gerd Lindgren Karlstad University OECD-conference October 2006 INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES A joint study by the universities in Karlstad and Stockholm and regional stakeholders in Värmland. INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 VÄRMLAND • Size: 19 371 km2 • Population: 273 500 • County town: Karlstad, 80.000 inhabitants • 17 Municipalities INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 LOCATION & COMMUNICATION • 3 Airports • Alongside the Norwegian border • Vänern (one of Europe’s biggest lakes) with ports • Railway, three hours by train or car to: Stockholm (300 km) Gothenburg (250 km) Oslo (200 km) • Developed broadband throughout the region INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 VÄRMLAND PAPER AND PULP - Unique concentration of international forest industries - Packaging - 12 000 employees STEEL AND ENGINEERING - Significant export industry - 11 000 employees - E.g. tool steel, buses and propellers FOOD TOURISM -22 500 M Euro in turnover every year INNOVATION SYSTEMS AND HOMOSOCIAL STRUCTURES Prof Gerd Lindgren, Karlstad University, October 2006 VÄRMLAND THE PUBLIC SECTOR SCHOOLING SMALL AND MEDIUM
    [Show full text]
  • VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄRMLANDS LÄN Aktuell Förteckning Finns På
    VÅLD REGIONAL SAMVERKAN I VÄRMLAND I NÄRA KONTAKTER 2020 RELATIONER KONTAKT TELEFONNUMMER WEBBPLATS E-POST NATIONELLA TELEFONNUMMER/WEBBSIDOR UMO (ungdomsmottagning på nätet) www.umo.se [email protected] Barnombudsmannen 08-692 29 50 www.barnombudsmannen.se Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se Preventell hjälplinjen vid oönskad sexualitet 020-66 77 88 www.preventell.se [email protected] 1177 Vårdguiden 1177 www.1177.se BRIS - vuxen 08-598 888 00 www.bris.se [email protected] BRIS - barnens hjälptelefon 116 111 www.bris.se [email protected] Terrafem - jourtelefon på 20 olika språk 020-52 10 10 www.terrafem.org [email protected] Skatteverket 0771–567 567 www.skatteverket.se Barnahus Värmland 054-540 49 09/540 49 11 www.karlstad.se [email protected] Brottsoffer- och personsäkerhetsgruppen 010-567 14 00 Polisen RFSL Värmland 054-15 20 90 www.rfsl.se/varmland [email protected] Observera att dessa listor inte är heltäckande och att kontaktuppgifter kan bli inaktuella. KONTAKT TELEFONNUMMER WEBBPLATS E-POST BROTTSOFFERJOUREN I VÄRMLAND Värmland 054-18 28 88 www.varmland.boj.se [email protected] Östra Värmland 0550-122 20 www.ostravarmland.boj.se [email protected] KRISMOTTAGNING FÖR MÄN I VÄRMLAND Karlstad 054-18 01 54 www.karlstad.se [email protected] Norra Värmland 0563-54 12 27/54 12 26/54 12 16 Munkfors, Hagfors, Sunne, Torsby 070-662 11 26 www.munkfors.se KVINNOJOURER I VÄRMLAND Alla Kvinnors Hus, Karlstad 054-18 30 34 www.karlstadskvinnojour.se [email protected] Clarajouren Årjäng
    [Show full text]
  • Pa-Tal-Om-Kvinnor-Man-Jamstalldhet
    Innehåll Befolkning ............................................................. 4 Förord Hälsa ................................................................... 11 Under de senaste decennierna har de formella hindren för jämställdhet undanröjts, men de val som vi gör i livet påver- Utbildning ............................................................ 17 kas fortfarande av vår könstillhörighet. Jämställdhet handlar om frihet för kvinnor och män, såväl som för flickor och Barn och familj .................................................... 24 pojkar, att göra sina livsval utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Jämställdhet är också en grundläg- Förvärvsarbete ..................................................... 31 gande demokratifråga som handlar om en rättvis fördelning Inkomst ............................................................... 49 av makt, kunskap och materiella resurser och om att värdera kvinnor och män lika. Kriminalitet .......................................................... 54 Jämställdhet mellan könen kan inte behandlas som en iso- lerad fråga vid sidan av ordinarie verksamhet. Ett jämställd- Makt och inflytande ............................................. 60 hetsperspektiv måste genomsyra alla politikområden och Producerad av SCB och Länsstyrelsen Värmland verksamheter. Könsuppdelad statistik är en bra utgångspunkt Kontaktperson: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson, för att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnors e-post: [email protected] och mäns villkor i
    [Show full text]
  • FIRST PLANNING STAGE - Improved Availability on the Stockholm - Oslo Line
    FIRST PLANNING STAGE - Improved Availability on the Stockholm - Oslo Line Document title: First planning stage - Improved Availability on the Stockholm - Oslo Line Author: SWECO - This document is a translation and summary of the Swedish Transport Administrations (Trafikverket) First planning stage - Improved Availability on the Stockholm - Oslo Line made by Oslo-Sthlm 2.55. Responsible for implementation: Jan Lindgren Organisation: Trafikverket (the Swedish Transport Administration) Date - start: June 2016 Date - end: November 2017 Participants: Project Manager: Michael Stjärnekull, Sweco Ass. Project Manager: Martin Viitanen, Sweco Process Manager, expert advice: Martin Sandberg, TripAB Investigator/capacity: Emin Kovac, Sweco Investigator/overall impact assessment: Martina Olgemar, Sweco Investigator/costs: Johan Johansson, Sweco Representative/reviewer: Anders Berner, Sweco Oslo-Sthlm 2.55 Postal adress: Klostergatan 23, 703 61 Örebro, Sweden Telephone: +46 706 311363 E-mail: [email protected] Email: [email protected] Phone no: +46 (0)771-921 921 Table of Contents Summary ............................................................................................................................................ 3 Introduction ............................................................................................................................... 4 Why are Measures Needed? ............................................................................................. 4 Work Processes and Previously Conducted Work ..........................................................
    [Show full text]
  • Economic Renewal and Demographic Change an Evaluation of Local Labour Market Performance in the Nordic Countries
    Economic Renewal and Demographic Change An evaluation of local labour market performance in the Nordic countries Editor Lars Olof Persson With contributions from Ingi Rúnar Eðvarðsson, University of Akureyri, Iceland Elli Heikkilä, Institute of Migration, Finland Mats Johansson, Swedish Institute for Growth Policy Studies Sari Korkalainen, Institute of Migration, Finland Torben Dall Schmidt, Institute for Border Studies, Denmark, Lasse Sigbjørn Stamböl, Statistics Norway (SSB) Nordregio 2004 First published in 2004 by Nordregio. PO Box 1658, SE-111 86 Stockholm, Sweden Tel. +46 8 463 54 00, fax: +46 8 463 54 01 e-mail: [email protected] website: www.nordregio.se Economic Renewal and Demographic Change: An evaluation of local labour market performance in the Nordic countries. Editor Lars Olof Persson .Stockholm: Nordregio 2004 (Nordregio Report 2004:8) ISSN 1403-2503 ISBN 91-89332-46-6 Nordic co-operation takes place among the countries of Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, as well as the autonomous territories of the Faroe Islands, Greenland and Åland. The Nordic Council is a forum for co-operation between the Nordic parliaments and governments. The Council consists of 87 parliamentarians from the Nordic countries. The Nordic Council takes policy initiatives and monitors Nordic co-operation. Founded in 1952. The Nordic Council of Ministers is a forum for co-operation between the Nordic governments. The Nordic Council of Ministers implements Nordic co-operation. The prime ministers have the overall responsibility. Its activities are co-ordinated by the Nordic ministers for co-operation, the Nordic Committee for co-operation and portfolio ministers. Founded in 1971. Stockholm, Sweden 2004 Preface This report is a comparative study of economic renewal and demographic change on local labour markets in Nordic countries.
    [Show full text]
  • Developing Rural Public Transport in Värmland(Link Is External)
    Developing rural public transport in Värmland Mattias Landin 2020-10-01 Urban Mobility Days 2020 Värmland in Europe Urban Mobility Days 2020 About Värmland • 281 482 inhabitants • 17,6 inh/km² • Torsby o 62 inh./km² in Karlstad municipality • Hagfors Charlottenberg o 3 inh./km² in Torsby municipality • Sunne • • Munkfors Filipstad • Arvika • • ≈ 50 % lives in and around Karlstad Töcksfors • Forshaga Storfors Kil • • • • Årjäng Karlstad• • 40 % lives in low density areas Grums • Skoghall • Kristinehamn • o 10 % lives in villages upp to 1000 residents • Säffle o 30% lives in villages in less than 200 residents Urban Mobility Days 2020 All stops 251 825 people live within 1500m to busstop or trainstation 89,4 % av total population 2018. Urban Mobility Days 2020 Stops with acceptable service 214 131 people live within 1500m to busstop or trainstation with acceptable service (1 departure/hour or more) 76,1 % total population 2018 Urban Mobility Days 2020 Today • Improve high capacity public transport between the cities • Low capacity public transport that feed residents to transferpoints in these lanes • Car parks at these transferpoints Urban Mobility Days 2020 Tomorrow • High capacity public transport between the cities • Public transport on demand outside these lanes • All of Värmland has acces to public transport on demand, exept if you live near these lanes. • Car-pooling • Partnerships with private operators Urban Mobility Days 2020 Case 1: Paving the road for the future (Närtrafik) • Enables you to travel to the nearest town or transferpoint
    [Show full text]
  • Prosperity and Growth Strategy Karlstad Region Strategy Proposals
    Prosperity and Growth Strategy Karlstad Region Strategy Proposals TENTacle WP 4.1 Version: Final 10/06/2018 1 Content Summary 1 Introduction 2 Project Goal 3 Basic Report Conclusions and Scenarios 3.1 Growth 3.2 Politics 3.3 Industry Sector 3.4 Culture Sector 3.5 University Sector 3.6 Public Sector 3.7 Transport Sector 3.8 Employment 3.9 Population 4 Population Goal 5 Vision Karlstad 2040 5.1 Vision 5.2 Conditions 5.3 Driving Forces 5.4 The Honeycomb 6 Suggested Strategic Activities 6.1 Democracy and Politics 6.2 Innovation and Entrepreneurship 6.3 Research and Education 6.4 Asylum Immigrants Involvement 7 Railway System Demands 8 Impacts on Growth 9 Implementation References 2 Summary Värmland's share of the Swedish population is declining since 1860, when it peaked. Over the past 40 years, Karlstad´s share is unchanged. The increase in figures depends to more than 50% of influx from the other 15 municipalities in Värmland. Almost 50% are retired. When it comes to regional GDP, Värmland was number 13 of 24 counties in 1860. Today, the position is 22. Nor- dregio's Regional Potential Index expresses the economic prospects of regions. Värmland is ranked 58 of 74 Nordic regions. In Sweden, only Gävleborg region has a lower position. In global terms, regarding the effects of the digital revolution on future employment, we can expect a decline in man- ufacturing, retail trade and transport on roads. At the same time, we see a very strong increase of the employment in the information technology sector and other high-tech industries.
    [Show full text]
  • The Iron Trail, Kristinehamn
    The Iron Trail, Kristinehamn A hiking trail in the path of the iron Bergsjötorpet - Niklasdamm Medium 5 km, 1.5-2 hrs A nature trail full ov diversity and history To begin with you walk mostly through old forest. After some kilometres you arrive at Ljustjärnen, a picnic spot off ering a lovely view. Here there is a campfi re site, a windbreak and a place to set up some tents and a dry toilet a few hundred meters from the picnic spot. The Hagdahl Photo: Richard trail goes on over Bromossen and the 200-meter long footbridge and continues across a large clearing with an avenue of high tree stumps. At Eskilstorp you will fi nd a well-preserved Go for a walk on land of historical importan- was decided at Kristinehamn’s Fastingsmarknad, charcoal kiln and the remains of an old charcoal ce, where Duke Karl established a trail along the market that was held every Lent (the time of hut where charcoal was made for use in the which iron was transported. The eastern fasting). From the end of the 18th century and local factory. There is also a bench here where Värmland and Bergslagen areas have played for the whole century that followed, it was from you can rest your legs before you continue an important role in Sweden’s development: Kristinehamn that the iron mined in Bergslagen to Niklasdamm. After a short walk along a it was here that iron ore was mined, refi ned was exported. country road the trail swings off into the woods and transported to Lake Vänern to be sent along by a stone wall, past a little dam which out into the world.
    [Show full text]
  • Fördjupad Utredning Värmlandsbananan
    Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2019/35668 2020-09-18 Motpartens ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeID NY] 1(3) [Titel] Remissinstanser, se nedan Diariet Trafikverket Missiv[Skapat av] remiss – Fördjupad utredning[Dokumentdatum] Värmland sbananan – dubbelspår Kristinehamn-riksgränsen I bifogade länk kan remissversionen av rubricerade rapport och tillhörande bilagor laddas ned. Länken ligger kvar en vecka, om ni missar tidsfristen återkom till mig så skickar jag länken på nytt. https://fil.email/WZrz4n8f Remisstiden pågår fram till och med vecka 47. Remissvar ska vara undertecknad tillhanda senast fredagen den 20 november 2020. Svaren ska vara skriftliga och sändas via mail till [email protected] Det är önskvärt om ni samordnar era svar inom respektive organisation. För Trafikverkets verksamheter/enheter är samordnade svar att föredra. Om ni har frågor eller funderingar så får ni mycket gärna ta kontakt. Vad händer nu? Hur ser den fortsatta processen ut? Trafikverket fick den 25 juni 2020 uppdrag av regeringen att starta den så kallade inriktningsplaneringen, som ligger till grund för regeringens infra-strukturproposition och uppdraget att ge Trafikverket klartecken att påbörja åtgärdsplaneringen 2022-2033 alternativt 2037 (revidering av nationell infrastrukturplan). I korthet innebär det att föreslagna åtgärder ska vara färdiganalyserade i december 2020. Som i sin tur innebär att vi har en mycket nerkortad tidplan att förhålla oss till. Konsekvensen av tidplanen kan innebära att alla remissynpunkter inte kan tillgodoses i full utsträckning, men de tas om hand i den omfattning tiden medger och beroende på synpunkt. Samtliga inkomna remissvar kompletteras slutrapporten. 2.0 För de åtgärder/objekt som en med- eller samfinansiering förutsätts kommer fortsatt dialog genomföras under hösten 2020.
    [Show full text]
  • Stockholm-Karlstad-Oslo
    Stockholm-Karlstad-Oslo Alla tåg Stockholm-Hallsberg tab 61, |70| alla tåg Kristinehamn-Karlstad-Kil tab 76 25 sep 2017-9 dec 2017 VTAB Tågab SJ VTAB VTAB VTAB VTAB SJ SJ TÅGK VTAB TÅGK VTAB VTAB Uppdaterad 25 sep 2017 2 Snabbtåg 2 2 2 2 Snabbtåg Reg 2 2 2 2 2 Tågnummer 8901 17051 615 18903 8903 8905 8981 619 355 18907 8983 18907 8907 8985 Period Dagar M-F M M-F M-F M-F M-F M-F M-F Dagl L M-F SoH M-F M-F km Går även / Går ej 3 4 5 0 fr Stockholm C 5.40 15 fr Flemingsberg | 36 fr Södertälje Syd | 63 fr Gnesta | 108 fr Flen | 108 t Katrineholm C | fr Västerås C 56 fr Eskilstuna C 56 t Katrineholm C 56 fr Linköping C 56 fr Norrköping C 56 t Katrineholm C 56 131 fr Katrineholm C | 152 fr Vingåker | 197 t Hallsberg 6.53 fr Västerås C 57 5.20 fr Örebro C 57,64 5.50 6.20 6.52 fr Kumla 57,64 6.02 6.33 7.04 t Hallsberg 57,64 6.08 6.40 7.10 197 fr Hallsberg 6.10 6.58 7.12 227 t Laxå | | | 227 fr Laxå | | | 261 t Degerfors 6.42 | 7.42 fr Degerfors 1 6.52 8.05 t Karlskoga busstn 1 7.26 8.35 261 fr Degerfors 6.48 | 7.43 287 t Kristinehamn 7.01 | 8.00 287 fr Kristinehamn 5.27 5.53 7.02 7.21 | 8.01 8.08 9.24 305 fr Väse | 6.04 7.15 7.30 | 8.14 8.18 9.33 322 fr Välsviken | 6.25 7.25 7.44 | 8.23 8.32 9.42 327 t Karlstad C 5.51 2 6.30 7.30 7.48 7.58 8.29 8.36 9.47 327 fr Karlstad C 5.29 5.58 6.45 7.33 8.01 8.18 8.45 8.45 9.02 347 t Kil 5.41 | 6.56 7.43 | 8.29 8.57 8.57 9.14 347 fr Kil 5.44 | 6.58 7.45 | 9.04 9.04 9.20 353 fr Fagerås 5.50 | | 7.50 | 9.08 9.08 9.26 363 fr Högboda 5.56 | 7.09 7.58 | 9.16 9.16 9.33 381 fr Edane 6.06 | 7.21 8.09 | 9.26 9.26
    [Show full text]
  • Zoner Och Pendlarområden
    Priser Enkelbiljetter Alla priser är angivna i kronor. Zoner och pendlarområden Vuxen Ungdom Skolungdom Duo familj* Tätort/Närresa 27/23 25/20 17/15 51/43 Sifferzoner – enkelbiljetter 1 zon 52/46 46/42 31/28 98/87 3001 Karlstad kommun, södra 3021 Hammarö kommun och 2 zoner 77/70 72/65 46/42 147/132 3002 Karlstad kommun, norra Karlstads tätort (inklusive 3 zoner 134/121 124/111 82/74 254/229 inklusive Molkom Skattkärr och Vallargärdet) MALUNG 3003 Kristinehamns kommun 3031 Kristinehamns tätort 4 zoner 180/162 160/144 108/97 342/308 5027 3004 Forshaga kommun 3061 Torsby tätort Biljettpriser betalda med fullpris/mobilbiljett och reskassa. *Duo/familj: För flera som reser tillsammans. Gäller för max fem personer. Två personer från 20 år 3005 Kils kommun 3071 Säffle tätort VÄRNÄS och upp till tre personer 0 – 19 år eller en person från 20 år och upp till fyra personer 0 - 19 år. 3006 Grums kommun 3091 Arvika tätort Zon 61 16 3007 Säffle kommun 9451 Hällefors Alla priser är angivna i kronor. Priser Periodladdningar 3008 Årjängs kommun 9501 Karlskoga Vuxen 14 dagar 30 dagar Årskort TORSBY 3009 Arvika kommun 9851 Degerfors Arvika, Kristinehamn, Säffle och Torsby tätorter 435 719 7 190 14 3010 Eda kommun 3044 Gullspång HAGFORS Hammarö-Karlstads tätort 435 719 7 190 3011 Storfors kommun 3045 Gustavsfors* Ett pendlarområde (en färg) 799 1 339 13 390 15 3012 Filipstads kommun 3046 Bengtsfors* CHARLOTTENBERG SUNNE Två pendlarområden (två färger) 939 1 549 15 490 MUNKFORS 12 3013 Munkfors kommun 3350 Karlstadsbuss 10 13 Länsladdning (tre eller fler färger) 1 029 1 699 16 990 Zon 91 HÄLLEFORS 3014 Hagfors kommun 5027 Malung FILIPSTAD 9451 3015 Sunne kommun ARVIKA 4 2 Ungdom 20–25 år 14 dagar 30 dagar Årskort DEJE MOLKOM 3016 Torsby kommun TÖCKSFORS 5 Arvika, Kristinehamn, Säffle och Torsby tätorter 299 499 4 990 9 KIL 8 FORSHAGA STORFORS *Går inte att köpa Värmlandstrafiks enkelbiljett hit.
    [Show full text]