Cykelplan 2030
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
CYKELPLAN 2030 1 KONSULT WSP Samhällsbyggnad KONTAKTPERSONER Reviderad av Oskarshamns kommun Regina Laine, Oskarshamns kommun – 0491-76 4313 2019-06-19 Ingmarie Söderblom, Oskarshamns kommun – 0491-88149 2 INNEHÅLL 4.9 ÅTGÄRDER BOCKARA 30 4.10 ÅTGÄRDER FÅRBO/FIGEHOLM 31 4.11 ÅTGÄRDER PÅSKALLAVIK 32 1 - INLEDNING 4 4.12 MERVÄRDESÅTGÄRDER 33 1.1 SYFTE 5 4.13 BELYSNING 34 1.2 BAKGRUND 5 4.14 SKYLTNING OCH VÄGVISNING 34 1.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 5 4.15 DRIFT OCH UNDERHÅLL 34 1.4 UTGÅNGSPUNKTER 5 2 - NULÄGE 8 2.1 INFRASTRUKTUR 9 2.2 TRAFIKSÄKERHET 9 2.3 MÅLPUNKTER I OSKARSHAMNS TÄTORT 10 2.4 CYKLISTERNAS UPPFATTNING 11 3 - MÅLBILD 13 3.1 VISION & MÅL 14 3.2 HUVUDCYKELVÄGNÄT – OSKARSHAMNS TÄTORT 15 3.3 CYKELSTRÅK OSKARSHAMNS KOMMUN – ARBETSPENDLING 16 3.4 CYKELSTRÅK OSKARSHAMNS KOMMUN - TURISTCYKLING 17 4 - HANDLINGSPLAN 18 4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR 19 4.2 ÅTGÄRDER OSKARSHAMN CENTRUM 21 4.3 ÅTGÄRDER OSKARSHAMN SYDVÄST 23 4.4 ÅTGÄRDER OSKARSHAMN VÄST 24 4.5 ÅTGÄRDER OSKARSHAMN SYDÖST 25 4.6 ÅTGÄRDER OSKARSHAMN NORDÖST 26 4.7 ÅTGÄRDER MELLAN KOMMUNENS ORTER 27 4.8 ÅTGÄRDER KRISTDALA 29 3 1 - INLEDNING 4 1.1 SYFTE finns det en ansenlig grupp cyklister som kan tänka sig att cykla längre sträckor, bara infrastrukturen har tillräckligt hög kvalitet. Cykelplanen syftar till att främja cykeln som färdmedel genom att verka för en förbättring av cykelinfrastrukturen i kommunen. Genom cykelplanen skapas en gemensam målbild för kommunen och en plan för vilka infrastrukturåtgärder 1.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT som behöver genomföras. Arbetet med cykelplanen för Oskarshamns kommun inleddes 2013 då Cykelplanen tydliggör kommunens prioriteringar och val av åtgärder. Detta kommunen genomförde en inventering av befintligt cykelvägnät. säkerställer att arbetet med cykelfrågor pågår regelbundet och på ett långsiktigt Med utgångspunkt i den under 2013 genomförda studien har WSP på uppdrag sätt. Cykelplanen ska följas upp och utvärderas kontinuerligt för att visa att av Oskarshamns kommun under hösten 2018 utarbetat förslag till cykelplan. I kommunen följer dess inriktning. samband med framtagandet av cykelplanen har en inventering av de brister I cykelplanen uppmärksammas att där kommunen är väghållare äger också som identifierades 2013 genomförts. Framtagandet av cykelplanen har bedrivits kommunen frågan om åtgärder. På statliga vägar (där Trafikverket är i dialog med kommunen. väghållare) krävs samsyn med staten om prioriteringar och åtgärder. Under arbetets gång har snabbintervjuer och observationer av cyklister genomförts vid tre målpunkter i Oskarshamn. Under en period i oktober och 1.2 BAKGRUND november har det även funnits möjligheter för allmänheten att via ett webformulär lämna synpunkter på cykelvägarna i kommunen. De senaste åren har intresset för cykling och cykeln som transportsätt ökat av flera skäl. Inte minst har kunskapen stärkts om att cykling har en huvudroll att spela i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Cyklingens fördelar är många 1.4 UTGÅNGSPUNKTER och avgörande för att klara uppsatta mål avseende folkhälsa och miljö. Ett ökat cyklande ger stora vinster för samhället i form av ökad livslängd och förbättrad 1.4.1 Sveriges transportpolitiska mål hälsa. Bra cykelinfrastruktur ökar också tillgängligheten för kommuninvånarna. Cykelplanen utgår från det transportpolitiska målet att säkerställa en Detta är särskilt viktigt för barn och deras möjligheter att på egen hand röra sig samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trafikförsörjning för fritt i trafiken, exempelvis till och från skolan. Cykling skapar också goda medborgarna och näringslivet. Den funktion som önskas uppnås är god förutsättningar för att en tätort ska kunna utvecklas. För att växa behövs yta och tillgänglighet, vilket ska ske med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och hälsa. En för att bygga bostäder måste krav på buller och luftkvalitet uppfyllas. En tätort viktig utgångspunkt är att transportsystemet ska vara jämställt och att äldre där människor går och cyklar är en levande tätort att bo och verka i. barn själva ska kunna vistas i trafiken. Nyttan av att förbättra möjligheterna att cykla är betydande i befolkningsrika tätorter men cykling har också en viktig roll att spela i mindre tätorter och på 1.4.2 Cykelstrategi för Kalmar län landsbygden. Många resor är under en mil och cykeln kan där utgöra ett bra I den framtagna Cykelstrategin för Kalmar län, 2015-06-05, tydliggörs vilka alternativ och fungera som ett komplement till andra transportsätt. Dessutom cykelåtgärder som prioriteras att genomföras fram till 2025 inom ramen för den 5 regionala infrastrukturplanen. I strategin lyfts totalt sex stråk i länet fram som Trafiksäkert prioriterade där två berör Oskarshamns kommun. Generellt sett anses cykling i blandtrafik på vägar i tätortsmiljö med hastighetsbegränsning 30 km/h och 40 km/h vara trafiksäker (god kvalitet) vid trafikmängder upp till 3000 fordon/dygn. Mindre god trafiksäkerhet erhålls vid Stråket längs Smålandskusten cykling i blandtrafik på vägar med en hastighetsbegränsning på 50-60 km/h o Sträckan Oskarshamn-Figeholm lyfts fram som prioriterad och trafikflöden under 3000 fordon/dygn. 70 km/h är i realiteten en för hög inom stråket. hastighet för cykling i blandtrafik, men bedöms vara acceptabelt på o På övriga sträckor inom Oskarhamns kommun där trafiksäkra lågtrafikerade vägar. Följande tabell kan användas som ett hjälpmedel i att alternativ saknas bedöms det vara möjligt att hitta enklare bedöma kvaliteten på cykling i blandtrafik (grön: bra; gul: mindre bra, röd: lösningar på befintliga mindre vägar. dålig och inte acceptabel). Stråket mellan Vimmerby och Oskarshamn Bedömd kvalitet för cykling i blandtrafik. grön: god, gul: mindre god, röd: ej o Stråket pekas främst ut som en turistled, där acceptabel. (Förenklad övergripande åtgärdsvalsstudie Cykling i Skåne). trafiksäkerhetsbristerna bedöms som stora. Bedömningen är ÅDT att enklare lösningar på befintliga mindre vägar bör prövas i <250 <1000 <2000 <2500 <3000 <5000 första hand. Hastighet 40 km/h Den sammanlagda kostnaden för att bygga ut de sex utpekade stråken bedöms till ca 300 miljoner kronor. I den regionala transportplanen för Kalmar län 50/60 km/h 2018-2029 avsetts 92 miljoner (inkl. finansiering från nationell plan och 70 km/h kommunal medfinansiering) till de utpekade stråken, vilket innebär att behoven kraftigt överstiger de tillgängliga medlen. 80 km/h Enligt den regionala transportplanen ska kommunerna finansiera cykelvägar i 90 km/h tätort även om det gäller statliga vägar. Transportplanen har beslutats av 100 km/h Region Kalmar läns styrelse. Utanför tätorter gäller de regionala och nationella transportplanerna för finansiering och prioritering av åtgärder. Sammanhängande (kontinuerligt) 1.4.3 Krav på cykelvägnätet För att uppnå en god kvalitet på cykelvägnätet ska det vara sammanhängande Enligt Trafikverkets (2014) upprättade rapport Förenklad övergripande och kontinuerligt. Cykelvägnätet består inte enbart av länkar som är separerade åtgärdsvalsstudie – Cykling i Skåne ska följande sex baskrav följas när det från biltrafik utan även av vägsträckor i blandtrafik med låga trafikflöden. Detta gäller cykelinfrastrukturen. Dessa baskrav kan användas för att utvärdera innebär att det eftersträvas en kontinuitet på nätnivå, men även till en logisk standarden på befintlig infrastruktur och skapa en målbild för standarden på fortsättning/avslutning av enstaka cykelåtgärder. Det måste vara självklart för den framtida infrastrukturen även i aktuellt projekt. 6 cyklisten hur denne förväntas fortsätta sin resa i alla aktuella riktningar. som uppfyller trafiksäkerhetskriterier men inte ger en för stor omväg är därför Cykelvägnätet ska även ansluta till kollektivtrafiknätet på ett bra sätt. att föredra, då detta ofta ger bättre framkomlighet. Vid separerade cykelbanor ökar attraktiviteten om det finns en sidoremsa med gräs mellan GC-vägen och Direkthet (i tid och avstånd) bilvägen. I VGU finns rekommendationer för sidoremsans bredd beroende på En cykelförbindelse som anses vara nödvändig, bör vara direkt i tid och hastigheten på vägen. Dessa rekommendationer ska följas. avstånd. Ett kriterium kan vara att cykelförbindelsen inte får vara längre än fågelvägen multiplicerat med 1,5. För huvudstråk och långa sträckor är dock detta inte ett bra mått, eftersom det ger en för stor omväg. Istället bör fågelvägen multiplicerat med 1,3 eftersträvas. Komfort Cykelvägnätet bör vara tydligt skyltat på samma sätt som bilvägnätet, vilket innebär att vägvisningen görs utifrån en plan. Generellt gäller att bredden för dubbelriktade cykelbanor mellan orter bör vara 2,5 meter. Gående är i regel hänvisade till cykelbanan utanför tätort. Inne i tätorter krävs en separerad gångbana. I tätortsmiljöer föredras också, om möjligt, enkelriktade cykelbanor på båda sidor av vägen. För förbindelser i det regionala huvudvägnätet krävs en hårdgjord beläggning, medan det för cykelvägar som används för rekreation kan vara lämpligt med en yta bestående av jämn, välbunden grus. Bekvämlighet innebär också att stora höjdskillnader ska undvikas. Tryggt Cykelvägnätet utanför tätort belyses i princip inte. Vid vissa platser eller sträckor kan dock belysning krävas för att uppnå en god trafiksäkerhet. Övergripande länkar i huvudvägnätet ska belysas och för övriga förbindelser görs en bedömning om belysning är nödvändigt utifrån det potentiella antalet cyklister eller särskilda skäl som till exempel trygghet. Störst trygghet uppnås om det finns social tillsyn på cykelvägen, vilket dock inte alltid är lätt att uppnå utanför tätorter.