Styrande dokument
Skogspolicy för Oskarshamns kommuns skogar
Fastställd av kommunfullmäktige 2019-12-09 Gäller från och med 2020-01-01 Skogspolicy för Oskarshamns kommuns skogar
Antagen och fastställd av kommunfullmäktige 2019-12-09 Innehållsförteckning 1. Inledning…………………………………………sid 3
2. Bakgrund…………………………………………sid 4
3. Mål för kommunens skogsmarker………………...sid 6
4. Skogspolicy……………………………………….sid 8
Bilaga 1. Kartor över kommunens markinnehav Bilaga 2. Kartor över gränsen mellan produktionsskog och övriga skogstyper
2 1. Inledning
Samhällsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och bildningsförvaltningen fick 2013-05-21 i uppdrag av kommunstyrelsen att i samarbete ta fram en policy för kommunens skogsinnehav. Policyn ska enligt beslutet vara ”ett samlat styrdokument som tydligt beskriver hur kommunen ser på sitt skogsägande och skogsbruk. Dokumentet skall i första hand klargöra målen med kommunens skogsmarker och ange de principiella riktlinjerna för en långsiktigt hållbar förvaltning av dessa skogar”
3 2. Bakgrund
Oskarshamns kommun äger 2602 hektar produktiv skogsmark. Utöver detta tillkommer 952 hektar som består av olika slags impediment, se Figur 1.Skogsinnehavet härrör från en rad olika markköp som kommunen har gjort under åren. Fredriksberg, med en sammanlagd areal på 1 616 ha, köptes in redan år 1888 av Oskarshamns stad. Gården Kristineberg som är ca 200 ha stor inköptes år 1954. Mark från kyrkan ca 164 ha köptes in 2018. Syftet med de här förvärven var i första hand att säkra mark för tätorternas framtida tillväxt och utvecklingsmöjligheter. Med köpen följde också mycket skog som på något sätt skulle förvaltas.
Arealer
Produktiv skogsmark Myr/kärr/mosse Berg,hällmark Inäga, åker Väg och kraftledningar Annat
Figur 1. Kommunens markinnehav fördelat på olika markslag
Var ligger då kommunens skogsmarker? En stor del av kommunens skogar återfinns runt Oskarshamns tätort. Skogarna omger tätorten i princip i alla vädersträck. Även Figeholm och Påskallaviks samhällen omges på flera sidor av kommunalt ägd skog. Slutligen finns även mindre skogspartier i Bockara, Misterhult, Fårbo och Kristdala. Skogsinnehavet redovisas översiktligt på kartorna i bilaga 1.
Skogsbruket i kommunens skogar bedrivs med hjälp av skogsbruksplaner. En grön skogsbruksplan togs fram 2011. I den nuvarande skogsbruksplanen är 70 % av arealen klassad som PG (produktionsskog med generell naturhänsyn), övrig areal, 30 %, är klassat med olika former av förstärkt naturhänsyn.
Trädslagsfördelningen anges i skogsbruksplanen till 58 % tall, 15 % gran, 14 % löv och 13 % ek se Figur 2. Oskarshamn kommuns skogar har en stor andel äldre skog, cirka 47 % av arealen har skog som är 80 år eller äldre. Totalt finns på kommunens skogsmark cirka 414905 m3sk. Utslaget per hektar blir det ett genomsnitt på 160 m3sk per hektar. Den sammanlagda tillväxten på hela skogsarealen är 9 500 m3sk per år.
4 Trädslagsfördelning
Tall Gran Löv Ek
Figur 2. Trädslagsfördelningen i kommunens skogar
Om åtgärderna som föreslås i skogsbruksplanen följs, kommer skogen fortfarande vara jämnt fördelad i olika åldersklasser och andelen naturvårdsskog kommer inte att minska. Utöver skogsvårdslagen och certifieringskraven finns kommunens översiktsplan, Natura 2000- områden och nyckelbiotoper att ta hänsyn till.
En särskild inventering av den tätortsnära skogen i Oskarshamns tätort är gjord under 2013 och 2014.
Oskarshamns kommun är medlem i Södra Skogsägarna. Kommunens skogar är dubbelcertifierade i FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) genom Södra som är paraplyorganisation.
I certifieringskraven för att en skogsbruksplan ska vara ”grön” anges att arealen skog som är orörd naturvårdsskog (NO) eller naturvårdsskog med skötsel (NS) skall utgöra minst 5 % av totalarealen. I Oskarshamns kommun är den andelen nu 15 %.
Tekniska nämnden har det formella ansvaret för skötseln och gatuavdelningen ansvarar för genomförandet. Entreprenörer röjer, gallrar, markbereder och planterar. Röjnings- och gallringsentreprenörer utses genom anbudsförfarande. Varje år säljs rotposter genom anbudsförfarande.
5 3. Mål för kommunens skogsmarker
Den här policyn för Oskarhamns kommuns skogar tar sin utgångspunkt i de fastställda målen för kommunens skogar. Dessa mål har formulerats i kommunens översiktsplan Översiktsplan 2000, vilken är antagen av kommunfullmäktige 2003-03-10.
Målen för skogens skötsel är enligt nu gällande översiktsplan följande:
Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarfullt så att den ger en uthålligt god avkastning Skogen ska brukas så att skogen växt- och djurarter ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas
Skogspolicyn ska uttrycka de grundläggande principerna och tillhörande riktlinjer som ska gälla vid skötseln av kommunens egna skogar. Policyn ska vara styrande för besluten angående kommunens skogar, och på så sätt ska de långsiktiga målen (se ovan) med skogsinnehavet uppnås.
Övriga kommunala styrdokument som haft betydelse vid utformandet av den skogspolicyn är den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns tätort (FÖP). Här anges bland annat vilka viktiga friluftsområden som på lång sikt ska finnas i utkanten av tätorten.
Den här skogspolicyn tar sitt avstamp i målen för kommunens skogsmarker. Med ledning av den ska sedan mer detaljerade planer (skogsbruksplan, skötselplaner, grönplaner m.m.) upprättas enligt följande flödesschema:
MÅL------POLICY------PLANER
I planerna ges sedan en mer detaljerad beskrivning för hur t.ex. en mindre del av ett stort grönområde ska skötas.
Målen för skötseln av de kommunala skogarna har också bäring på andra miljömål. Den här skogspolicyn ingår även i kommunens strävan att försöka uppnå några av de 16 nationella miljökvalitetsmålen i Oskarshamns kommun. Det är främst då miljömålen God bebyggd miljö, Levande skogar och Begränsad klimatpåverkan som direkt berörs av policyn.
Att det finns grönområden i tätorten och av god kvalitet är sedan länge känt att bidra till såväl en trevlig friluftsmiljö som ett gynnsamt lokalklimat. En grön omgivning ger invånarna i tätorter tillgång till en avstressande miljö på nära håll. Naturmiljöer som lämpar sig för allt från kortare promenader till platser för barnens lekar. Grönområdenas biologiska värden kan också vara stora. Ibland finner man i tätortsnära lägen sådana naturmiljöer som ibland till och med kan vara svåra att hitta ute i den omgivande landsbygden. Exempel kan vara gamla naturskogar av ädla lövträd och små orörda våtmarker. Det mest uppenbara i det avseendet 6 när det gäller Oskarshamns kommuns tätortsnära skogar är nog den rika förekomsten av gamla ädellövträd, främst ek och lind. Inom tätorternas nuvarande gränser finns flera gårdar och byar med lång historisk kontinuitet och lövträden har ursprungligen stått i slåtterängar och betade hagmarker. Exempel på sådana byar är bland annat Fallebo och Stångehamn.
Koldioxid binds i träden då de växer, och frigörs sedan då träd antingen förmultnar eller virket förbränns. Så länge som de förmultnade eller avverkade träden ersätts av nya så rubbas inte kolets naturliga kretslopp, och användning av virket bidrar därför inte till de klimatförändringar som nu sker på grund av förbränning av fossila bränslen.
Sedan början av 1900-talet har mängden virke i våra svenska skogar nästan fördubblats, bland annat genom olika skogsvårdsåtgärder. Då mängden virke i skogen ökar så binds också allt mer koldioxid. Den svenska skogen har därmed blivit en "koldioxidsänka" – den har "sugit upp" en del av luftens koldioxidöverskott. Genom att öka mängden virke i skogen (som lagrar koldioxid) så motverkas till viss del den snabbt stigande halten av koldioxid i atmosfären.
7 4. Skogspolicy
Kommunens skogar har i den här policyn indelats i fyra olika skogstyper se Figur 3. Indelningen grundar sig i första hand på skogens främsta värden och dess geografiska läge i förhållande till tättbebyggda områden. De fyra typerna är:
A. Produktionsskog B. Tätortsnära skog C. Rekreationsskog D. Kvarters- och parkskog
Produktionsskogen främsta syfte är att producera skogsprodukter för försäljning medan de tre andra skogstyperna ska skötas med de ”mjuka” värdena som främsta syfte. Det vill säga här ska den biologiska mångfalden samt skogarnas sociala och kulturhistoriska värden bestämma hur områdena ska skötas.
Areell fördelning mellan skogstyperna i skogspolicyn
Produktiv skogsmark
Tätortsnära skog, rekreationsskog och kvarters-och parkskog
1137 hektar 1465 hektar
Figur 3. Fördelningen av skogsinnehavet på de olika skogstyperna i skogspolicyn
För samtliga fyra skogstyper ska dock gälla vissa gemensamma riktlinjer. Dessa presenteras här först:
Allmänna riktlinjer för all kommunal skogsmark
Tekniska kontoret har uppgiften att förvalta kommunens skogar En tydlig gräns ska dras upp mellan produktionsskog och övrig skogsmark (tätortsnära skog, rekreationsskog och kvarters- och parkskog). Gränsen framgår av kartorna i bilaga 2.
8 Skogarna ska skötas med hjälp av en skogsbruksplan för produktionsskogen och en skötselplan för all övrig skogsmark. Båda ska finnas i en aktuell upplaga och i digitalt format. En årsplan ska tas fram, vilken ska samrådas med andra förvaltningar och ideella organisationer och beslutas om i tekniska nämnden Viktiga ledord i skötseln ska vara tillgänglighet, variation, framkomlighet och artrikedom. Skogsmarken ska vara dubbelcertifierad i FSC och PEFC Skogarnas biologiska, kulturhistoriska och sociala värden ska kartläggas och registreras Skogar i anslutning till tätorternas infarter ska skötas med syfte att skapa estetiskt tilltalande och biologiskt rika miljöer Inga skogliga aktiviteter, med undantag av plantering, bör ske mellan 15 april och 31 juli Jätteträd (=diam. mer än 100 cm) ska gynnas genom friställning Inslaget av död ved ska gynnas i alla typer av bestånd Faunadepåer ska iordningsställas på lämpliga platser Gödsling och stubbrytning ska inte förekomma på kommunens skogsmarker
A. Produktionsskog
Med produktionsskog menas: Skogsmark som brukas i enlighet med ett normalt skogsbruk. Skogen sköts med syfte att ge långsiktigt god avkastning genom försäljning av skogsprodukter och med hjälp av en grön skogsbruksplan. Skogsvårdslagens krav angående återbeskogning, naturvårdshänsyn m.m. gäller. Exempel på produktionsskog återfinns bland annat i Kronoparken.
Riktlinjer för skötsel utöver certifieringen:
Skogsbruket ska bedrivas aktivt, ekonomiskt och uthålligt i enlighet med relevant lagstiftning En grön skogsbruksplan ska vara utgångspunkten för skogsskötseln Avkastningskravet kan uppgå till 100 % av tillväxten (som ett medelvärde över flera år) Skogsskötseln ska präglas av goda föryngringar samt aktiv röjning och gallring Ev. körskador på vägar, stigar och motionsspår ska åtgärdas snarast. Hyggesstorleken bör vara max 5 hektar och anpassas till naturliga gränser Fröträd av tall ska lämnas även om området ska planteras
9 B. Tätortsnära skog
Med tätortsnära skog menas: Skogar inne i och runt tätorter och i nära anslutning till bebyggelse. Skogarna har bland annat mycket stora sociala värden och utgör viktiga områden för närrekreation. Flertalet av dessa skogar ingår i gällande detaljplaner.
Riktlinjer för skötseln utöver certifieringen:
De sociala, biologiska och kulturhistoriska värdena ska vara styrande för dessa skogars skötsel Kostnaderna för skötseln ska täckas av intäkterna från avverkningar i den tätortsnära skogen och/eller tilldelning av särskilda skötselmedel. Närboende ska informeras innan skogliga åtgärder genomförs i närliggande skogsområden En hyggesfri skötsel enligt Skogsstyrelsens principer ska tillämpas Täta skogar och av en varierande ålder ska eftersträvas i skogsinnehavet Skogsmark med tydlig betesprägel och betesgynnade naturvärden bör om möjligt betas igen Rishögar ska antingen bortforslas före 15 april eller få ligga kvar till efter 1 augusti Stigar och leder ska hållas fria från ris, även under arbetets gång. Skötseln av den tomtnära skogen (= skog inom en trädlängds avstånd från tomtgräns) ska syfta till att skapa stormsäkra träd och rimliga ljusförhållande på tomtmarken Skötsel av tomtnära skog ska alltid föregås av en besiktning i fält och utföras av kommunen eller av kommunen godkända entreprenörer
C. Rekreationsskog
Med Rekreationsskog menas: Större sammanhängande skogsområden i utkanten av tätorter och där det bedrivs ett omfattande friluftsliv. I områdena finns ofta iordningställda anlägg- ningar, t.ex. elljusspår, system av stigar, eldplatser, informationsskyltar m.m. Exempel på rekreationsskogar återfinns i Havslätt och på Uvö
Riktlinjer för skötseln utöver certifieringen:
De sociala, biologiska och kulturhistoriska värdena ska vara styrande för dessa skogars skötsel Kostnaderna för skötseln ska täckas av intäkterna från avverkningar i den tätortsnära skogen och/eller tilldelning av särskilda skötselmedel Viktiga natur-/friluftsområden som pekats i den fördjupade översiktsplaner ska bland annat ingå i denna kategori av skog Naturreservaten Fagereke och Sjöboviken ska skötas enligt sedan tidigare fastställda skötselplaner
10 En hyggesfri skötsel enligt Skogsstyrelsens principer ska tillämpas Anläggningar för friluftslivet ska ha högsta prioritet vid skötseln, där ska en dialog ske med fritidskontoret inför skogsbruksåtgärder Stigarna i denna skogstyp ska underhållas regelbundet
D. Kvarters- och parkskog
Med Kvarters- och parkskog menas: Park/parkliknande skog där en omfattande skötsel krävs, ibland även ända ner på individnivå ex. trädbeskärning, kronreducering m.m. Exempel på denna skogstyp är Stadsparken, enstaka karaktärsträd i tätortsmiljö, alléer inne tätorter m.m.
Riktlinjer för skötseln utöver certifieringen:
De sociala, biologiska och kulturhistoriska värdena ska vara styrande för dessa skogars skötsel Kostnaderna för skötseln ska täckas av särskilda skötselmedel En fördjupad inventering med tillhörande trädvårdsplan ska utföras Beskärning av träd ska ske enligt vedertagna principer Avverkade träd ska som regel ersättas Antalet trädarter ska bevaras och utvecklas Döda träd ska avverkas och läggas på faunadepåer
11 Bilaga 1:1 - Oskarshamn
Rungeln
Flinshult Saltvik Eckern
Flathult Mockebo
Norrby Rödsle Kolberga Norrtorn Fredriksberg Döderhult Svalliden Orrängen Oskarshamn Klubbdjupet
Gröndal Lagmanskvarn Södertorn Åsa
Kristineberg
Mysingsö
Stora Stångehamn
Lilla Stångehamn
Tjuståsasjön
Sandshult
0 1 2 Kommunägd mark km Vånevik Storö Bilaga 1:2 - Fårbo
Venerna
Fårbo
Trästevik
Fårbo säteri Klevehäll Stora Fighult
villa Virvhult Bråtkärret Fårbosjön
Fridsborg
Flatemosse Björkslund
Flathult
Sippetorp
Hagalund
Sjöhorvan Groddamm Virsjödal
Andersbo
Öråsa
Dalsfällan
Gröndal Kommunägd mark 0 100 200 m Bilaga 1:3 - Figeholm
Hägnad
Högfors Höghult
Övre Högskulla Bredviksnäs Nedre Fällkärret Högskulla Bredviken Bodviken
Sjöbodgloet Höganäs Eriksmåla N o rr Lilla Fighult ån
Löjviken S ör ån
HolmsgårdenGränden Figeholm
Fågelöfjärd
Kommunägd mark 0 100 200 Stora Skaftvikebäck m Hägerum Bilaga 1:4 - Kristdala Vagnbomossen
Brännkärr
Sandgärdet
Rackegöl
Ystad Nybrokärr Kristdala
Lomaryd
Sutarmo Backhagen Malghult
Högalund
n cke jöbä Karlby Mös
Stensö
Klockaretorp Lilla Malghult
Klockaregården Grönlid Malghultegöl V idbä cken Systertorp Tälge
Kommunägd mark 0 100 200 m Vånevik Storö Bilaga 1:5 - Påskallavik Viksberg Sandshult Berghem Norra Vånevik Stenslund Gloet
Våneviksfjärden
Södra Vånevik
Grinderum
Nytorpet
Sjöhagen Älvehult
Kungslid
Kofällan
Minnet
Påskallaviksfjärden stugan
Påskallavik gården Hulteave Stridsholm Nötö
Bolö Gummemosse
Emmekalv Villan
Korpekärr Emsfors Storforsängen Skälevik
Långemossen Visborg
Kommunägd mark 0 Dal1en 2 km Kammarkärret Bilaga 1:6 - Misterhult
Ulriksdal
Äspenäs Talldunge- mossen
Skola
Strömslund Hembygdsgård
Kyrkgölen
Träind.
Misterhult
Servicehus
Kommunägd mark 0 100 200 m Bilaga 2:1 - Oskarshamn
Rungeln
Flinshult Saltvik Eckern
Flathult Mockebo
Norrby Rödsle Kolberga Norrtorn Fredriksberg Döderhult
Svalliden Oskarshamn Klubbdjupet Orrängen
Gröndal Lagmanskvarn Södertorn Åsa
Kristineberg
Mysingsö
Stora Stångehamn
Lilla Stångehamn
Tjuståsasjön
Gräns mellan produktionsskog och övriga skogstyper i skogspolicyn Produktionsskog 0 1 2 Kommunägd mark Sandshult km Långgölen Bilaga 2:2 - Fårbo
Fårbo
Fårbo säteri Klevehäll Stora Fighult
Fig hu lte bä ck en villa Virvhult
Bråtkärret
Fridsborg
Flatemosse Björkslund
Flathult
Sippetorp
Hagalund
Sjöhorvan
Groddamm Virsjödal
Andersbo
Öråsa
Gräns mellan produktionsskog och övriga skogstyper i skogspolicyn Dalsfällan Produktionsskog 0 100 200 KommGurönnädgadl mark m Hökemossen Bilaga 2:3 - Figeholm Sumpfällan Klänkekrok Hulten Hultgrytet Torpekärret
Konferensanläggning Skola Glasberget Högfors Ostku Bredviksberget Höghult stleden Ostkustleden Snickarhagen Bandyplan Övre Högskulla Bredviksnäs Nedre Campingplats Badplats Grönviksmossen Högskulla Kvarnängen Sporthall Kolarholmen Bredviken Gäddudden Bodviken Vidkärret Sandkullarna Knipgrunden
Rävudden Dammarna Höganäs Svens grund N Lammholmen o Karten rr ån Lilla Fighult Engrundet Smör- Broksholmen holmen Hemb.gård Lindeholmen Löjviken Gula stenarna
Hundegrundet Vasakajen Rågholmen udden Sillegran Äspö sten Museum Holmsgården Sättholmen Gränden Grytsholmen Gästhamn Tallholmen Figeholm Äspö Långgrundet Grönlandet Träggesholmen GräKnäsl lmoesllsaenn produktionsskog och övriga skogstyper i skogspolicyn
Produktionsskog Päronholmen 0 100 P2a0p0persind. Kommunägd mark m Träggesholmsgrunden Frumossen Björnkärr Bilaga 2:4 - Kristdala
Oamossen
Nybrokärr Kristdala
Frikyrka
Mek. ind.
Skola
Servicehus
Högalund
n cke jöbä Karlby Mös Hemb.gård Stensö
Klockaretorp Lilla Klockaregården Fotbollsplaner ParismosseGn räns mellan produktionsskog och övriga skogstyper i skogspolicyn Grönlid Produktionsskog 0 100 200 Trollberget Kommunägd mark m Bilaga 2:5 - Påskallavik Södra Vånevik
Våneviks- mararna
Grinderum Hultemararna
Nytorpet
Sjöhagen Älvehult
Sjöhagsviken
k i v e t r o Kungslid j H
Kofällan
Minnet
Påskallaviksfjärden Lyckan stugan
Nerängarna Påskallavik
gården Hulteave Stridsholm Stämme björk Nötöfjärd Nötö
E m m e k Bredviken a Bolö lv e b ä Gummemosse c k e n Djupesund Krok ökvillen B olö hu Emmekalv lts kv ill Villan
Gräns mellan produktionsskog och övriga skogstyper i skogspolicyn Produktionsskog Korpekärr 0 100 200 Kommunägd mark m Emsfors Bilaga 2:6 - Misterhult
Ulriksdal
Äspenäs Talldunge- mossen
Skola
Strömslund Hembygdsgård
Kyrkgölen
Träind.
Misterhult
Servicehus
Gräns mellan produktionsskog och övriga skogstyper i skogspolicyn Produktionsskog 0 100 200 Kommunägd mark m