DOCSLIB.ORG

Önningeby Konstnärskoloni Och De Mångfa

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Önningeby Konstnärskoloni Och De Mångfa ANNA-MARIA WILJANEN ANNA-MARIA WILJANEN Acke). OCH G. Danielson Danielson A. DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION SOCIALA NÄTVERKENS DE MÅNGFACETTERADE 1938, 21. Ö NNINGEBY K ONSTNÄRSKOLONI Konstnärskolonien på Åland 1886–1914, Victor Westerholms ateljé syns i mitten av fotogra!et. Den ansågs mycket märkvärdig med sina röda och vita ränder. Foto: Privatarkiv. Bildbehandling: Ainur Nasredtin, Finlands Nationalgalleri. Museiverkets samling. Foto Aksel Paul. ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat Hanna Rönnberg: Aksel Paul: Önningeby konstnärerna på kaffepaus under kolonins första sommar hamna på.” Önningeby konstnärskoloni och de mångfacetterade sociala CITAT nätverkens interaktion handlar om Önningeby konstnärskoloni som grundades !""# på Åland på initiativ av Victor Westerholm (!"#$–!%!%). 1 PUBLIKATIONER FINLANDS NATIONALGALLERIS och Nina Ahlstedt. På stolen till vänster sitter Fredrik Ahlstedt och bredvid honom Victor Westerholm. Längst till höger Alexander (Alex) Federley och Acke Andersson (J. 1886. Sittande på marken från vänster Hanna Rönnberg, Hilma Westerholm, Elin Nätverk och de regelbundna notiserna i tidningarna om konstnärernas PÄRMBILDEN målariver och det glada konstnärslivet bidrog till att kolonin snabbt ut- vidgades och blev välbesökt av &era 'nländska och svenska konstnärer. ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.” Avhandlingen rekonstruerar kolonins historia, varför och hur kolonin grundades, hur den fungerade, varför den upphörde och FINLANDS NATIONALGALLERI hurudan inverkan konstnärernas sociala nätverk hade på kolonin. ÖNNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI Sociogrammen om konstnärernas relationer öppnar nya 067000 OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION intressanta vinklingar som inte tidigare studerats om konstnärs- kolonins struktur, de inbördes relationerna mellan konstnärerna och om kolonins ledarskap, som inte var så entydigt som man tidi- gare trott. Avhandlingen granskar målningarnas ämnesval och kart- 789527 FINLANDS NATIONALGALLERI 9 lägger de karaktäristiska dragen för Önningeby-konsten. FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1 ANNA-MARIA WILJANEN ANNA-MARIA WILJANEN Acke). OCH G. Danielson Danielson A. DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION SOCIALA NÄTVERKENS DE MÅNGFACETTERADE 1938, 21. Ö NNINGEBY K ONSTNÄRSKOLONI Konstnärskolonien på Åland 1886–1914, Victor Westerholms ateljé syns i mitten av fotogra!et. Den ansågs mycket märkvärdig med sina röda och vita ränder. Foto: Privatarkiv. Bildbehandling: Ainur Nasredtin, Finlands Nationalgalleri. Museiverkets samling. Foto Aksel Paul. ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat Hanna Rönnberg: Aksel Paul: Önningeby konstnärerna på kaffepaus under kolonins första sommar hamna på.” Önningeby konstnärskoloni och de mångfacetterade sociala CITAT nätverkens interaktion handlar om Önningeby konstnärskoloni som grundades !""# på Åland på initiativ av Victor Westerholm (!"#$–!%!%). 1 PUBLIKATIONER FINLANDS NATIONALGALLERIS och Nina Ahlstedt. På stolen till vänster sitter Fredrik Ahlstedt och bredvid honom Victor Westerholm. Längst till höger Alexander (Alex) Federley och Acke Andersson (J. 1886. Sittande på marken från vänster Hanna Rönnberg, Hilma Westerholm, Elin Nätverk och de regelbundna notiserna i tidningarna om konstnärernas PÄRMBILDEN målariver och det glada konstnärslivet bidrog till att kolonin snabbt ut- vidgades och blev välbesökt av &era 'nländska och svenska konstnärer. ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.” Avhandlingen rekonstruerar kolonins historia, varför och hur kolonin grundades, hur den fungerade, varför den upphörde och FINLANDS NATIONALGALLERI hurudan inverkan konstnärernas sociala nätverk hade på kolonin. ÖNNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI Sociogrammen om konstnärernas relationer öppnar nya 067000 OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION intressanta vinklingar som inte tidigare studerats om konstnärs- kolonins struktur, de inbördes relationerna mellan konstnärerna och om kolonins ledarskap, som inte var så entydigt som man tidi- gare trott. Avhandlingen granskar målningarnas ämnesval och kart- 789527 FINLANDS NATIONALGALLERI 9 lägger de karaktäristiska dragen för Önningeby-konsten. FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1 ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.” ÖNNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION ANNA-MARIA WILJANEN ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.” ÖNNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION Framläggs till offentlig granskning lördag !.".#$%& kl %$.$$ i Helsingfors universitetsmuseum, Arppeanum, auditorium, Snellmansgatan ", #.vån. FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1 Helsingfors 2014 UTGIVARE Finlands Nationalgalleri PUBLIKATIONSSERIE Finlands Nationalgalleris publikationer 1 GRAFISK FORM Lagarto | Jaana Jäntti & Arto Tenkanen BILDBEHANDLING Arto Tenkanen, om annat ej anges SUMMARY Multiprint Oy / Multidoc (översättning) TRYCK Oy Nord Print Ab, Helsingfors, 2014 UPPLAGA 160 st. COPYRIGHT Anna-Maria Wiljanen och Finlands Nationalgalleri PUBLIKATION ONLINE www.fng.'/onningebykonstnarskoloni och http://ethesis.helsinki.' ISBN 978-952-7067-00-0 (häft.) ISBN 978-952-7067-01-7 (PDF) ISSN 2342-1223 (tryckt) ISSN 2342-1231 (nätpublikation) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 7 1 INLEDNING 10 1.1 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING OCH ÄMNETS AVGRÄNSNING 14 1.2 KÄLLMATERIAL OCH METOD 15 1.2.1 Forskningens metodologiska och teoretiska referensram 17 1.2.1.1 De sociala nätverken 20 1.3 BEGREPPSDEFINITIONER 22 1.3.1 Konstnärskolonin 22 1.3.2 Nyckelpersonerna och Önningeby-identiteten 26 1.3.3 Den resande konstnären 29 1.3.4 Kvinnorna mellan den traditionella intimsfären och det offentliga 31 1.3.5 Nätverk 32 1.4 FORSKNINGSTRADITION OCH LITTERATURÖVERSIKT 33 1.5 DISPOSITION 38 2 KONSTNÄRSKOLONINS UPPKOMST OCH UPPHÖRANDE 40 2.1 KONSTNÄRSKOLONIFENOMENET 40 2.1.1 Konstnärskoloniernas geografi 46 2.1.2 Koloniernas sammansättning 47 2.1.3 De europeiska och nordiska förebilderna 49 2.2 VICTOR WESTERHOLM UPPTÄCKER ÅLAND 58 2.2.1 En handelsbod vid Lemströms kanal – en grundsten för kolonin 60 2.2.2 Från studiekamrater till kolonikamrater via de sociala nätverken 64 2.2.2.1 Sociogram över konstnärernas nätverk 66 2.3 KONSTNÄRSKOLONINS INITIALSKEDE 68 2.3.1 De sociala nätverken bidrar till flera medlemmar i kolonin 71 2.4 LIVSNJUTNING OCH BETYDELSEFULLA HÄNDELSER MITT I DET ÅLÄNDSKA LANDSKAPET 110 2.5 UTFLYKTERNA RUNT OMKRING I LANDSKAPET 115 2.6 KONSTNÄRSKOLONINS SVANESÅNG 121 3 DET SOCIALAS REKONSTRUKTION – LEDARSKAP OCH AKTÖRSKAP I KOLONIN 124 3.1 KONSTNÄRSKOLONINS STRUKTUR 124 3.1.1 Frågan om ledarskap 132 3.1.2 De inbördes relationerna 137 3.2 KOLONINS AKTÖRSKAP 145 3.2.1 Konstnärskolonins olika kvinnoroller 145 3.2.2 Konstnärssystrar eller rivaler 176 3.2.3 Konstnärskolonin ger utrymme för kvinnoemancipationen 179 3.3 VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT REKONSTRUERA DET SOCIALA? 180 4 ÖNNINGEBY-KONSTEN OCH LÄNGTAN EFTER DET AUTENTISKA 182 4.1 FOKUS PÅ HAV, BJÖRKHAGAR OCH SKÄRGÅRDSFOLK 185 4.2 LÄNGTAN EFTER DET AUTENTISKA 236 4.2.1 Motiv på turismens villkor 238 4.3 FRÅN ÅLAND TILL FASTLANDETS HÅRDA KONKURRENS – MOTTAGANDET AV ÖNNINGEBY-KONSTEN 239 5 AVSLUTNING 244 BILDFÖRTECKNING 251 KÄLLOR OCH LITTERATUR 254 BILAGOR 262 SUMMARY 276 FÖRORD 7 FÖRORD TANKEN PÅ ATT FORTSÄTTA med mina studier väcktes ganska snabbt efter att jag inlett mitt forskningsarbete om Hanna Rönnberg för min pro gradu -avhandling. Det att vi dessutom (yttade till Brändö till ett hus som ligger bara %$$ meter från Hanna Rönnbergs forna hus och tomt, upplevde jag som ett klart tecken på att Hanna Rönnbergs och Önningeby konstnärskolonis historia skulle spela en stor roll i mitt liv, nu och hädanefter. Under årens lopp har det visat sig att de sociala nätverken inte var viktiga enbart för Önningeby konstnärskoloni. De har också varit mycket viktiga för den här avhandlingen. Utan de tips och upp- lysningar som jag fått, utan mina handledares, studiekamraters, vän- ners, släkts och framförallt min familjs stöd och hjälp, tålamod och välvilja skulle jag inte ha kunnat skriva och framför allt inte slutföra denna avhandling. Listan kunde vara oändlig. Jag vill tacka FD, professor emerita Riitta Konttinen som varit min handledare först i mitt pro gradu -arbete och senare i samband med denna avhandling. Hon har tålmodigt orkat lyssna på de stora planer som jag spunnit runt ämnet och lugnat ner mig då jag bokstavligt talat hoppat upp och ner tack vare en, enligt mig själv, 'n idé jag kommit på… Jag vill också tacka FD, professor Kirsi Saarikangas som blev min handledare lite senare. Hon har gett mig konstruktiv kritik och hjälpt mig att skaffa gedigen litteratur om de sociala nätverken. 8 ANNA-MARIA WILJANENS AVHANDLING Sist men absolut icke minst vill jag tacka FD, docent i konstveten- skap Marie-Sofie Lundström, som blev min tredje handledare för tre år sedan. Hennes ovärderliga kritiska granskningar angående substan- sen och språket har hjälpt mig oerhört mycket. Jag minns mycket väl den fem timmar långa sessionen i Åbo och de uppmuntrande orden om att orka lite till. Sakgranskarna FD, forskare Jessica Sjöholm Skrubbe och FD, forskare Kirsi Tuohela gav mycket konstruktiv kritik som har varit till stor hjälp i det slutgiltiga arbetet. Tack vare deras kommentarer har jag kunnat bearbeta texten. Jag vill tacka Jessica Sjöholm Skrubbe för att hon gick med på att bli min opponent. Jag har haft äran
Load more

Recommended publications
  • Ved Bordet Ved Bordet I Ved Bordet
    Ved Vi spiser ved det. Sidder omkring det. Lægger fødderne op på det. Fuglsang Kunstmuseum bordet Måske slår vi endda i det. Men vi ser det egentlig ikke. Alligevel Skagens Kunstmuseer er bordet centralt i vores hverdag. Ligesom det er vigtigt i billed­ kunsten. Her er bordet til at få øje på i bl.a. portrætter, interiører, genremalerier og opstillinger. Det bliver især tydeligt, når vi på tværs af kronologi og genrer udvælger og viser kunstværker, hvor bordet er fælles motiv. Ved bordet Ved bordet I Ved bordet. Mennesker, mad & nature morte kommer bordet til sin ret. Fem billedsuiter skaber nye møder mellem værker, der Mennesker, ikke tidligere har været samlet, og med afsæt i dansk kunst 1880­ 1940 undersøger bogens forfattere, hvordan vi bruger og lever med bordet. Det handler ikke kun om at tage for sig af bordets glæder, mad & nature men også om at lægge mærke til dets betydning for identitet og køn, fællesskaber og familie, madkultur og dannelse. morte Aarhus Universitetsforlag 105072_cover_ved bordet_r1.indd 1 08/01/17 12:04 Ved bordet Mennesker, mad & nature morte Redigeret af Mette Bøgh Jensen og Tine Nielsen Fabienke Fuglsang Kunstmuseum Skagens Kunstmuseer Aarhus Universitetsforlag Tak til følgende tilskudsgivere, der har støttet udstilling, bog og formidlingsaktiviteter: 15. Juni Fonden Arne V. Schleschs Fond Augustinus Fonden Beckett-Fonden Dronning Margrethes og Prins Henriks Fond Etatsraad Georg Bestle og Hustrus Mindelegat Fuglsang Kunstmuseums Venner Konsul George Jorck og Hustru Emma Jorck’s Fond Nordea-fonden Ny Carlsbergfondet
    [Show full text]
  • Magnus Enckell's Early Work
    Issue No. 1/2021 Tones of Black – Magnus Enckell’s Early Work Anna-Maria von Bonsdorff, PhD, Chief Curator, Finnish National Gallery / Ateneum Art Museum, co-curator, ‘Magnus Enckell’ exhibition 2020–21 Also published in Hanne Selkokari (ed.), Magnus Enckell 1870−1925. Ateneum Publications Vol. 141. Helsinki: Finnish National Gallery / Ateneum Art Museum, 2020. Transl. Don McCracken Magnus Enckell may not be a household name but some of his works are very well known. Boy with Skull (1892) and The Awakening (1894) are paintings that have retained their fascination for generations in Finnish art history. But what was Enckell like, as a man and an artist? How did his career begin and how did it progress from the late 19th to the early 20th century? Enckell was already an influential person from a young age, and his interests and bold artistic experiments were the subject of much attention. His artistic career differed from others of his generation, not least because from the start, he received support from Finland’s most prominent artist, Albert Edelfelt, who also later served as his mentor, yet he was also very international in his artistic taste. When many of his fellow artists were involved with the transnational ideas of national revival, Enckell’s interests were focussed on international art and especially on Symbolism. Enckell’s life as an artist is intriguingly contradictory, and on a personal level he was apparently complex and often divided opinion.1 Yet he had many supporters, and he influenced ideas and perceptions about art among his close artist friends. Enckell was also good at networking and he forged his own international connections with artists in Paris.
    [Show full text]
  • Artists of the Artists' Colony
    Önningeby The Önningeby Artists’ Colony was founded in 1886 by the A majority of the colony members were women. Hanna Rönnberg Finnish landscape painter Victor Westerholm, at the Åland Islands visited the colony from the start and she came to Önningeby also in the Baltic Sea. Önningeby attracted artists from both Finland after the war. She wrote 1938 a book about her memories from and Sweden until the first world war. In 1906-1913, several the colony. Estonian artists stayed in Åland too. The artists choose Önningeby as the place to spend their Victor Westerhom was educated in Düsseldorf, but he visited summers – and some winters - not because they thought the Paris early and he introduced the impressionism to Finland. He village was the most beautiful place for painting. Their reason was was born in Turku at the Finnish main land in 1860. He visited the the closeness to the Westerholms’ home and the fact that the Åland Island for the first time in 1880. Four years later he bought village had spacious houses and outbuildings, which could easily a house in the archipelago and two years later he moved there. house both local people and tenants. Victor Westerholm invited some artists from Finland to the new The first world war ended the Önningeby Artists’ Colony. In 1992 colony. The first summer following Finnish artists joined the group: the Önningeby Museum opened. It is a museum that entirely Frerik Ahlstedt, Nina Ahlstedt, Alexander Federley, Hanna works on a voluntary basis. Rönnberg and Elin Danielson. The only Swedish member the first year was J.A.G.
    [Show full text]
  • Danmarks Kunstbibliotek the Danish National Art Library
    Digitaliseret af / Digitised by Danmarks Kunstbibliotek The Danish National Art Library København / Copenhagen For oplysninger om ophavsret og brugerrettigheder, se venligst www.kunstbib.dk For information on copyright and user rights, please consult www.kunstbib.dk . o. (ORPORATfON OF Londoi 7IRTG7ILLE1? IgpLO G U i OF THE LOAN COLLECTIO o f Picture 1907 PfeiCE Sixpence <Art Gallery of the (Corporation o f London. w C a t a l o g u e of the Exhibition of Works by Danish Painters. BY A. G. TEMPLE, F.S.A., Director of the 'Art Gallery of the Corporation of London. THOMAS HENRY ELLIS, E sq., D eputy , Chairman. 1907. 3ntrobuction By A. G. T e m p l e , F.S.A, H E earliest pictures in the present collection are T those of C arl' Gustav Pilo, and Jens Juel. Painted at a time in the 1 8 th century when the prevalent and popular manner was that better known to us by the works o f the notable Frenchmen, Largillibre, Nattier, De Troy and others, these two painters caught something o f the naivété and grace which marked the productions of these men. In so clear a degree is this observed, not so much in genre, as in portraiture, that the presumption is, although it is not on record, at any rate as regards Pilo, that they must both have studied at some time in the French capital. N o other painters of note, indigenous to the soil o f Denmark, had allowed their sense of grace such freedom to so express itself.
    [Show full text]
  • European Revivals from Dreams of a Nation to Places of Transnational Exchange
    European Revivals From Dreams of a Nation to Places of Transnational Exchange EUROPEAN REVIVALS From Dreams of a Nation to Places of Transnational Exchange FNG Research 1/2020 Akseli Gallen-Kallela, Illustration for the novel, Seven Brothers, by Aleksis Kivi, 1907, watercolour and pencil, 23.5cm x 31.5cm. Ahlström Collection, Finnish National Gallery / Ateneum Art Museum Photo: Finnish National Gallery / Hannu Aaltonen European Revivals From Dreams of a Nation to Places of Transnational Exchange European Revivals From Dreams of a Nation to Places of Transnational Exchange European Revivals. From Dreams of a Nation to Places of Transnational Exchange FNG Research 1/2020 Publisher Finnish National Gallery, Helsinki Editors-in-Chief Anna-Maria von Bonsdorff and Riitta Ojanperä Editor Hanna-Leena Paloposki Language Revision Gill Crabbe Graphic Design Lagarto / Jaana Jäntti and Arto Tenkanen Printing Nord Print Oy, Helsinki, 2020 Copyright Authors and the Finnish National Gallery Web magazine and web publication https://research.fng.fi/ ISBN 978-952-7371-08-4 (paperback) ISBN 978-952-7371-09-1 (pdf) ISSN 2343-0850 (FNG Research) Table of Contents Foreword .................................................................................................. vii ANNA-MARIA VON BONSDORFF AND RIITTA OJANPERÄ VISIONS OF IDENTITY, DREAMS OF A NATION Ossian, Kalevala and Visual Art: a Scottish Perspective ........................... 3 MURDO MACDONALD Nationality and Community in Norwegian Art Criticism around 1900 .................................................. 23 TORE KIRKHOLT Celticism, Internationalism and Scottish Identity: Three Key Images in Focus ...................................................................... 49 FRANCES FOWLE Listening to the Voices: Joan of Arc as a Spirit-Medium in the Celtic Revival .............................. 65 MICHELLE FOOT ARTISTS’ PLACES, LOCATION AND MEANING Inventing Folk Art: Artists’ Colonies in Eastern Europe and their Legacy .............................
    [Show full text]
  • Impressions Du Nord
    IMPRESSIONS DU NORD La peinture scandinave 1800-1915 27 janvier – 22 mai 2005 DOSSIER DE PRESSE Communiqué de presse Fiche technique La peinture scandinave 1800-1915 Choix de biographies Liste des œuvres Animation autour de l’exposition Renseignements: Fondation de l'Hermitage, service de presse, Liliane Beuggert Dossier de presse Impressions du Nord. La peinture scandinave 1800-1915 - 2 - COMMUNIQUE DE PRESSE La Fondation de l’Hermitage présente de janvier à mai 2005 l’exposition Impressions du Nord. La peinture scandinave 1800-1915, la première en Suisse à être entièrement consacrée à l’art de Scandinavie. En réunissant plus d’une centaine d’œuvres d’artistes danois, finlandais, norvégiens et suédois, cette présentation offre un nouvel éclairage sur la peinture nordique qui, à l’instar de la littérature avec Ibsen et Strindberg, et de la musique avec Grieg et Sibelius, s’est développée avec une originalité fascinante tout au long du XIXe siècle. Au cours des années 1830 à 1850, une nouvelle sensibilité picturale s’affirme au Danemark, balayant les conventions académiques et les thèmes prosaïques imposés par le mécénat de cour. Dans le sillage du célèbre sculpteur Bertel Thorvaldsen, plusieurs artistes tel Christoffer Wilhelm Eckersberg se rendent à Rome pour poursuivre leurs études. Eckersberg, considéré comme le père du Guldalder, l’âge d’or danois, adopte une attitude qui s’éloigne de la rigueur du néoclassicisme en privilégiant une démarche naturaliste et la peinture de plein air. A son retour à Copenhague, où il enseigne à l’Académie royale des beaux-arts, il exerce une forte influence sur ses élèves, dont Wilhelm Bendz ou Christen Købke, qui porteront l’art danois à son apogée.
    [Show full text]
  • Téléchargez Le Dossier De Presse
    Ouverture Contact presse : Musée Claudine Colin Communication Marmottan au public T. +33 (0)1 42 72 60 01 - www.claudinecolin.com en 2021 • Christelle Maureau Monet [email protected] ACADÉMIE DES BEAUX-ARTS L’HEURE BLEUE DE PEDER SEVERIN KRØYER Musée Marmottan Monet – L’Heure bleue de Peder Severin Krøyer Dossier de presse 1 Peder Severin Krøyer, La Plage au sud de Skagen, 1883 - Huile sur toile, 137 x 122 cm, Kiel, Kunsthalle zu Kiel © Kunsthalle zu Kiel, Photo : Foto-Renard, Kiel L’inscription portée sur la toile « À H.D. de S.K. 9. Oct. 1906 » est le témoignage d’un cadeau de l’artiste au peintre, poète et écrivain Holger Drachmann, à l’occasion de son soixantième anniversaire, c’est-à-dire vingt-trois ans après qu’elle ait été peinte. Il s’agit d’une œuvre exceptionnelle dans la production de Krøyer, inspirée du mouvement « romantique naturaliste » qui se nourrit de l’idée que la nature est investie d’une force divine et que tout émane de cette force. SOMMAIRE 04 I – Avant-propos 06 II – Communiqué de presse 08 III – Peder Severin Krøyer, l’un des plus grands peintres de la peinture danoise de son temps 12 IV – L’heure bleue 14 V – Parcours de l’exposition 32 VI – Partenariats scientifiques du musée Marmottan Monet 33 VII – Autour de l’exposition 34 VIII – Visuels presse 38 IX – Commissariat – Scénographie 40 X – Programmation 2021 – 2022 45 XI – Informations pratiques I AVANT-PROPOS L’art des pays du Nord est riche de peintres très talentueux. Depuis quelques décennies, on assiste, en France, à une redécouverte progressive de cette école.
    [Show full text]
  • KUNSTLEX Juni 2020: Wolthers KUNSTLEXTM
    KUNSTLEX juni 2020: TM Wolthers KUNSTLEX Udarbejdet af Anette Wolthers, 2020 Wolthers KUNSTLEXTM er udarbejdet i forbindelse med min research og skrivning af bogen: Kvindelige kunstnere i Odsherred gennem 100 år, publiceret af Odsherreds Kunstmuseums og Malergårdens Venner og Museum Vestsjælland i 2020. Bogen, der er på 248 sider, har også bidrag af museumsinspektør Jesper Sejdner Knudsen og formand for Venneforeningen Alice Faber. Bogen kan købes på de enkelte museer i Museum Vestsjælland eller kan bestilles på: [email protected] eller telefon 2552 8337. Den koster 299 kr plus forsendelsesomkostninger (ca. 77 kr.) Der var ikke plads i bogen til at alle mine ’fund og overvejelser’. Derfor har jeg samlet nogle af disse, så interesserede kan få adgang til denne viden i bredden og dybden, samt gå med ad de tangenter, der kan supplere bogens univers. Researcharbejdet til bogen Kvindelige kunstnere i Odsherred gennem 100 år er foregået 2016‐2019, og i denne proces opstod ideen om at lave mine mere eller mindre lange skrivenoter om et til et kunstleksikon. Så tænkt så gjort. Alle disse fund er nu samlet og har fået navnet Wolthers KUNSTLEX TM Man kan frit og gratis bruge oplysningerne i Wolthers KUNSTLEXTM med henvisning til kilden, forfatter, årstal samt placering: www.anettewolthers.dk Hvis der er brug for at citere passager fra Wolthers KUNSTLEXTM gælder de almindelige regler for copyright©, som er formuleret i Ophavsretsloven. Wolthers KUNSTLEXTM består af elementer af kunstviden fra ca. 1800‐tallet op til moderne tid og indeholder: 1. Korte biografer af overvejende danske kunstnere, deres familier, lærere, kolleger, kontakter og andre nøglepersoner i tilknytning til bogens 21 kunstnerportrætter samt enkelte tangenter ud og tilbage historien til vigtige personer – side 4 2.
    [Show full text]
  • Wilhelm Peters: Barn På Bråtan
    NR. 3 - SEPTEMBER 2001 – ÅRG. 21 Utgitt av pensjonister ved Frogn Eldresenter Wilhelm Peters: Barn på Bråtan TEMA Alarm Prangende reklame i Gamle Drøbak Vi har et eldresenter vi kan være stolte av – et sted alle eldre som besøker senteret er år man gjennom Drøbak i dag, er glade i. Som vi har nevnt i flere artikler i Pensjonist-nytt rommer den praktfulle det ikke så mye reklame man ser. gamle kulturbygningen et vell av aktiviteter for oss eldre, for en stor del drevet av GVedtektene som regulerer opp- frivillig innsats. setning av reklameskilt, virksomhets skilt og lysreklame, sørger for det. Men det Slik er det tilnærmet i flere av de 330 eldresentre i landet der nær 120 000 gamle er har ikke alltid vært slik. Før krigen var det i sommermånedene tradisjon at byens brukere og over 10 000 mennesker arbeider gratis. ungdom, badegjester og en over veldende del av byens voksne stilte på Brygga for å Man vet fra undersøkelser at eldresentrene øker de eldres livskvalitet og forebygger ta imot siste båt fra Oslo. Da den var vel i sykdom, bl.a. er det beregnet at eldresentrenes gunstige innvirkning på gamle havn, marsjerte man i sluttet tropp til Bryggeri kunne smake godt, lot seg også minsker behovet for sykehjemsplasser med opptil 10 prosent. Badeparken der dansen begynte. Og på godt skimte. Kom ikke å si at sponsing er denne turen fra Brygga, der Thon har noe nytt!!!! Så skulle man da tro at eldresentrene måtte være det tryggeste av alt å ha for gamle. planer om hotell, til Parken var en marsj Drøbaks største reklameplass var uten der man var omringet av reklame.
    [Show full text]
  • Esihistoriallinen Aika
    1 ESIHISTORIALLINEN AIKA KIVIKAUSI (9000 - 1500 eaa.) Yleiskuva ja periodijaottelu 1. Paleoliittinen aika 9000 eaa. saakka 1:1 Mannerjäätikkö ja kasvillisuusvyöhykkeet Euroopassa viimeisen jäätiköitymisen aikana (paleoliittinen aika). 2. Mesoliittinen aika 5100 eaa. saakka 1:2 Mesoliittisen ajan Pohjois-Eurooppa. Itämeren piirin varhaisia löytöpaikkoja. 1:3 Kvartsityökaluja (kivikauden yleisin raaka-aine). 1:4 Litorinameri n. 5000 eaa. sekä esikeraamisen asutuksen levinneisyys ja löytöpaikkoja Suomessa (mesoliittinen kivikausi, Suomusjärven kulttuuri). 1:5 Kourutalttoja, keihäänkärkiä ja pallonuija, Suomusjärven kulttuuri, n.8400-5100 eaa. 3. Neoliittinen aika 1500 eaa. saakka 1:6 Kampakeraamisen kulttuurin levinneisyys (neoliittinen eli nuorin kivikausi). 1:7 Saviastia, kampakeraaminen kulttuuri. Säämingin Pääskylahti. 1:8 Kourutaltta (löydetty Kiuruvedeltä), kampakeraaminen kulttuuri. 1:9 Vasarakirveskulttuurin (eli sotakirveskulttuurin) levinneisyys (neoliittinen eli nuorin kivikausi). 1:10 Vasarakirveitä, n. 2200-1800 eaa. 1:11 Nuorakeramiikkaa, vasarakirveskulttuuri. Kuvanveisto 1:12 Huittisten hirvenpää, mesoliittinen kivikausi, 5170 ∀ 1130 1:13 Mäntypuinen hirvenpää, Rovaniemi, mesoliittinen kivikausi, n. 7000 eaa. 1:14 Hirvenpäänuija, Säkkijärvi 1750-1500 eaa.(ylempi); Karhunpääkirves, Paltamo 1750-1500, (alempi), neoliittinen kivikausi. 1:15 Hirvenpääkoristeinen veitsi, neoliittinen kivikausi. Tervola 2500-2000. 1:16 Eläinpääkoristeisia lusikoita, neoliittinen kivikausi/pronssikausi. 1:17 Ihmispääkoristeinen kirves, neoliittinen
    [Show full text]
  • The 11Th Triannual Nordik Committee for Art History Conference
    The 11th Triannual Nordik Committee for Art History Conference Reykjavík 13 –16 May 2015 University of Iceland and the Nordic House The 2015 conference is entitled mapping uncharted territories. It aims to explore questions about the structure of the “art-world” and the establish ment of hierarchies within it. An key theme in this respect is the perceived dichotomy between “center” and “periphery”, an important issue in art historical discourse in the past decades. Within the Nordic countries and in other locations that can be referred to as “marginal” this raises questions about ideas, identity and power, and how to empower those that perceive themselves to be in a marginal position. In recent decades it has become increasingly evident that the lack of re search into the non- centric aspects of art has left us with a very incom plete picture of art history in general, its forms, structures and forces. We now perceive an increasing need to travel to those largely unchartered territories­­ and attempt to map them, categorize them and understand. This practice enables us to criticize and disrupt the centric and provide a more coherent art-world view where both centre and periphery are included in a comprehensive manner. The conference attempts to engage these issues in an apt way, in a multi faceted manner where an attempt is made to approach the diverse aspects of art and design's historical lacunae in all their variety. All in all, the confer ence includes more than 130 papers. These are organized into 21 themes and 42 sessions. They engage both with the diversity of art historical re search in the Nordic while at the same time attracting papers from researchers from all over the world dealing with the same or similar issues.
    [Show full text]
  • Jag Målar Som En Gud. Ellen Thesleffs Liv Och Konst
    JAG MÅLAR SOM EN GUD JAG MÅLAR Hanna-Reetta Schreck SOM EN GUD Ellen Thesleffs liv och konst Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors Appell Förlag, Stockholm 2020 Denna bok är nummer 834 i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland och utges gemensamt av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag. Boken utges med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska litteratursällskapet i Finland. © Brev, anteckningar och fotografier med anknytning till familjen Thesleff samt Ellen Thesleffs skisser och konstverk är publicerade med tillstånd av rättsinnehavarna. Denna utgåva © Hanna-Reetta Schreck och Svenska litteratursällskapet i Finland 2019. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell- IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). Originalets titel: Minä maalaan kuin jumala. Ellen Thesleffin elämä ja taide © Hanna-Reetta Schreck, 2017 Originalet publicerat på finska av Kustannusosakeyhtiö Teos. Publicerad med tillstånd av Helsinki Literary Agency. Översättning: Camilla Frostell Översättning av tyska citat: Jörgen Scholz och Elisa Veit, av franska citat: Märtha Norrback Omslag och grafisk form: Maria Appelberg/Station MIR Bildbehandling: Kari Lahtinen Omslagsbild: Ellen Thesleff, fotot ingår i samlingen Ellen Thesleffs fotografier (SLSA 959), Svenska litteratursällskapet i Finland. Typsnitt: Minion Pro och Brandon Grotesque ISBN 978-951-583-462-1 (tryckt utgåva, Finland) www.sls.fi ISBN 978-91-984960-2-4 (tryckt utgåva, Sverige) www.appellforlag.se ISBN 978-951-583-513-0 (epub), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-513-0 ISBN 978-951-583-514-7 (pdf), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-514-7 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0039-6842 (tryckt) ISSN 2490-1547 (digital) UDK 75.071 Thesleff INNEHÅLL TILL LÄSAREN 11 Självporträttet 13 Att berätta ett liv 15 Kortklippt frisyr 19 KAPITEL 1 SÅNG VID GITARR.
    [Show full text]