SFV 2015 / 2 magasinet Bildning & Kultur

Finlandssvenska rötter Miljömedveten och historisk skolmiljö Svenska skolan i Salo ~ ~ SFV-magasinet 1/2015 1 magasinetSFV I detta nummer

Det mesta handlar om kunskap i teknik och matematik, som förvisso är en central del av ett hyperteknologiskt samhälle som vårt. Men det finns också andra värden i livet, där ett numera nästan bortglömt ord som humanism rimligtvis borde få en renässans i en skola med bildning som grundbult. Gustaf Widén s.33 2015

4 Kontakta SFV Nr 2 Januari 2015 5 Ledaren: Migration 2Volym 2, 1. årgången SFV-Magasinet har besökt Dick och 6 Kort UTGIVARE Nancy Ericsons farm nära Rochester Svenska folkskolans vänner 8 The Erickson farm, Rochester www.sfv.fi söder om Seattle. Farmen är en av de få [email protected] 8 14 Swedish Finn Historical Society SFV:s kulturtidskrift immigrantfarmer i delstaten Washington utkommer 4 gånger år 2015 som fortfarande är så gott som i original- 17 Kolum: Ekonomisttänkandet Nr 3 4 skick. Den ägdes i tiderna av Dick Eric- 18 Nytt svenskt center inom Migrationsinstitutet Materialdag 15.9 13.11 sons farfarsföräldrar, som emigrerade Utdelas 15.10 16.12 20 Pris- och medaljregn under SFV:s vårfest från Esse och Ytteresse på 1890-talet. REDAKTION 23 Birgitta Boucht fick Tollanderska priset SFV, Annegatan 12, Sidan 8. 00120 Helsingfors, 26 Mångprofessionella verkstäder flyttar till Folkhälsan tel. 09-684 4570 [email protected] Man kan bygga miljömedvetet utan att 28 Tutorutbildningmed De Ungas Akademi Vi finns på Faceboook, Twitter och YouTube. det kostar mer. Vi sparade över hund- 30 Frisk skolluft kostar inte mer ratusen euro genom att lämna bort den CHEFREDAKTÖR 33 Kolumn: Pisa är inte alltings mått & ANSVARIG UTGIVARE 30 mekaniska luftventilationen, säger arki- Johan Aura 34 Projektbaserat lärande i historisk skolmiljö [email protected] tekt Dominicus Björkstam som planerat 040-3559 935 Steinerskolan Mikaelskolans nybygge i 37 Svenska skolan i Salo klarar sig REDAKTÖRER Ekenäs. Up-to-date med nytt läromedel på svenska Rabbe Sandelin 38 [email protected] Sidan 24 40 Varför springer jag? Stella Mattsson [email protected] 43 Bengelsdorff: Om logistik På Yrkeshögskolan Novias campus i LAYOUT 44 Organisationernas framtid Pia Pettersson Ekenäs utbildas idag agrologer, bygg- 46 Föreningsresursens frågelåda PÄRMFOTO nadsingenjörer, byggmästare, hortono- Loftets nya tak spikas fast med 34 SFV i siffror handsmidda spikar på Novias mer, tradenomer, miljöplanerare och 47 Campus i Ekenäs. skogsbruksingenjörer. Novia Raseborg Medlemmarnas bokspalt Foto: Kirsti Horn 48 har även en engelskspråkig utbildning till OY FRAM AB, Vasa 50 Boklådan ISSN 2342-7426 (print) miljöplanerare samt en högre YH utbild- 54 Läsbiten ISSN 2342-7442 (online) ning inom naturresursförvaltning. Sidan 34 58 Kryss / sudoku

2 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 3 Tryckeri Kontakta SFV Ledaren

Jag vill donera eller JOHAN AURA CATHARINA GRIPENBERG testamentera till SFV. KANSLICHEF Jag har frågor om ENHETSCHEF, Jag har frågor om [email protected] SFV Bildning BITRÄDNADE KANSLICHEF SFV:s förvaltning 040-3559 935 [email protected] Migration 040-7780 351

det här numret av SFV-magasinet har vi tre artiklar om Jag har frågor om CAMILLA NORDBLAD Jag har frågor om VIVEKA ÅBERG Johan Aura KANSLICHEFENS ASSISTENT EKONOM migration, och i synnerhet finlandssvenskarnas emigration. De SFV:s tävlingar, SFV:s bidrag och [email protected] [email protected] stora emigrationsvågorna från Finland skedde kring sekelskiftet KANSLICHEF, priser och medaljer 045-1210 864 stipendier SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER [email protected] 1800–1900, och då var målet Nordamerika. Speciellt många 040-5331 710 emigrerade från Österbotten, vilket gjorde att den relativa Iandelen svenskspråkiga blev stor. Idag är antalet ättlingar i USA och Kanada flera hundratusen, men det finns mindre grupper finlandssvenska Jag har frågor om TED ÖSTERMAN Jag har frågor STEFAN ANDERSSON EKONOMICHEF EKONOMICHEF emigrantättlingar även i Australien och Nya Zeeland, och förstås även i SFV:s ekonomifunktion [email protected] om förenings­ (SFV BILDNING) eller datasystem 0400-197 692 verksamhet [email protected] Sverige, dit emigrationen var speciellt stor på 1960- och 1970-talet. 050-441 0630

Finland har egentligen i alla tider varit ett emigrationsland, det är först på Jag har frågor om RABBE SANDELIN Jag har frågor om STELLA MATTSSON 1990-talet som siffrorna vänder, och Finland per år får fler immigranter än SFV:s kommunikation, REDAKTÖR studie ­cirklar eller KOORDINATOR/INFORMATÖR emigranter – det är betydligt senare än de flesta andra europeiska länder. publikationer och [email protected] utrymmen i [email protected] annonsering 0400-453 953 SFV-huset G18 050-441 0670 Då migration och invandring görs till ett stort politisk tema eller till ett valtema är det ovan beskrivna bra att hålla i minnet. Migrationsströmmar i STEFAN JOHANSSON Jag har frågor om TOM SUNDBERG alla riktningar har alltid funnits, även om den bakomliggande impulsen att Jag har frågor om FASTIGHETSDIREKTÖR VAKTMÄSTARE festsalen G18 och SFV:s fastigheter [email protected] [email protected] till exempel emigrera från Finland förstås varierat med tiden. Då man förr 044-7397 340 bokningar av den 050-366 6436 reste för att det helt enkelt inte fanns arbete eller utkomst på hemmaplan, reser man idag även på grund av nya, intressanta jobb, eller på grund av kärlek.

Jag vill arrangera SEBASTIAN GRIPENBERG CECILIA MCMULLEN VERKSAMHETSOMBUD Jag vill kontakta ENHETSLEDARE en kurs eller starta Också denna variation är skäl att hålla i minne då vi debatterar NYLAND De Ungas Akademi [email protected] en studiecirkel [email protected] 040-538 5837 dagens invandring till Finland: det går inte att klumpa alla invand- 050-441 0818 rare till Finland under samma rubrik, utan de bakomliggande orsa- kerna är förstås lika individuella och varierande som individerna själva. Och lär vi oss något om de individer som i tiderna emigre- BEATRICE ÖSTMAN ANN-SOFI BACKGREN rade från Svenskfinland, har vi lättare att förstå och ta emot dem VERKSAMHETSOMBUD Jag vill kontakta SPECIALSAKKUNNIG ÅBOLAND Svensk Byaservice [email protected] som idag invandrar till Svenskfinland. [email protected] 050-522 26 42 040-5026 026 SFV ser alla finlandssvenskar och deras ättlingar som sin mål- grupp, oberoende om de lever i Finland eller utomlands. I www.sfv.fi www.sfvbildning.fi ANNA-KARIN ÖHMAN detta nummer satte vi ljuskäglan på Nordamerika. Framöver VERKSAMHETSOMBUD Skriv [email protected] [email protected] ÖSTERBOTTEN eller ring! kommer vi att uppmärksamma även andra världsändor. [email protected] 09-684 4570 [email protected] 050-3421 890 [email protected] 050-441 0670

4 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 5 Kort

Skriften Svenskfinland berättar lanserades

telser kom också via brev, diskussioner och telefonsamtal. Berättelseresan bör- jar i Uleåborg, sträcker sig söderut och 1929 gör dessutom en avstickare till Sverige, dit många finlandssvenskar flyttat under År 1929 fick SFV som en donation det hus där SFV:s kansli idag är inhyst, åren. För den som är intresserad av att Annegatan 12 i Helsingfors. Huset förkovra sig i berättandets konst bjuder byggdes 1898, efter ritningar av arki- skriften också på fakta, tips och råd om tekt Usko Nyström. Huset donerades hur man bygger upp en bra berättelse. till SFV av Karl Oskar Lesche och hans Satsningen Svenskfinland berättar är syster Berta Lesche. Gården krävde omfattande renoveringar, och avkas- ett samarbete mellan KulturÖsterbot- tade medel till föreningen först år 1952. I skriften Svenskfinland berättar – ten, SFV Bildning och Sydkustens land- SFV:s kansli flyttade in år 1934. en resa längs kusten, som lanserades på skapsförbund. Målet är att lyfta fram Världsberättardagen den 20 mars, kan storytelling som metod och presentera Det flexibla huset har genomgått många renoveringar och utbyggnader. 1931 du nu ta del av ett urval av de berättel- mångfalden i finlandssvensk berättartra- installerades bl.a. värmeledningar, gas

ser, skrönor och minnen som samlades in dition. Du kan ladda ner häftet på www. PIA PETTERSSONFOTO: och hiss, samt skyltfönster för butiks- under berättarkvällar runtom i Svensk- sfvbildning.fi eller hämta ett exemplar på lokalerna i gatunivån. Trapphusen res- finland under hösten 2014. Flera berät- någon av Luckorna! Låna festsalen G18 gratis! taurerades 1967, och 1975 gjordes den största ombyggnaden, då vinden bygg- des om till en femte våning. Husklänning på Sedan 1.4.2015 sköts den kommersi- nisationer kan använda salen kostnads- ella uthyrningen av festsalen G18 tors- fritt under de här dagarna. Salen funge- SFV-kansliet var i tjugo år inhyst i tredje SFV:s vårfest Mångkulturella möten i Vasa dag–lördag av restaurang Pjazza, som rar utmärkt för t.ex. seminarier och före- våningen, tills en större lokal på fjärde våningen togs i bruk. 1978 gjordes en finns på gatunivå i samma hus. Bok- läsningar för upp till 200 gäster. utvidgning och ytrenovering, och år Riko Eklundh visade upp Annega- Under våren kommer Röda Korset i - Vi kommer till exempel att ha matlag- ningar kan göras på www.pjazza.com. På plats i huset finns vaktmästare Tom 2006 en stor förnyelse i och med stam- tan 12 i klänningsform under vårfesten samarbete med SFV Bildning att ordna ning, ge information kring hälsa och väl- Under början av veckan, måndag-ons- Sundberg, som tar emot bokningar, bytet. I år har den senaste renoveringen i april. Det här är den första i raden av en kurs på svenska för invandrarkvin- mående, göra en stadsvandring och olika dag, använder husets hyresgäster salen visar salen för intresserade och hjälper gjorts, och rum som används för möten ”husklänningar” som konstnären Anne nor som söker ett meningsfullt, socialt studiebesök. Det är genom att blanda i sin verksamhet. Nytt är att också till med tekniken. Förfrågningar: och tillställningar är nu mer avskiljda från SFV-personalens arbetsrum. Mustarastas tillverkat för utställningen sammanhang utanför hemmet. Kon- grupper som man bygger broar och ska- Svenska studieförbundets medlemsorga- [email protected] Helsinki Dresses. Klänningarna ställdes ceptet Kvinnotimmen handlar om att par kontaktnät över kulturgränserna, De publika rummen har allt mer reno- förra hösten ut på Laituri i Helsingfors sammanföra kvinnor med olika bak- och därför deltar också flera finländ- verats i husets ursprungliga stil, ett och i maj kommer de att befinna sig på grund och skapa en omgivning där de ska kvinnor i träffarna, säger Anna-Ka- arbete som påbörjades under den före- SLS nya kundtjänst i SFV:s fokusgrupper gående renoveringen. På 1970-talet Finlandsinstitutet i Berlin. på ett naturligt sätt och via olika akti- rin Öhman, verksamhetsombud i Öst- hade den strävan inte så stor prioritet. Mustarastas berättar att hon ursprung- viteter kommer närmare varandra. En erbotten. Helsingfors öppen! har samlats ligen inspirerades av husets låga och del av träffen är genuin språkträning. Röda Korsets finska avdelning har breda skepnad och såg en fransk hovdräkt Erfarenheter visar att man effektivt lär under flera år ordnat en motsvarande Svenska Litteratursällskapets hus SFV arrangerade i april och början från 1760-talet framför sig. Kjoldelen sig språk genom att göra saker tillsam- verksamhet, och grupperna har varit livs- vid Riddaregatan 5 har öppnat sina dör- av maj så kallade fokusgruppsmöten, kunde på den tiden vara hela fem meter mans. kraftiga och uppskattade. rar efter en omfattande renovering. Alla där SFV-medlemmarna fick berätta bred, vilket ofta blev föremål för skämt intresserade är välkomna in på besök hur de ser på föreningen, och vilka för- och satir. I skämtteckningar gömde sig till den nya kundtjänsten. Adressen är väntningar de har på SFV:s verksam- ibland exempelvis en älskare under kjo- Riddaregatan 5, ingång runt hörnet från het. Resultaten kommer att hjälpa SFV len och med samma baktanke har Musta- Rättelse Kyrkogatans sida. Kundtjänsten har en att styra och vidareutveckla medlem- rastas skapat ett prydligt rum i rokokos- disk för arkivbetjäning där arkivets per- sverksamheten i rätt riktning, så att til inuti klänningen. Av alla hennes ska- I artikeln i Svenskbygden 4-2014 ämnad att överta Gunnar Castréns pro- sonal svarar på frågor och hjälper dig att den motsvarar medlemmarnas förvänt- pelser är Annegatan 12 rikast på detaljer med rubriken ”Borgåtragedin omtalas fessur i litteratur. hitta i arkivmaterialet. SLS receptionist ningar. För att garantera objektivitet har och den enda som faktiskt bokstavligen fortfarande” ingick felaktigheter. Ett Redaktionen beklagar även att artikeln kan hjälpa med frågor om förlag, stipen- mötena arrangerats av en utomstående är en husklänning - med terrass och allt! av offren,Erik Kihlman, presentera- innehöll spekulationer och rykten som dier och annat som SLS har att erbjuda. samarbetspartner, PBI (www.pbi.fi). Mustarastas har gjort klänningar inspi- des enbart som konsthistoriker, men sårade den enda anhöriga till dödsoffren Öppet vardagar kl. 9–16, onsdagar kl. Slut­rapporten redogör vi för i SFV-ma- rerade av bland annat Styrmansgatan 7, han var författare, filosofie doktor och som fortfarande är i livet. 9–18 (arkivbetjäning) Receptionisten gasinet senare i år, och den delas även ut

Kampens kapell och Bangatan 10. docent vid Helsingfors universitet, och finns på plats vardagar kl. 9–16 till alla deltagare. På bilden från slutet av 1920-talet har man börjat öppna upp moderna skyltfönster i ga- tunivån. 6 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 7 Text & Foto Rabbe Sandelin Finlandssvenska rötter THE ERICKSON FARM, ROCHESTER

SFV-Magasinet hade i mars möjlighet att besöka Dick och Nancy Ericsons farm nära Rochester söder om Seattle. Farmen är en av de få immigrantfarmer i delstaten Washington som fortfarande är så gott som i originalskick. Den ägdes i tiderna av Dick Ericsons farfarsföräldrar, som emigrerade från Esse och Ytteresse på 1890-talet.

8 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 9 Mycket av farmens historia finns bevarad i maskiner och föremål Dick Erickson bjuder gärna sina gäster på drycker inhandlade under den senaste resan till Finland. Den stora ladan är till stilen typisk amerikansk. Den höga takhöjden ger nästan ett katedralliknande intryck.

et är först på vägar- flyttade han till delstaten Washington na ut från Seattles 1894, och skickade efter sin fruMaria moderna ”down- Lovisa Henriksdotter och sonen town” som det för Alfred, som redan hade hunnit fylla 18 en långväga rese- år. 1897 flyttade de till den farm som när börjar gå upp fortfarande är ”The Erickson Farm”. hur immigranternas arv, och speciellt Farmen är alltså idag, efter några mell- I början gällde Dnordiska och därmed även de finska och anperioder, åter i familjen Ericksons I huset finns föremål som är äldre än huset, ända från 1870-talet. De är finlandssvenska immigranters arv, fort- ägo. År 2002 infördes farmhelheten i släktklenoder som Ericksons farfarsföräldrar hade med sig från Finland. ett liv utan Som i många andra hus är de äldsta föremålen oftast biblar. Den äldsta farande färgar av sig på omgivningen. det amerikanska registret över natio- Erickson äger har i tiderna tillhört hans momorsmors syster. Husets stora Det märks speciellt i ort- och vägnam- nella historiska platser. elektricitet och kistor är de som Ericksons farföräldrar reste med då de kom över Atlanten. nen, och i namnen på gamla offentliga Den första delen av huvudbyggnaden byggnader som finns kvar, som kyrkor är från 1890-talet, men huset byggdes rinnande vatten, och föreningshus. Och det är ju faktiskt ut och vinden inreddes i och med att inte mer än tre eller fyra generationer barnantalet i familjen ökade efter att sedan de stora immigrantvågorna, då Alfred som 35-åring gift sig medMar - och där man delstaten bildades och skogsindustrin garet Forsman från Kotka. Den nuva- började växa fram i slutet av 1800-talet. rande byggnadens skepnad kom till på gjorde allting Jonas Erikson hade kommit 1880 till 1930-talet. USA för att söka lyckan. Efter arbete – I början gällde ett liv utan elektri- för hand. på olika håll i det framväxande landet citet och rinnande vatten, och där man

10 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 11 De flesta byggnaderna på bilden från år 1910 står fortfarande kvar. Farmen har status som nationalhistorisk plats, men är inte öppen för allmänheten. Forskare får på begäran tillgång till huset.

gjorde allting för hand. Det krävde terna begränsade sig oftast till när- SVENSKAN FÖLL BORT PÅ 30-TALET. – Jonas Erickson dog 1936, och då STÄNDIGT UNDERHÅLL. Huset och eko- mycket arbete att karva ut en existens liggande byar på några kilometers Svenska var hemmaspråket ända in på bröts på sätt och vis bandet till Finland. nomibyggnaderna kräver ständigt för kommande generationer på farmen, avstånd. Och så samlades man för dans 1930-talet. Dick Ericksons pappa Leroy, Det sammanföll med tiderna före andra underhåll. De senaste åren har huvud- bland annat använde man oxar för att vid ungdomsgården i Rochester, som född 1913, lärde sig inte engelska förrän världskriget, då det uppstod en sorts byggnadens liksom den stora ladans röja åkermark. Småningom växte far- är det närmaste lite större samhället. i skolan. rörelse bland immigrantfamiljerna som och det tidigare hönshusets fundament men till en mjölkfarm med 10-20 kor, ledde till att de flesta medvetet gick in och tak förnyats. och med ett hönshus som genererade för engelskan. Man ville sudda ut det – Vi har haft farmen i tjugo år nu. All- äggförsäljning. I trädgården odlade som skiljde människorna åt, och mar- ting går inte att åtgärda på en gång, så man frukt och grönsaker för familje- kera att man nu var amerikaner. det behövs planering och prioritering behov. Dick Erickson berättar att hans för- så att inga omistliga värden går förlo- – Mina farbröder var snickare, så på äldrar inte heller var speciellt intresse- rade. Lyckligtvis har hälsan stått oss bi, femtiotalet moderniserade man också rade av släkthistoria. och jag gillar dessutom att arbeta ute. genom att installera större ”pictu- – Det betydde att släkthistorien Det krävs förstås en speciell läggning re-windows” på huvudbyggnadens småningom suddades ut. På grund för att ta hand om ett ställe som detta, långsida som vetter mot sjön. Vi har av den svenskspråkiga bakgrunden men jag har alltid gillat att komma hit originalfönstren kvar på vinden, men utgick även min pappa ifrån att förfä- ut efter en lång dag på kontoret. har valt att inte återställa dem, dels för derna kommit från Sverige, och han Farmens åkrar är utarrenderade, att vi gillar utsikten men också för att hade ingen uppfattning om begreppet bland annat odlas idag ekologiska grö- I ett ungt land, ett land där det gamla ofta fått ryka för det nya, är The Erickson Farm en ge- husets historia genom årtiondena skall ”finlandssvensk”. dor på farmen. nuin pärla. synas, berättar Dick Erickson. – Det var först mina egna efterforsk- – Vi har aldrig varit jordbrukare, så det Dick Ericksons pappa växte upp på ningar på 1980-talet som ledde tillbaka känns bra att här är riktigt verksamhet. Statusen som historisk plats ålägger gården, och äktade sedan en flicka från till Esse, Ytteresse och Övermark. Vi Själva spenderar vi sammanlagt cirka också några förpliktelser. en gård i närheten med immigranter reste dit utan förhandskontakter, och sex veckor i huset per år. I tillägg inhyser –Huset är inte ett museum i den från Övermark. stal en telefonkatalog i telefonkiosken vi med jämna mellanrum släkt och meningen att det skulle ha öppettider Till vänster: Jonas Erikson (t.v.) kom 1880 till USA. Han flyttade till delstaten Washington 1894, – På den tiden rörde man inte på sig och skickade då efter sin fru Maria Lovisa Henriksdotter och sonen Alfred (i mitten). 1897 flyttade i Övermark och började skriva brev. vänner som besöker stället, och så firar för allmänheten, men vid behov skall speciellt mycket. Man växte upp och de till den farm som fortfarande är ”The Erickson Farm”. Till höger: Jonas Erikson på gamla dar, Det visade sig att vi befann oss några vi olika högtider här. huset öppnas för till exempel forskare. ◆ levde på den egna gården, och utflyk- med Dick Ericksons pappa Leroy i famnen. Fram till 1930-talet var språket på gården svenska. hundra meter från släkten.

12 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 13 Text & Foto Rabbe Sandelin

Swedish Finn Historical Society värnar om de FINLANDSSVENSKA RÖTTERNA

fter de stora emigrations- var oläsliga, så det fanns sedan inte så vågorna i slutet på mycket att gå efter, då hon senare på all- 1800-talet och början av var ville hitta sina rötter. 1900-talet var national- Den muntliga historien berättade inte romantiska strömningar mer än att hennes farfarsfar bytt namn Estarka även i USA. Också från officiellt från Karlsson till Sundqvist då han kom håll kom rekommendationer att emig- till Amerika, medan hans emigrerade ranter skulle avsäga sig banden till mo- bröder behållit namnet Karlsson. derlandet, dess kultur och språk, och – Under min första resa till Finland anamma en amerikansk livsstil och 2008 gick jag in i butiken i Molpe och engelska som språk. Och i emigrant- frågade om de visste någon som hette hemmen ville man förstås också av na- Karlsson. Jag tipsades om Bengt Karls- turliga skäl att barnen skulle lära sig bra son, vi träffades, och besökte bland engelska. Men de två trenderna inne- annat kyrkogården. Men ingenting Wendy Sundquist sammanställde en bok för sin familj om hennes första resa till Finland och Molpe. På uppslagets största bild visar hon upp det bar tyvärr också att emigranternas tycktes matcha. Då jag åter kom hem fotografi som startade allt, och som även Ann-Sofi Backgren i Molpe hade i sin ägo. Under mötet i Finland 2013 kunde båda äntligen slå fast att barn och barnbarn i stor utsträckning väntade i e-posten kyrkoboksinfor- bilden föreställde deras gemensamma anfäder Carl Mattsson Sundqvist och Sofia Fredriksdotter Sundqvist. började tappa kontakten till förfäder- mation från Korsnäs. Det visade sig att nas kultur och historia. Det ledde i sin min farfarsfar tagit sin fars släktnamn tur även till att medlemskapet i de so- Sundqvist, och 2013 då jag reste till Fin- fotarbete. Och finns något redan på nä- – Kontakter till andra genealogiska ner och deras förfäder kan ha bott på ciala organisationer som emigranterna land fick jag träffa ättlingarna till min tet, kan kännedomen om det vara dålig. organisationer är också viktigt. Även här samma ställe i århundraden. i tiderna bildat började sjunka. Karen Lundgren säger att amerikanerna i fars syster, den enda av syskonen som I efterhand blev det även för Wendy ökar nätet och ny teknik möjligheterna. Även i Karens fall gäller att den tredje Men på 1980-talet skedde en vänd- grund är rotlösare än sina europeiska förfä- blev kvar i Finland. På plats var bland uppenbart hur viktigt det skulle ha va- immigrantgenerationen i praktiken ning. Då blev det åter legitimt att söka der. Man jobbar på olika orter, och det är säl- också Ann-Sofi Backgren med familj, rit att bevara och förvara brev så de inte FINLANDSVENSK-PORTUGISISKA RÖT- tappade kontakten till sitt ursprung. sina rötter. I och med 1990-talet bör- lan man kan återvända till släktställen med år- och de råkade ha samma foto på min far illa. TER. Karen Lundgren besöker SFHS – Min far visste inte mer än att vi från jade även internet bli en behändig kanal hundranden långa traditioner. Därför blir sök- farfarsfars föräldrar i sin ägo. Inte hel- – I mitt fall hade det ju underlättat ef- årsmöte och lunch för första gången. början kom från Finland, och inte ens andet efter rötter så viktigt och givande. för sökandet efter information. Och år ler de hade varit säkra på vem fotogra- terforskningarna enormt. Hennes bakgrund är inte enbart fin- min farfar höll kontakt med kusinerna 1992 grundades Swedish Finn Histori- fiet föreställde. En organisation som SFHS kan ge landssvensk, hon har även portugisiskt i Finland. På den tiden hörde det till cal Society (SFHS) med grundtanken börjar först i medelåldern eller efter ovärderlig hjälp, säger Wendy Sundquist. blod i ådrorna. Även hon har länge varit saken att man helhjärtat blev amerikan, att hjälpa till med släktforskning och pensioneringen, har Wendy varit DETEKTIVARBETE. Att göra släktforsk- – Jag kände inte till organisationen intresserad av sina rötter. och började tala engelska. information om den finlandssvenska intresserad av sina rötter ända sedan ning har hittills inte varit alltför lätt, då jag började mina efterforskningar. – Amerikanska medborgare har Karens första resa efter rötterna ledde kulturen och traditionen. barnsben. berättar Wendy Sundquist. Från de För kommande släktintresserade ge- inte på samma sätt en platsmedveten- till Oravais. Det blev en ögonöppnare. – Det som tände gnistan var att jag första tiderna i USA finns inte kyrko- nerationer ökar förstås värdet av digi- het som våra europeiska förfäder. Här – Här fanns plötsligt en ny, stor släkt SLÄKTINTRESSERAD SEDAN BARNS- som ungefär åttaåring hittade gamla böcker och folkbokföring i samma taliserad släktdata än mer, liksom att jobbar man någonstans fem år, flyttar på andra sidan Atlanten.. BEN. Wendy Sundquist, ny styrelse- fotografier på farföräldrarnas vind. mening som hos oss, så man måste börja man kan få sakkunnig hjälp med var till en annan delstat, och flyttar åter Sedan den första resan har Karen medlem i SFHS, hör till ett litet undan- Vem var de, hurudant liv levde de? arbeta bakåt med det man har tillhanda. man skall börja leta. Det är ett detek- omkring med jämna mellanrum. Det återvänt tre gånger. På den tredje resan tag bland släktintresserade människor. Wendy berättar att de brev som fanns – Många viktiga primärkällor är inte tivarbete och ett pussel, och det är det kan bli ganska rotlöst. När jag åker fick hon även med sin far, som aldrig Då de flesta människors släktintresse sparade tyvärr hade ruttnat bort och sökbara på nätet, så det kan bli en hel del som gör det så intressant och givande. till Finland märker jag att mina kusi- tidigare besökt Finland.

14 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 15 Kolumn Swedish Finn Historical Society har kansli i Seattle, men strävar till att bli den nationella aktören för finlandssvenska ättlingar i Nordamerika.

Ekonomisttänkandet

ildningens strävan att vidga människans synfält kräver också att man synliggör mentala skygglappar. De här hindren för vidsynthet avslöjas Peter Backa i vårt språk eftersom vi långt tänker som vi talar. HAR MER ÄN 30 ÅRS ERFARENHET AV Språket är dock inte fast mark, utan beter sig mer som långsamt ATT UTVECKLA FOLKRÖRELSER OCH BYAVERKSAMHET. Bböljande plasma. Ord ändras, fylls med nytt innehåll och nya laddningar. Jag tror att språket i stort visar hur vi ser på världen – och i förlängningen hur vi handlar. Dagens skygglappar är gjorda av ekonomistisk teori. Ekonomisk teori och praktik är alldeles bra inom ekonomin – problem uppstår när ekonomiska resonemang används i fel sammanhang. Ordet ”Kapital” är ett bra exempel. Det har brett ut sig som en verbal cancer. USA går i spetsen; allt skall ses som olika typer av kapital: socialt, humant, natur och människogjort. Man argumenterar också till exempel för begreppet ”ruralt kapital”. Det betyder alla nätverk, traditioner, naturtillgångar o.s.v. på landsbygden. Argumentationen lyder; att uppfatta t.ex. ett vackert landskap som kapital och inte som en råvara gör att man vårdar det bättre! Må så vara – men genom resonemanget så avslöjar man att man ser på världen som på ett aktiebolag! ”Kund” är ett annat bra exempel. Kommunerna ser sina invånare mer som kunder som skall betjänas, än som medborgare med demokratiska rättigheter. Till och med föreningar talar i värsta fall om sina medlemmar som Till höger: Trotjänarna i SFHS belönades av nye ordföran- ”kunder”. Man lyssnar andäktigt på ekonomiutbildade konsulter den Bill Carlson (andra fr.h.) på årsmötet i Seattle i mars: som beskriver hur man skall bli mera ”kundtillvänd”. Syrene Forsman, Dick Erickson (avg. ordf.) och Gunnar Damström. I den ekonomiska teorin finns det perfekta torget som ett ideal. Där går kunderna omkring, kollar prisen, och gör de bästa köpen till det ”riktiga” priset. På torget får inte – och bör inte få – Det blev en stor upplevelse för oss Swedish Finn Historical Society finnas – fenomen som lokala traditioner, gemenskap, identitet och båda. dylikt, som kan påverka köpet. Hur kan man tro att man bygger ❖ SFHS är grundad och har kontor i Seattle, olika seminarier kring släktforskning. För- Den nya tekniken har gjort att även men verkar nationellt i USA. Målet är att frågningar kan göras per e-post eller via upp en god kommun eller en dynamisk förening på basen av den Karens barn nuförtiden håller kontakt sprida information om finlands svensk Finlander-diskussionsforumet. SFHS:s Tal- helt teoretiska torgmodellen med kunder och perfekt konkurrens? med släkten i Finland. kultur, tradition och historia. En annan mål- ko-databas har information om över två Bidragsbeviljande fonder tenderar att följa strömmen. Man – Via Facebook går det enkelt. Och sättning Målet är att dokumentera alla fin- miljoner individer, de flesta av finlands- landssvenska immigranter till Nordamerika. svensk härkomst. satsar gärna på en verksamhet under några år, men sedan kontakterna leder även till riktiga skall verksamheten klara sig på egen hand. När det gäller att ❖ Sedan 2008 är föreningen hyresgäst ❖ Sommaren 2012 ordnade SFHS första möten, min yngsta dotter besökte nyli- introducera en ny kommersiell produkt kan det fungera. Men gen Finland under midsommaren. hos Swedish Cultural Center (SCC) i Seattle. gången en gruppresa till Finland. Nästa resa planeras till sommaren 2015. ideell verksamhet har ingen chans – hur framgångsrik den än är De yngre generationerna är inte all- ❖ SFHS ger ut en tidskrift, Quarterly, med för människorna. Ideell verksamhet skall enligt definition och lag tid så intresserade av släktfrågor, men fyra nummer per år. ❖ Swedish Finn Historical Society har tidvis haft ansträngd ekonomi. I ett kritiskt enbart syssla med sådant som inte är kommersiellt gångbart. Hur det gäller enligt Karen att konkretisera ❖ Medlemsantalet är cirka 650, varav en skede i början av 2000-talet bidrog SFV med skall det då kunna bära sig efter tre år? saker. del bosatta i Finland och Sverige. Fören- understöd. Numera är föreningens ekonomi – Min dotter var nio år, och fascine- ingen hoppas på fler medlemmar från på fast grund sedan den erhållit en bety- På 1600-talet såg bönderna de rika borgarnas tegelhus. De apade rades stort av att kunna besöka huset dessa länder. dande donation, och man har också kunnat efter genom att måla sina trähus med rödmylla. Samma simpla efterap- farfarsfar bott i, och att kunna se på ❖ En populär medlemsservice är genea- halvtidsanställa en verksamhetsledare. ning ligger bakom de ekonomistiska skygglapparna. Man vill efterlikna de samma träd som han tittat på. ◆ logidisken med expertmottagning, samt www.swedishfinnhistoricalsociety.org framgångsrika företagssagorna. Rödmyllan gav dock bättre resultat…

16 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 17 Nytt svenskt center inom Migrationsinstitutet

Text & Foto Patrik Stenbacka

En ny finlandssvensk institution har sett dagens i ljus. Under högtidliga festligheter öppnade Migrationsinstitutets svenska center sina dörrar på Kronoby folkhögskola i februari.

– Vad vi känner för varandra är otro- ligt. Historien vägleder oss. Kan vi vår historia, kan vi också lära oss framti- dens krav, sade Arnautovic på öpp- ningsfesten. Glada miner på öppningen: Markus Österlund, Folktinget, Leif Jakobsson, Kulturfonden, Emina Arnautovic, intergrationskonsult, Kjell Herberts, Åbo Akademi, Magnus Enlund, projektledare för Migrationsinstitutet/Centret för Svenskfinland, Michael Djupsjöbacka, Kronoby kommundirek- FINLANDSSVENSKARNA HÅRDA PÅ tör, Ismo Söderling, chef för Migrationsinstitutet och Tom Hansén, rektor för Kronoby folkhögskola. ATT EMIGRERA. Nationellt sett har fin- landssvenskarnas migration varit av helt egen karaktär. Finlandssvenskar- Vad vi känner för varandra är otroligt. Historien vägleder oss. nas migration har varit cirka tre gånger större än från finska Finland. Behovet Kan vi vår historia, kan vi också lära oss framtidens krav. av mer forskning om finlandssvenskar- nas migration är alltså påtagbart. Och även om Migrationsinstitutets enhet i KONTAKTER OCH KAPITAL. En annan hit. Och här har centret en viktig upp- högskola har egentligen en underbyggd Åbo har verkat i 40 år, har man inte all- aspekt som sällan har lyfts fram är vad gift, säger Magnus Enlund, projektle- motivering. Emigrationen till Nord- Migrationsinstitutets svenska center verkar i Kronoby folkhögskolas fastighet. tid nått ut, och intresset för finlands- finlandssvenskarnas migration har gett dare på det nyöppnade centret. amerika och Sverige har länge varit en svenskarnas migration har hittills varit oss i form av kontakter, kapital och inn- I huvudsak handlar det om tre mig- del av Österbotten. Vid folkhögskolan rätt blygsamt. ovationer som återflyttare har tagit med rationsströmmar som är intressanta i Kronoby finns även en integrations- igrationsinstitutets chef, Det mest känslosamma talet stod – Vi vet nu ganska mycket om fin- sig. Migrationsinstitutets svenska cen- för centret: den transoceana till USA, linje för nyfinländare. Ismo Söderling, gav Emina Arnautovic för. landssvenskarnas migration, men ter intresserar sig forskningsmässigt för Kanada, Australien och Nya Zeeland, Bland de första alstren som utkom- några uppmuntrande – Migrationsinstitutets svenska center informationen är fragmentarisk och alla dimensioner av migration. Hit hör emigrationen till Sverige samt invand- mer i Migrationsinstitutets svenska ord på vägen och poäng- är en viktig kraft som kan höja medve- vi saknar en helhetsbild. Här gäller det inflyttning, utflyttning och flyttning ringen till Svenskfinland. centers regi finns ett utbildningspa- Mterade att svenska centret blir ett vik- tenheten hos oss alla, sade Arnautovic. alltså att synliggöra det material som inom landet. Den gemensamma näm- – Genom att vi har en invandring till ket som riktar sig till skolor runtom i tigt tillskott till migrationsområdet i Hon kom själv som flykting från Bos- samlats, och initiera forskning för att naren i sammanhanget är den finlands- Svenskfinland i dag borde vi ju rim- Svenskfinland. På Migrationsinstitu- Finland. Svenska kulturfondens direk- nien till Närpes. Att anpassa sig var inte täcka de luckor som finns, säger Kjell svenska aspekten. ligtvis ha en kollektiv erfarenhet av att tets svenska center i Kronoby kommer tör Leif Jakobsson lyfte i sitt tal fram lätt. Solen lyser inte likadant, är inte lika Herberts. Han är forskare vid Insti- – Invandringen till Finland och till flytta. Många har ju även återvandrat man bedriva, förutom forskning, också en förhoppning. Genom att djupare varm, och det finns system för hur man tutet för samhällsforskning vid Åbo Svenskfinland har ökat drastiskt under och förstår de utmaningar invandrare utställnings-, konferens- och arkivverk- gå in i migrationsfrågor kan det ge köar i butiken. Arnautovic insåg vikten Akademi, och jobbar för centret under de senaste decennierna. Vi behöver ställs inför, säger Kjell Herberts. samhet. ◆ oss insikter som hjälper oss i dag och av att känna till sin egen historia, men våren 2015 bl.a. med en dokumentation mera kunskap om hur vi på bästa sätt Att Migrationsinstitutets svenska i framtiden. också andras historia i det nya landet. av finlandssvensk emigration. kan integrera invandrare som kommer center har sina lokaler i Kronoby folk-

18 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 19 Pris- och medaljregn under SFV:s vårfest

Text & Foto Rabbe Sandelin SFV:s pris och medaljer delades åter traditionsenligt ut under SFV:s vår- och utdelningsfest i SFV-huset G18 i slutet av mars.

FV: största pris är Kultur- priset som utdelas ur Signe och Ane Gyllenbergs fond, instiftad år 1965 av kom- merserådet Ane Gyllen- Sberg. Priset ges enligt statuterna ”för väl utförd gärning Finlands svenska kultur till fromma”. Prisets storlek är femton- tusen euro. Kulturpriset år 2015 gick till Folke Gräsbeck. Folke Gräsbeck vann som 17-åring I pris i Maj Lind-tävlingen, i slutskedet av studierna för Tarmo Huovinen vid Åbo Kulturpriset: Folke Gräsbeck, Christoffer Grönholms pris: Paula Rossi, Folkbildningspriset: Eivor Sommardal. Musikinslag: Annemarie Åström, violin och Sonja Fräki, flygel. konservatorium. Han har framfört 399 av Jean Sibelius cirka 600 kompositioner, av dem 90 som uruppföranden. Han är Folkbildningspriset 2015 gick till gick Paula Rossi som aktivt arbetar för att Den första Folkbildningsmedaljen gick förbundet utarbetat ett utbildningspro- nisera bibliotek och har exempelvis del- en av huvudartisterna i The Sibelius Edi- Eivor Sommardahl, som arbetat som visa på de starka banden över språkgrän- till konstnär Håkan Ahlnäs, Nykarelby. gram, som hon även presenterat på fin- tagit i byggandet av ett virtuellt, nordiskt tion, en internationell skivserie omfat- språkvårdare vid Institutet för de inhem- sen och mellan den finska och svenska Håkan Ahlnäs är bildkonstnär och ska. Björkman leder fortfarande en aktiv bibliotek. Hon har även lett arbetet med tande 68 cd-skivor. Hans 24 skivor i ska språken i över trettio år. Hennes kulturen. Hennes sakkunnighet överty- har hållit konstutställningar i Nykar- seniordansgrupp i Helsingfors. att sammanställa SFV:s boksamling till denna serie spelades in under en intensiv djupa och helhjärtade engagemang för gar alla lyssnare och hennes brinnande leby, Vasa, Helsingfors, Stockholm och Den tredje Folkbildningsmedaljen år ett ändamålsenligt bibliotek. period 1996–2010, där bland annat pia- svenskan i Finland har sträckt sig långt intresse smittar av sig på åhörarna. Paula St. Petersburg. Han är också verksam 2015 gick till museitjänstemannen och nokvintetten av American Record Guide utöver det som hör till tjänsten. Hon har Rossi har utbildat blivande svensklärare som författare, och som kulturbyggare guiden Jarmo Kujala, St: Karins. HAGFORSMEDALJEN. SFV:s Hagfors- fick epitetet ”Den bästa inspelningen”. inriktat sig på språkstimulerande projekt vid Uleåborgs universitet och varit hand- på många områden. Håkan Ahlnäs är Jarmo Kujala är en eldsjäl inom den medalj delades första gången ut på Han har utnämnts till ”Artist of the Year i de svenska skolorna i hela Finland och ledare för över trehundra pro gradu-av- en folkbildningsaktivist och kulturar- åboländska kulturmiljön och har bland SFV:s 100-årsjubileum år 1982. Enligt 1999” av the UK Sibelius Society. Han på myndigheternas språkbruk. handlingar som behandlat svenskun- betare vars engagemang och genom- annat arbetat för Sagalunds museistif- statuterna ges medaljen ”som erkänsla tilldelades år 2009 förtjänstkorset av Av de mest betydande projekten kan dervisningen i Finland. Hon medverkar positiva attityd är en stor tillgång i den telse med Sagalunds arkiv och bibliotek för förtjänstfull gärning till förmån för Finlands Lejonorden, och år 2014 fick nämnas bl.a. Språkrum och föredrags- i många olika projekt, av vilka kan näm- region där han är verksam. i Kimito, och som huvudguide vid Sag- den svenska kulturen och det svenska han Sibelius-medaljen. turnén ”Läsglädje – varför och hur?” nas Tvåspråkigheten och det mångkultu- SFV gav i år en Folkbildningsmedalj alunds museum i över tjugo år. Kujala språket i Finland”. Även till den med- Folke Gräsbeck är också med stort samt hennes engagemang för ett kla- rella Finland och Kulturell och språklig till seniordansledare och utbildare Kate är även engagerad i teater- och musikli- aljen hör en prissumma på 2500 euro. engagemang konstnärlig ledare för den rare och begripligare språk i myndig- identitet hos gårdagens och dagens svensk- Björkman från Helsingfors. vet på Kimitoön, och har både uppträtt Den första Hagforsmedaljen gick till sympatiska, småskaliga festivalen Sibe- heternas texter. språkiga Uleåborgare. Kate Björkman har varit en drivande i, och regisserat amatörteater. läkare Jouko Arranto från Uleåborg. lius-dagarna i Korpo. Han har ställt sina kraft bakom seniordansen i Finland och Den sista Folkbildningsmedaljen år 2015 Jouko Arranto har länge arbetat för den pedagogiska kunskaper till förfogande CHRISTOFFER GRÖNHOLMS PRIS instif- FOLKBILDNINGSMEDALJEN. SFV:s Folk- arbetat med att sprida den som motions- gick till bibliotekarie Lisbet Ruth, Esbo. svenska kulturen i Uleåborg, bland annat vid många av Martin Wegelius-institu- tades av SFV:s styrelse 2012, och bör bildningsmedalj delas ut sedan SFV:s form i Svenskfinland. Hon har hållit Lisbet Ruth har haft flera uppdrag som mångårig ordförande för Svenska tets sommarkurser. enligt statuerna delas ut som ett kul- 80-årsjubileum år 1962, och skall enligt kurser, samt informerat och inspire- inom bibliotekssektorn, där hon verkat privatskolan i Uleåborg och för Svenska turpris till en lärare som undervisar statuterna tillfalla ”en eldsjäl som spridit rat andra ledare att starta seniordans- aktivt för ett levande nordiskt samarbete kulturens vänner i Uleåborg. Arranto har FOLKBILDNINGSPRISET instiftades 1942 svenska i en finskspråkig läroinrätt- kunskap och bildning genom ett ideellt grupper. Björkman har efter flera kurser och fört fram finlandssvensk litteratur i också varit en av de drivande krafterna på initiativ av skolrådet John Öster- ning. Prissumman är tiotusen euro. engagemang på svenska”. Till medaljen i Tyskland översatt internationella dan- nordiska sammanhang. Lisbet Ruth har bakom den svenskspråkiga barnträdgår- holm. Prissumman är tiotusen euro. Christoffer Grönholms pris år 2015 hör en prissumma på 2500 euro. ser till svenska, och inom Seniordans- dessutom haft en viktig roll i att moder- dens och skolans utveckling.

20 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 21 list vid Hufvudstadsbladet. Sundell har bakgrund i näringslivet och har arbetat för bland annat Näringslivets Delegation EVA, Wärtsilä och Tv-nytt. Text Benita Ahlnäs Och den sista Hagforsmedaljen år 2015 tilldelades universitetslärare, docent Maria Österlund, Åbo. Maria Österlund forskar och undervi- BIRGITTA BOUCHT sar i litteraturvetenskap vid Åbo Aka- demi och föreläser flitigt runtom i Nor- den. Hon är särskilt engagerad i den fick Tollanderska priset Henrik Wikström, flygel, Fred Negendanck och Riko Eklundh, sång. finlandssvenska barnlitteraturen, och sprider kunskap om den både bland sak- kunniga och bland den breda allmän- – Kanske andra än jag bär med sig minnen av döda släktingar heten. Österlund är även sedan 1990- och personer som inspirerat oss under årens lopp. talet barnbokskritiker vid Hufvud- stadsbladet, och skriver också annan litteraturkritik.

SVENSKLÄRARSTIPENDIERNA. SFV et föll på Birgitta författarskap från debuten 1975 med har sedan år 2003 tillsammans med Bouchts lott att hålla Denna värld är vår. Handbok i sys- Svensklärarna i Finland r.f. delat ut sti- tacktalet på samtliga terskap, som var ett samprojekt med Hagforsmedaljörerna Maria Österlund, Björn Sundell och Tom Gullberg. Jouko Arranto och Kaj pendier till svensklärare i de finsksprå- pristagares vägnar på Carita Nyström. Palenius kunde inte närvara vid utdelningen. kiga med ett stipendium på 5000 euro festsupén efter Svens- var. Stipendiemottagarna var: Dka Litteratursällskapets högtidliga pris- Birgitta Boucht berättar om hemlig- Katri Granö, vid Turun ammatti-in- utdelning. hetsmakeriet i samband med att hon stituutti, Kim Lindblad vid Humanis- Nämnda citat går med all säkerhet till två veckor innan prisutdelningen fick tinen ammattikorkeakoulu, Joanna hävderna i synnerhet efter att huvud- ett samtal av Fred Karlsson om att hon Ovaska, som arbetar i Etu-Töölön pristagaren illustrerade detta med att kommer att få det prestigefyllda Tollan- lukio, Marko Paasonen, vid Kulosaa- hålla upp sin festkjol och visa på snör- derska priset. Samtalet förstummade ren yhteiskoulu. Sirpa Sipola, vid enhe- kängorna som för 100 år sedan hade till- henne. Hon var inte inställd på att pri- ten för språktjänst vid Vasa universitet. hört hennes faster Hildur Pihlström. set skulle tillfalla henne. Samtidigt kän- Samma faster finns även beskriven i des det roligt, säger hon, att bära på en Folkbildningsmedaljen: Lisbet Ruth, Jarmo Kujala, Kate Björkman och Håkan Ahlnäs. SFV:S VISTELSESTIPENDIER. Birgitta Bouchts memoarbok Förklädd hemlighet. Beijarholmen i Barösund, Ingå. och naken som utkom i fjol. FOTO: BENITA AHLNÄS Hagforsmedaljen gick också till akade- Kaj Palenius har ägnat sitt yrkesverk- Lärarstipendiet för perioden 15 maj till Till kriterierna för det Tollander- Birgitta ”Bitte” Boucht med faster Hildur Pihl- milektor och historiker Tom Gullberg, samma liv åt arbete för den svensksprå- 14 juli tilldelades i år Katri Vepsä, rektor ska priset hör att man under föregå- ströms över hundraåriga snörkängor som hon Vasa. kiga barnträdgårdslärarutbildningen. vid Västra Nylands folkhögskola i Karis. ende år ska ha gett ut ett skönlitterärt bar på Svenska litteratursällskapets prisut- Tom Gullberg har på olika sätt arbe- Han har axlat olika roller allt efter Barnträdgårdslärarstipendiet för peri- verk. I tacktalet hänvisade huvudpris- delning 5.2.2015, då hon tog emot Tollander- tat för svenskan i Finland och innehar utbildningens föränderliga behov; lek- oden 16 juli till 15 september tilldelas i tagaren även till två andra viktiga per- ska priset med medalj. för tillfället tjänsten som lärarutbildare tor, tillförordnad rektor, utbildningsle- år Mikaela Lemström, barnträdgårds- soner; rektorn Greta Langenskjöld vid Åbo Akademi. Han har tidigare dare och lokal chef. Trots att forskning lärare vid Svenska förskolan i Sjundeå och modersmålsläraren Ebba Sele- Skriva kommer jag att varit rektor för specialiseringslinjen per definition inte ingått i hans tjänste- kommun. nius i hennes forna läroanstalt Lau- riska föreningen och Föreningen Brage vid Gymnasiet Svenska Normallyceum i beskrivning, har han varit medförfat- Lillholmen i Västanfjärd, Kimitoön. rellska skolan inrymd i samma lokali- uppmärksammades också med ekono- gör så länge jag lever. Helsingfors. Gullberg är läromedelsför- tare till ett flertal artiklar. I år gavs kulturarbetarstipendiet för teter där Svenska litteratursällskapet miska bidrag. Jag arbetar på en fattare och sakkunnig i frågor som gäller SFV:s Hagforsmedalj tilldelades perioden 15 maj till 14 juli till Hellen numera finns. Knappt två månader efter festlighe- nationella och regionala identiteter, och utredningsansvarig Björn Sundell, Willberg, skådespelarare vid Svenska Supén hade föregåtts av Svenska lit- terna har vi stämt möte med Birgitta roman, men också en i tillägg kolumnist, och aktiv inom den Helsingfors. Teatern. teratursällskapets prisutdelning i sam- Boucht. Hon visar på faster Hildur Pihl- lättläst bok för gamla finlandssvenska förenings- och organi- Björn Sundell är sedan 2009 utred- Bibliotekariestipendiet för perioden band med årshögtiden den 5 februari i ströms snörkängor i mjukaste, mjuka sationsvärlden. ningsansvarig vid tankesmedjan 16 juli till 15 september tilldelades Siv Helsingfors universitets solennitetssal. skinn och festdräkten i duchesse. människor. Hagforsmedaljen tilldelades lektor Magma. Före det verkade han länge Österman, bibliotekarie vid Yrkeshög- Över tio författare prisbelönades. Fyra Tollanderska priset ser Birgitta och forskare Kaj Palenius, Jakobstad. som ledarskribent och ekonomijourna- skolan Novia i Åbo. ◆ författarstipendier utdelades. Histo- Boucht som kronan på sitt fyrtioåriga

22 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 23 Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro och den Tollanderska medaljen tillfaller författaren Birgitta Boucht. Memoarboken Förklädd och naken. Självporträtt. Själsfränder. Skrift är skriven av en viktig påverkare inom den finlandssvenska litteraturen. Birgitta Bouchts debut med Carita Nyström Denna värld är vår! Handbok i systerskap kom att bli banbrytande för sjuttiotalsfeminismen. Där ingick också Bouchts diktsamling med den uppfordrande titeln Tala om vad du vet. På den vägen är det. Författarskapet omfattar romaner, lyrik, skrivhandbok, hörspel, brevväxlingar, lättläst prosa, barnböcker och antologier. Därtill är inspiratören och debattören Boucht en oförtröttlig kraftkälla i Svenskfinlands offentliga samtal, vilket inte minst den dynamiska memoarboken vittnar om.

Ur Svenska litteratursällskapets prismotivering

– Livet är fullt av överraskningar, Pristagarna satt längst framme, och säger hon. blev synliggjorda för publiken först då Inför själva prisutdelningen inföll sig de kallades upp. Sist i raden var Bir- en viss nervositet, erkänner Boucht. gitta Boucht som tilldelades det för- Det gällde att fila på tacktalet som nämligaste priset. Efter det följde långa hon skulle hålla vid supén på samt- och ljudliga ovationer till de prisbelö- Jag märkte att dona- liga pristagares vägnar. Samtidigt fun- nade. Stämningen var intensiv där pris- torer och kultur- derade hon på klädseln. Hon var glad tagarna avtecknade sig mot en fond av över att hon inte hade gett bort fasters videokonst och ljud skapad av Paula arbetare har en snörkängor i samband med den stora Lehtonen och Jenni Pystynen. Innan gemensam strävan: rafistuleringen inför flyttningen förra festföredraget av orkesterdirigenten året, till en betydligt mindre lägenhet i Susanna Mälkki framförde barytonen att ge sitt bidrag till Majblomman än den hon hade haft vid Robert Näse till ackompanjemang av framtiden.Några ger Mechelingatan. Milla von Weissenberg två sånger av I god tid infann hon sig med de andra Jean Sibelius till text av Johan Lud- pengar, andra ger pristagarna till Helsingfors universi- vig Runeberg. Avslutningen var som sina ord. tets solennitetssal där sittordningen sig bör Vårt Land. i förväg var bestämd. Hon anvisades Birgitta Boucht beskriver festen och en plats bredvid professor emeritus supén som en samstämd och oförglöm- – Sällan kommer jag numera hem på Fabian Dahlström, prisbelönad för lig helhet. Timmen var sen när hennes natten senare än Hufvudstadsbladet. sin forskning i Finlands och Sveriges tacktal inföll. Men så var det. Och där kunde jag läsa gemensamma musikhistoria. Festen – Jag hade förberett mig genom att om prisutdelningen och förstå vad jag inleddes med Svenska litteratursäll- läsa Bo Finnes Donatorernas bok om varit med om. skapets fanfar framförd av Markus bankdirektören Karl Emil Tollander Och vad händer härnäst, frågar en Fagerudd och hälsningstal av sällska- och hans hustru som också i efterföl- vetgirig reporter? Svaret blir att livet pets ordförande, professor Fred Karls- jande generationer har donerat till kul- fortsätter i skrivandets tecken. son. Pristagarna kallades fram i tur turen. Jag märkte att donatorer och kul- – Skriva kommer jag att gör så länge och ordning under tilltagande spän- turarbetare har en gemensam strävan: jag lever. Jag arbetar på en roman, ning både hos dem och hos publiken. att ge sitt bidrag till framtiden. Några men också en lättläst bok för gamla Program med prismotiveringar fanns ger pengar, andra ger sina ord. människor. för utdelning vid ingången till solen- Birgitta Boucht sammanfattar med Men hur det ska bli med den utlovade nitetssalen. Men alla hade inte försett att säga att det var som en lång dags kärleksromanen om Birgitta Bouchts sig med dem. färd mot natt. mor gavs det inget svar på. ◆

24 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 25 FOTO: CHARLOTTA BOUCHT Mångprofessionella verkstäder flyttar till Folkhälsan

Text Stefan Andersson Foto Ann-Britt Prada

Sedan år 1998 har Svenska folkskolans vänner upprätthållit arbetsverkstäder för unga och arbetssökande i Helsingfors, Vasa och delvis i Åboland. Efter 17 år av samarbete överlåts verkstäderna nu till en ny värd som bygger vidare på det framgångsrika konceptet.

ymdmonster i Helsingfors. siärerna uppskattade verksamheten i Så utannonserades en Föregångarna och verksamheten växte utställning om rymdvarel- stadigt. Till skillnad från Sveps kunde ser som praktikanterna på också äldre personer söka hjälp hos RSvenska produktionsskolan hade till- Föregångarna. verkat vintern 1997 med anledning av en filmpremiär. Sveps, som arbetsverk- ÄVEN ÅBOLAND. SFV mederverkade staden senare döpts till, hade grundats också till att Åboland fick en egen verk- inom Helsingfors stad redan i april stad, Åbo-kringlan, som inriktade sig 1996 som ett samarbete mellan kom- på handikappade och socialt utslagna Föregångarnas personal i Vasa. Uppe: Jonas Ehrman, Daniel Åkermark, Cecilia Nordman, Annika Paananen, Rainer Lytz, Tiina Puharinen-Finne munerna i huvudstadsregionen. SFV personer. För denna verkstad grunda- Nere: Joakim Westeråker, Angelica Löfqvist, Christel Quillin, Johanna Mickos, Niclas Risku deltog också i finansieringen. Kon- grundande t.o.m. ett aktiebolag, Sveps des en förening som ansvarade för verk- ceptet kom från Danmark och syftet ab, för att sälja webb- och datatjänster. samheten. Föreningen gick tyvärr i kon- verksamheten och samarbetet med des redan i mitten av 2000-talet. Hösten var att ge ungdomar i åldern 18-24 år Men det visade sig ganska snabbt att kurs och verksamheten övertogs i slutet myndigheterna för att uppfylla den s.k. 2014 blev det klart att verkstadsverk- erfarenhet av arbetslivet och möjlig- tillräckligt många inte var beredda att av 2000-talet av Kårkulla samkommun. ungdomsgarantin. Och år 2014 inled- samheten inklusive personal övertas i het att bekanta sig med olika branscher betala för Sveps tjänster så bolaget sål- des ett forskningsprojekt där Matilda sin helhet av Folkhälsan utbildning ab. genom praktiskt arbete. Initiativtagare des så småningom. PROFESSIONELL VERKSAMHET. Arbets- Wrede-Jäntti undersöker hur de gått Den officiella överföringsdagen blir den var Carita Lundin. verkstäderna söker upp och hjälper för de ungdomar som fått hjälp av verk- 1.8.2015 då SFV efter 17 år ger stafett- VERKSTAD I ÖSTERBOTTEN. Redan år arbetslösa att försöka hitta jobb men städerna. Projekten blev fler och perso- pinnen vidare. SFV TAR ÖVER VÄRDSKAPET. Från bör- 1997 hade Sveps uttalade planer på att hjälper också unga som hamnat utan- nalen har nu vuxit till 22 anställda på VD för Folkhälsan utbildning ab, jan av år 1998 tog SFV-ägda Svenska växa och breda ut sig till hela Svensk- för utbildningssystemet och arbets- båda verkstäderna. Anna Bertills uppger att Folkhäl- studiecentralen över Svenska produk- finland. Följaktligen inleddes år 1999 marknaden att hitta en ny start i livet. san kommer att fortsätta att utveckla tionsskolan för att möjliggöra en flexi­ planeringen av en motsvarande arbets- Svenska produktionsskolan och Före- NYA SAMARBETSFORMER. Trots att verkstäderna och att man kommer att blare och mångsidigare verksamhet. verkstad för svenska Österbotten. Det gångarna utvecklade under åren sam- verksamheten i Sveps och RF har gett utnyttja alla de synergieffekter som Avtal gjordes med Helsingfors, Esbo, första arbetsnamnet var ”Svöps” men arbetet med kommuner och skolor på mycket positiv publicitet för Svenska kontakten till Folkhälsans andra enhe- Grankulla och Vanda om en grund­ projektet döptes, klokt nog, till Resurs­ sitt område, med arbetskraftsbyråerna, folkskolans vänner, insåg SFV så små- ter möjliggör. Fyra enheter som berör finansiering och bidrag för olika pro- centret Föregångarna och startade som Undervisningsministeriet, TE-cen- ningom att verkstadsverksamheten unga, utbildning, generationsöverskri- jekt söktes och erhölls från stat, EU och ett planerings- och försöksprojekt inom tralerna och numera Regionförvalt- börjar bli för stor för föreningens admi- dande, hälsa och arbetsmarknad för- fonder. Verksamheten växte snabbt och Svenska studiecentralen i februari ningsverken som stod för merparten nistrativa resurser. Dessutom är SFV:s enas nu under Folkhälsan Utbildning verkstaden flyttade till Simonsgatan 8 2000. Arbetsverkstaden körde i gång av finansieringen. Dessutom skapa- främsta uppgift att stöda bildnings- och Ab och det finns en klar uttalad vilja mitt i Helsingfors. I början av 2000- på allvar från och med 2001. En del av des ett s.k. ULA-samarbetsnätverk för kultursträvanden – inte att upprätthålla att strategiskt bygga vidare på arbets- talet växte verksamheten ytterligare verksamheten inom RF kallades Ung alla arbetsverkstäder i Svenskfinland. dem. De första förhandlingarna för att verkstädernas klara roll och nationella och förhoppningarna var höga. Man Resurs. Samarbetsparterna och finan- Numera dominerar den uppsökande överlåta verkstäderna till en ny värd för- betydelse. ◆

26 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 27 Cara Feodoroff, Karl Lindholm, Jenna Hukkunen och Max Willamo säger att tutorutbildningen gett viktiga färdigheter. Text & foto Catharina Walldén, praktikant på DUA Tutorutbildning med De Ungas Akademi

SFV:s kompetenscenter för ungdom, De Ungas Akademi, erbjuder bl.a. ledarskapsutbildning för elever på andra stadiet. De kommer att fungera som tutorer under sitt andra läsår. Utbildningen ska ge eleverna redskap i ledarskap, gruppdynamik och bemötande av nya studerande.

e Ungas Akademis utbild- – Vi sammansvetsades av alla arbeten tycker de inte att det känts som ett regel- ning i tutorskap är ett led i och uppgifter. Utbildningen var en bra rätt jobb att vara tutor. De anser att deras att förbereda de nya tuto- start på att bli tutor, menar Willamo. viktigaste uppgift var att lära känna et- rerna inför sin kommande Lindholm berättar att de under tutor- torna bättre, att vara med dem och visa Duppgift. Att vara tutor innebär att vara utbildningen lärde känna varandra bätt- att de finns där för dem. Tutorhandle- vänelev på det andra stadiet och handle- re, men att man framför allt lärde känna daren Antonia Lindqvist säger att detta da de nya studerandena och hjälpa dem sig själv. Andra praktiska saker som tuto- även är något som ettorna lyft fram. Ge- att komma till rätta i sin nya skola. Cara rerna lärde sig var att vara öppen, vara nom tutorerna har det varit lätt för dem Feodoroff, Carl Lindholm, Max Willa- sig själv och att våga bjuda på sig själv. att gå fram till tvåorna och våga fråga. mo och Jenna Hukkunen har alla funge- – Främst lärde vi känna varandra ge- – Det är kanske det som är vår allra rat som tutorer i Grankulla Gymnasium nom lekarna i tutorutbildningen. Sedan viktigaste uppgift och också det som under årets gång, och deltog i DUA:s märkte vi att de var till nytta och valde vi lyckades allra bäst med, konstaterar tutorutbildning föregående läsår. De är att använda oss av dem även med de nya Lindholm. ◆ alla överrens om att tutorutbildningen ettorna, säger Feodoroff och får med- var en positiv upplevelse som gav nöd- håll av de andra. vändiga redskap för uppgiften. Hukkunen berättar att utbildningen – Det har varit roligt, man har lärt kän- hade ett bra upplägg och utgjorde ett bra DUA-tutorerna na alla andra tutorer otroligt bra. Vi kom startpaket inför tutoruppgiften. Enligt ❖ DUA:s utbildningar för tutorer och väne- varandra nära på utbildningen, berättar tutorerna att det är svårt att nämna nå- lever fokuserar på gruppdynamik, ledar- skap och konflikthantering Lindholm om erfarenheten av att vara got negativt angående utbildningen och tutor. de hade inte förväntat sig att utbildning- ❖ Ledarskapsutbildningar för tutorer på andra stadiet hölls på Axxells enhet i Karis, – Vi lärde känna ettorna, men även var- en skulle vara så bra och givande, men att Ekenäs gymnasium, Gymnasiet svenska andra. Tidigare hade vi olika umgänges­ fler konkreta tips angående vad man kan normallyceum, Karis Billnäs gymnasium, kretsar, men vi lärde känna varandra och göra med ettorna och hur man organi- Karleby svenska gymnasium, Gymnasiet Grankulla samskola, Tölö specialiserings- blev en grupp, säger Feodoroff. serar olika evenemang skulle ha kunnat gymnasium, Vasa Yrkesinstitut och Virkby Tutorhandledaren Malin Teir berättar vara till nytta. gymnasium.

att de som sökte till tutorer för det här året - Utbildningen överträffade helt klart ❖ Ledarskapsutbildningar för vänelever i speciellt lyfte fram att de ville bli tutorer mina förväntningar, säger Lindholm. grundskolan hölls för Högstadieskolan för att de tidigare tutorerna som grupp Tutorerna är alla överens om att det Lönkan, Högstadiet svenska normally- ceum, Hagelstamska högstadiet, Källha- verkade ha en så fin sammanhållning: största och viktigaste arbetet sker i bör- gens skola och Hoplaxskolan. Utbildning- – De blev förvånade när de fick veta jan av tutorskapet, men att det ändå är arna ger redskap i ledarskap, gruppdyna- att de inte kände varandra sedan tidiga- viktigt att tutorerna finns tillgängliga un- mik och bemötande. re. Tutorerna har blivit ett eget gäng, de der hela året. Trots att tutorerna jobbat ❖ Läs mer på www.deungasakademi.fi hänger ofta med varandra. hårt och ordnat program även på fritiden

28 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 29 Dominicus Björkstam säger att det var ärligare att rita en modern byggnad som inte försöker efterapa de existerande husen på området. ”Kopplingen till det gamla sker i stället med material- och färgvalen på fasadytorna.”

Frisk skolluft KOSTAR INTE MER

Text Camilla Granbacka Foto Rabbe Sandelin Björkstam menar att det inte är NATURLIG VENTILATION FRÅN KÄLLA- Man kan bygga miljömedvetet utan att det kostar mer. Vi sparade över hundratusen dyrare att använda sig av sneddade REN. Ventilationen bryter från normen. fönster. Här finns inga dyra maskinella fläktsys- euro genom att lämna bort den mekaniska luftventilationen, säger arkitekt – I dag finns få fönster på lager och tem, utan luften byts ut på gammalt sätt Dominicus Björkstam som planerat Steinerskolan Mikaelskolans nybygge i Ekenäs. allt görs enligt mått ändå. enligt förstärkt självdrag. Luften går in Förutom ljus har färgerna också en till byggnaden via en liten kioskbygg- stor betydelse i byggnaden. Väggar är nad på utsidan. Tre meter under jor- laserade i mjuka pastelltoner. Inom den går ett rör som sakta lutar uppåt en moderna rödgråa försöka få en byggnad att fungera så den. Likaså inomhusväggarna är ofta waldorfpedagogiken använder man och kommer in i ena hörnet av källa- träbyggnaden som mycket som möjligt utan yttre hjälp. rundade, för att undvika rätlinjighet. olika färger i olika klassrum med tanke ren. I den stora källaren förvärms luf- inhyser omkring 70 Trämaterial är återkommande i bygg- Detta för att föra fram en känsla av på barnets utveckling och behov i olika ten innan den kommer upp i enskilda ungdomar är place- naden, isoleringen är gjord med eko- naturens formspråk. åldrar. Eftersom detta är ett högsta- rör till de olika klassrummen. rad i en skyddad herr- logisk ullfodring och golvet täcks av – Waldorfpedagogikens grund- dium går färgerna mest i blått, vilket – Allt pollen och skräp som annars Dgårdsmiljö med 1700-tals byggnader. mjuk linoleummatta som lätt släpper are Rudolf Steiner hade förkärlek för har en lugnande verkan. skulle hamna att filtreras med filter stä- Arkitekten Dominicus Björkstam har igenom jordvärmen som strömmar upp biomorfa och organiska former och – Färgerna är inte definitiva, utan ger das så att säga bort på vägen in i klass- ända sedan början av sin bana varit genom golvet. Klassrummen har föns- ville undvika hörn och kanter. Han möjlighet att hitta mönster i laseringen rummen. Man spolar källargolvet regel- fokuserad på ekologiskt byggande och ter som går ända ned till golvet. Det ville få in kristallformer från naturen och upplevelsen varierar utgående från bundet med vatten för att hålla det rent på gammal byggnadsteknik. öppnar upp rummet på ett helt annat i arkitekturen. Det bryter ljuset och den person som betraktar det hela. Då från pollen. – Jag vill använda naturliga mate- sätt och man får in naturen. Sneddade energierna i byggnaden på ett annat Skolaulan fungerar som samlingsplats. Kami- blir väggen levande och alltid ny för Det gäller att ha snabba dörröpp- rial, skapa ett sunt inomhusklimat och fönster finns genomgående i byggna- sätt. nen används flitigt under vintern. betraktaren. ningar så att inte riktningen av luften

30 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 31 Kolumn

Pisa är inte alltings mått

örlåt en gammal elev, som aldrig trivdes i skolan och ända sedan dess är misstänksam mot teorier om hur kunskap kan mätas. Men har det inte Gustaf Widén gått hysteri i begreppet Pisa? ÄR JOURNALIST OCH FÖRFATTARE Lärare och skolbyråkrater studerar OECD:s internationella Pisaun- SAMT MEDLEM AV SFV:S STYRELSE. Fdersökningar under lupp. Varje nationell framryckning eller backlash analyseras in i minsta detalj. Att Finland för det mesta klarat sig bra i prestationskampen, med- an Sveriges placering närmar sig rena katastrofen, har tutats ut i alla tänkbara sam- manhang. Som om Pisa vore alltings mått. Det mesta handlar om kunskap i teknik och matematik, som förvisso är en cen- tral del av ett hyperteknologiskt samhälle som vårt. Men det finns också andra vär- den i livet, där ett numera nästan bortglömt ord som humanism rimligtvis borde få en renässans i en skola med bildning som grundbult. Jag har länge skakat på huvudet åt Pisaresonemanget. Därför var det en glädje att nyligen läsa två renommerade akademikers debattartikel i Dagens Nyheter med rub- riken ”Pisa-anpassad skola urholkar självständighet och tolerans”. Sten Widmalm och Sverker Gustavsson, professorer i statsvetenskap vid Uppsala universitet, riktar ett hårt angrepp mot hela fundamentet för Pisa och Sveriges riksdags beslut att utö- ka undervisningen i matematik i årskurs 7-9. Fixeringen vid matematiska och natur- Ventilationen sker inte med elmotorer, utan med de här vinddrivna utsugsventilerna. vetenskapliga färdigheter blir i forskarnas perspektiv ett hot mot demokratin, efter- som ”eleverna hämmas i sin intellektuella utveckling och frigörelse”. Man måste helt enkelt utrusta sig med Ingenstans talas i undersökningarna om värdet av tolerans, av fördjupad kunskap i många ämnen, av självständigt tänkande. Eleverna styrs mot en förenklad livssyn, yllesockor om det blåser mycket ute. där målet hela tiden är inriktat på ekonomisk tillväxt. Vad har mjuka ämnen som hu- maniora och samhällsvetenskap för plats i den här ekvationen? missleds, eftersom det i varje utrymme Ytterst handlar det om alla nivåer inom undervisningssystemet. Det fanns en tid finns en in- och utkanal för luften. Det då universitetet var en frihetens arena, där studenter uppmuntrades att tänka i nya finns därför dörrpumpar på varje dörr banor, att skapa sig en så bred allmänbildning som möjligt. I dag talas nästan enbart för att de ska hållas fast. om resultat, om att staten och andra finansiärer ska få valuta för pengarna. Att spri- – Detta är ett gammalt och etablerat da kunskap är inte längre huvudmålet, utan att så snabbt som möjligt utbilda ma- sätt att värma upp byggnader och få luf- gistrar och doktorer som slussas ut på arbetsmarknaden. Det säger sig självt att hu- ten att cirkulera. De flesta av de äldsta manister och statsvetare inte står högt i kurs, något som förstärks av den enögda fix- husen i Helsingfors har haft detta upp- eringen vid mätningar av Pisas slag. värmningssystem. Eller som Sten Widmalm och Sverker Gustavsson uttrycker det: ”Det går inte att Dominicus Björkstam har inget enty- skapa en formel för hur vi med sammanfattande mått ska styra ett helt skolsystem”. digt svar på varför vi gett upp detta sys- Lika lite kan man formalisera individer. Pisa kan faktiskt ses som ett förtryck av tem i offentliga byggnader i dag. Finns alla som vågar vara sig själva. Alla barn och ungdomar är inte matematiker eller tek- det risker med systemet? – Ingenting egentligen. Men männ- niker, alla ser inte materiellt överflöd som tillvarons mening. iskan är fascinerad av teknik och vill Skolan borde återupprättas som en kulturinstitution. kunna kontrollera allt så långt det går. Det vore verkligen på tiden att lyfta fram ämnen som modersmål, historia och psy- En naturlig ventilation är inte lika lätt En annan bidragande orsak till den kulerar och inte är så torr inomhus. kologi. För att inte tala om det fantastiska kulturspråket tyska: vilken rikedom att att kontrollera. Men man måste helt goda inomhusluften i skolan är en Samtidigt ger elden som syns via den läsa Nobeldiktarna Thomas Mann och Nelly Sachs i original! enkelt utrusta sig med yllesockor om stor vedspis i den luftiga aulan. Ugnen stora glasluckan en hemtrevlig och lug- Det är ämnen som trots allt skänker mina eländiga skolår ett försonande skimmer. Så det blåser mycket ute. används dagligen och gör att luften cir- nande verkan för elever och lärare. ◆ växte en världsbild fram under vandringen längs den självlärdes väg, fjärran från Pisa.

32 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 33 Text Heidi Barman-Geust Foto Västra Nylands landskapsmuseum

Projektbaserat lärande i HISTORISK SKOLMILJÖ

På Yrkeshögskolan Novias campus i Ekenäs utbildas idag agrologer, byggnadsingenjörer, byggmästare, hortonomer, tradenomer (informationsbehandling), miljöplanerare och skogsbruksingenjörer. Novia Raseborg har även en engelskspråkig utbildning till miljöplanerare (Sustainable Coastal Management) samt en högre YH utbildning inom naturresursförvaltning

(Natural Resource Management). ALANKO. JENNY FOTOGRAF: Hortonomstuderande gör en inventering av seminarieparken. Nedre bilden: Seminarieparken fylls av scillor på våren Ibakgrunden syns Ekenäs Kungsladugårds rappade karaktärsbyggnad från 1600-talet.

rkeshögskolan Novia är och fungerar idag som en gästbostad rar idag Yrkeshögskolan Novias eko- med samarbetet är att lära studerande traditionella byggnadstekniker och rätt så ny med sina sju för Pro Artibus utländska Artist in Re- nomienhet, Västra Nylands vatten och hur man på bästa sätt kan bevara gamla byggmaterial. Byggstuderanden gjorde år sedan sammanslag- sidence-konstnärer. Den andra bygg- miljö, Sydspetsens miljöhälsa och IT-fö- sten- och träbyggnader och hur traditio- bygglovsritningar och handlingar, och ningen av Svenska yr- naden är en två våningar hög träbygg- retaget SydWeb. I seminariets gamla nella byggnads- och dekorationstekni- valde tillsammans med skogsbruksin- keshögskolan och Yr- nad från år 1786. kosthåll äter Ekenäs gymnasium sin ker kan tillämpas i modernt byggande. genjörsstuderande ut träd som såga- keshögskolanY Sydväst, men på campu- Kungsladugårdens område överläts lunch och i skolföreståndarens bostad Varje år hålls intensivkurser hos någon des till plankor av en lokal såg. Däref- set i Ekenäs har det bedrivits utbildning till Ekenäs stad år 1837 och år 1871 har studerandeföreningarna på campus av högskolorna som ingår i nätverket. ter torkades plankorna och ytbehandla- sedan år 1871, då Ekenäs seminarium grundades Ekenäs seminarium. Semi- utrymmen för fritidsaktiviteter. I samband med att Yrkeshögskolan des med tjära. Taket spikades fast med grundades för att utbilda folkskollära- nariebyggnaden stod färdig år 1872 och Novia stått värd för intensivkurserna handsmidda spikar och loftet målades rinnor. Det parkliknande seminarie- ritades av arkitekt Hampus Dahlström. LOFTET PIFFAS UPP, KAKELUGNARNA har nätverket bland annat tagit sig an med rödmylla som studerande själva området ligger på området för Ekenäs Den dekorativa seminariebyggnaden VÄCKS TILL LIV. Yrkeshögskolan Novia att rädda ett loft samt att restaurera hade kokat. Kungsladugård, som uppfördes om- representerar det första byggnadsske- satsar på projektbaserat lärande i un- kakelugnar. I ett hörn av seminariepar- I seminariebyggnaden fanns ursprung- kring år 1558 och fungerade som en av- det av folkskollärarseminarier. Flera dervisningen. Den historiska skolmil- ken står ett gammalt loft som troligtvis ligen 15 kakelugnar, varav 14 finns kvar els- och modellgård som Gustav Wasa av de gamla byggnaderna från semi- jön fungerar som inspirationskälla för flyttats till området i början av 1900- idag. De flesta har tyvärr byggts om flera behövde för skötsel av länets ekonomi. narietiden finns kvar och skapar en fin flera projekt. Här pågår bl.a. ett Nord- talet. Loftet har länge varit i rätt dåligt gånger och dessutom varit igenmurade På området finns två av Kungsladugår- kontrast till yrkeshögskolans moderna plus-finansierat nätverkssamarbete skick och använts främst som förråd. sen 1960-talet då man installerade cen- dens karaktärsbyggnader kvar. Den ena huvudbyggnad från år 2004. I Kungsla- Sustainable Heritage tillsammans med Projektet med att rädda loftet pågick tralvärme i byggnaden. Under en inten- av byggnaderna är från 1600-talet och dugårdens träbyggnad som under semi- Eesti Kunstiakadeemia och Uppsala under tre års tid och engagerade såväl sivkurs plockades fyra av kakelugnarna

är Ekenäs äldsta icke-sakrala byggnad narietiden användes som internat, huse- ALÉN ISABELLA FOTOGRAF: universitets campus på Gotland. Målet studerande, lärare som specialister på ner för att muras upp igen av de blivande

34 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 35 – Med lite hjälp av Vännerna –

Svenska skolan i Salo klarar sig

Text & Foto Lars Sjöblom

Salo svenska skola har klarat sig trots små resurser. Utmaningen är att hålla skolan levande och att få de lokala beslutsfattarna att se nyttan med en svenskspråkig skola

en svenska skolan finns i ket. En av eleverna i svenska skolan har samma lokaler som Meri- finska som modersmål, och går på svens- talon koulu i centrala Salo. ka skolan för att lära sig språket. Där har den funnits sedan – Dock är vi inget språkbad, utan en Dtvå år tillbaka, då den flyttades från Ha- skola med lagstadgad undervisning på likko till Salo. Flytten skedde när Salo svenska. Jag skulle personligen gärna se stad fusionerades med grannkommu- ett språkbad i Salo. Erfarenheterna från nerna Halikko, Bjärnå, Kiikala, Kisko, Åbo och Helsingfors har ju varit goda. Muurla, S:t Bertils, Suomusjärvi, Kuus- År 2017 väntas elevantalet i Svenska skolan i Salo Under de senaste åren har media allt joki och Finby. Antalet elever i lågsta- öka till sjutton. mer uppmärksammat att det finns en Ekenäs seminarium grundades år 1871 och byggnaden stod färdig år 1872. Nedre bilden: Seminariebyggnaden hade ursprungligen 15 kakelugnar, två i varje lektionssal. dieåldern är 13. svenskspråkig skola i Salo. Olika tidning- – Vi har elever från Salo, Halikko och fått göra utflykter till Åbo och Åland. De ar har besökt skolan och Radio Vega gjor- byggnadsingenjörerna, byggmäs- och gångar. Under två veckors tid Bjärnå. De som bor i Finby går skola i Ki- knappa resurserna har inte tidigare räckt de på hösten ett reportage om verksam- tarna, konservatorerna och bygg- fick deltagarna lyssna på intres- mito. Det är bestämt utgående från av- till att finansiera egentliga klassresor. heten. Pukkila hoppas på att skolan ska nadsantikvarierna under ledning santa föreläsningar av svenska stånden, berättar Tiina Pukkila, vika- – I Åbo besökte eleverna bland annat visa på nyttan med att lära sig svenska. av lärare och murarmästare. och finska experter inom arkeo- rierande lärare för eleverna. Åbo underrättelsers redaktion, där de fick – Engelska är ett språk som alla kan Restaureringen av både loftet logi, trädgårdsnäring och träd- När eleverna klarat av lågstadiet fort- pröva på hur man gör en tidning. När de nuförtiden, så det är inte något märkvär- och kakelugnarna dokumente- gårdsarkeologi. För den praktiska sätter de i högstadiet i Åbo. Skolan är li- var tillbaka i skolan började de göra en digt. Men om eleverna kan svenska har rades och materialet finns till- undervisningen användes semi- ten, men man ser ändå ett behov av att egen tidning för klassen, berättar Pajulo. dom bättre möjligheter att skilja sig från gängligt på nätverket Sustaina- narieparken. Kursdeltagarna hit- ha en svenskspråkig skola i Salo, trots att Eleverna har varit nöjda med utfärder- mängden exempelvis när de söker efter ble Heritages webbplats i form tade med hjälp av georadaranalys finskan är ett överväldigande majoritets- na – speciellt resan till Åland var mycket sommarjobb, förklarar Pukkila. av publikationer och fotografier. spår av blomsterrabatter och sand- språk i staden. uppskattad. Under våren är det aktuellt FOTON: VÄSTRA NYLANDS LANDSKAPSMUSEUMS SAMLINGAR. gångar vid den före detta skolföre- – Om den svenskspråkiga skolan inte med en utfärd till Stafettkarnevalen, där SVÅRAST MED POLITISKA BESLUT. Den sto- SEMINARIEPARKEN INVENTERAS OCH rande till olika projekt. Studerande har ståndarbostaden. Fynden dokumentera- fanns, skulle de vara tvungna att gå låg- skolan har tänkt delta med ett eget lag. ra utmaningen är att få allmänheten att FÅR EN SKÖTSELPLAN. Seminariepar- gjort en inventering samt en skötsel- des och analyserades i kombination med stadiet i Karis eller Åbo, vilket skulle leda Nära skolbyggnaden finns en gymnastik- förstå vikten av en svenskspråkig skola. ken är anlagd i slutet av 1800-talet och och utvecklingsplan för parken. I par- studier av gamla texter, kartor och bilder. till väldigt långa avstånd. För familjerna sal där man har övat för Stafettkarneva- Särskilt hos de politiska beslutsfattarna fungerade under seminarietiden både ken finns många ståtliga träd. Inven- är det mycket viktigt med denna skola, len. Under våren fortsätter träningarna. i Salo är det viktigt att lobba för att man som förskönande av omgivningen men teringen visade att det i parken finns DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR. Stude- säger rektor Esa Pajulo. ska hålla kvar skolan i framtiden. användes även i undervisningen för till lärkträd, lind, lönn, ek, hästkastanj, alm rande och personal trivs på det gamla Skolan har en egen avdelning i skol- RELATIONEN TILL FINSKSPRÅKIGA ELEVER – Med tanke på att Salo marknadsför exempel gymnastikövningar och träd- och ask. Det finns även kvar många olika seminarieområdet. Området lämpar byggnaden. Alla elever från årskurs ett till BRA. Sinsemellan kommunicerar elever- sig som en familje- och utbildningsvän- gårdskurser. En del av parken utgjordes sorters prydnadsbuskar till exempel spi- sig utmärkt för campusets satsning på sex delar samma klassrum. För Pukkila är na på svenska. Umgänget med de finsk- lig stad borde svenska skolan ha en na- av en trädgård där det odlades bland rea, syren, snöbär-, schersmin- och ber- naturresursförvaltning, miljö, hållbart det en utmaning med de stora åldersskill- språkiga eleverna sker i första hand på turlig plats, säger Pajulo. annat kålväxter, rotfrukter, baljväxter berisbuskar. På våren förvandlas parken byggande, innovativ informationsbe- naderna. Själv har hon tidigare undervi- rasterna, då de brukar spela fotboll till- De dåliga utsikterna i stadens ekonomi och potatis. I trädgården fanns även till ett hav av vårblommor. handling, projektbaserad undervisning sat fjärdeklassar och uppåt, så visst mär- sammans. Eleverna själva upplever inga påverkar förstås skolans inkomster. I sam- fruktträd, vinbärs- och krusbärsbus- Under sommaren 2014 hölls en kurs och personlig studiehandledning. ker hon att det här är en annorlunda skola. stora svårigheter, utan relationerna med band med inbesparningarna har stadens kar. Skörden skulle täcka seminariets i trädgårdsarkeologi i samarbete med Campuset ligger i en kulturhistorisk och finskspråkiga eleverna är bra. Pukki- anslag till skolan från stadens sida minskat behov, och det som blev över såldes av Hangö sommaruni. Trädgårdsarkeologi naturnära miljö där studerande får det STÖD FRÅN SFV. År 2014 beviljade Svenska la tror att det är bra att språkgrupperna avsevärt. Detta påverkar i första hand fa- trädgårdsmästaren på torget. är trädgårdshistorisk forskning där man bästa av två världar – den stora yrkeshög- folkskolans vänner 2000 euro till skolan. möts, eftersom det leder till större förstå- miljerna vars barn går i skolan, men man Idag används parken främst för rekre- med hjälp av fältundersökningar söker skolans breda utbud och den unika stu- Den största delen av bidraget har gått till else. Dessutom får de finskspråkiga elev- vågar ändå hoppas på att Salo även i fram- ation och inspirerar hortonomstude- spår efter t.ex. odlingsytor, planteringar diemiljön som en liten ort kan erbjuda. ◆ att finansiera utflykter. Bl.a. har eleverna erna bekanta sig med det svenska språ- tiden kommer att ha en skola på svenska.

36 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 37 – Med lite hjälp av Vännerna – Up-to-date med nytt läromedel på svenska

Text Stella Mattsson Foto Viveka Åberg

En rykande färsk lärobok i engelska svarar både på den nya läroplanens krav och de språkbegåvade åttondeklassisternas behov och intresse för omvärlden. Den här boken och många fler finansieras av en samarbetsgrupp där SFV ingår och som årligen beviljar understöd för läroplansbaserade läromedel för grundskolan, gymnasiet, yrkesskolorna och yrkeshögskolorna.

et är inte självklart att en Den nya boken är en så kallad kombi- en, och det ska också avpeglas i böcker- språklärare har tid att bok som innehåller både texter och upp- na, fortsätter Backman. skriva läromedel vid gifter. Dessutom finns det ett material- En annan aspekt som läroplanen tar sidan om arbetet, och paket för läraren med lärarhandledning, fasta på är differentiering. Det innebär många är tjänstlediga extra uppgifter och facit samt en cd-ski- att böckerna är utformade så att de er- Dför att göra det, berättar Sandra Back- va. Det ställs hela tiden nya krav på läro- bjuder lättare uppgifter för de med svaga man, lektor i engelska i Mattlidens sko- medel. Ett sådant är till exempel att de språkkunskaper och mer krävande upp- la. Det är inte heller självklart att lärome- ska finnas i digital version antingen som gifter för de elever som har bättre språk- del skrivs på svenska för svenskspråkiga komplement eller alternativ till den tra- kunskaper. elever i Finland. Backman är nu på slu- ditionella boken. – Under den tiden jag har arbetat som trakan med manuset för det första läro- – Jag har själv inte arbetat så mycket lärare har jag upplevt att de barn som medlet hon arbetat med. Boken Far and med digitala läromedel. De är säkert ny- hänger på nätet och spelar datorspel är Beyond 8 är en bok i engelska för årskurs skapande på alla sätt och ett bra komple- ofta väldigt duktiga och har ett otroligt För Sandra Backman har det gått bra att kombinera föräldraledigheten med att skriva en ny lärobok. 8, och utges av Schildts & Söderströms i ment till böckerna men kräver en hel del maj 2015 (med en digital version 2016). engagemang och kunskap från lärarens ordförråd. De kan nästan kommunice- Backman berättar att en av huvudper- i den här boken och det uppskattas av Backman har arbetat på projektet till- sida – och så plattor eller datorer förstås, ra flytande. Men det finns alltid de sva- sonerna i boken skriver en blogg, och i eleverna, för visst är det konstigt att läsa sammans med Alistair Logan och Nea konstaterar Backman. Understöd för läromedel gare som kanske inte har samma intres- samband med det får man med en rätt fakta och berättelser från Sverige i sin Metsävuori. Som den enda svensksprå- ❖ Understöd beviljas av en samar- sen och inte använder engelska så aktivt. så ny vokabulär om fenomen på nätet, engelskabok här i Finland. Men när det kiga i projektet har hon bland annat an- NY LÄROPLAN – NYTT INNEHÅLL. Pro- betsgrupp som består av representan- Enligt Backman använder de som ta- smarttelefoner, applikationer och så vi- gäller sättet att lära sig språket liknar den svarat för grammatiken. jektet fick sin start då förlaget upplevde ter för Svenska kulturfonden, Svenska lar flytande såklart talspråk men förstår dare. Då diskuterar man till exempel or- här serien kanske något mer de svenska Backmans första tanke då hon blev att det behövdes ett alternativ till de exis- folkskolans vänner, Lisi Wahls stiftelse trots allt betydelsen av en god standard dets ursprung, eftersom sådana ord of- böckerna än de finska. kontaktad angående projektet, var att terande engelska läroböckerna på svens- för studieunderstöd, Föreningen Konst- och lär sig snabbt skriva korrekt engelska. tast används oöversatta i svenskan. Backman inflikar att man under studie- samfundet och Utbildningsstyrelsen. förfrågan kom ganska olägligt eftersom ka, men samtidigt skulle en ny bok mot- Far and Beyond 8 innehåller teman tiden uppmuntras att planera och skapa hon precis skulle bli föräldraledig. svara den uppdaterade läroplanens krav ❖ Understödet gäller läroplansbase- som borde komma väl till pass i en ung BOK FÖR FINLÄNDSKA FÖRHÅLLANDEN. eget undervisningsmaterial, men i verk- – Sedan tänkte jag ”varför inte”, och bättre. rade läromedel för grundskolan, gym- människas vardag: fritid, hälsa, hövlig- Enligt Backman är samarbete kring läro- ligheten, dvs. i arbetslivet, har man inte det har faktiskt gått väldigt bra för mig – Innehållet idag är förstås mycket fo- nasiet, den grundläggande yrkesutbild- het, att presentera sig själv, möta nya medel med Sverige inte alls vanligt, trots alltid tid för det. Då väntar oftast en fär- ningen och yrkeshögskolorna. att kombinera föräldraledigheten med kuserat på kommunikativ språkinlärning bekantskaper och så sist men inte minst att man kanske skulle tro det. Ibland kö- dig bok på dig. Läromedel uppdateras i skrivandet. Det har också varit ett sätt som också nämns i läroplanen och därför ❖ Ansökan görs av författaren efter att kunskap om Storbritannien. per skolorna bokserier från Sverige om regel bit för bit med något års mellan- att hålla sig kvar i branschen – man har borde språket i boken uppfattas som re- avtal ingåtts med ett förlag. I ansök- – Ganska klassiska teman är det ju, fast man t.ex. inte vill använda de böcker rum. Enligt Backman ska man inte behö- tänkt i samma banor som vanligt och hål- levant och användbart för eleven. ningsskedet ska det också finnas en mycket i undervisningen har med själva som är översatta från finska. Därför är va fundera på att själv komplettera böck- klar plan för utgivning och språkgransk- ler dessutom både språket och kontak- – Också interkulturell kommunikation språkanvändningen att göra. Med voka- det fortsättningsvis viktigt att det finns erna, och därför kompletterar man till ning. Om författaren ger ut läromedlet ter vid liv. Jag skulle absolut kunna re- beaktas i boken. Idag är vi vana med att på eget förlag krävs en rekommenda- bulären är det också så att de flesta ord resurser att satsa på bra, svenska läro- exempel den här boken med en hel del kommendera det här för andra, säger människor har olika bakgrund, flyttar tion av en person som är insatt i ämnet. snurrar i ordlistorna år efter år. Nya ter- medel som skrivs i Finland. extrauppgifter, som läraren kan använda Backman. jorden runt och bosätter sig på nya ställ- mer kommer sedan in sakta men säkert. – Referenserna till Finland är många i fall eleverna är extra flitiga.◆

38 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 39 Inte sprang jag för att det var bråttom. EMIL ZÁTOPEK ÄR MIN LÖPARIDOL. Han Jag sprang för att det är barnakroppens är faktiskt den enda stora idrottsman självklara sätt att uttrycka att den är jag sett livslevande. Olympiasommaren sprängfylld av livsglädje. 1952 stod jag vid vägkanten och väntade Mitt yngsta barnbarn hävde sig tidigt på att lokomotivet Zátopek skulle dyka upp på tå. Där stod hon, tills hon fann upp. Och när han kom skanderade jag balansen för en upprättstående varelse. tillsammans med alla andra som stod Sedan satte hon av, springande, högt vid vägkanten Za-to-pek, Za-to-pek! på tåspetsarna. Senare lärde hon sig gå, Hur jag visste att det var han? Det var men fortfarande springer hon hellre. självklart, han var ju först! Hans karak- Alla barn har en gång vetat att männ- teristiska löpstil visste jag ingenting iskan är född till att springa. Haruki Murakami om, jag trodde det var naturligt att en maratonlöpare viftade med armar och VAD JAG PRATAR OM NÄR JAG PRATAR Haruki Murakami, författare ben som väderkvarnsvingar. OM LÖPNING heter den japanska förfat- (och löpare) Jag fick som nioåring se en liten glimt taren Haruki Murakamis självbiogra- 1949 – 20XX av hur ett än så länge oslaget olympiare- fiska bok, som kom ut på svenska 2010. Han gick åtminstone aldrig kord höll på att bli till. Emil Zátopek är Murakami var trettiotre år när han bör- den enda i OS-historien som sprungit jade löpa. Dessförinnan hade han dri- HUR ÄR DET MÖJLIGT ATT DU KAN 5000 meter, 10 000 meter och maraton, vit en jazzklubb, men så beslöt han att SPRINGA? Den frågan fick jag ofta när och vunnit guldmedalj i alla tre loppen. satsa helt på ett liv som fri författare. jag började löpa. Under många år hade Dessutom sprängde han målsnöret på När han satt vid skrivbordet dagen lång jag haft svårt att gå på grund av de smär- olympiskt rekord varje gång. Han hade märkte han att orken blev sämre medan tor min fibromyalgi gav mig. När jag haft körtelfeber två månader innan OS midjemåttet stadigt ökade. Dessutom som sextioplussare fick förhöjt blod- och läkarna hade varnat honom för att rökte han sextio cigaretter per dag. Det tryck bestämde jag mig för att åtmins- ansträngningar kunde bli ödesdigra, FOTO: ISTOCKPHOTO var då han började springa. Han kände tone försöka motionera. Då upptäckte jag men istället blev de gyllene. Hans ena- hur krafterna återvände och gjorde det att det gjorde mindre ont när jag sprang stående guldvecka var åtta dagar lång. Text Tove Fagerholm snart till en vana att springa varje dag. med korta lätta steg än när jag gick. Lång- Den som kommer Zátopeks prestation När han väl fått löpningen i blodet var samt lärde sig kroppen att tåla löpning. närmast är faktiskt Lasse Virén, men det lätt att sluta röka. Numera har det blivit en njutning, även han blev ”bara” femte i maraton under ”Vill du så gärna leva lite längre?” frå- om det händer att jag har ont. Jag har OS i München. VARFÖR SPRINGER JAG? gade folk hånleende. Murakami tror märkt att många motionslöpare lyssnar inte att det är många som springer för till musik medan de springer. Det gör inte MARATONLOPPET 1952 tål en något Löpning handlar inte om att få folk att köpa saker. Löpningen ska vara fri. att förlänga livet, men han tror att löp- jag. Jag lyssnar till naturens ljud: vind- utförligare beskrivning. Den 30-åriga ning hjälper en till ett bättre liv. Löp- sus, vattensorl, fågelläten. Om jag har en Zátopek hade aldrig förr deltagit i ett Så avslutar Christopher McDougall sin succébok Born to run med ningens essens, dess kärna, är att man bra dag och kroppen finner sin egen rytm maratonlopp. Engelsmannen Jim Peters underrubriken Jakten på löpningens själ. anstränger sig till det yttersta inom sina kan tankarna vandra fritt. Tankarna tar var världsrekordhållare och förhands- begränsningar. Det är en metafor för itu med sorger och glädjeämnen, jag får favorit. Hans taktik gick ut på att grilla själva livet – och för mig även för skri- idéer till artiklar jag vill skriva, jag rensar motståndarna genom att starta i ett öpning har under det tan på vad marknaden har att erbjuda SOM BARN LÖPTE JAG ALDRIG. Däremot vandet. upp i hjärnan medan jag löper. En knapp ursinnigt tempo. Efter 16 kilometer låg senaste årtiondet blivit den löparglada är lång. Den rätt desig- sprang jag ständigt, men jag har aldrig Nu har han sprungit ett kvart sekel. timmes löpning ger en obeskrivligt skön han tio minuter under världsrekordsfart en bred folkrörelse. De nade utstyrseln är inte heller billig. tävlingssprungit. Hans kropp kräver att få komma ut känsla i kroppen efteråt. och han hade skakat av sig hela klungan, stora loppen drar många Det är en smula löjligt med hela denna Jag sprang när jag uträttade ärenden på vägarna och springa. Genom att Numera struntar jag i att notera tid, utom en löpare. Zátopek sprang upp tusen deltagare och över- kommersialism kring löpningen, efter- för min mor, jag sprang till sommarens springa har han lärt känna en massa jag njuter om jag kan öka tempot, men jämsides med Peters och ställde en för- Lallt möter man konditionsjoggare av som löpning egentligen är den billigaste bästa smultronställe, min bror och jag människor och det har blivit ett av hans accepterar det tempo kroppen kräver. synt fråga: ”Ursäkta, det här är mitt för- alla kategorier. Det är trendigt att löpa. sport man kan utöva. Det är inte säkert sprang till hästhagen för att hämta stora glädjeämnen i livet. Löpandet har Jag tävlar inte ens med mig själv. Det sta maraton. Springer vi inte för fort?” Men visst handlar det också om att att de dyraste sportskorna är skonsam- hästarna, tillsammans med kusinerna lärt honom att acceptera de begräns- får räcka med att jag vann min ålder- ”Nej”, svarade Peters med illa dold köpa. Löpskor, strumpor, kläder spe- mast mot kroppen, det kan rent av vara sprang vi genom skogen för att ta hem ningar åldrandet bär med sig, han har sklass i Helsingin Midnight Run 2014. elakhet. ”Det går för sakta”. cialdesignade för löpning, elektroniska tvärtom. Det hävdar i varje fall de som korna till kvällsmjölkningen. Över lärt sig att godta att han är den han är. Jag har nått fram till den bästa motiva- ”För sakta?” upprepade Zátopek för- manicker som mäter puls, steg, hastig- börjat träna barfotalöpning. stock och sten sprang jag sommaren Så här vill Murakami att det ska stå tionen för löpning: glädjen över att jag vånad. ”Är du säker?” het och fart, böcker om löpträning… Lis- lång, barfota. inhugget på hans gravsten: kan springa. ”Javisst”, sa Peters. Och sen var det

40 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 41 Bengelsdorff Författare på djupet på Författare

hans tur att bli förvånad, för Zátopek Han hann också sätta 18 världsrekord. tackade artigt, la in en ny växel och Australiern Ron Clark satte 19 världs- Om logistik stack iväg. Han sprang så mödolöst att rekord och trädde fram som Zátopeks han hade energi nog att samtala med rival om titeln bästa långdistanslöpare arför tänker jag på första världskriget en vanlig vardag när jag tittar de sportjournalister som följde loppet någonsin. Höjdsjukan knäckte honom Anna Lena Bengelsdorff i bil. När han i ensamt majestät kom ut på 10 000-metersfinalen i Mexico OS ut genom fönstret? Under ”den väpnade fredens tid” utvecklade va- ur tunneln framför stadion möttes han 1968. För att skjuta upp hemkomsten penteknologin effektiva krigsredskap, bl.a. maskingevär och pans- HAR VERKAT SOM LÄRARE I HISTORIA, SAMHÄLLSLÄRA OCH NATIONALEKO- av ett vrål: ZA-TO-PEK! ZA-TO-PEK! åkte han via Prag för att hälsa på legen- arvagnar. Men också fredliga uppfinningar som telefon och telegraf NOMI VID FLERA SKOLOR I HELSINGFORS. Något ärevarv hann han emellertid inte den som aldrig förlorat ett lopp. Paret Vskulle på ett ödesdigert sätt förändra krigföringen, utan att den som sysslat med springa, sprinterlöparna från Jamaica var Zátopek tog hjärtligt emot honom och uppfinnandet tänkt desto vidare just på de sakerna. När Napoleon vid Waterloo snabbare. De lyfte upp Zátopek på sina när Clark skulle åka hem fick han ett såg vartåt det barkade gav han upp och flydde med sin slagna armé. Han befann axlar och sprang hela ärevarvet på inner- litet paket. ”Du är värd den”, sa Emil. sig, liksom den tidens befälhavare, på platsen för drabbningen och kunde bedö- plan under ett öronbedövande jubel. När Clark öppnade paketet hit- ma situationen. Ett sekel senare sitter överbefälhavare långt bakom frontlinjerna Zátopek har berättat att han knappt tade han Zátopeks guldmedalj från Emil Zátopek och utdelar med hjälp av en ny tids teknologi order till sina arméer utgående från kunde gå på en hel vecka efter sitt livs 10 000-metersloppet i Helsingfors. Clark kartor de brett ut framför sig. Katastrofen är ett faktum. första maratonlopp. Men det var den skö- hade raderat alla Zátopeks rekord, ändå naste utmattning han någonsin upplevt. När det blev fred i världen deltog Záto- möttes han av denna ofattbara genero- En idrottsreporter skrev: Emil har sina pek i alla tävlingar han kom åt, men inför sitet. Helsingfors 100 år senare. Varje vardag klockan fyra är arbetsdagen slut och nu in- guldmedaljer. Resten av honom är stål. OS i London, då han var 26 år, hade han Hans entusiasm, hans snällhet och leds en flyttningsrörelse som är intressant att iaktta genom ett fönster på Södra ka- fortfarande ytterst lite tävlingserfaren- hans kärlek till livet lyste igenom i var- jen 4 B. Den är mindre intressant för den som befinner sig mitt i den och längtar hem het. Ändå vann han guld på 10 000 meter enda rörelse. En större människa än HUR BLIR MAN VÄRLDENS BÄSTA LÅNG- till middagen. För att slippa sitta i sin bil och längta alltför länge ger sig mången iväg DISTANSLÖPARE? Emil Zátopek föddes och silver på 5000 meter. Med det själv- Emil Zátopek finns inte, och har ald- från sin arbetsplats en kvart före eller en kvart efter fyraslaget. Det kallas med ett år 1922 som barn nummer sex i en familj förtroende ett olympiskt guld kan ge fri- rig funnits, sade en överväldigad Clark. modernt uttryck framförhållning. Skulle det handla om en eller två personer skul- i påvra omständigheter. Som sextonår- ade han till sin själs älskade Dana: Efter- le de vara framgångsrika, men de är många och tidpunkten förskjuts sakta men sä- ing började han arbeta i Bata skofabrik. som du och jag är födda på samma dag GLÄDJEN ATT SPRINGA KAN INTE Arbetet var hårt och löpning tänkte han kan vi väl också gifta oss på samma dag? KÖPAS. Det var något som Zátopek kert åt båda hållen. Mellan halv fyra och halv sex kan betraktaren i fönstret, framfö- Det kallas med ett inte på förrän han lät sig övertalas att Dana var spjutkastare, och Emil trä- själv bevisade. Under Pragvåren 1968 rallt sommartid, iaktta ungefär det som signaturen Görel beskrev i en dagboksvers: modernt uttryck ställa upp i ett 1500-meterslopp som Bata nade explosiviteten i sin löpning genom visade han Alexander Dubcek stor loja- Bilkön stannar när det skymmer.. sponsrade år 1940. Han var fullständigt att Dana och han kastade lyra med spjut litet i dennes strävan efter frihet från Och nu har jag inte nämnt morgon- och förmiddagstrafiken när färjorna töm- framförhållning. otränad, men blev nummer två bland på en fotbollsplan. Dana tog hand om Kreml och ökad demokrati. När de sov- mer ut sin billast. hundra deltagare – och han upptäckte att guldet i spjut i OS i Helsingfors. jetiska trupperna slog ner demokrati­ han älskade att springa! Någon idrotts- rörelsen erbjöds Zátopek förlåtelse. Om Var kommer då första världskriget in i bilden? karriär blev det inte just då, istället blev DET ÄR STORT ATT VINNA, MEN VÄN- han accepterade ockupationen skulle I ett blått hus vid Salutorget sitter en grupp folkvalda och bestämmer om sta- det soldatliv och världskrig. Så mycket SKAP ÄR STÖRRE. Så lyder ett berömt han utses till idrottsambassadör. älskade Zátopek att springa att han som Zátopekcitat. Han älskade att få nya Han tackade nej och straffades med dens öden. Skulle sammanträdena börja klockan fem kunde åtminstone ett beslut menig soldat efter en hel dag av militär­ idrottsvänner och fastän hans kunska- att på livstid förpassas till urangru- ha fått en annan utformning. övningar om kvällarna gav sig ut med per i tyska, franska och engelska var vorna. Så försvann en av världens mest Det handlar om det tänkta Guggenheimmuseet och dess placering. För 100 år ficklampan på en 30-kilometersslinga i rudimentära samtalade han med sina älskade idrottare från löpbanorna. sedan hade tysk krigsledning gjort upp planer för det krig man bestämt sig för. Ef- skogen. I militärkängor. När snödjupet medtävlare till och med mitt under lop- Václav Havel skyndade sig att rehabili- ter att fransmännen besegrats på västfronten skulle man göra helt om och ta sig an blev för stort för löpning la han sina smut- pen. Det fanns löpare som klagade över tera sin högt beundrade landsman 1990. de långsamma ryssarna på östfronten. Men fransmännen lät sig inte besegras och siga underkläder i ett badkar, fyllde på Zátopeks ständiga pladder. Hans hotell- Då var Zátopeks hälsa bruten av det far- ryssarna kom för tidigt. Hade soldaterna fått hela spelplanen till sitt förfogande med vatten och sprang på stället i badka- rum var alltid så till trängsel fyllt med liga arbetet i gruvan. Han levde ett till- hade det varit enklare. Nu var vägarna fullpackade av tyskar som i motsatt riktning ret tills han tyckte det kunde räcka. Sen nya vänner att det hände att han i stället bakadraget liv tillsammans med Dana i med madrasser, kokkärl och annat bohag var på flykt undan de ryska trupperna. var det bara att hänga upp tvätten. valde att sova utomhus under ett träd. Prag och avled den 22 november år 2000. Utan vidare jämförelser med katastrofen 1914 kommer Helsingfors fullmäktige När det vårades i skogen började Under en manisk tävlingsperiod efter Den Olympiska Kommittén har låtit att tvingas sysselsätta sig med vad man skall ta sig till med ”civilbefolkningen” när han med intervallträning så fort han OS i London tävlade han nästan var- resa en staty av Emil Zátopek utanför beräknade 500 000 extra besökare tar sig fram mot museet. Det kan hända att så- hade tid över. Han sprang 400 meter annan vecka, och vann varje gång, 69 det olympiska museet i Lausanne. Det så snabbt han förmådde och pustade segrar på 69 starter. Trots det tränade är en unik hyllning till en enastående dana som kommer till Helsingfors enbart för namnet Guggenheim blir förargade ut med 200 meter lugn joggning. Han han ungefär 265 kilometer per vecka. löpare vars motto lyder: i trängseln. Och det var ju inte meningen. kunde ägna sig åt upp till 53 kilometer Idrottsspecialisterna sa: Han gör precis En löpare måste springa med drömmar Ceterum censeo, det finns platser i Helsingfors som är mera lämpade för en an- intervallträning under ett träningspass. allting fel – men allting blir ändå rätt. i hjärtat, inte med pengar i fickan.◆ stormning av konstälskare av den tänkta storleksordningen.

42 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 43 Organisationernas framtid

Text Sebastian Gripenberg Illustration Ida-Maria Wikström

Samhällsklimatet i Finland kännetecknas av stor oro inför framtiden. Svårigheten att åstadkomma strukturella reformer och de sinande resurserna gör framtiden allt osäkrare. Organisationerna i medborgarsamhället är en väsentlig kugge i ett fungerande samhälle. Vilka är utsikterna för orga- nisationerna och vad kan organisationerna göra för att påverka den gemensamma framtiden?

mars ordnade SFV Bildning VAD STYR EN ORGANISATION? Pengarna samma kunskapscentrum. Det är vik- ett seminarium där man dis- styr, svarar Raunio inledningsvis. Många tigt att man definierar vad de olika kuterade vad som styr organi- föreningars verksamhet är starkt bero- aktörernas roll i samarbetet är, t.ex. för sationerna nu och i framtiden, ende av yttre finansiering, bl.a. statsbi- FSI är det viktigt att klargöra vad Norr- behovet av vision och kommu- drag, som i många fall har en tendens att valla, Solvalla, Brändö gymnasium etc. Inikation och framför allt var dagens beviljas sent. Detta sätter i värsta fall för- gör, så att alla spelar med samma regler. medlemmar finns och vad som hän- eningar på gränsen till en kassakris. En Nätverk är viktiga; att styra verksamhet der då allt fler gärna gör saker och ting fråga som bör ställas är därför: Behövs i samarbete med andra aktörer. Effekti- själva utan organisationens mellan- alla organisationer? Går det vi gör på var- vitet, trots ordets trendiga natur, förut- gäller att hålla fingret på pulsen, men Folk specialiserar sig alltmer, vilket är rätthålla en likadan service i små kom- hand. Christel Raunio, generalsekre- andra? Som exempel på föreningar som sätts eftersom man måste visa resultat det är oftast någon som hinner före och en utmaning och möjlighet i fråga om muner. Det behövs enligt Ståhlberg, en terare vid Finlands Svenska Idrott, var slagit sig ihop för att berättiga sin fram- och göra mätningar även om det oftast plockar upp potten, säger Raunio. medlemsutveckling. välfärdsmix, där den offentliga, privata en av de inbjudna gästerna. tid nämner Raunio Monimuotoiset per- finns allt mindre medel. All verksam- – Det finns en växande individuell och tredje sektorn är sammanlänkade i – Trenden just nu tyder på att med- heet, som består av tio föreningar och het rapporteras i någon form, men hur VÄXANDE INDIVIDUELL KAPACITET. Enligt kapacitet i samhället och en mer utbil- en större samverkan. lemsantalet överlag i föreningar mins- förbund. Nätverket kan på så sätt bättre följer vi upp det? Det finns många olika Krister Ståhlberg, professor emeri- dad befolkning som har större till- En förutsättning för service är en kat genom åren, och det är allt vanli- främja sina gemensamma målsättningar. system för ansökningar och redovis- tus i offentlig förvaltning och tidigare gångsmöjligheter, förklarar Ståhlberg. stärkt ”hierarkisering” inom organisa- gare att folk ”kommer och går”. För en Lagar tillåter mera flexibilitet och ningar inom EU, Finland men också direktör för Svenska Kulturfonden, Därför har många börjat ”göra själva”, tioner, trots att utgångspunkten varit förening, oavsett storlek, garanterar stadgar likaså – föreningar kan och ska Svenskfinland. Kunde man utveckla har vi bara sett början av förändring- precis som under Restaurangdagen. det motsatta. När det råder ekonomisk medlemmar såklart en viss trovärdig- inte låsa sin verksamhet. I tredje sek- ett gemensamt rapporteringssystem? arna i samhället som också på många Det är en spännande och viktig förete- kris och nedskärningar är oundvikliga, het, menar Raunio. torn är det möjligt att tänka friare, men Så skulle många organisationer spara sätt påverkar organisationernas framtid. else med tanke på organisationer. Hur drabbar dessa oftast områden som inte Ett upprop på sociala medier kan idag i bästa fall borde det vara mera utbrett mycket tid och resurser. Processerna stärks med växande nätak- ser konsekvenserna av detta ut? I byg- är tillräckligt organiserade. resultera i internationella evenemang på andra håll också. Har man en tanke på vad man vill nå tivitet och olika typer av ”jippon”. En derna idkas mer nödvändighetsverk- – Hobby- och fritidsorganisationer på många håll i världen. Evenemang – Det finns många frågor man måste säg, inom tre år? Ställd som en fråga ökad professionalisering börjar dock samhet, medan hobbyverksamheten kan möjligast stärkas på språklig grund, som dessa livar upp gatubilden och ställa sig som organisation just nu: Var till seminariepubliken visste bara två sakta men säkert kosta, vilket också florerar i städerna, där möjligheterna avslutar Ståhlberg. det kollektiva engagemanget men om finns medlemmarna? Var värvar vi deltagare något om sina organisatio- kan leda till problem. Organisationerna ofta är flera. Något som både Ståhlberg och Rau- det här fenomenet kan ses som en slags dem? Enligt Raunio måste organisa- ners utvecklingscykel på tre års sikt. måste rulla på, men t.ex. EU har många På tal om överlappning, påpekar nio gärna skulle slippa höra är de som organisation är förstås en annan fråga. tionerna bli bättre på att sälja sig, för- Det visar att man måste se nuet, men gånger orimliga redovisningskrav, som Ståhlberg att också kommunerna är i år ut och år in motiverar sin verksam- – Som vi ser det har det kollektiva fort- ädla sina varumärken och synliggöra också kunna förvänta sig vad framti- tar luften ur verksamheten. behov av en strukturomvandling och het med ”låt oss fungera som vi alltid farande en stor betydelse trots att tradi- vad organisationen faktiskt erbjuder. den för med sig. Det finns både yttre omständigheter större enheter. Faktum är att exempelvis gjort och som om världen omkring oss tionella föreningar kanske inte lockar Var ska ”vi” finnas och i samarbete – Kommunikation är avgörande. som man tvingas anpassa sig till och befolkningsmobilitet gör att folk lämnar aldrig har funnits”. ◆ medlemmar på samma sätt som tidigare. med vem? Raunio berättar att FSI har Sociala medier har varit en räddning inre drag, som t.ex. organiserad fri- glesbygden för städerna och verksam- Artikeln är skriven på basis av Robert Eklunds Restaurangdagen är ett exempel på enga- samarbetat mycket med finska VALO för många föreningar, men att manöv- villighet vs. icke-organiserad frivil- het måste läggas ner. Vi har en för dyr sammandrag av SFV Bildnings seminarium ”Orga- gemang utan bindande medlemskap. (Finlands idrott r.f.) och via gemen- rera dem är också en utmaning. Det lighet, amatörism vs. professionalism. samhällsstruktur och då kan vi inte upp- nisationernas framtid” 4.3.2015 i SFV-huset G18.

44 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 45 Frågan SFV i siffror SFV

? SFV:S EGET KAPITAL 31.12.2014 SFV-MAGASINETS PRENUMERANTER SFV:S FONDER: BILDAS 1-3 NYA (INKL. SFV-MEDLEMMAR) 20.4.2015 FONDER VARJE ÅR. 92,1 miljoner euro 9182 415

Föreningsresursen upprätthålls av SFV Bildning och här hittar du fakta, tips, råd och får svar på frågor gällande olika aspekter SFV:S SYFTESPARAGRAF av föreningsliv i Svenskfinland. www.foreningsresursen.fi Att främja bildningsarbetet bland Finlands svenska befolkning genom att understöda skolor, daghem och bibliotek, utge studieunderstöd samt stödja andra former av finlandssvenska bildnings- och kultursträvanden. Sebastian Gripenberg

SFV BILDNINGS VERKSAMHETSOMBUD, NYLAND OCH EXPERT PÅ SKATTEFRÅGOR DONATIONER SFV UTDELAR 1,3 MILJ. EURO 2015 ! till SFV är skattefria

Hurudant ansvar har jag som ALLMÄN UTDELNING (ANSÖKNINGSTID 1-28.2.2015) milj. euro Tyngdpunktsområden inom utv.projekt 0.32 PRISNOMINERINGAR styrelsemedlem i en förening? Verksamhetsbidrag 0.23 ! i december–januari Evenemang (bildning eller kultur) 0.18 Fortbildning 0.05 nsvar kan vara en sak som avskräcker från Ett sådant ärende kan vara att pröva förtroendet för en Övriga ändamål 0.10 ANSÖKNINGSTID: att åta sig uppdrag i föreningar. Det är också styrelsemedlem eller för hela styrelsen. ! februari. Studiestipendier: www.studiefonden.fi viktigt att påpeka att det är frivilligt att Skadeståndsskyldighet utgår från 39§ i föreninslagen: ÖVRIGA BIDRAG ställa upp på olika uppdrag i föreningsvärl- ”Styrelsemedlemmarna (...) är skyldiga att ersätta skada Studerande (Svenska Studiefonden) 0.10 denA och att man inte kan bli vald utan samtycke. som de i sitt uppdrag har orsakat föreningen uppsåtli- SFV BILDNING Elevstipendier från specialfonder 0.05 Det ansvar man har som styrelsemedlem brukar inde- gen eller av oaktsamhet”. Uppsåtligen betyder ”med flit” ! förmedlar statsbidrag för kurser Läromedel 0.03 och studiecirklar, och stöder las i tre olika typer: straffrättsligt ansvar, parlamentariskt och oaktsamhet ”slarv, lättja, okunskap” etc. Det är detta Pris och medaljer 0.14 organisationslivet via egna ansvar och skadeståndsskyldighet. Straffrättsligt ansvar ansvar man som styrelsemedlem befrias från då fören- kurser och föreläsningar. Övriga bidrag 0.13 är samma ansvar som varje medborgare i Finland har att ingens möte fattar beslut om ansvarsfrihet. Du hittar kontaktuppgifter till inte göra något som enligt lagen är kriminellt. Det är gan- Ansvarsfriheten gäller dock endast de saker som är 1.33 hela SFV Bildnings personal på ska självklart att det som enligt lag är straffbart även är kända då beslutet fattas. En styrelse kan alltså inte sopa www.sfvbildning.fi det inom en förening. något under mattan och pusta ut efter att ansvarsfrihet § har beviljats. En styrelsemedlem som röstar mot en fråga UTDELNINGEN PER SEKTOR 2015 (och anmäler avvikande åsikt i protokollet) som senare Parlamentariskt ansvar utgår från föreningslagen och leder till ersättningskrav gentemot styrelsen från fören- 7% 4% innebär att den som sköter ett uppdrag på förtroende ingens sida kan inte bli ersättningsskyldig. STÖD SFV! Studerande Daghem även ska åtnjuta förtroende hos de som valt henne eller Enklast stöder du SFV:s verksamhet genom att bli honom. § medlem i SFV:s understödsförening. Medlemsavgiften är endast 10 euro per år. Fyll i medlemsblanketten på Om föreningens medlemmar av någon orsak mister för- sfv.fi eller kontakta oss på [email protected] eller 09-6844 570. troendet för en medlem i styrelsen kan denna när som Det är i praktiken mycket ovanligt att styrelsemedlem- helst avsättas. I föreningslagens 23§ hänvisas till detta mar ställs till svars enligt någon av dessa tre typer av 34% genom det slås fast att ”val eller avsättande av styrelsen ansvar. Det parlamentariska ansvaret och det straffrätts- Skolor ADRESSFÖRÄNDING? 54% Ring in din adressförändring på 09-6844 570, eller styrelsemedlemmar” ska avgöras vid föreningens liga ansvaret är tämligen självklara. Utkrävning av par- Finlandssvenska eller fyll i medlemsblanketten på www.sfv.fi. möte. I lagen sägs även att beslut i frågan inte får fattas lamentariskt ansvar så att en styrelsemedlem blir avsatt bildnings- och Eller eposta på [email protected] ifall saken inte har nämnts i möteskallelsen. mitt under en mandatperiod är så gott som okänt. Man kultursträvanden Ett initiativ i frågan kan väckas av medlemmar i för- har ansvar som styrelsemedlem – den saken ska inte för- DONATIONER OCH TESTAMENTEN eningen eller av styrelsen. I föreningslagens 20§ sägs att ringas, men saken ska ses ur föreningsmedlemmarnas 1% SFV tar emot donationer och testamenten och ger gratis styrelsen bör sammankalla ett extra föreningsmöte om synvinkel – ansvaret är avsett att tjäna som garanti för Bibliotek sakkunnig hjälp. Kontakta kanslichef Johan Aura ”minst en tiondedel av föreningens röstberättigade med- att föreningens angelägenheter sköts väl av de personer på 040-3559 935. lemmar kräver det för behandling av ett angivet ärende.” som medlemmarna ger sitt förtroende. ◆

46 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 47 Medlemmarnas bokspalt Medlemmarnas bokspalt Medlemmarnas EGET FÖRLAG

I denna spalt anmäler vi böcker som SFV-medlem- Gör så här: Skicka en kort synopsis på boken och marna gett ut på eget förlag, eller via andra självstän- skribenten samt en pärmbild till [email protected]. diga utgivare. Förutsättningen är att boken kan köpas Beskriv gärna bokens utformning och sidantal. Och eller beställas av allmänheten. viktigast: meddela var intresserade kan köpa eller beställa boken.

NÄR RÄDSLAN VILAR DÅTID,NUTID, FRAMTID TÅ HA SKO FÅ LÄMN SÅTEE FRAGMENT UR EN BARNDOM LÄRARSKAP, SKOLA OCH UTBILDNING I VASA EN BOK MED HUMOR-SATIR OCH ALLVAR AV Benita Backas-Andersson UNDER 40 ÅR HELMER KING. 62 sidor. Rek. pris 20 e. Boken kan köpas Benita Kavander 109 sidor. Ca. pris 18 euro. Kan bestäl- i bokhandlar, på OpusLiberums nätbok- 262 sidor, limbunden, ill. Pris 30 euro. las av författaren, tel. 040-5152028, eller handel, via författaren, benitaba@hot- Kan köpas via bokhandeln Gros i Vasa. e-post: [email protected]. Finns att mail.com eller 040-0445285. ISBN 978-952-93-5214-2 köpas på bybutikerna i Esse, Purmo eller ISBN- 978-952-93-4350-8. Pedersöre kommuns telefonväxel samt på KÄNSLORNAS HANDBOK – SLOTTET I SAKNADENS DALAR Luckan i Karleby. ISBN 978-952-93-4988-3 MÄNNISKAN OCH GEMENSKAPEN EN BERÄTTELSE OM KÄRLEK Pertti Simola Birgitta Kurtén Boken har tilldelats pris av Svenska Benita Kavanders bok tillkom som Boken lyfter fram den genuina Notis Förlag, 2015, 298 sidor. Pris 37 e. Boken säljs hos bok- 218 sidor, ill. Pris: 24,50 e (inkl. porto). Beställ via info.slotts- litteratursällskapet i Finland den en jubileumskrift med anledning av berättarkulturen och är en hyllning handlare, eller kan beställas [email protected] (pris 22 e [email protected]. Den finns också på Luckan i Karleby 5 februari 2015 med motiveringen Vasa svenska lärarförenings 40-årsju- till de som i sina berättelser vågade + frakt). ISBN: 978-918-7679-32-2 och Åbo. www.slottsforlaget.com. ISBN 978-952-93-4672-1 ”Detta är en hudlös och drabbande bileum 2015. Den är ett nedslag i dåtid driva med sig själva. Boken är också berättelse om den lilla östnyländskan och nutid, men också med blicken rik- ett tidsdokument från en svunnen tid Som individer har vi har total frihet att känna och Birgitta Kurténs bok handlar om kärlek och läng- Milia som med alla sinnen öppna tar tad mot framtiden. Jubileumsskriften och en svunnen kultur. Dessutom är begränsad frihet att handla. Människan vill bli sedd tan. Den är en berättelse om hennes föräldrar Böljan sig igenom en våldspräglad och fat- tar avstamp i början av 1970-talet, ett största delen av historierna sanna, och respekterad i sina känslor från kärlek, glädje och Blombergs och Gunnar Kurténs kärlekssaga i 1930- tig barndom. Författarens solida- dynamiskt årtionde för lärarna i Vasa och återges i den form som de berät- förälskelse till rädsla, sorg, skam, ilska och makt- och 1940-talens Finland. ritet med barnets ångest, skam och på många sätt. Läroverken avveckla- tats eller som tillförlitliga källor har löshet. Vi behöver lära oss att medvetet känna och Boken bygger på två ovanligt välskrivande föräld- skuldkänsla är enastående och pre- des. Grundskolan infördes. Den fin- återberättats åt författaren. Författa- respektera egna och andras känslor. Detta är grun- rars dagböcker och brev, allting skickligt hopknutet cist gestaltad.” landssvenska lärarutbildningen aka- ren har strävat till att ge historierna den till goda relationer, hälsa och den sunda gemen- av dottern Birgittas kommentarer. Läsaren får följa Utdrag ur recension av Sture demiserades och fick sin hemvist i en bakgrund – med grundtanken att skapen. borgardottern Böljans uppväxt i ett välbärgat hem i Enberg, leg. Psykolog: ”en viktig bok Vasa. Olika lärarkategoriers intressen bra berättelser skall ha en själ. Bak- Boken ger överraskande insikter, den passar både Åbo, hennes skolgång med nöjen, vardagsbekymmer för läsaren i gemen. Den kunde med skulle integreras med varandra. Den grunden återges alltid på standards- yrkesfolk och alla andra människor. Den innehåller och, inte minst, erotiska uppvaknande. I den blivande fördel användas som kliniskt exempel månadslånga strejk då de kommunala venska och själva berättelserna på en klar människosyn och en konkret metodbeskriv- mannens lågkyrkliga hem i Gamlakarleby levs livet på i utbildningen av t.ex. socialarbetare lärarna tvingades ta till strejkvapnet dialekt. Även svåra dialektord för- ning för att hjälpa människan med sin hälsa och sina andra villkor. De två träffas i Handelsinstitutet i Åbo, och psykologer.” våren 1984 beskrivs detaljerat. Lärar- klaras på standardsvenska. relationer. Boken beskriver också hur en inspire- och efter många komplikationer gifter de och bosät- Thomas Rosenberg i ÖN ”Det är nas fortbildning och kompetensut- Boken innehåller också fem sati- rande och rättvis social struktur kan skapas. De tal- ter sig i Gamlakarleby. Men kriget kommer emellan, inte alla gånger man tackar en förfat- veckling åskådliggörs. Förtroende- rer. Vissa ganska fräna – de tar fram rika exemplen är hämtade ur verkliga livet. med år av intensiv brevväxling som belyser vardagen tare för att man förlorat nattsömnen männens arbete lyfts fram. hur människor manipuleras att tro på Pertti Simula (f. 1946, filosofie magister, psyko- på hemmafronten och i fält, men också tidens äkten- efter att ha läst deras bok […] boken är De svenska skolorna och utbild- det som starka sekter för fram, och analytiker) har arbetat som terapeut, utbildare och skapliga samliv och kvinnans villkor hemma och i till formatet blygsam, men till inne- ningsenheterna i Vasa presenteras som skapar system där människor handledare i 30 år. Simula bor i Sāo Paulo och besö- förvärvslivet. hållet stark och berörande.” i boken – också avvecklade skolor och olika kön utnyttjas och nedvär- ker regelbundet Finland och Sverige för att föreläsa Birgitta Kurtén är född och uppvuxen i Gamlakar- Boken håller på att översättas till omnämns. Samarbetet över språk- deras. Boken innehåller också berät- och utbilda yrkesfolk inom skola, socialtjänst och leby, har studerat i Åbo och varit verksam som kul- finska av Liisa Ryömä. gränsen, med utbildning på både telser om ett par småindustrier i Esse hälsovård. Han har gett ut flera böcker på svenska turjournalist i Lund. Hon har gett ut flera böcker, svenska och finska under samma tak med tonvikt på ett speciellt arbetskli- och finska. Han är grundaren till Conscientia-insti- bl.a. barndomsminnena ”Efter kriget” 2001. Hennes uppmärksammas, likaså den plane- mat och tillverkning. tutet för psykoanalys och organisations utveckling. manuskript har redigerats och getts ut av Peter Slotte. rade språkbadslärarutbildningen.

48 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 49 Boklådan Boklådan SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND JOHN NURMINENS STIFTELSE

ROLL, RETORIK UPPDRAGET SOM DET FÖRSKRÄCKLIGA ADOLF BOCK OCH MODERNITET VÄXTE ÅLÄNDSKA KRIGET MERIMAALARI / I BERTEL GRIPENBERGS Anna Möller-Sibelius KRIMKRIGET I FINLAND 1854–1855 MARINMÅLAREN LYRIK Historien om Svenska Adolf Bock Raoul Johansson Merimaalari / Marinmålaren Tuija Peltomaa Henry Wiklund litteratursällskapet som Ilkka Malmberg 160 sidor, text på finska och svenska 352 sidor, häftad, illustrerad förvaltare av allmännyttigt 464 sidor suomi/svenska. 240 x 300 mm. ISBN 978-951-583-283-2 kapital. ISBN 978-952-9745-45-6 ISBN 978-952-9745-30-2 Pris: 34 e 463 sidor, inbunden, Pris 69,90 € Pris 19,90 e illustrerad Beställ på: jnsshop.fi eller TUIJA PELTOMAA ISBN 978-951-583-275-7 [email protected], JOHN NURMISEN SÄÄTIÖ JOHN NURMINENS STIFTELSE eller tel. 050 545 0481

Bertel Gripenberg (1878–1947) var under sin livstid en Svenska litteratursällskapet i Finland hör till landets John Nurminens Stiftelse utgav år 2013 sitt storverk Havet växlar ansikte varje sekund. Sol och skuggor trol- uppburen författare och ännu 1931 nominerades han till största förvaltare av allmännyttiga fonder och är en om Ålandskriget, som utkämpades längs Finlands kus- lar med vattnet, vinden får det att leva och jag vill måla Nobelpriset. Efter andra världskriget har hans författar- stor leverantör av privata medel för kultur och veten- ter 1854–1855. Nu utkommer boken även i svensk över- rörelse parad med den kärva realism, som väntar i varje skap omvärderats både av politiska och estetiska skäl. skap. I boken får vi följa utvecklingen från skattmästa- sättning, och blir tillgänglig för svenska läsare våren 2015. våg. (Adolf Bock) Anna Möller-Sibelius diskuterar Gripenbergs degradering rens enmansgärning till inrättandet av ett finansråd och Bokens författare Raoul Johnsson är en medryck- Den tyskfödde Adolf Bock (1890–1968) var en av marin- från hyllad och formsäker poet till ideologiskt tvivelak- senare till den professionaliserade förmögenhetsför- ande och flyhänt historieberättare. Han har förkovrat måleriets stora mästare och unik som förevigare av de tig versmakare, men framför allt belyses hans lyriska pro- valtningen fr.o.m. 1990-talet. Med stor precision skild- sig grundligt i ämnet och målar för läsaren upp en serie nordliga haven. Bocks målningar utgör värdefulla his- duktion under fyrtio år i samspel med en turbulent sam- rar SLS tidigare VD Henry Wiklund det över hundra- krigshändelser vars detaljer redan hunnit blekna i histo- toriska dokument. För eftervärlden beskriver de fartyg, tid. Utifrån tre nyckelbegrepp, roll, retorik och moder- åriga ekonomiska arbetet och relaterar det till samhäl- riens ridåer. I bokens första del väver journalisten Ilkka handelssjöfart, last- och passagerarsjöfart, sjökrigföring nitet, undersöks Gripenbergs växlande diktarroller, hans let runt omkring. Boken innehåller rikligt med diagram Malmberg samman de maktpolitiska faktorerna bakom och fritidssegling. Om det inte vore för hans starka enga- kommunikation med läsaren och modernitetsproblema- och bilder. Krimkriget och Åländska kriget och ritar ut de egent- gemang i att föreviga 1900-talets maritima värld skulle tiken som en dynamisk och motsägelsefull undertext i liga ramarna till bokens händelser. Därigenom får läsa- denna era redan hålla på att falla i glömska. Tuija Pelto- hans lyrik. ren klarhet i avsikterna med Krimkriget och vad de fak- maas bok är en hyllning till Adolf Bocks livsverk och tar tiskt resulterade i på den europeiska krigsskådeplatsen. ut läsaren på ett spännande maritimt äventyr.

VINGPENNAN SCRIPTUM

VINDEN VÄNDER PÅ JOHANSSONS OCH TROLLSKÄR DYNGBAGGARNA JAG UNDRAR HUR DET DÖDENS ANSIKTE Carina Wolff-Brandt Carina Wolff-Brandt KÄNNS ATT FALLA FRITT TRO OCH SED BLAND 120 sidor 120 sidor. Ann-Sofi Carlsson HERRE OCH FOLK ISBN: 951-98787-6-9. ISBN 978-952-99847-8-7. 128 sidor, häftad Bo Lönnqvist Cirkapris: 20,70 e Cirkapris: 23 e ISBN 978-952-7005-23-1 216 sidor, häftad, illustrerad Boken säljs i bokhandeln, på Boken säljs i bokhandeln, på Pris: 20 e ISBN 978-9525496-99-4 www.vingpennan.com, samt www.vingpennan.com, Boken kan köpas i bokhandeln Pris: 27 e www.adlibris.com. Under sommaren samt www.adlibris.com. eller via www.scriptum.fi/webshop Boken kan köpas i kan boken också hittas på bokhandeln eller via försäljningsställen i skärgården. www.scriptum.fi/webshop

Carina Wolff-Brandts hittills mest sålda barnbok är en Carina Wolff-Brandts Johanssons och dyngbaggarna tidlös skildring om livet ute i havsbandet i slutet av 1800- är den fjärde boken om den fartfyllda familjen Johans- I novellsamlingen Jag undrar hur det känns att falla Dödens ansikte beskriver några av de strategier männ- talet. Den berättar om fiskargubben Elis och hans möte son. Den här gången åker familjen på semester till Afrika. fritt möter läsaren en rad människor som försöker hitta iskan som kulturvarelse skapat för att komma tillrätta med tomten som bor på ön. Det är också en bok om vän- Knappt har sommarlovet tagit slut då Malin, Fia och de rätta bitarna till sitt livspussel. Bland annat en kvinna med döden som en biologiskt omutbar makt. Bokens skap och om att verkligheten vi lever i kanske inte alltid mamma i flera dagar planerar hur de vill fira julen. De ska som sitter på hälsocentralen med sitt sjuka barn, en flicka tyngdpunkt vilar på de mänskliga berättelserna och upp- är vad den ser ut vara. ställa till med ett stort släktkalas och fylla hela huset med jul- som tappar bort sina föräldrar under en semesterresa och levelserna. Traditionen har skrivits ner av 76 bygdemed- Berättelsen har förtrollat både barn och vuxna sedan pynt. Pappa sätter stopp för planerna då han en dag talar om en man som tar till motorsågen. delare i Finlands svenskbygder, födda ca 1880-1920, som den kom ut år 2003. En ung läsare utryckte sig så här: för familjen att de ska resa bort över julen. Riktigt långt bort. Ann-Sofi Carlssons noveller blottar ‒ med en bottensats av svar på en frågelista 1967-68. Sedvänjorna bland de högre ”Det här är en bok för alla barn. Men pappa skulle också Det blir ett äventyr som gör mamma alldeles matt, medan humor ‒ de mörka underströmmar som kan röra sig under stånden belyses med utdrag ur historiska dokument, tycka om den och mommo med”. I maj utkommer den Fia får en massa tokiga idéer. Hon vill bl.a. grunda en ele- den vardagligaste yta. Ann-Sofi Carlsson (f. 1975) vann Sol- dagböcker och memoarer. Ett rikt material av föremål, tredje upplagan. fantfirma och så blir hon väldigt intresserad av dyngbag- veig von Schoultz-tävlingen 2013 med en av sina noveller. konstverk och bilder i kyrkor, museer och arkiv avtäcker gar. Boken är en rolig högläsningsbok för hela familjen. Jag undrar hur det känns att falla fritt är hennes debutbok. Dödens ansikte.

50 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 51 Boklådan

FONTANA MEDIA

HEJ GUD, HÄR BOR JAG! BARNENS BÖNBOK Fira bokens år med oss! Monica Wikström-Jokela 56 sidor, inbunden ISBN: 9789515508041 Pris: 18,90 Beställ på www.fontanamedia.fi eller ring 09 612 615 30

SFV erbjuder mindre förlag som verkar på svenska i Finland en möjlighet att få publicitet för sina utgåvor. 25 € Barnens egen bönbok leder in i bönerummet genom Gör så här: E-posta pärmbilder på 1-2 böcker. Bifoga en kort ord och bild. Knacka på dörren – och se var du hamnar! text (max 700 tecken/bok) med bokpresentation och bok- Läsaren tas med från hallen till morgonrummet, kvälls- SFV Bildning info: SFVISBN, utformning Bildning och sidantal, samt var intresserade rummet, vardagsrummet, köket, den mörka skrubben kan köpa eller beställa boken. och andra spännande ställen. Boken innehåller många denden svenska svenska studiecentralen studiecentralen 35 € Kriteriet är att böckerna är svenskspråkiga. Även äldre 27 € nyskrivna böner och några gamla bekanta. Här finns även utgivning SFV kan presenteras,i Finlandi Finland Bildning bara böckerna fortfarande kan texter som kan läsas som meditationer med små barn. köpas i handeln eller beställas. Spalten återkommer i varje Mervi Lindmans färggranna collagebilder fyller boken. nummer;den se sidansvenska 2 för materialdagar. studiecentralen i Finland Anna­Lena Laurén Johannes Salminen Emelie Enckell & Peter Lodenius FRÅN BYSANS TILL BUSH OLOF ENCKELLS LIV BESÖK SFV PÅ BOKMÄSSAN UKRAINA – GRÄNSLANDET Valda essäer 1963–2010 i centrum av en kulturepok I HELSINGFORS I OKTOBER!

SFV var första gången med på bokmässan i Helsingfors år 2011. I år infaller bokmässan den 22–25 oktober, och SFV kommer åter att delta med egen monter. Två nya biogra- fier i SFV:s biografiserie kommer att ha officiell lansering, och presenteras på Edit Södergran och Totti-scenerna. 28 € 25 € Följ med SFV-Magasinet, SFV:s webbsida och SFV på so- cial medier för uppdateringar och exakta tidpunkter. På mässan säljs alla SFV-böcker till mässpris (minst 20 pro- cents rabatt). SFV:s biografier är redan från början för- Under premiärdagen på Bokmässan i Helsingfors 2014 var delaktigt prissatta, riktpriset är endast 15 euro. SFV:s mässvärdar Stella Mattsson och Rabbe Sandelin. 22 €

FÅ DITT NAMN FÖREVIGAT Carina Karlsson Mikael Enckell Kurt Högnäs I HISTORIEN FÖR ÖSTERSJÖNS SKYDD MIRAKELVATTNET OKÄNDHETENS FÖLJESLAGARE REFUG Bli en del av konstverket Roman Med frågan som drivkraft Dikter och prosadikter Horisonten för 50 euro: genom och mysteriet som färdmål att föreviga ditt eget eller en väns namn på konstverket hjälper du Merikulttuuria till att minska fosforutsläppen i ja Itämeren suojelua Östersjön. www.puhdasitameri.fi Alla SFV-medlemmar får 30 % rabatt hos oss

Se också: www.puhdasmeri.fi Du får rabatten i vår nätbokhandel sets.fi med kampanjkoden »Aktie123». Här hittar du hela vårt sortiment med hundratals titlar. Öppet dygnet runt! Du är också välkommen till vår bokhandel på Bulevarden 7 där vi tillhanda­ håller de nyaste böckerna. Öppet vardagar kl. 9–12 och 13–16.

Rabatten gäller allmän litteratur. 52 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 53

sfv-magasinet_020415.indd 1 30-03-2015 16:13 Läsbiten Läsbiten är denna gång kapitlet ”Önningebykolonin” ur Kjell Ekströms biografi över målaren Victor Westerholm, som inledde SFV:s biografiserie år 2010. Boken har en tid varit slutsåld, men den andra upplagan har nu utkommit, och kan beställas på redaktion@sfv. fi, eller på tel. 09-6844570. Bokens författare, konstnären och etnologen Kjell Ekström, leder verksamheten vid Önningebymuseet på Åland. Ekström har tidigare skrivit ett tiotal böcker inom ämnet åländsk konst och lokalhistoria. Han erhöll Landskapet Ålands kulturpris 2008 liksom Svenska Kulturfondens kulturpris 2007 och Svenska folkskolans vänners folkbildningspris år 2007.

ÖNNINGEBYKOLONIN

Finlands enda egentliga konstnärskoloni uppstod 1886 kring Victor Westerholms Tomtebo. I nästan tre decennier samlades konstnärer från Sverige och Finland här. Även några estniska konstnärer hittade till Önningeby.

åren 1886 studerade son, mer känd som J.A.G. Victor Westerholm Acke. Efter att han introdu- ännu i Düsseldorf. cerat sig hos Westerholms Han planerade att inkvarterades han på gården underV sommaren vistas på Åland Övre Knapans i Önningeby, HÅKAN SKOGSJÖ FOTO: och ta sitt nya hem ”Tomtebo” vars bykärna ligger ett par Elin Danielson-Gambogi: Hilma och Victor på Tomtebobryggan. Oljemålning från 1901. Tillhör ÅÖF. i besittning. Westerholm hade i kilometer norr om Lem- ett brev inviterat Fredrik Ahl- ströms kanal. Hanna Rönn- vande konstnär hade hon en maren 1890 är bara ett exem- stedt att komma till Åland och berg bodde denna sommar på central roll i gemenskapen pel. Han förevigade sällska- måla. Hanna Rönnberg, som gården Matts, där även Elin mellan konstnärerna. Riitta pet på morgontimmarna i tecknade modell i Ahlstedts Danielson hyrde in sig. Till Konttinen konstaterar i sin ett ofta reproducerat foto- ateljé några kvällar i veckan, gruppen anslöt sig även teck- bok Konstnärspar att Victor grafi, ett fotografi som sedan skriver så här i sin bok: ”En dag naren Alexander Federley. och Hilma delade allt: arbete, Elin Danielson använde som mot våren berättade Ahlstedt, Hanna Rönnbergs bok vänner, hem och konst. Även förlaga till en porslinsassiett att han fått brev från sin vän Konstnärskolonien på Åland i breven till Westerholm från med önningebykolonisterna sedan Düsseldorfvistelsen, landskapsmålaren Victor utkom 1938. Den innehåller vissa faktafel och samman- vännerna framgår deras sam- avbildade i maskeradutstyr- Westerholm, att denne köpt sig en villa på Åland och blandningar, vilket är helt naturligt då man tänker på manhållning tydligt, menar sel. I Paul Nybergs samman- tänkte bosätta sig där; Åland är det härligaste målar- att nästan femtio år hade förflutit från kolonins start på Konttinen – ”de är i konst- ställning över Ackes liv i Fin- land på jorden, skriver han och uppmanar Ahlstedt att 1880-talet och utgivningen, men den innehåller ändå närskretsen ’kära vänner land i minnesboken över Victor Westerholm: Båthus. Målningen märkt ”Åt Tytty af Vicke 90”. ta några kamrater med och komma dit och se själv. Det värdefull förstahandsinformation. Om sin ankomst till Hilma och Victor’”. Sommaren 1890 besökte Rosa ”Tytty” Danielson sin syster Elin Daniel- konstnären, framgår även blev ett diskuterande, Westerholm var den nya plane- Westerholms berättade hon: En central plats i kolo- son i Önningeby. Den här målningen erhöll Tytty som gåva av Victor. tydligt Ackes centrala roll i ten på konsthimmeln, han hade sänt utmärkta tavlor ”Jag blev hjärtligt välkomnad av Viktor Westerholm, nin fick också Acke (Axel FOTO: BUKOWSKIS, HELSINGFORS. sällskapet. Han skriver om hem från utlandet och det var frestande att arbeta i ett en herre med fina drag och ett par genomträngande Andersson). Trots att han var sommaren 1889: sådant sällskap i en vacker natur.” gråblå ögon, riktiga sjömansögon som kisade litet och till både sätt och yttre helt olik Victor Westerholm, kom de ”Det glada livet i Önningeby ville denna sommar ej taga Fredrik Ahlstedt reste redan i maj till Åland till- röjde vanan att se på långa distanser. Han hade ett för- att bli nära vänner och deras vänskap bibehölls livet ut. Acke riktig fart. Eva känner sig nedslagen och missmodig. Hon sammans med sin målande hustru Nina, f. Lignell. synt och vänligt väsen och man kände genast att det var var en pratglad och humoristisk person som älskade ”hela lyckas inte i sitt arbete och vantrivs som aldrig förut. Inte De hyrde in sig hos Lundbergs, ett hus som låg på en person man kunde lita på. Hans vackra fru Hilma var verlden på ett storslaget och beqvämt sätt” som Anna Weng- heller de andra flickorna ser ut att trivas. Man saknar någon- Önningeby Näset ett stenkast från Lemströms kanal. även en bekantskap man var glad att få göra”. berg en gång uttryckte sig i ett brev till Elin Danielson 1892. ting, ingen vet riktigt vad. Men plötsligt en morgon kl. ½ 6 Det var meningen att Hanna Rönnberg, Elin Daniel- Citatet kan verka trivialt, men troligen innehåller det Victor Westerholm var en helt annan typ, mer stillsam och hörs en bekant röst i Knapans farstu. Det är Acke, som infun- son och Ada Thilén skulle resa tillsammans till Åland, ett omdöme som är själva kärnan till att konstnärsko- eftertänksam, men saknade ingalunda humor. nit sig tidigt på morgonen och ej hade tålamod att vänta tills men Thilén insjuknade och Danielson senarelade sin lonin kring Tomtebo blev varaktig. Utan det vänliga Det var också under den period Acke vistades i Önningeby, flickorna stigit upp. Det blev en glad frukost, och alla tyckte, resa. När Danielson anlände till Önningeby i början och sympatiska värdparet Victor och Hilma Wester- 1886–1892, som var den mest livaktiga inom konstnärskolo- att ’nu först var det Ålandslif och Ålandsstämning i luften’.” av augusti hade konstnärsgemenskapen redan utökats holm hade Önningebykolonin aldrig blivit mer än ett nin. Acke verkar ha varit själva navet i sällskapslivet, med sina Att konstnärerna valde att bo i Önningeby berodde inte på med en svensk objuden gäst, konstnären Axel Anders- sommarexperiment. Trots att Hilma inte var en utö- upptåg och festliga initiativ. Hans maskerad på Knapans som- att de skulle ha tyckt att byn var särskilt målerisk eller vacker.

54 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 55 Läsbiten

Önningebykolonins grundare 1886, eller ”Före kaffet” som bilden kallats. Den torde vara tagen av Aksel Paul som besökte Önninge- Victor Westerholm arbetade under en stor del av sitt yrkesverksamma liv som lärare vid Ritskolan i Åbo. Här ses han vid en nakenmodell, omgi- by den första kolonisommaren. Bilden har reproducerats i otaliga sammanhang och utgjorde pärmbilden till Hanna Rönnbergs bok ven av eleverna. FOTO: ÅBO KONSTMUSEUM. om kolonin. I förgrunden sitter från vänster Hanna Rönnberg, Hilma Westerholm, Elin Danielson och längst till höger Nina Ahlstedt. Vid staffliet till vänster sitter Fredrik Ahlstedt och målar, med Victor Westerholm bakom sig, och i bakgrunden till höger ses Alexander Federley vid skissblocket under J.A.G. Ackes överinseende. Svanström-Lodenius och Sigrid Schauman. Åren 1906- son har allti vari så snäll mot Olga han.’ Inom parent. sagdt 1913 vistades på Åland en grupp estniska konstnärer och fortgår festen i 3 dygn.-” En passus i Hanna Rönnbergs bok författare ur den så kallade Noor-Eestigruppen. Vid ankom- om kolonin vittnar även om att ortsbefolkningen i vissa fall Anledningen att man tog den i besitt- valet af den lägerplats, de för somma- sten till Åland bodde de i Önningeby, ett val som säkert hade kom konstnärerna nära. Hanna Rönnberg berättar att Sig- ning, var helt enkelt dess närhet till ren bestämt sig för. I deras atelierer med Önningebykolonins existens att göra. Huruvida estlän- nilskärborna, öborna på den västligaste ön i Ålands skärgård Westerholms ställe och att byn hade råder flit och verksamhet. Medan herr darna hade någon kontakt med kolonisterna är ej klarlagt. där Önningebykolonisterna i flera omgångar verkat, hälsade stora mangårdsbyggnader och lillstu- Westerholm är fullt sysselsatt med att Önningebykolonin blev således en mötespunkt mitt i Öst- på hos Westerholms när de hade vägarna förbi: gor som räckte till både för lokalbe- efter sin artistiska smak inreda sitt ersjön för konstnärer från öst och väst. I slutet av 1800-talet ”Signilskärborna voro alla Westerholm varmt tillgivna och folkning och tillfälliga hyresgäster. konstnärshem, ha de öfriga qvinnliga uppstod en mängd liknande grupper eller kolonier. Den i på höstnarna, då de foro efter sina spannmål till kronoma- Hanna Rönnbergs första intryck av och manliga artisterna skizzerat en Norden mest kända, Skagenkolonin, började redan på 1870- gasinet på Kastelholm, togo de sig alltid några timmars rast byn var att den var torr och trist, men hel mängd lanskapsmotiv, stuginteri- talet sin verksamhet. Dessa kolonier var med och introdu- vid Lemströms kanal, där Westerholms Tomtebo ligger. Det när hon rekognoserat längs Lumparns örer, grupper och personager och bil- cerade det nya friluftsmåleriet som fått särskilt fotfäste i blev kaffe med både tårar och påtårar, allt målarfolket sam- stränder och dessutom hittat forn- der från den åländska verkligheten.” Paris. Fredrik Ahlstedt som var med och startade Önninge- lades där och det frågades och berättades om allt som skett gravar blev hon nöjd. Rönnberg blev Under årens lopp var det många bygruppen ville dock inte anamma den nya trenden och han sen man såg varann senast.” också den flitigaste Ålandsmålaren. konstnärer som gästade trakterna återkom inte till Önningeby efter den första kolonisomma- Hanna Rönnberg summerar i sin bok om kolonin: Hon återkom ständigt till konstnärs- kring Tomtebo och anmärknings- ren 1886. ”Så fortgick livet i konstnärskolonin på Åland, med större gemenskapen kring Westerholm, även värt många av dem var kvinnor. Till Väldigt lite finns dokumenterat om kolonisternas förhål- eller mindre livaktighet, allt som åren gingo. Kärnan, grun- på 1920-talet då kolonin upphört och dem som redan i slutet av 1880-talet lande till ortsbefolkningen. Den muntliga traditionen i byn den fanns alltid där vid Lemströms kanal i Viktor Wester- Westerholm gått bort. anslöt sig hör finländarna Eva Tope- inskränker sig till några enkla minnen om att barn anlitades holms trevliga hem Tomtebo, där han själv och hans älsk- Redan första sommaren 1886 kunde FOTO UR MAJA-STINA SVENSSONS ALBUM. lius, sedermera gift med Acke, Elin som modeller av konstnärerna etc. En passus i ett brev från värda familj med stor vänlighet välkomnade alla, både dem man följa med konstnärsgruppens Victor Westerholm hade en oer- Alfhild Nordlund, Helmi Sjöstrand, Westerholm till Acke sommaren 1898, vittnar dock om att som kommo med intresse för konst och dem som kommo av utveckling i pressen. Den 29 juli skrev hört stor arbetsbörda och en stor Dora Wahlroos, Elias Muukka, Karl vissa konstnärer kom lokalbefolkningen nära. Victor skri- nyfikenhet för att se hur det gick till att måla tavlor.” Åbo Underrättelser: familj att föda. Emellanåt led han Moberg, Améliè Lundahl och Ellen ver ”Öfra Knapans husbonde var hos oss idag och ’bjöd till Då första världskriget utbröt skingrades konstnärskolo- ”Vid ett besök å vår konstnärskoloni av nedstämdhet och oro. Förmod- Favorin samt svenskarna Edvard bröllops’ - deras Olga skall nu åstad och gifta sig. Han bad nin för gott. Victor Westerholm återvände efter kriget till vid Lemström öfvertygas man på ett ligen hade han idag fått diagnosen Westman, Anna Wengberg och Ida mig äfven underrätta eder om att vigseln försiggår torsda- sitt Tomtebo. På 20-talet besökte visserligen Hanna Rönn- utbrändhet eller utmattningssyn- angenämt sätt om att de artister, som drom. Gisiko. Kring sekelskiftet kom bland gen den 16 Juni kl: 12 på dagen och att det vore synnerligen berg, Anna Wengberg och Eva Topelius Önningeby, men slagit sig ner här, äro förtjusta öfver andra Agnes Wittfooth, Hanna kärt om ’herr och fru Andersson sku komma, ty herr Anders- någon konstnärskoloni återuppstod aldrig. ◆

56 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 57 Kryss / Sudoku / Kryss

SUDOKU ENKEL SUDOKU EXPERT 3 2 1 6 9 1 4 5 2 1 3 3 4 6 9 8 5 6 2 5 3 7 2 5 8 4 7 3 5 6 4 5 4 9 1 5 2 3 6 1 1 3 7 8 1 2 4 6 9 3 7 7 3 5 6 7 4 8 9 8 5 3

KRYSSLÖSNING 1/2015 ANAGRAMJAKTEN 91 svar skickades in. Bland de rätta svaren gynnade fru Fortuna I de två orden gömmer sig ett ord, som förekommer Benita Sviberg, Pargas.. Vinstboken torde vara framme. i någon av rubrikerna eller citaten i detta nummer.

LYCKER OSLO KILOS MJÖL LÖDNING UTBRUTIT DREGEL JÄMN FUGORS KUPPER

SUDOKU EXPERT LÖSNING SUDOKU ENKEL LÖSNING 8 7 6 9 1 4 5 2 3 3 4 9 2 8 1 5 7 6 3 4 2 5 7 8 1 6 9 5 2 6 7 4 9 8 1 3 9 1 5 6 3 2 7 8 4 1 8 7 5 3 6 9 2 4 4 6 7 2 8 1 3 9 5 2 6 1 9 5 3 7 4 8 1 5 9 3 6 7 8 4 2 8 5 3 6 7 4 2 9 1 2 8 3 4 9 5 6 7 1 9 7 4 8 1 2 3 6 5 NAMN: Vinstbok för krysset 1-2015 är SFV-biografin om Victor Westerholm (se Läsbiten). Skicka in 5 9 1 7 2 6 4 3 8 4 1 5 3 9 7 6 8 2 lösningarna före 15.9.2015 till SFV:s redaktion, PB 7 3 8 1 4 9 2 5 6 6 9 8 1 2 5 4 3 7 ADRESS: 198, 00121 Helsingfors. Märk kuvertet ”Kryss”. 6 2 4 8 5 3 9 1 7 7 3 2 4 6 8 1 5 9

Du kan också skanna eller fota din lösning

MEDALJREGN, FOKUSGRUPPER MEDALJREGN, TUTORUTBILDNING, SKOLMILJÖ, YLLESOCKOR,

och eposta den på [email protected]. ANAGRAMJAKTEN: LÖSNINGAR,

58 SFV-magasinet 1/2015 SFV-magasinet 1/2015 59 Arrangera era evenemang i SFV-HUSET G18!

SFV inbjuder Studieförbundets medlemsorganisationer att kostnadsfritt boka festsalen G18 för seminarier, föreläsningar, fester och andra evenemang under måndagar, tisdagar och onsdagar. Vill du boka festsalen? Kontakta oss på [email protected] eller 050-366 6436.

Läs mera om salen på www.sfvbildning.fi