ANNA-MARIA WILJANEN ANNA-MARIA WILJANEN Acke). OCH G. Danielson Danielson A. DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION SOCIALA NÄTVERKENS DE MÅNGFACETTERADE 1938, 21. Ö NNINGEBY K ONSTNÄRSKOLONI Konstnärskolonien på Åland 1886–1914, Victor Westerholms ateljé syns i mitten av fotogra!et. Den ansågs mycket märkvärdig med sina röda och vita ränder. Foto: Privatarkiv. Bildbehandling: Ainur Nasredtin, Finlands Nationalgalleri. Museiverkets samling. Foto Aksel Paul. ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat Hanna Rönnberg: Aksel Paul: Önningeby konstnärerna på kaffepaus under kolonins första sommar hamna på.” Önningeby konstnärskoloni och de mångfacetterade sociala CITAT nätverkens interaktion handlar om Önningeby konstnärskoloni som grundades !""# på Åland på initiativ av Victor Westerholm (!"#$–!%!%). 1 PUBLIKATIONER FINLANDS NATIONALGALLERIS och Nina Ahlstedt. På stolen till vänster sitter Fredrik Ahlstedt och bredvid honom Victor Westerholm. Längst till höger Alexander (Alex) Federley och Acke Andersson (J. 1886. Sittande på marken från vänster Hanna Rönnberg, Hilma Westerholm, Elin Nätverk och de regelbundna notiserna i tidningarna om konstnärernas PÄRMBILDEN målariver och det glada konstnärslivet bidrog till att kolonin snabbt ut- vidgades och blev välbesökt av &era 'nländska och svenska konstnärer. ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.” Avhandlingen rekonstruerar kolonins historia, varför och hur kolonin grundades, hur den fungerade, varför den upphörde och FINLANDS NATIONALGALLERI hurudan inverkan konstnärernas sociala nätverk hade på kolonin. ÖNNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI Sociogrammen om konstnärernas relationer öppnar nya 067000 OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION intressanta vinklingar som inte tidigare studerats om konstnärs- kolonins struktur, de inbördes relationerna mellan konstnärerna och om kolonins ledarskap, som inte var så entydigt som man tidi- gare trott. Avhandlingen granskar målningarnas ämnesval och kart- 789527 FINLANDS NATIONALGALLERI 9 lägger de karaktäristiska dragen för Önningeby-konsten. FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1 ANNA-MARIA WILJANEN ANNA-MARIA WILJANEN Acke). OCH G. Danielson Danielson A. DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION SOCIALA NÄTVERKENS DE MÅNGFACETTERADE 1938, 21. Ö NNINGEBY K ONSTNÄRSKOLONI Konstnärskolonien på Åland 1886–1914, Victor Westerholms ateljé syns i mitten av fotogra!et. Den ansågs mycket märkvärdig med sina röda och vita ränder. Foto: Privatarkiv. Bildbehandling: Ainur Nasredtin, Finlands Nationalgalleri. Museiverkets samling. Foto Aksel Paul. ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat Hanna Rönnberg: Aksel Paul: Önningeby konstnärerna på kaffepaus under kolonins första sommar hamna på.” Önningeby konstnärskoloni och de mångfacetterade sociala CITAT nätverkens interaktion handlar om Önningeby konstnärskoloni som grundades !""# på Åland på initiativ av Victor Westerholm (!"#$–!%!%). 1 PUBLIKATIONER FINLANDS NATIONALGALLERIS och Nina Ahlstedt. På stolen till vänster sitter Fredrik Ahlstedt och bredvid honom Victor Westerholm. Längst till höger Alexander (Alex) Federley och Acke Andersson (J. 1886. Sittande på marken från vänster Hanna Rönnberg, Hilma Westerholm, Elin Nätverk och de regelbundna notiserna i tidningarna om konstnärernas PÄRMBILDEN målariver och det glada konstnärslivet bidrog till att kolonin snabbt ut- vidgades och blev välbesökt av &era 'nländska och svenska konstnärer. ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.” Avhandlingen rekonstruerar kolonins historia, varför och hur kolonin grundades, hur den fungerade, varför den upphörde och FINLANDS NATIONALGALLERI hurudan inverkan konstnärernas sociala nätverk hade på kolonin. ÖNNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI Sociogrammen om konstnärernas relationer öppnar nya 067000 OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION intressanta vinklingar som inte tidigare studerats om konstnärs- kolonins struktur, de inbördes relationerna mellan konstnärerna och om kolonins ledarskap, som inte var så entydigt som man tidi- gare trott. Avhandlingen granskar målningarnas ämnesval och kart- 789527 FINLANDS NATIONALGALLERI 9 lägger de karaktäristiska dragen för Önningeby-konsten. FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1 ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.” ÖNNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION ANNA-MARIA WILJANEN ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.” ÖNNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION Framläggs till offentlig granskning lördag !.".#$%& kl %$.$$ i Helsingfors universitetsmuseum, Arppeanum, auditorium, Snellmansgatan ", #.vån. FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1 Helsingfors 2014 UTGIVARE Finlands Nationalgalleri PUBLIKATIONSSERIE Finlands Nationalgalleris publikationer 1 GRAFISK FORM Lagarto | Jaana Jäntti & Arto Tenkanen BILDBEHANDLING Arto Tenkanen, om annat ej anges SUMMARY Multiprint Oy / Multidoc (översättning) TRYCK Oy Nord Print Ab, Helsingfors, 2014 UPPLAGA 160 st. COPYRIGHT Anna-Maria Wiljanen och Finlands Nationalgalleri PUBLIKATION ONLINE www.fng.'/onningebykonstnarskoloni och http://ethesis.helsinki.' ISBN 978-952-7067-00-0 (häft.) ISBN 978-952-7067-01-7 (PDF) ISSN 2342-1223 (tryckt) ISSN 2342-1231 (nätpublikation) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 7 1 INLEDNING 10 1.1 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING OCH ÄMNETS AVGRÄNSNING 14 1.2 KÄLLMATERIAL OCH METOD 15 1.2.1 Forskningens metodologiska och teoretiska referensram 17 1.2.1.1 De sociala nätverken 20 1.3 BEGREPPSDEFINITIONER 22 1.3.1 Konstnärskolonin 22 1.3.2 Nyckelpersonerna och Önningeby-identiteten 26 1.3.3 Den resande konstnären 29 1.3.4 Kvinnorna mellan den traditionella intimsfären och det offentliga 31 1.3.5 Nätverk 32 1.4 FORSKNINGSTRADITION OCH LITTERATURÖVERSIKT 33 1.5 DISPOSITION 38 2 KONSTNÄRSKOLONINS UPPKOMST OCH UPPHÖRANDE 40 2.1 KONSTNÄRSKOLONIFENOMENET 40 2.1.1 Konstnärskoloniernas geografi 46 2.1.2 Koloniernas sammansättning 47 2.1.3 De europeiska och nordiska förebilderna 49 2.2 VICTOR WESTERHOLM UPPTÄCKER ÅLAND 58 2.2.1 En handelsbod vid Lemströms kanal – en grundsten för kolonin 60 2.2.2 Från studiekamrater till kolonikamrater via de sociala nätverken 64 2.2.2.1 Sociogram över konstnärernas nätverk 66 2.3 KONSTNÄRSKOLONINS INITIALSKEDE 68 2.3.1 De sociala nätverken bidrar till flera medlemmar i kolonin 71 2.4 LIVSNJUTNING OCH BETYDELSEFULLA HÄNDELSER MITT I DET ÅLÄNDSKA LANDSKAPET 110 2.5 UTFLYKTERNA RUNT OMKRING I LANDSKAPET 115 2.6 KONSTNÄRSKOLONINS SVANESÅNG 121 3 DET SOCIALAS REKONSTRUKTION – LEDARSKAP OCH AKTÖRSKAP I KOLONIN 124 3.1 KONSTNÄRSKOLONINS STRUKTUR 124 3.1.1 Frågan om ledarskap 132 3.1.2 De inbördes relationerna 137 3.2 KOLONINS AKTÖRSKAP 145 3.2.1 Konstnärskolonins olika kvinnoroller 145 3.2.2 Konstnärssystrar eller rivaler 176 3.2.3 Konstnärskolonin ger utrymme för kvinnoemancipationen 179 3.3 VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT REKONSTRUERA DET SOCIALA? 180 4 ÖNNINGEBY-KONSTEN OCH LÄNGTAN EFTER DET AUTENTISKA 182 4.1 FOKUS PÅ HAV, BJÖRKHAGAR OCH SKÄRGÅRDSFOLK 185 4.2 LÄNGTAN EFTER DET AUTENTISKA 236 4.2.1 Motiv på turismens villkor 238 4.3 FRÅN ÅLAND TILL FASTLANDETS HÅRDA KONKURRENS – MOTTAGANDET AV ÖNNINGEBY-KONSTEN 239 5 AVSLUTNING 244 BILDFÖRTECKNING 251 KÄLLOR OCH LITTERATUR 254 BILAGOR 262 SUMMARY 276 FÖRORD 7 FÖRORD TANKEN PÅ ATT FORTSÄTTA med mina studier väcktes ganska snabbt efter att jag inlett mitt forskningsarbete om Hanna Rönnberg för min pro gradu -avhandling. Det att vi dessutom (yttade till Brändö till ett hus som ligger bara %$$ meter från Hanna Rönnbergs forna hus och tomt, upplevde jag som ett klart tecken på att Hanna Rönnbergs och Önningeby konstnärskolonis historia skulle spela en stor roll i mitt liv, nu och hädanefter. Under årens lopp har det visat sig att de sociala nätverken inte var viktiga enbart för Önningeby konstnärskoloni. De har också varit mycket viktiga för den här avhandlingen. Utan de tips och upp- lysningar som jag fått, utan mina handledares, studiekamraters, vän- ners, släkts och framförallt min familjs stöd och hjälp, tålamod och välvilja skulle jag inte ha kunnat skriva och framför allt inte slutföra denna avhandling. Listan kunde vara oändlig. Jag vill tacka FD, professor emerita Riitta Konttinen som varit min handledare först i mitt pro gradu -arbete och senare i samband med denna avhandling. Hon har tålmodigt orkat lyssna på de stora planer som jag spunnit runt ämnet och lugnat ner mig då jag bokstavligt talat hoppat upp och ner tack vare en, enligt mig själv, 'n idé jag kommit på… Jag vill också tacka FD, professor Kirsi Saarikangas som blev min handledare lite senare. Hon har gett mig konstruktiv kritik och hjälpt mig att skaffa gedigen litteratur om de sociala nätverken. 8 ANNA-MARIA WILJANENS AVHANDLING Sist men absolut icke minst vill jag tacka FD, docent i konstveten- skap Marie-Sofie Lundström, som blev min tredje handledare för tre år sedan. Hennes ovärderliga kritiska granskningar angående substan- sen och språket har hjälpt mig oerhört mycket. Jag minns mycket väl den fem timmar långa sessionen i Åbo och de uppmuntrande orden om att orka lite till. Sakgranskarna FD, forskare Jessica Sjöholm Skrubbe och FD, forskare Kirsi Tuohela gav mycket konstruktiv kritik som har varit till stor hjälp i det slutgiltiga arbetet. Tack vare deras kommentarer har jag kunnat bearbeta texten. Jag vill tacka Jessica Sjöholm Skrubbe för att hon gick med på att bli min opponent. Jag har haft äran