Krv C:3 – C - Uppsats
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C – UPPSATS Beteckning: FHS 19 100:2016 FÖRSVARSHÖGSKOLAN KrV C:3 – C - Uppsats Författare Förband Kurs Örlogskapten Johan Ljungné 3.Ysflj ChP 03-05 FHS handledare Professor Gunnar Artéus och Docent Bo Talerud Uppdragsgivare Beteckning Kontaktman FHS KVI 19 100:2016 Rubrik: Karl XII:s ledning av anfallet mot Trondheim 1718 Sammandrag Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen är att pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktik och påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. I uppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar. - Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall mot Trondheim 1718? - Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik? Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinen från år 2002. Uppdragstaktiken kommer att behandlas som en ledningsfilosofi snarare än som en ledningsmetod. Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Svaren på frågeställningar söks i källinnehållet med hjälp av kvalitativ textanalys. Analysen i uppsatsen visar att det är styrkt att Karl XII agerade delegerande under anfallet mot Trondheim även om han också reglerade en del detaljförhållanden. Det finns också tydliga drag av uppdragstaktik i hela upplägget och genomförandet av fälttåget. Det finns ett tydligt inslag av uppdragstaktikiskt tänkande i både Karl XII:s och i Armfeldts förhållningssätt under slutfasen av det stora nordiska kriget. Nyckelord: Karl XII, Armfeldt, Trondheim, 1718, uppdragstaktik, uppdrag, ledning FÖRSVARSHÖGSKOLAN ChP 03-05 C – UPPSATS Beteckning: FHS 19 100:2016 Örlogskapten Johan Ljungné 2005-05-08 Sidan 2 av 53 ABSTRACT Title Command and Control of Karl XII During the Assault on Trondheim 1718 Summary In this paper the command and control of Karl XII during the campaign in Norway 1718 will be discussed. The purpose of the paper is to examine the historical course of events during the assault on Trondheim in the perspective of how we today understand mission command and to indicate the existence of it. My hypothesis is that the main ideas in mission command are not a phenomenon of our days. In the paper I will try to answer of the following questions. - Was Karl XII a delegating or a centrally controlling military commander during the assault on Trondheim carried out by the army of Jämtland? - Does Karl XII’s command and control of Armfeldt and his army bear any traces of what we today regard as mission-oriented command and control? The theoretical framework of the paper is mission-oriented command and control as it is described in the Swedish defence doctrine of 2002. Mission command will be discussed as a command and control philosophy rather than a method. The paper is designed as a case study. The sources will be analysed by qualitative text analysis in order to handle the questions. The conclusions of the paper show that Karl XII truly acted in a delegating manner during the assault on Trondheim, although he also controlled some details. The plans concerning the assault and the accomplishment of the assault show distinct traces of mission command. The attitudes of both Karl XII and Armfeldt also show obvious elements of mission command thoughts during the final phase of the Great Northern War Keywords Karl XII, Armfeldt, Trondheim, 1718, mission-oriented command/control, mission command, mission, command and control FÖRSVARSHÖGSKOLAN ChP 03-05 C – UPPSATS Beteckning: FHS 19 100:2016 Örlogskapten Johan Ljungné 2005-05-08 Sidan 3 av 53 Karl XII:s ledning av anfallet mot Trondheim 1718 ”Konung Karl XII är ovedersägligen att räkna bland dem, som fäktat vida mer 1 och vida bättre med svärdet än med pennan” 1 Carlsson (1893): Konung Karl XII:s egenhändiga bref, s. I. FÖRSVARSHÖGSKOLAN ChP 03-05 C – UPPSATS Beteckning: FHS 19 100:2016 Örlogskapten Johan Ljungné 2005-05-08 Sidan 4 av 53 1 INLEDNING ..........................................................................................................6 1.1 BAKGRUND ...........................................................................................................6 1.2 FRÅGOR................................................................................................................7 1.3 TEORI ...................................................................................................................7 1.4 METOD .................................................................................................................7 1.5 AVGRÄNSNINGAR.................................................................................................9 1.6 CENTRALA BEGREPP ...........................................................................................9 1.7 KÄLLOR..............................................................................................................10 2 UPPDRAGSTAKTIK SOM LEDNINGSFILOSOFI.......................................13 2.1 UPPDRAGSTAKTIKENS INNEBÖRD ....................................................................13 2.2 INDIKATORER PÅ UPPDRAGSTAKTIK................................................................15 2.3 ARMFELDTS UPPDRAG.......................................................................................16 3 ANFALLET MOT TRONDHEIM 1718 I KORTHET ....................................16 3.1 SVERIGE OCH SLUTFASEN AV DET STORA NORDISKA KRIGET........................17 3.2 ANFALLET MOT TRONDHEIM ...........................................................................17 4 METODER FÖR LEDNING UNDER FÄLTTÅGET .....................................20 4.1 POSTRUTTERNA .................................................................................................20 4.2 GENERALADJUTANTERNA.................................................................................22 5 KARL XII:S OCH ARMFELDTS PERSONLIGHETER...............................24 5.1 KARL XII............................................................................................................24 5.2 CARL GUSTAF ARMFELDT ................................................................................25 5.3 HUR PASSADE DE BÅDA PERSONLIGHETERNA VARANDRA?............................27 6 SPANING EFTER UPPDRAGSTAKTIK.........................................................27 6.1 IDENTIFIERADE LEDNINGSHÄNDELSER UNDER FÄLTTÅGET. .........................27 6.2 MÖTET I LUND JAN 1718 OCH DESS EFTERDYNINGAR ....................................29 6.3 ORDER OCH RAPPORTER MELLAN KARL XII OCH ARMFELDT......................32 6.4 HÄNDELSEFÖRLOPPET I UPPDRAGSTAKTISK MENING ....................................40 7 LEDNINGSFILOSOFINS AVTRYCK I FÄLTTÅGET .................................42 7.1 SPÅR AV UPPDRAGSTAKTIK I KARL XII:S LEDNING........................................42 7.2 KARL XII ORDER TILL AMIRALEN WACHTMEISTER ......................................44 7.3 KARL XII FÖRHÅLLNINGSSÄTT........................................................................45 7.4 ARMFELDTS FÖRHÅLLNINGSSÄTT....................................................................46 7.5 KARL XII LEDNING I ETT VIDARE PERSPEKTIV...............................................46 REFERENSLISTA:...........................................................................................................47 FÖRSVARSHÖGSKOLAN ChP 03-05 C – UPPSATS Beteckning: FHS 19 100:2016 Örlogskapten Johan Ljungné 2005-05-08 Sidan 5 av 53 Bilaga 1 Karl XII:s order till generallöjtnant Armfeldt 15/9 1718 Bilaga 2 Karl XII:s order till amiral Wachtmeister 7/5 1718 Bilaga 3 Armfeldts rapport till Karl XII 20/11 1718 FÖRSVARSHÖGSKOLAN ChP 03-05 C – UPPSATS Beteckning: FHS 19 100:2016 Örlogskapten Johan Ljungné 2005-05-08 Sidan 6 av 53 1 Inledning 1.1 Bakgrund En av förutsättningarna för framgång i strid är god militärledning. Vår tids militära ledning grundar sig i huvudsak på det som kallas uppdragstaktik och sägs framförallt härstamma från tyska arméns så kallade Auftragstaktik under 1900-talet.2 Grunderna till detta sätt att leda finns dokumenterat till tiden strax efter slagen vid Jena och Auerstadt år 1806, där preussarna besegrades av fransmännen.3 De militära cheferna måste på ort och ställe kunna fatta egna beslut i samstämmighet med de övergripande målsättningarna utan möjlighet att först förankra besluten hos överordnade chefer. Detta är en av grunderna i uppdragstaktiken som den tillämpas idag. I samband med studier i krigsvetenskap har jag reflekterat över förutsättningarna för uppdragstaktik. Är det verkligen ett sentida fenomen med tyskt och framförallt preussiskt ursprung? En militärchef åtskild i tid och rum från sin befälhavare återfinns historiskt vid många tillfällen. Denne borde rimligen ha fått någon form av handlingsfrihet. Jag tycker därför att det skulle vara intressant att studera innebörden av uppdragstaktik i ett svenskt historiskt sammanhang. Uppdragstaktik framställs inte sällan som underordnad manöverkrigföring och även som en av förutsättningarna för denna. Jag vill i denna uppsats i stället se på uppdragstaktik som en självständig och fristående företeelse i form av en ledningsfilosofi. Karl XII, en av Sveriges mest kända och omtalade kungar, var och är kanske fortfarande en av vårt lands mest erfarna militära ledare. Det svenska fälttåget mot Norge 1718 representerar ett tydligt