Historisktidskrift FÖR
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Historisk Tidskrift för Finland 2 • 2011 årg 96 Historisk Tidskrift Innehåll Ville Walta, Nya observationer om den medeltida handskriftsproduktionen i Nådendal ...................... 89 HistoriskTidskrift Reima Välimäki, ”Hereticum iudicamus”. Kättardomen över Botulf vid rättegången i Uppsala ärkestift 1310–1311 ........................................................................................................................ 110 FÖR FINLAND 2 • 2011 Antti Kujala, Det svenska riket och dess undersåtar i Ingermanland och i Kexholms län på 1600-talet HTF (1617–1658). Kronans dialog med den lokala adeln och de ortodoxa bönderna och köpmännen .... 131 Granskningar Kari Tarkiainen, Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa, Finlands svenska historia 1. Av Bo Eriksson ................................................................................................................................ 162 Nils Erik Villstrand, Riksdelen. Stormakt och rikssprängning 1560–1812, Finlands svenska historia 2. Av Lars Ericson Wolke .................................................................................................... 165 Gabriela Bjarne Larsson, Laga fång för medeltidens kvinnor och män. Skriftbruk, jordmarknader och monetarisering i Finnveden och Jämtland 1300–1500. Av Charlotte Vainio ............................. 168 Otfried Czaika, Elisabet Vasa. En kvinna på 1500-talet och hennes böcker. Av Tuija Laine .................. 172 Magnus Linnarsson, Postgång på växlande villkor. Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden & Heiko Droste (ed.), Connecting the Baltic Area: The Swedish Postal System in the Seventeenth Century. Av Lars-Folke Landgrén ...................................................................... 175 Peter Ullgren, Hemligheternas brödraskap. Om de svenska frimurarnas historia. Av Göran Anderberg 180 Elise Garritzen, Lähteiden lumoamat. Henry Biaudet, Liisi Karttunen ja suomalainen historian- tutkimus Roomassa 1900-luvun alussa. Av Henrik Knif ...................................................................... 190 Annika Berg, Christina Florin, Per Wisselgren (red.), Par i vetenskap och politik. Intellektuella äktenskap i moderniteten. Av Julia Dahlberg ....................................................................................... 196 Medeltida handskriftsproduktion Historisk Tidskrift för Finland En kätteriprocess i Norden Redaktionens adress: Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, Pb 59 (Unionsgatan 38 A), 00014 Helsingfors universitet. Internet: www.historisktidskrift.fi Överhet och undersåtar på 1600-talet Prenumerationspris 2011: 30 €. För beställningar till utlandet tillkommer 5 €. Lösnummerpris: 12 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbok han deln i Helsingfors (Kyrkogatan 14) samt genom redaktionen. ISSN 0046-7596 EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG Ekenäs 2011 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare: Fil.mag. Jens Grandell • Fil.lic. Jennica Thylin-Klaus Ekonom: Fil.mag. Michaela Bränn REDAKTIONSRÅD John Strömberg (ordförande) • Anders Ahlbäck • Annette Forsén Johanna Ilmakunnas • Rainer Knapas • Henrik Knif Lars-Folke Landgrén • Jani Marjanen • Henrik Meinander • Eljas Orrman Henrika Tandefelt • Nils Erik Villstrand • Charlotta Wolff TILL VÅRA LÄSARE Meddelanden om prenume rationer och adressföränd ringar skall riktas till vår adress: HTF / Michaela Bränn Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning Pb 59 (Unionsga tan 38 A) 00014 Helsingfors universitet Tele fon 040-563 1492 E-post: [email protected] Redaktionens kontaktuppgifter: [email protected] [email protected] [email protected] Historisk Tidskrift för Telefon 09-6187 7556 (Jens Grandell) Finland Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi trycks med bidrag av Vetenskapliga samfundens delegation och Svenska littera tur sällskapet i Finland Nya observationer om den medel tida handskrifts- produktionen i Nådendal VILLE WALTA Inledning Pergamentsamlingen fragmenta membranea (= f.m.) i Finlands nationalbib- liotek innehåller ett brett urval av medeltida litteratur från Åbo stift. Sam- lingen uppstod som en följd av att Gustav Vasas fogdar som skyddspärmar för sina räkenskapsböcker började använda blad ur de katolska kodexarna av pergament som fallit ur bruk efter reformationen. Största delen av de räken- skaper som gällde Finland återfördes till landet efter freden 1809. Under 1840- och 1850-talen lösgjordes pärmarna igen från fogdeböckerna, och de blad som härstammade från samma handskrift sammanfördes på nytt med varandra. Samlingen omfattar således över 9 000 blad, som uppskattas här- stamma från upp till 1 400–1 500 olika handskrifter.1 Källsamlingens storlek ger forskarna en möjlighet att sammanföra hand- skriftsfragmenten till större grupper på basis av stilistiska likheter. Redan i samband med katalogiseringen fäste man uppmärksamhet vid dessa lik- 1 Tuomas Heikkilä, ’Kirjallistumisen jäljillä’, Tuomas Heikkilä (toim.), Kirjallinen kult- tuuri keskiajan Suomessa (Helsinki 2010), s. 11–61 här s. 49–51; Tuomas Heikkilä, ’The Fin- nish Medieval Fragments’, Åslaug Ommundsen (ed.), The Beginnings of Nordic Scribal Culture, ca 1050–1300, Report from a Workshop on Parchment Fragments, Bergen 28–30 October 2005 (Bergen 2006), s. 27–31. Historisk Tidskrift för Finland 2 • 2011 årg 96 90 Ville Walta heter2 men p.g.a. att materialet var svårbehärskat och då det inte heller fanns någon stark forskningstradition kring ämnet, utfördes ingen omfattande undersökning i det skedet. Först nyligen har forskning som också beaktar handskrifternas kodikologi och paleografi publicerats kring de grupper av handskrifter som uttryckligen härstammar från Åbo stift samt de skrivar- verkstäder där de producerades.3 Den nyare forskningen har även lyft fram pluralismen i Finlands medeltida bokkultur samt dess internationella före- bilder.4 I denna uppsats analyseras en grupp av handskrifter som tidigare forskning inte har uppmärksammat. Studiet av olika grupper bestående av likartade handskrifter kan öka kun- skapen om handskriftsproduktionen i Åbo stift, de olika skrivarverkstäderna samt olika tillvägagångssätt och metoder vid handskriftsproduktionen. Verk- samhetens hela omfattning avspeglas av antalet handskrifter som räknas till en grupp eller som attribueras till en skrivarverkstad. Skrivarverkstadens or- ganisationsnivå kan kartläggas genom att man studerar hur många skrivare som deltagit i produktionen, och hur enhetliga de manuskript som fram- ställts av dessa skrivare är i kodikologiskt och paleografiskt hänseende. För att kunna identifiera skrivarverkstäderna måste man försöka lokalisera ma- nuskriptens ursprung. För det mesta erbjuder handskrifternas textinnehåll de bästa ledtrådarna för detta. Förekomsten av liturgiska fester med anknytning till ett särskilt område eller en bestämd organisation kan exempelvis hjälpa till att lokalisera de liturgiska handskrifterna. Den grupp av handskriftsfragment som behandlas här är stilistiskt sett så likartade att det är sannolikt att de skapats av en liten grupp skrivare med 2 Följande kataloger har publicerats: Toivo Haapanen, Verzeichnis der mittelalterlichen Handschriftenfragmente in der Universitätbibliothek zu Helsingfors, I Missalia (Helsingfors 1922); II Gradualia, Lectionaria missae. (Helsingfors 1925); III, Breviaria (Helsingfors 1932); Ilkka Taitto, Catalogue of Medieval Manuscript Fragments in the Helsinki University Library. Fragmenta membranea IV: 1–2, Antiphonaria (Helsinki 2001). Anja Inkeri Lehtinen har upp- gjort en – tills vidare opublicerad – katalog över fragment med texter ur Bibeln samt juridiska och teologiska texter i samlingen. Projektet ”Den medeltida litterära kulturen i Finland” under ledning av docent Tuomas Heikkilä har katalogiserat det material som inte omfattats av de andra katalogerna. 3 Tuomas Heikkilä, ’I ett medeltida scriptorium i Åbo’, HTF 93 (2008:3), s. 253–284; Jesse Keskiaho, ’En grupp handskrifter från slutet av 1400-talet – från Nådendals scriptorium?’, HTF 93 (2008:3), s. 318–350; Jaakko Tahkokallio, ’Handskrifter från ett scriptorium i Åbo från mit- ten av 1400-talet?’, HTF 93 (2008:3), s. 285–317; Ilkka Taitto, Graduale Aboense 1397–1406. Näköispainos käsikirjoituskatkelmasta (Helsinki 2002). 4 Tuomas Heikkilä (toim.), Kirjallinen kulttuuri keskiajan Suomessa (Helsinki 2010). Nya observationer om den medel tida handskriftsproduktionen i Nådendal 91 gemensamma visioner för utformningen. Textinnehållet tyder på att frag- menten härstammar från Åbo stift. För två av fragmenten är det möjligt att bestämma handskrifternas proveniens med större noggrannhet, vilket gör det möjligt att koppla dem till birgittinklostret i Nådendal som var en av de viktigaste skrivarverkstäderna i det medeltida Åbo stift.5 Den noggrannare proveniensen för fragmenten ger en möjlighet att omvärdera de dateringar som Toivo Haapanen och Ilkka Taitto föreslagit och som presenteras närmare i det följande. Den här undersökta gruppen består av fragment ur mässböcker (missale) och en tidegärdsbok (antiphonarium), d.v.s. liturgiska texter. Helsingfors, Nationalbiblioteket, f.m. I.148, 4 fol., 2 spalter med 33 rader (11 notrader), 21,0 x 30,0 cm (16,0 x 24,0 cm), saec. XV. 6 Helsingfors, Nationalbiblioteket, f.m. I.201, 17 fol., 2 spalter med 36 rader, 28,0 x 41,0 cm (20,0 x 30,0 cm), saec. XIV–XV.7 Helsingfors, Nationalbiblioteket