Bättre Livsvillkor Har Betytt Mer Än Vacciner Och Antibiotika

Stora förändringar i infektionspanoramat under 1900-talet Bättre livsvillkor har betytt mer än vacciner och antibiotika

När seklet var ungt var infektioner den vanligaste dödsorsaken. Idag logisk diagnostik började dock sakta växa fram, och begränsning av smitt- svarar infektioner för en halv procent av dödsorsakerna. Människors spridning genom isolering av de sjuka bättre levnadsförhållanden – minskad trångboddhet, bättre kost blev en viktig princip. och bättre hygienisk standard – har förändrat sjukdomspanoramat, Tuberkulos – folksjukdomen sannolikt mycket mer än vacciner och antibiotika. Hoten idag är Tuberkulos var vid denna tid fortfarande spridningen av resistenta bakterier och risken för att nya sjukdomar den stora folksjukdomen, och tillsam- mans med övriga infektionssjukdomar av typen SARS dyker upp i globaliseringens spår. den främsta dödsorsaken. Det första svenska sanatoriet invigdes strax före sekelskiftet. Därefter dök sanatorierna ❙❙ Läkartidningen började redan 1904 mitten av 1960-talet tog Statens bakteri- upp som svampar ur jorden och förlades publicera »Öfversikt af sammandragen ologiska laboratorium över epidemirap- som regel till en naturskön trakt med för- af epidemirapporter« två gånger i måna- porterna, och på senare år står Smitt- modat hälsosamt klimat, gärna högt men den. I faksimil visas här den första rap- skyddsinstitutet för rapporteringen. ändå nära skog och sjö. Den rena luften, porten. Som synes är landet indelat i Det sjukvården kunde erbjuda vid in- den rofyllda vilan och den närande ma- »städer« och »landsbygd« med 3–4 fektionssjukdomar under tidigt 1900-tal ten ansågs vara värdefulla faktorer för gånger fler sjukdomsfall på landsbyg- var i princip symtomatisk behandling ett tillfrisknande. För de drabbade blev den. Man får förmoda att detta bl a av- och någon gång serumterapi. Bakterio- det inte sällan månader och år i sanato- speglar stadsbefolkningarnas mindre riemiljön med sina numerär i början av 1900-talet. inglasade balkonger. Redan på 1880-talet Epidemierna i seklets början hade Robert Koch vi- Under två veckor i januari 1904 anmäl- sat att tbc orsakas av des hela 750 fall av difteri och 45 fall en stavformad bakte- av nervfeber (tyfoidfeber) enligt över- rie. Tio år senare sikten. De sjukdomar som dominerade trodde Koch att han epidemirapporterna från seklets början fått fram ett boteme- till och med andra världskriget var del genom tuberku- scharlakansfeber och difteri. Antalet lin, som han fram- fall av dessa varierade något från år till ställt från avdödade år (Tabell I) och ökade kraftigt under tuberkelbakterier. krigstider (Tabell II). Även nervfeber, Tyvärr visade sig rödsot (dysenteri) och barnförlamning detta overksamt som (polio) hörde till de sjukdomar som re- behandling, men tu- dovisades i epidemirapporterna. Från berkulin fick i stället stor nytta som dia- gnostikum. De äldre av oss minns det ofta Författare återkommande tu- berkulinprovet, som efter några dagar för- väntades resultera i Sten Iwarson en ömmande rodnad som tecken på att Sten Iwarson, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, man hade ett gott har under 35 år medverkat i Läkartid- skydd mot tbc. Om ningen som skribent, gästredaktör och Redan 1904 började Läkartidningen publicera översikter av den önskvärda reak- referent. epidemirapporter; här den första i faksimil. tionen uteblev gjor-

❙ ❙ ❙ 82 Läkartidningen Nr 1–2 2004 Volym 101 ANDELS SAMLING S ARL /K ILDBYRÅ : IBL B OTO F

Det framväxande folkhemmet och det ökade välståndet medförde så små- ningom bättre levnadsförhållanden och rymligare bostäder. Dricksvatten- försörjningen och avloppen förbättrades. Kvarvarande kåk- och slumområden i städerna revs eller omvandlades till kulturreservat. Bilden visar exteriör vid Badstugatan på Södermalm i Stockholm, hösten 1938.

lig som syfilissjukdomen kom under Tabell I. Antal rapporterade fall av olika sjukdomar från epidemirapporter i Läkartidningen (LT) för pe- rioden 1–15 januari 1904–1964 visar infektionspanoramats förändringar under 60-årsperioden. Efter medicinsk och epidemiologisk kontroll. 1964 publicerades epidemirapporterna inte längre i LT. Seklets svåra influensaepidemier 1904 1914 1924 1944 1964 Influensa kom i blickpunkten genom det stora utbrottet av ryska snuvan åren Nervfeber (tyfoid) 45 34 25 7 0 1888–1892. Världen hade då varit prak- Skarlakansfeber 326 487 386 1 488 181 tiskt taget influensafri under mer än 40 Difteri 752 626 185 123 0 år, vilket förklarar den kraft med vilken Rödsot (dysenteri) 12 0 0 34 2 den nya pandemin slog till. Befolkning- Barnförlamning – 14 9 47 0 en saknade den grundimmunitet som tä- tare influensaepidemier ger upphov till. Ryska snuvan beräknas ha drabbat ungefär 40 procent av jordens befolk- des ett nytt försök. Ifall resultatet var ne- ning, men jämfört med den senare upp- gativt även denna gång blev det vacciner- Tabell II. Utdrag ur epidemirapporterna i LT visar trädande spanska sjukan var ryska snu- ing enligt Calmette. I slutet av 1920-talet antalet anmälda fall av difteri, scharlakansfeber van lindrig. Den viktigaste konsekven- och nervfeber under åren 1904 och 1914 respek- hade ett franskt forskarlag äntligen fått tive just efter första världskriget (1919). Som sy- sen av ryskan var den relativa immunitet fram ett vaccin mot tbc som uppkallats ef- nes mångdubblades antalet fall av difteri och ty- den gav mot spanska sjukan 30 år sena- ter bakteriologen Albert Calmette. foid (nervfeber) i samband med kriget. re. Människor äldre än 40 år klarade sig Först efter andra världskriget fick vi de tämligen hyggligt under utbrottet av första verksamma läkemedlen mot tbc i 1904 1914 1919 spanskan åren 1918–1919. Det var kom- form av streptomycin och paraaminosali- plikationerna och särskilt de svåra lung- cylsyra (PAS); det senare genom svens- Difteri 16 488 11 869 40 914 inflammationerna som orsakade hög ken Jörgen Lehman. Skarlakansfeber 8 082 10 253 9 252 dödlighet under spanskan. Det talas idag Nervfeber (tyfoidfeber) 1 857 1 922 3 798 om dödstal i storleksordningen 50 mil- Syfilis fortfarande farsot joner globalt. Senare års forskning tyder Syfilis var i början av 1900-talet fortfa- på att det inte bara var fråga om dålig im- rande en aktuell farsot. 1905 tog syfilis- munitet mot influensa A i åldrarna under forskningen dock ett steg framåt när spi- Tyvärr var salvarsanbehandlingen både 40 år utan också att det rörde sig om en roketen för första gången kunde påvisas långvarig och smärtsam och inte utan bi- ytterst virulent virusstam den gången. i mikroskop av den tyske biologen verkningar. Behandlingen var också in- Vid årsskiftet 1918–1919 hade omkring Schaudinn. Ungefär samtidigt utveckla- effektiv i sjukdomens senare stadier. 27 000 svenskar avlidit i spanska sjukan de immunologen Wassermann ett enkelt Under första världskriget vann den (Tabell III). Det skulle bli ytterligare test, med vilket man kunde ställa dia- sk malariaterapin inträde i behandling- 10 000 under de två följande årens efter- gnos och bedöma eventuell behand- en av syfilissjukdomens slutstadier. Den epidemier. lingseffekt. byggde på idén att ge den syfilisdrabba- När asiaten angrep oss 1957 hade Några år efter upptäckten av smitt- de hög feber genom insprutning av ma- våra kunskaper om sjukdomen ökat, in- ämnet presenterade Paul Ehrlich det lariaplasmodier i blodet. Fortfarande un- fluensavirus hade isolerats och vaccin första verksamma medlet mot syfilis. der mellankrigstiden var antalet syfilis- kunde framställas. Liksom under spans- Han kallade preparatet salvarsan, och fall betydande, och det var först när pe- ka sjukan blev dock sjukligheten omfat- den aktiva beståndsdelen var arsenik. nicillinbehandling blev allmänt tillgäng- tande, omkring en tredjedel av alla

Läkartidningen ❙ Nr 1–2 ❙ 2004 ❙ Volym 101 83 ILD Tabell III. Dödsfall i influensa och lungtuberku- B los i Sverige 1916–1920. Ur Socialstyrelsens dödsorsaksregister. RESSENS : P OTO Lung- Total F År Influensa tuberkulos dödlighet

1916 314 9 562 77 771 1918 27 379 8 429 104 591 1920 2 853 7 712 78 128 svenskar drabbades, men dödligheten var låg. Ett decennium senare, 1968, ut- bröt nästa influensapandemi, kallad Hongkong. Den viktigaste lärdomen av Hongkongutbrottet var att sambandet djur–människa–influensa A stärktes. Ef- ter detta har vi lärt oss mycket om hur de världsomfattande epidemierna av influ- Kyrkogård för spanska sjukans offer i Longyearbyen på Spetsbergen. Människor över 40 år klarade sig tämligen hyggligt under utbrottet av spanska sjukan åren 1918–1919. ensa A uppstår i Kina och sprids globalt. Det var komplikationerna, särskilt lunginflammationerna, som orsakade den höga dödligheten. Det talas idag om dödstal i storleksordningen 50 miljoner globalt. Polio – efterkrigstidens gåtfulla hot Det svenska samhället hade fortfarande under 1940- och 1950-talen brister i så- väl bostadsstandard som hygienisk stan- ners framfart. Även dricksvattenförsörj- (Ouchterlony respektive Perlman/Eng- dard över huvud taget. Detta ledde till en ningen och avloppen förbättrades suc- vall), är exempel på analysmetoder som cirkulation av bl a poliovirus i samhäl- cessivt under efterkrigstiden. Kvarva- kom att bli mycket spridda. Mullis’ be- let. Så länge småbarn allmänt exponera- rande kåk- och slumområden i städerna skrivning av PCR-metoden 1987 var en des för poliovirus ställde sjukdomen inte sanerades alternativt jämnades med annan viktig milstolpe. Härigenom eta- till så stor skada, men när den hygienis- marken eller omvandlades till kulturre- blerades den i särklass känsligaste meto- ka standarden efter hand förbättrades servat. Folk började flytta in i moderna den att spåra infektiösa agens. Inom te- undgick en del småbarn att exponeras i hyreshus och egnahem. Redan på 1930- rapin ter sig Ellions syntetisering av det tidig ålder. I stället träffade de på polio- talet hade mjölken börjat pastöriseras, första mera betydande antivirala medlet, virus i ungdomsåren eller i vuxen ålder, vilket också var en viktig milstolpe. aciklovir, som ett genombrott. Efter fle- och då blev följderna oftast svårare. Även »det moderna samhället« hade ra års misslyckade försök med cytosta- Barnförlamning kändes som ett reellt dock en del akilleshälar. Centraliserad tiska preparat, som ofta dödade värdens hot under denna tid, och våra mödrar produktion av mejeriprodukter och andra celler i samma omfattning som virus, predikade hur farligt det var att bl a äta livsmedel, långa och känsliga distribu- fick vi i slutet av 1970-talet genom aci- fallfrukt och leka i lövhögar. Man kunde tionskedjor, stora vattentäkter med kom- klovir ett specifikt medel mot herpesvi- få polio. Sjukdomens ursprung var ännu plicerade och sårbara ledningssystem rus. Den antivirala eran hade inletts. gåtfullt vid denna tid. mm bäddade för problem av olika slag Den svåraste svenska polioepidemin genom spridning av tarmpatogener, Vaccinernas gyllene tid inträffade 1953–1954. Över 5 000 in- framför allt salmonellaenteriter. Liknan- Jämsides med bättre möjligheter att dia- sjuknade, omkring hälften med pareser, de typer av tarmsmitta började svenskar- gnostisera och behandla infektioner ut- och 5 procent dog under det akuta sjuk- na föra med sig hem från sina turistresor vecklades nya vacciner. Calmettevacci- domsförloppet. De få infektionsläkare till solen och värmen i Sydeuropa. nation erbjöds alla svenska spädbarn som fanns arbetade heroiskt under epi- från 1940 och framåt. Under krigsåren demin. Det gällde att försöka klara pati- Mikrobiologins milstolpar vaccinerades skolbarnen också mot dif- enten igenom den akuta sjukdomen och Mikrobiologins kraftfulla utveckling teri, som återkommit till landet, sanno- därefter invänta eventuell regress av pa- och breddning under 1900-talets senare likt med flyktingar och finska krigsbarn. reserna. Ett antal nykonstruerade and- hälft har i hög grad bidragit till fram- Från 1953 ingick difteri i trippelvaccinet ningsmaskiner såg dagens ljus i detta gångarna inom infektionsmedicinen. till spädbarn (difteri, stelkramp, kikhos- sammanhang. Vid epidemins början Möjligheten att odla virus i cellkulturer ta). Salks avdödade vaccin mot polio och hade man endast tillgång till helkropps- utvecklades av Enders och medarbetare Sabins levande poliovaccin mottogs respiratorn – »järnlungan«. Under epi- under slutet av 1940-talet. Flera sjukdo- med stor glädje i mitten av 1950-talet. demin utvecklades snabbt den första mar fick sin virusgenes bekräftad efter Vaccinationskampanjerna mot polio, i moderna respiratorn av dansken Bang. detta. Genom möjligheten till serologis- Sverige med Salks vaccin, genomfördes Den fick snart svenska efterföljare, bl a ka studier kunde även epidemiologiska med stor entusiasm från 1957 och Engströmsrespiratorn. kartläggningar börja genomföras. framåt. Nya immunologiska metoder av stor Efter 5–6 års vaccinerande upphörde Välståndets akilleshälar klinisk betydelse utvecklades framför poliovirus att cirkulera i det svenska Det framväxande folkhemmet och det allt under 1970- och 1980-talen och fick samhället, och ca 90 procent av befolk- ökande välståndet medförde så små- ett språng framåt genom Milsteins upp- ningen hade då antikroppar mot polio. ningom ett bättre näringstillstånd, för- täckt av monoklonala antikroppar 1975. Uppföljningar av eldsjälen Margareta bättrad hygien och rymligare bostäder – Immundiffusion i gel och ELISA-meto- Böttiger visade att den svenska strategin faktorer som i hög grad hindrar infektio- den, som båda utvecklades av svenskar med avdödat vaccin och övervakning av

84 Läkartidningen ❙ Nr 1–2 ❙ 2004 ❙ Volym 101 ILD immunitetsläget hade varit framgångs- B rik. ILDBYRÅ RESSENS

År 1961 återkom polio till Göteborg /IBL B ALÉ

med en utlandsturist, vilket ledde till ett S ganska betydande utbrott med ett drygt : UPI/P OTO UCRÉ F hundratal fall, varav ett 60-tal med kvar- : S OTO stående pareser. Flertalet av de drabbade F ansåg att de blivit poliovaccinerade nå- gon gång, men registreringen visade sig vara bristfällig. Detta ledde till införan- det av det s k gröna kortet som angav hur många poliosprutor man fått. Den globala utrotningskampanjen mot polio, som igångsattes av WHO, fortskrider långsamt men framgångsrikt. WHOs mål är att poliosjukdomen ska vara utrotad globalt år 2005, och även om det målet inte nås fullt ut då kan det kanske nås några år senare. Rotaryrörel- sen m fl har hjälpt till att sponsra WHOs Pastörisering av mjölken, som startade på 1930-talet, var en avgörande milstolpe i kampen mot infektioner och upptäckten av penicillinet ett av de största terapeutiska poliokampanjer med stora belopp och framstegen över huvud taget. Alexander Fleming, pencillinets upptäckare och fortsätter att göra detta. Nobelpristagare 1945, antydde i sin publikation från 1929 att medlet kanske kunde I strömmen av nya vacciner som såg användas vid lokalbehandling av ytliga infektioner. Fleming var bakteriolog och insåg dagens ljus från 1960-talet och framåt sannolikt inte fullt ut vilken potential penicillin hade som terapeutikum. kan särskilt nämnas det genombrott som skedde i mitten av 1980-talet med utvecklingen av ett gentekniskt vaccin mot komplikationer krävde någon form av smittkoppor 1980. En av de mest fram- hepatit B. Tack vare den moderna mole- läkarvård. gångsrika vaccinationskampanjerna i kylärbiologin kunde för första gången medicinens historia var till ända. ett komponentvaccin framställas i obe- Lyckad vaccinationskampanj till ända gränsad mängd med rekombinant- Globalt sett var naturligtvis inte Stock- Genombrott för antibiotika DNA-teknik i jästceller. Under den här holmsutbrottet särskilt imponerande. Upptäckten av penicillinet har ansetts tiden fick vi också nya vacciner mot bl a Vid den här tiden insjuknade omkring vara ett av de största terapeutiska fram- mässling, påssjuka och röda hund 20 miljoner människor i smittkoppor år- stegen över huvud taget. Redan på 1930- (MMR). En förgrundsgestalt inom vac- ligen, varav cirka två miljoner avled. I talet kämpade Domagk och medarbetare cinologin under denna period var ameri- mitten av 1960-talet beslutade WHO om med att försöka finna kemiska substan- kanen Maurice Hilleman, chef för ett intensifierat utrotningsprogram mot ser med antibakteriell effekt. Man stude- MSDs vaccinutveckling, som svarade smittkoppor. Detta genomdrevs fram- rade bl a azo-färgämnen, men det var för framtagandet av såväl hepatit B- som gångsrikt under ledning av den ameri- först när en sulfonamidgrupp inkludera- MMR-vaccinet. kanske läkaren Donald Henderson. De des i substansen som genombrottet kom. segaste fästena av sjukdomen återfanns i Prontosil, som preparatet senare döp- Smittkoppor slog till på nytt länderna vid Afrikas horn. Det sista fal- tes till, visade sig ha relativt god anti- De snabba transporterna av långväga re- let inträffade 1977, och efter några års bakteriell effekt. Den första publikatio- senärer bjöd våren 1963 på en överras- övervakning förklarades världen fri från nen om sulfa kom 1935 och medförde en kande återkomst av smittkoppor, som febril forskningsverksamhet inom om- inte funnits i landet sedan början av rådet. Redan under 1940-talet uppträdde 1930-talet. En sjöman anlände till dock sulfaresistenta gonokocker, strep- Stockholm efter mellanlandningar i bl a I Läkartidningen kunde man i samband tokocker och stafylokocker. Detta, till- Jakarta, Calcutta och Karachi. Han smit- med WHOs utrotningsförklaring av smitt- sammans med de allvarliga biverkning- tades sannolikt på någon av dessa platser koppor läsa en tänkvärd insändare av ar som sulfapreparaten hade, gjorde att med smittkoppor och insjuknade knappt kollegan Gösta Wallmark i Stockholm: man i stor utsträckning övergick till pe- två veckor efter ankomsten till Sverige. »För många finns det kanske skäl att ägna nicillin när detta började bli tillgängligt Sjömannen gav upphov till ett smitt- sjukdomen en viss tacksamhetens tanke. för allmänt bruk efter kriget. koppsutbrott i Stockholm med 27 in- Jag tänker då inte i första hand på alla sjuknade och 4 dödsfall. Smittkoppsvac- kollegor, inklusive mig själv, som inhöstat Flemings klassiska upptäckt cinationer inleddes i stor skala under ut- en och annan krona på en tidigare viktig När Alexander Fleming i augusti 1928 men på senare år tämligen meningslös brottet. På kort tid vaccinerades cirka en vaccination, följd av en desto mer återkom från sin semester till laboratori- halv miljon människor. De sjuka isolera- meningsfull magisk stämpel i den »gula et vid St Mary’s Hospital i London iakt- des under strikta former på Roslagstulls boken«, utan på alla lärdomar som sjuk- tog han på en kvarlämnad odlingsplatta sjukhus. Alla misstänka kontakter för- domen och dess vaccin gett oss. att det mögel som fanns på plattan hade des samman i karantänsstationer, där de När fienden nu tack vare mångas upp- en hämmande effekt på de stafylokock- hölls isolerade. Efter flera månaders offrande och intelligenta insatser för- er som växt ut på övriga delar av plattan. kraftinsats av många inblandade hade hoppningsvis förpassats till medicinens Huruvida möglet gjorde entré genom ett man fått epidemin under kontroll. historiebok, tycker jag det finns anledning öppet fönster, eller genom annan typ av att sportsligt tacka honom för en god Massympningen gav upphov till tal- match!« spridning från den mykologiska avdel- rika vaccinbiverkningar. Omkring 300 ningen i våningen under, är dock inte av drygt 1 000 anmälda vaccinations- känt. Fleming antydde i sin publikation,

Läkartidningen ❙ Nr 1–2 ❙ 2004 ❙ Volym 101 85 som kom 1929, att medlet kanske kunde tillskott, men många innebar mycket antigens. Review. Cell Biol Int Rep 1979; användas vid lokalbehandling av ytliga marginella vinster. Tyvärr ökade anti- 1:1-16. Mullis K, Faloona F, Scharf S, Saiki R, Horn G, infektioner. Artikeln handlade främst biotikaförbrukningen kraftigt under Ehrlich H. Specific enzymatic amplifica- om hur penicillin kunde användas i la- 1980- och 1990-talen, vilket ökade re- tion of DNA in vitro: the polymerase chain boratoriet för selektivt påvisande av sistensproblemen. reaction. Biotechnol 1992;24:17-27. bakterier. Fleming var bakteriolog och Ouchterlony Ö. Antigen-antibody reactions in insåg sannolikt inte fullt ut vilken poten- Vad har vi att vänta? gels. IV. Types of reactions in coordinated systems of diffusion. Acta Pathol Microbiol tial penicillin hade som terapeutikum. Aidsepidemin i mitten av 1980-talet Scand 1953;32:230-50. Det blev i stället Florey och Chain kom överraskande för alla och ställde Sabin AB, Hennessen WA, Winsser J. Studies som fortsatte arbetet med Flemings upp- oss infektionsspecialister i samma situa- on variants of poliomyelitis virus. I. Experi- täckt och till slut lyckades koncentrera tion som t ex onkologer och hematolo- mental segregation and properties of viru- substansen och härigenom intressera de ger hade stått i under många decennier: lent variants of three immunological types. stora läkemedelsfabrikanterna. År 1941 att inte kunna utlova någon bot. Dagens J Exp Med 1954;99:551-76. begav sig Florey till USA för att försöka situation är lyckligtvis annorlunda ge- Salk JE, Krech U, Youngner JS, Bennett BL, Lewis LJ, Bazeley PL. Formaldehyde treat- involvera amerikanska läkemedelstill- nom de nya stoppmedicinerna och visar ment and safety testing of experimental po- verkare i en massproduktion av penicil- läkemedelsindustrins potential när man liomyelitis vaccines. Am J Public Health lin. Så småningom lyckades man få i satsar helhjärtat inom ett område. 1954;44:563-70. gång ett produktionsprogram i stor ska- Inte mindre överraskande var SARS- Smith W, Andrewes CH, Laidlaw PP. A virus la. Penicillinet reserverades dock i bör- utbrotten, som demonstrerade de snabba obtained from influenza patients. Lancet jan för militära ändamål. Direkt efter kri- kommunikationernas baksida från 1933;2:66. Ström J. The poliomyelitis epidemic in Stock- get började det dock bli möjligt att kom- smittspridningssynpunkt. Såväl HIV holm 1953. Clinical survey. Acta Med ma över enstaka doser penicillin för kli- som SARS-smittämnet härstammar från Scand 1956;154 Suppl 316:40-6. niskt bruk, även i Sverige. djurvärlden, och man behöver inte vara Ström J, Zetterberg B, editors. Smallpox out- särskilt visionär för att förmoda att även break and vaccination problems in Stock- Nya antibiotika i snabb takt nästa oväntade epidemi kommer att ha holm, Sweden, 1963. Acta Med Scand Nästa antibiotikum som upptäcktes var zoologisk anknytning. Kanske borde vi 1966;Suppl 464. Svenungsson B, Bergqvist SO. Svenska infek- aminoglykosiden streptomycin. Till satsa mer på att studera zoonoser i ut- tionsläkareföreningen 50 år – en jubile- skillnad från penicillin fann man strep- vecklingsländerna redan innan smittäm- umsbok, 1998. tomycin efter målmedvetet sökande. Det nena tagit steget över till homo sapiens. von Wassermann AP, Neisser A, Bruck C. Eine kunde lanseras för kliniskt bruk ungefär serodiagnostische Reaktion bei Syphilis. samtidigt med penicillin på 1940-talet. Översiktsreferenser Dtsch Med Wschr 1906;32:745-6. Man fick härigenom ett bredspektrum- Bergmark M. Från pest till polio. Hur farsoter- WHO. Smallpox declared eradicated. MMWR antibiotikum och kunde behandla svåra na ingripit i människornas öden. Stock- 1980;(2). bakteriella infektioner av olika etiologi. holm: Natur & Kultur; 1983. Chain E, Florey HW, Gardner AD, Heatley NG, Störst betydelse fick dock streptomy- Jennings MA, Orr-Ewing J, et al. Penicillin cin genom sin effekt mot tuberkelbakte- as a chemotherapeutic agent. Lancet rier. Problemet var toxiciteten (njurska- 1940;2:226-8. dor, hörselpåverkan) och den snabba re- Calmette LC. Essai d’immunisation contre l’in- sistensutvecklingen. Ännu i början av fection tuberculeuse. Bull Acad Méd 1924; 1960-talet användes dock streptomycin 91:787-96. i kombination med penicillin vid be- Domagk G. Ein Beitrag zur Chemotherapie der bakteriellen Infektionen. Dtsch Med Wschr handling av livshotande akuta infektio- 1935;61:250-3. ner. Två andra antibiotikaklasser som Ellion GB. Mechanism of action and selec- tillkom i slutet av 1940-talet var tetra- tivity of acyclovir. Am J Med 1982;73:7 cyklin och kloramfenikol. Det första (suppl). tetracyklinet, aureomycin, kunde ges i Enders JF, Weller TH, Robbins FC. Cultivation tablettform, vilket naturligtvis var ett of the lansing strain of poliomyelitis virus in cultures of various human embryonic tis- framsteg. Aureomycin blev därför ett sues. Science 1949;109:85. värdefullt tillskott till antibiotikaarsena- Engvall E, Perlman P. Enzyme-linked immu- len under 1950- och 1960-talen. nosorbent assay (ELISA). Quantitative as- En lång rad tetracykliner med bättre say of immunoglobulin G. Immunochem farmakokinetiska egenskaper och färre 1971;9:871-4. biverkningar har senare presenterats. Fleming A. On antibacterial action of cultures of a penicillium with special reference to Redan på 1950-talet kom makroliderna their use in the isolation of B. influenzae. Br (erytromycinklassen) och på 1960-talet J Exp Pathol 1929;10:226-36. det första penicillinasstabila penicilli- Francis T. A new type of virus from epidemic net, meticillin, vilket vidareutvecklades influenza. Science 1940;92:405-6. till de isoxazolylpenicilliner vi använder Hilleman MR, Bertland VA, Bunyak EB, et al. idag. Clinical and laboratory studies of HBsAg Utvecklingen av nya antibiotika stan- vaccine. In: Vyas GN, Schmid R, editors. Viral hepatitis. Philadelphia: Franklin Insti- nade i stort sett upp under 1980- och tute Press; 1978. 1990-talen. I stället växte de redan eta- Jenner E. An inquiry in the causes and effects of blerade antibiotikaklasserna i omfång the variolae vaccinae. London: Low; 1798. genom tillkomsten av modifierade pre- Koch R. Die Ätiologie der Tuberkulose. Berli- parat, framför allt inom cefalosporin-, ner Klin Wschr 1882:19:221-30. makrolid- och kinolongrupperna. Några Milstein C, Galfre G, Secher DS, Springer T. av dessa modifikationer var värdefulla Monoclonal antibodies and cell surface

86 Läkartidningen ❙ Nr 1–2 ❙ 2004 ❙ Volym 101