Palauta kiitos | Vänligen returnera | Please return

Aarresaaret Helsingin salaperäinen ulkosaaristo Skattöarna • Treasure Islands 5.6.-1.9.2013 Helsingin kaupungintalo Helsingfors stadshus City Hall Sofiankatu 1, Sofiegatan 1 ma-pe, må-fr, Mon-Fri 9–19 la-su, lö-sö, Sat-Sun 10–16

www.virka.fi | www.aarresaaret.fi 1 Aarresaaret Skattöarna • Treasure Islands

2 3 Sotilassaariston historia Jarmo Nieminen

Sakari Manninen 2012 Kuninkaansaari

Tsaarin linnoitukset Venäjän armeija marssi kevättalvella 1808 Helsinkiin. Piirityksen asemia yhdistivät maanalaiset käytävät ja tiiliholvatut tykkimie- jälkeen voittamattomana pidetty Viapori antautui ja saaret siirtyi- histön asuintilat. Tykkiasemien alapuolelle ja läheisyyteen oli lou- vät venäläisille. Kun 1854 kesällä ”Pohjolan Gibraltarin” edustal- hittu suuria ammuskellareita ja asuinbunkkereita. Suomenlinnan le ilmestyi englantilaisia sotalaivoja, päättivät venäläiset turvata pääsaaret jäivät selustaan, tykistön päävoima oli Vallisaaressa ja linnoituksen sivustat tykkipattereilla. Graniittisten tykkiasemien 1900-luvun alussa Kuninkaansaaressa ja Santahaminassa. rintavallit kohosivat Viaporin lähisaarille. Seuraavana kesänä eng- Japanilaiset tuhosivat Tyynellämerellä Venäjän Tyynenmeren lantilaisia ja ranskalaisia odotti suuri yllätys. Sadat tykit osoittivat ja Itämeren laivastot toukokuussa 1905. Venäjällä alkoivat yhteis- merelle Santahaminan ja Lauttasaaren väliseltä ranta-alueelta. kunnalliset levottomuudet. Kesällä 1906 kapina roihahti myös Hyökkääjillä oli huonot lähtökohdat. Tykkien ammuksia ja me- Santahaminassa. Kuninkaansaaren salkoihin nostettiin punaiset rijalkaväen rykmenttejä ei ollut riittävästi, mutta englantilais-rans- liput, joissa luki Maata ja vapautta. Saaret olivat maailman huo- kalainen 81 aluksen laivasto-osasto noudatti silti hyökkäyskäskyä. mion keskipisteessä. 2 000 miehen kapinallisjoukko hävisi kolme Suomalaiset ja venäläiset sotilaat saivat yhteisen tulikasteensa päivää kestäneen tiukan taistelun. Tsaarin tarkk’ampujaprikaatin linnoituksen suojassa. Viaporia ei valloitettu. Pommitukset osoit- joukot hyökkäsivät Kaivopuistosta ja Santahaminasta. Laivasto tu- tivat silti linnoituksen sotatekniset heikkoudet. Lähisaarille alettiin litti ulkomereltä. Uimalla pakoon yrittäneet kapinalliset ammuttiin rakentaa uusia, tykkiasemia, joiden kantomatka oli pitempi. konekiväärillä mereen. Kuninkaansaaren ammusluolan räjähdys 1880-luvulla Viaporin ja lähisaarien vanhat patterit vah- tuhosi kymmeniä kapinallisten avuksi rientäneitä Suomen puna- Muinaisen Suur-Sibbon vartiotulien ketju alkoi Vantaajoen Konung Gustaf den III åskåda en Sjö Exercitie i juni 1775” . vistettiin maavalleilla ja ne varustettiin rihlaputkisilla tykeillä. kaartilaisia. Yhdessä Suomen sotahistorian suurimmista taisteluis- edustan ulkosaarilta. Avomeren äärellä olevan Santahaminan (Tällä kentällä Hänen Kunink. Majest. Kuningas Kustaa III suvaitsi Käytettiin myös kokonaan uutta rakennustekniikkaa, betonointia. ta, joka käytiin Helsingin saarilla, katosi kaikkiaan yli 600 miestä. satamakylä asutettiin viikinkiaikojen lopulla. Mainintoja saar- seurata meriharjoituksia kesäkuussa 1775) kirjoitettiin 1700-luvun Kallioihin louhittiin ammusluolia. Vuosisadan lopulla oli Valli- Viaporin kapina oli yksi lähtölaukauksista, jotka johtivat lokakuun ten sotilaallisesta käytöstä on 1400- ja sotilasrakenteista 1500-lu- lopun salaisiin sotilaskarttoihin ja Kuninkaansaaren pohjoisnie- saareen, Kuninkaansaareen ja Santahaminaan rakennettu kivestä vallankumoukseen vuonna 1917. Bolševikit voittivat Leninin joh- vulta lähtien. ”På denna Plan behagade Hans Kongl. Maijest men kallioon. tykkiasemat 120 raskaalle ja järeälle rannikkokanuunalle. Tykki- dolla, ja Neuvosto-Venäjä syntyi. 4 5 Sotilassaariston luonto Jarmo Nieminen

Kruunuvuoren selän eteläistä sivustaa vartioi suljettujen sotilas- ulkokehän. 1. maailmansodassa saaret linnoitettiin ja suomalaiset saarten ketju; Vallisaari–Kuninkaansaari–Santahamina. Saarten jatkoivat niiden rakentamista seuraavien vuosien aikana. pohjoisrannat ovat suojaisia. Etelärannoilla avomeren myrskyt ja Saarten luonto järkkyi, kun metsät kaadettiin, kallioihin jäät silottavat kalliot kymmenien metrien leveydeltä tasaisiksi ja rakennettiin tykkiasemia ammusluolineen ja rannat louhittiin paljaiksi. Kasvillisuus on niukkaa verrattuna saarten pohjoisranto- vaikeakulkuisiksi maihinnousujen estämiseksi. Saariin tuotiin jen vehmaisiin rantoihin. Viaporin venäläinen merilinnoitusrinta- Santahaminasta suunnattomat määrät hiekkaa. Nyt 100 vuotta ma perustettiin 1800-luvun puolivälissä saman saariketjun jatkeek- myöhemmin samat paikat suojaavat harvinaisia eläin- ja kasvi- si. Miessaari, Rysäkari, Melkki, Katajaluoto, Harmaja, Kuivasaari, lajeja, jotka ovat monin paikoin kadonneet muualta. Isosaari, Itä-Villinki ja Eestiluoto muodostivat merilinnoituksen

Jarmo Nieminen 2011 Vallisaari Helsingin merilinnoitus Suomalaiset sotilassaaret Venäjän kärsimä tappio Japanille muutti Viaporin merkityksen. Helsingin edustan sotilassaaret siirtyivät Suomen armeijalle vuon- Pietarissa valmistauduttiin torjumaan länsiliittoutuneiden mah- na 1918. Santahaminasta tuli maavoimien ja ilmavoimien saari. dolliset maihinnousuyritykset Suomenlahdella linnoittamalla Vallisaareen ja Kuninkaansaareen perustettiin laivaston ja tykistön rannikot Saarenmaalta ja Ahvenanmaalta aina Kronstadtiin asti. varikkoja. Rannikkotykistö hallinnoi ulkosaaria. 1930-luvulla Kui- Torjunta perustui vahvoihin merellisiin tukikohtiin; Viaporin, vasaaren asennettiin 305 mm:n kaksoistornitykki. Nykyistä museo- Tallinnan ja Viipurin linnoituksiin ja niiden jalkaväkeen. Valtaisa tykkiä huoltaa Rannikkotykistökilta. Erityisinä juhlapäivinä tykillä linnoitusjärjestelmä nimettiin Pietari Suuren merilinnoitukseksi. ammutaan kunnialaukauksia. Helsingin edustan linnoitusketju ulotettiin ulkosaarille Itä-Villin- Toisessa maailmansodassa linnakkeet estivät pelkällä ole- kiin, Isosaareen, Kuivasaareen, Harmajalle, Katajaluotoon, Rysä- massaolollaan Neuvostoliiton Itämeren laivaston hyökkäykset. karille, Miessaareen ja aina Kytöön asti. Saarten merkitys Helsingin ilmapuolustukselle oli ratkaisevan tärkeää. 1970–1990-luvuilla ulkosaaria varustelttiin kymmenillä kallioon louhituilla moderneilla tornitykeillä. Useiden linnakesaarien sotilaallinen käyttö loppunut. Puo- lustusvoimat on tehnyt luopumispäätökset Rysäkarista, Vallisaa- resta, Kuninkaansaaresta ja Kuivasaaresta. Saarten tulevaisuuden käyttöä valmistellaan.

Jussi Leppänen 2012 Vallisaari Jarmo Nieminen 2011 Santahamina 6 7 Sotilassaarien kasvi- ja eläinlajit runsastu- vat Helsingin kasvun paineissa Vallisaaren ja Santahaminan vallirinteille on kehittynyt uskoma- ton puutarha, jossa kukoistaa yli 400 kasvilajia. Santahaminassa viihtyy 560 kasvilajia ja Vallisaari–Kuninkaansaaressa vain hieman vähemmän, 440 lajia. Samoilta saarilta on tunnistettu kuluvalla vuosikymmenellä 1 300 perhoslajia, joista yli 200 lajia on Suomes- sa silmälläpidettäviä, vaarantuneita tai uhanalaisia. Perhosten ja kasvien yltäkylläinen runsaus on poikkeuksellista Suomessa. Sisempien saarten kehä on lepakkojen valtakuntaa. Tarjolla on yllin kyllin pesimäpaikkoja, rauhaa ja hyönteisiä. Myös saukot viihtyvät saarten rannoilla. Huonoina jäävuosina harmaahylkeet Keisarinviitta, Petri Asikainen Isosaari 2012 tuovat kuuttinsa Santahaminan–Kuninkaansaaren–Vallisaaren rannoille. Hirvet vasovat vuosittain Vallisaaressa ja Santahaminan taisteluampumarata-alueella. Saarissa kuulee korppien raakku- mista ja huuhkajien huhuilua. Helsingin viimeinen teeriparvikin hakeutuu sotilassaarten luonnonrauhaan. Riskilät sinnittelevät Harmajan ja Isosaaren kivikoissa minkkien tavoittamattomissa ja luodoilla näkyy räyskiä ja karikukkoja. Pitkäaikainen sotilastoiminta on suojellut monipuolistuvaa luontoa liikkumisrajoituksin ja synnyttänyt monimuotoisia avo- maan biotooppeja. Näin Helsingin edustalla on säilynyt ja kehitty- Jarmo Nieminen 2011 nyt monimuotoinen saarten viherkehä. Aarresaarten tulevaisuuden suunnittelussa tarvitaan paljon viisautta ja malttia. Miksi sotilassaarilla on paljon uhanalaisia lajeja ja suojeluarvoa? Puolustusvoimat toimi sotilassaarissa myös luonnon hyväksi: sekä harjoituskentät, joista Santahaminan Sahara ja Riviera ovat harjoitusammunnat hoidettiin vuosikymmeniä samoilla radoilla, kuuluisimmat. Mantereen paloaukeiden, niittyjen ja ahomaiden turvallisuusvyöhykkeet ja liikkumiskiellot estivät ulkopuolisten metsittyessä uhanalaisia kasvi- ja eläinlajeja levisi sotilassaarten pääsyn maastoon ja lähivesille. Monet lajit löysivät pesimiskausiksi kentille ja vallirinteille. turvapaikan sotilassaarista. Vanhetessaan tuhannet tiilimuuraukset ja betonirakenteet Santahaminan harjun sorasta rakennettiin saarille kymme- lannoittavat vallirinteiden ja niiden välisten laaksojen maaperää nien kilometrien mittaiset valliniityt ja sadat hiekkaiset tykkipihat rakenteista tihkuvalla kalkilla.

Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2011 Santahamina 8 9 Den militära skärgårdens historia Jarmo Nieminen

Sakari Manninen 2012 Kuninkaansaari

Tsarens fästningar grovkalibriga kustkanoner. Underjordiska gångar och tegelvälvda Vårvintern 1808 marscherade den ryska armén in i Helsingfors. boningsrum för artillerimanskapet förenade artilleriställningarna Efter en belägring gav Sveaborg, som ansetts vara ointaglig, upp med varandra. Under och intill artilleriställningarna hade man och öarna överläts till ryssarna. Sommaren 1854 seglade engelska byggt stora ammunitionskällare och bostadsbunkrar. Sveaborgs hu- krigsfartyg utanför ”Nordens Gibraltar”. Ryssarna beslutade då att vudöar fanns i bakgrunden, artilleriets huvudstyrka fanns på Skan- skydda fästningens flanker med artilleribatterier. Artillerställning- slandet och i början av 1900-talet på Kungsholmen och Sandhamn. arnas bröstvärn i granit uppfördes på Sveaborgs närliggande öar. I maj 1905 förintade japanerna på Stilla havet den ryska Följande sommar möttes engelsmännen och fransmännen av en Stillahavs- och Östersjöflottan. I Ryssland uppstod samhälleliga stor överraskning. Hundratals kanoner var riktade mot havet på oroligheter. Sommaren 1906 utbröt ett myteri också på Sandhamn. kustområdet mellan Sandhamn och Drumsö. Anfallarna hade ett På Kungsholmen hissades i flaggstängerna röda flaggor med texten dåligt utgångsläge. De hade inte tillräckligt med ammunition till Land och frihet. Öarna var i hela världens blickfång. Den revolteran- kanonerna och inte heller tillräckligt med marininfanteriregemen- de styrkan bestod av 2000 man och förlorade den tre dagar långa ten, men den engelsk-franska flottavdelningen med 81 fartyg lydde och hårda striden. Trupper ur tsarens skarpskyttebataljon anföll den anfallsorder den fått. De finländska och ryska soldaterna fick från Brunnsparken och Sandhamn. Flottan besköt från havet. De sitt gemensamma elddop i fästningens skydd. Sveaborg erövrades revoltörer som försökte fly genom att simma mot fastlandet blev inte. Beskjutningen av fästningen avslöjade ändå dess militärtek- med maskingevär nedskjutna i havet. Då en ammunitionsgrotta niska svagheter. Man började på de närliggande öarna bygga nya exploderade på Kungsholmen dog utöver revoltörer också tiotals artilleriställningar för kanoner med en längre skottvidd. finländska rödgardister som kommit till deras undsättning. I en På 1880-talet förstärktes batterierna med jordvallar och ka- av de största striderna i finländsk militärhistoria som ägt rum Kedjan av vårdkasar i det forna Stor-Sibbo började vid utöarna ut- militära konstruktioner sedan 1500-talet. ”På denna Plan beha- noner med räfflade rör. Man tillämpade också en helt ny byggtek- på öarna utanför Helsingfors, gick totalt över 600 man förlorade. anför Vanda å. Sandhamns hamnby som låg vid det öppna havet gade Hans Kongl. Maijest Konung Gustaf den III åskåda en Sjö nik, betongering. I berggrunden byggdes ammunitionsgrottor. Vid Myteriet på Sveaborg var ett av startskotten som kom att leda till befolkades vid slutet av vikingatiden. Det finns omnämnanden att Exercitie i juni 1775”, skrevs det på hemliga militärkartor från utgången av århundradet hade på Skanslandet, Kungsholmen och oktoberrevolutionen 1917. Under Lenins ledning vann bolsjevikerna öarna har varit i militärt bruk sedan 1400-talet och att de haft slutet av 1700-talet och på klippan på Kungsholmens norra udde. Sandhamn av sten byggts artilleriställningar för 120 tunga och och Sovjet-Ryssland uppstod. 10 11 Naturen i den militära skärgården Jarmo Nieminen

Den södra sidan av Kronbergsfjärden vaktas av en kedja av stängda befästes öarna och finländarna fortsatte med byggandet under de militära öar; Skanslandet–Kungsholmen–Sandhamn. De norra följande åren. stränderna på öarna ligger i lä för vinden. På de södra stränderna Naturen på öarna rubbades då skogar fälldes, i klipporna har det öppna havets stormar och isar slipat klipporna jämna och byggdes artillerställningar och ammunitionsgrottor och stränderna kala på en bredd av tiotals meter. Vegetationen är knapp jämfört schaktades för att göra dem svårframkomliga och för att förhindra med de lummiga stränderna på öarnas norra sida. Sveaborgs landstigningar. Till öarna hämtades från Sandhamn mycket stora ryska sjöfästningsfront grundades i mitten av 1800-talet som en mängder sand. Nu, 100 år senare, är dessa öar en skyddsplats för fortsättning på samma kedja av öar. Stora Karlö, Rysskär, Melkö, sällsynta djur- och växtarter, som på många andra ställen redan Stora Enskär, Gråhara, Torra Mjölö, Stora Mjölö, Östra Villinge och har försvunnit. Estlotan bildar sjöfästningens yttre kedja. Under första världskriget

Jarmo Nieminen 2011 Vallisaari

Helsingfors sjöfästning Finländska militära öar Den förlust som Japan förorsakade Ryssland ändrade på Sveaborgs De militära öarna utanför Helsingfors överläts till finska armén betydelse. I S:t Petersburg förberedde man sig mot de västallierades 1918. Sandhamn blev en ö för land- och luftstridskrafterna. På eventuella landstigningsförsök vid Finska viken genom att befästa Skanslandet och Kungsholmen byggdes depåer för flottan och ar- kusterna från Ösel och Åland ända till Kronstadt. Försvaret baserade tilleriet. Kustartilleriet administrerade utöarna. På 1930-talet pla- sig på starka marinbaser; Sveaborgs, Tallinns och Viborgs fästning- cerades på Torra Mjölö ett dubbelkanontorn på 305 mm. Numera ar samt deras infanteri. Det väldiga fortifikationssystemet döptes till är den en museikanon och underhålls av Kustartillerigillet. På Peter den stores sjöfästning. Fästningskedjan utanför Helsingfors särskilda festdagar skjuter man salut med kanonen. sträcktes till utöarna Östra Villinge, Stora Mjölö, Torra Mjölö, Grå- Under andra värdskriget förhindrade fästningarna med sin hara, Stora Enskär, Rysskär, Stora Karlö ända till Kytö. blotta existens Sovjetunionens Östersjöflotta från att anfalla. Öar- na hade en avgörande betydelse för Helsingfors luftförsvar. Under 1970–1990-talen utrustades öarna med tiotals moderna tornka- noner som grävts ner i berggrunden. På många av fästningsöarna har den militära aktivite- ten upphört. Försvarsmakten har fattat beslut om att överlämna Rysskär, Skanslandet, Kungsholmen och Torra Mjölö. Nu pågår planeringen av hur öarna ska användas i framtiden.

Jussi Leppänen 2012 Vallisaari Jarmo Nieminen 2011 Santahamina 12 13 Växt- och djurarterna blir rikligare på de mi- litära öarna samtidigt som Helsingfors växer På Skanslandets och Sandhamns vallsluttningar har uppstått en fantastisk flora där över 400 växtarter blomstrar. På Sandhamn trivs 560 växtarter och på Skanslandet–Kungsholmen endast något färre eller 440 arter. På dessa samma öar har man under innevarande årtionde påträffat 1 300 fjärilsarter, varav över 200 arter är sådana som är under uppsikt, i riskzonen eller hotade. Den mycket rikliga förekomsten av fjärilar och växter är exceptionell i . Den inre kedjan av öar är fladdermössens rike. Här finns gott om häckningsplatser, frid och insekter. Även uttrar trivs på öarnas stränder. År då isarna är svaga kommer gråsälarna med sina kutar Kejsarmantel, Petri Asikainen Isosaari 2012 till stränderna på Sandhamn–Kungsholmen–Skanslandet. Älgarna kalvar årligen på Skanslandet och på Sandhamn på området för övningsskjutning. På öarna kan man höra korparna kraxa och ugglorna hoa. Även Helsingfors sista orrflock söker sig till lugnet i naturen på de militära öarna. Tobisgrisslan tar sig fram på de steniga områdena på Gråhara och Stora Mjölö, där de är onåbara för minkar, och på skären ser man också skräntärnor och roskarlar. Den långvariga militära närvaron på öarna med begräns- ningar för allmänheten att röra sig där har bidragit till en mång- faldigare natur och skapat mångformiga biotoper på öppna marker. Jarmo Nieminen 2011 Därigenom har utanför Helsingfors bevarats och utvecklats en kedja Varför finns det på de militära öarna så många hotade arter och varför har de ett skyddsvärde? av öar med mångformig natur. Vid planeringen av Skattöarnas Försvarsmakten verkade på de militära öarna också till fromma för övningsplaner, varav Sandhamns Sahara och Rivieran är de mest framtid behövs därför en hel del visdom och långsiktighet. naturen: skjutövningar ägde tiotals år rum på samma banor, sä- kända. Då öppna slätter, ängar och svedmarker blir skogbevuxna kerhetszonerna och förbud att röra sig där hindrade utomståendes på fastlandet har hotade växt- och djurarter spridit sig till de byggda tillträde till terrängen och närliggande vatten. Många arter hittade artillerigårdarna, övningsfälten och vallsluttningarna. på de militära öarna en skyddad plats för häckningstiden. Då tusentals tegelmurar och betongkonstruktioner sakta vitt- Av gruset i åsen på Sandhamn byggdes på öarna tiotals kilo- rar sönder så gödslar de vallsluttningarna och marken i sänkorna meter vallåkrar och hundratals sandbaserade artillerigårdar samt med den kalk som sipprar fram ur konstruktionerna.

Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2011 Santahamina 14 15 History of the Military Archipelago Jarmo Nieminen

Sakari Manninen 2012 Kuninkaansaari

The Czar’s Fortresses artillery pieces had been built of stone. They were connected by un- The Russian army marched into Helsinki in the early spring of derground tunnels and brick-vaulted crew accommodations. Large 1808. The fortress of Sveaborg (Viapori) was considered invinci- ammunition stores and accommodation bunkers were excavated ble, but it capitulated after a siege. The islands were taken over under and in the vicinity of the gun positions. The main islands of by the Russians. In the spring of 1854, British warships appeared Sveaborg were now in the rear as the main artillery was on Vallisaari off Sveaborg, also known as the “The Gibraltar of the North”. The and later on in the 20th century on the islands of Kuninkaansaari Russians decided to protect the flanks of the fortress with cannon and Santahamina. batteries. Parapets made of granite rose on the islands surrounding In May 1905, the Japanese destroyed Russia’s Pacific and Sveaborg. The next summer, the English and French were in for a Baltic fleets in the Pacific Ocean. Social unrest began in Russia. A big surprise. Hundreds of cannons were aimed towards the sea from rebellion erupted in Santahamina in the summer of 1906. Red flags the shoreline between Santahamina and Lauttasaari. The attackers that read “Land and Freedom” were hoisted on the island of Kun- were in a difficult situation. They would have needed much more inkaansaari. The islands became the focus of the world’s attention. cannon ammunition and many more marine infantry regiments. The rebel forces lost the three-day battle. The troops of the Czar’s Nevertheless, the 81-ship Anglo-French armada attacked as ordered. Sharp Shooter Brigade attacked from and Santaham- The Finnish and Russian soldiers had their baptism of fire in the ina. The rebels were bombarded by the navy from the sea. Those island fortresses. Sveaborg was not taken. The bombardment, how- who tried to escape by swimming were machine gunned in the ever, revealed inadequacies in armaments. An era of constructing sea. Dozens of Finnish red guards who had rushed to the islands to The beacon fires of the ancient greater Sibbo began on the outlying The text “På denna Plan behagade Hans Kongl. Maijest Konung new, longer-range artillery on the surrounding islands began. help the rebels were killed when an ammunition store exploded on islands, off the mouth of the River Vantaa. The harbour village of Gustaf den III åskåda en sjö Exercitie i juni 1775” (“In this field, During the 1880s the old battery positions on Sveaborg and Kuninkaansaari. One of the greatest battles in the Finnish military Santahamina was settled towards the end of the Viking Age. Men- His Majesty King Gustavus III condescended to observe a naval ma- other islands were strengthened with ramparts and equipped with history was fought on the islands of Helsinki. All in all, 600 men tions of the military use of the islands can be found as early as noeuvre in June 1775”) was written both on the secret, late 18th rifle bore cannons. An entirely new construction technique of laying lost their lives on the islands. The mutiny of Sveaborg was one of in the 15th century and of the military structures from the 16th century military maps as well as on the cliffs of the northern point concrete was also used. Ammunition stores were excavated into those events that eventually led to the October revolution in 1917. century on. of the island of Kuninkaansaari. the rock. At the end of the century, 120 positions for heavy coastal The Bolsheviks led by Lenin won and the Soviet-Russia was born. 16 17 Wildlife of Helsinki’s military archipelago Jarmo Nieminen

The southern flank of the Kruunuvuorenselkä waters is guarded perimeter of the fortress. These islands were fortified during the by a chain of out-of-bounds military islands; Vallisaari, Kunin- years of the First World War by the Russians and after the war by kaansaari and Santahamina. Their northern shores are sheltered. the Finns. The cliffs on the southern shores, on the other hand, have been The island nature was shattered when the forests were smoothened out dozens of meters wide by storms and ice. The chopped down, gun emplacements and casemates were built and vegetation is sparse in comparison to the lush northern shores. the shores were turned into almost impassable mounds of rocks in The Russian fortress front of Sveaborg (Viapori) was established order to prevent landings. A huge amount of sand was brought in in the mid 19th century to extend the chain of military islands. from Santahamina. Now, after 100 years, these islands serve as a The islands of Miessaari, Rysäkari, Melkki, Katajaluoto, Harmaja, safe haven for rare species of animals and plants that have nearly Kuivasaari, Isosaari, Itä-Villinki and Eestiluoto form the outer disappeared from other areas.

Jarmo Nieminen 2011 Vallisaari The Helsinki Maritime Fortress The Finnish Military Islands Russia’s defeat by the Japanese changed the importance of Svea- The Islands were taken over by the Finnish Army in 1918. San- borg. Russia began to fortify the shores of the Gulf of Finland all the tahamina became an island of infantry and air force. Navy and way from Saarenmaa and Åland islands to Kronstadt in order to artillery depots were constructed on the islands of Vallisaari and repel possible landings by western powers. The defence was based on Kuninkaansaari. The outlying islands were administered by coastal strong maritime fortresses and infantry units in Sveaborg, Tallinn artillery. In the 1930s a 305-mm twin turret was installed on Kuiv- and Vyborg. The huge fortress system was named The Maritime asaari. Currently this museum gun is maintained by the Coastal Fortress of Peter the Great. The Helsinki Maritime Fortress was ex- Artillery Guild. The cannons are sometimes fired to honour na- tended all the way to the outlying islands of Itä-Villinki, Isosaari, tional festivals. Kuivasaari, Harmaja, Katajaluoto, Rysäkari, Miessaari and Kytö. In the Second World War the fortresses prevented the Soviet Baltic Fleet from attacking by their sheer existence. The islands were also of crucial importance for the Helsinki air defence system. In the period of 1970s through 1990s the outlying islands were equipped with dozens of modern turret guns that were excavated into the rock. In the past few years the military use of many of the fortress islands has ended. The Armed Forces have made a decision to give up Rysäkari, Vallisaari, Kuninkaansaari and Kuivasaari. The future use of the islands is now under consideration.

Jussi Leppänen 2012 Vallisaari Jarmo Nieminen 2011 Santahamina 18 19 Nature is seeking refuge while there are pressures to enlarge the city of Helsinki The ramparts of Vallisaari and Santahamina have turned into an amazing garden with more than 400 flourishing plant species. The number of plant and butterfly species is exceptionally high even by national standards. Some 560 species of plants flourish in Santahamina and 440 species on the islands of Vallisaari and Kuninkaansaari. Over 200 of the total of 300 species of butterflies spotted on the islands during the current decade are either near threatened, vulnerable or endangered. The inner ring of the islands is the kingdom of bats. There are suitable breeding grounds, peace and an abundance of insects. Silver-washed Fritillary, Petri Asikainen Isosaari 2012 Otters thrive on the islands’ shores. Seals bring their young pups to the shores of Santahamina, Kuninkaansaari and Vallisaari if the ice conditions are bad. The moose calve each year on Vallisaari and in the vicinity of the Santahamina field firing range. On the islands one can also hear the croaking of crows and the hoot of Prolonged military action has protected nature by implementing an eagle owl. Helsinki’s last flock of grouse relies on the security of restrictions on people’s freedom of movement and has produced the military islands. Black guillemots cling onto the stony shores diverse biotopes. Because of that, a multifaceted green zone of is- of the islands of Harmaja and Isosaari, safe from minks. Caspian lands has survived and evolved off Helsinki. The future of these true terns and turnstones can be seen on the islets. Treasure Islands requires a lot of wise and patient planning indeed.

Jarmo Nieminen 2011 Why do so many endangered species thrive on the military islands and why do the islands have so much conservation value? The nature is grateful to the military for their actions. For decades sandy gun positions and training grounds of which the Sahara outsiders have been prohibited access to the islands and the sur- and the Riviera are most famous. While many clearings, meadows rounding waters because of live firing exercises and security zones and glades on the mainland have become forested, many of their marked with boards. For many species the military islands are an animal and plant species have found a safe haven in the fields and important place of refuge during the breeding season. ramparts of the military islands. The gravel of the Santahamina ridge has been used to build With age thousands of brick and concrete structures have tens of kilometres of rampart meadows as well as hundreds of started to ooze lime fertilizing the soil of rampart slopes and valleys.

Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2011 Santahamina 20 21 Näyttelyluettelo

Miessaari Rysäkari Melkki Katajaluoto

Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2013 Jarmo Nieminen 2012

Sakari Manninen 2011 Jussi Leppänen 2011 Jarmo Nieminen 2013 Jarmo Nieminen 2011

Sakari Manninen 2011

Jussi Leppänen 2011 Jarmo Nieminen 2013 Jussi Leppänen 2012

Jussi Leppänen 2011

Jussi Leppänen 2011 Jussi Leppänen 2011 Sakari Manninen 2011 22 23 Harmaja Kuivasaari

Jussi Leppänen 2011 Jussi Leppänen 2011 Jarmo Nieminen 2012 Jussi Leppänen 2012

Jarmo Nieminen 2013 Petri Asikainen 2012 Jussi Leppänen 2012 Jussi Leppänen 2011

Jussi Leppänen 2009

Jarmo Nieminen 2013 Petri Asikainen 2012 Jussi Leppänen 2011

Petri Asikainen 2012

Jarmo Nieminen 2013 Petri Asikainen 2012 Jussi Leppänen 2012 Jarmo Nieminen 2012 24 25 Isosaari Vallisaari

Jussi Leppänen 2012 Lisse Tarnanen 2012 Jarmo Nieminen 2012 Jarmo Nieminen 2011

Jarmo Nieminen 2012 Lisse Tarnanen 2012 Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2010

Sakari Manninen 2011 Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2012 Jarmo Nieminen 2012

Jussi Leppänen 2012 Petri Asikainen 2012 Jarmo Nieminen 2012 26 27 Vallisaari Kuninkaansaari

Jarmo Nieminen 2012 Sakari Manninen 2012 Sakari Manninen 2012 Jarmo Nieminen 2012

Jarmo Nieminen 2012 Jussi Leppänen 2011 Jarmo Nieminen 2012 Petri Asikainen 2012

Jarmo Nieminen 2012 Jussi Leppänen 2012 Jussi Leppänen 2012

Jarmo Nieminen 2012 Jussi Leppänen 2012 Jussi Leppänen 2012 28 29 Santahamina

Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2012 Kimmo Lahikainen 2009 Lisse Tarnanen 2011

Jarmo Nieminen 2011 Sakari Manninen 2011 Lisse Tarnanen 2012 Jarmo Nieminen 2012

Jarmo Nieminen 2011

Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2012

Jarmo Nieminen 2012 Kimmo Lahikainen 2009 Jarmo Nieminen 2012 30 31 Santahamina Itä-Villinki Eestiluoto

Jarmo Nieminen 2012 Sakari Manninen 2012 Sakari Manninen 2011

Petri Asikainen 2012 Jussi Leppänen 2011 Sakari Manninen 2012 Sakari Manninen 2011

Jarmo Nieminen 2009 Jarmo Nieminen 2012 Jarmo Nieminen 2011

Sakari Manninen 2011 Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2011 32 33 Historia

Jarmo Nieminen 2011 Vallisaari Jussi Leppänen 2012 Kuninkaansaari

Petri Asikainen 2012 Kuninkaansaari Jarmo Nieminen 2011 Miessaari

Petri Asikainen 2012 Vallisaari Jarmo Nieminen 2010 Vallisaari

Sakari Manninen 2012 Itä-Villinki

Jussi Leppänen 2012 Vallisaari Jussi Leppänen 2012 Vallisaari Sakari Manninen 2011 Rysäkari Jussi Leppänen 2011 Katajaluoto

Jussi Leppänen 2012 Kuninkaansaari Jussi Leppänen 2012 Isosaari Petri Asikainen 2012 Isosaari 34 35 Luonto Jarmo Nieminen 2011 Lisse Tarnanen 2012 Isosaari Santahamina

Jarmo Nieminen 2011 Santahamina

Lisse Tarnanen 2012 Santahamina

Kimmo Lahikainen 2011 Santahamina Kimmo Lahikainen 2011 Santahamina Jarmo Nieminen 2011 Jarmo Nieminen 2011 Vallisaari Santahamina

Petri Asikainen 2013 Lisse Tarnanen 2012 Matosaari Santahamina Jarmo Nieminen 2013 Jarmo Nieminen 2012 Santahamina Santahamina

Kimmo Lahikainen 2011 Santahamina Petri Asikainen 2013 Kuninkaansaari Jarmo Nieminen 2012 Santahamina 36 37 Meri-Helsinki

Jarmo Nieminen 2008 Jarmo Nieminen 2012 Sakari Manninen 2011

Jussi Leppänen 2012

Petri Asikainen 2012 Kruunuvuorenselkä Jussi Leppänen 2011 Harmaja

Jarmo Nieminen 2010 Jarmo Nieminen 2011

Sakari Manninen 2012 Petri Asikainen 2012 Kruunuvuorenselkä

Jarmo Nieminen 2011

Jarmo Nieminen 2012

Jarmo Nieminen 2012 Sakari Manninen 2012 Kruunuvuorenselkä Petri Asikainen 2013 Harmaja 38 39 Meri-Helsinki Panoraamat

Jussi Leppänen 2012 Suomenlinna Jarmo Nieminen 2011 Vallisaari

Petri Asikainen 2012 Suomenlinna Sakari Manninen 2013 Suomenlinna Sakari Manninen 2011 Vallisaari – Kuninkaansaari

Lisse Tarnanen 2012 Vallisaari Jarmo Nieminen 2013 Kruunuvuorenselkä Sakari Manninen 2013 Santahamina

Petri Asikainen 2012 Suomenlinna Sakari Manninen 2012 Katajaluoto Jarmo Nieminen 2013 Santahamina 40 41 Tekijät Jos olet kiinnostunut Aarresaarten valokuvista, ota suoraan yhteyttä kuvaajiin:

Petri Asikainen Jarmo Nieminen Petri Asikainen on 47-vuotias helsinkiläinen kuvaaja, kuvausalan moniosaaja sekä ku- Jarmo Nieminen on 53-vuotias helsinkiläinen kaupunginvaltuutettu ja tietokirjailija. Upsee- vaustekninen konsultti. riuran jälkeen Nieminen on keskittynyt Helsingin saariston ja kaupunkiluonnon suojelu ja Ateljeevalokuvaus on vuosien varrella laajentunut mm. mainos-, markkinointi-, uutis-, henki- luonnon monimuotoisuuden edistämishankkeisiin laajan asiantuntijaverkostonsa tuella. lö-, ja dokumenttikuvauksiin. Monikameratyöskentely ja erikoiskamerat, kuva- animaatiot ja sähkö- Hänen luontoretkilleen ja alustustilaisuuksiin on osallistunut viimeisten vuosien mangneettisen säteilyn laajempi käyttö kuva- ja mediateoksissa, ovat päätyö ja tutkimuksen aiheet. aikana yli 16 000 helsinkiläistä. Nieminen on Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen pu- Aarresaarten luontoon tutustuminen on ollut suuri etuoikeus ja mahdollisuus. Olen suuresti heenjohtaja. Hän on julkaissut useita kirjoja ja taidenäyttelyitä Helsingin sotilassaariston kiitollinen näiden saarten asujamistolle, joista monet ovat läsnäoloni sen verran hyväksyneet että luonnosta ja historiasta. Nieminen on Aarresaaret näyttely- ja tapahtumahankkeen pää- ovat tulleet ainakin kurkaamaan, outoa otusta, joka heidän elinpiirillään viipyillen hiippailee. suunnittelija ja kuvausryhmän johtaja. Petri on työstänyt Aarresaaret-näyttelyn multimediat Suomenlahden talvi, Saariston Puhelin: 045-656 7542 luonto, Isosaari, Kuninkaansaari, Vallisaari, Santahaminan Luonto ja Aarresaaret ilmasta. e-mail: [email protected] Puhelin: 0400-708 970 www.jarmonieminen.fi e-mail: [email protected] Lisse Tarnanen Kimmo Lahikainen Luontokuvaaja ja –luontoharrastaja, joka yhdistää kuvat ja tekstin. Humanistia ja käyttäy- Kuntoileva hammaslääkäri (triathlon, sulkapallo, sähly), joka käyttää kameraa samal- tymistieteilijää kiinnostavat erityisesti matelijat ja sammakkoeläimet, myös hirvet, kauriit, la hienomekaanisella tarkkuudella kuin hammaslääkärin työvälineitä. Luontokuvaajan korennot, luteet, maisemat… Kesäkuussa ilmestyneen laajan kuva-tietoteoksen, Suomen suosikkikohteet ovat linnut ja maisemat. Perheessä vaimo, 3 jalkapalloa pelaavaa poikaa, käärmeet ja liskot -kirjan toinen tekijä. cheerleadingia harrastava tyttö ja 2 koiraa. Puhelin: 040-527 9902 Kimmo Lahikainen e-mail: [email protected] [email protected] Ismo Tuormaa Jussi Leppänen Ismo Tuormaa on 59-vuotias pitkän linjan ympäristötoimittaja sekä luonto-ohjelmien ja Jussi Leppänen on 52 vuotias Helsinkiläinen graafikko ja valokuvaaja. Koulutukseltaan hän luontodokumenttien tekijä Vantaan Hiekkaharjusta. Tuormaa on uransa aikana työsken- on Taik:in kasvatti ja toimii nykyään omassa yrityksessään Neogen Design Oy:ssä. Kulttuuri- nellyt sekä monissa alueellisissa että valtakunnallisissa sanomalehdissä sekä ollut mukana projektit, lehdet ja kirjat ovat keskeisessä asemassa yrityksen toiminnassa. Jussi on kuvannut mm. TV2:n Ympäristöuutisten toimitusporukassa koko ohjelman toiminta-ajan. Nykyisin merellistä luontoa vuosikymmeniä ja harrastaa myös merenkulkua, meri- ja sotahistoriaa. Tuorma työskentelee oman yhtiönsä DocIslandin kautta. Jussi leppänen on Aarresaaret- hankkeen graafinen suunnittelija, näyttelysuunnittelija­ Tuormaa on myös tunnettu juontaja ja kolumnisti erilaisissa tilaisuuksissa ja julkai- ja tuottaja. suissa. Aarresaaret-projektissa Tuormaa oli tuottamassa Santahamina-dokumenttielokuvaa. Puhelin: 0400-601 357 e-mail: [email protected] | www.neogen.fi Raimo Raitahila Raimo Raitahila on 55-vuotias Sipoossa asuva audiovisuaalisen editoinnin moniosaaja, Sakari Manninen Raitahila on työskennellyt uransa aikana mm. Yleisradiolle, MTV3:lle sekä Crea-Videol- Sakari Manninen on 53-vuotias Vantaalainen multimediatuottaja, elokuvaaja ja dokumentaristi. le. Raitahila on saanut leikkaustöistään useampia tunnustuksia ja palkintoja ja hän on Merellistä luontoa Sakari on kuvannut vuosikymmeniä ja hän toimii myös akviivisesti valoku- myös opettanut aikoinaan digitaalisen leikkauksen saloja monille tunnetuille yhtiöille ja vausyhdistystoiminnassa. Omia tuotantojaan Sakari tekee yrityksessään Open Eyes Productions henkilöille.. Oy:ssä. Tuorein tuotos on tunnin dokumenttielokuva Hankoniemen Silmä, elämää majakan Raitahila työskentelee omassa yrityksesään nimeltä Variart Oy. Variat on leikannut valokeilassa. Dokumentti kertoo Hangon historiasta, Russarön saaren elämästä ja majakasta. joukon tunnettuja luontoelokuvia sekä Ismo Tuormaa että mm. Petteri Saarion ja norp- Sakari on työstänyt Aarresaaret-näyttelyn multimediat Historiakuvia sotilassaarilta, Merimai- paelokuvistaan tunnetun Juha Taskisen kanssa. Aarresaaret-projektissa Raitahila oli tuot- semia Helsingistä, Merellinen Helsinki, Kuivasaaren tykki, Aarresaarilla, Aarresaarten sankarit. tamassa Santahamina-dokumenttielokuvaa. Puhelin: 0500-818 192 e-mail: [email protected] 42 43 www.virka.fi | www.aarresaaret.fi

44