Bebyggelsehistorisk Tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Nummer 79 Tryckår 2020 Sidintervall 63-89 Artikelns namn Korskyrkan och ”kastalen” i Brunflo. En ovanlig sockenkyrka med ett ovanligt klocktorn Författare Olof Holm Abstract: The article examines the building history of Brunflo church and the origins of its large adjacent freestanding tower. Previous scholars have characterised the cruciform phase of Brunflo church as Romanesque, partly inspired by Gamla Uppsala cathedral. However, the article argues that the church probably underwent two phases of construction in the Middle Ages, one in the 12th century and one probably in the 15th or early 16th century. Some previous scholars have characterised the tower as defence tower (Swedish kastal), whereas others have pointed out its lack of defensive features. The article demonstrates that the timber structure at the top of the tower is partly original. This construction resembles certain types of medieval Swedish timber bell tower, specifically the upper part where the bells hang. The author thus concludes that the Brunflo stone tower was originally built as a bell tower, as well as being a storehouse for valuable goods. Traces of storage space survive in the tower. The article also presents a dendrochronological study of the above timber structure, showing that the tower was built in the mid-13th century. When attempting to place these buildings in an historical context, the author concludes that although the origins of the earliest stone church remain obscure, the tower was probably built when Jarler (d. 1255) was archbishop of Uppsala. Given that the medieval archdiocese of Uppsala owned Södergård farm, adjacent to Brunflo church, the archbishop probably had a hand inbuilding the tower. The later expansion of the church, to include a new chancel and transepts to accommodate side altars, may be seen against the backdrop of the growing cult of saints in late-medieval Scandinavia. Copyright of Bebyggelsehistorisk Tidskrift is the property of Bebyggelsehistorisk Tidskrift and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. Korskyrkan och ”kastalen” i Brunflo En ovanlig sockenkyrka med ett ovanligt klocktorn av Olof Holm figur 1. Brunflo kyrka och klocktorn från nordost. Gården på sydsidan av kyrkogården är Södergård, som ärkebiskopen i Uppsala ägde under medeltiden. Gårdsplatsen och kyrkogården ligger på en liten höjdrygg och tornet kan sägas stå på högsta punkten. I bakgrunden Brunfloviken i Storsjön och Marieby.foto: Olof Lilljeqvist. Vykort från 1937. en som besöker Brunflo kyrka i Jämt- varit förhållandevis goda. Intill den långsträckta land kan nog inte undgå att förundras Brunfloviken, Storsjöns östligaste del, etable- D över det gamla, mäktiga stentornet som rades under järnåldern en rad gårdar och byar står bredvid kyrkan (fig. 1). Kyrkan, av 1700-tals- som på medeltiden kom att ingå i Brunflo sock- snitt, är stor och pampig men såg tidigare helt en. Socknen var vid mitten av 1500-talet en av annorlunda ut. Före 1770-talet hade den formen de folkrikaste i Jämtland, bestående av ett 90-tal av en korskyrka, med en grundplan som bildade hushåll med nästan uteslutande självägande bön- ett latinskt kors. I det avseendet var den unik der – endast Oviken hade då fler.1 för Jämtland, vilket också väcker undran. Vad är Brunflo socken har haft ett kommunika- historien bakom dessa byggnader? tionsmässigt fördelaktigt läge. Huvudvägen från Jämtland utgör ett marginellt område i agrart Medelpad till norska Trøndelag, som har ett hänseende: höglänt, nordligt, fjällnära. Kring förhistoriskt ursprung, når här fram till bygder- Storsjön har dock förutsättningarna för odling na kring Storsjön.2 Dagens E14 löper i Brunflo bebyggelsehistorisk tidskrift 79/2020 63 olof holm samman med inlandsvägen E45, liksom järn- ansetts vara uttryck för svenska kyrkliga am- vägarna genom landskapet gör. Detta läge har bitioner i området – Jämtland lydde ju under medfört att socknen i äldre tid fått vissa cen- Uppsalastiftet men tillhörde det norska riket un- tralortsfunktioner. För att nämna några som är der större delen av medeltiden.6 I det samman- kända: På 1340-talet förvarades den jämtländska hanget har Cornell (1918, 1920), Gustaf Hall- menighetens sigill, som hade givits dem av den ström (1931), Erik Lundberg (1940) och andra norske kungen, hos en bonde i Brunflo socken. forskare betecknat tornet som en ”kastal”, ett Från 1410-talet till 1645 bodde landskapets lag- försvarstorn, byggt redan på 1100-talet.7 1900- man som regel i socknen. Sistnämnda år blev talets första hälft var emellertid en tid då några Jämtland svenskt och i slutet av seklet reside- av de gotländska kastalernas uppenbara försvars- rade både häradshövdingen och landsskrivaren funktioner tilläts styra tolkningen av fristående i Brunflo. Där förvarades då också landskapets stentorn bredvid kyrkor på andra håll i Sverige, arkiv. Kungsgården i Jämtland – fogdens resi- trots att det är svårt att påvisa försvarsfunktio- dens och den civila förvaltningens knutpunkt i ner hos de fastlandssvenska tornen.8 Christian äldre tider – var däremot förlagd till Frösön i Lovén (1996) har påpekat att tornet i Brunflo Storsjön.3 Staden Östersund, grundad 1786, är saknar försvarsinrättningar.9 Så om detta inte var anlagd vid sundet mellan Frösön och fastlandet, ett försvarstorn, vad var det då? När och varför på mark som en gång hörde till Brunflo sockens byggdes det? västligaste och största by, Odensala. Att försöka reda ut dessa frågor är mitt mål Brunflobygden har också gynnats av sina för med den undersökning som här ska genomför- norra Sverige enastående kalkstenstillgångar. as. Därigenom hoppas jag kunna ge en klarare Här har i modern tid vuxit fram en industriell och mer rättvisande bild av Brunflo kyrkas bety- produktion av byggnadssten (”Gustamarmor”), delse över tid och även, i någon mån, skapa en men redan under medeltiden har man dragit bättre förståelse för det fristående, kyrkogårds- nytta av tillgångarna. Den lättbrutna Brunflokal- anknutna stentornet som byggnadstyp. kstenen har varit perfekt lämpad för kyrkobyg- gande.4 Det ligger nära till hands att anta att ovan- Källor och metod nämnda faktorer – socknens storlek, socknens Undersökningen börjar med kyrkobyggnaden. läge och socknens kalkstenstillgångar – har Genom att analysera och beskriva Brunflo kyr- spelat in vid utformningen av både kyrkan och kas utseende före dess om- och tillbyggnad på tornet i Brunflo under medeltiden. Men mycket 1700-talet, så långt det nu är möjligt, önskar jag är dunkelt kring dessa byggnader. Korskyrkan lägga en grund för att i nästa steg teckna en har till exempel i tidigare forskning betraktats trolig byggnadshistoria. Jag avser då att ta fasta som ett storstilat byggnadsverk redan från den på sådant som är tidsbundet när det gäller stil, romanska stilperioden (omkring 1100–1250). funktion, teknik med mera. Den har ansetts vara byggd med Gamla Upp- Skriftliga källor från 1600- och 1700-talen sala domkyrka och Sigtunakyrkorna S:t Olof och bildar det viktigaste källmaterialet om kyrko- S:t Per som förebilder och med Söderala kyrka byggnaden och kommer att utnyttjas omsorgs- i Hälsingland som sin närmaste parallell.5 Men fullt. Material av intresse har bevarats framför Henrik Cornell, som lade grunden för dessa allt hos följande arkivbildare: sockenkyrkan, tolkningar (1918), baserade sina slutsatser på ett prosten, domkapitlet och det kungliga kansliet. ganska tunt skriftligt källmaterial, som han en- Dock finns inte mycket i behåll som är äldre ligt min mening delvis feltolkade. Så var detta än 1690-talet.10 Antikvariska arkivsamlingar har verkligen en stor, romansk korskyrka? Eller var också genomgåtts, likaså uppgifter hos 1700- det snarare en kyrka utbyggd i flera faser? Vad talets topografer och krönikörer. Realistiska kan ha motiverat korsformen? avbildningar av korskyrkan saknas. I framtiden Kyrkans speciella arkitektur och tornet har borde det vara möjligt att komplettera och prö- 64 bebyggelsehistorisk tidskrift 79/2020 korskyrkan och ”kastalen” i brunflo va vissa av de slutsatser som nu framförs med och södra korsarmen. Tornet omtalar jag här på hjälp av arkeologiskt material. Delvis bevarade försök och i anslutning till äldre källor som just grundmurar efter korskyrkan finns under golvet tornet eller klocktornet, trots att beteckningen i den nuvarande kyrkan, men är inte närmare un- ”kastal” har blivit etablerad. Jag vill undvika den dersökta.11 Medeltida murverk är bevarat under senare beteckningen eftersom den är historiskt 1700-talsputsen i den nuvarande kyrkans södra missvisande. Tornet saknar som sagt försvarsin- och östra väggar (se nedan), men har hittills ald- rättningar, har sin ingång i markplan och har rig kunnat studeras. Murverket går inte heller att veterligen aldrig fyllt någon försvarsfunktion. studera på kyrkans vindar.12 Undersökningen fortsätter sedan med tor- net. Det har tidigare inte lagts ned särskilt myck- Korskyrkans plan et möda på att försöka förstå dess ursprungliga En av många oklarheter beträffande korskyrkan funktioner. Detta trots att tornet är sällsynt väl- handlar om korets form. Det har antagits att ko- bevarat. Tornet har upptill infällda, uppstickan- ret var smalare och lägre, eftersom detta var det de trästolpar runtom, en konstruktion som