Den Trogne Arbetaren
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och... Den trogne arbetaren DEN TROGNE ARBETAREN I VINGÅRDEN FESTSKRIFT TILL BO CLAESSON Den trogne arbetaren i vingården Festskrift till Bo Claesson Redaktör: Staffan Olofsson LIR.skrifter.varia © LIR.skrifter 2015 Form: Johan Ahlbäck Tryck: xxx isbn: 978-91-88348-66-1 Innehåll Förord 7 Willhelm Kardemark Född att springa: om den naturliga och njutningsfulla löpningen 13 Kerstin von Brömssen Från ”Paradise” till ”Destroyedmichygen” 31 Daniel Enstedt Begär, tro och tillhörighet i Isaac Bashevis Singers roman Slaven 47 Ola Sigurdson Att vänta på Godot 65 Martin Berntson En djävulskt bra lärare! 81 Göran Larsson H. adīth al-ifk in one Contemporary Western Novel 101 Clemens Cavallin Reflektion över relationen mellan katolsk teologi och religionsvetenskap 109 Åke Sander Norm and Value Changes in a Globalized World 119 Staffan Olofsson Religionens uppståndelse i Sven Delblancs roman Änkan 145 Beata Agrell Anstöt och humor hos Paulus – ett Lars Ahlinskt perspektiv 165 Bibliografi 187 Förord Universitetslektor Bo Claesson – kallad Bosse – har varit knuten till institutionen för religionsvetenskap vid Göteborgs universitet under många år. Han antogs som doktorand år 1990 och hans avhandlings- arbete hade en inriktning mot tros- och livsåskådningsvetenskap. Han doktorerade den 4 juni 2000, och undervisade vid institutionen under en längre tidsperiod. Han tillträdde tjänsten som universitetslektor i tros- och livsåskådningsvetenskap den 19 juni 2001 och har sedan dess varit institutionen trogen, även sedan den flyttat och sammanslagits med litteraturvetenskap och idéhistoria till en gemensam institution, institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religion (LIR). Bosses främsta vetenskapliga intresse och tillika hans doktors- avhandling ägnas åt dominikanen Edward Schillebeeckx, en betydelse- full katolsk teolog under den andra halvan av 1900-talet. Dennes ut- gångspunkt var studier i traditionella ämnen inom den katolska kyrkan med hänsyn tagen till landvinningarna från den moderna världen, framför allt vad gäller fenomenologi. Schillebeeckx kan, inte minst genom sitt engagemang i det Andra Vatikankonciliet, betraktas som en framträdande företrädare för moderniseringen av den katolska kyrkan. Hans starka betoning av den mänskliga erfarenheten och vikten av att analysera kyrkans undervisning i ett historiskt sammanhang blev vikti- ga inslag i hans profil. Samtidigt var han kontroversiell, inte minst för ledningen av katolska kyrkan. Studiet av Schillebeeckx ledde fram till Bo Claessons doktorsavhandling framlagd den 4 juni 2000 vid Göte- borgs universitet. Valet av Schillebeeckx som studieobjekt ligger, som snart ska framgå, i linje med Bo Claessons personliga engagemang och intresse. Detta, liksom hans övriga intressen, speglas tydligt i de 7 olika uppdrag har haft under sin yrkesverksamma tid vid universitetet i Göteborg. Förankringen av teologin i det verkliga livet, teologins inkarna- tion i människans vardagsliv, är något viktigt för Bosse, vilket ju nästan övertydligt speglas i titeln på hans doktorsavhandling, med ord som ”erfarenhet”, ”tro”, ”handling”, ”kontextuell”, ”samhällsuppfattning- en”. Bosses intresse för människor och den sociala verkligheten kom- mer också till uttryck genom hans medverkan i Vetenskapsfestivalens spårvagnsföreläsning 2012, vilken anordnades av Centrum för kultur och hälsa. Det var en rullande föreläsning om göteborgarnas hälsa som ville belysa hur kulturell tillhörighet påverkar våra förutsättningar för och vår syn på god hälsa. Under resan mellan olika stadsdelar talade han om staden och dess befolkning ur många olika perspektiv. Vid institutionens doktorandseminarium och liknande fora visa- de Bosse samma intresse för vardagslivets teologiska aspekter och ett starkt engagemang i svensk skönlitteratur. Utöver Schillebeeckx kunde han till exempel tala om ”Kristendomskritiken hos tre svenska författa- re” eller ”Kristendomstolkningar i tidig svensk arbetarlitteratur”. För en intresserad publik hos S:t Lukasstiftelsen i Göteborg ställde han frågan: ”Kan teologin beskriva verkligheten?”. Det är en avgörande fråga för Bosse! Han är verklighetsförankrad och vill allra minst bygga några intellektuella elfenbenstorn. Hans engagemang i miljöfrågor och frågor om likaberättigande vid institutionen kommer tydligt till uttryck genom hans mångåriga uppdrag som institutionens arbetsmiljöombud och miljörepresentant, och hans intresse för de studerande manifesteras i hans uppdrag som studierektor under många år. Bosses inlevelse i Schillebeeckxs värld var mycket personlig och kunde ibland göra samtal om denne store teolog något svårtillgäng- liga för en utomstående som jag. Men trots skillnader i teologiska intressen och religiös bakgrund delar vi den lutherska grundsynen. Utöver ett religiöst engagemang i Svenska kyrkan hittade vi varandra genom ett gemensamt intresse för skönlitteratur och psykologi. Bosses huvudintresse inom skönlitteraturen är arbetarförfattarna och genom den gemensamma fascinationen inför Per-Olov Enquist fann vi en an- knytningspunkt som förde oss närmare varandra. På det psykologiska området har Bosse typiskt nog erfarenheter av praktiskt arbete som mentalskötare, medan jag nöjt mig med ett mer teoretiskt intresse, om än präglat av en vilja att se djupare in i människan och hennes natur. Bosse har dessutom ett levande engagemang för djur, inte minst katter, och jag tror vi är många kollegor som har varit med på tårtfester som firades på Ansgarsdagen den 4 februari, för att högtidlighålla Staffan Olofsson 8 0316-festskrift-local-ARB maj 13, 2015 9:36 em katten Ansgar, där namnlikheten med Sveriges apostel och helgon inte är någon tillfällighet. Bosses sätt att beskriva relationen till sin katt liknade närmast en helgonförklaring, eller åtminstone en saligförkla- ring, med den största skillnaden att i den nordiske apostelns Ansgars fall skedde helgonförklaringen efter dennes död. För Bosse var Ansgar (katten förstås) inte bara ett helgon, han var en nära vän och kamrat. Bosse kunde stiga upp klockan fyra på morgonen för att se på solupp- gången tillsammans med Ansgar. Motiveringen var självklar för Bosse; ”Ansgar” ville ju det. Bosse är inte bara djurvän. Som redan framgått är han också en människovän. Ett kännetecknande drag för Bosse är hans ödmjukhet. Jag tror att det inte minst är den ödmjuka framtoningen som gjorde att jag känner så stor sympati och gemenskap med honom. Samtidigt som Bosse känner sig sig hemma bland både djur och människor kan man ibland få en känsla av att Bosse ser med misstänksamhet på modern teknisk apparatur, till och med mikrovågsugnen kan han betrakta med viss skepsis. Det är ett bevis så gott som något att det levande för Bosse alltid har prioritet framför döda ting. Ett annat av Bosses intressen är löpning, även om det praktiska utövandet kanske har minskat efter hand. Jag hörde i alla fall, om jag inte missminner mig, oftare talas om Bosses tider på Göteborgsvarvet under mina första tio år vid institutionen, än under mina senaste tio. Den minskade praktiken gäller nog för många av oss, men Bosse är speciell genom att han har intresset för denna sport kvar. Bosses vetenskapliga produktion är inte så omfattande, men de- sto mer präglad av allvar, insikt och engagemang. Sina djupaste avtryck inom akademin har han lämnat genom sin stora kunskap och omfat- tande beläsenhet, sin människokärlek och ödmjukhet, och genom sitt starka engagemang för och kontakt med de studerande. Han utförde utan större åthävor ett troget och uppoffrande vardagsarbete för insti- tutionen. När han nu gått i pension har vi mist en mycket värdefull medarbetare och kollega. Vi är många tidigare och nuvarande kollegor med inriktning mot olika ämnesområden inom institutionen – religionssociologi, tros- och livsåskådningsvetenskap, Gamla testamentets exegetik, religions- didaktik, religionshistoria, litteraturvetenskap och kristendomens his- toria –som nu vill uppmärksamma Bosses gärning inom akademin. Genom att tillägna honom denna skrift med artiklar demonstrerar vi spännvidden av det vetenskapliga intresset vid vår institution och visar hur inspirerande hans närvaro har varit. Jag själv har känt Bosse sedan jag började min undervisning på institutionen för religionsvetenskap 9 Förord vid Göteborgs universitet i december 1995. Därför var det naturligt för mig att vara redaktör för denna festskrift, men initiativet till den kom från andra kollegor också. Bidragen till denna skrift har tydliga anknytningspunkter till Bosses intresseområden och engagemang. Påfallande många artiklar anknyter till hans skönlitterära intresse genom att de utgår från en ro- man eller en teaterpjäs. Ett bidrag har fokus på löpning, där Bosses Göteborgsvarv aktualiseras på ett osökt sätt. Även hans intresse för katolsk teologi blir väl belyst, liksom hans fokus på den konkreta verk- ligheten, i form av en studie av erfarenhet, tro, och handling i öst och väst. Även det bidrag som handlar om tolkningen och användningen av Paulus i vår egen tid berör hermeneutiska frågor vilka ligger Bosse varmt om hjärtat. De olika bidragen utgår från ett tematiskt perspektiv, vilket ock- så speglar ordningsföljden i vilken artiklarna presenteras genom att liknande teman förekommer tillsammans. De flesta artiklarna är skriv- na på svenska, men några bidrag är på engelska. Boken inleds med en artikel av universitetslektor Wilhelm Karde- mark. Han vänder sig till en bredare tränings-