Suomen kalat

HELSINGFORS, G. W. EDLUNDS FÖRLAG. XI PUBLISHED BY G. W. EDLUND HELSINGFORS.

Gadus morrhua (L). TORSK. TURSKA.

Plansch XXXI

Gadus callarias Linné, Syst. Nat, Ed. X, T. I, p. 252 (forma minor). „ „ Bloch, Fische Deutsohl. 11, p. 109, T. 63.

„ Retzius, Faun. Svec. I, p. 318.

Faber, Fisclie Isl. p. 109.

Ekström, Fische v. Mörkö,p. 230. „ „ v. Wright, Fries et Ekstöm, Skand Fiskar IX, p. 191.

Jordan et Gilbert, Syn. Fishes North America p. 804.

„ Lilljeborg, Sveriges o. Norges Fiskar p. 31. Gadus morrhua Linné, 1. c (forma typica). „ Bloch, 1. c. 11, p. 145, T. 64.

Retzius, 1. c.

„ Faber, 1. c. p. 104.

Kröyer,Damn. Fiske 11, p. 1, Günther, Cat Fishes Brit. Mus. IV, p. 328

Malmgren, Finl. Fiskfauna, p 27.

Collet, Norges Fiske p. 103. „ „ Malm, Göteb. o. Bohus]. Fauna p. 480.

Winter, Prodr. Icht Dan. Mar. p. 27.

Beneeke, Fische O. u. Westpreussen p. 87.

„ Moreau, Poiss. France p 235. Mela, Vert. Fenn p. 298. Day, Fishes of Great Brit a. Irl. 11, p. 275, T. LXXVIII.

Möbius v. Heincke, Fische der Ostsee p. 72. Gadus barbatus Linné, Faun. Svec. p. 112.

„ Retzius, 1. c p. 319. Gadus morrhua et callarias Nilsson, Skand. Fauna, Fiskarna p. 537. Morrhua callarias Cuv., Regne anim. Yarrel, Brit. Fishes, Ed. 111, P. I, p. 524. Gadus ruber (Lacep.) Holböll, Göth. Vet. nya Handl. IV, p 31 (varietas). Gadus macrocephalus Tiles, Mém. acad. S:t Petersb. 1810, 11, p. 350, T. XVI (monstrositas).

TORSK. TURSKA. THE COMMON COD. Denna allmänna och för fisket så betydelsefullafiskart företer This common and for fishery so important species exhibits efter olika åldrar och lokaler åtskilliga växlingar iform och färg. various changes of shape and colour, according to different ages Linne åtskilde tvänne former såsom själfständiga arter, dem han and localities. Linnaeus specified two varieties as independent kallade Gadus morrhua och G. callarias. Redan Fries och species, which he named Gadus morrhua and G. callarias. But Kröyer hafva likväl uppvisat att dessa båda, den ihafvet lefvande Fries and Kröyer have already shown that both these, the great stortorsken, hafstorsken, skrejen eller kabeljan och den vid kusterna cod, sea cod, skrey or cabeljo, found in the ocean, and the coast och i Östersjön förekommande kust- eller småtorsken, endast äro or small cod which occurs in the Baltic and along the coasts, are olika raser af samma art. Skilnaden i storlek mellan dessa båda only different varieties of the same species. The difference in size TORSK. TURSKA 2 THE COMMON COD.

former är emellertid betydlig. Den förra blir ända till fyra a fem between these two varieties is, however, considerable. The former fot eller 1,200—1,500 millim, kan 40—50 % eller a lenght of four five feet,=1,200— 1,500 m. m. and a — läng och väga attains or 17 21 kilogr. Den senare åter öfverstigersällan 300— 500 millim. weight of 40 to 50 lbs.,=17 to 21 kilo. The latter seldom ex- i längd och 4 å 5 fä ivikt. ceeds 800 to 500 m. m. in length, and 4 to 5 lbs. in weight. Be- För öfrigt kunna olika färgförändringar förekomma af bada sides as said above, different changes of colour occur in both these dessa former. Den såkallade svarttorsken från södra Östersjön är varieties. The socalled Black Cod from the southern Baltic is very mycket mörk, nästan svartaktig på ryggen och (»fre delarne af dark, almost blackish on the body. The Grass Cod is olive green- kroppssidorna. Grästorsken är olivgrönaktigt grå ofvan. tätt be- ish grey on its upper parts, thickly bestrewn with greyish brown ströddmed gråbrunaktiga fläckar. Bland tången på bärgbotten före- spots. Among the sea-weed on rocky bottom is found a variety, the kommer en varietet, den såkallade rödtorsken,hvilken ofvan och socalled Red Cod, which is more or less of a lively reddish colour, på sidorna är mer eller mindre lifligt rödaktig, stundom till och sometimes even vermilion, with red fins and generally numerous med einoberröd,med röda fenor och vanligen talrika något mör- somewhat darker reddish or reddish brown spots. This Cod sub- kare rödaktiga eller rödbrunaktiga fläckar. Denna torsk lefver för sists principally on the crabs which abound among the sea-weed; det mesta af de bland tången talrika kräftdjuren, af hvilken föda hence perhaps its colour. It is highly valued for its generally fat färgen måhända härrör. Den skattas högt för sitt vanligen feta and firm flesh. Through medium varieties it is, however, merged och fasta kött. Genom mellanformer öfvergår den emellertid omärk- unnoticed in the ordinary one. ligt iden vanliga. The large Cod is in general lighter in colour than the Cod Stortorsken är iallmänhet ljusare till färgen, än den iÖster- found in the Baltic, It is pale olive-brownish or lighter grey on sjön förekommande. På ryggen är den blekt olivbrunaktig eller the back, with a silvery glitter, the sides are lighter silver grey, ljusare grå, med någon silfverglans; kroppssidorna äro ljusare silf- the belly pure white, and the spots, which are very plentiful on vergråa, buksidan rent hvit ooh do öfrekroppssidornas fläckar myc- the upper parts, are greyish yellow, or brass coloured. ket talrika, små, rundade samt till färgen grågula eller messings- As to its existence, the Cod is presumably circumpolar. It färgade. occurs in the northern Arctic Ocean outside Russian Lapland and Torsken är till sin förekomst antagligen circumpolär. Den in the White Sea, and in summer especially it is plentiful round förekommer inorra Ishafvet utanförRyska Lappmarken och iHvita Spitzbergen and Behring Island. It is met with in the neighbour- hafvet och är isynnerhet om sommarn ymnig kring Spetsbärgen hood of Nova Zembla and is found in the sea between Kam- och Beeren Eiland. Den är anträffad inärheten af Novaja Semlja schatka and North America as far as Oregon and Japan. In the och finnes ihafvet mellan Kamtschatka och Norra Amerika ända Baltic it constitutes one of the fishes which, there is every reason ned till Oregon och Japan. IÖstersjön är den en af de fiskar, to suppose, are a relic from the period this inland sea was united som antagligen med skäl anses utgöra en kvarlefva från den tid, to the Arctic Ocean. In the North Sea and the northern Atlantic detta innanhaf var förenadt med Ishafvet. INordsjön och norra it appears every where and often in great shoals, and here it also delen af Atlanten är den en allmänt och ofta istora massor upp- developes its full dimensions. The sea-belt where it thrives besb trädande fisk och här utvecklar den äfven sin fulla storlek. Det ° " ° is situated between 67 and 50 northern latitude, and extends hafsbälte, inom hvilket den här bäst trifves, ligger emellan 67 ° along the coast of Norway only and northwards as far as Spits- och 50 nordlig brädd och sträcker sig endast längs Norges kust ° bergen, i. c. almost to 80 north latitude. Further north or south och norr om denna nordligare äncla upp till Spetsbärgen, d. v. s. the Cod occurs as a rule either sparsely or in a diminutive form. närmare 80° n. br. Norr- och söderut förekommer torsken för öf- It is thus rarely seen on the west coast of France, although it is rigt antingen sparsamt eller ismärre exemplar. Sålunda är den certainly found as far south as the Bay of Gascony. In America sällsynt längs Frankrikes västkust, ehuru den dock är funnen så it goes down to the coast of Virginia, Northwards it certainly sydligt som iGascognerbukten. IAmerika går den ned till ku- appears on. the coast of Greenland in groat numbers,but, according sten af Yirginien. Nordligt förekommer den visserligen talrik vid to Francis Day, only in small and bony specimens. Grönlands kuster, men enligt Francis Day endast i små och magra exemplar. Within the extensive range above mentioned, the Cod often Inom det ofvan framhållna området uppträder torsken tidtals appears in enormous, often quite unheard of quantities, in the vi- istort, ofta rent af oerhördt antal i närheten af vissa stora, på cinity of certain great banks rich in sustenance. On the coast of näring rika bankar. Vid Norges kuster äro inemot 13,000 till Norway from 13,000 to 17,000 men are annually engaged in the 17,000 man årligen sysselsatta med torskfiske från januari till maj. fishery from January to May. This fishery is principally carried Detta fiske bedrifves hufvndsakligen på Storeggen, vid Lofoten och on at Storeggen, at the Loffoden Isles, and on the coasts of nor- vid kusterna af norra Finmarken och egor rum antingen under thern Finmark, and occurs either when the fish are spawning (Ja- fiskens lektid (januari till mars) eller senare (mars till maj), då den nuary to March) or later (March to May) when it is attracted to- lockas till kustens granskap af den dit ingående loddan. Fisket wards the coast by the mackerel proceeding thither. utanför Lofoten är isynnerhet storartadt. Do förnämsta engelska The fishery outside Loffoden is especially on an enormous fiskerierna bedrifvas äter vid Doggerbank mellan England och Dan- scale. The principal English fisheries are carried on at the Dogger mark och vid Cromer Knoll vid kusten af Norfolk. Emellertid Bank between England and Denmark, and at Cromer Knoll on the kunna de ofvannämnda icke jämföras med torskfisket pä de New- coast of Norfolk. However, the above mentioned fisheries cannot Foundländska bankarna, hvarest årligen från februari till april det be compared with the codfishing on the Newfoundland banks största fiske ihela världen bedrifves. Redan ibörjan af detta år- where the greatest fishery in the world is annually carried on from hundrade fångades där enligt Cornac ärligen öfver trehundra mil- February to April. As early as the beginning of this century there joner torskar. Ett icke obetydande sommarfiske af torsk företages were annually caught there upwards of three hundred millions of för öfrigt numera af norrmännen inordligare delar af Ishafvet i codfish, according to Cornac. A not unimportant summer cod- närheten af Beeren Eiland och Spetsbergen. fishing is besides now prosecuted by the Norwegians in the nor- Stortorsken fångas pä dessa ställen hufvudsakligen med krok- hern reaches of the Arctic Ocean, in the vici ity of Behring Is- medels handsnöre eller ock på längref. Såsom agn användas land and Spitzbergen. musslor, sill eller inelfvor af redan fångad torsk. Vid Norges och At these places the great Cod is generally caught with hooks TOESK. TISKA. 3 TRE COMMON COD.

either on hand or on set-lines. As bait, mussels, herring, or the entrails of cod previously caught, are used. On the coasts of Sveriges kuster tages torsken ofta mod så kallade torsknät. Sweden and Norway the Cod is often caught in so-called cod-nets. Vanligen uppehåller sig torsken vid eller nära hafsbottnen, The Cod usually remains on or near the bottom of the sea, in the i Vesterhafvet och Ishafvet stundom på ett djup af mer än hundra Western Ocean and Arctic Ocean sometimes at a depth of more famnar. Den är en af de glupskaste och omåttligaste roffiskar than one hundred fathoms. It is one of the most voracious and och slukar nästan alt, livad den kommer åt. Dock föredrager den insatiable of fishes and devours almost everything it can get at. It framför annat fiskar och kräftdjur och skonar lika litet yngre indi- prefers, however, fish and crabs to anything else, and spares nei- vider som rom af sin egen art. Äfven slukar den maneter, tagg- ther young fish or ova of its own species. It also bolts all sorts hudingai och musslor och dess utmärkta matsmältningsförmåga of crustaceans and its splendid powers of digestion enable it to förmår upplösa en stor del af dessas härda skal. Icke sällan an- dissolve a great part of their hard shells. Not infrequently even träffar man till och med stenar idess mage, hvilka den antagligen stones are found in its belly, having presumably been swallowed sväljt för att komma åt de vid dem fastsittande koralldjuren, ra. nr to enable the fish to secure the zoophytes, etc., adhering therat. De osmältbara delarna uppkastar den åter genom sitt stora gap The vomit cod the indigestible portions again through their great Bland fiskar anställer den största förödelsenisynnerhet på lödda, mouths. Among fishes the Cod commits the greatest davastation, tobis och sill. especially among Mackerel; Suckers and Herrings. Torsken leker ihafvet under senare delen af vintern och un- The Cod spawns in the sea during the latter part of winter der våren. Lektiden är emellertid mycket växlande och olika stim and during spring. The spawning season however varies a great leka på olika tider. Ivästra delarne af Atlanten skall den inträffa deal and the different shoals spawn at various times. In the western först imaj och juni, antagligen därför att golfströmmen här icke Atlantic it is said to occur first in May or June, possibly because värmer vattnet såsom på den ostliga sidan af detta haf. Ioch the Gulf Stream does not warm the water there as on the eastern för förrättande af leken börjar torsken någon tid förut ingå från side of the same ocean. sina längre ut ihafvet belägna vistelseorter, hvarunder den stun- As the spawning season draws neigh, the Cod betake them- dom uppträder i tätt packade massor af ofta mer än en sjömils selves, from their favourite haunts in the depths of the ocean, nea- längd, hvilka fått namn af fiskbärg". Vid själfva lektiden förete rer the coast, at which period they sometimes appear in densely fiskarne en ovanlig liflighet isina rörelser. Honorna hälla sig då packed masses', often extending for more than a nautical mile in iallmänhet närmare hafsytan, än hanarna. Rommen är på samma length, which have been called fish-mountains. During spawning gång ytterst riklig och mycket finkornig; kornens antal har hos time the fish display an unusual liveliness in their movements. större honor beräknats uppgå till nio å femton millioner. Den The females keep as a rule nearer the surface of the water than gjutes flytande på hafsytan, som stundom på vida sträckor är upp- the males. The ova are both exceedingly plentiful and of very tagen häraf eller af kringflytande nyss kläckta ungar. fine grain; from nine to fifteen millions of ova have been calcula- Sedan dessa absorberat återstoden af ägget, kvardröja de på ted in case of larger females. The roe is shed floating on the sur- kläckningsstället mer eller mindre långt frän land och lifnära sig face of the sea, which is sometimes covered for great distances af små pelagiska djur. Ännu par tre månader senare finner man therewith or with newly hatched young fry floating about. When dem här vanligen hållande sig under maneter eller andra kring- these have absorbed the yelk-sack they remain on the hatch- flytande föremål, för att på detta sätt skydda sig mot de talrika ing ground not far from land and live on small pelagian animals. roffiskarne. Senare söka de sig till stränderna, hvarest de dölja They may still be seen two or three months later in the same sig bland tången och lifnära sig af blötdjur, kräftdjur och maskar. neighbourhood, hiding under sea weed and other floating objects Vid åtta a nio månaders ålder gå do åter ut på flere famnars djup sheltering themselves from the pursuit of their enemies the fishes. och anfalla då redan mindre fiskar. Ju äldre, de blifva, till desto Later on they find their way to the shores, where they con- större djup söka de sig. De föra nu ett kringströfvande lif, samla ceal themselves under the wrack and live on jellyfish, crabs and sig hufvudsakligen inärheten af de så kallade fiskbankarna eller i worms. At the age of eight or nine months they remove to a depth nordligare delar af Ishafvet och återvända först vid omkring tre of several fathoms, and already begin to attack smaller fishes. The eller möjligen redan vid två års ålder, för att fortplanta sig, till older they get, the deeper they go. They now carry on a rowing de ställen, där de blifvit kläckta. life, and collect principally in the neighbourhood of the so-cal- Det ofvanstående gäller stortorsken eller skrejen. Småtorsken led fish banks, or in the northern parts of the Arctic Ocean, and eller den ras, hvilken håller sig inne iskärgårdarna eller ifjär- return first at the age of three years, or possibly when two years darna och till hvilken äfven vår Östersjö-torsk hör, företager sig old, to propagate their species at the places where they have been däremot icke, såvidt kändt är, några mer långväga migrationer. Men hatched. antagligen ega dessa dock rum imindre skala och äfven denna The foregoing refers to the great Cod or Skrey. The small ras samlar sig vid lektiden istim på vissa ställen, för att leka. Cod, or the variety which confines itself to the seaboards orinner Likasom öfriga iÖstersjön instängda hafsfiskar, blir äfven torsken reaches, to which variety the Baltic Cod also belongs, on the con- här tidigare fortplantningsskicklig, än ute i oceanen. Winther trary does not, so far as is known, undertake any migrations of berättar att den redan vid ett års ålder och 30 cm. längd leker more importance. But these occur presumably on a smaller scale vid danska kusten. Efter förrättad lek går den åter imaj ut på however, and even this variety collects in shoals at spawning time djupet, för att följande vår ånyo infinna sig till kusten för att leka. at various places to spawn. In common with other marine fishes Härvid följer den sillens vandringar. Vid denna tid mäter den which are confined in the Baltic, the Cod is also earlier ready for omkr 70 cm. ilängd. propagation here than when living in the ocean. Winther states that Vid våra kuster leker torsken sedan isen försvunniteller först on the Danish coast it spawns when one year old and 30 c. m. in i april, maj och juni. Den förekommer då rätt allmän iBottniska lenght. When spawning is over it returns in May to deeper water, viken ända upp till Qvarken och iFinska vikens västra delar. I and comes back next spring to the coast to spawn. At this pe- norra delen af Bottniska viken är den sällsynt, men anträffas en- riod it follows the herring in its wanderings. It now measures ligt Mela ända till Kalajoki. IFinska vikens ostliga del och kring about 70 c. m. in length. Högland är den sparsam och vid dess östra kust förekommer den On our coasts the Cod spawns after the ice has disappeared, blott undantagsvis. Ännu efter midsommar kan torsk med framgång or not earlier than April, May, and June. It is then very plenti- THE COMMON COD

— fångas vid kusten vanligen på ett djup af 15 20 famnar. Men ful in the Gulf of Bothnia as far as Qvarken and in the western därefter håller den sig ända till hösten längre ut på de större parts of the Gulf of Finland. It is rarely seen in the northern hafsdjupen. Med höstströramingen närmar den sig åter kusterna parts of the Gulf of Bothnia, but,according to Mela,it is met whith samt blir ånyo föremålför fiske. Under denna tid anses dess kött as far as North Kalajoki. In the eastern part of the Gulf of Finland fetare och värdefullare, än om våren. Torskens talrikhet på samma and round Högland it is scarce, and on the east coast its appear- ställe är dock under olika år mycket växlande och stundom kan ance is quite exceptional. Up to midsummer and even somewhat den för en tid nästan helt och hållet försvinna från trakter, där later Cod is fished with success on the coast, generally at at depth den förr uppehållit sig rikligt nog. Fångsten sker hos oss såväl of 15 to 20 fathoms. But later on it keeps further out from med krok på handlina eller långref, som med garn. Vanligen öf- the coast, until autumn, when it approaches the coasts again verstiga de fångade exemplaren icke två å fyra skålpund ivikt. with the autumn herring and becomes again the object of fishery. På de större djupen kunna dock erhållas individer af betydligare At this season its flesh is considered fatter and more valuable dimensioner. Lilljeborg omtalar ett exemplar från södra delen than in the spring. With us the fishing is effected with hooks millim, i specimens af Bottniska viken, hvars totallängd var 675 och vikt 8 /iQ'. on handlines and nightlines, and also with nets. The Ehuru visserligen torsken hos oss såsom födoämne icke kan caught do not as a rule exceed from two to four pounds in weight. jämföras med oceanens stortorsk, skulle den måhända förtjäna Individual fish of considerably greater weight are, however, caught att skattas högre, än livad isjälfva värket oftast är fallet. Mån- at a greater depth. Lilljeborg mentions a specimen, from the genstädes, där den visserligen fångas, fortares den knappast af all- southern part of the Gulf of Bothnia, which measured 675 m. m. mogen, som ondast för den till salu till närmaste stad. Också här in length and weighed 8 '/4 lbs. köpes den hufvudsakligen af den fattigare befolkningen. På flero Although the Cod in our waters can certainly not be compa- ställen, där torsken förekommer talrik nog, är den icke ens före- red with the great ocean Cod as food, perhaps it deserves to be mål för särskildt fiske. valued at a higher rate than is generally the case. At many pla- Yanligen saltas torsken hos oss till vinterföda eller ock tor- ces, where it is caught, it is scarcely ever eaten by the people, kas den och lutas, på samma sätt som den under namn kabeljå who only take it and sell it at the nearest town. And even there ihandeln förekommande stortorsken. Af dess rom kan beredas it is generally bought only by the poor-er classes. At several en rätt god kaviar, ett försök,som man gjort på vissa orter iSve- places where the Cod abounds, it is not the object of special rige, men hvilket ännu icke hos oss vunnit efterföljd. Af lefvern fishery. crhålles fisklefverolja, väl bekant såsom läkemedel. Fiskhufvudena As a rule, the Cod is salted by our fishermen for winter con- använda norrmännen såsom föda åt sin boskap. sumption, or it is dried and soaked in lie, in the same manner as the great Cod which under the name of Cabeljo is known as an article of commerce. A very good caviar can be preparedfrom its roe, and this has been tried at several places in Sweden, but the example has not yet been followed in Finland. Cod-liver oil, so well known as a medicine, is made from the livers. The Norwegians use the fish-heads as food for their cattle.

O. M. R. Cyclopterus lumpus L. SJURYGG, RASVAKALA, VILUKALA. Plansch XXXII.

Cyclopterus lumpus Linné, Syst Nat. Ed. X p. 260.

Fabricius, Fauna Groenlandica, p. 156. „ Bloch, Fische DeutschL 11, p. 103, T. 90.

Retzius, Faun Svec. I, p. 327

„ Eichaedson, Fauna Bor Am. 11l p. 260.

Ekström, Fische v. Mörkö,p. 108

Kröyer, Danmarks Fiske, 11, p. 490.

Nilsson, Skand. Fauna IV, p. 232. Fries, Vet. Akad. Hand!. 1838, T. IV, f. 1. DiJBEN et Koren, ibid. 1844, p. 116, T. 3, f. 8

Yarrel, British Fishes, Ed. 111, vol. 11, p. 343. 155, GiJNTHER, Catal. Fishes Brit. Mus. 111, p.

Malmgren, Finl. Fiskfauna, p. 17.

Collet, Norges Fiske, p. 63.

„ Malm, Göteb o. Bohusl. Fauna, p. 445.

Winter, Prodr. Icht. Dan. Marin. p. 19.

„ Benecke, Fische O. u. Westpreussen, p. 85.

Moreau, Poiss. France, 111, p. 349. Day, Fishes of Great Brit. a. IrL, I, p. 179, T. LV

Mela, Vertebr Fennica; p. 284.

Möbius v. Heincke, Fische d. Ostsee, p. 58.

„ Lilljeborg, Sveriges o. Norges Fiskar, p. 718.

pavoninus Shaw, Nat. Misc. IX, p. 310.

coeruleus Mitchell, Phil. Sc. New-York. I, p 480, T. 11, f. <

coronatus Couch, Corn. Fauna, p. 47. minutus Pallas, Spie. Zool. VII, p. 12, T. lIL f. 7—9.

Fabricius, 1. c. p. 131.

Richardson, 1. c, p. 262.

Kröyer, 1. c, p. 491.

SJURYGG. RASVAKALA, VILUKALA. THE LUMP SUCKER.

Till sitt utseende är sjuryggen onekligen en af våra mest In appearance the Lump Sucker is undeniably one of our egendomliga fiskar. Dess klumpiga form, dess isynnerhet hos ho- most remarkable fishes. Its clumsy shape, its dullgrey colour, espe- nan ofta gradaskiga färgton, dess vårtlika taggar och dess slem- cially that of the female, and its slimy scale-less skin make it any- miga, fjäll-lösa hud göra den föga tilldragande. Färgen varierar thingbut attractive. Its colour varies however considerablyand espe- emellertid betydligt och blir isynnerhet under lektiden mörkare. cially at spawning time it gets darker. At this period the male is Hanen stöter då stundom i violett och far en rödaktigaustrykning sometimes of a violet hue with a reddish tinge on the belly (fig. a.). pä buksidan (fig. a). Någongång, ehuru ytterst sällan, kan hanen Occasionally, although very seldom, the male appears in a splendid uppträda ien praktfull fullständigt rödfärgdrägt. Ett sådant exem- entirely red coloured dress. Such a specimen, caught near Hel- plar, fångadt ijuli invid Helsingfors, är afbildadt ifig. c. Honorna singfors in July, is shown in fig. c. The females are more or less SJURTGG. RASVAKALA, VILFKALA. THE LUMP SUCKER.

äro mer eller mindre mörkt gråbrunaktiga ofvan och på sidorna, dark grey-brownishabove and on the sides,light grey or grey-whitish ljusgrå eller gråhvitaktiga på buken. Men icke blott ifärgen före- on the belly. But not in colour alone does this fish exhibit con- ter denna fisk betydliga individuella olikheter. Höjd- och längd- siderably individual disparities. förhållandena, likasom antalet af de egendomliga benknölarna kunna Its height and length proportions, as well as the number of vara underkastade icke obetydliga variationer vid för öfrigt lika its singular tubercles are subject to no inconsiderable variations ålder och storlek, hvilket äfven af figurerna framgår. at otherwise similar age and size, as may also be seen from the Små ungar om par tiotal millimeters längd äro så olika de illustrations. äldre, att de förut ansetts repräsentera en egen art, Cyclopterus Young Lump-fish of 20 millimetres in length are so unlike minutus Pali. Stjärtafdelningen är hos dem i allmänhet betydligt the older fish, that formerly they were considered as representing längre och huden alldeles slät. Benknölarna börja dock oftast att a distinct species, Cyclopterus minufus Pall. On them the tail visa sig hos exemplar, som öfverstiga 20 millimeter i längd, men portion is as a rule considerably longer, and the skin quite smooth. äfven idetta afseende är förhållandet mycket olika för olika indi- The tubercles begin most often to show on specimens which exceed vider eller möjligen beroende på olika lokala förhållanden. 20 millimetres in length, but even in this respect the proportions Den vid Finlands kuster och öfverhufvud inordliga delen af are very dissimilar in different individuals, or possibly by reason Östersjön och idess vikar lefvande sjuryggen visar emellertid äfven of different local circumstances. såsom fullvuxen några karaktäristiska afvikelser från den form, The Lump Sucker found on our coasts and the northern Bal- som förekommer iNordsjön, Atlanten och Ishafvet. Don blir al- tic in geneial, exhibits however even when fullgrown sundry cha- drig lika stor som denna. De största exemplar, vi känna, mäta racteristical disparities from the variety which occurs in the North millim., endast 160 under det Nilsson iSkandinaviens Fauna Sea, the Atlantic, and the Arctic ocean. It never attains the di- omtalar honor af 1 fot 5 */10 dec. turns längd samt (med rommen) mensions of the Ocean Lump-fish. The largest specimens known af $":s 8 vikt. Fracis Day anför ett exemplar från Irlands kust to us, measure only 1centimetre, whilst Nilsson mentions,in his af 23 V2tums längd. Hos Östersjö-exemplar, jämförda med lika Fauna of Scandinavia, females measuring 1 foot 5 4A0 in. in length, Sveriges vestkust, Lilljeborg, långa från är för öfrigt, enligt and weighing (with roe) 8 lbs. Francis Day mentions a specimen kroppshöjden mindre, ögonen och något större stjärtafdelningen from the coast of Ireland, which was 23 7« in. long. According to längre, alt omständigheter, hvilka hos dem tyda på att de kvar- Lilljeborg, the Baltic variety, when compared with similar fish stannat pä ett lägre utvecklingsstadium. Också fenorna äro dels from the west coast of Sweden, are found having less height of längre, dels något annorlunda formade. body, eyes rather larger, and the tail part longer, all circumstan- Iallmänhet uppträda emellertid de fiskarter, hvilka inkommit ces which make evident in their case that they have remained at genom Öresund iÖstersjön, här ilika så stora och kraftiga exem- a lower state of developement. The fins are also longer, or some- plar, som de i Kattegatt och Nordsjön lefvande. Sjuryggen åter what differently shaped. anträffas, såsom vi sett, hos endast i tydligen degenererad oss en As a rule the fish species which enter the Baltic by the form. Och mot att då det strider all erfarenhet en fiskart skulle Sound appear however on our coasts in quite as large and powerful från sitt egentliga hem, det salta hafvet med dess rika tillgång specimens as those found in the Cattegat and North Sea. But the på födoämnen, frivilligt hafva invandrat ide innersta delarne af Lump-Sucker is met with, as we have seen, on our coasts in only Östersjön, för att där föra ett torftigt lefnadssätt och fortplanta en an evidently degenerated variety. And as it is contrary to all ex- degenererad afkomma, har man dragit den berättigade slutsatsen att perience that a fish should forsake its proper home the salt sea äfven vår sjurygg, ilikhet med vissa andra inorra delen af Öster- with its plentiful supply of food, and voluntarily migrate to the sjön förekommande hafsfiskar, ditkommit under tid, då Öster- en inmost recesses of the Baltic, there to carry on a mean existence sjön ännu var en vik af Ishafvet. Såsom sådana degeneradekvar- and propagate a degenerated offspring, we have come to the con- lefvor från en tidigare saltvattensperion har A. J. Malmgren fram- clusion that our Lump Sucker, in common with several other sea hållit de hos oss lefvande Cottus quadricornis, C. scorpius, Cy- fish which occur in the northern part of the Baltic, has also arri- clopterus lumpus, hiparis lineatus, Zoarces viviparus, Pleuro- ved there whilst the Baltic was still a gulf of the Arctic Ocean. ,nectesflesus, Gadus morrhua och Clupea harengus var membras. A. J. Malmgren mentions as such relics of a bygone salt water Till dessa tilläggas af MöMus och Heineke ytterligare: Cottus bu- period, Cottus quadricornis, C. scorpius, Ctjcloplerus lumpus, Li- balis, Stichaeus islandicus, Gasterosteus aculeatus och pungitius. lians lineatus, Zoarces viviparus, Pteuronectes flesus, Gadus De flesta af dessa fOrekomma inorra delen af Östersjön tal- morrhua and Clupea harengus var. membras; all of which are och äro skärgår- rikt där utbredda äfven ide innersta delarna af found in Finnish waters. Möbius and Heincke add further to arterna iallmän- den, under det de från Nordsjön härstammande these: Cottus bubalis, Stichaeus islandicus, Gasterosteus aculea- het äro sällsynta och vid våra kuster mestadels uppträda blott så- tus and pungitius. i som irrgäster. Också sjuryggen anträffas enligt Mela Bottniska Most of these are found plentifully in the northern Baltic och går in i viken ända upp till Gamla Karleby Uleåborg och and are there distributed even to the innermost reaches of the ända till Kronstadt. Emellertid fångas iallmänhet Finska viken seaboard, whilst the varieties which hail from the North Sea are som med allehanda fiskbragder. endast enstaka exemplar, följa rare, as a rule, and for the most part occur on our coasts only as om Vid denna Mestadels fas de tidigt våren med strömingsnot. wanderers. According to Mela, the Lump Sucker is found in the nämligen sjuryggen, som mot slutet af augusti be- tid infinner sig Gulf of Bothnia as far up as Gamla Karleby and Uleåborg, and gifvit sig ut på de större djupen, för att tillbringa vintern, åter i to Cronstadt in the Gulf of Finland. vatten, för att leka. grundare They are only caught in general as solitary specimens, and Vid Högland och ännu ute kring Kökar är sjuryggen ingen are got mostly in the spring by herring nets. At this season sällsynthet. Däremot träffas den mycket sällan isödra delarna af namely the Lump Sucker, which has betaken itself about the end Östersjön, ehuru den dock förekommer såväl vid Preussens Öster- of August to deeper waters, to spend the winter, returns again to sjökuster (Möbius et Heincke) som vid östra kusten af Skåne spawn in the shallows. (Lilljeborg). Denna omständighet talar ytterligare för den inorra At Högland and out round Kökar the Lump-fish is no rarity. Östersjön lefvande sjuryggens härstamming från Ishafvet. It is, however, very seldom met with on the coasts of the Prussian SJURYGG. RASVAKALA, VILUK.VLA. 7 THE LUMP SUCKER.

Sitt egentliga hem har sjuryggen iIshafvet, Nordsjön och Baltic (Möbius & Heincke) or on the east coast of Scania (Lillje- norra delen af Atlantiska oceanen. IEuropa förekommer den borg). This fact is a further proof that the Lump Sucker found söderut till England och till Frankrikes Atlantiska kuster. Aräst- in the Baltic belonged originally to the Arctic Ocean. ligt är den utbredd till Island, Grönland och nordöstra kusten af The Lump-fish has its proper home in the Arctic Ocean, the Norra Amerika ner till New-York och Gap Hatteras. North Sea, and the North Atlantic Ocean. In Europe it occurs Sjuryggen anses i allmänhet för en mycket trög fisk, som southward to England and the Atlantic coasts of Erance. Westwards mestadels ligger fastsugen vid stenar m. m. i hafsbottnen. Men it is distributed to Iceland, Greenland and the northeastern coast troligen förhåller det sig med denna art likasom med dess nära of North America down to New-York and Cape Hatteras. samsläkting, den nordiska sugfisken (Liparis lineatus), om hvil- The Lump Sucker is generally considered a very torpid fish, ken en iIngå socken bosatt iakttagare, herr O. B. Bäck, nyli- which as a rule lies at the bottom of the sea, attached to stones gen observerat att den för ett nattligt lif och under denna tid etc. But in all likelyhood it is with this species as with its near på dygnet, oaktad sin klumpiga kropp, gör ganska snabba och viga relation the Northern Sucker (Liparis lineatus), of which an obser- rörelser. ver in Ingå parish, Mr O. B. Bäck, recently discovered that it is Likasom derma senare art lefver älven sjuryggen hos oss all alive" at night, at which time, notwithstanding its clumsy body, nästan uteslutande af smärre krustaceer och maskar, måhända äf- it makes very sudden and lively movements. ven af de vid våra kuster förekommande, om nätterna svagt ly- In common with the last named species, the Lump-fish with sande sjökalfvarna (Aurelia aiirita). INordsjön utgöresdess föda us subsists almost entirely on smaller crustaceans and worms, hufvudsakligen af maneter. perhaps also on the »sea calves» (Aurelia aurita) which occur along Lektiden torde hos oss icke inträffa före slutet af maj eller our coasts, and shine dimly at nigt. In the North Sea their food början af juni. Enligt hvad man trott sig finna, lefver denna art consists for the most part of manets. iett slags monogami, idet vid lektiden alltid en hona och en hane Spawning with us does not commence till the end of May skulle åtföljas. Honan lägger sina tämligen stora och rätt talrika or beginning of June. According to what has been observed, this ägg merendels i hålor mellan stenar och tång. Omedelbart där- species lives in a sort of monogamy, for at spawning time one efter befruktas de af lianen, som sedermera stannar på platsen och male and one female go always together. The female deposits her med hufvudet vändt mot äggen vaktar och till och med modigt ova, which are large and very plentiful, mostly in holes among försvarar dem tills de blifvit kläckta. stones and tangles. They are immediately fructified by the male, Hos oss ätes sjuryggen aldrig, men på vissa ställen iutlan- after which he remains on the spot, and with his head turned to- det berömmes hanens kött såsom ganska godt, då det stufvas så- wards the ova, watches and even bravely defends them till they som lake. På andra fodra fiskarne sina svin med de sjuryggar, are hatched. hvilka ofta följamed ilax-näten. AVith us the Lump Sucker is never eaten, but in certain countries the male fish is praised as very good, when stewed like Burbot. At other places the fishermen feed their pigs with Lump Sucker which often get caught in the salmon nets.

Pl. XXXI.TorskTurska Pl.XXXII.SjuryggRasvakala,vilukala