Vem Var Den Anonyme Bordsgästen? Om Namnen I En Stockholmares Kalender För 1830

Vem var den anonyme bordsgästen? Om namnen i en stockholmares kalender för 1830

Bengt af Klintberg

r 1883 förvärvade revisorn Ferdinand af tersom de inte hade några barn. De bodde en Klintberg gården Vretaberg i Grödinge sock- tid i England och medförde stora mängder en på Södertörn som sommarbostad åt sin fa- engelskspråkig litteratur när de återvände till milj. Han avled 1908, men hans hustru Ger- Sverige. De nyare böckerna på bokhyllorna trud levde ända till 1931 och tillbringade alla verkar alla ha införskaffats av Eyvor af Klint- somrar fram till sin död på Vretaberg. När berg. dottern Eyvor af Klintberg, näst yngst av tio En av de äldre böckerna väckte min nyfi- systrar, gick i pension från sin tjänst som rek- kenhet. Den är liten och kompakt, inbunden i tor för Lyceum för flickor i Stockholm, flyt- ett vackert brunt helfranskt skinnband med tade hon ut till Vretaberg och bodde där året ryggdekor i guld. Antalet sidor uppgår till runt tills hon avled 1964. Under det dryga mer än 600. På titelbladet kan man läsa att halvsekel som har förflutit sedan dess, har boken är Sveriges och Norriges Calender för gården fungerat som festlokal för Ferdinands året 1830. Utgivare är Kungl. Vetenskapsa- och Gertruds ättlingar, som numera uppgår kademien. Innehållet avviker inte från det till cirka 400. man brukar finna i kalendrar från denna tid Ingen har räknat hur många böcker som och även senare. Där finns astronomiska ta- finns på Vretaberg, men antalet uppgår till åt- beller, bland annat en över ”Stjernors Bort- skilliga tusen. För några år sedan gick jag ige- skymning af Månen”, och förteckningar över kungahus, lantgrevar, hovrättsråd, prostar, nom hela biblioteket och sorterade ut fuktska- riddare av Vasaorden, stiftsjungfrur och dade och illa medfarna volymer. Jag kunde mycket annat. konstatera att böckerna kom från flera olika Men det som är mest spännande är att de håll. En stor del var arvegods efter Ferdinand tolv sidorna med månadernas datum är inter- och Gertrud. Särskilt Gertrud förefaller ha va- folierade med helt vita (eller numera ägg- rit en flitig bokläsare med ett särskilt intresse skalsfärgade) sidor där bokens okända ägare för sociala frågor och svensk och norsk skön- med bläck har skrivit ner invitationer till mid- litteratur. De många skrifterna i teologiska dagar samt olika avtalade möten. För vår tid ämnen förklaras av att båda makarnas fäder framstår inbjudningarna till middag och ”sou- var präster; hennes far var den lärde prosten per” som häpnadsväckande många. Under ja- Axel Theodor Bergman i Dunker i Sörmland, nuari månad var personen i fråga bortbjuden och Ferdinands far var prosten Carl Ferdi- nästan varannan dag. Vem var skribenten? nand af Klintberg i Fasterna i Roslagen, som Jag beslöt mig för att försöka ta reda på dog redan vid 45 års ålder i tuberkulos. Även bokägarens identitet. Det borde kunna gå, de böcker som tillhört Ferdinands bror, ami- tänkte jag mig, om jag först kunde identifiera ralen Hjalmar Klintberg och hans maka Julie, några av dem som stått för inbjudningarna. född Lamberg, har hamnat på Vretaberg ef- Den kunskapen skulle sedan förhoppningsvis 12 Bengt af Klintberg leda fram till namnet på deras än så länge ano- tid skulle ha funnits en kvinna som förrättade nyma gäst. bouppteckningar, sammanträdde med en För januari är antalet noteringar fjorton. En skoldirektion och dinerade på Börsen fram- av dem är svårtolkad, men de återstående tret- står som ytterst osannolikt. Noteringen ton är alla fullt läsliga: ”Boupt. hos Garfv. Ehrling” kan tolkas som att han var jurist. De många middagsinbjud- Januarius ningarna talar mot att han har haft ett eget 9. Boupt. hos Garfv. Ehrling hushåll. Troligtvis var han ogift eller änke- 10. Midd. hos Fru Westin man. 12. Middag hos Gr. Ugglas Jag kände igen flera av namnen. De pekade 13. Do hos Smerling i en bestämd riktning, nämligen på Ferdinand 14. Do hos Bisk. Wallin af Klintbergs mor Maria Lovisa (Louise), en 15. Souper hos Fru Pfeffer, abs. av de sju systrarna Rung. Eller kanske ännu 16. Dito hos Fru Westin mer på hennes far, hovciselören Fredrik Lud- 20. Middag hos ethelius vig Rung (1758–1837), ansedd som sin tids 21. Do hos Östgöthar mest framstående bronsgjutare. Han hade ut- 22. Do hos Schöne fört många beställningsarbeten för kungliga 26. Middag hos Excell. Wetterstedt slottets räkning och var ägare till ett hus vid D. Skoldirection kl. 12 Brunkebergstorg på Norrmalm. De namn 30. Middag på Börsen som kan knytas till honom är Westin, Smer- ling, Pfeffer, Schöne och ethelius. De kortfattade anteckningarna tyder på att ka- Westin var det efternamn den yngsta av de lendern har tillhört en man. Att det vid denna sju systrarna Rung, Anna Catharina, fick när

Sveriges och Norriges calender för 1830. Foto författaren. Vem var den anonyme bordsgästen? 13 hon gifte sig. Hennes make Johan Petter Wes- 1847) som 1830 var hovrättsråd vid Svea tin efterträdde sin svåger Carl Ferdinand af hovrätt. Troligen var det hem till honom som Klintberg som präst i Fasterna socken i Ros- vår okände bordsgäst var bjuden på middag lagen. Men hon kan inte vara den ”Fru Wes- den 22 januari, såvida det inte var till hans tin” som två gånger under januari hade kalen- son, som även han hette Gustaf Schöne derns ägare som middagsgäst, eftersom hon (1804–1866) och som sedermera blev hov- 1830 bara var tolv år. En lös gissning är att rättsråd som fadern. ”Fru Westin” kan ha varit hennes blivande Det femte namnet, ethelius, är inte som svärmor, men jag måste erkänna att jag inte de föregående fyra förknippat med det har kunnat identifiera henne. Rungska genom äktenskap, men det bars av Smerling var namnet på en känd gross- en kollega till Fredrik Ludvig Rung, som han handlarfamilj i Stockholm. I familjen ingick bör ha träffat många gånger vid deras gemen- sonen Gottlob Fredrik Smerling (1783– samma uppdrag för det kungliga hovet. Han 1856), grosshandlare som fadern. Han var hette Adolf ethelius (1781–1864) och var mycket musikintresserad och invaldes 1829 i silversmed i andra generationen och bruks- Musikaliska akademien. Sannolikt var det i ägare. Han hade bland annat skapat en silver- hans hem vid Storkyrkobrinken 9 i Gamla servis till kungliga silverkammaren. Genom stan som bokens ägare bjöds på middag den giftermål hade han blivit ägare till Nyby bruk 13 januari. Gottlob Smerlings äldre syster nära Torshälla; senare köpte han Suraham- Maria Magdalena (1776–1845) var gift med mars bruk i Västmanland. rådmannen Henric Carl Pfeffer (1756–1821), Men bland januarinamnen i kalendern fin- som i sin tur var svåger till hovciselören ner vi inte bara personer i Fredrik Ludvig Rung; hans syster Ulrika Sophia (1776–1854) Rungs släkt- och umgängeskrets. Där åter- var Rungs maka. Den tredje i syskonskaran finns också några av huvudstadens förnämsta Smerling var Justina (1781–1858), som i sitt celebriteter som alla stod Karl XIV Johan nä- andra gifte blev andra hustru till presidenten ra: greve Pehr Gustaf af Ugglas, skalden och vid Kommerskollegium, Carl Peter af Klint- biskopen Johan Olof Wallin och excellensen berg (1767–1826). Därmed blev hon styvmor Gustaf af Wetterstedt. till prästen i Fasterna, Carl Ferdinand af Pehr Gustaf af Ugglas (1784–1853) var Klintberg. bruksägare på Forsmarks bruk men befann Inbjudan till en supé hos ”Fru Pfeffer” (ef- sig ofta i Stockholm, eftersom han efter en ter vilken bokens ägare skrivit förkortningen framgångsrik militär bana hade blivit en av ”abs.”, det vill säga ”absens”, återbud) kom adelns och ridderskapets främsta politiska ta- sannolikt från änkan efter den ovan nämnde lesmän. Efter att ha spelat en aktiv roll vid Henric Carl Pfeffer, som avlidit 1821. Han riksdagarna inkallades han av Karl Johan i övertog sin fars lönsamma hovsadelmakeri statsrådet och fick 1843 av kungen titeln ”En men studerade vid sidan om juridik och sluta- av rikets herrar”. de som rådman. Liksom hovciselören Rung Johan Olof Wallin (1779–1839) var 1830 var han ägare av ett hus vid Brunkebergstorg huvudstadens mest uppburne skald, sedan på Norrmalm, som han hade ärvt efter sin far. 1810 ledamot av Svenska Akademien och Det fjärde av de namn som kan knytas till med utgivningen av 1819 års psalmbok vår Fredrik Ludvig Rung är Schöne. Så hette hans främste psalmdiktare någonsin. r 1830 var svärdotter Carolina (1802–1872) som ogift, han ordensbiskop och nyutnämnd överhov- innan hon ingått äktenskap med hovciselö- predikant och dessutom riksdagsman i präste- rens ende son, Fredric Rung (1801–1865). ståndet. Två år före sin död utsågs han till är- Hon var dotter till Gustaf Schöne (1774– kebiskop i Uppsala. 14 Bengt af Klintberg

Ännu finare i samtidens ögon var säkert in- varit närvarande då det avgående hovrättsrå- vitationen till excellensen och greven Gustaf det Magnus Heerman (1773–1850) presidera- af Wetterstedt (1776–1837). Han hade gjort de vid ett rådmansval (Anjou 1899:106). karriär som diplomat och beklädde ansvars- Även under februari får han middagsin- fulla poster vid det kungliga hovet. Sedan bjudningar till män med ledande positioner i 1824 var han utrikesstatsminister. Han var en det dåtida Sverige. Grosshandlaren Rydberg av de aderton i Svenska Akademien och en av är i vår tid mest känd för att ha gett sitt namn rikets herrar. I Wikipedia läser jag att han åt en maträtt, ”biff Rydberg”. Han hette Ab- ”gjorde sitt hem till medelpunkten för Stock- raham Rydberg (1780–1845) och var förutom holms förnäma umgängesliv”. grosshandlare även skeppsredare och dona- Frågan är vilken relation kalenderns ägare tor. På den plats vid Gustav Adolfs torg där ti- hade till dessa ledande gestalter i Stockholms digare värdshuset Kastenhof legat uppfördes politiska och kulturella liv, alla med nära efter hans död ett hotell som bar hans namn. I band till kungen. Var han deras jämlike, en sitt testamente hade han förordnat att ett ”h- jämnårig änkeman eller var han en yngre gäst tel de ville”, det vill säga ”stadshus” skulle i början av karriären bland många andra vid byggas, men testamentsexekutorerna före- deras taffel? Jag hade på känn att de följande drog tolkningen ”stadshotell”, och därmed bladen i kalendern skulle ge mig svaret. fick Stockholm sitt första moderna hotell. Det Noteringarna för februari är fjorton till an- var i dess restaurangkök som en fransk köks- talet. Tre av dem är svårtydda, så jag nöjer mästare uppfann biffreceptet (Swahn 1999: mig med att återge elva. 102). Excellensen De Geers fullständiga namn Februarius var greve Carl De Geer (1781–1861). Han var 1. Midd. hos fam. Linström vid denna tidpunkt Sveriges rikaste man, äga- 6. Middag i Hochschildt sterbhus re av flera fideikommiss, av vilka Lövstabruk 8. Midd. hos Grossh. Rydberg i Uppland var hans bostadsort under delar av 11. Middag hos doctor Runeberg året. Inom den dåtida politiken spelade han en 13. Dito hos Excell. De Geer viktig roll, han hade under 1820-talets riksda- 19. Rådmanswal Heerman gar varit lantmarskalk, det vill säga adelns tal- 20. Middag hos Lagm. Gyllenhaal man. Vid Karl Johans kröning utnämndes han 21. Dito hos Luchou till överstekammarjunkare, och senare gav 26. hos prof. Quiding kungen honom titeln ”En av rikets herrar”. 27. Hos ethelius Hans hustru Ulla De Geer, född Sprengtpor- 28. hos Westin ten, var på 1830-talet en central gestalt inom Stockholmssocieteten. Hon ansågs som en Här finner vi flera noteringar som förstärker politisk maktfaktor och hennes mottagningar intrycket att den okände ägaren är jurist. Han var kända för de politiska diskussioner som har bjudits på middag av sterbhusdelägare fördes där. tillhörande den adliga ätten Hochschild, an- Lagmannen Lars Herman Gyllenhaal tagligen för att närvara vid en bodelning. (1790–1858) hade år 1830 ännu inte nått de ”Middag hos doctor Runeberg” syftar helt sä- höga befattningar som skulle komma. r kert på juris doktorn, sedermera lagmannen 1832 blev han hovmarskalk, 1836 president i Edvard Runeberg (1792–1862), som 1830 Göta hovrätt och 1844 justitiestatsminister, arbetade som sekreterare hos Stockholms innan han återvände till posten som president borgerskaps 50 äldste. ”Rådmanswal Heer- i Göta hovrätt. Liksom de tidigare nämnda man” måste förstås som att kalenderägaren excellenserna och grevarna utsågs han av Vem var den anonyme bordsgästen? 15

Uppslaget för februari månad. Foto författaren. kungen till En av rikets herrar. Han utövade 31. Do efter Brygg. Rosenblad en legendarisk gästfrihet. 28. Middag hos Smerling Under mars månad är noteringarna i kalen- 30. Middag hos Slagt. Sundt dern ännu fler än under de föregående måna- derna, sjutton stycken. En har jag inte kunnat Man kan fråga sig vad skillnaden var mellan tyda, men de återstående sexton handlar alla middag och supé år 1830. Svaret är att den om middagar, supéer och bouppteckningar. borgerliga middagen ägde rum vid sittande bord, medan supén åts vid ett senare klock- Martius slag och inte sällan intogs stående. På 1. Soupé hos Schöne 1700-talet åts middagen alltför tidigt för att 8. Middag hos v. Weigel kunna bli sällskapsmåltid, men när Karl Jo- Do hos Excell Norvegi han blev kung försköts tidpunkten till klockan 12. Midd. hos Helsingius fem på eftermiddagen. Efter några årtionden 13. Do på Börsen hade de högre samhällsklasserna följt efter 14. Souper hos Winblad och gick till bords vid en tidpunkt då man ti- 16. Middag kl. 4 hos Profes. Löwensköld digare hade samlats för att förbereda sig till 18. Middag hos Grefve Brahe supén (Krant 1948:1812). 17. Souper hos Winblad Stockholmsskildraren August Blanche har 20. Souper hos Heerman i en av sina romaner från 1840-talet skildrat 23. Do hos Rung en middagsbjudning i ett av husen vid Norra 24. Boupteckn. efter Filén Smedjegatan. Vi får tänka oss att skildringen 27. Do efter Fru Munthe målar upp en miljöbild som var välbekant för 16 Bengt af Klintberg kalenderns innehavare: ”Efter en halv timmes 1830 ålderman i bryggareämbetet. Möjligen förlopp är hela denna lysande våning fylld av var kalenderns ägare anlitad som jurist av de elegantaste herrar, gamla och unga, militä- bryggarna i Stockholm. I kalendern har han för rer och civila. Sällan ser man artigare värd; den 10 juni antecknat: ”Midd. hos Brygg. sällan så många bildade gäster, åtminstone att Emb. på Blå Porten”. döma av det yttre sättet och av ordensstjär- Liksom under de föregående månaderna norna som pryda de flestas bröst. Vaxljusen kommer flera av inbjudningarna från synner- tändas, ty det börjar bliva skumt, och man sät- ligen bemärkta män i huvudstaden. Den 8 ter sig till middagsbordet. Sköna flickor inträ- mars heter värden Christian Ehrenfried von da med de läckraste rätter, blixtrande över- Weigel (1776–1848). Han var född i Greifs- fyllda karaffiner söka vinglas av förgylld wald och hade varit Karl XIII:s förste livme- kristall; gafflar och skedar av silver klinga dikus. Han drev en välbesökt läkarmottag- mot tallrikar och fat av samma metall; vid ning och var i många år ordförande i Sund- varje rätt som förtäres och varje pokal som hets-Collegium. Av noteringarna att döma är tömmes belönas den sällsynte värden av tack- bokägaren samma dag hembjuden till Norges samma gästers bifallande blickar” (Rehnberg ambassadör i Stockholm, men det är möjligt 1976 b:48). att inbjudan avser ett annat datum som inte I listan över mars månads inbjudningar antecknats. möter vi för första gången namnet Rung. Här Av middagsvärdarna under mars månad kan man undra om värden var hovciselören stod ingen högre i rang och värdighet än gre- eller hans son. Fredrik Ludvig Rung hade ve Magnus Brahe (1790–1844). Genom att hunnit bli 72 år, vilket var en hög ålder på han behärskade franska suveränt och hade en den tiden. Han skulle leva i ytterligare sju år. charmerande personlighet hade han blivit Sonen Fredric (1801–1865) hade efter av- Karl Johans speciella gunstling och rådgivare lagd juris kandidatexamen i Uppsala just till- i militära ärenden. Kungen lät honom dispo- trätt tjänsten som vice notarie vid Rådhusrät- nera en egen våning på slottet där han tog ten i Stockholm. Med tanke på att vår okän- emot supplikanter och höll soaréer vintertid de middagsgäst särskilt tycks ha odlat um- (Ekedal 2010:30). r 1831 fick han hedersti- teln ”En av rikets herrar”. gänget med jurister, lutar det åt att det var Antalet noteringar för april är elva. De föl- den 29-årige sonen Fredric som stod för in- jer alla här: bjudan.

En av marskvällarna dinerar bokens ägare Aprilis hemma hos en viss Helsingius. r 1830 fanns 3. Middag hos Hoffman det flera med detta namn i Stockholm. Antag- 5. Middag hos Excell. Löwenhielm ligen var värdens namn Henrik Daniel Helsin- 6. Do hos Just.råd. Peterson gius (1783–1841), som senare blev ålderman i 12. Parti hos farbror Gustaf bryggareämbetet. Det som får mig att tro detta 15. Middag hos Baron Nordin är att namn med bryggerianknytning dyker 16. Do på Börsen upp på andra ställen i kalendern. Den 31 mars 21. Strandbergska Direction är bokens ägare närvarande vid en bouppteck- 22. Middag hos Runeberg ning efter bryggaren Rosenblad. Månaden in- 24. Do hos Lovén nan äter han middag hos någon som han kallar 26. Boupteckn. hos Westman Luchou. Det står med all säkerhet för Lychou, 28. Strandbergs Direction som var namnet på en bryggarfamilj i Stock- holm. Gustaf Lychou (1774–1841) drev länge Inte heller denna månad saknas det celebri- det största av Södermalms bryggerier och var teter i kalendern. De mest uppburna är ex- Vem var den anonyme bordsgästen? 17 cellensen Löwenhielm och baronen af Nor- Bland notiserna för april månad finner vi din. äntligen en inbjudan som gör det möjligt att I det förstnämnda fallet finns det två namn identifiera kalenderns ägare. Den 12 april är att välja mellan. Gustaf Löwenhielm (1771– han inviterad till ”parti hos farbror Gustaf”. 1856), greve, militär och diplomat, hade Vilken av männen i kretsen kring Fredrik som ung studerat vid ett franskt universitet Ludvig Rung var jurist och hade en farbror och kom att bli en av Karl Johans närmaste som heter Gustaf? Jag har bara hittat en per- medhjälpare. Han var under en tid svensk son som passar in på beskrivningen, och minister i Paris och blev som flera av de fö- hans namn är Carl Henric Pfeffer. Han var regående männen i kungens närhet en av ri- enda son till den Henric Carl Pfeffer som kets herrar, men inte förrän 1837. r 1830 finns omnämnd på en av de föregående si- titulerades han således ännu inte ”Excell. dorna och som var svåger till hovciselören Löwenhielm”. Rung. Det gjorde däremot hans ett år yngre bror, Hans ”farbror Gustaf” var yngre bror till Carl Axel Löwenhielm (1772–1861), som Henric Carl Pfeffer och hette Gustaf Albrecht alltså bör ha varit middagsvärd den 5 april. Pfeffer (1768–1844). Han var en välkänd ar- Han hade fyra år tidigare, 1826, utnämnts till kitekt som hade ritat flera kyrkor och herrgår- en av rikets herrar. Enligt ryktet var han son dar. Sedermera blev han utnämnd till hov- till Karl XIII i hans relation med Augusta intendent och hörde tillsammans med bland von Fersen och i så fall halvsyskon till Gus- andra Fredrik Ludvig Rung till den krets som taf Löwenhielm. Liksom denne gjorde han bistod hovet med olika inredningsuppdrag i militär karriär innan han blev diplomat. kungliga slottet. Bland annat var han Sveriges förhandlare Kommen så här långt i min undersökning under Wienkongressen, där Sverige avträd- mindes jag plötsligt att Gunnar Brusevit för de Finland och Svenska Pommern och bil- ett tjugotal år sedan gav ut en memoarbok, Vå- dade union med Norge. r 1830 var han gens barn, där han berättar om tidigare genera- statsråd. tioner i hans släkt. Bland annat skriver han om Baronen Carl Johan af Nordin (1785– de Pfefferska och Rungska husen kring Brun- 1850) var 1828–1830 tillförordnad överståt- kebergstorg och deras många vackra våningar. hållare i Stockholm och 1831–1839 president De gamla släkthusen, skriver Gunnar Bruse- i Bergskollegium. Som en av de ledande i wit, ”fylldes snart av en växande skara pfeff- statsrådet gjorde han viktiga politiska insatser rar, nyströmar, scholandrar, flensburgare och men förverkade kungens förtroende efter en andra anförvanter. De bytte bostäder och flyt- schism med den ovan nämnde kungafavoriten tade mellan våningarna allteftersom behoven Magnus Brahe. av utrymme ökade och minskade i familjerna” Den 21 och 28 april finns anteckningar om (Brusewit 1994:65). sammanträden med ”Strandbergska direc- Sedan övergår Brusewit till att berätta om tion” eller ”Strandbergs direction”. Vår okän- en sedan länge död släkting som just är den de bokägare ingick tydligen i direktionen el- man, vars kalender från 1830 har hamnat i ler hade anlitats i något juridiskt ärende. Vretabergs bibliotek: Strandbergska läkareinrättningen för fattiga Den siste bäraren av släktnamnet Pfeffer var min ståndspersoner hade grundats 1793 och var, farmors farfars svåger, hovrättsrådet Carl Henrik, som framgår av namnet, inte avsedd för alla som farmor beskrev som en fryntlig herre med ron- fattiga. Man skulle vara ståndsperson, det vill dör. Han levde ett angenämt ungkarlsliv, ekono- säga tillhöra något av de högre stånden miskt oberoende som han var. Han ägde ett elegant (Tengwall 1946). ekipage och en vagnshäst lika trind och välfödd 18 Bengt af Klintberg

set Lilla Vattugatan 14 vid moderns död 1843 och att Carl Henric tjugo år senare blev ägare även till granngården Lilla Vattugatan 12, som tidigare hade ägts av hans farbror hovintendenten Gustaf Albrecht Pfeffer. Skriften innehåller två avbildningar av hovrättsrådet Pfeffer vid mogen ålder, den ena en kolteckning, den andra ett fotografi. Sven Lagerberg beskriver honom som ”en bildad och kun- skapsrik man, hvars krafter utöfver hans äm- bete togos i anspråk vid åtskilliga lagstift- ningsarbeten och andra offentliga uppdrag” (ibid.). Carl Henric Pfeffer var född 1801 och allt- så bara 29 år gammal när han införskaffade Sveriges och Norriges Calender för året 1830. Han hade redan inlett den juridiska bana som slutade med att han blev hovrätts- råd, precis som flera av de äldre kollegor som bjöd honom på middag. I Anton Anjous biografiska anteckningar Kongl. Svea Hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän Hovrättsrådet Carl Henric Pfeffer (1801–1876). 1614–1898 kan vi steg för steg följa hans kar- Kolteckning av Mina Bredberg 1876. Källa: Gun- riär: filosofie magister i Uppsala 1821, juris nar Brusewit, Vågens barn (1994). kandidat 1822, auskultant i Svea hovrätt samma år, e.o. notarie 1823, vice notarie 1824, som han själv – han lär ha kallats ’vackre herrn vid e.o. fiskal samma år, fiskal 1828, t.f. advokat- Brunkebergstorg’ och var gudfar till farmors far fiskal 1829, vice advokatfiskal 1830, advo- Henrik Wilhelm. katfiskal 1832, hovrättsråd, med rättighet att Farmor och hennes systrar talade därför aldrig inträda i ämbetsövning näst efter dåvarande om honom annat än som ’guffar Pfeffer’, en triv- yngste assessorn 1839, inträdde i hovrätts- sam benämning som ligger bra på tungan och där- rådsämbetet 1850, riddare av Nordstjärne- för lätt fastnar i minnet på ett barn. Farmor och orden 1851, justitieombudsmannens supple- hennes båda systrar tecknade hans porträtt i grå- ant 1852–1854, avsked från hovrättsrådsäm- papper kort före hans död och ett av dem hängde i betet 1866, kommendör av Vasaorden 1868, mitt rum på Björnholmen. Han bär en sällsam riddare av S:t Olafs orden, ordförande i direk- skärmmössa med tofs på farmors teckning, det är tionen för Stockholms stads sparbank. Död väl därför jag kommer ihåg honom så väl (ibid.: 66). ogift (Anjou 1899:113). Vid ingången av det år då Carl Henric De flesta uppgifterna om hovrättsrådet Pfef- Pfeffer gjorde noteringar i sin kalender var fer har Gunnar Brusewit hämtat från en han alltså t.f. advokatfiskal för att i slutet av skrift av Sven P:n Lagerberg, Om släkterna samma år bli vice advokatfiskal. Det är ingen Pfeffer och Bredberg samt deras egendomar uppseendeväckande position i samhället. vid Brunkebergstorg och Lilla Vattugatan Därför kan det synas gåtfullt att han inbjöds (Lagerberg 1918:32). Där kan man läsa att till den lysande taffeln hos excellenserna af Carl Henric Pfeffer och hans syster ärvde hu- Wetterstedt, De Geer och Löwenhielm, gre- Vem var den anonyme bordsgästen? 19 varna af Ugglas och Brahe, baronen af Nordin mot konungen” och utfärdade en häktnings- och ordensbiskopen Wallin. Innan vi försöker order. Vid den följande rättegången yrkade hitta en förklaring finns det anledning att han på dödsstraff. Högsta domstolen fastställ- dröja vid en episod i Pfeffers domarbana vid de dödsdomen men omvandlade i nåder straf- Svea hovrätt. fet till tre års fängelse. Som framgår av förteckningen här ovan Tanken bakom domen var uppenbarligen varade Carl Henric Pfeffers juridiska karriär i att Lindeberg skulle skrämmas till tystnad. inte mindre än 45 år. Han måste ha tjänstgjort Men när han på Vaxholms fästning mottog vid många tusen rättegångar som nu är totalt beskedet om benådning tog affären en vänd- bortglömda. En enda är fortfarande ihågkom- ning som domstolen inte hade förutsett: Lin- men, och där spelar Pfeffer en tragikomisk deberg vägrade att be om nåd, eftersom han roll. Det var när han dömde teatermannen An- inte ville gå med på att han gjort något olag- ders Lindeberg till halshuggning för maje- ligt. I det läget fick Högsta domstolen tillgri- stätsförbrytelse. pa en nödlösning. Man kungjorde att Karl Jo- Anders Lindeberg (1789–1849) hade som han ville fira 24-årsdagen av sin landstigning ung belönats två gånger av Svenska Akade- på svensk mark genom att ge amnesti åt alla mien för sina poem. r 1821 köpte han tid- politiska fångar. I Sverige fanns vid den tid- ningen Stockholms-Posten, där han själv pla- punkten bara en politisk fånge, nämligen An- cerade både skönlitterära alster och politiska ders Lindeberg. Det har berättats att han pro- artiklar. Fastän han beundrade Karl Johan menerade på fängelsegården när beslutet läs- drog han sig inte för att kritisera hans rege- tes upp för honom. När han ville återvända in ring. Han visade bland annat med statistik att till sin cell fann han porten stängd (Lönnroth nästan alla högre statliga ämbeten innehades & Mattsson 2011). av adeln. Kungen hade överlåtit makten till Beslutet att Lindeberg skulle häktas för aristokrater som utestängde medelklassen majestätsbrott var uppenbarligen fattat av från politiskt inflytande, skrev han. högre dignitärer inom rättsväsendet, som vil- Själv hade Anders Lindeberg ett brinnande le näpsa Lindeberg för hans kritik av adelns teaterintresse. Parallellt med tidningsskrive- politiska makt. Men den som fick utföra or- riet arbetade han för att få överta Kungliga dern var en underhuggare i hovrätten. Carl teatern eller, om det inte gick för sig, få starta Henric Pfeffers lojalitet gentemot sina över- en egen teater. Men alla ansökningar avslogs; ordnade kastar ett nytt ljus över de många in- kungen oroade sig för att radikala idéer skulle bjudningarna till konservativa adliga politi- få spridning, och de adliga politikerna kring ker som står att läsa i hans kalender. Antagli- honom utmålade Lindebergs verksamhet som gen var han bara en av flera rojalistiskt sinna- ett hot mot monarkin. de yngre män som fick dessa inbjudningar. r 1834, när ett nytt anbud att få överta Syftet bakom dem verkar ha varit att ledande Kungliga teatern hade fått avslag, lämnade adliga politiker ville försäkra sig om en kon- Lindeberg in en skarpt formulerad skrivelse servativ politisk återväxt. Man kan misstänka till justitieombudsmannen. Där stod att rege- att även en del middagsinbjudningar till ringens olagliga teatermonopol var en kränk- borgerliga politiker hade samma bakgrund. I ning av rikets grundlagar och att kungens en historik över bryggerinäringen i Stock- egenmäktiga beslut i teaterfrågor stred mot holm läser jag att bryggaren Henrik Daniel Sveriges konstitution. Skrivelsen överlämna- Helsingius, som den 12 mars hade Pfeffer des till justitiekanslern, som i sin tur lämnade som bordsgäst, under flera år var en synnerli- den till den unge advokatfiskalen Pfeffer. gen inflytelserik medlem av det konservativa Denne anklagade Lindeberg för ”lasteligt tal partiet i borgarståndet (Bring 1927:8). 20 Bengt af Klintberg

talet skulle leda till skråväsendets avskaffan- de. Uppenbarligen anlitades den konservative Pfeffer som jurist för att försvara det traditio- nella systemet. För juli och augusti är noteringarna få, bara tre för juli och fem för augusti. Det verkar som om Pfeffer inte har stannat kvar i staden utan befinner sig på sommarnöje någonstans på landsorten. Anteckningarna för september är åtta till antalet. Ett par av dem är inbjudningar till namn som förekommer ofta i kalendern, som Schöne. Ett nytt namn är den ”Almroth” som bjuder Pfeffer på middag den 30 september. Det är tänkbart att noteringen avser Nils Wil- helm Almroth (1797–1852), kemist och nu- mismatiker, som så småningom skulle bli professor och överdirektör för Mynt- och Anders Lindeberg (1789–1849). Teckning av kontrollverket med bostad i Kungl. Myntets G.E.M. Löfmark. Foto SPA. byggnad vid Hantverkargatan 5. Sidan för oktober innehåller nio notering- Med ”farbror Gustafs” framträdande i ar. För den 2 oktober läser man ”Blå Porten aprilnoteringarna blir det alltså möjligt att be- vale Heerman”. Hovrättsrådet Magnus Heer- svara frågan i artikelns rubrik: ”Vem var den man har gått i pension och firar detta tillsam- anonyme bordsgästen?” Redovisningen av mans med juristkolleger på det populära Pfeffers anteckningar för de återstående åtta värdshuset Blå Porten på Djurgården (Rehn- månaderna kommer att bli mera kortfattad. berg 1976 a). Den 26 samma månad är Pfeffer För maj månad innehåller boken tio note- hos ”Maer”. Grosshandlaren och kammar- ringar. Sex är inbjudningar till middagar, en musikern Johan Maer (1790–1847) levde till ett bröllop. En av middagsinvitationerna ogift och hade musik som sin stora passion; i är till en man som kan identifieras som Pehr sitt testamente anslog han medel för ett säll- Staaff (1776–1846), en av tidens ledande ju- skap som skulle kunna fortsätta att musicera rister, ledamot av den lagkommitté som under även efter hans död. Maerska sällskapet flera decennier reviderade svenska lagar. finns fortfarande. Staaffs namn återkommer i noteringarna för Under november månad är det åter dags för december. Pfeffer att gå till bords med huvudstadens För juni månad gjorde Pfeffer tolv note- högsta societet. Den 18 är han hembjuden till ringar. Den 12 juni är han bjuden till bagare- baron Sprengtporten; klockslaget är så pass åldermannen Reinhold Fredric Nisser (1789– tidigt som 4. Jacob Wilhelm Sprengtporten 1845). Som vi har kunnat konstatera hade han (1794–1875) har beskrivits som en av sin tids tidigare under året dinerat med åldermän i mest lysande personligheter. Han var hov- bryggareämbetet. r 1830 hade huvudsta- man, militär, politiker och författare av eko- dens hantverksskrån, med anor från medelti- nomiska skrifter. Sedan 1825 var han överste- den, börjat känna av de första konvulsionerna kammarjunkare, och i oktober 1830 hade han i en utveckling som gick mot fri företagsam- utnämnts till överståthållare i Stockholm. het och som under senare hälften av 1800- Han var svåger till excellensen Carl De Geer Vem var den anonyme bordsgästen? 21 och dennes efterträdare som överstekammar- junkare vid hovet – samma Carl De Geer som åtta månader tidigare hade haft Pfeffer på sin gästlista. Bland noteringarna för november finner vi också en middagsinbjudan till bis- kop Wallin, den andra under året. rets sista månad innebär ett rekord i antalet anteckningar. Totalt innehåller december nitton noteringar, av vilka två gäller begrav- ningar och de flesta andra avser middagar. I flera fall tillhör värdfolket huvudstadens societet, såsom makarna Gyllenhaal, som Pfef- fer tidigare hade gästat i februari, och medici- ne doktorn Eric Carl Trafvenfelt (1774– 1835), assessor i Sundhets-Collegium, professor och grundare av Svenska Läkaresäll- skapet. Men där återfinns också namn ur Pfeffers närmaste umgänge som Westin och Heerman. Det kan ha sitt intresse att försöka ringa in vilka som ingick i denna krets av personer som såg Pfeffer som gäst inte bara vid festliga tillfällen utan även till vardags. Det namn vi möter oftast är Westin, som förekommer vid Carl Henric Pfeffer. Foto från 1860-talet. Källa: fem tillfällen. Jag framkastade tidigare giss- Lagerberg 1918. ningen att det kunde röra sig om modern till den Johan Petter Westin som senare skulle En förenande faktor mellan Pfeffer och gifta sig med Pfeffers yngre kusin Anna Ca- många av dem som bjöd honom på middag är tharina Rung. Jag är inte längre säker på att att de var bosatta nära varandra, i Sankta Cla- gissningen stämmer. Vid två tillfällen skriver ra församling på Norrmalm. Sannolikheten är Pfeffer ”fru Westin”, vid två bara ”Westin” stor att de möttes vid söndagens högmässor i och en gång ”capit. Jan Westin”. I Stockholm Sankta Clara kyrka. I en adresskalender för år fanns 1830 så pass många familjer med nam- 1852, som visserligen avser förhållanden 22 net Westin att man måste lämna frågan öppen år efter att Pfeffer noterade sina middagsin- vilken som avses. bjudningar, finner vi att flera av middagsvär- Näst vanligast är namnen Schöne och darna, eller deras efterlevande änkor, bodde Heerman, som båda förekommer fyra gånger. på promenadavstånd från Carl Henrik Pfeffer. Gustaf Schöne och Magnus Heerman var Själv bodde han på Lilla Vattugränd 14, en jämnåriga hovrättsråd vid Svea hovrätt och tvärgata till Drottninggatan som senare fick äldre kollegor till Carl Henric Pfeffer. De namnet Herkulesgatan (Stahre et al. 1992: hade lärt känna honom vid det dagliga arbetet 158). Hans jämnårige släkting Fredric Rung i det Wrangelska palatset på Riddarholmen bodde vid Norra Smedjegatan 11, i samma och måste ha uppskattat umgänget med ho- hus som sin far hovciselören. Adolf ethelius nom. I Schönes fall verkar det troligt att även bodde vid Fredsgatan 15, en tvärgata till sonen, jämnårig juristkollega till Pfeffer, del- Drottninggatan nära vattnet. En hel rad av tog i måltiderna. Pfeffers middagsbekanta eller deras efterle- 22 Bengt af Klintberg vande hade hus vid Drottninggatan: förra Tomas Lidman har nyligen i artikeln ”Mål- statsrådet Pehr Gustaf af Ugglas vid nr 21, tiden som politiskt rekryteringsinstrument” bryggareänkan Helsingius vid nr 59, hov- lagt fram flera exempel – däribland Pfeffers rättsrådet Gustaf Schöne vid nr 68 och ärke- kalender – på att politiska makthavare i biskopinnan Wallin vid nr 74. Hovciselörens 1800-talets Sverige byggde nätverk genom svägerska Maria Smerling, änka efter Gottlob att invitera yngre, politiskt likasinnade perso- Fredrik Smerling, bodde i grannförsamling- ner till sin taffel (Lidman 2017). Min egen ar- en, vid Storkyrkobrinken 9 i Gamla stan, men tikel belyser hur en enskild individs nätverk dit var det bara ett par minuters väg från Carl fördelar sig på ett flertal grupper i samhället Henric Pfeffers bostad. som delvis överlappar varandra. Det nätverk Om vi ska försöka sammanfatta den bild av som har fått störst utrymme i artikeln är det Carl Henric Pfeffer som noteringarna i hans som utgår från politiskt ledande personer kalender ger, så framstår han som en lovande inom adeln. Men därutöver vittnar middags- ung jurist av borgerlig familj, som genom inbjudningar till släktingar om det fasta nät- sällskapstalang och uttalade rojalistiska vär- verk som släktförbindelserna utgjorde. Att de deringar har fått tillträde till den högsta socie- i Pfeffers fall är så många sammanhänger sä- teten i Stockholm. Hans beundran för Karl kert med att han levde ogift utan eget hushåll. XIV Johan och de franskorienterade adels- En tredje komponent i nätverket är juristkol- kretsarna kring honom delades säkert av legorna. Här kan man särskilt uppmärksam- många andra unga män med borgerlig bak- ma de regelbundet återkommande invitatio- grund. Vad som är speciellt för Carl Henric nerna till äldre kollegor vid Svea hovrätt, som Pfeffer är att många i hans närmaste krets ar- visar att det kollegiala umgänget utsträcktes betade konstnärligt och hantverksmässigt för till det privata planet. En fjärde kategori är de hovet, däribland hans egen far, förre hovsa- många företrädarna för huvudstadens hant- delmakaren Henric Carl Pfeffer, hans farbror verksskrån, något som troligen sammanhäng- hovintendenten Gustaf Albrecht Pfeffer, hans er med hans fars ledande position inom sadel- fasters man hovciselören Fredrik Ludvig Rung och hans umgängesvän hovsilversme- makarskrået. Ett femte inslag är grannar som den Adolf ethelius. har bott på behagligt promenadavstånd från 1830 var det år då Lars Johan Hierta star- Pfeffer. tade Aftonbladet. Hierta och Pfeffer måste Avslutningsvis: hur hamnade boken i ha känt varandra; de var båda födda 1801 Vretabergs bibliotek? Här tror jag att Louise och hade samtidigt studerat juridik i Uppsa- af Klintberg, en av de sju systrarna Rung, la. Gottlob Smerling, som tillhörde Pfeffers kan ha haft ett finger med i spelet. Som ung umgängeskrets, var gift med Hiertas syster prästfru bodde hon i Fasterna socken i Ros- Carin och alltså dennes svåger (Lönnroth & lagen, men vid mannens död flyttade hon Mattsson 1996:45). Men Hierta förekommer och hennes två söner in i hovciselörens hus ingenstans i Pfeffers kalender, lika litet som vid Norra Smedjegatan. Hon och Carl Hen- någon annan person som gjort sig känd för ric Pfeffer var kusiner. De var jämnåriga, att ha en liberal samhällsåskådning. Namnen han var som sagt född 1801 och hon 1804. i kalendern kan i stället läsas som en repre- De bodde bara ett par kvarter från varandra sentativ förteckning över huvudstadens le- och kände varandra väl. När han dog 1876, dande konservativa, och de många inbjud- hade Louise åtta år kvar att leva. Han hade ningarna måste förstås som att värdarna ville inga ättlingar, vilket gjorde att hans närmas- trygga återväxten av pålitliga rojalister i hu- te släktingar fick ärva hans kvarlåtenskap, vudstaden. däribland hans böcker. Vem var den anonyme bordsgästen? 23

Kanske var det kusinen Louise som tog Ullberg, rådmannen, stadsmajoren Nils Lin- hand om kalendern från 1830. Men jag vill nelius samt sterbhusnotarien, häradshövding- hellre tänka mig att det var hennes son Ferdi- en Carl Gustaf Jancke. Den fjärde förrätt- nand som lade beslag på den. r 1876 var han ningsmannen är i två av bouppteckningarna 43 år gammal och skulle sju år senare köpa assistenten, auditören Justus Aurell, medan Vretaberg som sommarställe. När corps-de- han i de andra två är assistenten, kamreraren logiet byggdes ut 1901 med en rad sovrum på Pehr Joachim Aschling. övervåningen, placerades ett bokskåp med Det faktum att Pfeffers namn inte nämns glasdörrar i sängkammaren. Där hamnade ka- innebär att han inte kan ha varit närvarande lendern med Carl Henric Pfeffers anteckning- vid bouppteckningarna i rollen som funktio- ar, och där stod den orörd i mer än hundra år, när. I stället måste hans närvaro tolkas som att ända tills en nyfiken sonsonsson till Ferdi- han tillåtits vara med vid förrättningen för att nand upptäckte den. se och lära, så att han längre fram i karriären själv skulle kunna tjänstgöra som bouppteck- PS. Anders Perlinge, som har haft vänlighe- ningsman. Anders Perlinges arkivforskning ten att läsa artikeln innan den gick i tryck, har ger oss en intressant pusselbit vad gäller ti- undersökt möjligheten att få ytterligare kun- dens vidareutbildning av unga jurister. skap om Carl Henric Pfeffers nätverk genom Ingen av funktionärerna vid de fyra boupp- de bouppteckningar som nämns i kalendern. teckningarna förekommer i Pfeffers kalender De exakta datumangivelserna gör det enkelt som middagsvärd. Däremot kan vi konstatera att finna dem i Stockholms stadsarkiv. An- att både dessa funktionärer och de avlidna ders Perlinge har letat fram fyra av dem, som personerna tillhör samma borgerliga nätverk finns i Stockholms rådhusrätts arkiv (1:a av- som Pfeffer. Två av de avlidna hade liksom delningen, bouppteckningar, vol. F1A:461, han anknytning till huvudstadens hantverks- nr 11, 83, 301, 465). skrån. Den första av dessa (9 jan.) är efter bisitta- ren vid garvareämbetet Johan Anders Erlings Bengt af Klintberg, professor hustru Anna Elisabeth Thunberg, död 51 år Lidingö gammal 4/7 1829. Den andra (6 feb.) gäller lagmannen, rådmannen Johan Henric Hoch- Tomas Lidman tackas för biografiska upplys- schild, död 75 år gammal 12/12 1829. (Hans ningar. bouppteckning finns inte, som man hade kunnat vänta, i Svea hovrätts arkiv utan bland de Nyckelord: Carl Henric Pfeffer, kalender för år ofrälse i Stockholms rådhusrätts arkiv.) Den 1830, Svea Hovrätt, Karl XIV Johan, nätverk tredje bouppteckningen (24 mars) är efter kommersrådet Paul Edvard Filéen, död 81 år eereer gammal 26/9 1829. Den fjärde (26 april) är Anjou, Anton 1899: Kongl. Svea Hofrätts presi- efter handelsmannen och bryggaren Lorent denter samt embets- och tjenstemän 1614– Westman, död 46 år gammal 1/4 1830. 1898. Biografiska anteckningar samlade och ut- gifna. Eksjö. I alla dessa bouppteckningar finner vi nam- Anrep, Gabriel 1858–1864: Svenska adelns ättar- nen på de fyra funktionärer som har genom- taflor. 1–4. Stockholm. fört förrättningen. Det anmärkningsvärda är Bothius, Bertil et al., red. 1918 ff: Svenskt biogra- att Carl Henric Pfeffer inte finns antecknad fiskt lexikon 1 ff. Stockholm. som funktionär vid något av tillfällena. I Bring, Samuel E. 1927: Bryggerier och bryggare i samtliga bouppteckningar namnges tre perso- Stockholm under senast förflutna hundra år. ner: justitieborgmästaren, RNO, jur.dr Jonas Stockholm. 24 Bengt af Klintberg

Brusewit, Gunnar 1994: Vågens barn. Bildmin- Lönnroth, Ami & Per Eric Mattsson 2011: Anders nen och minnesbilder. Stockholm: Wahlström & Lindeberg: mannen som höll på att mista huvu- Widstrand. det för sin kärlek till teatern. Stockholm: Books Ekedal, Nils, red. 2010: En dynasti blir till. Me- on Demand. dier, myter och makt kring Karl XIV Johan och Rehnberg, Mats 1876 a: Blå Porten. Ett namnkun- familjen Bernadotte. Stockholm: Norstedts. nigt värdshus på Djurgården. Stockholm: Inst. Klintberg, Bengt af 2011: Kring Uttran. Stock- för folklivsforskning. holm: Atlantis. Rehnberg, Mats 1976 b: Till bords med August Krant, Claes 1948: Borgerliga hemnöjen och Blanche. Gastronomisk kalender 1976:32–81. badortsliv. Gösta Berg et al., red. Det glada Stahre, Nils-Gustaf et al. 1992: Stockholms gatu- Sverige III, 1798–1854. Stockholm: Natur och namn. Andra, utökade upplagan. Stockholm: Kultur. Liber Förlag. Lagerberg, Sven P:n 1918: Om släkterna Pfeffer Stockholms Adress-kalender: Stockholms Adress- och Bredberg samt deras egendomar vid Brun- kalender eller vägvisare för år 1852. Stock- kebergstorg och Lilla Vattugatan. Stockholm. holm. Lidman, Tomas 2017: Måltiden som politiskt re- Swahn, Jan-Öjvind 1999: Mathistorisk uppslags- kryteringsinstrument. Gastronomisk kalender bok. Bromma: Ordalaget. 2017:62–67. Tengwall, Ernst 1946: Strandbergska läkareinrätt- Lönnroth, Ami, & Per Eric Mattsson 1996: Tid- ningen, en välfärdsinrättning i Stockholm från ningskungen. Lars Johan Hierta, den förste mo- 1793. Årsberättelse. Stockholms stads arkiv- derne svensken. Stockholm: Wahlström & Wid- nämnd och stadsarkiv, 14–28. Stockholm. strand.

SUMMARY Who was the anonymous table guest? On the names in a Stockholmer’s calendar for 1830 The aim of the article has been to trace the owner His workplace was the Svea Court of Appeal, of a calendar for 1830 which the author found in where he advanced to become Justice of Appeal. the library of an ancestral family estate acquired He is remembered as the judge who sentenced the by his grandfather’s parents. The special thing theatre man Anders Lindeberg to be beheaded for about the book was that its owner had recorded, lse-majesté. It was never intended that the sen- for every month, the names of people who had in- tence should be executed, but when Lindeberg vited him for meals. was pardoned he refused to accept the decision. The number of invitations was remarkably Despite this, he was set free. large, for most months on average every other The many invitations to dine with celebrities day. Some of the names were closely related to an linked to the royal court must be interpreted as ancestor of the author, the court chaser Fredrik showing that leading noble politicians wanted to Rung. Other names were leading politicians in the ensure conservative political regeneration. Din- noble circles around King Karl XIV Johan. The ner invitations were an instrument by which loyal note about a “party with Uncle Gustaf” led to the young royalists could be attached to the court discovery of the owner’s identity. His name was circles. Carl Henric Pfeffer (1801–1876), a cousin of Fredrik Rung’s daughter Louise, who married into Keywords: Carl Henric Pfeffer, calendar the year the af Klintberg family. 1830, Svea Court of Appeal, Charles XIV John, Carl Henric Pfeffer was a bachelor all his life. network