Några Av Släkten Grills Gods Och Gårdar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Några av släkten Grills gods och gårdar. Grillska huset. Marken till den nuvarande byggnaden med adress Stortorget 3 var under medeltiden indelad i tre tomter. Hörnhuset mot Köpmangatan ägdes under en tid av Jakob De la Gardie och köptes 1645 av köpmannen Hans Brehmer, som nästan samtidigt lyckades bli ägare till de andra två små tomterna. Huset vi ser idag är resultatet av en omfattande om- och tillbyggnad under åren 1645-1649 med en medeltida stomme som grund. Efter Brehmers död 1651 bytte fastigheten ägare flera gånger. Under några år ägdes den av Drottning Kristina, men såldes under hennes tid i Rom år 1681 till guldsmeden Anthony Grill den yngre (1640-1703), som liksom sin fader Anthoni Grill den äldre var riksguardien.1 År 1711 hade fastigheten Cepheus 1, 21 enligt mantalslängden överförts på avlidne Anthony (II) Grills arvingar.2 De båda husen omsluter hörnhuset Stortorget 5 (Cepheus 22), som aldrig har ägts av Grillarna. Alm och Forsstrand påstår att lagman Arendt Silfversparre sålde huset Svartmansgatan 7 (Cepheus 1) till Abraham Grill år 1718, men i Stockholms Stadsarkiv (SSA) har jag inte lyckats hitta något uppbudsprotokoll som stöder detta. Registerkortet i SSA, som anger Silfversparre som ägare, hänvisar till en notering i mantalslängden för 1711 (nr 88), där man läser ”Lagman Wälborne Herr Arendt Sölfversparres hus står öde”. Där står inget om att det skulle gälla just Cepheus 1. Mantalslängdens noteringar före och efter post nr 88 hänvisar till fastigheter på västra sidan Svartmansgatan (Ceres 12, 13, 14 och 15) eller söder om Grillarnas hus. (t ex Cepheus 2) Med största sannolikhet har alltså fastigheterna Cepheus 1, 21 utgjort en 3 helhet redan från 1681, precis som det står i uppbudsprotokollen. T v Grillska huset, Stortorget 3, t h utsikt från porten mot Schantzska huset. Foto MP 2000. 1 Alm (1939), s 52 och Forsstrand (1916), s 143. Enligt uppbudsprotokoll i Stockholms Stadsarkiv (SSA) 1681 den 31/1, 7/2 och 14/2 och enligt SSA:s registerkort över fastighetsägare gällde köpet både huset vid Stortorget (då nr 190, idag Cepheus 21) och huset Svartmansgatan 7 (då nr 77, idag Cepheus 1). 2 SSA Mantalslängd 1711, Staden inre, mikrokort E 04523 2(2), s 136-137, post 207 3 Alm (1939), s 60 och Forsstrand (1916), s 144. Uppbudsprotokoll SMRR A6a:14 (1717) och A6a:15 (1718). SSA Mantalslängd 1711, Staden inre, mikrokort E 04523 1(2), post 85-93 © Mårten Persson, 2018 1 Från Brehmers tid är den kryssvälvda entrén, där en tavla med tysk text i översättning säger: ”Tre ting äro, som både Gud och människor väl behaga: när bröder äro eniga, grannar hålla av varandra och man och hustru har det gott tillsammans”. Från 1600-talets senare hälft dateras de mjukt rundade barockgavlarna och från 1718 den blygrå färgen på fasaden, den klassisistiska lisen-indelningen och porten med det raffinerade barocksmidet. En del bevarade inredningar tillkom på 1750-talet. Båda husen såldes år 1800, när Johan Abraham Grill (1719-1799) hade dött och handelshuset gick i konkurs. Grillska handelshuset kontor låg på bottenvåningen i huset vid Stortorget. Ända fram till 1900-talets början fanns det också en port från Köpmangatan och in på gården. Tavlan med 4 den tyska texten har enligt Alm från början suttit över denna port. Släkten Grill har således alltså aldrig ägt hörnhuset Stortorget 5 (Cepheus 22). Fastigheten, som först kallades Hans Barberares hus och uppfördes samtidigt som Grillska huset, köptes av Johan von Horn 1711, övertogs av Salomon Schützer år 1725 och ärvdes senare inom familjen. År 1770 köptes huset av handelsmannen Johan Sundbeck och 1780 av Johan Kock. Både Stortorget 3 och Stortorget 5 ägs idag av Stadsmissionen, som där har huvudkontoret för sin sociala verksamhet. I markplanet drivs brödbod, konditori och restaurang. Vill man följa vem eller vilka som bodde på Stortorget och Svartmansgatan, kan man studera mantalslängderna. År 1721 står Abraham (I) Grill som ägare till båda fastigheterna och bor där med sin familj. År 1731 bebos Stortorgshuset av änkan Catharina (Rozelia) Grill med styvsönerna Claes, Abraham (II), styvdottern Anna Maria och de egna, mindre barnen Johan Abraham och Carl Andreas. I hushållet ingår då också en kontorsbetjänt, en dräng och tre pigor.5 Huset vid Svartmansgatan bebos vid denna tid av Carlos Grill med familj.6 År 1741 bor Catharina Grill fortfarande kvar vid Stortorget, medan Claes Grill och hans hustru dispo- nerar Svartmansgatan.7 I mantalslängden 1760 finns Claes Grill i huset vid Stortorget, medan halvbrodern Johan Abraham som gifte sig 1757 har flyttat in i huset vid Svartmansgatan.8 År 1770 har Claes Grill lämnat jordelivet. Hustrun Anna Johanna (I) bor då vid Norrmalmstorg (UD) med sina två barn. Johan Abraham har 1764 tagit över huset vid Stortorget och bor se- dan kvar där till huset säljs. År 1770 antecknas för övrigt grosshandlaren Jean Abraham Grill som boende på Svartmansgatan.9 Han hade då kommit hem från Kanton, men ännu inte gift sig och flyttat till Godegård. Jean Abraham var säkert i behov av en bostad i Stockholm för sina affärer och för sitt engagemang i det alltmer stockholmsbaserade Ostindiska Kompaniet, även om han också tillbringade en hel del av sin tid i Göteborg. Källor: Alm, Henrik: ”Ett märkligt huskomplex vid Stortorget; Stadsmissionens fyra stockholmshus”, särtryck ur Stockholms julbok 1939, Stockholm, s 52 och 60 Andersson, Henrik O; Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader, en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Prisma, Stockholm 1988, s 37 4 Alm (1939), s 54 och 61 5 SSA Mantalslängd 1731, Staden inre, mikrokort E04532, nr 4(4), s 307½ 6 SSA Mantalslängd 1731, Staden inre, mikrokort E04532, nr 4(4), s 307 7 SSA Mantalslängd 1741, Staden inre, mikrokort E04538, nr 2(2), s 172 8 SSA Mantalslängd 1760, Staden inre, mikrokort E04541, nr 4(6), s 118 9 SSA Mantalslängd 1770, Staden inre och östra, mikrokort E04543, nr 4(14), s 85 © Mårten Persson, 2018 2 Forsstrand, Carl: Skeppsbroadeln; Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm, Gebers, Stockholm 1916, s 143f Glase, Beatrice och Glase, Gösta: Gamla Stan med Slottet och Riddarholmen, Forum, Stockholm 2000, s 47f Josefson, Ragnar: Borgarhus i gamla Stockholm, A&W, Uppsala 1916, s 79-8 © Mårten Persson, 2018 3 Lennart Torstensons palats, UD. Ligger i Stockholm och grundlades 1645 av fältmarskalk Lennart Torstensson och uppfördes i tysk-holländsk renässansstil med huvudbyggnaden och stora porten mot Fredsgatan. Den magnifika portalen är fortfarande bevarad och förmodligen ritad av Simon de la Vallée. Från början hade palatset endast en låg envåningsbyggnad ut mot torget samt en mur med port mot Norrström. Torstensonska palatset, porten mot Fredsgatan. Foto MP 2004. Claes Grill (1705-1767) köpte palatset 1764 och levde där till sin död. Efter hans hustrus Anna-Johanna (I) Grill (1720-1778) frånfälle övertogs det av dottern Anna-Johanna (II) Grill (1745-1801) och hennes make Henrik Wilhelm Peill (1730-1797). Under några år bodde också brodern Adolph Ulric Grill (1752-1797) där med sin hustru Anna Johanna (III) Grill (1753-1809) innan paren flyttade till olika adresser i Klara-kvarteren. Prinsessan Sofia Albertina köpte palatset 1783 och huvudbyggnaden blev därefter bara till en flygel i Erik Palmstedts monumentala skapelse Arvfurstens palats med framsidan ut mot Gustaf Adolfs torg och med sin absoluta motsvarighet i Gustaf III:s numera rivna opera på andra sidan torget. Sedan 1920-talet disponeras palatset av Utrikesdepartementet (UD). Inköpspriset för Torstensonska palatset år 1764 var 372 000 d kmt. Priset kan jämföras med det belopp på fem tunnor guld = 500 000 d smt = 1.500.000 d kmt som Grillarna dömdes att återbetala till staten som en följd av Kiermanska växelprocessen vid riksdagen 1765-66. Återbetalningen motsvarar alltså ungefär fyra gånger inköpspriset, en svindlande summa. Grillarna återfick dock större delen av beloppet i samband med riksdagen 1769-1770. Källor: Claes Ellehag: Palatsen i Stockholm under stormaktstiden, Signum, Lund 1998, s 126ff Fastighetsägarregister, uppbudsprotokoll och mantalslängder, Stockholms stadsarkiv (SSA) © Mårten Persson, 2018 4 Svindersvik. Svindersvik ligger i Nacka och har fått sitt namn efter Johan (Jan) van Swindern, en holländare som på 1600-talet tillverkade tjära och beck på det område som idag utgör Finnboda varv. Det Grillska handelshuset under ledning av Abraham och Carlos Grill köpte marken 1721 av van Swinderns efterlevande sonhustru. En anledning var sannolikt att Abraham Grill första gången var gift med Helena Wittmack, dotter till en av direktörerna i Tjärhandelskompaniet. Det var Abrahams son Claes Grill (1705-1767) som först intresserade sig för platsen och började planera för bygget. Svindersvik från köksflygelns trappa. Foto MP 2010. Sommarstället uppfördes under senare hälften av 1740-talet enligt ritningar av vännen och släktingen Carl Hårleman. Han var 1744 på inköpsresa till Paris för slottsbyggets räkning. Hårleman studerade även byggnadsritningar av den franske arkitekten Briseux i boken L’art de bâtir des maisons en campagne, av vilken han hade ett exemplar i sin ägo. Svindersvik är utformat i fransk rokoko-stil och påminner om Svartsjö slott, men är naturligtvis både mindre och enklare. Den betonade, tvådelade mittrisaliten omfattar byggnadens hela höjd och under det brutna mansardtaket döljer sig ett helt våningsplan. Den fönsterlösa förstugan har ett ovalt hål i taket, som leder ner dagsljus från övervåningen. Maten tillagades i en separat köksflygel, där också tjänstefolket bodde, och bars över gården in till huvudbyggnadens åttkantiga matsal. Från terrassen har man en fantastisk utsikt österut över Svindersviken och ut mot havet. Huvudbyggnaden måste ha stått klar 1748 eftersom den då finns avbildad på en gouache av M. Andries’ som föreställer Svindersvik från sjösidan. Där kan man också se att terrassen utanför matsalen och ut mot viken saknas. Terrassen är dock inritad på Gabriel Bodings karta från 1774 och måste alltså ha uppförts före detta år.