De Grater Bygger Upp Slar Tillbaka
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
— Den femte dagen av halier mig hart och jag kan- hungerstrejken var jag myc- ner hur hon darrar. Vi som ket dalig och de forde mig till besoker landet utan journa- sjukhuset i tv& dagar. Jag blev listvisum slanger blixtsnabbt tvungen att avbryta strejken. in kameror, bandspelare och anteckningsblock bakom Roker nervost bokhyllorna. June ar fortfarande mycket Vi vantar spant, men en tunn. Kladerna sitter lost pa stund senare kommer Essa kroppen och hon darrar i Moosa in och berattar att handerna och tander cigarett Mostard har gatt. Han var pa cigarett. Det marks att det dar i ett helt annat arende. tar heirt pa henne att beratta June ber att f& lasa en dikt. om fangelset. Men hon fort- — Jag horde den forsta satter envist, driven av vetska- gangen pa en begravning for pen om att det ar viktigt att fyra ar sedan och den holl folk far veta vad som hander i mig och mina kamrater uppe Sydafrika. Och trots hennes i fangelset. Mostard kanner skora yttre ar ogonen stadiga ocksa till den, for han avlyss- och brinnande. nade allt vi sa i fangelset. — Den 17:e november hamtade de mig och korde Lugnande tablett mig till sakerhetspolisens Hon laser med lag rost som kontor i Kapstaden. Jag for- ibland sviker henne och jag des in i ett litet, kalt rum och uppfattar bara nagra strofer de stangde noga fonstret och av dikten. dorren, trots att det var en It is better to die fo r an idea mycket het dag. that will live — De befallde mig att st& than to live fo r an idea med ansiktet mot en vagg. that will die . Under m ina bara fotter lag en June grater haftigt. En av bastmatta och de drog undan hennes vanner som ar med i den. En polisman som heter rummet kramar om henne M ostard kom in. Han luktade och ger henne en lugnande vin och skrek forolampning- tablett. Jag har ocksa tarar i ar till mig, samtidigt som han ogonen och vill avbryta inter- drog mig i oronen. Han sa att vjun, men June vill fortsatta. jag var tuff men att de skulle — Om ett par timmar knacka mig. maste jag ga till polisen igen. Jag har stamt dem for miss- Tvingades sta handel och de har arrangerat — De tvingade mig att sta en identifieringsparad. Jag dar till nasta dag. Fotterna ska alltsa peka ut mannen svullnade upp och Mostard som nyss var har, sager hon trampade pa dem. Han drog med ett snabbt, ironiskt le- DE GRATER mig i haret, dunkade mitt hu- ende. vud mot vaggen och de slog — De kommer att forsoka mig over hela kroppen med forma mig att dra tillbaka BYGGER UPP knytnaven och med nagot min anmalan, men det gor skarpt foremal jag inte kunde jag aldrig. Det spelar ingen se. roll hur det gar pa rattegang- — De anklagade mig for en. Jag stam mer dem for SLAR TILLBAKA allt mojligt och vad jag an sa principens skull. trodde de mig inte. De bara — Varje natt, i mina drom- Kvinnorna har ofta spelat en framtra- fortsatte att sla. Men jag tac- mar gar jag igenom exakt vad dande roll under kampen mot apartheid kar Gud. For pa ett satt har som hande under tortyren. tortyren gjort mig stark. De Jag skakar i kroppen nu och i Sydafrika. De bygger upp sina skjul se kunde inte knacka min sjal. jag grater ibland. Men inom dan myndigheterna har forstort dem och Medan de misshandlade mig mig ar jag valdigt stark. Jag tankte jag pa att dessa man- kommer att komma over det forsoker aterskapa ett fungerande sam- niskor gor sitt jobb och inget och ar beredd att ga igenom annat. Och jag kande att rattegangen. halle i ruinerna av det gamla. mina kamrater fanns med — Just nu sitter hundra- Hilda Bernstein ar en vit kvinna som mig hela tiden. tals manniskor i fiingelse har. June tystnar och stelnar Fran nioariga barn till gamla fick lamna Sydafrika efter trettio ar i till. Genom glasrutan ut till over 70 ar. Men de kommer landet. Hon har fortsatt sin kamp mot advokatkontorets foaje har aldrig att doda ideerna. Det hon sett ett ansikte hon aldrig klarar de aldrig. apartheidsystemet bl a genom att skriva kommer att glomma. — Det ar Mostard, han Text: STEFAN KARLSSON I om kvinnornas insatser, deras styrka och som torterade mig, viskar JOURNALISTGRUPPEN vilja att overleva. hon och tar min hand. Hon Foto: MICKE BERG Kvinnor ar ocks^ viktiga i kampen for ratten att bo med sina familjer inom rackhall for jobben i de vita staderna. Modosamt bygger de ater upp skjul som myndigheter forstort och forsoker aterska- pa ett fungerade samhalle i ruinerna av det gamla eller n&gon annanstans. Det ar kvinnor som bar de tyngsta bordorna i de reservat for billig arbetskraft, som re gimen kallar for bantustans och i de s& kallade omflytt- ningsiagren. Dar ar livet en standig kamp mot hungern och kylan, mot varmen och vinden, och mot allvarliga sjukdomar, som kolera och boldpest, som ar utrotade an- norstaders. Skriver om fortrycket Hilda Bernstein ar en vit kvinna som har bott i Sydaf rika i trettio Sr. Efter intensi- va trakasserier lamnade hon landet, men har fortsatt sin kamp mot apartheidsyste met, bland annat genom att skriva om de sydafrikanska kvinnornas situation och stri- derna mot apartheid. Hon har nyligen kommit ut med en bok som heter ’’For their triumphs and for their tears — women in apartheid in South Africa. ”Dar beskri- ver hon hur de sydafrikanska lagarna fornedrar och fOrstor kvinnornas liv, hur aparthe • Winnie Mandelas hus blir Tvartom. Sedan Benjamin var att bekSmpa den nya ids institutioner paverkar fa bensinbombat och brinner Moloise hangdes, forekom- konstitutionen och den lycka- miljen, halsan, arbetet. Det ner. mer gatustrider inne i de vita des organisera en framgangs- strukturella valdet som ar en • Albertina Sisulu star ankla- stadsdelarna. rik bojkott av valen. Mindre del av vardagen blottas, och gad for landsforraderi. an 20 procent av de rostberat- hon visar hur Sven preventiv- • Advokaten Victoria Mxen- tigade rdstade. medel och abortlag anvands Afrikaner utestangda Under arens lopp har man- ge skjuts ner pa sin egen for att oka kontrollen. g&rd. Den utlosande faktorn kom niskorna i Sydafrika lart sig forra aret, da regimen forsok- att anvanda manga olika Apartheid drabbar alia • Targas kastas in i Pauline te splittra de svarta genom att icke-valds metoder f6r att be- Moloises hem medan hon Apartheid fortrycker kvinnor ge parlamentariska rattighe- kampa apartheidsystemet. i Sydafrika, sager Hilda ber for sin son Benjamin ter till fargade och indier, me Kvinnorna har ofta spelat en som avrattas i gryningen. Bernstein, men det ar de afri- dan afrikanerna utestangdes fram tradande roll, sarskilt kanska kvinnorna som lider Varfor trakasseras dessa helt. under de stora anti-pass kam- mesl. De tampas med ett tre- kvinnor? De ar alia mostan- Tiden fore valen till de ras- panjerna under 19750-talet. dubbelt fortryck. Som afrika- dare till apartheid i Sydafri- atskilda karnren, en lor farga Varje afrikan over 16 ar maste ner utan politiska rattigheter, ka. Regimen vill tysta all op de (folk av blandras) och en alltid bara ett dokument med som kvinnor utan att nagon position och skyr tydligcn for indier, farms en relativ fri- sig. I delta pass star det var de gang blir lagligt myndiga, och inga medel. het. Folk anvandedenna brist f&r arbeta och bo, om de har som extremt utsugna arbetare Vi ser det nakna valdet, pa polisiar inblandning for betalt skatt m m. De som inte och arbetslosa. overgrepp mot obevapnade att starka sina organisationer har passen i ordning riskerar svarta manniskor, som har och bilda nya. boter eller fangelsestraff. Text: M A D I GRAY pagatt i flera manader. Kan- Den Forenade Demokra- Kvinnorna hade sett hur Foto: BILD H U SET ske borjar vi bli trotta pa den tiska Fronten, UDF, ar ett mannen hade lidit. De var M A D I GRAY strida strommen av siffror. Vi exempel. Den bildades i Kap- mana om sina barn som kun- vet pa forhand att vid varje staden i augusti 1983 och de lamnas ensamma om bada En ticligare version av Hilda begravning kommer en ny snart var ca 700 organisalio- foraldrar lorsvann samtidigt. Bernsteins bokjinns oversat t. skord av offer. Men dcids- och ner anslutna, med samman- Darfor kampade de — over ’’For deras segrar och deras skadesiffrorna sinar inte nar lagt nastan tre miljoner med- rasgranserna — mot att kvin tarar”. Forlaget Barrikaden stora begravningar forbjuds. iemmar. Dess frainsta syfte nor ocksa skulle bara pass. 1978. 23 2 *> J 2- jf < C y T \ " ^ h r Knickers is name of the game! PENCOMB£ and Little Cowarne W1 pair of undies was a much more members have been given a saucy brief exciting challenge for its spring show. to go under cover and create knickers Members are invited to exercise their with a difference! wildest fantasies and come up with Fed up with the staid image of WI knickers of all shapes and sizes — but pinny-making competitions, the branch are advised that the “lacy, silky decreed that designing a blooming good variety” are best! Dorstone effort for Mayor’s MIND fund DORSTONE WI’s special effort for char Times ity raised £130 for the Mayor of Hereford’s project — MIND. Having recently acquir ed new premises, the organisation is desperate were sent to president ly in need of money for Mrs D. Phillips, who was the centre where volun recovering in hospital. teers provide support for Members of Hay and local people recovering Cusop were guests for an from mental illness, and evening at the National help people who are Westminster Bank.