Oskyddade Skyddsvärda Områden I Kommunerna Danderyd, Täby Och Vaxholm

Inventering av oskyddade skyddsvärda områden i kommunerna Danderyd, Täby och Vaxholm.

Catharina Grundin

Sammanfattning

På initiativ från Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor har det gjorts en inventering i kommunerna Danderyd, Täby och Vaxholm av områden som är skyddsvärda men inte skyddas enligt lag. Dessa fick benämningen oskyddade skyddsvärda områden. Inventeringen utfördes med hjälp av insamlat material från kommunerna, myndigheter och naturvårdsföreningar samt tips från allmänheten och besök ute i fält. De områden som anses som skyddsvärda uppfyller kravet om att antingen innehålla höga naturvärden eller ha högt värde som rekreationsområde.

Rapporten visar en sammanställning av de områden som visat sig ha höga natur- och/eller rekreationsvärden. Alla områden sammanfattas i en tabell med beskrivning av läge och vad som gör dem skyddsvärda. Vissa områden har besökts ute i fält och därför finns en närmare beskrivning av dessa med. Områdena finns även inritade i kartsystemet SOLEN där de lätt går att identifiera med hjälp av beskrivande texter.

Några områden är särskilt skyddsvärda genom sin stora sammanhängande yta, såsom Rinkebyskogen i Danderyd och området Mörtsjön-Fjäturen-Käringsjön-Hagby i Täby. Andra på grund av den lugna och tysta miljö man på många håll har så svårt att hitta, t ex öarna Bergholmen och Björnholmen i Vaxholm.

Innehåll

1. Bakgrund 1

2. Utförande 1

3. Besökta områden 2

3.1 Danderyd 2

3.2 Täby Kommun 6

3.3 Vaxholm 9

4. Resultat 13

5. Slutord och kommentar 22

6. Referenser 24

Bilagor

Bilderna på framsidan är stranden vid Borgenviken (Danderyd), rödlistad korskovall (Melampyrum cristatum) i Viggbyholm och smultron i Indianskogen (Täby). De bilder i rapporten där inget annat anges är tagna av författaren.

1. Bakgrund

Miljö- och hälsoskyddsmyndigheterna i Danderyd, Täby och Vaxholm är sedan januari 2007 en enhet under gemensam nämnd, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Hösten 2008 gjordes en behovsutredning för verksamheten på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Där framkom att det i de tre aktuella kommunerna behövdes en kartläggning av områden ”som i nuläget inte är formellt skyddade genom beslut sanktionerade i lagstiftningen, men som ändå bedöms ha ett högt skyddsvärde”. Dessa fick benämningen oskyddade skyddsvärda områden. För att räknas som skyddsvärda ska områdena antingen innehålla höga naturvärden eller ha högt värde som rekreationsområde. För att uppfylla kravet om höga naturvärden ska området antingen utgöras av en naturtyp som många arter är beroende av eller att här finns en eller flera arter som är rödlistade, d.v.s. i någon grad hotade eller missgynnade. En avgörande faktor när det gäller grönområden som används för promenader eller motion i alla dess former, är närheten dit. Andra faktorer som ökar rekreationsvärdet är närhet till eller utsikt över vatten liksom möjligheten att komma bort från larm och tempo till en tyst och lugn miljö. Tyvärr är det ont om tysta områden i våra storstadsbygder men de kan hittas i några större naturområden. Områden som ligger lite längre från bebyggelse är attraktiva som utflyktsmål om här finns en natur som tilltalar, såsom trolsk skog eller vackra klippor med utsikt över en havsvik eller en sjö. De tätortsnära skogarna kan också ge ett skydd mot vägar eller industrier och därmed ge en lugnare närmiljö kring bostäder och vackrare utsikt från där man bor.

2. Utförande

Genom kontakter med Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret, Skogsstyrelsen, ArtDatabanken, de tre kommunernas naturvårdsansvariga, de lokala Naturskyddsföreningarna och flera inventerare fick jag tillgång till rapporter, kartmaterial och förslag på områden som kunde vara skyddsvärda. Detta utgjorde det grundmaterial som jag utgick ifrån vid inventeringen av oskyddade skyddsvärda områden. Kommunernas egna naturvårdsplaner liksom förslagen från Naturskyddsföreningarna har varit en utgångspunkt i arbetet med skyddsvärda områden, men även de förslag som kom in från allmänheten efter en artikel i lokaltidningen har varit till stor hjälp (T&D 14 maj 2009). Skogsstyrelsens kartor med ”Skogens pärlor” har varit ett viktigt underlag när jag undersökt om föreslagna områden har innehållit skyddsvärda naturvärden. De områden där det funnits osäkerhet kring vilka värden som gör dem skyddsvärda, har jag besökt på plats i så hög grad som möjligt och gjort en översiktlig inventering. Vid inventeringarna har jag främst försökt kartlägga vilka naturtyper som finns i området men även tittat på vilka växter och fåglar som finns här. De viktigaste naturtyperna är listade i bilaga 1 (Urvalskriterier för värdefulla naturområden). Jag har dessutom försökt värdesätta omgivningen som miljö för upplevelser, återhämtning och/eller motion. De aktuella områdena har sedan sammanfattats i en tabell med en beskrivning utifrån insamlat material och de egna besöken. Slutligen har områdena markerats i kartsystemet SOLEN med tillhörande beskrivande text, för att lätt kunna användas av medarbetare på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor vid olika ärenden och förfrågningar.

3. Besökta områden

3.1 Danderyd

Ekebysjön besöktes vid invigningen av naturreservatet den 17 april men rundvandringen med guide blev mest för att få en översikt. Här har remissinlägget från Naturhistoriska Riksmuseet och kontakt med Andreas Zetterberg på Naturskyddsföreningen i Danderyd visat på att det finns ett större område än bara naturreservatet som är skyddsvärt.

Foto: Malin Eriksson Bild 1. Sumpskog vid Ekebysjön.

Nora träsk och Borgensudden besöktes tillsammans med Malin Eriksson (SRMH) den 20 juli för att få en överblick av området. Naturvärdena i området är dokumenterade i ett antal inventeringsrapporter och vi såg en del fåglar som sothöna och gråhäger på plats. En nästan trolsk känsla infinner sig i skogen nere vid viken där bäcken rinner ut i ett litet vattenfall, för tillfället nästan igenväxt av sommarlånke (Callitriche cophocarpa) som trivs i skuggan. Rundar man sen udden har man en fin utsikt över Edsviken.

Stadsparken med Ösbysjön besöktes 20 juli och här finns två fina badplatser. En smal stig går runt större delen av sjön genom skog med björk, tall och al och förbi en hästhage. Ute på sjön syntes en skäggdopping som matade sina ungar och en hussvala svirrade runt strax ovanför vattenytan. Själva stadsparken är en hög kulle med lummig skog där man på sina håll har utsikt över vattnet och korsande stigar där både hästburna och andra motionärer rör sig. Här växer bl.a. blåbärsris, skogs- och kärrbräsma liksom rödblära.

Bild 2. Utflödet från Nora träsk till Borgenviken.

Bild 3. Skogen söder om Ösbysjön.

Sätra äng besöktes 16 juli och är ett stort ängsområde med utspridda ekbevuxna åkerholmar. Åkerholmarna bäddar in det för övrigt öppna landskapet i lummig grönska och har stor potential att rymma både intressant flora och fauna. I den skuggande skogen längs vattnet infinner sig en tydlig lundkänsla och här växer bl.a. nässelklocka och bergmynta. Nere vid vattnet finns även en liten badplats med sandstrand och en stenbrygga ut i det grunda vattnet.

Bild 4. Nässelklocka (Campanula trachelium) vid Sätra äng.

Tranholmen ute i Värtan besöktes 30 juni tillsammans med Fredrik Haux (SRMH). Vi blev hämtade vid Svanholmen med båt av Cilla Lundström (f.d. tillsyningsman på ön och egenföretagare) eftersom det inte går att ta sig dit så lätt. Vintertid finns en pontonbro över sundet men sommartid är det färja eller båt som gäller. Där blev vi guidade runt både per båt och på land. Cilla Lundström visade oss flera områden men främst udden med det breda vassbältet, där fåglar både söker skydd och boplatser och havsörn kan ses äta sina byten. I den skyddande dungen av fuktskog med alar och ask intill vassområdet hördes ett flertal fåglar bl.a. lövsångare och bofink men vi såg även en näktergal. På en äng mitt på ön står två lindar som fått växa sig mycket höga utan påverkan. Strax intill står en grupp fruktträd varav två äppelträd är unika. Det ena är ett närmare 12 meter högt och brett Åkerö med endast passiv kräfta (Nectria galligena) och det andra är planterat i mitten av 1700-talet som efter fall av krongrenar har en gammal krona av epicormiska skott (vattenskott, 30 år gamla). Sorten är inte bestämbar och förmodligen en gammal klon. Lindarna tillsammans med de gamla äppelträden bildar en fin enhet tillsammans. Dammen

som ligger i södra änden av ängen används av grodor och paddor om våren för att lägga sin rom men vi såg inga groddjur vid besöket.

Foto: Fredrik Haux Bild 5. Vassbältet vid Tranholmens sydöstra udde.

Foto: Malin Eriksson Bild 6. De två lindarna på Tranholmen som fått växa ostört.

3.2 Täby

Grindtorp besöktes 23 juli. På ängen växer många örter t.ex. backnejlika, liten och stor blåklocka och backlök. Vårtid kan man hitta backsippor här. Skogsdungen intill Centrum är flitigt använd men utgör ändå en skyddande barriär mot vägbuller. Skogspartiet upp mot Grindtorp har samma funktion men används även för promenader.

Foto: Fredrik Haux Bild 7. Backsippor (Pulsatilla vulgaris) på ängen vid Grindtorp.

Indianskogen besöktes 23 juli. De många stigarna upp och ner för kullen visar på att det används frekvent av både motionärer och hundägare. Den blockiga terrängen och branterna gör skogen till en spännande miljö för barn. Här växer t ex. skogstry, tallört, skogsbräsma, smultron och bergsslok.

Bild 8. Blockig terräng på kullens topp i Indianskogen.

Roslags Näsby besöktes 16 juni och är en lummig skogsdunge med många kvarstående trädgårdsväxter kring gamla husgrunder. Men här växer även typiska lundväxter som lundgröe, lundskafting, nejlikrot, smultron och gullvivor. De fåglar som kunde urskiljas av sången var bofink, grönfink, flugsnappare, koltrast och lövsångare. Ett antal stigar genom området visar på att området används av många som promenadstråk (vilket även bekräftades av personen som tipsade om området). Då det för övrigt är mycket få grönytor i närområdet fyller denna skogsdunge ett behov för de närboende.

Ullnasjön besöktes 22 juni och i södra änden av sjön finns ett område med fuktig alskog. I markskiktet växer t.ex. ekorrbär, harsyra, skogsstjärna, lundkovall och topplösa, bitvis en matta av kärrvioler och signalarten hässlebrodd. Även fågellivet är rikligt och urskiljbara arter som hördes var bofink, koltrast, lövsångare, flugsnappare och sädesärla. Hörde även en annan sångare i närheten av bryggan men kunde tyvärr inte identifiera den. Det går en stig genom området men det är mycket fuktigt runt omkring trots breda diken. Det finns ett brett vassbälte utanför strandskogen där sjöfågel kan leva ostört eftersom den fuktiga skogen ut mot vattnet inte är så lätt ta sig igenom. Runt bryggan bildade vattnet med skydd av vassbältet nästan en damm där fiskar som sutare, abborre och braxen simmar omkring. En miljö som fungerar utmärkt som yngelkammare. Lite längre norrut mot Vågsjö finns ett område med ädellöv med stort antal ekar men med en del ris i markskiktet. Ändå mycket lummig lundkänsla och fin miljö för promenader. Besökte även Hägerneholm på vägen och här växer stora ekar både runt gården och längs båda sidor om Vaxholmsvägen. Det står ett antal döda träd bland alla stora gamla ekar men för att ekbeståndet ska bevaras behövs skötsel av området.

Vallentunasjön besöktes 15 juli tillsammans med Fredrik Haux (SRMH) och i den södra änden av sjön växer lummig skog med al och björk. Nästan trolsk stämning infinner sig i skogen och det är en vacker utsikt mot vattnet genom det skuggande lövverket. Här växer bl.a. smultron, kabbeleka och knölsyska. Strandkanten ligger öppen utan mycket vass så det är lätt att ta sig ner till vattnet. Relativt stenig botten närmast land så här finns möjlighet att bada. Fisken verkar trivas bra i sjön och det borde därför vara ett bra vatten för fritidsfiske. Eftersom det är planerat att restaurera Vallentunasjön borde både bad- och fiskemöjligheterna kunna bli ännu bättre. Roslagsleden har här en fin sträcka genom både skog och hagmark, där vi vid vårt besök såg betande ungtjurar.

Foto: Fredrik Haux Bild 9. Vy över Vallentuna sjön från södra sidan.

Skålhamra kvighage som ligger vid Vallentunasjön besöktes 28 maj vid en guidad tur som Hembygdsföreningen höll i. Hagmarken hålls öppen genom betning av ungdjur sedan flera generationer tillbaka och Hembygdsföreningen sköter om bortrensning av småbuskar och angripna enar. Det finns ett stort antal örter som växer här men kattfot och låsbräken är de mest utmärkande. Ner mot vattnet växer fuktskog och tät vass, idealiskt för många fåglar att gömma sig i eller ha sina boplatser. Tyvärr medförde det ihållande regnet vid besöket att fåglarna höll sig tysta.

Foto: Fredrik Haux Bild 10. Låsbräken (Botrychium lunaria) i Skålhamra kvighage.

Viggbyholm besöktes 8 juli efter ett tips från allmänheten. Här finns tidigare betad backe med buskage och träddungar där det växer rödlistad korskovall (se bild på framsidan). Här hittades åtminstone 5 exemplar runt om i området och dessutom stort antal backnejlikor, harklöver, kungsljus, åkervädd och backglim. Vid besöket noterades två individer av bastardsvärmare i området. Tyvärr är jag osäker på exakt vilken art men bastardsvärmarna i stort liksom korskovallen är missgynnade av att tidigare hävdad mark inte längre betas/slås. Därför behöver detta område hävdas så att nämnda rödlistade/missgynnade arter bättre ska gynnas. Vid Viggbyholms gård står ett stort antal gamla stora ekar och även ett antal fallna träd finns i området. Dessa behöver ses över och rensas upp kring så att ekbeståndet kan bestå.

Värtan eller mer exakt Näsby udde besöktes 1 juli tillsammans med Malin Eriksson (SRMH). Fin strandpromenad längs vattnet genom lummig skog av stora björkar, tallar och ask som hängde ner över vattnet med sina stora grenar. Lundkänslan skulle försvinna om träden glesades ur mer än idag.

3.3 Vaxholm

Bullerholmen besöktes 22 juli tillsammans med Fredrik Haux (SRMH). Detta är ett område med gles skog men mycket lätt att promenera i längs stigar och klippstränder där man har fin utsikt över Överbyfjärden. Här finns blåbärsris och smultron men även backnejlika. Området verkar vara ett typiskt utflyktsmål för bad och picknick.

Foto: Fredrik Haux Bild 11. Klippig strand på norra Bullerholmen.

Foto: Fredrik Haux Bild 12. Backnejlika (Dianthus deltoides) på Bullerholmen.

Gåsvik besöktes 1 juni tillsammans med Åsa Keane (kommunekolog i Vaxholm). Det är stor variation i området. I sydost växer ädellöv med ett flertal mycket gamla och stora ekar. Här finns bl.a. trolldruva, vårärt, gullviva och liljekonvalj i markskiktet. Lite norrut och ner mot vattnet växer sumpskog med al och stora björkar. Längre in mot land hittar man tät granskog. I gränsen där emellan fann vi skogslök. Längs de klippiga stränderna i norra delen av området är det mycket hällmarker med tall men även öppna gräsgläntor. Fina badmöjligheter både från klipporna och några mindre sandstränder.

Nibblavik besöktes 22 juli tillsammans med Fredrik Haux (SRMH). Skogen längs östra delen består till stora delar av ädellöv med skogslind, stora ekar, hassel, björk och al men även någon fallen ek. Ett brett vassbälte tillsammans med sumpskogen av al utgör en bård ner mot vattnet. Markskiktet består av växter som skogslök, trolldruva, ormbär och bergmynta. Fina marker att promenera i och troligen även för svampplockning.

Foto: Fredrik Haux Bild 13. Ädellövskog i östra delen av Nibblavik.

Foto: Fredrik Haux Bild 14. Död ved på stranden i norra Nibble.

Nibble besöktes 22 juli tillsammans med Fredrik Haux (SRMH). Blandskog av gammalskogskaraktär med inslag av björk, ek och hassel. På sina håll mycket högväxta granar men även några döda tallar. Här växer bl.a. ekbräken, ormbär, harsyra, ekorrbär, blåsippor, ärenpris och ryl. Vi hittade även några exemplar av orkidén nästrot. Men framför allt finns det mycket blåbärsris och en del smultron. Det finns en markerad naturstig i området som går lätt att följa. Små sandstränder och

branta klippor med utsikt över Skåvsjöholmssundet gör att området är ett fint utflyktsmål. Från klipporna kunde vi se ett antal sjöfåglar, bl.a. storskrake och vigg.

Bild 15. Död gammal tall i skogen i Nibble.

Foto: Fredrik Haux Bild 16. Ryl (Chimaphila umbellata) i skogen i Nibble.

4. Resultat

Utifrån det material som kommit in, uppgifter från personliga kontakter och egna besök av ett antal områden, har en lista sammanställts över de områden som kan klassas som skyddsvärda (se tabell 1). Vissa områden är sedan tidigare skyddade, t.ex. Ekebysjön i Danderyd (naturreservat) och Mörtsjön/Käringsjön i Täby (Natura 2000), men dessa ligger i större områden som är skyddsvärda. Bogesundslandet i Vaxholm är inte medtaget eftersom det enligt uppgift snart ska bli naturreservat.

Tabell 1. Områden inom kommunerna Danderyd, Täby och Vaxholm som anses vara skyddsvärda men inte skyddas genom lagstiftning. Urvalet av de skyddsvärda områdena har skett utifrån om de innehåller höga naturvärden (N) och/eller har höga värden som rekreationsområden (R) enligt insamlat material och bedömningar ute i fält.

Kommun Område Beskrivning Danderyd Altorpsskogen Område i nordost mellan E18 och Djursholms (R) golfklubb, med fina motionsspår för både sommar- och vinteraktiviteter. Består delvis av barrnaturskog och fuktskog. Området är en del av Rösjökilen.

Ekebysjön med Ett större naturområde som sträcker sig från omgivning (delar är Kyrkogårdsvägen, Danderyds kyrka och Berga redan naturreservat) gård i väster mot Ösbyvägen i öster. Här ingår (N, R) Ekebysjöns naturreservat men även Bråvallaberget och fuktängarna vid kyrkan respektive vid Berga gård. Kulturhistoriska lämningar ute i hagmarkerna. Rikt fågelliv även i områdena utanför reservatsgränserna (och en spännande flora). Området är en del av Rösjökilen.

Idrottsparken Friluftsområde med skog och aningen kuperad (R) terräng i Stocksund intill Stockhagens idrottsplats.

Nora träsk och Våtmarksområde omgivet av sumpskog och Borgensudden ängar. Stor artrikedom, större dammussla, (N, R) vinterflickslända och nissöga liksom ett flertal groddjur. Fina promenadstråk längs med vattnet ner mot Borgenviken och runt Borgensudden.

Ranängen Område öster om Väringavägen med utsikt mot (R) Svanholmen. Förutom äng finns här mindre skogspartier med ett flertal stigar samt tennisbanor. Öppen plats och fin utsikt över vattnet. Området är en del av Rösjökilen.

Danderyd Rinkebyskogen Ett stort sammanhängande område med skog forts. (N, R) och ängsmark i nordväst som genomkorsas av stigar och motionsspår. Sträcker sig från Danderydsberg i söder där Roslagsleden startar, förbi Danderyds golfklubb och Sätra prästgård i väster och Anneberg och Enebyberg i öster till Rösjön i norr. Gränsar mot både Sollentuna och Täby. Till stora delar vacker hällmarksskog men även fina kärrmarker och en hassellund med spännande flora. Roslagsleden går igenom stora delar av området. Området är en del av Rösjökilen.

Skogsvik Promenadstig mellan Vilans väg och (R) Sätraängsvägen genom en skogsdunge med ekar och gamla tallar, mitt inne i ett bostadsområde. Här växer bl.a. underviol och bergslok. Används av närboende att promenera i. Området är en del av Rösjökilen.

Stadsparken med Område i Djursholm som inramas av Ösbysjön Vendevägen, Fafnervägen och Hildingavägen. (N, R) Ett gravfält med övertäckta stensättningar. Sjön rymmer ett flertal groddjur, bl.a. mindre vattensalamander. Runt sjön växer lummig skog och här finns en fin promenadstig och två badplatser. Själva Stadsparken utgörs av en stor kulle med utsikt över sjön, där det finns stigar för ridning och motion. Området är en del av Rösjökilen.

Svalnäs Område norr om Djursholms golfklubb och runt (N, R) Svalnäs gästhem. Består delvis av lövrik barrnaturskog med många grova träd ut mot strandlinjen och i söder ett större gravfält. Området är en del av Rösjökilen.

Sätra äng Kulturlandskap och lövskogslund med grova (R) ekar utspridda på åkerholmar. Här växer bl.a. nässelklocka och bergmynta. Området sluttar ner mot Edsviken där det finns en fin strandpromenad och en liten badplats. Området är en del av Rösjökilen.

Tranholmen 1) Mitt på ön finns en äng där det växer två (2 områden) mycket höga lindar, liksom två unika (N/ R) flerhundraåriga äppelträd. Här finns även en damm som är lekplats för grodor och paddor. 2) Enda större obebyggda området på ön, den sydöstra udden, består av ett stort vassbälte

Danderyd med angränsande skogsparti. Ett flertal fåglar forts. häckar här eller söker skydd, t.ex. havsörn och lövsångare.

Täcka udden Område i Stocksund mellan Lagman Linds väg (R) och Lilla Värtan. Fina promenadstråk bland gamla ekar och bra badmöjligheter.

Värtan med omgivning Fina strandpromenader längs med vattnet på (R) flera av strandsträckorna, även längs Näsbyviken och Edsviken. Flera havsbad som används av många.

Täby Fågelsångsmossen Området öster om Arningevägen och ner mot med omgivning nya Norrortsleden. Barrblandskog med inslag av (N, R) talldominerad mosseskog och sandbarrskog med många grova och döda träd och högstubbar. Här växer dvärgbjörk och hjortron. Lite söderut ett område med mosseskog och fuktskog. Roslagsleden går förbi här. Området är en del av Angarnkilen.

Gribbyskogen inkl. Området avgränsas av Löttingelundsvägen, Gullsjön Löttingevägen, Bergtorpsvägen och nya (N, R) Norrortsleden. Inslag av barrnaturskog med grova träd och död ved, liksom barr- och lövsumpskog. Här hittas ett flertal rödlistade fåglar såsom skogsduva, bivråk, svarthakedopping. Här häckar även lärkfalk, ormvråk och brun kärrhök. Gullsjön är leklokal för padda och åkergroda. Roslagsleden går förbi här. Området är en del av Angarnkilen.

Grindtorp Området avgränsas av Roslagsbanan vid Täby (R) Centrum, Täby Galoppbana och Grindtorp. Torrbacke med växter såsom jungfrulin, backnejlika, nysört, backlök och backsippor och angränsande gles skog. Liten grön lunga mitt bland alla flerbostadshus och köpcenter.

Indianskogen Skogsområde mellan brandstationen och E18. ( R) Gles skog med branter och stenblock. Här växer skogstry, tallört, smultron och bergsslok. Många stigar genom området och lämpligt för motion och promenader.

Mossen Området mellan Löttingevägen och (N, R) Arningevägen. Inslag av barrnaturskog med mycket död ved, talldominerad mosseskog och

Täby barrsumpskog. Roslagsleden går förbi här. forts. Området är en del av Angarnkilen.

Mörtsjön-Fjäturen- Stort sammanhållet naturområde med skog-, Käringsjön-Hagby ängs- och kulturmark. Inslag av barrnaturskog, (N, R) lövskogslund/hagmark, lövsumpskog och kärrskog. Området mellan Mörtsjön och Käringsjön ingår i Natura 2000. Ett flertal lekplatser för vanlig groda, åkergroda, padda och både mindre och större vattensalamander. Vid Mörtsjön växer den rödlistade sumpviolen som är skyddad som naturminne. Roslagsleden går igenom stora delar av området. Området är en del av Rösjökilen.

F.d. Prästsjön med Området norr om nya Norrortsleden och omgivande sträcker sig mot Arningevägen i öster. Inslag av Prästgårdsmarker barrsumpskog, lövlundskog, mosseskog och (N, R) sandbarrskog längs med Roslagsleden med både grova och döda träd och karaktäristiska hällar. Området Täby prästgård-Skogsberga ingår i Natura 2000. Vid Skogsberga finns fina hagmarker med bl.a.röda backsippor och en våtmark som är lekplats för mindre vattensalamander och padda. Ett antal rödlistade fåglar: stenskvätta, törnskata, hämpling, göktyta, sånglärka. Även brun kärrhök, hornuggla och ormvråk häckar här. Området är en del av Angarnkilen.

Roslags Näsby Området bakom Scandic Hotell mellan (skogsdunge) Näsbyvägen och Näsbylundsvägen. Gammal (R) tomtmark med kvarstående fruktträd, buskar och örter. Skogsdunge med lundkänsla och typiska växter som lundskafting, lundgröe, nejlikrot, smultron och gullvivor. Vid besök hördes sång från bofink, grönfink, koltrast, lövsångare och flugsnappare. Mycket få grönytor i övrigt i området varför denna skogsdunge med gångstigar fyller ett behov.

Rönningesjön med Strandpromenaden runt hela sjön och de öppna omgivande fälten Hästängen och kring Ängsholmsparken. grönområden Östra sidan av Rönningesjön är redan (N, R) naturreservat. Inslag av strandskog med al och björk. Fint strövområde med blåsippsbackar och flertal häckande fåglar, såsom rödlistade mindre hackspett och silltrut. Lekplats för padda i dagvattendamm på Hästängen. Området är en del av Angarnkilen.

Täby Stolpaskogen Området avgränsas av Bergtorpsvägen, forts. (R) Stockholmsvägen och Roslagsbanan. Skogsområde med stigar och motionsspår som används av många. Inslag av kärrskog med al och glasbjörk. Området är en del av Angarnskilen.

Tornön Stor variation av vegetationstyper med t.ex. (N, R) gammal betesskog. Här återfinns ett antal sällsynta fågelarter bl.a. den rödlistade snatteranden som gärna häckar längs stränderna. Fina strandpromenader med sikt över fritt vatten. Området är en del av Angarnkilen.

Ullnasjön Området öster om Arningevägen och norr om (N, R) Arninge, längs södra och västra stranden av Ullnasjön upp mot Arninge golfklubb, inklusive Hägerneholm. Inslag av lövskogslund/hagmark och strandnära sumpskog. Här finns rödlistad mindre hackspett och sjön är viktig för rastande salskrakar. I södra änden av sjön finns ett område med alskog där fågellivet frodas bland träd och i vassen utanför, t.ex. skogssnäppa, större hackspett, svarthätta och sävsparv. Här växer kärrviol och hässlebrodd. Runt Hägerneholm och längs med Vaxholmsvägen står ett antal stora gamla ekar, både levande och döda som bör bevaras. Området är en del av Angarnkilen.

Vallentunasjön med Området sträcker sig från Såsta/Litsby i söder omgivning via Fällbro och Knallborg till golfbanan i norr. (N, R) Västerut en bit förbi Skålhamravägen. Inslag av lövskogslund/hagmark, lövsumpskog och barrskog med död ved men även örtrika gräsmarker. Ett område med ädellöv finns vid golfbanan. I området ingår Skålhamra kvighage med sin sedan flera generationer betade ängsmark som är föreslaget som kommunalt naturreservat. Här växer bl.a. låsbräken och kattfot. I övrigt finns ett antal rödlistade fågelarter: törnskata, sånglärka, kornknarr, mindre hackspett, skogsduva, rördrom. Även ormvråk, fiskgjuse, brun kärrhök och hornuggla häckar här. Fint promenadstråk längs södra delen av sjön. Roslagsleden går förbi här. Området är en del av Rösjökilen.

Täby Viggbyholm 1) Igenväxt backe med buskage och träddungar forts. (2 områden) på tidigare betad ängsmark vid (N, R) Grindstuguvägen i Viggbyholm. Här växer rödlistad korskovall. Här hittades även minst två individer av rödlistad bastardsvärmare. Stort bestånd av backnejlikor men även andra örter som backglim, kungsljus, harklöver, åkervädd och gullvivor. Behöver hävdas för att de rödlistade arterna bättre ska gynnas. 2) Område med stort bestånd av gamla ekar men även döda träd runt Viggbyholms gård. Behöver ses över för att bestå. Dagvattendammarna i området lekplats för mindre vattensalamander.

Värtan med omgivning Fina strandpromenader längs med vattnet, t.ex. (N, R) längs Näsbyvikens östra sida. Där växer många stora björkar och tallar längs vattnet. Fin lummig lundkänsla om träden längs vattnet får vara kvar utan avverkning. Längst i norr finns inslag av strandskog vid hav med al och glasbjörk men även ädellövpartier längs stranden. Här finns även flera välbesökta havsbad. Norra delen av området är en del av Angarnkilen.

Vaxholm Bergholmen (R, N) Liten ö söder om Tynningö. Har tidigare tillhört militären och är i det närmaste obebyggd. Lämplig för all typ av rekreation och strövtåg i tystnaden som råder här. Liksom på Rindö finns här skyddskrävande fladdermöss boende i ett gammalt fort.

Björnholmen (R) Liten ö mellan Rindö och Ramsö. Har tidigare tillhört militären och är obebyggd. Lämplig för all typ av rekreation och strövtåg i tystnaden som råder här.

Bullerholmen Gles skog och klippstränder med fin utsikt över (R) Överbyfjärden. Används för bad och utflykter. Området är en del av Bogesundskilen.

Gåsvik Nordöstra delen av Bogesundslandet, norr om (N, R) Stockholmsvägen. Består till stor del av ädellövskog med ask, alm, lind och hundraåriga ekar. Inslag av sumpskog och tät granskog. Lundfloran är mycket artrik med t.ex. getrams, ormbär, vårärt, skogsvicker, blåsippa, gullviva, skogslök, lundgröe och hässlebrodd. Här ska

Vaxholm även finnas en rödlistad art, knippnejlika. forts. Området utgör en bra miljö för många häckande fåglar. Fin utsikt över Överbyfjärden längs strandlinjen och flertal stigar genom den täta skogen. Området är en del av Bogesundskilen.

Gåsvik-Ladvik (R) Kustremsan längs hela norra Bogesundslandet. Fina vandringsstigar och -leder längs vattnet med utsikt över Skavsjöholmsviken, Säbyviken och Överbyfjärden. Området är en del av Bogesundskilen.

Kullön (östra) Norra delen domineras av ädellövskog med ek, (N, R) ask och kvarliggande död ved. Inslag av alsumpskog och barrskog. Promenadmöjligheter längs vattnet på östra och södra sidan. Området är en del av Bogesundskilen.

Nibblavik Nordöstra delen av Bogesundslandet, söder om (N) Stockholmsvägen. Inslag av alsumpskog, hagmarksskog och lövskogslund med stor andel ädellöv som stora ekar, skogslind och hassel. Här växer t.ex. skogslök, trolldruva, ormbär, bergmynta och hampdån. Området är en del av Bogesundskilen.

Nibble Område nordväst om Nibbleviken på norra (N, R) Bogesundslandet. Hällmark, torräng och blandskog med stor andel löv och inslag av barrnaturskog och ädellövskog längs vattnet. Här växer t.ex. ekbräken, ärenpris, ormbär, ryl och orkidéen nästrot. Kulturlandskap med öppna och halvöppna marker, lämpligt för friluftsliv. Området är en del av Bogesundskilen.

Resarö (3 områden) 1) Killingeskogen har inslag av (N, R) hällmarkstallskog, lövskogslund och alkärr. Attraktivt område med fina badmöjligheter, lämpligt för friluftsliv. 2) Överbyträsk med omgivning på norra ön. Inslag av fuktäng och kärrmark. Buskagen bra biotop för häckande småfåglar. 3) Lilla Rönnholmen med sin speciella natur anses ha höga naturvärden. Ön ligger dessutom i det område som räknas som riksintresse p.g.a. den bebyggelsemiljö med sekelskifteshus som möter seglare på väg in mot Stockholm. Områdena är en del av Bogesundskilen.

Vaxholm Rindö (4 områden) 1) Västra delen har inslag av ädellöv, lundartad forts. (N, R) lövskog, fuktlövskog och hällmarkstallskog. Ett område med mycket stora gamla tallar i nordväst. Finns även fina klippor för både bad och utsikt över vattnet. 2) Rörängen och centrala delarna har stora inslag av hällmarkstallskog men även fuktlövskog och ädellöv. I lövsumpskog mitt på ön har det tidigare rapporterats växa skogsknipprot. I ädellövlunden vid Mjöldammen växer grova ekar. 3) Rindö hamn med strandpromenad bland ädellöv men även hällmarkskog och bitvis relativt orörd skog med urskogskänsla. 4)Gärdet Oskar-Frediksborg, där ligger gamla militära fort och batterier som rymmer rödlistade fladdermöss, t.ex. bastardellen. Angränsande i söder finns ett grönområde med inslag av ädellöv, bl.a. en jätteek, och gamla tallar.

Skarpö (5 områden) 1) Stora Kammarholmen har strandpartier med (N, R) låg vegetation och rikt fågelliv. 2) Mitt på ön ett skogsområde med inslag av hällmark, fint strövområde i orörd skog. Östra delen av området är en fin örtrik betad skog. 3) Norrängen på nordöstra delen av ön växer ren ädellövskog med ask, ek, alm och lönn. I buskskiktet mycket hassel och t.ex. tandrot, vårärt och hässlebrodd. Även i angränsande hällmarkstallskog finns stort inslag av ek. Utflyktsmål med fina utsiktsplatser vid stranden. 4) Söder om Lyckedal ett område med betad skog som angränsar till barrskog med stor andel ekar. Här finns rödlistad skogsduva. Även inslag av ren ädellövskog. 5) Stränderna längs södra/östra ön har inslag av ädellöv men här finns även en fuktäng i sydost där det tidigare rapporterats växa kungsängslilja.

Tynningö 1) Myrholmsmaren används i stor utsträckning (2 områden) som badsjö. Finns ett mindre område med (N, R) ädellöv sydost om sjön i anslutning till badplatsen. 2) Stora Maren med omgivning. Inslag av sumpskog och ädellövskog där det tidigare rapporterats växa skogsknipprot.

Vaxholm Vaxön (6 områden) 1) Eriksö är ett stort kuperat friluftsområde med forts. (N, R) badplats och motionsspår som går genom skogen. Blandbarrskog med inslag av lövträd som al, ek, bok, lind och björk dominerar här. I området finns Vaxöns enda sjö Maren, som är en liten igenväxande sjö omgiven av vassar och buskmarker. Här finns rikt fågelliv både i våtmarken och i buskskiktet. 2) Promenadstråk genom Fredriksberg, Petersberg och Tallarö. En naturstig som används av många och går genom kuperad terräng med en fin utsiktsplats i väster. 3) Myrholmen/Blynäs består till stor del av hällmarkstallskog men även av lövträd. Ute på Blynäs udde är det delvis sankt och här växer al, bok, björk och asp. Området utgör en av flera gröna länkar som gör att man kan promenera från Kullön till Vaxholms Centrum genom grönområden. 4) Blynäshagen är ett kuperat hälltallskogsområde mitt på ön som används mycket att promenera i för närboende. Är en annan av de gröna länkarna. 5) Skutvikshagen är ett kuperat område med hällmarkstallskog. Endast ett fåtal småstigar så inte så lätt att promenera runt men sammanbinder Blynäshagen med Norrberget. Än så länge oexploaterat men planer finns för industri, hamn och parkering. 6) Norrberget är ett skogsbeklätt område vid vattnet där stenhällarna sluttar brant längs kustremsan. Främst lövträd som al, asp, ek, ask, björk och lönn. Här finns även en badplats. Områdena är en del av Bogesundskilen.

Områdena finns inritade i ett skikt i kartprogrammet SOLEN och går lätt att identifiera med hjälp av beskrivande texter. För Täby kommuns områden är det lättare att se vad som gör områdena skyddsvärda då det finns tillgång till kommunens egen översiktsplanskarta i programmet. Man kan t.ex. läsa ut vilken naturtyp eller vilket rekreationsvärde som är markerat i det området som man är intresserad av. Min förhoppning är att även kartorna med översiktsplanerna för Danderyd och Vaxholm ska kunna användas i SOLEN men vet inte än när det blir aktuellt. Utdrag ur SOLEN med kartor över Danderyd, Täby och Vaxholm med de aktuella områdena markerade finns som bilagor (se bilaga 2-4).

5. Slutord och kommentar

Många av områdena som finns med i listan har mycket fin natur som är njutbar att ströva i eller att använda för sin motionsrunda. Ett stort antal ingår även i det som kallas de gröna kilarna som består av obebyggda naturområden som ska knyta samman storstadsregionen. Man vill på detta sätt se till att det aldrig är långt till naturen var än man bor i Storstockholmsregionen. Men självklart är det viktigt med stora sammanhängande grönområden även för den biologiska mångfalden. Det ger bättre förutsättningar för större variation både vad det gäller naturtyper och arter i större områden medan negativ påverkan, som barriäreffekter och omgivande områdens inverkan, blir mindre.

Därför anser jag att flera av de områden jag tagit med här uppfyller ett behov som finns av stora sammanhållna grönområden. I Danderyd har vi främst Rinkebyskogen som visserligen varit uppe som förslag på att bli naturreservat men där ingenting har hänt. Här finns både naturvärden som stor mångfald av naturtyper och värdefulla biotoper liksom att det är ett område som är lättillgängligt för både strövtåg och motion. Så om dessa naturvärden ska kunna bevaras för framtiden och området fritt kunna användas av allmänheten utan att hotas av exploatering bör området skyddas. Även Altorpsskogen och det större området kring Ekebysjön i Danderyd är relativt stora områden som dessutom angränsar till Rinkebyskogen. Altorpsskogen är främst en tillgång för rekreation med alla sina motionsspår genom skogen men då skogsområdet är så pass stort finns möjlighet till att även få fina naturupplevelser här. Den del av Ekebysjöområdet som redan är naturreservat är mycket fint men det finns många värden även i de omkringliggande delarna som är skyddsvärda. Eftersom yttre delarna i ett skyddsområde påverkas av omgivningen behövs en större marginal för att den viktiga kärnan verkligen ska ha ett bra skydd.

Även Täby har ett större område som är mycket skyddsvärt, Mörtsjön-Fjäturen- Käringsjön- Hagby. Här växlar terrängen från sumpmarker, torrbackar och hällmarkskog till kulturlandskap med inslag av ädellövskog. Sjöarna i området har utbyte med varandra och en del av växtligheten är beroende av att just vattennivåer bibehålls. Fast en av de viktigaste orsakerna till att skydda området är även här att det är ett så stort sammanhållet område utan avbrott av vägar eller bostadsområden. Dessutom är det mycket lättillgängligt för all typ av avkoppling och motion. Vid Mörtsjön finns den ovanliga sumpviolen som ingår bland länets naturminnen. Här återfinns även en tystnad som är mycket eftersträvad men svårt att hitta på många håll. För att bevara alla naturvärden som finns här är naturreservatsbildning det bästa skyddet. De nordöstra delarna av Täby från Gribbyskogen över Prästgårdsmarkerna/ Skogsberga till Mossen och Fågelsångsmossen är också en stor enhet men här och där delas området av av större vägar. Trots det finns det många värden kvar som bör bibehållas genom ett bra skydd och det är många som använder dessa skogar för motion och helgutflykter med t.ex. svamp- och bärplockning.

I Vaxholm är det självklara området Bogesundslandet med tanke på dess storlek men om det inte händer något oväntat i beslutsprocessen ska större delen snart bli naturreservat. På norra Bogesundslandet, den del som inte är med i beslutet, finns en fin strandpromenad med välpreparerade stigar längs vattnet. Här kan man promenera från Ladvik i väster via Nibble ända till Gåsvik i öster. Här finns ganska

stor variation i naturen inom ett relativt begränsat område. Det ska finnas en rödlistad nejlika i området, knippnejlika, men när jag själv var där hittade det jag endast den närbesläktade backnejlikan. Eftersom Vaxholm är en skärgårdskommun består den av ett antal större eller mindre öar. Det är inte många öar som är obebyggda men det finns några. Ett par av dem, Bergholmen och Björnholmen, har tidigare varit militära områden men är sedan något år statliga områden avsatta för rörligt friluftsliv. Här finns fina möjligheter att strosa runt i relativt orörd natur men framför allt kan man göra det i en lugn och tyst miljö. Så dessa öar bör skyddas, helst som naturreservat. Lilla Rönnholmen är en annan ö där naturen utgör det främsta värdet som gör den skyddsvärd. I de beskrivningar jag hittat står det endast att naturen är speciell men jag får lita på denna utsago när jag inte själv har besökt ön. Däremot gör dess läge att den hur som helst är skyddsvärd eftersom den ligger i farleden där inseglingen till Stockholm påbörjas. Här finns en bebyggelse från sekelskiftet som anses unik och som präglar miljön som möter seglare på väg in mot Stockholm. Därför räknas detta område till riksintressen.

Självklart är även de övriga områdena jag tagit med i rapporten skyddsvärda men jag ville belysa några som är speciella. Dessa har ett högt egenvärde och uppfyller flera av de mål som är svårast att uppnå för områden med både fina naturvärden och lämpliga miljöer för friluftsliv: stor sammanhängande yta, relativt opåverkad natur och tystnad.

Tack

Jag vill tacka Gregor Hackman och Malin Lindkvist, verksamhetschef respektive gruppledare för miljöskydd på SRMH (Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor), som gav mig chansen att praktisera och utföra detta intressanta uppdrag. Min handledare och kollega Malin Eriksson, miljö- och hälsoskyddsinspektör på SRMH, som kommit med tips och synpunkter på arbetet samt bistått vid några inventeringstillfällen. Fredrik Haux, även han miljö- och hälsoskyddsinspektör på SRMH, som bistått vid ett flertal inventeringar och besök ute i fält, hjälpt till att plocka ut bra bilder till rapporten samt kommit med uppmuntrande infall och synpunkter på arbetet. Åsa Keane, kommunekolog i Vaxholms stad, som hjälpt mig med material och även lät mig följa med vid en heldagsinventering på norra Bogesundslandet. Marianne Betts på arkivet i Vaxholms stad som var till stor hjälp när jag letade efter en gammal rapport. Ylva Nilsson och Sören Edfjäll, miljöplanerare i Täby kommun, som hjälpt mig med material och att få fram kartunderlag till SOLEN. Benny Karlsson, Tekniska kontoret i Täby kommun, som hjälpt mig med SOLEN och svarat på alla frågor och givit tips när mina kunskaper om GIS-program varit begränsade.

6. Referenser

Publicerade skrifter:

ArtDatabankens rödlistan: www.artdata.slu.se/rodlista/index.cfm?Message=EjVald

Artportalen: www.artportalen.se

Conec – Konsulterande ekologer 2009. Inventering av groddjur i Täby kommun – Resultat av inventeringar 2007 och 2008. Remissversion 2009-01-31.

Danderyds kommuns grönplan: www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____7082.aspx

Danderyds kommun/ Inventeringar och rapporter: www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____7074.aspx

Danderyds kommuns naturområden: www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____8098.aspx

Dannelid, E. 2006. Trollsländor – En inventering av två sjöar i Danderyds kommun 2006. Zoologiska Institutionen, Stockholms universitet. de Vries, G. 1982. Översiktlig naturinventering med huvudsaklig inriktning på vegetationen inom Vaxholms kommun 1980. Miljö- och hälsovårdskontoret, Vaxholms kommun.

Edén, S. & Keane, Å. 2008. Naturen, stränderna och grunda bottnar på Rindö och Skarpö. Delrapport från lokala naturvårdsprojektet Naturinventering av land och strand i Vaxholm. Vaxholms Stad.

Eklund, S. 2007. Rapport om nyckelbiotopsinventeringen på Täby fastighets AB:s markinnehav i Täby kommun. Skogsstyrelsen.

Hedenstierna, B. 1982. Underlag för Naturvårdsplan: Geologi – Med beskrivning av geologin av Bertil Hedenstierna. Miljö- och hälsovårdskontoret, Vaxholms kommun.

J&W Samhällsbyggnad, 2002. Program för Norra Resarö. Samhällsbyggnadsavdelningen i Vaxholms stad. www.vaxholm.se/dman/Document.phx?documentId=kp24207115235818&cmd=down load

Letmark, P. 2009. Bättre villkor för fladdermöss. DN.se, 2009-07-05. www.dn.se/sthlm/battre-villkor-for-fladdermoss-1.905555

Lundberg, S. & Delling, B. 2004. Inventering av nissöga (Cobitis taenia) inom Edsviken, Stockholmslän, 2004 - Basinventering inom Edsvikensamarbetet och Natura 2000 (PM från Forskningsavdelningen, Naturhistoriska riksmuseet 2004:1)

Lundberg, S. & Ekström, C. 2006. Bottenfaunan i fem vattendrag runt Edsviken- Resultat från undersökningar 2004 (PM från Naturhistoriska riksmuseet 2006:1)

Länsstyrelsen i Stockholms län 2003. Aldrig långt till naturen – Skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen (Rapport 2003:20)

Länsstyrelsen i Stockholms län 2005. Naturminnen i Stockholms län (Rapport 2005:01)

Länsstyrelsen i Stockholms län 2006. Skydd för friluftslivet i skärgården. Pressmeddelande på hemsidan 2006-02-28. http://www.ab.lst.se/templates/News____8475.asp

Länsstyrelsen i Stockholms län 2008. Förslag till beslut – Beslut om bildande av naturreservatet Bogesundslandet, Vaxholms kommun. (Beteckning 18513-2001- 66276)

Löfroth, M. 1981. Underlag för Naturvårdsplan: djurliv. (Examensarbete, Stockholms Universitet: Faunainventering av Vaxholms kommun.) Miljö- och hälsovårdskontoret, Vaxholms kommun.

Miljökonsekvensbeskrivning – Översiktsplan för Täby kommun 2010-2030: www.taby.se/upload/bilder/stadsbyggnad/Översiktsplan/Samråd/MKB_till%20_Täby_ översiktsplan_samrådshandling_del1.pdf

Naturhistoriska riksmuseet 2006. Remiss av beslutsförslag gällande Ekebysjöns naturreservat. Dnr 50-410/2006.

Naturparksplan för Täby kommun: www.taby.se/upload/Parker/Naturparker/POPULA~1.PDF

Nelson, J. 2007. Solen version 6.0 – Manual för Täby kommun. Tekniska kontoret, Täby kommun.

Peterson, T. 2006. Herpetologisk inventering av Ekebysjön, Nora träsk och Ösbysjön, Danderyds kommun. Lokala Naturvårdssatsningen.

Regionplane- och trafikkontoret 2004. Angarnkilen – Upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar (Rapport 3:2004) www.rtk.sll.se/MOSS- dokument/Publikation/Publikationer_Upplevelsevarden_angarn.pdf

Regionplane- och trafikkontoret 2004. Bogesundskilen inklusive Lidingö – Upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar (Rapport 4:2004) www.rtk.sll.se/MOSS- dokument/Publikation/Publikationer_Upplevelsevarden_bogesund.pdf

Regionplane- och trafikkontoret 2004. Rösjökilen – Upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar (Rapport 2:2004) www.rtk.sll.se/MOSS- dokument/Publikation/Publikationer_upplevelsevarden_rosjon.pdf

Skogsstyrelsens ”Skogens pärlor”: www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/kartmall.aspx?id=38343

Skogsstyrelsen/ Tätortsnära skog: www.svo.se/minskog/templates/grundbok.asp?id=2258&epslanguage=SV

Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd 2008. Behovsutredning för Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor 2008.

Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd 2008. Verksamhetsplan 2009-2010.

TäbyDanderyd Tidning (T&D), 14 maj 2009. Jacobsson, A., Oskyddad natur ska listas. (Nr 19, årgång 4, sid. 48)

Täby kommun 2005. Halva Täby grönt – Grönplan för Täby kommun. www.taby.se/Bygga-och-bo/Stadsbyggnad/Gronplan/

Vaxholms kommun 1986. Naturvårdsplan.

Vaxholms stad 2006. Grönplan för Vaxön, Kullön och Tenöområdet i Vaxholms stad. http://www.vaxholm.se/dman/Document.phx?documentId=oj24207110500596&cmd= download

Vaxholms stad/ Natur och miljö: www.vaxholm.se/Resource.phx/plaza/publica/invanare/miljochhalsa/index.htx

Vaxholms stad/ Vandringsleder: http://www.vaxholm.se/Resource.phx/plaza/publica/invanare/fritid/vandringsleder/ind ex.htx

Opublicerade rapporter:

Ekologigruppen AB 2006. Ädellövträd i Täby kommun.

Ekologigruppen AB 2007. Naturinventering av Arninge, Täby kommun.

Ekologigruppen AB 2007. Östra Kullön, Vaxholm – Möjligheter och problem med föreslagen bebyggelse.

Personkontakter:

Marianne Betts, Vaxholms stad Per Collinder, Ekologigruppen AB Sören Edfjäll, Miljöplanerare i Täby kommun Stefan Eklund, Skogsstyrelsen Stockholms distrikt Sonia Eriksson, CONEC – Konsulterande Ekologer Einar Fries, Täby Naturskyddsförening Örjan Hallnäs, Länsstyrelsen i Stockholm

Matz Hasselbom, Tekniska kontoret i Danderyds kommun Jan Holmbäck, Naturskyddsföreningen i Vaxholm Benny Karlsson, Tekniska kontoret i Täby kommun Åsa Keane, Kommunekolog i Vaxholms stad Stefan Lundberg, Naturvårdsintendent Naturhistoriska riksmuseet Cilla Lundström, f.d. tillsyningsman på Tranholmen Michael Löfroth, Miljödepartementet Bette Malmros, Regionplane- och trafikkontoret Jonas Nelson, Tekniska kontoret i Täby kommun Eivor Niklasson, Danderyds Naturskyddsförening Ylva Nilsson, Miljöplanerare i Täby kommun Hans-Erik Nordin, Täby Hembygdsförening och Täby Naturskyddsförening Stefan Paulin, Stockholms Ornitologiska Förening och inventerare i Arninge Tommy Stjernfelt, För liv i Täby Andreas Zetterberg, Danderyds Naturskyddsförening