Inventering av oskyddade skyddsvärda områden i kommunerna Danderyd, Täby och Vaxholm. Catharina Grundin Sammanfattning På initiativ från Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor har det gjorts en inventering i kommunerna Danderyd, Täby och Vaxholm av områden som är skyddsvärda men inte skyddas enligt lag. Dessa fick benämningen oskyddade skyddsvärda områden. Inventeringen utfördes med hjälp av insamlat material från kommunerna, myndigheter och naturvårdsföreningar samt tips från allmänheten och besök ute i fält. De områden som anses som skyddsvärda uppfyller kravet om att antingen innehålla höga naturvärden eller ha högt värde som rekreationsområde. Rapporten visar en sammanställning av de områden som visat sig ha höga natur- och/eller rekreationsvärden. Alla områden sammanfattas i en tabell med beskrivning av läge och vad som gör dem skyddsvärda. Vissa områden har besökts ute i fält och därför finns en närmare beskrivning av dessa med. Områdena finns även inritade i kartsystemet SOLEN där de lätt går att identifiera med hjälp av beskrivande texter. Några områden är särskilt skyddsvärda genom sin stora sammanhängande yta, såsom Rinkebyskogen i Danderyd och området Mörtsjön-Fjäturen-Käringsjön-Hagby i Täby. Andra på grund av den lugna och tysta miljö man på många håll har så svårt att hitta, t ex öarna Bergholmen och Björnholmen i Vaxholm. Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Utförande 1 3. Besökta områden 2 3.1 Danderyd 2 3.2 Täby Kommun 6 3.3 Vaxholm 9 4. Resultat 13 5. Slutord och kommentar 22 6. Referenser 24 Bilagor Bilderna på framsidan är stranden vid Borgenviken (Danderyd), rödlistad korskovall (Melampyrum cristatum) i Viggbyholm och smultron i Indianskogen (Täby). De bilder i rapporten där inget annat anges är tagna av författaren. 1. Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsmyndigheterna i Danderyd, Täby och Vaxholm är sedan januari 2007 en enhet under gemensam nämnd, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Hösten 2008 gjordes en behovsutredning för verksamheten på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Där framkom att det i de tre aktuella kommunerna behövdes en kartläggning av områden ”som i nuläget inte är formellt skyddade genom beslut sanktionerade i lagstiftningen, men som ändå bedöms ha ett högt skyddsvärde”. Dessa fick benämningen oskyddade skyddsvärda områden. För att räknas som skyddsvärda ska områdena antingen innehålla höga naturvärden eller ha högt värde som rekreationsområde. För att uppfylla kravet om höga naturvärden ska området antingen utgöras av en naturtyp som många arter är beroende av eller att här finns en eller flera arter som är rödlistade, d.v.s. i någon grad hotade eller missgynnade. En avgörande faktor när det gäller grönområden som används för promenader eller motion i alla dess former, är närheten dit. Andra faktorer som ökar rekreationsvärdet är närhet till eller utsikt över vatten liksom möjligheten att komma bort från larm och tempo till en tyst och lugn miljö. Tyvärr är det ont om tysta områden i våra storstadsbygder men de kan hittas i några större naturområden. Områden som ligger lite längre från bebyggelse är attraktiva som utflyktsmål om här finns en natur som tilltalar, såsom trolsk skog eller vackra klippor med utsikt över en havsvik eller en sjö. De tätortsnära skogarna kan också ge ett skydd mot vägar eller industrier och därmed ge en lugnare närmiljö kring bostäder och vackrare utsikt från där man bor. 2. Utförande Genom kontakter med Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret, Skogsstyrelsen, ArtDatabanken, de tre kommunernas naturvårdsansvariga, de lokala Naturskyddsföreningarna och flera inventerare fick jag tillgång till rapporter, kartmaterial och förslag på områden som kunde vara skyddsvärda. Detta utgjorde det grundmaterial som jag utgick ifrån vid inventeringen av oskyddade skyddsvärda områden. Kommunernas egna naturvårdsplaner liksom förslagen från Naturskyddsföreningarna har varit en utgångspunkt i arbetet med skyddsvärda områden, men även de förslag som kom in från allmänheten efter en artikel i lokaltidningen har varit till stor hjälp (T&D 14 maj 2009). Skogsstyrelsens kartor med ”Skogens pärlor” har varit ett viktigt underlag när jag undersökt om föreslagna områden har innehållit skyddsvärda naturvärden. De områden där det funnits osäkerhet kring vilka värden som gör dem skyddsvärda, har jag besökt på plats i så hög grad som möjligt och gjort en översiktlig inventering. Vid inventeringarna har jag främst försökt kartlägga vilka naturtyper som finns i området men även tittat på vilka växter och fåglar som finns här. De viktigaste naturtyperna är listade i bilaga 1 (Urvalskriterier för värdefulla naturområden). Jag har dessutom försökt värdesätta omgivningen som miljö för upplevelser, återhämtning och/eller motion. De aktuella områdena har sedan sammanfattats i en tabell med en beskrivning utifrån insamlat material och de egna besöken. Slutligen har områdena markerats i kartsystemet SOLEN med tillhörande beskrivande text, för att lätt kunna användas av medarbetare på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor vid olika ärenden och förfrågningar. 1 3. Besökta områden 3.1 Danderyd Ekebysjön besöktes vid invigningen av naturreservatet den 17 april men rundvandringen med guide blev mest för att få en översikt. Här har remissinlägget från Naturhistoriska Riksmuseet och kontakt med Andreas Zetterberg på Naturskyddsföreningen i Danderyd visat på att det finns ett större område än bara naturreservatet som är skyddsvärt. Foto: Malin Eriksson Bild 1. Sumpskog vid Ekebysjön. Nora träsk och Borgensudden besöktes tillsammans med Malin Eriksson (SRMH) den 20 juli för att få en överblick av området. Naturvärdena i området är dokumenterade i ett antal inventeringsrapporter och vi såg en del fåglar som sothöna och gråhäger på plats. En nästan trolsk känsla infinner sig i skogen nere vid viken där bäcken rinner ut i ett litet vattenfall, för tillfället nästan igenväxt av sommarlånke (Callitriche cophocarpa) som trivs i skuggan. Rundar man sen udden har man en fin utsikt över Edsviken. Stadsparken med Ösbysjön besöktes 20 juli och här finns två fina badplatser. En smal stig går runt större delen av sjön genom skog med björk, tall och al och förbi en hästhage. Ute på sjön syntes en skäggdopping som matade sina ungar och en hussvala svirrade runt strax ovanför vattenytan. Själva stadsparken är en hög kulle med lummig skog där man på sina håll har utsikt över vattnet och korsande stigar där både hästburna och andra motionärer rör sig. Här växer bl.a. blåbärsris, skogs- och kärrbräsma liksom rödblära. 2 Bild 2. Utflödet från Nora träsk till Borgenviken. Bild 3. Skogen söder om Ösbysjön. 3 Sätra äng besöktes 16 juli och är ett stort ängsområde med utspridda ekbevuxna åkerholmar. Åkerholmarna bäddar in det för övrigt öppna landskapet i lummig grönska och har stor potential att rymma både intressant flora och fauna. I den skuggande skogen längs vattnet infinner sig en tydlig lundkänsla och här växer bl.a. nässelklocka och bergmynta. Nere vid vattnet finns även en liten badplats med sandstrand och en stenbrygga ut i det grunda vattnet. Bild 4. Nässelklocka (Campanula trachelium) vid Sätra äng. Tranholmen ute i Värtan besöktes 30 juni tillsammans med Fredrik Haux (SRMH). Vi blev hämtade vid Svanholmen med båt av Cilla Lundström (f.d. tillsyningsman på ön och egenföretagare) eftersom det inte går att ta sig dit så lätt. Vintertid finns en pontonbro över sundet men sommartid är det färja eller båt som gäller. Där blev vi guidade runt både per båt och på land. Cilla Lundström visade oss flera områden men främst udden med det breda vassbältet, där fåglar både söker skydd och boplatser och havsörn kan ses äta sina byten. I den skyddande dungen av fuktskog med alar och ask intill vassområdet hördes ett flertal fåglar bl.a. lövsångare och bofink men vi såg även en näktergal. På en äng mitt på ön står två lindar som fått växa sig mycket höga utan påverkan. Strax intill står en grupp fruktträd varav två äppelträd är unika. Det ena är ett närmare 12 meter högt och brett Åkerö med endast passiv kräfta (Nectria galligena) och det andra är planterat i mitten av 1700-talet som efter fall av krongrenar har en gammal krona av epicormiska skott (vattenskott, 30 år gamla). Sorten är inte bestämbar och förmodligen en gammal klon. Lindarna tillsammans med de gamla äppelträden bildar en fin enhet tillsammans. Dammen 4 som ligger i södra änden av ängen används av grodor och paddor om våren för att lägga sin rom men vi såg inga groddjur vid besöket. Foto: Fredrik Haux Bild 5. Vassbältet vid Tranholmens sydöstra udde. Foto: Malin Eriksson Bild 6. De två lindarna på Tranholmen som fått växa ostört. 5 3.2 Täby Grindtorp besöktes 23 juli. På ängen växer många örter t.ex. backnejlika, liten och stor blåklocka och backlök. Vårtid kan man hitta backsippor här. Skogsdungen intill Centrum är flitigt använd men utgör ändå en skyddande barriär mot vägbuller. Skogspartiet upp mot Grindtorp har samma funktion men används även för promenader. Foto: Fredrik Haux Bild 7. Backsippor (Pulsatilla vulgaris) på ängen vid Grindtorp. Indianskogen besöktes 23 juli. De många stigarna upp och ner för kullen visar på att det används frekvent av både motionärer och hundägare. Den blockiga terrängen och branterna gör skogen till en spännande miljö för barn. Här växer t ex. skogstry, tallört, skogsbräsma, smultron och bergsslok. Bild 8. Blockig terräng på kullens topp i Indianskogen. 6 Roslags Näsby besöktes 16 juni och är en lummig skogsdunge med många kvarstående trädgårdsväxter kring gamla husgrunder. Men här växer även typiska lundväxter som lundgröe, lundskafting, nejlikrot, smultron och gullvivor. De fåglar som kunde urskiljas av sången var bofink, grönfink, flugsnappare, koltrast och lövsångare. Ett antal stigar genom området visar på att området används av många som promenadstråk (vilket även bekräftades av personen som tipsade om området). Då det för övrigt är mycket få grönytor i närområdet fyller denna skogsdunge ett behov för de närboende. Ullnasjön besöktes 22 juni och i södra änden av sjön finns ett område med fuktig alskog. I markskiktet växer t.ex. ekorrbär, harsyra, skogsstjärna, lundkovall och topplösa, bitvis en matta av kärrvioler och signalarten hässlebrodd.