Some Days, I Don't Know What the Hell to Think” En Komparativ Adaptionsanalys Av Skillnader I Berättarteknik Och Etiska Dilemman I the Walking Dead

Kandidatuppsats

”Some days, I don't know what the hell to think” En komparativ adaptionsanalys av skillnader i berättarteknik och etiska dilemman i The Walking Dead.

Författare: Cara Laane Handledare: Daniel Helsing Examinator: Peter Forsgren

Termin: HT20 Ämne: Literaturvetenskap

Nivå: Kandidat Kurskod:2LI10E

Abstrakt The aim of this essay is to discuss some of the possible changes than can occur when an adaptation is made, especially in connection to the story telling and possible change in thematic themes, in this paper it’s the ethical point of view that’s examined. Furthermore, the thesis reviews how such changes can involve and affect the viewer in contrast to the reader. This is achieved by analysing The Walking Dead, the comic as well as the TV-show.

Nyckelord The Walking Dead, Adaption, Intermedialitet, Etik och Moral, Berättarförändringar, Carol, Carl, The Governor, Sjukdomen, Säsong 3, Säsong 4, TV-serie, Serietidning, Lefèvre.

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Frågeställning, syfte, metod och avgränsning 3 2.1 Frågeställning och syfte 3 2.2 Metod och avgränsning 5 3 Teoretiska utgångspunkter 6 3.1 Adaptioner 6 3.1.1 Lefèvres problem 7 3.2 Material 9 3.3 Forskningsöversikt 10 4 Analys 11 4.1 Serietidningen vs TV-serien 12 4.2 The Walking Dead, karaktärerna: 15 4.2.1 Carol 15 4.2.2 Carl 20 4.3 Händelserna 25 4.3.1 Kriget med The Governor 25 4.3.2 Sjukdomen 30 5 Slutdiskussion 33 6 Litteraturförteckning 36

1 Inledning

En våldsam skottlossning mellan polis och en förrymd fånge slutar med att en av poliserna blir allvarligt skjuten. En okänd tid senare vaknar han upp ur koma och inser snart att han är helt ensam på sjukhuset. Var är alla? Vad har hänt? Och varför är han ensam? En polisbil kommer körandes mot kameran och en polis kliver ur och går mellan bilvraken emot en bensinstation, där han inser att allt drivmedel är slut. Snart hör mannen ett ljud och han får syn på en flicka som han försöker får kontakt med. Dock visar det sig att flickan är bortom räddning och han tvingas skjuta henne. Dessa två olika berättelser är båda inledningen till The Walking Dead; den förstnämnda är en synopsis av de första sidorna av serietidningen, den andra är en sammanfattning av de inledande minuterna i TV-serien.1 Båda serierna bär samma namn men TV-serien är en adaption av serietidningen, dock kan man redan ifrån början se olikheterna mellan dem. Den övergripande handlingen är densamma i de båda medierna, särskilt inledningsvis. Läsaren och tittaren följer till en början Rick Grimes, en sheriff i Georgia, USA. Han vaknar upp ur koma efter att ha blivit skottskadad och finner snart att sjukhuset han befinner sig på har tagits över av zombies. Han lämnar sjukhuset för att återvända hem där han snart inser att hans fru Lori och son Carl är försvunna, och han beger sig då till Atlanta i hopp om att försöka finna dem, något han lyckas med. Han slår där följe med den grupp hans familj tillhör och man får följa gruppens resa i den nya världen. Med detta sagt finns det även skillnader mellan serietidningen och TV- serien, något som kan uppstå när man gör en adaption, och olikheterna var av

1 Robert Kirkman, Tony Moore, Charlie Adlard, Cliff Rathburn, The Walking Dead, Berkeley, 2003-2019. AMC Film Holdings LLC. The Walking Dead, Georgia, 2010-

1(38)

den art att de fick mig att reagera kraftigt. En skillnad som fick mig att reagera rörde Carols uteblivna självmord, som kommer beröras i analysen. Jag själv kom i kontakt med serietidningen runt 2007 och har därefter läst den fram till dess slut. När TV-serien producerades och började sändas 2010 fanns ett intresse hos mig att se den; men efter att ha sett det första avsnittet förstod jag att TV-serien skulle bli annorlunda. Självklart är inte skillnaderna så stora att originalberättelsen är omöjlig att urskilja, men nästan, och stundvis kändes TV-serien som ett eget verk, fristående från tidningen, i likhet med TV-spelen som är löst baserade på serietidningen. Många av de händelser som förekommer i tidningen är förändrade eller borttagna, ersatta med andra händelser i TV-serien. Jag insåg tidigt att det var enklast att se dem som två olika berättelser, trots att TV-serien är en adaption, och på grund av eller kanske tack vare detta började jag jämföra de två medierna. Jag fann ett intresse för att se hur de berättade historien på så olika sätt, men också för hur TV-serien förhåller sig till etiska och moraliska2 dilemman på ett annat sätt än serietidningen. Och givetvis finns det inte endast olikheter mellan medierna utan det finns även en rad likheter. Vad jag fann intressant var dock de olika vägarna berättelserna tog för att komma till samma punkt, till exempel en karaktärs död eller ett specifikt händelseförlopp. Det fanns stunder när jag trodde att det skulle vara omöjligt för TV-serien att nå en specifik punkt i tidningen då karaktärer eller händelser kopplade till den punkten var borttagna; men trots detta kunde de båda historierna hamna på samma ställe, till exempel i fängelset. Detta intresserade mig och jag har därför valt att undersöka just detta i min uppsats. Hur kan berättandet av en historia förändras genom adaption? Hur arbetar de två versionerna av The Walking Dead med etiska och

2 Etik definieras som de fugeringar man har om vad som är rätt och fel, samt varför det är rätt och fel, medan moral är så som man handlar utifrån olika etiska regler.

2(38)

moraliska dilemman? Att studera detta kan ge en djupare inblick i de förändringar som kan ske av berättandet när ett verk adapteras, och hur de som adapterar kan välja att fokusera på andra tematiska aspekter än skaparna av originalverket. Det är idag allt vanligare att intermedialforskning ser verken som just två verk olika och inte längre gör en direkt jämförelse, något även jag gör i min uppsats.

2 Frågeställning, syfte, metod och avgränsning

2.1 Frågeställning och syfte Syftet med denna uppsats är att belysa hur berättandet av en historia kan förändras genom adaption, och visa på hur viktigt det är att ha i åtanke när man gör en komparativ adaptionsanalys av två verk. Olika medier har olika förutsättningar och därför är det omöjligt att göra en direkt adaption, men att visa hur dessa förutsättningar kan förändra sättet historien berättas är en viktig del av adaptionsforskningen. Utöver detta är syftet även att visa på hur en adaption kan förändra historien genom att utforska fler, nya eller andra tematiska frågor än originalverket, i det här fallet moraliska och etiska dilemman. Att analysera detta genom att studera The Walking Dead bidrar också till att verken blir studerade ur ett ovanligare perspektiv, både genom att analysen är litteraturvetenskaplig men också i och med att de studeras ur ett adaptionsperspektiv. Detta visar på litteraturvetenskapens relevans i en modern tid och att det finns andra sätt än de tidigare sätten att analysera The Walking Dead. Det görs årligen mängder av adaptioner. Hur adaptioner görs varierar, liksom hur de tas emot och huruvida en adaption är ”bra” är väldigt subjektivt. Men även om mottagandet och åsikterna kan variera ifrån individ till individ finns det några återkommande svårigheter när en berättelse adapteras från ett medium till ett annat. Pascal Lefèvre talar om några

3(38)

huvudsakliga problem, som kommer diskuteras djupgående längre fram i uppsatsen. Genom att studera dessa problem hoppas jag kunna svara på hur berättandet av The Walking Dead kan förändras genom adaption, och hur de två berättelserna skiljer sig när det kommer till etiska och moraliska dilemman. Förändringar kan vara nödvändiga när en adaption genomförs och att gå igenom alla tänkbara förändringar och varför de kan ha gjorts skulle vara en omöjlighet, därför kommer huvudfrågan att besvaras genom att göra en djupare analys på tre punkter:

• Den första punkten som kommer diskuteras är: hur har förändringarna hos karaktärer och händelser förändrat berättandet av historien när historien bytt medium? • Den andra punkten som kommer att analyseras är: vilka olika etiska förhållningssätt framställs i TV-serien respektive serietidningen? Hur skiljer sig presentationen av etiska och moraliska dilemman åt i de två medierna? • Den tredje punkten som kommer beröras är: hur har dessa förändringar samt de etiska och moraliska dilemmana mottagits av tittarna?

Dessa tre frågor kommer att besvaras genom att analysera två karaktärer, Carol och Carl, och två händelserna, nämligen kriget med The Governor (volym 5-8/ säsong 3-4) och sjukdomen som bara förekommer i TV-serien (säsong 4). Dessa karaktärer och händelserna har valts ut då de har en framträdande roll i båda medierna under den tidsperiod som kommer att analyseras. För att påvisa tittarnas reaktion kommer kommentarer från forumet Reddit att hänvisas till, detta för att visa hur ”vanliga” tittare har sett på seriens händelser och karaktärer. Självklart är inte dessa utvalda kommentarer representativa för hur alla fans tolkar TV-serien.

4(38)

2.2 Metod och avgränsning Analysen kommer att besvara dessa frågor genom att som tidigare nämnts göra en komparativ och intermedial analys av The Walking Dead i dess tidnings- och TV-serieformat. Då både tidningen och TV-serien är relativt långa har en avgränsning fått göras; då det är omöjligt att inkludera hela historien i denna uppsats. I denna uppsats kommer volym 3 till 8 av serietidningen och säsong 3 och 4 av TV- serien att studeras. Denna avgränsning har gjorts då handlingen i båda medierna utspelar sig på samma plats, nämligen fängelset. Avgränsningen har också gjort då handlingen kretsar mestadels runt samma karaktärer och har händelser som sker i båda medierna. Tidsperioden har utöver detta många likheter men också skillnader som är tydliga och passar sig därför till denna analys. Som tidigare nämnts kommer analysen utgå från Lefèvres teori om fyra återkommande problem, varav tre kommer att användas i denna uppsats, då dessa är relevanta för analysen. Det fjärde problemet handlar om hur filmmediet använder sig av ljud och musik – en intressant aspekt som dock är irrelevant för denna forskning då fokus här ligger på skillnaderna i berättandet, inte hur berättandet kan stärkas av musik och ljud. Utifrån denna teori, tillsammans med annan forskning som kommer nämnas i nästkommande avsnitt, kommer analysen inledas med en undersökning av skillnaderna mellan medierna. Analysen kommer därefter analysera förändringarna i berättandet och några av de etiska och moraliska dilemman som finns och hur dessa har mottagits av tittarna.

5(38)

3 Teoretiska utgångspunkter

3.1 Adaptioner Adaptioner faller under intermediala studier, ett tvärvetenskapligt forskningsfält som fokuserar på samspelet mellan olika medier i olika former, där en av forskningsgrenarna är adaptioner. När en adaption görs tas ett redan befintligt verk och skrivs om för att det skall visas/läsas/spelas upp etc. i ett annat medium. Att det kan ske förändringar när detta görs säger sig självt, men vad dessa förändringar beror på kan variera. Erik Hedling talar i boken Intermedialitet: Ord, bild och ton i samspel, om olika anledningar till varför dessa förändringar kan ske.3 En av dessa aspekter är självklart kostnaderna som uppkommer när filmer och TV- serier produceras, en annan är den begränsade speltiden filmer har. Självklart har TV-serie mer tid att utforska olika händelser, intriger, teman och så vidare. Med detta sagt så finns det fortfarande en tidsbegränsning. Utöver problematiken med en begränsad speltid talar även Hedling om andra förändringar som kan behöva göras, ett sådant exempel är förändring i karaktärernas åldrar. Ibland krävs det att en karaktärs ålder skrivs om för att passa skådespelaren, eller kanske för att det är enklare att arbeta med vuxna än med barn, då barn till exempel har kortare arbetstider. Han nämner också att vissa förändringar kan ske för att passa det politiska klimatet i världen. Detta är endast ett sätt att se på varför förändringar kan ske när ett verk adapteras. Neil Rae och Jonathan Gray talar om andra anledningar till förändringar i kapitlet; ”When Gen-X met the X-Men – retextualizing comic book film reception”.4 Där talar de om skillnaden mellan olika ”fans” och hur de som är bekanta med serietidningen har en bestämd bild av hur filmen

3 Erik Hedling, ”Roman blir film”, Lund Hans (red.), Intermedialitet- ord, bild och ton i samspel, Lund, Studentlitteratur AB, 2002. s. 229. 4 Neal Rae and Jonathan Gray, ”When Gen-X met the X-men”, Ian Gordon, Mark Jancovich, Matthew P Mcallister, (red.), Film and comic books, Jackson, University Press of Mississippi, 2007, s. 86.

6(38)

skall framställas. De påpekar att om denna bild inte möts kan detta tas emot negativt av läsaren. Den som endast är bekant med filmen har inte dessa förväntningar, därmed bedömer de en film på andra grunder. Rae och Gray diskuterar också problemet med hur läsarna av en serietidning ibland förväntar sig en direkt adaption, något som oftast är omöjligt.

[…] all the fans want it to be authentic, and true to its original form, but you have to understand, like, especially with novels, that you can’t, you can’t do exactly what was in the original, it can not just be a translation, like it has to be its own thing in order for it to work, you know?5

Ett exempel på detta är att Rick förlorar sin hand i tidningen, en händelse som TV-serien har valt att ej ha med. Genom att göra detta blir inte adaptionen direkt, utan TV-serien väljer att gå sin egna väg och utforska andra områden. De ovannämnda exemplen är endast ett fåtal teorier och forskningar gjorda kring varför förändringar sker när ett verk adapteras och hur detta påverkar både berättelsen och mottagandet av berättelsen. Men då den här uppsatsen har valt att fokusera på Lefèvres teori kommer ingen av dessa teorier tas upp.

3.1.1 Lefèvres problem Forskaren Pascal Lefèvre talar i boken Film and Comics om fyra återkommande problem inom adaption.6 I denna uppsats kommer tre av dessa problem behandlas, då de är applicerbara på The Walking Dead. Lefèvre talar i sin teori om mediet film, men då filmmediet är snarlik TV- mediet är hans teori även applicerbar här. Det första problemet Lefèvre talar om är ”The deletion/addition process

5 Rae and Gray, s. 97. 6 Pascal Lefèvre, ”Incompatible visual ontologies- The problimatic adaption of drawn images”, Gordon, Jancovich, MCallister (red.), Film and Comic Books, s. 1.

7(38)

that occurs with rewriting primary comic text for films”.7 Detta syftar kortfattat på problematiken som kan uppstå när man väljer ut vissa specifika delar av ett verk och hur man återberättar dess handling genom adaption. Lefèvre syftar på hur vissa element/händelser/karaktärer och så vidare kan behöva tas bort, läggas till eller skrivas om för passa det nya mediet. Han menar att det är nästintill omöjligt att ta med allt från det verk man väljer att adaptera. Att detta urval görs kan bero på ett flertal olika anledningar. En av de mer framträdande anledningarna är de två mediernas olika förhållningssätt till olika element, till exempel deras möjlighet att använda sig av karaktärer, tid och miljöer. En serietidning har inga tydliga begränsningar när det kommer till antalet karaktärer som historien skall innefatta, under hur lång tid och i vilka miljöer handlingen utspelar sig. Serietidningens enda begränsning är författarens fantasi. En TV-serie kan däremot ha begränsningar och måste därför skrivas om när en adaption görs. Exempel på dessa begränsningar kan vara antalet skådespelare och därmed karaktärer som kan användas, vilka miljöer som finns att tillgå och under hur många år handlingen utspelar sig. Lefèvre talar också om hur det sällan blir bra om en direkt adaption görs.

The dilemma is then, that a film that too ”faithfully” follows a comic will seldom be a good film. Since it is another medium with other characteristics and rules, the director has to modify the original work.8

Och det är just det här som det första problemet talar om, problematiken med att göra en adaption och att förändringar krävs. Det andra problemet berör ”The unique characteristics of page layout and film screen”.9 Detta rör de olika mediernas tempo och hur läsare och tittare

7 Lefèvre, s. 4. 8 Lefèvre, s. 5. 9 Ibid.

8(38)

tar sig igenom de båda medierna i olika takt. En läsare bestämmer sitt egna tempo; därför behöver seriekonstnären inte visa samma hänsyn som manusförfattaren. En manusförfattare är bunden att sätta ett tempo där tittaren bibehåller intresset men inte tappar bort sig. Detta problem inkluderar också hur de båda medierna använder sig av olika utformningar, serietidningen rutorna och TV-serien rörliga bilder, och hur även detta påverkar tempot. Det slutliga problemet är kopplat till ”The Dilemmas of translating drawing to photography”.10 Levfèvre talar om hur de olika medierna förhåller sig till att skapa en känsla av verklighet. Filmens rörliga bilder skapar en illusion av verkligheten till en annan grad än serietidningen, som ger upphov till en känsla av ”frozen time” och inte inger samma form av realism. En annan aspekt av detta är att då serietidningen inte är bunden till att ge läsarna samma känsla av realism kan denna göra saker filmen kan ha svårare att återskapa. Serietidningen kan till exempel få karaktärer att flyga, byggnader att sprängas eller få handlingen att utspela sig på platser så som rymden, i en vulkan eller i en okänd värld. Om filmen skall visa detta krävs det att de övertalar tittarna om att det de ser är verkligt, genom att skapa en illusion av realism. Huruvida en film har möjlighet att göra detta beror bland annat på budget och kunskap, en begränsning serietidningen inte har.

3.2 Material Uppsatsen kommer att använda sig av Image Comics inc.:s utgåvor i volymform av serietidningen The Walking Dead skapad av Robert Kirkman, Tony Moore, samt TV-serien producerad av AMC Film och utvecklad av Frank Darabont. Uppsatsen kommer göra en avgränsning och endast använda sig av volym 3-9 (2012-2013), och TV-seriens säsong 3-4 (2012-2013).

10 Lefèvre, s. 6.

9(38)

Detta material kommer att användas för att göra en komparativ analys där materialet används för att hänvisa till de händelser och karaktärer som tas upp.

3.3 Forskningsöversikt The Walking Dead är ett vanligt förekommande forskningsämne inom andra områden än litteraturvetenskapen, såsom psykologi, samhällsvetenskap och genusvetenskap. Intermediala analyser av The Walking Dead är dock ovanligare: i själva verket har jag, efter systematiska litteratursökningar, inte kunnat hitta någon sådan forskning. Då detta är fallet kommer relevant forskning inom dessa och andra fält att användas i analysen. Nedan tas kortfattat upp vilka artiklar jag kommer att använda. I artikeln ”’You kill or you die, or you die and you kill’: Meaning and Violence in AMC’s The Walking Dead” skriven Angela Tenga och Jonathan Bassettdär författarna berör de moraliska förändringar som de olika karaktärerna genomgår i TV-serien och vilken betydelse det har för samhället, karaktärerna men också tittarna.11 Författarna talar om hur tittarna kan identifiera sig med de olika karaktärerna och den realism som uppstår. Artikeln kommer i den här uppsatsen att användas genom hela analysen, men specifikt i undersökningen av karaktärerna. ”When the Zombies Came for Our Children: Exploring Posthumanism in Robert Kirkman’s The Walking Dead” är skriven av Joseph Micheal Sommers.12 Forskningen berör problematiken om hur de barn som växer upp i seretidningens apokalyptiska värld kan förlora sin medmänsklighet och moraliska kompass. Artikeln kommer att användas mestadels i analysen av

11 Angela Tenga and Jonathan Bassett, ”’You kill or you die, or you die and you kill’: Meaning and Violence in AMC’s The Walking Dead”, The Journal of Popular Culture, (2020-12-05) https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1111/jpcu.12488 12 Micheal Sommers, ”When the zombies came for our children: Exploring Posthumanism in Robert Kirkman’s The Walking Dead”, The Comics Grid- Journal of comics scholarship, (2020-12-07). https://www.comicsgrid.com/articles/10.16995/cg.40/

10(38)

Carl och refereras till under andra delar av uppsatsen. I artikeln ”The road to Negan: Goverance and power in the walking dead” skriven av Andrew Howe och Sean Evans talar de om hur karaktärerna måste utvecklas och anpassa sig till det post-apokalyptiska samhället som finns i TV-serien, och de tidigare maktstrukturerna, lagarna och etiska förhållningssätt måste omprövas.13 Forskningen kommer att användas i hela analysen. ”Surviving the Zombie Apocalypse: Trauma and Transformation in AMC’s The Walking Dead” är skriven av George Hagman.14 Artikeln talar om hur karaktärerna i TV-serien kämpar med att anpassa sig till det nya samhället som uppstår efter apokalypsen och den stress det försätter dem i, och hur de måste förhålla sig till sina moraliska val. Artikeln kommer att användas mestadels under Carols analys. ”Old before their time: the impossibility of childhood innocence in The Walking Dead” av Mark Heimermann.15 Forskningen berör problematiken i serietidningen med att skydda barnen och att låta dem ha en normal barndom, något de vuxna kämpar för. Artikeln talar dock om hur barnen själva slutar vara barn och anpassar sig till den värld de lever i. Artikeln kommer att refereras till i Carls analys.

4 Analys

13 Andres Howe and Sean Evans, ”The Road to Negan: Governance and Power in the Walking Dead” Journal of Popular Telivision. (2020-11-13) https://web-a-ebscohost-com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=df50c567-e33a- 4dcc-8fa8-3cd660fa538a%40sdc-v- sessmgr03&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=131851513&db=f3h 14 George Hagman, ”Surviving the Zombie Apocalypse: Trauma and Transformation in AMC’s The Walking Dead”, Psychoanalytic Inquiry, (2020-11-13) https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1080/07351690.2017.1250589 15 Mark Heimermann, ”Old before their time: the impossibility of childhood innocence in The Walking Dead” Journal of Graphic Novels and Comics, (2020-12-14) https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1080/21504857.2014.916328

11(38)

Innan de olika aspekterna av serien kommer att analyseras kommer en kort jämförelse mellan hur de olika medierna för fram handlingen, vad detta kan bero på och vad det får för konsekvenser. Efter det kommer analysen gå vidare till att analysera förändringarna hos två karaktärer och två utvalda händelser.

4.1 Serietidningen vs TV-serien Att det skiljer sig i hur de två medierna för fram berättelsen är uppenbart, serietidningen använder sig som bekant av rutor där text och bild interagerar för att föra fram handlingen. TV-serien däremot för handlingen framåt så som de flesta filmer gör, genom att skådespelarna gestaltar sina karaktärer, handlingen utspelar sig i olika miljöer och att musik spelas för att hjälp förstärka en scen. Och en av de största skillnaderna är användandet av rörliga snarare än stilla bilder. Lefèvre diskuterar i sitt tredje problem just skillnaderna mellan, ”drawn forms and photographic forms”,16 där en av de största olikheterna Lefèvre nämner är den realismen som uppkommer i filmens rörliga bilder tillskillnad från serietidningens ritade bilder. När en läsning av en serietidning görs kan det vara svårt att tro att det man ser är verkligt; oavsett den nivå av realism som kan finnas förblir bilden ett fragment och en del av en ”frozen time”. Att en bild symboliserar endast ett utvalt ögonblick blir än tydligare med de vita rutorna som omger bilden och som separerar varje sekvens ifrån varandra. Som läsare förväntas man fylla i ”tomrummet” som uppkommer mellan rutorna och skapa något som kallas closure. Med detta avses att läsaren föreställer sig vad som sker mellan varje bild. Detta är något som självklart inte förekommer i filmmediet där tittaren hela tiden betraktar rörliga bilder och det inte finns en känsla av ”frozen time”, utan där skapas direkt en vissa realism och trovärdighet för det vi ser.

16 Lefèvre, s. 6.

12(38)

Skaparna av TV-serien kan med enkelhet hoppa mellan scener, tidslinjer och karaktärer utan att betraktaren behöver föreställa sig att något sker där emellan. Utöver detta har de två medierna olika förutsättningar och på vissa sätt har serietidningen en stor fördel jämfört med TV-serien, när det kommer till realism. Som konstnär och författare är man inte begränsad till vad man fysiskt kan utföra, det finns inte heller något hinder att det som ritas behöver skapa en känsla av realism. Detta är en skillnad jämfört med TV-serien som behöver anstränga sig mer för att övertala tittarna att det de ser är verkligt. Om tittaren ser till exempel en karaktär som flyger men inte blir övertygad om att det sker på ”riktigt” kan detta vara till TV-seriens nackdel. Och om en scen kan framstå som omöjlig att återskapa på skärmen kan den därför väljas att ta bort. Således återvänder vi till Lefèvres första problem, vad manusförfattarna väljer att ha med och hur de väljer att berätta historien. Serietidningen har valt att skapa illusionen att läsaren reser med gruppen och att de håller sig nära Rick, därmed blir han en av de få karaktärer de kommer nära. Att denna illusion finns innebär att läsaren aldrig får veta mer än vad karaktärerna vet, de får till exempel inte se några övergripande landskapsbilder som antyder att en fara är nära, de är omedvetna om närliggande grupper eller en viss information. Läsaren är helt utelämnad till vad som sker runt och mellan de karaktärer man följer. Detta blir särskilt tydligt efter att den större gruppen separeras och tvingas fly från fängelset och handlingen i tidningen nästintill endast följer Ricks grupp. Detta är en drastisk skillnad jämfört med TV-serien, där man får en inblick i flera olika grupper och därmed har tillgång till information Ricks grupp saknar. Att gestalta historien på serietidningens sätt ger en trovärdig återspegling av det verkliga livet där läsaren kan känna igen sig, då vi människor inte kan läsa tankar eller ha överblicksbilder av omgivningen och så vidare. Detta format är något som TV-serien har frångått och därmed finns en skillnad i hur historien berättas från första början. Att manusförfattarna har

13(38)

valt att göra denna förändring kan vara kopplat till de mer klassiska berättarkonventionerna för en TV-serie, men också till Lefèvres första problem. Genom att ta bort, lägga till och ändra både handlingen och karaktärerna behövs en förändring i hur historien förs fram. Manusförfattarna har valt att inte ge tittarna samma koppling till Rick, utan istället får tittarna komma närmare alla karaktärer och följa ett flertal av dem. Genom denna förändring har manusförfattarna brutit illusionen av att tittaren reser med gruppen, och detta blir än mer tydligt när tittarna får tillgång till information som till exempel andra grupper som finns i närheten, landskapsvyer som visar en fiende som närmar sig och platser karaktärerna är omedvetna om. Att denna förändring har skett kan även bero på den skillnad i tempo som finns mellan de två medierna. Lefèvre pekar på att en sådan förändring kan ske då de två medierna har olika uppbyggnader. I serietidningen finns inget bestämt tempo, utan det är upp till läsaren att bestämma lästakten i kontrast till TV-serien där tempot redan är bestämt. Genom att tittaren själv inte kan avgöra tempot måste skaparna av TV-serien bestämma detta och finna en balans, det kan inte gå för fort för då finns det en risk att tittarna tappar bort sig, och går det för långsamt kan intresset svalna. Sett ur ett berättarperspektiv har historien även fått skrivas om för att skapa den form av realism som Lefèvre menar är nödvändig i filmmediet. Det hade inte varit omöjligt att upprätthålla serietidningens realism i TV- serien och visa att The Governor till exempel förlorar en arm. Det hade krävt mer av TV-serien men varit full möjligt, dock är inte realismen det enda problemet som uppstått när verket adapterades. Det har till exempel gjorts ett urval i vilka delar av The Governors berättelse som förekommer i TV-serien och genom detta urval har hans historia fått skrivas om. Detta visar på att adaptionen av The Walking Dead inte endast är kopplat till ett problem och det är svårt att visualisera vad som skett om endast ett av dem fanns. Självklart kan förändringarna också ha att göra med en form av tolkning ifrån manusförfattarnas sida, något som Erik Hedling nämner:

14(38)

När romanen kommer på film eller som TV-serie har dessa tolkningsakter genomförts av andra läsare och det är sällan som den enskilde läsarens tolkning överstämmor med den som filmregissören och dennes medarbetare gjort. Man känner helt enkelt inte igen sig i den andres visualisering!17

Men med detta i åtanke kommer analysen ändå försöka göras ur ett övergripande perspektiv.

4.2 The Walking Dead, karaktärerna:

4.2.1 Carol Carol är en kvinnlig karaktär som förekommer i båda medierna, men med avsevärda skillnader som har förändrat handlingen. De förändringar som gjorts rörande hennes utveckling och medverkan gör henne till en nästintill oigenkännlig karaktär om man jämför de två medierna. För att belysa de förändringar som hon genomgått kommer hennes handlande under sjukdomen analyseras, hur hon har anpassats till TV-seriens tempo samt hennes relation till tittarna. Sjukdomen som kommer analyseras mer i detalj senare i analysen är en unik händelse för TV-serien; således har många av de karaktärer som är närvarande skrivits om, något Lefèvre påpekar är vanligt kopplat till första problemet.18 Carols agerande är på grund av detta inte ensamt om att vara förändrat, men med detta sagt är Carols närvaro oväntad. I serietidningen begår Carol självmord19 efter att hon har brutit upp med sin partner och känner sig ensam. De två varianterna av karaktären har drastiska skillnader, serietidningens Carol är yngre och ger en känsla av en ”flamsig”, ombytlig, självisk och nyckfull kvinna. Hon förändras inte i takt med att världen runt henne gör, och slutar som sagt med att hon begår självmord. TV-seriens

17 Hedling, s. 229. 18 Lefèvre, s. 4. 19 The Walking Dead Vol. 7, ”The Calm Before”, opag, slutet av tidningen.

15(38)

Carol är nära nog serietidningens motsats. Inledningsvis är Carol en något äldre kuvad, blyg och försiktig kvinna som är gift med en kvinnomisshandlare. Hon blir under TV-seriens gång fri från sin man och växer till en självständig, omtänksam och handlingskraftig karaktär. Genom att manusförfattarna valt att utelämna självmordet blir hennes karaktär direkt förändrad; detta gör att det inte går att spekulera i hur hennes kontrapart i tidningen hade agerat. En sådan här omskrivning frångår originalet avsevärt, men det ger också manusförfattarna en frihet att förändra karaktären och föra fram de etiska förhållningssätt som kan uppkomma i en post-apokalyptisk värld. Sjukdomen som drabbar fängelset utspelar sig under första halvan av säsong fyra,20 den händelsen och vad som sker runt omkring lägger grunden till den karaktären Carol utvecklas till. Fram tills säsong fyra har hon varit nästintill en bakgrundskaraktär, men i slutet av säsong tre börjar hon ta mer plats och under säsong fyra har hon en mer framträdande roll. Hon är en del av ”the council” som styr fängelset, och hon är inte som tidigare rädd att fatta egna beslut. Ett av dessa beslut rör barnen i fängelset och hur hon lär dem att använda vapen. Debatten om huruvida barnen skall få vara barn eller om de behöver integreras i det samhälle de nu lever är ständigt där, i båda verken, detta är också förekommande online bland tittarna, särskilt när det kommer till Carl, som kommer diskuteras längre fram i analysen. Möjligheten att bevara barndomen är en fråga som Joseph Micheal Sommers diskuterar i sin artikel, och han säger att det inte är möjligt i den adaption som AMC har gjort, med undantag från ett fåtal fysiska platser. Carol anser att fängelset inte är en sådan plats, utan är av åsikten att barnen behöver lära sig att försvara sig. Universumet som The Walking Dead utspelar sig i tvingar ständigt karaktärerna att ta ställning till nya etiska förhållningssätt och ifrågasätta den

20 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, avsnitt 1-5.

16(38)

moral de tidigare levt efter, där en av dessa etiska frågor är huruvida det är rätt att lära ett barn att hantera vapen.

[…] ordinary characters in ordinary places are confronted with overwhelmingly extraordinary challenges, namely the unexpected appearance of an aggressive horde off les-eating ghouls.21

Carol fungerar som en ”ordinary woman” och inser under seriens gång att man måste förändras för att överleva, och detta gör även tittarna. Det är genom omskrivningen av Carol som manusförfattarna skapat en möjlighet att visa hur människor kan tvingas anpassa sig till apokalypsen. Adaptionen har frångått serietidningen genom att göra dessa ändringar hos Carol och i hennes handlande, men också skapat ett utrymme att lyfta debatter och låta tittarna delta på ett sätt som tidningen sällan gör.

By involving viewers vicariously in intense crises and ethical dilemmas, the series engages its audience psychologically and philosophically, opening a debate about the fundamental meaning of human activity. This debate captivates viewers because it is not located exclusively in an imaginary post- apocalyptic landscape, but also in their own world, which is haunted by many of the anxieties that the characters experience.22

Genom att göra detta skapar manusförfattarna en form av realism som tittarna kan ta till sig. De ser en karaktär framför sig som framställs som trovärdig, någon de kan relatera till, vilket är en viktig del i en berättelse. Carols förändringar anses vara trovärdiga och till skillnad från hennes motsvarighet i tidningen, där hon inte kan anpassa sig till den värld de lever i och tar sitt liv, är det här en karaktär tittarna kan växa med.

21 Sommers, s. 4. 22 Tenga and Bassett, s. 1280.

17(38)

Därmed är det möjligt att dra paralleller mellan Carols utveckling och tittarens utveckling. Vid TV-seriens början är betraktaren vilsen och ovan vid den värld som skådas framför dem, de är inte heller villiga att överge de normer som är kopplade till dess dagliga liv, vilket inte heller Carol är villig att göra. Detta är något som förändras under TV-seriens gång, som nämndes tidigare är hon villig att lära barnen att hantera vapen. Tittarna har genom åren i olika internetforum uttryckt sina åsikter om olika händelser, en av dessa händelser rör Carl, Ricks son, när denna i säsong tre skjuter en annan pojke.23 Carl skjuter tonåringen när denna inte kastar sitt vapen omedelbart, och tittarnas åsikt om huruvida Carl gick för långt är delad.24 En del anser att han endast försvarade gruppen, medan andra ansåg att hans handlande var felaktigt. Händelser som denna visar hur tittarna långsamt vänjer sig vid det våld och agerande som kan krävas i den nya världen, även om en del ifrågasätter det. Ett annat sådant exempel är när Carol väljer att döda två av deras egna och bränna deras kroppar i hopp om att hindra sjukdomen från att spridas.25 Tittarna var oeniga gällande hennes agerande, men att absolut motstånd inte fanns visar att betraktarna har en viss acceptans för våldet som används.26

23 The Walking Dead- The Complete Third Season, Avsnitt 16: ”Welcome to the Tombs”, Tid: 22:10. 24GuessImSalad (användarnamn), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1bldny/spoilers_was_carl_really_in_th e_wrong/ 2020-12-18 10:50. Okänd användare Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1be92n/did_anybody_else_think_this_ kid_just_wasnt/ 2020-12-18 10:53. 25 The Walking Dead- The Complete Fourth season, Avsnitt 2: ”Infected”, Tid: 39:42. 26Grafton24 (användare), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1q7a0j/spoilers_was_carol_right/ 2020-12-18, 10:45. totally2cool (användare), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1q05zc/spoilers_we_are_approaching_t he_rickcarol_thing/ 2020-12-18 10:47. LadyGrimes (användare), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/54vsvr/how_long_do_you_think_karen _and_david_had/ 2020-12-18 10:47.

18(38)

Culture constrains all narrative. Audiences set limits on what is acceptable and what is unacceptable, and by their responses they select which narratives get repeated and which fall away.27

Detta märks tydligt när Carol i början av säsong fem räddar Ricks grupp från en grupp som tillfångatagit dem. Carol gör detta genom att spränga byggnaden gruppen befinner sig i och sedan överlämna dem till att bli anfallna av zombies, medan Ricks grupp flyr.28 Vid denna tidpunkt fanns mycket litet motstånd till Carols agerande, då tittarna kommit ännu längre i sitt accepterande av hur världen ser ut, möjligen tack vare det tempo som TV-serien har. Tempot i TV-serien är märkbart långsammare än i tidningen, framförallt i Carols handlande. I tidningen kan hon framstå som nästintill impulsiv på grund av att hon snabbt ändrar åsikt och agerar på sina känslor, detta ger en känsla av ett hastigt tempo. I TV-serien kan hennes beslut betraktas som genomtänkta och logiska, trots hennes handlande. Oavsett vad tittarna ansåg om morden hon begick på medlemmar i den egna gruppen var det få som ansåg att det var förhastat, utan de ansåg att hon agerat utifrån den kunskap hon haft.

If I had the same info as Carol, I'd do the same thing. There is a deadly virus that is spreading fast. People ate dying in a matter of days it seems, and when they die they turn. They're in an isolated area. Look at what happened with Carl's friend. The whole prison damn near went to shit. Carol just wanted to prevent that again. Think of it this way; as far as she and anyone else knew, there was no cure for the sickness, which meant turning was inevitable. When a person dies, someone generally stabs them in the head or whatever so they don't turn. Carols actions aren't much different from that imo. Remember, this is a different world now. Its all about survival. If I've got people walking around spreading some unknown illness that, to our knowledge, we can't fix, in an isolated space that'll eventually kill and turn

27 H. Porter Abbott The Cambridge introduction to Narative- second edition, Cambridge, New York Cambridge University Press, 2008, s, 125. 28 The Walking Dead- the Complete Fifht Season, Avsnitt 1: ”No Sanctuary”, Tid: 17:05.

19(38)

everyone into flesh eating maniacs, I might do the same. You can isolate them, but the first one who dies will just prey on the weaker survivors, you get a room full of walkers that you can't use anymore, and you're screwed anyway. That's why isolation couldn't work.29

De som uttryckte sitt motstånd gjorde det ofta då de ansåg att hennes handlande var omoraliskt eller att det fanns andra lösningar.

It's a prison. Lots of cells. You don't have to keep them all in one room. I guess I'm just shocked that people actually believe she did the right thing. There were options. Options that didn't involve murder.30

De förändringar som gjorts hos Carol har förändrat hur historien berättas genom att involvera tittaren på så sätt att Carol blir deras röst. Dessutom har manusförfattarna använt hennes karaktär till att belysa hur man måste förändras och anpassas till det nya samhället. Men utöver att de har valt att visa på att förändring krävs väcker de också frågan av vad som är moraliskt rätt att göra. Vilka gränser är okej att överskrida och när går en karaktär för långt? Dessa gränser förflyttas i takt med att Carol och tittarna växer och de skapar en intressant förändring hos tittarna.

4.2.2 Carl Den andra karaktären som kommer analyseras är Carl, Ricks och Loris son, en karaktär med stora skillnader, framför allt i vad han gör och vilken roll han har. Inledningsvis måste det nämnas att manusförfattarna har ökat Carls ålder i takt med att Carls skådespelare Chandler Riggs har åldrats. I början av berättelsen har Carl samma ålder i båda medierna, men till skillnad från sin kontrapart i tidningen, som kan åldras i den takt tecknarna önskar, har Carls

29FolkDude (användare), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1q7a0j/spoilers_was_carol_right/ (21- 01-22) 30grafton24 (användare), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1q7a0j/spoilers_was_carol_right/ (21- 01-22)

20(38)

ålder fått höjas när Riggs blivit äldre. Detta leder till att Carl är äldre i TV- serien när handlingen i fängelset utspelar sig, därför har vissa av hans händelser fått skrivas om. I tidningen är Carl runt sju- åtta år, medan i TV- serien är han tolv- tretton år, och därmed behöver hans beteende ändras. Det är inte passande för den äldre Carl att han ser grinig ut och säger att det är orättvist att han inte får hjälpa sin pappa att döda zombies,31 manusförfattarna behöver därmed skapa en spänd stämning mellan Carl och hans föräldrar genom att införa andra beteende och händelser. Ett exempel på detta är ilskan Carl känner gentemot Lori för att hon vill skydda honom och fortfarande ser honom som ett barn, medan Carl anser att han är vuxen och kan agera på egen hand.32 Men att Carls ålder har ökats ger också skaparna en möjlighet att utforska vad som kan hända med barn när de växer upp i en apokalyptisk värld, en fråga som fångar tittarna. Som tidigare nämnts dödar Carl en annan pojke, vilket skapade en debatt online, där tittarna var tveksamma till Carls handlande och ålder.

The discomfort caused by Carl’s clear concience is amplified, for many, because of his tought: ”At 12 or 13, your concience is not fully developed. I doubt Carl, if he continues down this path will ever form one” […]33

Det skapar en oro men också undran hos tittarna. Carl i tidningen är inte utan moraliska dilemman, men de är färre, särskilt under tiden i fängelset. De få scener han är med i är till exempel stunder med Carols dotter Sophia,34 eller små korta reaktioner till Ricks handlande.35 Carl själv utför inga större handlingar. Detta är långt ifrån fallet i TV-serien, förutom skjutningen av den

31 The Walking Dead Vol. 5 ”The Best Defense”, opag, början. 32 The Walking Dead- The Complete Third Season, Avsnitt 2: ”Sick” 21:37. 33 Tenga and Jonathan, s. 1291. 34 The Walking Dead Vol. 6 ”This Sorrowful Life”, opag, slutet. 35 The Walking Dead, Vol. 3 ”Safety Behind Bars”, opag, slutet.

21(38)

andra unga pojken så är Carl den som skjuter Lori innan hon förvandlas till en zombie,36 han är med och försvarar fängelset37 och är sedan med och odlar mat till invånarna i fängelset,38 för att bara nämna några exempel. Carls ansvar är långt ifrån på samma nivå som de vuxnas, men han har mer ansvar än vad han har i tidningen. Detta gör återigen att frågan väcks om hur barn och unga blir av att växa upp i en värld som den i The Walking Dead. M. Heimermann talar i sin artikel om hur det är nästintill omöjligt för barnen att förbli barn. De vuxna kan försöka låta barnen vara barn, vilket Rick stundvis gör, men Carl har sett och gjort för mycket för att längre kunna se sig själv som ett barn. Under fjärde säsongen startar Carol en sagostund, en täckmantel för att lära barnen hur man använder vapen, detta är dock något Carl är omedveten om, därför säger han till Rick att han inte är intresserad av en aktivitet avsedd för barn.39

Carl refuse to partake because it seems disingenuous is an indication that precious configurations of childhood are no longer tenable for him. […] Carl is unable to set the severity of his new life aside, even momentarily.40

Stunden Heimermann talar om är när Carl anländer till Alexandria i serietidningen,41 en händelse som utspelar sig långt senare, men hans reaktion är densamma som Carl i TV-serien har. Han ser sig själv inte längre som ett barn, men detta är något tittarna kan vara oförmögna att göra. De ser serien utifrån det liv de själva lever och de normer som förekommer i vårt

36 The Walking Dead- The Complete Third Season, Avsnitt 4: ”The Killer Within”, Tid 37:08. 37 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 2: ”Infected”, Tid 11:07. 38 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 1: ”30 Days Without An Accident”, Tid: 2.16. 39 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avnistt 1: ”30 Days without and Accident”, Tid: 11:34. 40 Heimermann, s. 273. 41 The Walking Dead Vol. 12 ”Life Among Them”, opag, slutet.

22(38)

samhälle. Trots att tittarna utvecklas i takt med Carol, så kan det vara svårt acceptera att Carl förändras så drastiskt; och att den klassiska barndomen är borta. Genom att manusförfattarna skriver om historien kan vi utgå ifrån Lefèvres första problem. Att de har valt att lägga till samt ta bort delar av Carls berättelse, tillsammans med hans ökade ålder, leder till att de kan väcka frågan om hur ett barn skall uppfostras och när Carl går för långt i sitt agerande. Detta ger återigen en kontakt med tittarna, men ur en annan vinkel än Carols.

As we have seen, in order to survive as a human being in the posthuman moment, the child must lose humanity.42

Tittarna blir som föräldrarna i serien som försöker klamra sig fast vid det gamla och låta barnen vara barn, men Carl visar tydligt att det inte går. Världen är förändrad och om man skall överleva måste man utvecklas. Detta blir tydligt när fängelset anfalls43 och nästintill alla de barn som fortsatt varit barn har dött, precis som Carols dotter Sophia gjorde i TV-serien. Sophia hann aldrig anpassa sig till den nya världen, hon lärde sig inte hantera vapen och överleva, därför dog hon. Det skapar en intressant kontrast och fråga: när går det för långt? Manusförfattarna ger inga entydiga svar, utan det är upp till varje tittare att avgöra detta. Dock har de sänkt tempot vilket ger tittarna en chans att komma till någon form av insikt över hur barnen ”must lose humanity” ifall de vill överleva. Tidningen har ett högre tempo och karaktärerna har sällan tid att stanna upp och tänka över situationer och reflektera över vad som hänt. TV-serien ger både karaktärerna och tittarna en chans till detta, de kan till exempel diskutera ifall det var rätt att Carl sköt den andra pojken, en

42 Sommars, s. 14. 43 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 8: ”Too Far Gone”, Tid 15:07.

23(38)

mening som går isär både bland karaktärer och tittare. En del av tittarna ansåg att Carl agerade förhastat, att han sköt den andra pojken utan anledning.

It really depends on what you thought the intentions of the kid with the shotgun were. For my part I did not get the feeling the kid was anything other than terrified and moving slowly out of shear terror and when Carl shot him I thought Carl was in the wrong. […]44

Däremot var det långt ifrån alla tittare som ansåg att hans handlande var felaktigt utan de hade förståelse för hans agerande.

Seriously. Why would anyone blame Carl for shooting him. Three people have guns drawn on you and tell you to put your gun down, you put your fucking gun down. This game of, holding it out, creeping forward and staring like a weirdo at the clearly terrified people in front of you is the dumbest thing you could do.45

Carls förändringar ger honom en större roll i TV-seriens, men också en karaktär som ger möjlighet till att diskutera etiska och moraliska dilemman. Carol visar hur man måste anpassa sig till samhället och hur det förändrar en, medan Carl blir den som representerar en förälders svåra situation. Barnen måste anpassa sig så som Carol gör, men tittarna och karaktärerna vill inte att de skall förlora sin barndom, eller att de skall växa upp och bli känslokalla, så hur undviker man detta? Carl blir därmed en karaktär som tittarna ser växa upp som ett sorts experiment för att se hur han kommer utvecklas och vad för människa han kommer bli.

44Skurvy2K (användare), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1bldny/spoilers_was_carl_really_in_th e_wrong/ (21-01-22) 45Okänd användare, Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1be92n/did_anybody_else_think_this_ kid_just_wasnt/

24(38)

4.3 Händelserna

4.3.1 Kriget med The Governor Kriget med The Governor är en komplex händelse som sker över flera volymer och säsonger, därför hade det varit omöjligt att analysera alla detaljer. För att det skall vara möjligt att göra en analys kommer en avgränsning göras där endast de våldsamma händelserna, eller avsaknad av våldsamma händelser, analyseras och vilken skillnad detta gör på historien. The Governor är en man vid namn Philip. Han är ledare över Woodbury, ett samhälle i närheten av fängelset. De två grupperna kommer i kontakt med varandra och därefter uppstår en konflikt som senare leder till ett krig. Detta sker på olika sätt i de två medierna och kriget har händelser som skiljer sig sinsemellan, vad som dock är gemensamt för de båda är att The Governor dör och fängelset blir förstört, vilket tvingar Ricks grupp att fly.46,47 Analysen kommer inledningsvis diskutera det första mötet med The Governor, bråket mellan honom och Michonne, och till sist hur The Governor finner en ny grupp. Allt där emellan kommer endast nämnas kortfattat eller inte alls. I tidningen kommer Ricks grupp i kontakt med The Governor efter att de följt spåren från en helikopter de såg störta. De blir snart insläppta i Woodbury, men det dröjer inte länge förrän läsarna får reda på vad för storts man The Governor är. Han hugger av Ricks hand, torterar Michonne (mer om detta längre fram), och han tvingar Glenn att lyssna på när Michonne blir torterad. I TV-serien kommer tittarna i kontakt med The Governor och Woodbury innan Rick och hans grupp gör det, när Andrea (som blivit separerad ifrån

46 The Walking Dead Vol. 8 ”Made To Suffer”, opag, slutet. The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 8: ”Too Far Gone”, Tid 39:42. 47 The Walking Dead Vol. 8 ”Made To Suffer”, opag, slutet. The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 8: ”Too Far Gone”, Tid 15:07.

25(38)

gruppen48), möter honom tillsammans med Michonne. Philip tar med de båda kvinnorna till Woodbury och visar dem runt och han erbjuder dem att stanna, något Andrea gör. Michonne tycker att något är fel och väljer att ge sig av (mer om detta längre fram). Andrea får se vilken fantastisk plats Woodbury är, och även om tittaren har fått se The Governor göra tvetydiga handlingar tidigare är det möjligt att acceptera att han endast gör vad som krävs för att skydda sitt samhälle. Det är inte förrän Gleen och Maggie blir tillfångatagna av The Governors män som tittarna får svårare att acceptera hans handlande som ett sätt att skydda sitt samhälle.49 Genom att göra denna förändring i handlingen blir Lefèvres första problem åter tydligt, en omskrivning har gjorts för att anpassa handlingen till det nya mediet. Denna förändring ger dock tittarna en annan bild av Philip än läsarna får. I tidningen är det tydligt att The Governor inte är något annat än ett monster, men tittarna får inte samma tydliga bild.

But we do, nonetheless, have narrative formulas stored in our memory that quickly fill in certain elements of the story so far.50

När Philip hugger av Ricks hand är det enkelt att dra slutsatsen att han är en ond man utan att läsa vidare, detta beror ofta på andra böcker läsaren har läst. Men genom att visa två sidor av Philip i TV-serien är det inte lika enkelt att dra sådana slutsatser. Rörande Michonnes och Philips möten finns det drastiska skillnader. I tidningen är hon en av dem som finner Woodbury när de söker efter helikoptern, och efter att ha försökt rädda Rick ifrån att få sin hand avhuggen51 fängslar the Governor Michonne.52 Väl fängslad så våldtar och

48 The Walking Dead- The Complete Second Season, Avsnitt 13: ”Beside The Dying Fire”, Tid: 15:15. 49 The Walking Dead- The Complete Third Season, Avsnitt 6: ”Hounded”, Tid, 27:54. 50 Abbott, s. 8. 51 The Walking Dead, Vol. 5: ”The Best Defense”, opag mitten/slutet. 52 Ibid.

26(38)

torterar han Michonne,53 något han njuter av. När Michonne sedan blir fritagen av Rick letar hon upp Philip och torterar honom grovt genom att bland annat hugga av honom armen och gröpa ur ett öga.54 I TV-serien kommer hon som sagt i kontakt med The Governor när hon och Andrea blir omhändertagna av honom och hans grupp. Michonne blir snart misstänksam emot honom, men inledningsvis kan det ses vara utan anledning. Som tidigare nämnts kan hans motiv ses som tvetydiga och därför framställs han inte som endast ond, till skillnad från hans kontrapart i tidningen. Ett exempel som tydligare visar att The Governor inte är en endimensionell karaktär är det som händer efter att Michonne har hjälpt Ricks grupp att befria Glenn och Maggie. Michonne söker upp The Governor för att hämnas efter att Philip hade beordrat sina män att döda Michonne när hon lämnade Woodbury. I Philips rum finner hon hans zombiefierade dotter och när Philip kommer tillbaka försöker han få Michonne att inte skada dottern. I denna scen får tittarna se hur han bryr sig om sin dotter och den faderliga kärlek han känner gentemot henne, och när Michonne dödar henne bryter ett våldsamt slagsmål ut mellan Philip och Michonne där hon till slut hugger The Governor i ögat innan hon tvingas fly. Mängden våld mellan karaktärerna är betydligt mindre i TV-serien, något som kan ha ett flertal förklaringar. Till en början kan det bero på realismen som Lefèvre talar om i sitt tredje problem. Att ha en karaktär som till exempel har förlorat en hand och få detta att se verkligt ut i resten av serien kan vara en utmaning. Tittarna måste tro att det är verkligt, annars kan de tas ur handlingen. Men en annan anledning kan vara att det är svårare att acceptera våld i ett ”photographic medium”.

[…] generally the viewer still accords more realism to a photo than to a stylized drawing. For instance, stylized drawings do not deliver a successful

53 Ibid. 54 The Walking Dead, Vol. 6: ”This Sorrowful Life,” opag, början/mitten.

27(38)

trompe l’oeuil, whereas an optic image can easily fool the eye and the mind of the viewer. That explains why a viewer more likely accepts violence in a drawn medium than in a photographic medium.55

Men genom att stora delar av våldet har utelämnats har också handlingen fått skrivas om, därmed också porträtteringen av karaktärerna. I tidningen kan Michonnes handlande ses som mer föreståligt, oavsett vad man kan tycka om tortyr. Efter vad hon utsatts för av Philip ger hon endast igen, men trots att hennes agerande har ett tydligt hämndmotiv, blir hennes brutalitet påtaglig. Howe och Evans talar om i sin text om hur man måste utvecklas och vad man måste vara villig att göra gentemot andra människor för att överleva.56 I TV-serien däremot blir inte Michonnes motivation lika tydlig, det framgår att hon har insett vad för man Philip är, men trots detta blir hennes handlande ifrågasatt. Sommers talar om att människor är villiga att göra vad som än krävs för att överleva,57 och det kan vara därför Michonne försöker döda Philip. Hon är rädd för vad han kommer göra med dem och det finns en önskan att Ricks grupp skall överleva. Men då manusförfattarna har visat att det finns en annan mer mänsklig sida hos The Governor, väcks frågan om vem som agerade rätt. Efter att det första försöket att anfalla fängelset i TV-serien misslyckas ger sig The Governor av.58 När han sedan har mördat en del av sin grupp och blivit övergiven av de andra vandrar han runt ensam.59,60 Efter en tid finner han en familj som välkomnar honom och han blir tillsammans med en av kvinnorna och nästintill adopterar hennes dotter.61 Längre fram slår de sig

55 Lefèvre, s. 9. 56 Howe and Evans. 57 Sommers, s. 5. 58 The Walking Dead- The Complete Third season, Avsnitt 16: ”Welcome to the Tombs”, Tid: 11:09. 59 The Walking Dead- The Complete Third Season, Avsnitt 16: ”Welcome to the Tombs”, Tid: 24:14. 60 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 6 ”Live Bait”, Tid: 01:21. 61 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 6 ”Live Bait”, Tid: 04:30.

28(38)

samman med en annan grupp som Philip tar över genom att döda ledaren62 och övertalar sedan gruppen att anfalla fängelset igen.63 Den här delen är helt fristående från tidningen och precis som tidigare händelser ger detta manusförfattarna fria händer att forma handlingen som de önskar. Vad de har gjort är att försöka finna en balans hos Philip och visa att han har två sidor, en god och en ond. Den goda syns tydligt hos honom när han försöker ta hand om kvinnan han träffat och hennes dotter, medan den onda blir tydlig när han mördar den forna ledaren. Genom hela kriget med The Governor i TV-serien finns frågan om vem som agerar rätt. Är det Ricks grupp som försvarar sitt hem, eller är det The Governor som försvara sitt? Självklart finns en annan koppling till Rick och hans grupp, därför är det lättare för tittaren att ta deras parti, men är deras handlande så olik The Governors? Howe och Evans talar i sin text om maktstrukturer och hur olika grupper har olika mål, och det är just detta som TV-serien lyfter på ett annat sätt än tidningen i kriget med The Governor. Det finns tydliga motiv hos båda män. De vill skydda sina samhällen till varje pris, och de har båda en mänsklig sida. Ricks syns när han vill skydda sina barn och sin grupp, Philips när han anklagar sig själv för att hans dotter blev biten och förvandlad till en zombie. Men man får också se en mörkare sida hos dem båda och vilka våldshandlingar de är villiga att begå för att överleva.

Initially, these competing groups were typically the aggressors; however, as the series has progressed, Rick’s group has become increasingly responsible for the violence.64

62 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 7 ”Dead Weight”, Tid: 20:30. 63 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 8 ”Too Far Gone”, Tid: 00:01. 64 Howe and Evans, s. 334.

29(38)

Citatet syftar på säsonger längre fram, men grunden läggs under säsong tre och fyra och visar att Ricks grupp precis som The Governor är villig att ta till våld för att överleva. Och genom att göra dessa omskrivningar väcker manusförfattarna den intressanta frågan om vad som är rätt och fel. Genom att visa olika sidor av de två ledarna låter de tittarna skapa en egen uppfattning och avgöra huruvida deras handlande är acceptabelt. Är Rick och hans grupp de enda som har rätt att bruka våld för att försvara sig, eller accepterar tittarna endast detta för att det är den grupp de har starkast band med?

4.3.2 Sjukdomen Den sista händelsen som kommer analyseras förekommer bara i TV-serien och utspelar sig under första halvan av säsong fyra. Då denna händelse saknar motstycke i tidningen har det gett manusförfattarna fria händer att forma den som de vill. Denna händelse har gett dem utrymme att lyfta frågan om det är rätt att offra en människas liv för att rädda någon annans. Under början av säsong fyra drabbas de boende i fängelset av en dödlig smitta, ett nytt hot som de står försvarslösa inför. Hershel, en man som innan apokalypsen var veterinär, gör sitt bästa för att rädda gruppmedlemmarna. Som tidigare nämnts dödar Carol två av de smittade i hopp om att stoppa smittan, men trots Carols försök att hindra spridningen så blir fler sjuka. Under den här tiden debatterar gruppen om vad man skall göra. De isolerar de sjuka, oroliga för att de skall komma tillbaka som zombies om de dör. Däremot väljer Hershel att isolera sig med de infekterade medan en mindre grupp ger sig av i jakt på medicin. När en del av de insjuknade avlider och återuppstår som zombies tvingas de andra att döda dem, och situationen blir värre när en av deras doktorer blir sjuk. Dock återvänder gruppen med medicin och kan rädda de smittade. Denna unika händelse visar att de överlevande inte endast har zombies och människor att oroa sig för, utan också andra faror såsom sjukdomar; det

30(38)

ger en unik inblick i hur olika överlevare tänker. Carol väljer som sagt att avrätta de två som först blir smittade i hopp om att det skall rädda de andra, ett beslut som får olika reaktioner. Men då detta redan är diskuterat kommer den händelsen inte analyseras mer. Andra i gruppen finner att det är bäst att isolera de sjuka, medan andra diskuterar huruvida de skall ge sig av i jakt på medicin eller inte.

Further, viewer condemnation of a character may depend on which moral foundation is most relevant, either because of its generally greater weight for the viewer or because of its situational salience.65

Detta åsyftar att tittarens åsikt rörande vilket beslut som var det rätta och grundar sig på vilken moralisk tro den har. Karaktärernas handlande i dessa avsnitt har varit omdiskuterat på internet. En del ansåg att isolering var det rätta beslutet då det minskade smittspridningen, medan andra var av åsikten att det kunde leda till att de insjuknade blev anfallna av zombies ifall någon avled och förvandlades.66 Det har också diskuterats ifall det var rätt beslut att försöka finna mediciner, eller om det var för riskfyllt då det var omöjligt att veta ifall karaktärerna skulle återvända med medicin eller ens överleva. Vad som var rätt beslut är nu uppenbart då alla avsnitt är publicerade, men det illustrerar tydligt hur människor tänker olika i sådana här situationer och att ingen kan veta vad som är rätt och fel i stunden. Som visats i analysen av Carl, och som Sommers diskuterar i sin text, beror karaktärernas och tittarnas åsikter också på hur mycket av ens förankring i den gamla världen som finns kvar. Ett exempel på det är när Hershel väljer att gå in till de sjuka för att försöka rädda dem.67 Hans dotter Maggie protesterar eftersom hon inte

65 Tenga and Bassett, s.1287. 66grafton24 (användarnamn), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1q7a0j/spoilers_was_carol_right/ 2021-01-07 23:00. 67 The Walking Dead- The Complete Fourth Season, Avsnitt 3: ”Isolation”, Tid: 26:25.

31(38)

vill att hennes far skall bli smittad, medan han är villig att försöka hjälpa de sjuka på vilket sätt han än kan. Detta visar tydligt att Hershel är medveten om att världen har förändrats och att han måste göra vad han kan för att hjälpa gruppen, även om det innebär att han kan bli sjuk. Maggie däremot tänker i första hand på sin far och inte gruppen, och hon är ovillig att förlora honom. Diskussioner som dessa visar på den komplexa situation som finns, där både karaktärerna och tittarna försöker finna ett svar på hur man skall agera i denna situation. Maggies oro och smärta är förståeliga sett utifrån hennes personliga känslor. Utöver detta finns även risken att de förlorar en av de få medicinkunniga de har ifall Hershel blir smittad och avlider. Utifrån Hershels perspektiv är det meningslöst att vara kunnig inom medicin om man inte försöker hjälpa de som är skadade och sjuka. Manusförfattarna använder sig av den här handlingen för att visa på de konflikter som finns mellan karaktärerna, men också hur det finns situationer som är svårare att förutse. Till skillnad från kriget med The Governor där det finns tydliga konsekvenser, såsom att om Ricks grupp skjuter mot Philips grupp kommer Philips grupp besvara elden. Här finns inte dessa tydliga konsekvenser och manusförfattarna har ökat spänningen genom att sänka tempot. Manusförfattarna låter tittarna vänta för att se vems agerande som var det korrekta. Tittarna vet inte direkt ifall Hershels beslut att besöka de sjuka var rätt beslut, ifall gruppen skulle ha gett sig av efter medicin eller om Carols val att mörda två av de smittande var korrekt. Tittarna får gissa ifall det var det korrekta beslutet och diskutera vad konsekvenserna kunde ha blivit ifall de agerat annorlunda. Och även om manusförfattarna ger svar på en del punkter i huruvida det var rätt eller fel val så ger det inget entydigt svar. Karaktärerna lyckades att rädda en del av gruppen, men långt ifrån hela gruppen, och huruvida det hade varit möjligt att bota flera av de smittade genom att agera annorlunda besvaras inte. Manusförfattarna ger tittarna en

32(38)

chans i att spekulera i hur man skall agera i en sådan situation och i hur långt man skall gå för att rädda någon.

5 Slutdiskussion

Adapters in other words, if they are at all good, are raiders; they don’t copy, they steal what they want and leave the rest.68

Som citatet säger är en direkt adaption sällan ett bra alternativ av flera skäl, därför väljer de flesta manusförfattare att ”stjäla” de bitar de anser intressanta och bygga en berättelse runt detta. Detta är som påpekat något som skett i adaptionen av The Walking Dead, och genom att göra en komparativ analys på detta sätt blir skillnaderna mellan de två medierna tydliga, inte bara när det kommer till de etiska och moraliska dilemmana utan också i hur historien berättas. Det förstnämnda blir än mer märkbart genom tittarnas mottagande och involvering, men det är även en skillnad i hur tittare och läsare involveras. De två versionerna av The Walking Dead använder sig av olika sätt att närma sig mottagaren och ger karaktärerna andra roller och deras handlingar andra innebörder, vilket blir extra tydligt när det kommer till exempel till Carol och hur hon blir tittarnas representant. Och genom att göra denna och andra omskrivningar blir det allt tydligare hur TV-serien valt att fokusera på moral och etik på ett annat sätt. TV-serien har ett långsammare tempo som ger karaktärer och tittare en chans att anpassa sig till den nya världen, även om det är något många kämpar med. Det långsammare tempot ger även betraktare och karaktärer en chans att reflektera över olika handlingar, till skillnad från i serietidningen där tempot är intensivare. Det intensiva tempot tvingar både karaktärer och läsare att anpassa sig allt snabbare och därmed

68 Abbott, s. 112.

33(38)

bli mer accepterande till handlande som i dagens samhälle är omoraliskt. Det är omöjligt att säga att ett medium hanterar moral och etik bättre än ett annat, utan de har valt olika sätt att närma sig frågorna och ger inga tydliga svar på vad som är rätt och fel utan lämnar det upp till mottagaren. Dock blir det påtagligt att skaparna ser på berättelsen olika och väljer att fokusera på hur det kan tänkas vara att leva i en post-apokalyptisk värld och hur detta kan tvinga en att förändras. Men också genom att jämföra hur de två medierna förhåller sig till moral och etik blir skillnaderna tydliga, både vad gäller historiens utveckling och hur historien berättas. En sådan tydlig skillnad är huruvida Philips eller Ricks grupps agerande är rätt eller fel. Tidningen lyfter aldrig denna fråga då de väljer att framställa Philip som endast ond och att Ricks grupp agerar rätt som försvarar sig. Men genom att skriva om händelserna i kriget med The Governor väcks inte bara frågan om vad som är moraliskt rätt och fel, utan hur de berättar händelsen ändras också. Genom att göra en sådan omskrivning återkommer vi till Lefèvres problem att manusförfattarna har gjort ett urval i vad de väljer att ha med, och möjligen kan dessa urval inte endast baseras på olika mediernas konventioner, utan också i skillnader som finns i publik och målgrupp. Serietidningar har oftast en smalare marknad och en mer nischad publik som inte kommer i kontakt med sin målgrupp på ett lika sporadiskt sätt som en TV-serie kan tänkas göra, därför kan bitar ha fått skrivas om för att fånga ”gemene mans” intresse. Att TV-serien har skrivits om för att anpassas till en ny målgrupp kan också vara en av orsakerna till att dessa förändringar har gjorts, och en tydlig förändring rörande målgrupp är till vilken ålder de två medierna är riktade. Serietidningen är klassad ”mature”, vilket vanligtvis är 17-18+ beroende på land, medan TV-serien är rekommenderad från 15+. Denna förändring kan också ske när en adaption görs då 18+ är en ovanligare gräns än 15+ inom film, samt att 18+ gör det svårare att visa det för den genomsnittlige tittaren. Detta blir extra tydligt när man läser tittarnas reaktioner rörande vissa etiska

34(38)

och moraliska val. Om TV-serien hade valt att följa serietidningen mer troget och de beslut karaktärerna fattar där, till exempel Philips och Michonnes våldsamma agerande gentemot varandra, hade dessa möjligen blivit mottagna mindre väl. Förändringar som dessa visar tydligt hur serietidningen är mer accepterande av våldet, att karaktärerna sällan reflekterar över sitt agerande samt att de är mer villiga att göra vad som helst för att överleva. När man studerar verken på ett sådant här sätt blir vad som skiljer dem åt väldigt påtagligt, och självklart finns det andra skillnader än de som påpekats i den här analysen, men det väcker intressanta frågor. Vad är det som gör att dessa förändringar kan uppkomma, och varför väljer olika skapare att fokusera på olika aspekter? Citatet i början talar om att stjäla de bra bitarna och möjligen kan det vara så att den som återberättar historien i ett nytt medium väljer ut de delar de anser intressanta. Då får vi tittare endast se deras bild av historien, eller så är de utvalda för att passa till det nya mediet. Möjligen är det en blandning av båda, oavsett vad det är kan man läsa in många svar på den frågan, men trots detta går det inte att bortse från de förändringar som skett. I det här fallet blir det tydligt att manusförfattarna har valt att intressera sig för de etiska och moraliska dilemman som kan uppkomma, och som sagts ovan kanske det beror på den målgrupp de riktar sig till. Men oavsett anledning går det inte att säga att en variant är bättre än den andra, utan kanske får fans av de två medierna acceptera att det finns två olika sätt som samma berättelse har berättats. Och kanske får även litteraturvetare acceptera att samma berättelse kan återspeglas på olika sätt och att det inte finns några direkta svar på varför, utan vi kan endast få se hur dessa förändringar kan påverka berättelsen. Och det är möjligen detta som gör adaptioner så fascinerande. Att istället för att fokusera på ilskan över att adaptionen inte är en direkt kopia av originalet får man istället lära sig hur en berättelse kan återskapas och då ha olika förhållningssätt och berättartekniker, vilket i sig ger möjlighet till framtida studier och utvecklingar av olika medier.

35(38)

6 Litteraturförteckning

Primärlitteratur: AMC Film Holdings LLC. The Walking Dead. Georgia, 2010-

Kirkman, Robert. Adlard, Charlie. Rathburn, Cliff. The Walking Dead. Berkeley: Image Comic Inc. 2003-2019.

Forskningslitteratur: Abbott, Porter H. The Cambridge introduction to Narative- second edition. Cambridge: New York Cambridge University Press, 2008.

Gordon, Ian. Jancovich, Mark. McAllister, Matthew P (red.). Film and comic books. Jackson: University Press of Mississippi, 2007.

Hedling, Erik. ”Roman blir film”, Intermedialitet, ord, bild och ton i samspel. Lund Hans (red.). Lund: Studentlitteratur AB, 2002.

Lefèvre, Pascal. ”Incompatible Visual Ontologies?- The problimatic Adaption of Drawn Images”. Gordon, Ian. Jancovich, Mark. McAllister, Matthew P (red.). Film and Comic Books. Jackson: University Press of Mississippi, 2007.

Lund, Hans (red.). Intermedialitet, ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur AB, 2002.

Artiklar:

36(38)

Hagman, George. ”Surviving the Zombie Apocalypse: Trauma and Transformation in AMC’s The Walking Dead”. I Psychoanalytic Inquiry, årg. 37, 2017, ss. 46-56.

Heimermann, Mark. ”Old before their time: the impossibility of childhood innocence in The Walking Dead”. I Journal of Graphic Novels and Comics. årg. 5, 2014, ss. 266-283.

Howe, Andrew. Evans, Sean. ”The Road to Negan: Governance and Power in The Walking Dead”. I Journal of Popular Telivision. årg. 6, 2018, ss. 323- 337.

Sommers, Micheal. ”When the zombies came for our children: Exploring Posthumanism in Robert Kirkman’s The Walking Dead”. The Comics Grid- Journal of comics scholarship. årg. 6, 2016, ss. opag.

Tenga ,Angela. Bassett, Jonathan. ”You kill or you die, or you die and you kill”: Meaning and Violence in AMC’s The Walking Dead”. The Journal of Popular Culture. årg. 49, 2016, ss. 1280-1300.

Elektroniska källor:

GuessImSalad (användarnamn), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1bldny/spoilers_was_ca rl_really_in_the_wrong/ (2020-12-27)

Okänd användare, Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1be92n/did_anybody_el se_think_this_kid_just_wasnt/ (2020-12-30)

37(38)

Grafton24 (användarnamn), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1q7a0j/spoilers_was_ca rol_right/ (2020-12-25)

Tottaly2cool (användarnamn), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/1q05zc/spoilers_we_are _approaching_the_rickcarol_thing/ (2020-12-25)

LadyGrimes (användarnamn), Reddit, https://www.reddit.com/r/thewalkingdead/comments/54vsvr/how_long_do_y ou_think_karen_and_david_had/ (2020-12-30)

38(38)