tidningen

begynnelsen var Notiser. Kemiska Sällskapet i grundades Kemisk den 22 november 1883. Den 10 sep- tember 1885 ändrade man namnet I till Kemistsamfundet. Det fanns ingen Tidskrift i tiden självständigt facktidskrift för ren och till- lämpad kemi på svenska. [Av Ulf Ulfvarson, professor emeritus, KTH] Teknisk Tidskrift, utgiven av Svenska Teknologföreningen sedan 1871, var för August Strindberg läste den, berömda kemister bred. Förhandlingar mellan Kemistsam- fundet och Svenska Teknologföreningen skrev artiklar i den. En period drog den in stora om att ge ut en kemitidning var resul- tatlösa. pengar på annonser. Nu är tidningens framtid rätt Den 21 april 1887 beslöt Kemistsamfun- det att på prov ge ut Kemiska Notiser. Ut- oviss, skriver Ulf Ulfvarson. givningen fortsatte i två år. Redan denna lilla publikation blev en succé att döma av intresset att medverka hos andra kemist- sammanslutningar. Även lekmän tycks ha läst den. Författaren August Strindberg, känd som hobbykemist, hade i sin kvar- låtenskap exemplar av Kemiska Notiser.

Svensk Kemisk Tidskrift. Uppmuntrade av framgången ändrade Kemistsamfun- det år 1989 namnet på publikationen till Svensk Kemisk Tidskrift, sida t v. Under några år fanns Kemiska Notiser kvar som undertitel (utom i de första numren). Fler huvudmän tillkom med tiden: kemistsam- manslutningarna i Uppsala och Lund, Ke- miska sällskapet i Stockholm (tidigare Ke- mistföreningen vid högskola), Kemisk-mineralogiska föreningen i Lund och Sveriges kemiska industrikontor.

Programförklaringen. Enligt presentatio- nen i första numret skulle tidningen inne- hålla följande huvudpunkter (stavningen moderniserad): ”a) Kortfattade referat av det viktigare ur förhandlingarna vid Kemistsamfundet i Stockholm och de Kemiska Sektio- nerna i Uppsala och Lund. b) Kortfattade och översiktliga redogörel- ser för framstegen inom kemins olika områden. c) Originaluppsatser av begränsat omfång från alla områden av kemin; d) Statistiska uppgifter rörande den kemis- ka industrin, företrädesvis den svenska. e) Kortare notiser.”

Svensk Kemisk Tidskrift utkom första året med 4 nr och redan under andra året med 8 nummer per år. Tidskriften var en med- lemstidning med stort fokus på interna angelägenheter. Medlemsförteckningar publicerades regelbundet i tidningen lik- som minnesord efter avlidna medlemmar. Varje årgång var försedd med register över Svensk Kemisk tidskrift årgång 1, nr 1 och 2, sid 1. författare och artikeltitlar. Det visar att re-

24 Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2015 daktionen ansåg att de publicerade artik- rerna K. E. Peterson och K. Sondén, den bilda en egen organisation, Sveriges Ke- larna i olika ämnen hade bestående värde. senare också tidningens första redaktör, miingenjörers Riksförening, SKR, inom Och många artiklar är fortfarande läsvärda. var villiga att stå för den ekonomiska ris- Svenska Teknologföreningen. Alltför få ken. Deras villkor var att ”samfundet till kemiingenjörer ville vara med i bägge or- Berömda svenska kemister medverkade. visst pris övertoge ett överenskommet an- ganisationerna och en sammanslagning var Flera artiklar skrevs av redan vid tillfället tal exemplar årligen” (citerat från ”Någ- ännu inte aktuell. Frågan var då om man ifråga, eller senare, internationellt beröm- ra kemistminnen från 1880-talets Stock- kunde dela huvudmannaskapet för Svensk da forskare. I första numret publicerade holm” av John Landin, Sv Kem Tidsk 15 Kemisk Tidskrift. Enligt den ursprungliga Per Teodor Cleve, upptäckare av grund- 168-72 1903). planen för utgivningen skulle kemins alla ämnena och Tulium, en artikel En i tidningen publicerad revisionsberät- områden täckas in. Men tidskriftens inne- om sin forskning inom oorganisk kemi. telse från år 1894 redovisar föreningens och håll handlade allt mindre om tillämpad publicerade i tidskrif- tidningens ekonomi. Kostnaderna för tid- kemi och kemiingenjörerna ansåg inte att tens andra årgång en uppsats om disso- ningen var helt dominerande och utgjorde deras informationsbehov var tillgodosett. ciationsteorin, den teori som belönades ca. 96 % av Kemistsamfundets årliga kost- med 1903 års Nobelpris. I samma årgång nader. De 181 prenumerationsavgifterna Stiftelsen för Kemi och Kemiteknik. Om- publicerade Lars Fredrik Nilsson, berömd tillsammans med lösnummerförsäljning fattande diskussioner inom och mellan för sin upptäckt av Scandium, två artiklar och inkomster från annonser täckte ca. en de båda organisationerna resulterade i ett från sin forskning på Lantbruksuniversi- tredjedel av tidningskostnaden. Resten kla- beslut år 1969 att gemensamt stå som hu- tetet. Den i samband med medlemsmöten rades av med bidrag. vudmän för en publikation i ny form. Hu- aktive Hans von Euler-Chelpin, publice- vudmännen samverkade genom Stiftel- rade i årgång 17, 1905 ett föredrag om sin Förändrade ekonomiska förutsättningar. sen för Kemi och Kemiteknik. Stiftelsens enzymforskning, en forskning som gav Runt sekelskiftet 1800/1900 kunde ett ändamål enligt i stadgarna, ”är att främja honom 1929 års Nobelpris. par hundra medlemmar i Svenska Kemist- kunskapen om och intresset för kemi och samfundet starta och driva utgivningen av kemiteknik bland fackmän, i massmedier Anpassningar av innehållet. Innehållet för- Svensk Kemisk Tidskrift. Det kunde ske och inom olika samhällsorgan”. Den nya ändrades gradvis. Medlemsförteckningar- med hjälp av medlemsavgifter och dona- publikationen skulle även i fortsättningen na lyftes ut och blev fristående matriklar. tioner samt frivilligt arbete. Trots att antalet innehålla medlemsinformation och prenu- Bokslut från samfundets årsmöten liksom medlemmar hade växt mer än tio gånger merationen skulle ingå i medlemskapen i referaten från medlemsmöten försvann fram till 1960-talet blev utgivningskostna- respektive organisation. Namnet ändrades från tidskriften. Statistiska Tabellkommis- derna alltmer betungande. Nya lösningar till Kemisk Tidskrift. sionen, inrättad år 1886, ersatte snart be- måste sökas. Skillnader mot tidigare var att tidskrif- hovet av att publicera statistiska uppgifter Det första alternativet var att öka antalet ten skulle innehålla mer om kemiteknik om den svenska industrin i tidskriften. medlemmar. Under årtiondena runt sekel- och ges ut på affärsmässiga villkor med skiftet 1800/1900 kände sig kemister från annonser som dominerande inkomstkälla. Tidskriftens ekonomi. Före starten av tid- universiteten i Uppsala och Lund samt de Stiftelsen ingick ett avtal med ett företag ningen var meningarna delade om Ke- båda tekniska högskolorna i Stockholm inom facktidningsbranschen, Förlag 1. För- mistsamfundet skulle klara ekonomin. och Göteborg hemma i Kemistsamfun- laget anställde chefredaktör och övrig per- Det visade sig att de båda kemiingenjö- det. Men kemiingenjörerna hade hunnit sonal. Stiftelsen behöll utgivningsbeviset

Ett uppslag ur nr 12/1955 med en text om Hugo Teorells forskning, en av det årets Omslag från nr 3/1994, efter Nobelpristagare. I samma nummer skriver Claes Weibull om Livets uppkomst på jorden. sammanslagingen med Kemivärlden.

Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2015 25 tidningen för Kemisk Tidskrift och huvudmännen och det nya namnet blev ”Kemisk Tidskrift och jubeltid”, betyder ungefär ”O jösses tillsatte medlemmar i en redaktionskom- med Kemivärlden”. Utgivningen gick åter vilken förändring”. Detta utrop ligger nära mitté i vilken den nye chefredaktören var på räls – gåsen fortsatte värpa guldägg. till hands inför utvecklingen av Kemisk sammankallande. Tidskrift. Layouten var i början enklast Kemivärlden med Kemisk Tidskrift. Nu möjliga även enligt den tidens standard. Gåsen lägger guldägg. Bägge parter tyck- kom Förlag 3 in i bilden, till en början En spalt över hela sidbredden. Inga in- te sig ha vunnit på överenskommelsen. som ännu en minoritetsägare i Förlag gresser. Ingen luft mellan artiklarna. Så På Svenska Kemistsamfundet slapp man 2. År 1999 köpte Förlag 3 resten av För- gott som inga illustrationer. Men inne- det ekonomiska ansvaret för tidskriften lag 2. Stiftelsen för Kemi och Kemitek- hållet stämmer fortfarande med de ur- och fick en professionellt formgiven och nik ville inte att Kemisk Tidskrift skulle sprungliga utgivningsplanerna. Notiser utgiven tidskrift till en bråkdel av med- ingå i köpet och avtalade med Förlag 4 att finns. Medlemsnytt finns. ”Kortfattade lemsavgiften. Förlag 1 fick en ingång i ge ut tidskriften. Innan bläcket på avtalet och översiktliga redogörelser för framste- den växande annonsmarknaden. Kemisk med Förlag 4 hunnit torka köpte Förlag gen inom kemins olika områden” är ett Tidskrift blev, som i Aisopos fabler ”gå- 3 även Förlag 4. Förlag 3, dvs. Mentor dominerande inslag. I slutet av nämnda sen, som lägger guldägg”. Communications AB, hade nu trots allt studentsång sjunger man: ”Det gamla Under 1980-talet skedde flera byten ett avtal om Kemisk Tidskrift med Stiftel- skalet brustit har, men kärnan finnes frisk av chefredaktör. Mot slutet av decenniet sen för Kemi och Kemiteknik. Stiftelsen dock kvar”. Och inte bara det. Den friska uppstod meningsskiljaktigheter mellan valde att inte säga upp avtalet och godtog kärnan har grott och vuxit till en vacker stiftelsen och Förlag 1 om innehållet i att tidskriften fick namnet ”Kemivärlden planta. Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskriften. Efter en hel del turer sade med Kemisk Tidskrift”. Nu hade Kemisk Tidskrift har ett något otympligt namn, stiftelsen år 1991 upp avtalet. Innan upp- Tidskrift blivit släpvagn. men är en snygg publikation i färg, med sägningstiden var slut lanserade Förlag 1 gott om illustrationer och lättöverskådlig en konkurrerande tidning med namnet Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. layout. Läsare, som hör av sig, är överlag Kemivärlden och försökte ta annonsö- Konkurrensen med andra branschtidning- mycket nöjda. rerna från Kemisk Tidskrift, dvs. ”döda ar om en krympande annonsmarknad den guldäggläggande gåsen”. Förlag 1 hårdnade. Det växande bioteknikområdet Och framtiden. Frågan är nu om den sköna distribuerade under två år en gratisupp- behövde täckas bättre och på ett sätt som plantan ska tåla klimatförändringen. Ett laga av Kemivärlden, som med tre gånger tilltalade dess företrädare. Kemivärlden hot mot tidskriftens fortsatta existens är översteg upplagan hos Kemisk Tidskrift. Biotech startades år 2002 som en bilaga den dramatiskt ökande informationsmäng- Förlag 1 misslyckades, men hade etable- till Kemivärlden med Kemisk Tidskrift den. Det kan illustreras med utvecklingen rat namnet Kemivärlden. Mentor. År 2006 inkorporerades Biotech av antalet abstracts i vetenskapliga kemis- med huvudtidningen, som då fick ett nytt ka publikationer. När American Chemi- Kemisk Tidskrift med Kemivärlden. Stif- utseende. Det nya namnet blev Kemivärl- cal Society började publicera abstracts år telsen för Kemi och Kemiteknik slöt av- den Biotech med Kemisk Tidskrift. 1907 var antalet 12000 st. det första året. tal med Förlag 2 om att ge ut Kemisk Tid- Antalet växer exponentiellt och år 2006 skrift. Men i kulisserna verkade fortfarande O jösses vilken förändring. Latincitatet ”O var mer än en miljon abstracts registre- Förlag 1, som minoritetsägare till Förlag 2. jerum, quae mutatio rerum”, omkvädet i rade i databasen (källa; acs.org). Konkur- Kemisk Tidskrift försågs med en släpvagn den gamla studentsången ”O gamla klang rensen om läsarnas uppmärksamhet ökar exponentiellt, vilket är särskilt kännbart i ett litet språkområde, som det svenska. Till detta kommer att internetbaserade medier konkurrerar allt hårdare om an- nonsmarknaden. När det gäller prognoser är som bekant ingenting säkert. Ines Uusmanns uttalan- de år 1997 om internet är beryktat: "Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet”. Idag är det omöjligt att tänka bort internet. Men det behöver inte betyda att utvecklingen av alla nätvanor är givna. Kemisk Tidskrift har funnits i 127 år i olika skepnader och därmed visat sin överlevnadsförmåga. Undertecknad var ordförande i Stif- telsen för Kemi och Kemiteknik under åren 2001–2013. Vid tillträdet år 2001 intervjuade jag min företrädare Sten Mo- gensen. En del fakta från intervjun, som Tillbaka till naturen. Nya polymerer från Ett omslag (11-12 2004) av bilagan jag uppfattade dem, har använts i arti- gröna kemikalier står det på omslaget Kemivärlden Biotech när den kom ut till nr 4/1997. som självständig publikation. keln. Jag ensam står för allt innehåll i artikeln. KB

26 Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2015