DOCSLIB.ORG

Kvinnan I Fyrkat

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kvinnan I Fyrkat Kvinnan i Fyrkat En detaljstudie av den vikingatida kvinnograven nr 4 i Fyrkat, Danmark Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Jessica Hillborg Handledare: Ing-Marie Back Danielsson Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1INTRODUKTION 1 1.2 SYFTE 1 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 1 1.4 TEORI OCH METOD 2 2. FYRKAT - MATERIALPRESENTATION 2 2.1 INLEDNING – BORGEN 2 2.2 GRAVFÄLTET 4 2.3 GRAV 4 OCH GRAVMATERIALET 5 3. ANALYS 10 3.1 VÖLVAN 10 3.2 DEN MÄKTIGA KVINNAN 14 3.3 KOPPLINGEN TILL ÖST 18 4. TOLKNING 21 5. SLUTSATS 26 6. SAMMANFATTNING 27 7. REFERENSER 28 Abstract: This essay is about a rich woman’s grave at Fyrkat, Jylland in Denmark. Women who have appeared to be independent in the 10th century have directly been interpreted as a volva. I wanted to make a detailed study of the woman in the Fyrkat grave to get a more in-depth understanding of this woman and which positions she may have had in the Viking Age society. I believe she was an independent woman with her own career. Her role as a volva may have been a thing she did on the side, on special occasions. Framsidebilden: Völva tillsammans med sin stav? Från Kyrkan Michael, Isle of Man. Tagen ur: Pentz et al, 2009:227. 1. Inledning 1.1Introduktion 1837 debatterades det hur man kunde se vilka ”fornkristna” gravar det låg män eller kvinnor i. Man beslöt sig då för att dela upp föremålen i gravarna i grupper för män och kvinnor, t.ex. svärd var för männen och nålar för kvinnorna. Detta publicerades i mecklenburgska historie- och fornminnesföreningens årsbok Mecklenburgisches Jahrbuch, 1837 (Hjörungdal, 1998:87). Senare fann man dock dolkar i kvinnogravar och blev tvungen att tänka om. Slutsatsen var att det kan ha funnits ”krigiska” kvinnor men att de var av en minoritet (Mestorf, 1889, Müller, 1876). Detta synsätt höll i sig ända in på 1900-talet, då man istället hade två stereotyper; ”man the hunter” och ”woman the gatherer”, på samma sätt kunde man kalla gravarna ”kvinnogravar” och ”vapengravar” (Stjernquist, 1955). I flera årtionden har arkeologer bedrivit genusforskning och ändå lever dessa synsätt kvar än idag. Arkeologer har fortfarande svårt att erkänna kvinnor under forntiden som ekonomiskt mäktiga eller som ledartyper. (Arwill-Nordbladh, 2001). Jag vill därför ifrågasätta det androcentriska synsättet på kvinnogravar. Jag kommer i denna uppsats undersöka grav 4 i Fyrkat, Danmark, där en kvinna ligger begravd i en vagn med fina och speciella gravgåvor. I tidigare forskning har kvinnan snabbt tolkats som en völva, med andra ord en stavbärare, då hon är begravd med en viss metallstav. Liknande metallstavar har även hittats i tre andra speciella kvinnogravar. Dessa är Klinta på Öland och två stycken gravar i Birka, Bj 660 och Bj 845. Man fann även en tredje stav på detta gravfält, Bj 834, men i denna grav låg både en kvinna och en man begravd. Genom att även se till de andra gravgåvorna och omgivningen ska jag se om det finns någon annan bakgrund till kvinnan i grav 4. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att utföra en detaljstudie av kvinnan i grav 4 i Fyrkat, Danmark. Målet med detaljstudien är att man ska få en ny och fördjupad förståelse för den gravlagda och den eller de roller och maktpositioner som hon kan ha haft i livet. 1 1.3 Frågeställningar 1 Vilken roll har gravgåvorna spelat för kvinnan? 2 Varför har man bedömt kvinnan i graven som völva? 3 Vilken annan roll kan kvinnan ha haft i samhället? 1.4 Teori och metod Arwill-Nordbladh skriver att gravläggningen speglar samhällets uppfattningar om vad som är giltigt för en kvinnlig genuskonstruktion och hur det kommer till uttryck eller befästs. Att man genom de materiella föremålen försöker uttrycka detta (Arwill-Nordbladh, 1998). I tidigare studier har man som sagt tolkat det som att kvinnan var en völva men det behöver inte utesluta att hon också kan ha haft andra roller i samhället. Jag kommer att analysera detta material genom att ta en närmare titt på alla gravfynd. Då jag inte har tillgång till de riktiga fynden kommer jag att titta på dem i publikationer, jag tar även hänsyn till den omgivande miljön. På detta sätt ska jag försöka få en ny fördjupad förståelse för kvinnan i grav 4. Då jag vill ifrågasätta det androcentriska synsättet på kvinnogravar under vikingatiden kommer jag att försöka se på detta ur ett genusperspektiv, dvs jag vill reda ut om gravgåvorna och sättet hon är gravlagd på visar att hon kan ha haft en maktposition i samhället eller att hon var en yrkeskvinna med egen identitet. 2. Fyrkat - Materialpresentation 2.1 Inledning – Borgen Fyrkat ligger på Jylland i Danmark och är en av fyra liknande fästningar i Danmark som är av en typ som kallas ”Trelleborgs”typ. De tre andra borgarna är Trelleborg på Själland, Nonnebakken på Fyn, Aggersborg på Jylland. Man vet inte exakt vad dessa borgar har använts till men några alternativ är skatteinbetalningsstation, militärsamlingsplats eller ekonomiskt centra. (Price, 2002). 2 Fig 1. T.v. Översikt över Fyrkat borgen och gravfältet. Ritad av Holger Schmidt. Tagen ur Roesdahl, 1977:8. Fig 2. Fyrkat borgen. Foto: Nationalmuseet. Tagen ur Pentz et al, 2009:216. Borgen är uppbyggd så att den ytterst har en cirkulär ringvall av jord och trä, med en inre diameter på 120,4 m och en bredd på 11,8 m. Innanför denna går en 1,8 m bred ringled. Borgen är uppdelad i fyra stycken ”tårtbitar” med fyra stycken 3,0 m breda portöppningar som alla har en väg som leder rakt in i mitten av borgen. I varje ”tårtbit” finns fyra stycken långhus på 28,4 x 7,4 m som ligger placerade som kvadrater. I dessa fyra kvadrater är ett gårdshus placerat. Man har även funnit ett porthus och ett grophus i borgen. (Roesdahl, 1977). Parallellt längs den nord-västra sidan av borgen ligger ett gravfält, detta ligger beläget på den högsta punkten i området. Det kan tyda på att gravplatsen var förutbestämd och att man ville utnyttja platsen till fullo. Man tror att gravfältet och borgen är från slutet av Harald Blåtands regeringstid då man dendrokronologiskt har daterat en av byggnaderna i området till år 980 e.kr. (Price, 2002). Då alla dessa ”Trelleborgsborgar” är från 980-talet finns det teorier om att platserna använts som samlingsplatser till Harald Blåtands kampanjer för att införa kristendomen. (Price, 2002; Pentz et al, 2009). Roesdahl skriver att Fyrkat kan ha varit ett kungligt fort. Under brytningstiden levde den förkristna kulten och den kristna kulten fredligt sida vid sida, men Roesdahl tror inte att Fyrkat måste ha varit kristet utan borgen kan ha haft 3 en politisk funktion för att visa på en ny och bredare maktstruktur. Borgen kan även ha haft olika användningsområden beroende på situationen i landet. (Roesdahl, 1977). De olika husen i borgen visar på olika användningsområden, bl.a. som verkstäder, förvaringshus, bostadshus och vissa visar på mycket lite användning. Livet i borgen verkar ha varit lite som på en stor gård. De mest speciella fynden i borgen visar på en verksamhet med guldsmeder och grovsmeder, vilket tyder på att Fyrkatfolket själva tillverkat föremål med god kvalitet. Borgen var i bruk en kort period, ca 5-10 år, sedan förstördes den i en brand. Branden skedde dock efter att borgen övergivits. (Roesdahl, 1977). 2.2 Gravfältet Man har hittat ca 30 gravar varav det finns både manliga, kvinnliga och barngravar. Alla gravar var flatmarksgravar. I mitten av gravfältet har man funnit stolphål som man tror är rester efter någon typ av plattform/bro, 40 m lång och 5 m bred, som kan ha funnits med under gravceremonin. Man vet dock inte säkert hur/vad den har använts till (Pentz et al, 2009). Spridda över gravfältet har man även hittat flera eldplatser. Dessa kan också ha ingått i någon slags gravkult men det är inget man kan bevisa då de är placerade väldigt osammanhängande. Vid flera av gravarna har man även funnit lämningar efter stolphål som skulle ha kunnat vara någon typ av gravmarkering men dessa finns inte heller vid alla gravarna. De flesta gravar är mycket dåligt bevarade, man har inte hittat så mycket mer än järnnitar från kistorna, men i några gravar har man hittat gravgåvor såsom bl.a. ett yxhuvud och en järnkniv med spår av ett träskaft i grav 2. I grav 3 fann man en järnkniv och några glaspärlor. De gravar som utmärker sig mest när det gäller gravgåvor är grav 4 och grav 22b. I 22b har man bl.a. funnit spår av ett skrin, en järnkniv, en järnsax, ett antal glaspärlor, silvertråd och guldtråd. (Roesdahl, 1977). Två av gravarna var vagnsgravar; grav 4 och grav 20. Grav 4 är den grav som jag kommer att inrikta mig på. Denna är en kvinnograv och är den största på hela gravfältet. Den har även mycket speciella gravgåvor. 4 Fig. 3. Plan över gravfältet. Röda pilen pekar på grav 4. Visar även stolphålen som utgör plattformen/bron. Ritad av Orla Svendson. Tagen ur Price, 2002:151. 2.3 Grav 4 och gravmaterialet Graven grävdes ut i oktober 1954. Den visade sig då vara placerad i öst-västlig riktning. Graven var ca 485 x 170 cm. På gravens sydsida fann man ett område med träkol och i det nordöstra hörnet fann man en liten stensamling. Vagnen har man räknat ut ska ha varit 2 m lång, 1 m bred och 45 cm djup och rundbottnad. Den ska även ha haft 7 sidor. Man har tidigare försökt att göra en rekonstruktion av vagnkistan, men det är omöjligt att göra en exakt kopia då det saknas för mycket av den.
Load more

Recommended publications
  • A Possible Ring Fort from the Late Viking Period in Helsingborg
    A POSSIBLE RING FORT FROM THE LATE VIKING PERIOD IN HELSINGBORG Margareta This paper is based on the author's earlier archaeologi- cal excavations at St Clemens Church in Helsingborg en-Hallerdt Weidhag as well as an investigation in rg87 immediately to the north of the church. On this occasion part of a ditch from a supposed medieval ring fort, estimated to be about a7o m in diameter, was unexpectedly found. This discovery once again raised the question as to whether an early ring fort had existed here, as suggested by the place name. The probability of such is strengthened by the newly discovered ring forts in south-western Scania: Borgeby and Trelleborg. In terms of time these have been ranked with four circular fortresses in Denmark found much earlier, the dendrochronological dating of which is y8o/g8r. The discoveries of the Scanian ring forts have thrown new light on south Scandinavian history during the period AD yLgo —zogo. This paper can thus be regarded as a contribution to the debate. Key words: Viking Age, Trelleborg-type fortress, ri»g forts, Helsingborg, Scania, Denmark INTRODUCTION Helsingborg's location on the strait of Öresund (the Sound) and its special topography have undoubtedly been of decisive importance for the establishment of the town and its further development. Opinions as to the meaning of the place name have long been divided, but now the military aspect of the last element of the name has gained the up- per. hand. Nothing in the find material indicates that the town owed its growth to crafts, market or trade activity.
    [Show full text]
  • University of London Deviant Burials in Viking-Age
    UNIVERSITY OF LONDON DEVIANT BURIALS IN VIKING-AGE SCANDINAVIA Ruth Lydia Taylor M. Phil, Institute of Archaeology, University College London UMI Number: U602472 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. Dissertation Publishing UMI U602472 Published by ProQuest LLC 2014. Copyright in the Dissertation held by the Author. Microform Edition © ProQuest LLC. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 ABSTRACT DEVIANT BURIALS IN VIKING-AGE SCANDINAVIA The thesis brings together information yielded from archaeology and other sources to provide an overall picture of the types of burial practices encountered during the Viking-Age in Scandinavia. From this, an attempt is made to establish deviancy. Comparative evidence, such as literary, runic, legal and folkloric evidence will be used critically to shed perspective on burial practices and the artefacts found within the graves. The thesis will mostly cover burials from the Viking Age (late 8th century to the mid- 11th century), but where the comparative evidence dates from other periods, its validity is discussed accordingly. Two types of deviant burial emerged: the criminal and the victim. A third type, which shows distinctive irregularity yet lacks deviancy, is the healer/witch burial.
    [Show full text]
  • Searching for Viking Age Fortresses with Automatic Landscape Classification and Feature Detection
    remote sensing Article Searching for Viking Age Fortresses with Automatic Landscape Classification and Feature Detection David Stott 1,2, Søren Munch Kristiansen 2,3,* and Søren Michael Sindbæk 3 1 Department of Archaeological Science and Conservation, Moesgaard Museum, Moesgård Allé 20, 8270 Højbjerg, Denmark 2 Department of Geoscience, Aarhus University, Høegh-Guldbergs Gade 2, 8000 Aarhus C, Denmark 3 Center for Urban Network Evolutions (UrbNet), Aarhus University, Moesgård Allé 20, 8270 Højbjerg, Denmark * Correspondence: [email protected]; Tel.: +45-2338-2424 Received: 19 June 2019; Accepted: 25 July 2019; Published: 12 August 2019 Abstract: Across the world, cultural heritage is eradicated at an unprecedented rate by development, agriculture, and natural erosion. Remote sensing using airborne and satellite sensors is an essential tool for rapidly investigating human traces over large surfaces of our planet, but even large monumental structures may be visible as only faint indications on the surface. In this paper, we demonstrate the utility of a machine learning approach using airborne laser scanning data to address a “needle-in-a-haystack” problem, which involves the search for remnants of Viking ring fortresses throughout Denmark. First ring detection was applied using the Hough circle transformations and template matching, which detected 202,048 circular features in Denmark. This was reduced to 199 candidate sites by using their geometric properties and the application of machine learning techniques to classify the cultural and topographic context of the features. Two of these near perfectly circular features are convincing candidates for Viking Age fortresses, and two are candidates for either glacial landscape features or simple meteor craters.
    [Show full text]
  • | Else Roesdahl, Søren M. Sindbæk & Anne Pedersen (Red.): Aggers- Borg I Vikingetiden. Bebyggelsen Og Borgen, (Jysk Arkæo
    Anmeldelser 249 | Else Roesdahl, Søren M. Sindbæk & Anne Pedersen (red.): Aggers- borg i vikingetiden. Bebyggelsen og borgen, (Jysk arkæologisk Selskabs skrif- ter 81), Jysk Arkæologisk Selskab, Højbjerg 2014, 543 s., 450 kr. Siden fundet af ringborgen Trelleborg ved Slagelse i 1934 og de føl- gende fund af nærtbeslægtede anlæg – Fyrkat ved Mariagerfjord, Ag- gersborg ved Limfjorden, Nonnebakken i Odense, Borgeby i Skåne og nu senest muligvis også Borgring ved Køge – har ringborgene stået centralt i udforskningen af Danmark i den sene vikingetid. Trelleborg, Fyrkat og Aggersborg er dokumenterede gennem omfattende udgrav- ninger, men hidtil har alene udgravningerne af Trelleborg og Fyrkat været fyldestgørende publiceret, henholdsvis i 1948 af Poul Nørlund og i 1977 af Olaf Olsen, Holger Schmidt og Else Roesdahl. Det er der- for glædeligt, at Aggersborg, der allerede blev udgravet 1945-52 og med enkelte senere arkæologiske undersøgelser, nu endelig også fore- ligger dokumenteret i en omfattende publikation. Udgivelsen, der er rigt illustreret, giver et omfattende indblik i ud- gravningernes historik og resultater, og den genstandsorienterede læ- ser vil finde udgivelsen rig på detailinformationer. Redaktørerne Else Roesdahl og Søren Sindbæk står for hovedparten af teksten, hvortil kommer en række detailstudier, hovedsageligt i de to kapitler om gen- standsfundene og de zoologiske fund, af andre bidragsydere.1 Dele af disse bidrag er opdaterede udgaver af undersøgelser, der blev skrevet i slutningen af 1970’erne og begyndelsen af 1980’erne, hvor en pub- likation af Aggersborg var påtænkt. På lokaliteten, hvor Aggersborg blev anlagt, lå tidligere en stormandsgård med en brugsperiode fra omkring anden halvdel af 700-tallet og umiddelbart frem til ringbor- gens anlæggelse.
    [Show full text]
  • Exclusive Jewellery, Borgeby and Western Scania C. AD 950-1050
    Exclusive jewellery, Borgeby and Western Scania c. AD 950-1050 Svanberg, Fredrik Fornvännen 93:2, 113-124 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1998_113 Ingår i: samla.raa.se Exclusive Jewellery, Borgeby and Western Scania c. AD 950-1050 By Fredrik Svanberg Svanberg, F. 1998. Exclusive Jewellery, Borgeby and Western Scania c. AD 950-1050. Fornvännen 93. Stockholm The artide discusses a unique archaeological find from Borgeby in Scania, which consists of artefacts associated with the workshop of a late Viking Age gold- and silversmith. Special attention is paid to a mould (possibly two) used to make a pa­ trix for brooches in the Hiddensee style, connected according to other re­ searchers with Harald Bluetooth and his court. The implications of the find for interpretations of the role of Borgeby in a local and regional context are evalu- ated. The find is connected with the nobility of southern Seandinavia. Borgeby is characterized as a center in Western Scania in the late lOth or early 1 Ith cen­ tury with a dualistic relationship to Löddeköpinge, situated about 1.5 km NW of Borgeby. Fredrik Svanberg, Riksantikvarieämbetet UV Syd, Åkergränden 8, SF.-226 60, Lund, Sweden It has for long been thought that the site of the 1993, Eriksdotter dug one of her two narrow important Medieval castle at Borgeby, Scania and about 4 m long trenches down below the (Fig. 1), was probably of significance already in oldest observable paved courtyard. Two thick the late Viking Age. Some archaeologists have layers were recorded. Both contained small considered the possibility that the site conceals amounts of Viking Age pottery.
    [Show full text]
  • Fact Sheet Facts on Carbon-14 Dating from Borgring Fortress Carbon-14
    Fact sheet Facts on carbon-14 dating from Borgring fortress Carbon-14 dating is one of archaeology’s most important methods of dating artefacts of biological origin. The method is based on the fact that the carbon that exists in all living organism - plant or animal - absorbs a small amount of the radioactive isotope carbon-14. When the organism dies, the radioactive isotope decays slowly. This means that it’s possible to determine how much time has elapsed since the organism died by measuring the proportion of carbon-14 to other carbon isotopes in the material. To determine the age of the artefact in calender years, the results of the carbon-14 dating are compared with a calibration curve based on measurements of growth rings in trees. There is always some degree of uncertainty in the results of carbon-14 dating: the results express a time range that is more or less dependent on the calibration curve. Two samples of wood from the Borgring fortress near Køge were dated. The two samples were both taken from the outermost tree rings of charred logs that were found in the northern gateway of the fortress. The carbon-14 dating was performed by the AMS 14C Dating Centre at the Department of Physics and Astronomy at Aarhus University in close collaboration with Accium BioSciences’ laboratories in Seattle. The results of the two samples are almost identical: Sample no. AAR-21258 (elm) was measured with a 14C age of 1082.25 years. This corresponds to a calibrated calender age of (with 95% probability): 895-1017 CE Sample no.
    [Show full text]
  • The Gotlandic Box Brooch from Fyrkat Grave IV. a Research Into the Casting Technique and Work Methods Associated with Multi-Piec
    DANISH JOURNAL OF ARCHAEOLOGY, 2016 VOL. 5, NOS. 1–2, 3–18 http://dx.doi.org/10.1080/21662282.2016.1199235 RESEARCH ARTICLE The Gotlandic box brooch from Fyrkat grave IV. A research into the casting technique and work methods associated with multi-piece brooches Ken Ravn Hedegaard Ravn Forhistorisk Støbeteknik, Aabenraa, Denmark ABSTRACT ARTICLE HISTORY This study of the box-shaped brooch uses experimental archaeology in an attempt to gain more Received 14 December 2015 information about how these combination brooches were made. Some misunderstandings are Accepted 6 June 2016 addressed concerning the Fyrkat box brooch and Viking Age bronze casting in general. When KEYWORDS trying to recreate the brooch, the four knot-shaped animals cast as one with the brooch Fyrkat; Gotland; box-shaped; throughout the work turned out to be the common denominator. They forced the original artisan mould; silver-plating; to sacrifice an elaborate wax model when making the clay mould. Hollow models made of metal copper-alloy; bronze casting or solid bone could be used to produce this brooch only with difficulty. Again, due to the figural ornaments, a very complicated and time-consuming silver-plating technique was called for. Simple pure silver encasing was rendered nearly impossible. The very complex techniques used appear to have been the trademark of the artisan, designed to demonstrate his skill. Introduction splendour’ (Thunmark-Nylén 1983b, p. 125.). The question is, were all the techniques associated with The exhibition The Vikings in 2013 in Copenhagen the manufacture of box-shaped brooches really that brought renewed attention to the Fyrkat ring fortress complicated, or just more time consuming? In order near Hobro in Jutland.
    [Show full text]
  • Vikingeborgen Fyrkat
    Anmeldelse Vikingeborgen Fyrkat Besøgt af Kaare Myltoft Vue over Fyrkat fra volden Indledning I forbindelse med med en lille ferietur til Jylland boede jeg hos gode venner i Vammen. Da Vammen jo ikke ligger så langt fra Hobro, så faldt min vej forbi Fyrkat; den ene af de fire kendte vikingeborge i Danmark - Aggersborg, Nonnebakken og Trelleborg er de tre andre. Om selve borgen Fyrkat ligger ca. 1½ kilometer inde i landet fra Hobro for enden af Mariager Fjord. Borgen er opført i et vådområde og er derfor fra naturens hånd godt dækket på de fleste sider, men på to steder, har det været nødvendigt at anlægge tørre grave som yderligere sikring. Borgens vold er i dag genopført som en jordvold på 12 meters tykkelse med en diameter på 120 meter. Den oprindelige volds konstruktion Fra kilde 2 Dette er lidt af en tilsnigelse. Da borgen, blev opført ca. år 980 e.K. var volden nemlig konstrueret som en kæmpemæssig trækasse fyldt med græstørv. Det antages, at trævejen og -pallisaden på toppen af volden var ført over portene med træbroer I volden er der fire portåbninger mellem hvilke der har været anlagt vej. Hele borgens geometri er således et solhjul. I de tre fjerdedele af borgarealet, som har været udgravet er stolpehullerne fra langhusene markeret med sten. Den museale side Ved selve borgen er der ikke meget information at hente. Der er ved parkeringspladsen et lille skilt, som giver en ganske kort information om borgen og dens opførelsesår - og det er det. I forbindelse med køb af billeten udleveres en lille folder (een A4-side), hvor der er lidt mere information om stedet.
    [Show full text]
  • To Skånske Ringborge Fra Vikingetiden
    To skånske ringborge fra vikingetiden Indledning Da arkæolog ved Riksantikvarieämbetet i Lund Bengt Jacobsson i 1988 startede sin udgravning af en ikke tidligere undersøgt del af bykernen i Trelleborg i Skåne, var det i håb om at kunne fastlægge den middelalderlige byplan og skaffe viden om oldtidens aktiviteter. Det lykkedes, han fandt som ventet middelalderbyen og længere nede fund og grubehuse fra yngre germansk jernalder og tidlig vikingetid. Men det sensationelle fund kom som en overraskelse: Bengt Jacobsson fandt en ringborg fra sidste del af vikingetiden i stil med de ringborge, der tidligere var fundet på Sjælland, Fyn og i Jylland [1, 2]. Dermed stod det klart, at når det drejer sig om at forstå vikingetiden, er de arkæologiske fund i Skåne lige så centrale som fundene fra resten af det daværende danske rige. Bengt Jacobsen blev da også inviteret som hovedtaler til det tværvidenskabelige Vikingesymposium i København i 1995 [3] for at berette om Trelleborgen i Skåne. Figur 1 viser en illustration af ringborgen ved Fyrkat, der har samme størrelse som Trelleborgen, den ringborg Bengt Jacobsson fandt ved Trelleborg. [5] 1 I det nuværende Danmark er udgravet følgende ringborge: Aggersborg [4] og Fyrkat [5, 6] i Nordjylland, Nonnebakken [7] på Fyn og Trelleborg [8] på Sjælland. De 4 ringborge ligner hinanden. Fyrkat og Trelleborg (Sjælland) er næsten identiske, mens Aggersborg skiller sig ud ved at have den dobbelte diameter (240 m) af de andre. Nonnebakken er udgravet midt i Odense, og udgravningsresultaterne er derfor meget sparsomme, men der er god grund til at tro, at Nonnebakken har lignet Fyrkat og Trelleborg på Sjælland.
    [Show full text]
  • Denmark in the Footsteps of the Vikings
    DENMARK IN THE FOOTSTEPS OF THE VIKINGS Day 1: ARRIVAL COPENHAGEN Arrival Kastrup Copenhagen Airport and pick up rental car. Drive to hotel. Day free for leisure. The capital is full of attractions, most of them located within walking distance in the city centre. We recommend a visit to the Tivoli Gardens, the Amalienborg Palace, the Christiansborg Palace (Danish Parliament), the Gefion Fountain, the old harbour ‘Nyhavn’, the Little Mermaid, the Round Tower, the museum of Carlsberg or one of the many other museums of art, culture, history and design. Also remember time to just enjoy the pedestrian shopping streets of Strøget and surroundings. Accommodation at 3 star+ class hotel in Copenhagen, centrally located Day 2: COPENHAGEN – ROSKILDE Breakfast at the hotel. The Viking Tour will take you westward from Copenhagen, through farming countryside and small villages, some of which were founded by Vikings more than a thousand years ago. Upon arrival in Roskilde – until 1417 the capital of Denmark – you will visit the Viking Ship Museum (entrance incl.). The museum contains the remains of 5 Viking vessels which have been salvaged from the bed of Roskilde Fjord, where they were sunk more than a thousand years ago to prevent aggressive intruders gaining access to the town from the sea. After visiting the museum, we recommend a visit to the cathedral in the city centre. Construction of the cathedral was commenced during the 12th century and additions have been made through the years, in different architectural styles. The cathedral is the traditional burial place of Danish monarchs and contains more than 40 royal tombstones.
    [Show full text]
  • Prospekt for Ny Trelleborg Oplevelses- & Videncenter
    NY TRELLE DEN GENSKABTE HISTORISKE OG DIGITALE BORG VIKINGEBORG OPLEVELSES- & VIDENCENTER PROSPEKT IN TRODette prospekt beskriver rammerne for Ny Trelleborg -projektet. Materialet skal skabe et billede af visionerne for Ny Trelleborg Oplevelses- & Videncenter; rekonstruktionen af et udsnit af den oprindelige Trelleborg (Den Genskabte Borg), ny udstilling/ faciliteter i ny tilbygning og opgradering af det eksisterende museum, digitale og fysiske aktiviteter i udeområdet og på selve monumentet. Prospektet giver også en beskrivelse af en samlet vision om at sætte spot på vikingekrigeren og de historier, der knytter sig til livet som kriger på Trelleborg. Prospektet er et samlet formidlings - koncept foldet ud på tre greb, der beskriver de oplevelser og den viden publikum får på Ny Trelleborg Oplevelses- & Videncenter. God læselyst. IND HOLD / 5 VELKOMMEN TIL TRELLEBORG 7 VISION 9 ORGANISERING 10 ET HISTORISK HOTSPOT 13 UNESCO OG VERDENSARV 14 MUSEET VED TRELLEBORG 17 TRE FORMIDLINGSGREB PÅ DET NYE TRELLEBORG 19 DEN GENSKABTE BORG 27 DET EKSISTERENDE MUSEUM 31 MONUMENTET 33 FORSKNINGSBASERET OG AUTENTISK FORMIDLING 34 UNDERVISNING OG PUBLIKUMSFORMIDLING 38 MÅLGRUPPER, FRIVILLIGE OG SAMARBEJDER 40 PROJEKTBUDGET OG FINANSIERINGSPLAN 43 DRIFTSBUDGET, DRIFTSGARANTI OG TIDSPLAN INDHOLD 3 Vikingeborgen Trelleborg er placeret i det vestsjællandske landskab mellem Vårby Å og Tude Å. I dag er området et yndet rekreativt sted for naturelskere, og placeringen i midten af det hele gør området til et historisk hotspot, hvor kultur og natur går op i en højere enhed. VEL KOM MEN 4 VELKOMMEN TIL TRELLEBORG / Trelleborg er i mine øjne ét af de mest fantastiske besøgssteder, der med action packed historiefortælling og aktiv indlevelse gør, at de besøgende bliver kastet tilbage i vikingetiden.
    [Show full text]
  • De Danske Vikingeborge Og Deres Historiske Baggrund
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se De danske vikingeborge og deres historiske baggrund "Va1 i högre grad an ~iigonsinmossfynden ställer fornborgen Trelleborg forskningen inför historiska problem." Således kom- menterede Lauritz Weibull ' de overraskende resultater, som Poul Narlund i 193o'erne nåede ved udgravningen af voldstedet Trelleborg ved Slagelse i det vestlige Sjelland.' Den store ring- borg, af hvilken kun de gr~skledtevolde var levnet, havde vist sig at vaere en bef~stetkaserne fra vikingetidens slutning, op- bygget efter et sindrigt geometrisk system, der var udsteikket i terraenet med Pmponerende precision og fulgt med et pedanteri, som kun hajt udviklede militere enheder kan praestere. De Jomsvikinger, som Lauritz Weibull et kvart sekel tidligere havde slået sä grundigt for panden, at man aldrig troede at skulle made dem igen i serias historieskrivning, genspstod her med et af Sj~llandsjord. Fundet kom så uventet, så aldeles uden sammenheng med den hidtidige viden om denne fjerne tid, at det både historisk og arkeologisk måtte vEre yderst vanskeligt at tyde borgen og udrede dens funktion og mening. I dag - 25 år efter Trelleborg - kan vi på flere punkter af- runde og supplere billedet. Det siger sig selv, at udgrav- ningeme pä Trelleborg måtte afstedkomme en formelig jagt på rundborge over det ganske land, ja i hele Norden og i Eng- Foredrag på det nordiske historikerm~dei Lund august 1961. Foredraget er gengivet efter manuskriptet, idet enkelte mindre ~ndringerdog er foretaget og henvisninger indfajet til den litteratur, der direkte omhandler vikingeborgene. LAURITZWEIBULL: Fornborgen Trelleborg. Scandia XX: 2, 1950, p. 283-89. POUL NBRLUND:Trelleborg. Nordiske Fortidsminder IV, I.
    [Show full text]