Kvinnan i Fyrkat En detaljstudie av den vikingatida kvinnograven nr 4 i Fyrkat, Danmark Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Jessica Hillborg Handledare: Ing-Marie Back Danielsson Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1INTRODUKTION 1 1.2 SYFTE 1 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 1 1.4 TEORI OCH METOD 2 2. FYRKAT - MATERIALPRESENTATION 2 2.1 INLEDNING – BORGEN 2 2.2 GRAVFÄLTET 4 2.3 GRAV 4 OCH GRAVMATERIALET 5 3. ANALYS 10 3.1 VÖLVAN 10 3.2 DEN MÄKTIGA KVINNAN 14 3.3 KOPPLINGEN TILL ÖST 18 4. TOLKNING 21 5. SLUTSATS 26 6. SAMMANFATTNING 27 7. REFERENSER 28 Abstract: This essay is about a rich woman’s grave at Fyrkat, Jylland in Denmark. Women who have appeared to be independent in the 10th century have directly been interpreted as a volva. I wanted to make a detailed study of the woman in the Fyrkat grave to get a more in-depth understanding of this woman and which positions she may have had in the Viking Age society. I believe she was an independent woman with her own career. Her role as a volva may have been a thing she did on the side, on special occasions. Framsidebilden: Völva tillsammans med sin stav? Från Kyrkan Michael, Isle of Man. Tagen ur: Pentz et al, 2009:227. 1. Inledning 1.1Introduktion 1837 debatterades det hur man kunde se vilka ”fornkristna” gravar det låg män eller kvinnor i. Man beslöt sig då för att dela upp föremålen i gravarna i grupper för män och kvinnor, t.ex. svärd var för männen och nålar för kvinnorna. Detta publicerades i mecklenburgska historie- och fornminnesföreningens årsbok Mecklenburgisches Jahrbuch, 1837 (Hjörungdal, 1998:87). Senare fann man dock dolkar i kvinnogravar och blev tvungen att tänka om. Slutsatsen var att det kan ha funnits ”krigiska” kvinnor men att de var av en minoritet (Mestorf, 1889, Müller, 1876). Detta synsätt höll i sig ända in på 1900-talet, då man istället hade två stereotyper; ”man the hunter” och ”woman the gatherer”, på samma sätt kunde man kalla gravarna ”kvinnogravar” och ”vapengravar” (Stjernquist, 1955). I flera årtionden har arkeologer bedrivit genusforskning och ändå lever dessa synsätt kvar än idag. Arkeologer har fortfarande svårt att erkänna kvinnor under forntiden som ekonomiskt mäktiga eller som ledartyper. (Arwill-Nordbladh, 2001). Jag vill därför ifrågasätta det androcentriska synsättet på kvinnogravar. Jag kommer i denna uppsats undersöka grav 4 i Fyrkat, Danmark, där en kvinna ligger begravd i en vagn med fina och speciella gravgåvor. I tidigare forskning har kvinnan snabbt tolkats som en völva, med andra ord en stavbärare, då hon är begravd med en viss metallstav. Liknande metallstavar har även hittats i tre andra speciella kvinnogravar. Dessa är Klinta på Öland och två stycken gravar i Birka, Bj 660 och Bj 845. Man fann även en tredje stav på detta gravfält, Bj 834, men i denna grav låg både en kvinna och en man begravd. Genom att även se till de andra gravgåvorna och omgivningen ska jag se om det finns någon annan bakgrund till kvinnan i grav 4. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att utföra en detaljstudie av kvinnan i grav 4 i Fyrkat, Danmark. Målet med detaljstudien är att man ska få en ny och fördjupad förståelse för den gravlagda och den eller de roller och maktpositioner som hon kan ha haft i livet. 1 1.3 Frågeställningar 1 Vilken roll har gravgåvorna spelat för kvinnan? 2 Varför har man bedömt kvinnan i graven som völva? 3 Vilken annan roll kan kvinnan ha haft i samhället? 1.4 Teori och metod Arwill-Nordbladh skriver att gravläggningen speglar samhällets uppfattningar om vad som är giltigt för en kvinnlig genuskonstruktion och hur det kommer till uttryck eller befästs. Att man genom de materiella föremålen försöker uttrycka detta (Arwill-Nordbladh, 1998). I tidigare studier har man som sagt tolkat det som att kvinnan var en völva men det behöver inte utesluta att hon också kan ha haft andra roller i samhället. Jag kommer att analysera detta material genom att ta en närmare titt på alla gravfynd. Då jag inte har tillgång till de riktiga fynden kommer jag att titta på dem i publikationer, jag tar även hänsyn till den omgivande miljön. På detta sätt ska jag försöka få en ny fördjupad förståelse för kvinnan i grav 4. Då jag vill ifrågasätta det androcentriska synsättet på kvinnogravar under vikingatiden kommer jag att försöka se på detta ur ett genusperspektiv, dvs jag vill reda ut om gravgåvorna och sättet hon är gravlagd på visar att hon kan ha haft en maktposition i samhället eller att hon var en yrkeskvinna med egen identitet. 2. Fyrkat - Materialpresentation 2.1 Inledning – Borgen Fyrkat ligger på Jylland i Danmark och är en av fyra liknande fästningar i Danmark som är av en typ som kallas ”Trelleborgs”typ. De tre andra borgarna är Trelleborg på Själland, Nonnebakken på Fyn, Aggersborg på Jylland. Man vet inte exakt vad dessa borgar har använts till men några alternativ är skatteinbetalningsstation, militärsamlingsplats eller ekonomiskt centra. (Price, 2002). 2 Fig 1. T.v. Översikt över Fyrkat borgen och gravfältet. Ritad av Holger Schmidt. Tagen ur Roesdahl, 1977:8. Fig 2. Fyrkat borgen. Foto: Nationalmuseet. Tagen ur Pentz et al, 2009:216. Borgen är uppbyggd så att den ytterst har en cirkulär ringvall av jord och trä, med en inre diameter på 120,4 m och en bredd på 11,8 m. Innanför denna går en 1,8 m bred ringled. Borgen är uppdelad i fyra stycken ”tårtbitar” med fyra stycken 3,0 m breda portöppningar som alla har en väg som leder rakt in i mitten av borgen. I varje ”tårtbit” finns fyra stycken långhus på 28,4 x 7,4 m som ligger placerade som kvadrater. I dessa fyra kvadrater är ett gårdshus placerat. Man har även funnit ett porthus och ett grophus i borgen. (Roesdahl, 1977). Parallellt längs den nord-västra sidan av borgen ligger ett gravfält, detta ligger beläget på den högsta punkten i området. Det kan tyda på att gravplatsen var förutbestämd och att man ville utnyttja platsen till fullo. Man tror att gravfältet och borgen är från slutet av Harald Blåtands regeringstid då man dendrokronologiskt har daterat en av byggnaderna i området till år 980 e.kr. (Price, 2002). Då alla dessa ”Trelleborgsborgar” är från 980-talet finns det teorier om att platserna använts som samlingsplatser till Harald Blåtands kampanjer för att införa kristendomen. (Price, 2002; Pentz et al, 2009). Roesdahl skriver att Fyrkat kan ha varit ett kungligt fort. Under brytningstiden levde den förkristna kulten och den kristna kulten fredligt sida vid sida, men Roesdahl tror inte att Fyrkat måste ha varit kristet utan borgen kan ha haft 3 en politisk funktion för att visa på en ny och bredare maktstruktur. Borgen kan även ha haft olika användningsområden beroende på situationen i landet. (Roesdahl, 1977). De olika husen i borgen visar på olika användningsområden, bl.a. som verkstäder, förvaringshus, bostadshus och vissa visar på mycket lite användning. Livet i borgen verkar ha varit lite som på en stor gård. De mest speciella fynden i borgen visar på en verksamhet med guldsmeder och grovsmeder, vilket tyder på att Fyrkatfolket själva tillverkat föremål med god kvalitet. Borgen var i bruk en kort period, ca 5-10 år, sedan förstördes den i en brand. Branden skedde dock efter att borgen övergivits. (Roesdahl, 1977). 2.2 Gravfältet Man har hittat ca 30 gravar varav det finns både manliga, kvinnliga och barngravar. Alla gravar var flatmarksgravar. I mitten av gravfältet har man funnit stolphål som man tror är rester efter någon typ av plattform/bro, 40 m lång och 5 m bred, som kan ha funnits med under gravceremonin. Man vet dock inte säkert hur/vad den har använts till (Pentz et al, 2009). Spridda över gravfältet har man även hittat flera eldplatser. Dessa kan också ha ingått i någon slags gravkult men det är inget man kan bevisa då de är placerade väldigt osammanhängande. Vid flera av gravarna har man även funnit lämningar efter stolphål som skulle ha kunnat vara någon typ av gravmarkering men dessa finns inte heller vid alla gravarna. De flesta gravar är mycket dåligt bevarade, man har inte hittat så mycket mer än järnnitar från kistorna, men i några gravar har man hittat gravgåvor såsom bl.a. ett yxhuvud och en järnkniv med spår av ett träskaft i grav 2. I grav 3 fann man en järnkniv och några glaspärlor. De gravar som utmärker sig mest när det gäller gravgåvor är grav 4 och grav 22b. I 22b har man bl.a. funnit spår av ett skrin, en järnkniv, en järnsax, ett antal glaspärlor, silvertråd och guldtråd. (Roesdahl, 1977). Två av gravarna var vagnsgravar; grav 4 och grav 20. Grav 4 är den grav som jag kommer att inrikta mig på. Denna är en kvinnograv och är den största på hela gravfältet. Den har även mycket speciella gravgåvor. 4 Fig. 3. Plan över gravfältet. Röda pilen pekar på grav 4. Visar även stolphålen som utgör plattformen/bron. Ritad av Orla Svendson. Tagen ur Price, 2002:151. 2.3 Grav 4 och gravmaterialet Graven grävdes ut i oktober 1954. Den visade sig då vara placerad i öst-västlig riktning. Graven var ca 485 x 170 cm. På gravens sydsida fann man ett område med träkol och i det nordöstra hörnet fann man en liten stensamling. Vagnen har man räknat ut ska ha varit 2 m lång, 1 m bred och 45 cm djup och rundbottnad. Den ska även ha haft 7 sidor. Man har tidigare försökt att göra en rekonstruktion av vagnkistan, men det är omöjligt att göra en exakt kopia då det saknas för mycket av den.