7

Motion

1977178:1716 av Hans Lindblad om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Gävleborgs län

Gävleborgs län var det enda av skogslänen som minskade under 1977, att döma av de preliminära befolkningssiffrorna. Minskningen var 131 personer. Bara två andra län visade minussiffror, Blekinge med 369 och Södermanland med 44 personer. Dessa två andra län har ju drabbats av en rad över hela landet uppmärksammade industri kriser. Händelser i Gävleborgs län har inte givit lika stora rubriker landet över, men utvecklingen i länet inger i Oera avseenden stora bekymmer. Det svåraste beskedet på sistone är att stålverket i Hofors skall minska med ytterligare 350 arbeten. Hofors är extremt beroende av en enda industri, och kommunen har under senare år varit den av länets kommuner som minskat mest i folkmängd. Mest oroande för de närmaste åren synes Söderhamnsområdet vara. Nästan samtliga större företag i området har svårigheter, och särskilt för skogsföretagen kan drastiska åtgärder befaras. Ungdomsarbetslösheten i regionen är stor. Länets inlandskommuner, främst har sedan många år stora problem därför att nya arbeten inte tillkommit i den takt som sysselsättning försvunnit inom skogsbruk och jordbruk. Från dessa delar har en mycket stor del av ungdomarna försvunnit under de senaste årtiondena. UtOyttningen av yngre från länet har givit en ogynnsam befolkningsutveckling genom att andelen äldre ökat kraftigare än i landet som genomsnitt. Det har slagit igenom i mycket låga födelsetal. Sedan början av 1970-talet har länet årligen större dödssiffror än födelsesiffror. Min företrädare Olle Westberg i Ljusdal visade i årliga motioner hur utvecklingen gick efter riksdagens regionalpolitiska beslut 1972. Då angavs att Gävleborgs län skulle ha en planeringsnivå inför 1980 på 290 000-300 000 personer. Lågkonjunkturen i början av 1970-talet slog hårdare för Gävleborg än för de Oesta andra- arbetslöshetstalen i Gävleborg steg under 1971-1972 mer än i nästan alla andra landsortslän. Vi fick en mycket negativ befolkningsutveckling under 1970-talets fyra första år. Befolkningsförlus­ terna blev så stora att inget annat skogslän låg så nära den nedre gränsen i riksdagens regionalpolitiska beslut. 1974, 1975 och 1976 ökade befolkningen. Den helt dominerande delen av denna ökning faller på 1975 års ökning för Gävle kommun. drygt l 700 personer. Det är en ökning som förklaras av utOyttningen av statliga verk till Gävle. Det var en välkommen injektion, men samtidigt en engångsåtgärd och inte något som minskat de långsiktiga problemen i länets övriga delar. 1977 gav alltså åter en befolkningsminskning för länet. Man kan uttrycka �ot. 1977/78:1716 det så all utan utOyllningen av statliga verk till Gävle skulle sannolikt hela det hilliii varande 1970-talet ha givit befolkningsminskning för länet. men nu fick vi i stället ökningar under åren 1975-1976. Befolkningstalet vid årsskiftet nu senast beräknas till 294 500. Det betyder all länet ligger på den undre halvan av det befolkningsintervallsom saltes upp ror länet vid beslutet 1972. Det har sagts all för skogslänen borde man sikta mot det högre talet i intervallet, alltså ror länets del på 300 000 människor 1980. Som skogslän har Gävleborg de typiska problemen för sådana. alltså ensidigt näringsliv i de nesta kommunerna och en väsentligt lägre syssel­ sättning bland kvinnor än riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande har sjunkit. och för främst Ljusdal redovisas mycket höga tal för förtidspensio­ nering av män. Med öppen och dold arbetslöshet berliknar man att länet skulle behöva l 5 000 nya jobb för att ge sysselsättning åt alla. Det motsvarar 12-13 % av länets yrkesverksamma. Antalet arbetslö a vid arbetsförmed­ lingarna i länet uppgår till ungefar 4 500 personer. Länsarbet nämnden har bedömt att nära 600 personer vid 44 företag kommer att drabba av uppsägning under början a\ 1978. Inget annat län utanför tOr tad områdena har å många förtidspen ionerade. Il 500. En ummering kommun för kommun i länet kan ge följande: IIOFORS minskade 1977 med 240 personer. Folkmängden är nere i 14 025. 1970 fanns i Hofors 15 705 personer. Mer än l O 96 av invånarantalet har alltså försvunnit under 1970-talet. Det har självfallet slagit hårt på servicemöjlig­ heterna. Ilafors bordeha fått bli gymnasieort. men den negativa befolknings­ utvecklingen har rorsvårat detta. Men genom att Hofors inte får gymnasium försvåras kommunens problem ytterligare. En lösning bör sökas. så att åtminstone några utbildningsvägar efter grundskolan finns i kommunen. Med ökad frihet åt kommunerna att själva styra sitt skolsystem borde en utbyggnad vara möjlig. Bostadsbyggandet i kommunen fick drastiskt minskas genom den negativa befolkningsutvecklingen. Nedläggningen av ett varuhus måste es som en följd av minskad köpkraft. Även andra delar av servicen i kommunen har drabbat . Det är helt nödvändigt att bryta den negativa utvecklingen för Hofors. annars kan verkningarna bli förödande. SKF Stål meddelade i slutet av september förra året att ytterligare J'Ojobb skall bort. Be kedet kom två dagar efler invigningen av ett nytt stålverk på området. Ilafors måste sättas mycket högt på listan av kommuner som behöver nya industrier för att komma ifrån ett extremt beroende av en enda industri. Kommunen drabbas av att ligga utanför det allmänna stödområdet. Kommu­ nerna väster om Ilafors- Hedemora och Avesta i Kopparbergs län- ingår i stödområdet. l ng en av dem har dock tillnärmelsevis haft så negativ befolkningsutveckling som Hofors. lyckades öka befolkningen med 69 personer till 6 492 vid senaste årsskifte, främst genom pendlare till industrierna i . Mot. 1977178:1716

Ockelbo har många miljömässiga och andra fördelar, men näringslivet i kommunen har inte kunnat ge nya jobb i takt med att de tidigare helt dominerande näringarna skogsbruk och jordbruk minskat sitt behov av arbetskraft. Ockelbo hade 6 762 invånare 1970. 1960 fanns 7 917 personer och 1950 fanns 8 554 personer. Ockelbo beskriver därför samma utveckling som hårt utsatta kommuner i Norrlands inland. Men Ockelbo ingår inte i allmänna stödområdet, eftersom gränsen för detta går just där. och Ockelbo kom på fel sida. Det är självfallet mycket svårt att förmå någon att starta en industri i Ockelbo. om villkoren är långt bättre därest vederbörande etablerar sig några kilometer längre norrut. Visserligen har riksdagen uttalat att Gästrikland skall vara en "grå zon" med generösa dispenser i lokaliseringsärenden. Men dels är detta inte känt hos alla berörda, dels innebärdet en ökad osäkerhet och ökad byråkrati alt få ett lokaliseringsärende behandlat för en ort utanför stödområdet och dels kan dispensen bara gälla vissa delar av regionalpoliti­ ken. Transportstöd kan inte utgå. och i detta avseende är Ockelbo alltså starkt missgynnat av alt ligga på fel sida om stödområdesgränsen. SA OVIKEN minskade 1977 med 126 personer till43 204. Sandviken har därmed lägre invånarantal än 1970. då kommunen hade 43 663 invånare. Tidigare trodde man att Sandviken skulle utvecklas snabbt. men så har det inte blivit. Också centralorten minskar. Det helt dominerande företaget är Sandvik AB. Detta är utan tvivel landets mest framgångsrika stålföretag genom en mycket skicklig satsning på marknadsföring världen över. mycket avancerad forskning och en nära koppling mellan forskare och marknads­ förare. För nera mycket specialiserde produkter ligger Sandvik så långt framme att företaget är störst eller bland de största i världen för just denna produkt. Specialstålsrörelsen går just nu med förlust. men huvuddelen av produktionen ligger inom hårdmetall. Det är ett fint exempel på att satsning på mer kvalificerade produkter ger ökad trygghet och bättre framtidsutsik­ ter. Sandvik AB har expanderat under senare år. men till stor del har dessa utbyggnader skett på andra orter än i Sandviken. Detta kan vara positivt. om samtidigt andra industrier kommer till Sandviken. eftersom kommunen då blir mindre beroende av ett företag. Men tyvärr har bara fä nya jobb tillkommit inom andra företag. Det var olyckligt att Sandviken inte fick det statliga domstolsverket, eftersom kommunen har stort behov av en mer differentierad arbetsmarknad. Tillsammans med Gävle har Sandviken numera högskoleutbildning. På sistone har sagts att skolöverstyrelsen är emot att låta Sandviken inrälta en tvåårig stålteknisk linje inom gymnasieskolan. Det vore mycket olyckligt. eftersom man då förlorar möjligheten till naturlig koppling mellan gymna­ sium och högskola. Inom kommunen ligger sulfitfabriken i Gästrike- 1-lammarby. Den har gått med förlust de senaste åren. Personalen minskas. och det finns oro inför framtiden. Just i elt område som annars så starkt domineras av stålindustrin (Sandvik AB och SKF Stål i 1-lofors) vore det ytterst olyckligt om en anläggning i en annan bransch skulle hotas. eftersom �ot. 1977/78:1716 lO

det ju gjorde regionen ännu ensidigare än nu. GÄVLE ökade under 1977 med 73 personer till 87 481. 1970 var motsvarande tal 84 625. Det är en ökning. men den är långt mindre än i nertalet av övriga läns största kommuner. Gävle har inte alls utvecklats så snabbt som t. ex. Örebro, Västerås och Linköping. Under andra halvan av 1960-talet drabbades kommunen av ett stort antal industrinedläggningar, som särskilt hårt slog mot kvinnorna. Som redan nämnts gav utnyttningen av statliga verk ett avsevärt tillskott av människor. Nästa utökning förutsågs komma genom ett nytt stort valsverk. men planerna på detta hlingde direkt samman med Stålverk 80 och måste därför avskrivas. Även andra projekt som funnits under senare år har skrinlagts. Nyligen beslöts att avbryta kommunens nybyggnad av en kokshamn. En rad företag har minskat sin sysselsättning på sistone eller varslat om inskränkningar: Gene Porslinsfabrik. Gävle Varv, Hydrolin, Sonab och Vanadis. Bockens Bryggerier har i två steg avvecklat först öltillverkningen och sedan övrig tillverkning. Gävle Galvaniseringsfabrik har på sistone genom regeringsbeslut fått möjlighet att rekonstruera företaget. sedan den tidigare ledningen på annan ort inte klarat verksamheten. Att postdirektionen får bli kvar är ett positivt beslut. som inte får urholkas. SÖDERHAMN minskade under 1977 med 141 personer till 31 787. 1970 var antalet 31 896. Kommunen har under senare år haft en mycket besvärande ungdomsarbetslöshet. I kommunen finns nera skogsindustrier. Vallviks Fabriker har byggts ut (av CB) till en modern anläggning. Sågverket i A la är också mycket modernt (Bergvik & Ala). Två massaindustrier synes vara direkt hotade. nämligen M armaverken (Korsnäs-Marma) och Bergvik (Bergvik & Ala). Det är fabriker som inte fått investeringar på länge, och enheterna anses väl små för att kunna vara konkurrenskraftiga i ett längre perspektiv. Också för Sandarne (Bergvik & Ala) kan man ställa frågan om de nuvarande anläggningarna har tillräcklig konkurrenskraft. Till detta kommer boardfabrikerna i Ljusne. som har betydande problem i en svår bransch. Det finns en risk för att nertalet av nuvarande skogsindustrier inte kan behållas. Det är då helt nödvändigt all det görs en offensiv investering i en ny skogsindustri i området. Den råvara som används av de nuvarande industrierna måste även i fortsältningen tas om hand, och dessutom finns snart en ny hamn för import av nis. Av sysselsättningsskäl är det självklart att kräva all Söderhamnsregionen även i framtiden har modern skogsindustri. Mest naturligt vore en satsning på eu pappersbruk. t. ex. genom en gemensam insats av de företag som kan tänkas lägga ned äldre industrier i regionen. En sådan satsning skulle kräva 1-2 miljarder. och inget projekt för länet ter sig för framtiden så angeläget som delta. I Söderhamn finns Nord-Malt. I Gävleborgs län råder stor enighet om att delta företags framtid måste tryggas. trots att den statligt dominerade Prippskoncernen lagt under sig allt större del av bryggeribranschen. Frågan Mot. 1977178:1716 Il om den framtida maltförsörjningen måste behandlas i den pågående bryggeriutredningen, och det vore orimligt om Pripps dessförinnan genom­ fört bygget av ett nytt mälteri i Stockholm. BOLLNÄS ökade under 1977 med 49 personer till 27 595. 1970 var folkmängden 27 738. Området har fått ett antal nya industrier under den tid lokaliseringspolitiken bedrivits. Det negativa för Bollnä är att SJ gjort så kraftiga reduktioner av sysselsättningen. Stor oro finns för att även de kvarvarande vid verkstaden skall förlora sina arbeten. Inget synes ha gjorts för att modernisera anläggningen. OVANÅKER ökade 1977 med 41 personer till 13 604. 1970 var folk­ mängden 13 l 58. och Alfta är väl utvecklade industriorter. Edsbyn har varit något av "Gävleborgs Anderstorp" med ett stort antal själv tändiga och livskraftiga företag. Under loppet av ganska få månader köptes Oertalet av de större företagen i Edsbyn upp av olika koncerner - en illustration till svårigheterna att klara generationsskiften i familjeföretag med hittillsvarande lagstiftning. Näringslivet är alltså mångsidigt. och när resten av länet hade så svåra sysselsättningsproblem 1971-1972 märktes knappast någon avmatt­ ning i Edsbyn. Det gäller att slå vakt om näringslivet i en bygd om genom sin mångsidighet har tor motståndskraft. Att Alfla fått gå in i Ovanåkers kommun förstärker självfallet denna. och därmed ökar ytterligare möjlighe­ terna för framtiden. LJUSDAL minskade under 1977 med 83 personer till 21 763. 1970 var invånarantalet 22 524. 1960 var det 27 007, alltså en mycket kraftig minsk­ ning, som dessutom är ännu allvarligare eftersom minskningen utgjorts av de yngre. Statsmakterna har beslutat om ett industricentrum i LjusdaL Det är nödvändigt att satsa på kommunen. och den ingår numera i det inre stödområdet. Staten måste ocksåse till att inte statliga serviceorgan i området dras in. SJ-servicen får inte försämras. Vägarna i kommunen måste förbättras. Betydande möjligheter finns att göra Ljusnans dalgång till ett betydande turistområde. särskilt som riksdagen ju agt nej till kraftverksut­ byggnad. De insatser som behövs för ökad stöd i glesbygd blir för Gävleborgs län särskilt viktiga i Ljusdals kommun. ökade under 1977 med 126 personer till 36 828. 1970 var befolkningen 36 367. Denna positiva utveckling beror på att nya företag kommit till kommunen och att tidigare byggts ut. Under Oera år har utvecklingen varit positiv. men det senaste året har givit betydande problem för åtskilliga företag i kommunen. Anställningsstopp gäller på många håll. lludiksvall har varit "motorn" för norra delen av länet. men förlorar denna en stor del av hittillsvarande kraft kan det få mycket allvarliga långsiktiga verkningar för hela regionen. NORDANSTIG ökade under 1977 med 101 personer till Il 717. 1970 var befolkningen Il 469. Trots stor glesbygd har kommunen visat en gynnsam �ot. 1977/78:1716 12 utveckling. ime minst genom all där finns många mindre företag. Man har inte en å ensidig arbetsmarknad som nera andra kommuner i länel. Den mest avlägsna industrin i kommunen ligger i Ila sela. och för des utveckling är det y11ers1 önskvärt med förbäuring av \ägförbindelscrna till kuslen.

G ränsdra�:ningar

l en lång rad ammanhang delas Gävleborgs län a\' talliga grän er. Della myller av administrativa gränser är självfallet tarkl för vårande för all planering. Med skärpa måste framhållas all Gävleborg unge !lir som andra län borde få chansen att betraktas som en enhel. En stir kild fråga gäller stödområdcsgränsen. Som ovan anförts i fråga om Hofors och Ockclbo kommuner innebtir den nuvarande gränsen genom länet all kommuner öder om gränsen får ytterst svårt all konkurrera om etableringar med kommuner innanför området. Från länet sida har fram­ hållits i många sammanhang all hela länet borde in i tödområdet. eller som e11 minimikrav åtminstone Hofors och Ockelbo. Men samtidigt iir det räl! uppenbart all om hela Gä trikland fördes in i stödområdet. å skulle läget för det redan hån drabbade orduppland kunna bli något ämre. Lösningen bör nog söka efter en annan linje. niimligen så att behoven i olika län vägs mot varandra och att man inom varje län kan at a mc t på de allvarligast utsatta kommunerna. För Gävleborgs län tyck det för över­ blickbar tid vara Ljusdal. Hofors och Söderhamn. En sådan lösning bör aktualiseras när regionalpolitiken kall inriktas på nytt. Regeringen före lår all nuvarande regler får gälla ett år längre än man tidigare be lutat om. alltså 1. o. m. 1979. Det ger tid att finna regler som förstärker möjligheterna au sätta in stödet på de me t behövande länen och kommunerna. Att Gävleborg är i mycket stort behov av in atsesr vi as av befolkning utvecklingen under 1970-talet. Gävleborg Hin missgynnas i olika avseenden. Reglerna för tatlig upphandling mi sgynnar 1. o. m. Ljusdal. trot att det ligger inom det inre stödområdet. l de !la a' seende måste Gävleborg jäm tällas med övriga orrlandslän.

Lokalisering till öderhamn

Söderhamn har mycket stora problem. En statlig etablering till denna on är därför utomordentligt väl motiverad. Ända sedan Oygnottiljcn beslutades 1942 (där regionalpolitiska skäl falide utslaget i konkurrens med Umeå) har Söderhamn blivit utan nya statliga insatser. Myntverket var nära att komma till länet. men det stöddes inte av länets egna riksdag män från den dåvarande regering sidan. Ett mycket starkt motiverat förslag är därföratt till Söderhamn förlUgga den Mot. 1977/78:1716 IJ

centrala stiftelsen för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering. Det ger nära till praktisk verksamhet för ledningsorgancl. och förbindel erna från och till Söderhamn måste betecknas som mycket goda.

skogsmaskinbranschen

Gävleborgs län är ett skogsllin. Mekaniseringen i skogsbruket har gåll snabbl. Länet är unikt så till vida all det numera är fler som arbetar med att tillverka skogsmaskiner än som arbetar i egentligt skogsarbete. Två av landets största skogsmaskintillverkare- Kockums i Söderhamn och ÖSA i Alfta - finn i länel. men liven andra företag i branschen utgör betydande delar av lokal syssclslillning i llinel. Det lir för länet av största intresse att skogsma kinsbran chcn kan utvecklas. Det ynes helt uppenbart all nuvarande produktionskapacitet iir för stor för vcnsk hemmamarknad och den hittills upparbetade exportmark­ naden. Genom all Sverige ligger så långt framme i fråga om skog ma kin­ utveckling finn dock rimligen yllerligare möjligheter all öka exporten. Inom landet är av ältningsmöjligheterna begrän ade. Flera kogsförctag har skaffat en tlimligen kompicH uppsättning moderna maskiner. och det är räll klart att er ällningsbehovct per år lir mindre än den årliga an kaffningen under de år då maskinparken byggdes upp. Det finns kUl att undersöka om denna bransch kan få en mer slagkraftig struktur. som kulle underiiiila exportsatsningar. Det är viktigt eftersom ökad export sannolikt är den enda möjligheten om man vill vidareutveckla skogsmaskinindustrin på en hög nivå. Med hlinvisning till ovanstående hemstlills" l. att riksdagen uttalar all erfarenheterna från Gävleborgs län tillmiits stor betydelse vid utformningen av för lag till nya avgriinsningar och principer för lokaliseringsstöd, 2. all riksdagen ullalar all Gävleborgs län lik tlill med övriga län i arrland i fråga om statlig upphandling. 3. att rik dagen uttalar att den centrala stiftelsen för skyddat arbete får sin administration förlagd till Söderhamn.

Stockholm den 25 januari 1978

IlA S Ll DBLAD (fp)

4Sc aven motJonen 1977/78:1717.