Motion 1977178:1716
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
7 Motion 1977178:1716 av Hans Lindblad om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Gävleborgs län Gävleborgs län var det enda av skogslänen som minskade under 1977, att döma av de preliminära befolkningssiffrorna. Minskningen var 131 personer. Bara två andra län visade minussiffror, Blekinge med 369 och Södermanland med 44 personer. Dessa två andra län har ju drabbats av en rad över hela landet uppmärksammade industri kriser. Händelser i Gävleborgs län har inte givit lika stora rubriker landet över, men utvecklingen i länet inger i Oera avseenden stora bekymmer. Det svåraste beskedet på sistone är att stålverket i Hofors skall minska med ytterligare 350 arbeten. Hofors är extremt beroende av en enda industri, och kommunen har under senare år varit den av länets kommuner som minskat mest i folkmängd. Mest oroande för de närmaste åren synes Söderhamnsområdet vara. Nästan samtliga större företag i området har svårigheter, och särskilt för skogsföretagen kan drastiska åtgärder befaras. Ungdomsarbetslösheten i regionen är stor. Länets inlandskommuner, främst LjusdaL har sedan många år stora problem därför att nya arbeten inte tillkommit i den takt som sysselsättning försvunnit inom skogsbruk och jordbruk. Från dessa delar har en mycket stor del av ungdomarna försvunnit under de senaste årtiondena. UtOyttningen av yngre från länet har givit en ogynnsam befolkningsutveckling genom att andelen äldre ökat kraftigare än i landet som genomsnitt. Det har slagit igenom i mycket låga födelsetal. Sedan början av 1970-talet har länet årligen större dödssiffror än födelsesiffror. Min företrädare Olle Westberg i Ljusdal visade i årliga motioner hur utvecklingen gick efter riksdagens regionalpolitiska beslut 1972. Då angavs att Gävleborgs län skulle ha en planeringsnivå inför 1980 på 290 000-300 000 personer. Lågkonjunkturen i början av 1970-talet slog hårdare för Gävleborg än för de Oesta andra- arbetslöshetstalen i Gävleborg steg under 1971-1972 mer än i nästan alla andra landsortslän. Vi fick en mycket negativ befolkningsutveckling under 1970-talets fyra första år. Befolkningsförlus terna blev så stora att inget annat skogslän låg så nära den nedre gränsen i riksdagens regionalpolitiska beslut. 1974, 1975 och 1976 ökade befolkningen. Den helt dominerande delen av denna ökning faller på 1975 års ökning för Gävle kommun. drygt l 700 personer. Det är en ökning som förklaras av utOyttningen av statliga verk till Gävle. Det var en välkommen injektion, men samtidigt en engångsåtgärd och inte något som minskat de långsiktiga problemen i länets övriga delar. 1977 gav alltså åter en befolkningsminskning för länet. Man kan uttrycka �ot. 1977/78:1716 det så all utan utOyllningen av statliga verk till Gävle skulle sannolikt hela det hilliii varande 1970-talet ha givit befolkningsminskning för länet. men nu fick vi i stället ökningar under åren 1975-1976. Befolkningstalet vid årsskiftet nu senast beräknas till 294 500. Det betyder all länet ligger på den undre halvan av det befolkningsintervallsom saltes upp ror länet vid beslutet 1972. Det har sagts all för skogslänen borde man sikta mot det högre talet i intervallet, alltså ror länets del på 300 000 människor 1980. Som skogslän har Gävleborg de typiska problemen för sådana. alltså ensidigt näringsliv i de nesta kommunerna och en väsentligt lägre syssel sättning bland kvinnor än riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande har sjunkit. och för främst Ljusdal redovisas mycket höga tal för förtidspensio nering av män. Med öppen och dold arbetslöshet berliknar man att länet skulle behöva l 5 000 nya jobb för att ge sysselsättning åt alla. Det motsvarar 12-13 % av länets yrkesverksamma. Antalet arbetslö a vid arbetsförmed lingarna i länet uppgår till ungefar 4 500 personer. Länsarbet nämnden har bedömt att nära 600 personer vid 44 företag kommer att drabba av uppsägning under början a\ 1978. Inget annat län utanför tOr tad områdena har å många förtidspen ionerade. Il 500. En ummering kommun för kommun i länet kan ge följande: IIOFORS minskade 1977 med 240 personer. Folkmängden är nere i 14 025. 1970 fanns i Hofors 15 705 personer. Mer än l O 96 av invånarantalet har alltså försvunnit under 1970-talet. Det har självfallet slagit hårt på servicemöjlig heterna. Ilafors bordeha fått bli gymnasieort. men den negativa befolknings utvecklingen har rorsvårat detta. Men genom att Hofors inte får gymnasium försvåras kommunens problem ytterligare. En lösning bör sökas. så att åtminstone några utbildningsvägar efter grundskolan finns i kommunen. Med ökad frihet åt kommunerna att själva styra sitt skolsystem borde en utbyggnad vara möjlig. Bostadsbyggandet i kommunen fick drastiskt minskas genom den negativa befolkningsutvecklingen. Nedläggningen av ett varuhus måste es som en följd av minskad köpkraft. Även andra delar av servicen i kommunen har drabbat . Det är helt nödvändigt att bryta den negativa utvecklingen för Hofors. annars kan verkningarna bli förödande. SKF Stål meddelade i slutet av september förra året att ytterligare J'Ojobb skall bort. Be kedet kom två dagar efler invigningen av ett nytt stålverk på området. Ilafors måste sättas mycket högt på listan av kommuner som behöver nya industrier för att komma ifrån ett extremt beroende av en enda industri. Kommunen drabbas av att ligga utanför det allmänna stödområdet. Kommu nerna väster om Ilafors- Hedemora och Avesta i Kopparbergs län- ingår i stödområdet. l ng en av dem har dock tillnärmelsevis haft så negativ befolkningsutveckling som Hofors. OCKELBO lyckades öka befolkningen med 69 personer till 6 492 vid senaste årsskifte, främst genom pendlare till industrierna i Sandviken. Mot. 1977178:1716 Ockelbo har många miljömässiga och andra fördelar, men näringslivet i kommunen har inte kunnat ge nya jobb i takt med att de tidigare helt dominerande näringarna skogsbruk och jordbruk minskat sitt behov av arbetskraft. Ockelbo hade 6 762 invånare 1970. 1960 fanns 7 917 personer och 1950 fanns 8 554 personer. Ockelbo beskriver därför samma utveckling som hårt utsatta kommuner i Norrlands inland. Men Ockelbo ingår inte i allmänna stödområdet, eftersom gränsen för detta går just där. och Ockelbo kom på fel sida. Det är självfallet mycket svårt att förmå någon att starta en industri i Ockelbo. om villkoren är långt bättre därest vederbörande etablerar sig några kilometer längre norrut. Visserligen har riksdagen uttalat att Gästrikland skall vara en "grå zon" med generösa dispenser i lokaliseringsärenden. Men dels är detta inte känt hos alla berörda, dels innebärdet en ökad osäkerhet och ökad byråkrati alt få ett lokaliseringsärende behandlat för en ort utanför stödområdet och dels kan dispensen bara gälla vissa delar av regionalpoliti ken. Transportstöd kan inte utgå. och i detta avseende är Ockelbo alltså starkt missgynnat av alt ligga på fel sida om stödområdesgränsen. SA OVIKEN minskade 1977 med 126 personer till43 204. Sandviken har därmed lägre invånarantal än 1970. då kommunen hade 43 663 invånare. Tidigare trodde man att Sandviken skulle utvecklas snabbt. men så har det inte blivit. Också centralorten minskar. Det helt dominerande företaget är Sandvik AB. Detta är utan tvivel landets mest framgångsrika stålföretag genom en mycket skicklig satsning på marknadsföring världen över. mycket avancerad forskning och en nära koppling mellan forskare och marknads förare. För nera mycket specialiserde produkter ligger Sandvik så långt framme att företaget är störst eller bland de största i världen för just denna produkt. Specialstålsrörelsen går just nu med förlust. men huvuddelen av produktionen ligger inom hårdmetall. Det är ett fint exempel på att satsning på mer kvalificerade produkter ger ökad trygghet och bättre framtidsutsik ter. Sandvik AB har expanderat under senare år. men till stor del har dessa utbyggnader skett på andra orter än i Sandviken. Detta kan vara positivt. om samtidigt andra industrier kommer till Sandviken. eftersom kommunen då blir mindre beroende av ett företag. Men tyvärr har bara fä nya jobb tillkommit inom andra företag. Det var olyckligt att Sandviken inte fick det statliga domstolsverket, eftersom kommunen har stort behov av en mer differentierad arbetsmarknad. Tillsammans med Gävle har Sandviken numera högskoleutbildning. På sistone har sagts att skolöverstyrelsen är emot att låta Sandviken inrälta en tvåårig stålteknisk linje inom gymnasieskolan. Det vore mycket olyckligt. eftersom man då förlorar möjligheten till naturlig koppling mellan gymna sium och högskola. Inom kommunen ligger sulfitfabriken i Gästrike- 1-lammarby. Den har gått med förlust de senaste åren. Personalen minskas. och det finns oro inför framtiden. Just i elt område som annars så starkt domineras av stålindustrin (Sandvik AB och SKF Stål i 1-lofors) vore det ytterst olyckligt om en anläggning i en annan bransch skulle hotas. eftersom �ot. 1977/78:1716 lO det ju gjorde regionen ännu ensidigare än nu. GÄVLE ökade under 1977 med 73 personer till 87 481. 1970 var motsvarande tal 84 625. Det är en ökning. men den är långt mindre än i nertalet av övriga läns största kommuner. Gävle har inte alls utvecklats så snabbt som t. ex. Örebro, Västerås och Linköping. Under andra halvan av 1960-talet drabbades kommunen av ett stort antal industrinedläggningar, som särskilt hårt slog mot kvinnorna. Som redan nämnts gav utnyttningen av statliga verk ett avsevärt tillskott av människor. Nästa utökning förutsågs komma genom ett nytt stort valsverk. men planerna på detta hlingde direkt samman med Stålverk 80 och måste därför avskrivas. Även andra projekt som funnits under senare år