DOCSLIB.ORG

VB Kubenu 99

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
VB Kubenu 99 KUBIKENBORGS IF VERKSAMHET 1999 Ungdomsfotbollen 1999 UNGDOMSFOTBOLL 1. roger norrman KUBIKENBORGS IF Verksamhet Ungdomsfotbollen 1999 Vår grundsyn innefattar i huvudsak att alla medlemmar ska trivas och få samma uppskatt- ning, oavsett vad de har för uppgift, och att alla ungdomar som är intresserade av föreningen bör beredas plats. Så börjar inledningen av den skrift som handlar om Mål och riktlinjer för Kubikenborgs IF:s ungdomsverksamhet. Finns att beställa på kansliet. Årets säsong har visat sig innehålla en mycket positiv utveckling för föreningen, ungdoms- lagen och den enskilde spelaren. När vi pratar om utveckling för den enskilde spelaren kan man se på träningarna hur utveck- lingen gått framåt, när vi pratar om utvecklingen för ungdomslagen kan man se på de resultat som uppnåtts i samband med seriespel och cuper, när vi pratar utvecklingen inom föreningen kan man förutom att titta på det ökade fotbollskunnande även se på den goda kamratskap och anda som råder inom föreningen. Här vill jag rikta ett stort tack till alla våra duktiga ung- domsledare som gör ett fantastiskt arbete. Men, trots våra fantastiska ungdomsledare, så finns det självklart plats för fler. Vi behöver alltid ledare till olika uppgifter. Vad tror du själv att du skulle kunna bidra med? Hör gärna av dig till kansliet så kan vi alltid hitta en lösning. Ledare säsongen 1999 På följande sidor kan du läsa om ungdomsfotbollen: Lag Ledare P 7 Kenneth Nordlander och Mats Nygren --- P 8 Johnny Morin och Peter Ruda sid. 3 P 9 Stefan Andremo och Per Hærum sid. 4,5 P10 Conny Sjödin och Roger Kjellsson sid. 6,7 P11 Christer Larsson och Thomas Pettersson --- P12 Mats Nygren och Emil Hedlund --- P17 Per Westermark och Jonny Ålund --- Jun Kent Svensson och Anders Östlund sid. 8 Har du några frågor om ungdomsfotbollen kan du kontakta vårt kansli på tel. 060 - 12 54 10. Olle Hansson Ungdomsansvarig 1999 UNGDOMSFOTBOLL 2. roger norrman KUBIKENBORGS IF P8 födda 1991 Det har varit ett lärorikt år med Ånäscupen och Kronsaftcup som extra krydda. I januari månad körde vi igång på Skönsmons skola med att varva fotboll och innebandy 1 gång i veckan. I april fortsatte vi utomhus 2 ggr i veckan. Det här gänget på 25 stycken grabbar har tränat 2 ggr i veckan på söndagar och onsdagar med väldigt bra uppslutning. Vi har spelat 3 träningsmatcher mot Alnö. Förlust i båda bortamatcherna, men på hem- maplan kom vi igen starkt och grejade oavgjort med mersmak. Mot IFK Sundsvall blev det oavgjort 3-3 efter en härlig kvittering i slutminuten. Vi avslu- tade starkt hemma på Kubendagen med att tvåla dit Essvik med hela 8-0. Vi hade ett sommaruppehåll på tre veckor för att sedan hålla på ända fram till första veckan i oktober. När vi talade om att det var sista träningen för året och vi fick ett rung- ande NEJ vi vill fortsätta längre. Då är det härligt att vara ledare och veta att det som kan vara så jobbigt ibland ändå är så otroligt roligt. I Ånäscupen deltog vi med 2 lag med delade resultat. Ett av lagen var nära att gå vidare till slutspelet men blev knappt poängutslagna. Kronsaft cup var årets höjdpunkt med spel på IP, vilket inte alla fått prova på i karriären. Även här deltog vi med två lag. Vi förlorade mot de äldre lagen, men när vi mötte jämn- gamla såg det mycket bättre ut, vinst mot IFK Sundsvall. Nästa år är vi P9 och börjar seriespel. Det innebär en bättre trimmad organisation kring laget med samarbete som ett måste i föräldragruppen. Väl mött nästa spelår Peter Ruda Johnny Morin ö.rad fr.v. Rickard Pettersson, Tobias Persson, Lars-Olov Sundberg, August Nyberg, Joel Karlsson, Christoffer Gummesson, Daniel Öberg, Oskar Sörgren, Nicklas Hammarström, Fredrik Kristiansson och Daniel Prestberg. n.rad fr.v. Victor Ruda, Christoffer Sandström, Emil Sahlin, Pontus Hammarström, Patrik Gerdin, Alfred Svelander, Robin Johansson, Marcus Jonsson och Viktor Sollerman. 1999 UNGDOMSFOTBOLL 3. roger norrman KUBIKENBORGS IF P9 födda 1990 Säsongen började i januari med spel i Ocab-Cup som spelades inomhus i Nordichallen. De första träningarna genomfördes av föräldrar i Skönsmons skola på söndagar. Sedan tog tränarna Stefan och Per över och man tränade 1 pass i veckan under säsongen. Nytt för i år var att man från Medelpads Fotbollsförbund införde 5-mannaspel och att ingen serietabell skulle föras för P9. Då det var många som tränade och ville spela så anmäldes 2 lag till ”seriespelet”. Ledarna delade inte in lagen i något A- eller Blag, utan till varje sammandrag hade man 2 ”nya” lag. Detta medförde att sammanhållningen stärktes genom att alla fick spela med alla. I årets sista match stod ”Makalösa Mammor” för motståndet. Resultatet blev 4-2 till grabbarna. Efter matchen grillades det hamburgare och korv. Som föräldrarådsrepresentanter har Helena Westin och Birgitta Carlander fungerat. De har gjort ett utmärkt arbete med att arrangera sammandragen, ordnat med försäljning av lotter och profilprodukter samt ansvarat för bingolotterna. Nu håller de på att planera för en föräldrafest. Ledare för laget har Stefan Andremo och Per Hærum varit. Roger Norrman, förälder ö.rad fr.v. Pär Härum, Pelle Strand, Johan Glas, Patrik Nylander, Viktor Sjöström, Pontus Stark, Daniel Jakobsson, Emil Norrman och Stefan Andremo. n.rad fr.v. Adam Engberg, Niklas Nygren, Sinan Akdag, Sean Kettle, Erik Falenius, Christoffer Schmidt, Marcus Sundman, Sam Saidi. Liggande Stefan Lagergren. 1999 UNGDOMSFOTBOLL 4. roger norrman KUBIKENBORGS IF Statistik P9 födda 1990 Matcher Äppelunda Cup Vänskap Kuben -Kovland 5-0 Kuben-GIF Sundsvall 1-2 -Selånger 2 2-2 -Alnö 4-1 Seriespel 1/4 -Söröje 2-1 1/2 -Timrå 4-3 Våren final -Sund 3-5 Kuben 1 -Alnö 2 2-1 Kuben 2 -Sundsvalls Ungdom18-0 Lilla VM cup Kuben 1 -Sundsvalls Ungdom 4-2 Kuben 1 -GIF blå 2-5 Kuben 2 -Sidsjö/Böle 7-0 -Kuben 2 2-4 Kuben 1 -Kuben 2 4-4 -GIF röd 3-2 Kuben 2 -IFK Sundsvall 2 2-7 -Matfors 1 6-2 Kuben 1 -Sidsjö/Böle 9-2 -Nedansjö 2-0 Kuben 2 -IFK Sundsvall 1 7-1 -Fränsta 1-0 Kuben 1 -IFK Sundsvall 2 4-4 -Ljunga 6-1 Kuben 1 -IFK Sundsvall 2 12-1 1/4 (A) -Lucksta 2-3 Kuben 2 -Alnö 1 inställt 1/4 (B) -Medskogs 5-1 Kuben 1 -Alnö 1 4-4 1/2 (B) -Kuben 2 2-4 Kuben 2 -Alnö 2 6-2 Lilla VM cup Hösten Kuben 2 -GIF röd 3-2 Kuben 1 -Matfors 3 9-3 -Kuben 1 4-2 Kuben 2 -Matfors 2 2-3 -GIF blå 5-0 Kuben 1 -Matfors 2 5-3 -Fränsta 8-4 Kuben 2 -Matfors 1 7-6 -Ljunga 7-2 Kuben 2 -Nedansjö 9-1 -Matfors 1 6-0 Kuben 1 -Matfors 1 2-7 -Nedansjö 7-1 Kuben 2 -Kuben 1 11-6 1/4 (A) -Matfors 2 0-1 Kuben 2 -Matfors 3 5-6 1/4 (B) -Ljunga 5-1 Kuben 1 -Nedansjö 3-2 1/2 (B) -Kuben 1 4-2 Final -GIF blå 1-2 Cupspel Essviks Cupen Ocap Cup Kuben -Alnö 2-0 Kuben -GIF Sundsvall 0-1 -Selånger 1 7-2 -Lucksta 1-0 -Sund 5-0 -Söröje vit 9-0 -IFK Sundsvall 2-2 1/4 -Söröje gul 1-0 -Essvik 1 7-1 1/2 -Timrå 0-1 -Essvik 2 8-0 3-4 -Lucksta 3-1 1/4 -Selånger 3-4 1999 UNGDOMSFOTBOLL 5. roger norrman KUBIKENBORGS IF P10 födda 1989 Vi var 16 st som började säsongen med att träna 1gång i veckan på GA-skolan. Inomhus- träningen fortsatte februari ut och i mitten på april var det så dags att börja med utomhus- träningen. Vi tränade 2 gånger i veckan fram till serien startade. I januari medverkade vi i Ocab cup. För att få fortsätta med 7-mannfotboll anmälde vi oss till P11 serien. Detta innebar att vi skulle få spela mot killar som var 1 år äldre. Trots att vi förlorade samtliga matcher under våren så fortsatte grabbarna att kämpa och hålla humöret uppe. Under uppehållet fick vi följa med J19 laget i buss till Ytterhogdal och möte mot deras P11 lag. Detta var en höjdare för pojkarna. Vi passade även på att vara med i Essvikscupen och LIlla VM i Matfors under sommaren. Av våra 16 spelare slutade tyvärr 4 stycken inför hösten. Då vi hade anmält oss i P10 serien för 5-manna fotbollen och P11 blev vi kort på folk. Det löstes genom att vi fick låna 3 spelare från P9 laget. Vårens matcher i P11 serien visade sig vara jättenyttig för pojkarna, för under sommaren och hösten genomgick de en otrolig utveckling både som lag och individuellt. Laget har spelat 44 matcher, vunnit 27, oavgjorda 2 och förlorat 15. I Ocabcup kom vi 6:a, i Lilla VM 2:a och i Essvikscupen blev vi utslagna i första slutspelsmatcen. Och så fick vi avsluta P11 serien utan förlust. Roligt är också att närvaroprocenten på träningarna har varit så hög som 82,21%. Så nu ser vi fram emot en ny säsong och då höjer vi nivån ett snäpp till. TEAM -89 Micke Olsson, Jens Bergqvist, Andreas Backlund, Alexander Brattemo, Max Gebrat-Pujol, Stefan Andersson, Danilo Almqvist, Patrik Sivertsen, Robert Lundström, Robin Bergman, Emil Olovsson, Fredrik Sandberg, Robbin Sjödin, Robin Sivertsen, Patrik Edberg, Stefan Lagergren, Olle Schmidt, Viktor Sjöström, Sam Saidi. Conny Sjödin och Roger Kjellsson. 1999 UNGDOMSFOTBOLL 6. roger norrman KUBIKENBORGS IF Statistik P10 födda 1989 VÅREN Matcher HÖSTEN Matcher Vänskap Vänskap Kuben -Sund 0-6 Kuben -Medskogsbron 8-1 -IFK Sundsvall blå 4-0 -Granlo BK 14-1 -IFK Sundsvall blå 4-3 -Granlo BK 9-3 -IFK Sundsvall blå 8-1 -Matfors 1 5-2 Serien Hösten P11 -Ytterhogdal 0-4 Kuben -Holm 19-0 -Medskogsbron 3-5 -IFK Sundsvall gul 20-0 -Matfors 1 6-3 Ocab Cup -Stockvik 8-2 Kuben -Lucksta 1-0 P11 F -Fränsta 0-0 Serietabell Hösten -Matfors 4-1 Kubikenborgs IF 4.
Load more

Recommended publications
  • Västernorrlands Län Finns Det Anledning Att Prioritera Om Arbetet Med Avseende På Riskläget För Översvämning, Ras Och Skred?
    ± 0 10 20 40 Kilometers Examensarbete inom Miljövetenskap C, Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Potentiellt förorenade områden i Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län Finns det anledning att prioritera om arbetet med avseende på riskläget för översvämning, ras och skred? Elin Engberg 2010-06-15 MITTUNIVERSITETET Institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU) Examinator: Erik Grönlund, [email protected] Handledare: Maria Åström, [email protected] Författarens e-postadress: [email protected] Utbildningsprogram: Ekoteknikprogrammet, 180 hp Omfattning: 8224 ord exklusive bilagor Datum: 2010-06-15 Based on the Mid Sweden University template for technical reports, written by Magnus Eriksson, Kenneth Berg and Mårten Sjöström. ii Sammanfattning 2010-06-15 Sammanfattning På grund av klimatförändringar förväntas naturolyckor öka i framtiden och detta påverkar bl.a. spridningsförutsättningarna för föroreningar som finns i vissa områden. En rad olika inventeringar och karteringar har gjorts för att identifiera riskområden för översvämningar, ras eller skred runt om i landet. Samtidigt som ett arbete pågår med att inventera och efterbehandla potentiellt förorenade områden (MIFO objekt). Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län är ett utsatt område då det finns en stor andel jordar med lera och silt, jordarter som är känsliga för ras och skred. Området har också ett stort antal MIFO objekt och det finns även översvämningsrisker. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilket dataunderlag som finns att tillgå rörande MIFO objekt, översvämnings, ras- och skredrisker i Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län. Samt undersöka om det finns MIFO objekt i det utvalda området som riskerar att drabbas av översvämning, skred eller ras och hur dessa prioriteras idag.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Mormor's Notebook Touring Medelpad
    no 6 2008-12 ROOTED IN SWEDEN New Internet database! Mormor’s notebook Touring Medelpad Washington workshop | Your local history bookshelf contents 4 1 EmiWeb - Migration archives under one roof 3 Washington workshop 4 Touring Medelpad 6 14 The digital race 7 Mormor’s notebook 8 Building you local his- tory bookshelf 12 6 Postscript 14 firstly... …I would like to introduce myself. When the opportunity was given I 8 jumped at the chance of relieving Olof Cronberg of one of his countless duties at the DIS Society, and become the editor of Rooted in Sweden. 3 My family background is the oppo- temporarily on hold, but I know that to offer a forum and a voice to those site to the backgrounds of the target it will flare again. Americans who want to give a hint of group of Rooted in Sweden. I am very what happened to our ancestors bey- much rooted in the province of Skåne Having studied English at university ond the last trace in the port of Goth- in the south of Sweden. My research level, and having spent a year of stu- enburg or Karlskrona. And in the op- on the paternal as well as on the ma- dies in New Zealand, I feel comforta- posite direction there is every chance ternal side hasn’t strayed more than ble expressing myself in English. My of using us Swedes to give a glimpse some 50 kilometres from where I live training is in the Queen’s English, into the vast source material only av- now.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Prisändringsmodell För Näringsverksamheter I Sundsvall 2020
    Fjärrvärme Prisändringsmodell för näringsverksamheter i Sundsvall 2020 Sundsvall Energis fjärrvärmepriser ska vara konkurrenskraftiga och sättas i dialog tillsammans med våra kunder. Prisändringsmodellen beskriver hur fjärrvärmepriserna sätts samt redovisar fjärrvärmepriserna för nästkommande år med en prognos för år 2 och 3. Prisändringsmodellen omfattar prisområde Sundsvall, Matfors och Kvissleby samt prisområde Indal, Liden och Lucksta. 1. Prispolicy Prispolicyn beskriver vår långsiktiga strategi för prissättning av fjärrvärmen inom Sundsvalls kommun och målsättningen är att bibehålla konkurrenskraften på värmemarknaden. För detta krävs ett fortlöpande arbete med att utveckla verksamheten och hitta effektivare arbetsmetoder. Genom ett utökat energisamarbete med SCA avseende leverans av mer överskottsvärme och hetvatten har användningen av dyr och miljöbelastande eldningsolja minimerats. Detta medför i sin tur en mer förutsägbar kostnadsutveckling för produktionen av fjärrvärme vilket ger en stabilare utveckling av fjärrvärmepriset och bättre miljöprestanda för fjärrvärmen. 1.1 Konkurrenskraftigt pris Priset på fjärrvärme utgår från en kostnadsbaserad prissättning där priset speglar verksamhetens sammanlagda kostnader för leverans av fjärrvärme. Sundsvall Energis verksamhet bedrivs på affärsmässig grund och ska ge en skälig avkastning till Sundsvalls kommun. Fjärrvärmeproduktionen baseras i huvudsak på återvunnen energi från avfallsbränslen, överskottsvärme från industrin samt biobränslen vilket ger förutsättningar att hålla en långsiktigt, stabil och förutsägbar prisutveckling. Prisutvecklingen redovisas för nästkommande år med en prisprognos för år 2 och 3. 1.2 Effektivisering i verksamheten Vi arbetar kontinuerligt med att minska kostnaderna i verksamheten. Genom att prioritera användning av återvunnen energi får vi en låg produktionskostnad samt en hög grad av resurshushållning. Prismodellens konstruktion för fjärrvärme ska stödja kundens arbete med energieffektivisering och ge minskade kostnader såväl för oss som för kunden.
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag
    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
    [Show full text]
  • Resvanor I Sundsvall
    RESVANOR I SUNDSVALL Resultat från resvaneundersökning 2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 1 ± Liden Indal Kovland Omland Sundsbruk Stöde Tätortsområde Sundsvall Nedansjö Matfors Kvissleby Lucksta Njurundabommen 2 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Hur reser Sundsvallsborna? Hösten 2016 genomfördes en resvaneundersökning i Sundsvalls kommun för att ta reda på Sundsvallsbornas resvanor. En liknande undersökning gjordes senast 2009. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning och skickades till 10 000 slumpvis utvalda personer i åldern 15-84 år. Varje person fick en specifik dag där de skulle redogöra för sina förflyttningar och resor under just den dagen. Totalt svarade drygt 4 000 Sundsvallsbor på enkäten. Kommunen har i undersökningen delats in i 26 områden fördelade på tätort och omland, se kartan här bredvid. RESVANEUNDERSÖKNING 2016 3 Majoriteten har tillgång till bil... RESULTATET En klar majoritet av de svarande (83 procent) uppgav att de oftast kan använda bil när de AV RESVANE- behöver det. Nästan 90 procent av hushållen har tillgång till en eller flera bilar. ENKÄTEN : ..och de flesta reser med bil 71 procent av resorna inom kommunen görs med bil och bilen är således det vanligaste transportsättet för Sundsvallsborna. Näst vanligast är att resa till fots (elva procent), följt av buss och cykel (båda sju procent). Jämfört med 2009 års undersökning har antalet resor med cykel ökat med hela sex procentenheter medan resor med bil har minskat med två procent. Även för kortare resor än fem kilometer i tätortsområdet utgörs drygt hälften, 54 procent, av resorna med bil. Det näst vanligaste alternativet är att resa till fots (22 procent) följt av cykel (15 procent). Totalt sett visar detta på att även för de allra kortaste resorna i de centrala delarna av Sundsvall görs de i hög utsträckning med bil.
    [Show full text]
  • Internationales Symposion INTERPRAEVENT 2004 – RIVA
    Internationales Symposion INTERPRAEVENT 2004 – RIVA / TRIENT RESULTS FROM SURVEY MAPPING OF THE RISK FOR LAND- RESULTSSLIDES AND FROM DEBRIS SURVEY FLOWS MAPPING IN TILL OF AND THE COARSE-GRAINED RISK FOR LAND- SLIDES AND DEBRIS FLOWSSOILS IN IN SWEDEN TILL AND COARSE-GRAINED SOILS IN SWEDEN Karin Rankka1, Jan Fallsvik2, Ann-Christine Hågeryd3, Leif Viberg4, 1 2 3 4 Karin RankkaSiegfried, Jan Fallsvik Sauermoser, Ann-Christine5 and Margareta Hågeryd Nisser, Leif6. Viberg , Siegfried Sauermoser5 and Margareta Nisser6. ABSTRACT ABSTRACT Up to now, mapping of the risk for landslides and debris flows* in long slopes and gullies in tillUp andto now, coarse-grained mapping of soils the risk in Sweden, for landslides has only and been debris done flows* in a fewin long limited slopes areas. and By gullies com- in missiontill and coarse-grained of the Swedish soils Rescue in Sweden, Services has Agency, only been the Swedish done in aGeotechnical few limited areas.Institute By has com- re- centlymission developed of the Swedish a method Rescue for survey Services mapping Agency, of thesuch Swedish risks. The Geotechnical aim of the Institutemapping has is to re- identifycently developed urbanised a areas method where for surveythere are mapping prerequisites of such for risks. landslides The aim and/or of the debris mapping flows. is toAfter identification,identify urbanised the areasareas arewhere classified there are into prerequisites four groups forwith landslides respect to and/or how importantdebris flows. it is After to investigateidentification, them the more areas thoroughly. are classified In 2002into four the groupsmethod with was respecttested in to the how middle important part ofit isSwe- to den.investigate Two municipalities them more thoroughly.
    [Show full text]
  • Översiktsplan Sundsvall 2021 Samrådsredogörelse
    Översiktsplan Sundsvall 2021 Samrådsredogörelse oktober 2013 1 Samrådsredogörelsen är sammanställd av arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021, med stöd av medarbetare inom Sundsvalls kommun. Kontaktperson gällande detta underlag är Ulrika Edlund (pro- jektledare ÖP2021), avdelning Strategisk Samhällsutveckling, Koncernstaben, Sundsvalls kommun. Fotografier i samrådsredogörelsen är tagna av medlemmar i arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021. I arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 har följande personer ingått (SBK=Stadsbyggnadskontoret): Niklas Bergström, Gatuavdelningen, SBK Ulrika Edlund, Strategisk Samhällsutveckling, Kstab Per Hansson, Miljökontoret Maria Jonasson, Miljökontoret Anna Kårén, Kartavdelningen, SBK Viveca Norberg, Mark- och exploatering, SBK Malin Palm, Kartavdelningen, SBK (under 2012) Per Skjutar, Strategisk planering, SBK Heléne Swang, Planavdelningen, SBK (under 2012) Tony Davidsson, Planavdelningen, SBK (under 2013) Tack för alla samrådssynpunkter som bidragit till att utveckla vår översiktsplan för Sundsvall! Innehåll 1. Om samråd ...........................................................4 Vad är ett samråd? .......................................................................................4 Vad är en samrådshandling? .....................................................................4 Vad är en samrådsredogörelse? ................................................................4 Vad händer efter samrådet? ......................................................................4 2. Samrådet
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario 5 Scenario 6
    Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario 5 Scenario 6 Scenario 7 Simulerade tabeller 2017 Inget lag ramlar ur 3:an Inget lag ramlar ur 3:an Ett lag ramlar ur 3:an Ett lag ramlar ur 3:an Två lag ramlar ur 3:an Två lag ramlar ur 3:an Tre lag ramlar ur 3:an Östavall Östavall Svartvik och Östavall Svartvik och Östavall Stöde, Svartvik, Östavall Ett lag går upp Två lag går upp Ett lag går upp Två lag går upp Ett lag går upp Två lag går upp Ett lag går upp Alnö går upp till 3an Alnö och Essvik Alnö går upp till 3an Alnö och Essvik Alnö går upp till 3an Alnö och Essvik Alnö går upp till 3an div 4 2018 div 4 2018 div 4 2018 div 4 2018 div 4 2018 div 4 2018 div 4 2018 Div 4 Östavalls IF Östavalls IF Svartviks IF Svartviks IF Stöde IF Alnö IF Essviks AIF IFK Sundsvall Östavalls IF Östavalls IF Svartviks IF Essviks AIF IFK Sundsvall Kubikenborgs IF Essviks AIF IFK Sundsvall Östavalls IF IFK Sundsvall Kubikenborgs IF Ljunga/Fränsta IFK Sundsvall Kubikenborgs IF Essviks AIF IFK Sundsvall Kubikenborgs IF Ljunga/Fränsta Lucksta IF Kubikenborgs IF Ljunga/Fränsta IFK Sundsvall Kubikenborgs IF Essviks AIF Ljung/Fränsta Lucksta IF Matfors IF Ljunga/Fränsta Lucksta IF Kubikenborgs IF Ljunga/Fränsta IFK Sundsvall Lucksta IF Matfors IF Sund IF Lucksta IF Matfors IF Ljunga/Fränsta Lucksta IF Kubikenborgs IF Matfors IF Sund IF Söråkers IF Matfors IF Sund IF Lucksta IF Matfors IF Ljunga/Fränsta Sund IF Söråkers IF Sund IF Söråkers IF Matfors IF Sund IF Lucksta IF Söråkers FF Granlo BK Söråkers IF Sund IF Söråkers IF Matfors IF Torpshammars IF Granlo
    [Show full text]
  • Forntid I Västernorrlands Län. En Historik Över Arkeologiska Undersökningar Under Drygt 330 År
    Forntid i Västernorrlands län. En historik över arkeologiska undersökningar under drygt 330 år. Rapportnummer 2014:17 Kulturmiljö- och samlingsavdelningen, Murberget, länsmuseet Västernorrland Rapportnummer 2014:24 Samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen Västernorrland Peter Persson Bilden på framsidan visar spridningen av de arkeologiska undersökningarna i Västernorrlands län. Bearbetning i GIS av författaren. Murberget Länsmuseet Västernorrland Box 34 871 21 Härnösand www.murberget.se Forntid i Västernorrlands län. En historik över arkeologiska undersökningar under drygt 330 år. Rapport 2014:17 © Murberget Länsmuseet Västernorrland, Peter Persson Härnösand 2014 ISSN 2000-0111 Länsstyrelsen Västernorrland Pumpbacksgatan 19 871 86 Härnösand Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie. Rapport nr 2014:24 ISSN 1403-624x 2 Sammanfattning ................................................................................................................................. 5 Accessarbetet....................................................................................................................................... 6 ADIN ................................................................................................................................................ 6 Nyheter i ADIN ............................................................................................................................ 6 Rapportdatabasen ..........................................................................................................................
    [Show full text]