Fiskevårdsplan
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Fiskevårdsplan Skillingmark Lokal förvaltnings- och utvecklingsplan Skillingmarks Fiskevårdsområdesförening Denna Fiskevårdsplan har finansierats av Årjängs kommun, Eda kommun och EU:s Landsbygdsprogram. Innehåll Inledning 3 Åtgärdsförslag för Skillingmarks fvof 5 Skillingmarks fiskevårdsområdesförening 9 Verksamhet och åtgärder 9 Regler/regelverk 9 Fisketurism 11 Skillingmarkss fiskevårdsområde 13 Särskilt skyddsvärda vatten 14 Vattnets status 15 Kvicksilver i fisk 16 Kalkning 17 Inventering av vattendrag 18 Fisk -en historisk tillbakablick 19 Utsättning av fisk o kräftor 19 Fiskebeståndets historik 20 Dagens fiskebestånd 21 Tannsjön 22 Reglering 23 Vattenkemi 23 Bottenfauna 24 Elfiske 24 Nordsjön 25 Nätprovfiske 26 Högsäterälven-Buälven 27 Elfiske 27 Askesjön 28 Reglering 28 Bunäsbäcken 29 Vattenkemi 31 Elfiske 31 Helgesjön 33 Vattenkemi 34 Bodaälven 35 Vattenkemi 35 Bottenfauna 36 Elfiske 36 Biotopvård 36 Flodkräftor 37 Risvattnet 38 Edstjärnet 38 Björklången 39 Långebäck 40 Elfiske 40 Biotopvård 40 Referenslista 41 Bilaga 1 Var fisket bättre förr? 42 Bilaga 2 Fakta om gädda och abborre 44 Bilaga 3 Tre exempel på förvaltningsåtgärder 50 Bilaga 4 Åtgärdsområden för kalkning 53 Denna Fiskevårdsplan har tagits fram av Hushållningssällskapet Värmland i samarbete med Skillingmarks fvof. Medverkande från Hushållningssällskapet Värmland har varit Eva Nilsson, Tomas Jansson, Stig Emilsson, Pär Näslund & Per Brunström Första upplagan. november 2013 Omslagsfoto: xxxxxxxxxxxxxxxxxx Inledning Våra sjöar är en stor och ofta outnyttjad resurs. Efter Stora Bör, Östra och Västra Silen samt Järnsjön och att ha löst ett fiskekort finns möjligheten att utöva ett stort antal mindre sjöar och tjärn. I Årjängs kom- fiske i fina fiskevatten, omgivna av en fantastisk mun finns 18 fiskevårdsområdes-föreningar. I båda natur. Denna unika möjlighet anses ofta som en kommunerna är sjöar och vattendrag ett iögonfal- självklarhet. Men för att sjön eller vattendraget ska lande och typiskt inslag i landskapsbilden. Vattnet kunna erbjuda ett långsiktigt hållbart och attraktivt och fisket har stor dragningskraft på fiskare från när fiske måste fiskbestånden förvaltas på ett förnuftigt och fjärran och naturturism ger ett inte oväsentligt sätt. Livskraftiga fiskbestånd är en förutsättning för tillskott till områdets ekonomi. utveckling av fisketurism och övriga näringar base- Fiskevårdsbehovet är fortsatt stort inom Eda och rade på fisk. Årjängs kommuner trots att ett omfattande arbete Problem med försurning, reglering av vattendrag, har genomförts. Kommunerna samarbetar sedan flottledsrensningar, introduktion av främmande ar- 1980-talet inom kalkningsverksamheten och i viss ter m.m. har varit omfattande. Mycket arbete har mån kring fiskevårdsarbeten. Men på senare tid har genomförts och pågår fortfarande för att återskapa ingen, varken kommun eller fiskevårdsområden, i den ursprungliga miljön i vattendragen, exempelvis någon nämnvärd omfattning arbetat med att utveckla bedrivs kalkning sedan början av 1980-talet för fiskbara och stabila fiskbestånd i ett större perspek- att motverka försurning. Våra vatten mår numera tiv. Det gamla samarbetet mellan kommunerna lig- förhållandevis väl och håller i de flesta fall starka ger dock till grund för att på allvar lyfta fram fisket bestånd av sina naturliga arter men det finns ändå som en resurs via ett landsbygdsutvecklingsprojekt. anledning till oro. Försurning, reglering och annan Projektet heter ”Fiskelyftet i Eda och Årjäng” och miljöpåverkan (skogsbruk, dikningar, föroreningar pågår under perioden 2009 – 2013. m.m.) är fortfarande påtagliga hot som måste mot- Syftet med projektet är att Eda och Årjängs kom- verkas. De naturliga flodkräftbestånden är starkt muner skall skapa en gemensam plattform för att hotade p.g.a. kräftpest och olagliga utsättningar av utveckla fisketurismen. Det övergripande målet är att signalkräftor. skapa livskraftiga fiskbestånd. Det ska genomföras Eda kommuns areal består till 8 % av vatten förde- på ett långsiktigt hållbart sätt, med fiskstammar som lat på ca 200 små vattendrag och ca 130 större sjöar. naturligt förekommer eller har förekommit i området Vattendragen domineras av tre större älvar, delar av och som kan bilda självreproducerande bestånd. Pro- Jösseälven, Kölaälven och Vrångsälven som samtli- duktionen av - för fisket - attraktiva arter som öring, ga utgör delar av Byälvens avrinningsområde. Kom- siklöja, gädda och abborre ska bevaras och om munen domineras av tre större sjöar, Hugn, Ränken möjligt ökas. Fiskens fria vandring inom området och Bysjön, som utgör grunden för det sportfiske och till och från angränsande vatten ska eftersträvas som bedrivs i kommunen. Årjängs kommuns yta och fler fiskeplatser ska göras tillgängliga. Att bo i består till ca 15 % av vatten fördelat på ca 230 sjöar och besöka kommunerna ska resultera i natur- och och ca 330 vattendrag varav huvuddelen av dessa fiskeupplevelser som kan nyttjas till kompletterande ligger inom Upperudsälvens avrinningsområde. I näringar. Detta ska ligga till grund för en fisketurism kommunen finns de stora sjöarna Lelång, Foxen, utan inskränkningar för fiskerättsägarna. Denna Fiskevårdsplan har tagits fram av Hushållningssällskapet Värmland i samarbete med Skillingmarks fvof. Medverkande från Hushållningssällskapet Värmland har varit Eva Nilsson, Tomas Jansson, Stig Emilsson, Pär Näslund & Per Brunström Första upplagan. november 2013 Omslagsfoto: xxxxxxxxxxxxxxxxxx 3 sätt, att de blir kostnadseffektiva och ger ett större utbyte. Genom planen skapas också förutsättningar att kunna erbjuda ett sportfiske med förbättrad ser- vice och kvalitet vilket också kan leda till utveckling av näringsverksamheten i bygden. Framtagandet av förvaltningsplanerna sker i sam- arbetet mellan kommunerna, berörd fiskevårdsområ- desförening och Hushållningssällskapet Värmland. Exempel på konkreta användningsområden för pla- nen är: • Kunskapsbank för styrelse och föreningens medlemmar. • Underlättar kontakt med myndigheter vid till- ståndsansökningar (ex. fiskutplanteringar, bio- topvård, anläggning av bryggor och andra ser- viceanläggningar). • Ökar möjligheterna till att få stöd till åtgärder (kommunala åtgärder, fiskevårdsmedel m.m.). • Historiskt dokument över fiskevattnet och dess förvaltning. • Referensdokument om miljöpåverkan eller all- varlig skada inträffar (skadeståndskrav). • Möjliggör kontinuerlig uppföljning av villkor och skyldigheter i vattendomar. • Underlag för produktion av informationstavlor, broschyrer och hemsidor. Foto: Tomas Jansson Tomas Foto: • Ovärderlig kunskapskälla för fiskturismentrepre- nörer och sportfiskare. Fiskevårdsområdesföreningen utgör en nödvändig • Underlättar och förankrar utveckling av fisketu- plattform för ett effektivt fiskevårdsarbete, utveck- rismen m.fl. näringar kring vatten. ling av fisketurismen och övrigt utnyttjande av fis- kevattenresursen. En förutsättning för att nå målet är Denna förvaltningsplan som ni nu håller i handen att föreningen har en plan för sin förvaltning. Planen är unik och speciellt framtagen för Skillingmarks ska fungera som ett verktyg i arbetet med att förvalta fiskevårdsområdesförening (fvof). Planen har tagits och utveckla sina fiskevatten och den ska förhopp- fram i ett samarbete mellan Hushållningssällskapet ningsvis leda till att framtida insatser i fiskevårds- och föreningens representanter Curt Emtman, Jan området genomförs på ett fiskeribiologiskt riktigt Hultman och Lars-Erik Eriksson. 4 Åtgärdsförslag för Skillingmarks fvof Under arbetet med framtagande av förvaltningsplanen fram regler och eventuella begränsningar. har Hushållningssällskapet tillsammans med Skilling- • Som ett första steg kommer föreningen att bear- marks fvof kommit fram till ett antal åtgärdsförslag. Syf- beta den statistik om gäddfångsterna som finns tet är att utveckla fiskbestånden och skapa ett attraktivt sparad från fisketävlingarna sportfiske riktat mot turistnäringen. Förvaltningsplanen • I ett andra steg ska föreningen försöka ska vara ett ”levande dokument” vilket betyder att nya få deltagarna att dokumentera hela fång- idéer ska läggas till samt de åtgärder som genomförs ska sterna vid fisketävling, då kan man sam- redovisas i dokumentet. De åtgärder som är föreslagna tidigt göra en bedömning av storleksför- kan ses som en start på nya satsningar inom fiskevårds- delningen - ett enkelt sätt som att få en bra området. Inför varje årsmöte ska åtgärdsplanen utgöra översikt av beståndsstorlek och struktur. en egen punkt i dagordningen. Styrelsen kan redogöra vad som gjorts under året och komma med förslag på fortsatta/nya åtgärder som föreningen ska arbeta med 2. Undersöka förekomsten av öring kommande år. Vissa av åtgärderna i förvaltningsplanen och behovet av biotopvård kan utföras på kort sikt medan andra kan ses som mer Det finns många tjärnar och vattendrag i fiske- långsiktiga målsättningar. vårdsområdet där det förekommer öring. Det har gjorts några enstaka elfiskeundersökningar men 1. Skapa återrapporteringssystem av inget regelbundet. Det har heller inte gjorts någon fiskeuttaget. uppföljning efter genomförda biotopvårdsåtgärder. 2. Undersöka förekomsten av öring och behovet Det har tidigare funnits öring i hela Bunäsbäcken, av biotopvård Bodaälven och Högsätersälven/Buälven. Dessa 3. Öka rekrytering av abborre och gädda vatten bör därför inventeras på öringförekomst. 4. Undersök fiskebetånden I Horntjärnsbäcken genomfördes det år 1992 5. Skydda gäddans lekplatser och gömställen biotopvårdsåtgärder som behöver följas upp med 6. Satsa på stor gädda ett elfiske.