Fiskevårdsplan

Skillingmark

Lokal förvaltnings- och utvecklingsplan Skillingmarks Fiskevårdsområdesförening

Denna Fiskevårdsplan har finansierats av Årjängs kommun, Eda kommun och EU:s Landsbygdsprogram. Innehåll Inledning 3 Åtgärdsförslag för Skillingmarks fvof 5 Skillingmarks fiskevårdsområdesförening 9 Verksamhet och åtgärder 9 Regler/regelverk 9 Fisketurism 11 Skillingmarkss fiskevårdsområde 13 Särskilt skyddsvärda vatten 14 Vattnets status 15 Kvicksilver i fisk 16 Kalkning 17 Inventering av vattendrag 18 Fisk -en historisk tillbakablick 19 Utsättning av fisk o kräftor 19 Fiskebeståndets historik 20 Dagens fiskebestånd 21 Tannsjön 22 Reglering 23 Vattenkemi 23 Bottenfauna 24 Elfiske 24 Nordsjön 25 Nätprovfiske 26 Högsäterälven-Buälven 27 Elfiske 27 Askesjön 28 Reglering 28 Bunäsbäcken 29 Vattenkemi 31 Elfiske 31 Helgesjön 33 Vattenkemi 34 Bodaälven 35 Vattenkemi 35 Bottenfauna 36 Elfiske 36 Biotopvård 36 Flodkräftor 37 Risvattnet 38 Edstjärnet 38 Björklången 39 Långebäck 40 Elfiske 40 Biotopvård 40 Referenslista 41 Bilaga 1 Var fisket bättre förr? 42 Bilaga 2 Fakta om gädda och abborre 44 Bilaga 3 Tre exempel på förvaltningsåtgärder 50 Bilaga 4 Åtgärdsområden för kalkning 53

Denna Fiskevårdsplan har tagits fram av Hushållningssällskapet Värmland i samarbete med Skillingmarks fvof.

Medverkande från Hushållningssällskapet Värmland har varit Eva Nilsson, Tomas Jansson, Stig Emilsson, Pär Näslund & Per Brunström

Första upplagan. november 2013 Omslagsfoto: xxxxxxxxxxxxxxxxxx Inledning Våra sjöar är en stor och ofta outnyttjad resurs. Efter Stora Bör, Östra och Västra Silen samt Järnsjön och att ha löst ett fiskekort finns möjligheten att utöva ett stort antal mindre sjöar och tjärn. I Årjängs kom- fiske i fina fiskevatten, omgivna av en fantastisk mun finns 18 fiskevårdsområdes-föreningar. I båda natur. Denna unika möjlighet anses ofta som en kommunerna är sjöar och vattendrag ett iögonfal- självklarhet. Men för att sjön eller vattendraget ska lande och typiskt inslag i landskapsbilden. Vattnet kunna erbjuda ett långsiktigt hållbart och attraktivt och fisket har stor dragningskraft på fiskare från när fiske måste fiskbestånden förvaltas på ett förnuftigt och fjärran och naturturism ger ett inte oväsentligt sätt. Livskraftiga fiskbestånd är en förutsättning för tillskott till områdets ekonomi. utveckling av fisketurism och övriga näringar base- Fiskevårdsbehovet är fortsatt stort inom Eda och rade på fisk. Årjängs kommuner trots att ett omfattande arbete Problem med försurning, reglering av vattendrag, har genomförts. Kommunerna samarbetar sedan flottledsrensningar, introduktion av främmande ar- 1980-talet inom kalkningsverksamheten och i viss ter m.m. har varit omfattande. Mycket arbete har mån kring fiskevårdsarbeten. Men på senare tid har genomförts och pågår fortfarande för att återskapa ingen, varken kommun eller fiskevårdsområden, i den ursprungliga miljön i vattendragen, exempelvis någon nämnvärd omfattning arbetat med att utveckla bedrivs kalkning sedan början av 1980-talet för fiskbara och stabila fiskbestånd i ett större perspek- att motverka försurning. Våra vatten mår numera tiv. Det gamla samarbetet mellan kommunerna lig- förhållandevis väl och håller i de flesta fall starka ger dock till grund för att på allvar lyfta fram fisket bestånd av sina naturliga arter men det finns ändå som en resurs via ett landsbygdsutvecklingsprojekt. anledning till oro. Försurning, reglering och annan Projektet heter ”Fiskelyftet i Eda och Årjäng” och miljöpåverkan (skogsbruk, dikningar, föroreningar pågår under perioden 2009 – 2013. m.m.) är fortfarande påtagliga hot som måste mot- Syftet med projektet är att Eda och Årjängs kom- verkas. De naturliga flodkräftbestånden är starkt muner skall skapa en gemensam plattform för att hotade p.g.a. kräftpest och olagliga utsättningar av utveckla fisketurismen. Det övergripande målet är att signalkräftor. skapa livskraftiga fiskbestånd. Det ska genomföras Eda kommuns areal består till 8 % av vatten förde- på ett långsiktigt hållbart sätt, med fiskstammar som lat på ca 200 små vattendrag och ca 130 större sjöar. naturligt förekommer eller har förekommit i området Vattendragen domineras av tre större älvar, delar av och som kan bilda självreproducerande bestånd. Pro- Jösseälven, Kölaälven och Vrångsälven som samtli- duktionen av - för fisket - attraktiva arter som öring, ga utgör delar av Byälvens avrinningsområde. Kom- siklöja, gädda och abborre ska bevaras och om munen domineras av tre större sjöar, Hugn, Ränken möjligt ökas. Fiskens fria vandring inom området och Bysjön, som utgör grunden för det sportfiske och till och från angränsande vatten ska eftersträvas som bedrivs i kommunen. Årjängs kommuns yta och fler fiskeplatser ska göras tillgängliga. Att bo i består till ca 15 % av vatten fördelat på ca 230 sjöar och besöka kommunerna ska resultera i natur- och och ca 330 vattendrag varav huvuddelen av dessa fiskeupplevelser som kan nyttjas till kompletterande ligger inom Upperudsälvens avrinningsområde. I näringar. Detta ska ligga till grund för en fisketurism kommunen finns de stora sjöarna Lelång, Foxen, utan inskränkningar för fiskerättsägarna.

Denna Fiskevårdsplan har tagits fram av Hushållningssällskapet Värmland i samarbete med Skillingmarks fvof.

Medverkande från Hushållningssällskapet Värmland har varit Eva Nilsson, Tomas Jansson, Stig Emilsson, Pär Näslund & Per Brunström

Första upplagan. november 2013 Omslagsfoto: xxxxxxxxxxxxxxxxxx

3 området genomförs på ett fiskeribiologiskt riktigt fiskeribiologiskt ett på genomförs området fiskevårds- i insatser framtida att till leda ningsvis förhopp - ska den och fiskevatten sina utveckla och ska fungerasomettverktygiarbetetmedattförvalta att föreningenharenplanförsinförvaltning.Planen kevattenresursen. Enförutsättningförattnåmåletär fis- av utnyttjande övrigt och fisketurismen av ling utveck fiskevårdsarbete, effektivt ett för plattform nödvändig en utgör Fiskevårdsområdesföreningen 4 -

Foto: Tomas Jansson Hultman ochLars-ErikEriksson. Jan Emtman, Curt representanter föreningens och Hushållningssällskapet mellan samarbete ett i fram tagits har Planen (fvof). fiskevårdsområdesförening Skillingmarks för framtagen speciellt och unik är handen i håller nu ni som förvaltningsplan Denna • • • • • • • • • nen är: pla- för användningsområden konkreta på Exempel Värmland. Hushållningssällskapet och desförening - arbetet mellankommunerna,berördfiskevårdsområ sam- i sker förvaltningsplanerna av Framtagandet av näringsverksamhetenibygden. vice ochkvalitetvilketocksåkanledatillutveckling ser förbättrad med sportfiske ett erbjuda kunna att förutsättningar också skapas planen Genom utbyte. större ett ger och kostnadseffektiva blir de att sätt, rismen m.fl.näringarkringvatten. Underlättar och förankrar utveckling av fisketu- nörer ochsportfiskare. Ovärderlig kunskapskällaförfiskturismentrepre- broschyrer ochhemsidor. informationstavlor,av produktion för Underlag och skyldigheterivattendomar. villkor av uppföljning kontinuerlig Möjliggör varlig skadainträffar (skadeståndskrav). all eller miljöpåverkan om Referensdokument förvaltning. dess och fiskevattnet över dokument Historiskt (kommunala åtgärder, fiskevårdsmedelm.m.). åtgärder till stöd få att till möjligheterna Ökar viceanläggningar). ser andra och bryggor av anläggning topvård, bio- fiskutplanteringar, (ex. ståndsansökningar till vid myndigheter med kontakt Underlättar medlemmar. föreningens och styrelse för Kunskapsbank - - - - Åtgärdsförslag för Skillingmarks fvof Under arbetet med framtagande av förvaltningsplanen fram regler och eventuella begränsningar. har Hushållningssällskapet tillsammans med Skilling- • Som ett första steg kommer föreningen att bear- marks fvof kommit fram till ett antal åtgärdsförslag. Syf- beta den statistik om gäddfångsterna som finns tet är att utveckla fiskbestånden och skapa ett attraktivt sparad från fisketävlingarna sportfiske riktat mot turistnäringen. Förvaltningsplanen • I ett andra steg ska föreningen försöka ska vara ett ”levande dokument” vilket betyder att nya få deltagarna att dokumentera hela fång- idéer ska läggas till samt de åtgärder som genomförs ska sterna vid fisketävling, då kan man sam- redovisas i dokumentet. De åtgärder som är föreslagna tidigt göra en bedömning av storleksför- kan ses som en start på nya satsningar inom fiskevårds- delningen - ett enkelt sätt som att få en bra området. Inför varje årsmöte ska åtgärdsplanen utgöra översikt av beståndsstorlek och struktur. en egen punkt i dagordningen. Styrelsen kan redogöra vad som gjorts under året och komma med förslag på fortsatta/nya åtgärder som föreningen ska arbeta med 2. Undersöka förekomsten av öring kommande år. Vissa av åtgärderna i förvaltningsplanen och behovet av biotopvård kan utföras på kort sikt medan andra kan ses som mer Det finns många tjärnar och vattendrag i fiske- långsiktiga målsättningar. vårdsområdet där det förekommer öring. Det har gjorts några enstaka elfiskeundersökningar men 1. Skapa återrapporteringssystem av inget regelbundet. Det har heller inte gjorts någon fiskeuttaget. uppföljning efter genomförda biotopvårdsåtgärder. 2. Undersöka förekomsten av öring och behovet Det har tidigare funnits öring i hela Bunäsbäcken, av biotopvård Bodaälven och Högsätersälven/Buälven. Dessa 3. Öka rekrytering av abborre och gädda vatten bör därför inventeras på öringförekomst. 4. Undersök fiskebetånden I Horntjärnsbäcken genomfördes det år 1992 5. Skydda gäddans lekplatser och gömställen biotopvårdsåtgärder som behöver följas upp med 6. Satsa på stor gädda ett elfiske. I Sticktjärnsbäcken kan det periodvis 7. Övriga åtgärder bli mycket lite vatten vilket behöver åtgärdas. I bäcken genomfördes det i början av 1990-talet en avverkning på den östra kantzonen vilket resul- 1. Skapa återrapporteringssystem av terade i en kraftig ökning av solinstrålning samt fiskeuttaget ökad markavvattning direkt till bäcken. Avverk- Skillingmarks fvof har inga uppgifter om hur stora ningen påverkade öringens reproduktion negativt fångster som tas upp varje år ur fiskevårdsområdets i många år framöver. Det skulle även vara intres- sjöar eller vid de fisketävlingar som arrangeras. Med sant att undersöka förekomst av öring i Långebäck ett återrapporteringssystem kan man få en uppfatt- efter genomförda biotopvårdsåtgärder år 2002. I ning om hur mycket fisk som tas upp ur sjöarna Bodaälven som är mestadels lugnflytande kanske samt vilka arter som förekommer där. Uppgifterna det finns också behov av biotopvårdsåtgärder för kan sedan jämföras med vad sjöarna kan producera att öka tillgången på lek- och uppväxtområden för att undvika ett överuttag. Om föreningen vet hur för öringen. mycket fisk som tas upp ur sjön kan man lättare ta

Anpassad förvaltning En adaptiv förvaltning innebär att man anpassar • Målsättning med förvaltning: kvantitativa mål sig till nya förhållanden. Skogar, sjöar och vat- – hur många individer? kvalitativa mål – hur tendrag förändras mer eller mindre hela tiden. ”mår” bestånden? fisketryck? Mänsklig påverkan eller naturliga orsaker kan • Vilka åtgärder ska vidtas, experiment och hy- leda till att vissa arter t.ex. ökar eller minskar i poteser: var står vi? vart vill vi? hur når vi dit? antal och utbredning. • Planmässiga iakttagelser: i vilken utsträckning Grunden för anpassad förvaltning är en process kan vi se förändringar? i flera steg: • Utvärdering: har åtgärderna fått önskad effekt? • Kunskap om vattnen: vilka arter finns? hur stora är bestånden? vilka samband och driv- krafter kan vi ana/se?

5 3 Öka rekrytering av abborre och gädda För att öka rekryteringen av vissa arter kan man lägga ut skyddande risvasar. Förr var detta ett själv- klart sätt att öka bestånden av abborre och gädda. Vasar kan till viss del kompensera när områden med vegetation - viktiga lekområden för fisk - försvinner. Risvasar har störst betydelse i näringsfattiga sjöar med klart vatten där de ger årsyngel större förut- sättningar att hinna växa till sig i en skyddad miljö. En undersökning genomförd av fiskeriverket visade att tätheten av gädda, abborre, braxen och mört var högre i områden med skyddande vasar. I grumligt vatten med dåligt siktdjup kunde man inte se någon högre täthet vid vasarna vilket antogs bero på att behovet av skydd minskar i grumligt vatten. För att få en ökad rekrytering av abborre och gädda ska följande åtgärder genomföras: • Lägga ut fler skyddande risvasar. • Underhålla och reparera befintliga vasar.

Foto: Stig Emilsson 4. Undersök fiskbestånden Skillingmarks fvof vill börja med att satsa på det I fiskevårdsområdet är det bara Nordsjön som har vattensystem som påbörjats med Horntjärns- provfiskats. Askesjön, en av de största sjöarna i om- bäcken: rådet upplevs som en svårfiskad sjö och det skulle • Genomföra elfiske undersöka öringförekomst i därför vara extra intressant att ta reda på hur fiskbe- Horntjärnsbäcken och Sticktjärnsbäcken. ståndet ser ut i sjön. För att kunna göra det behövs • Upprätta detaljplan för Sticktjärnsbäcken och ett provfiske. genomföra biotopvårdsåtgärder. • För att ta reda på mer om Askesjöns fiskbestånd • Undersöka öringförekomsten med hjälp av el- kan föreningen genomföra ett nätprovfiske i fiske i Långebäck, Bodaälven och ev. Högsäter- sjön. sälven/Buälven. • Undersök behovet av ytterligare biotopvård och upprätta detaljplaner. • Genomföra nödvändiga biotopvårdsåtgärder.

6 5. Skydda gäddans lekplatser och gömställen Sjöar och tjärnar i Skillingmarks fvo är näringsfat- tiga vilket innebär att de grunda vassområden som finns är mycket värdefulla som lek- och uppväxt- områden för gädda. Gäddan är också beroende av gömställe vid jakt eftersom den står och väntar på bytet och gör korta angrepp. Mindre vegetation och sämre siktdjup leder till färre gäddor Kriterier för en bra lekplats är ett grunt område som översvämmas under lektid. Det är mycket viktigt att det finns rikligt med vegetation som t.ex. starr, men inte heller för mycket. För att identifiera lekområden är uppgifter från boende runt sjön viktiga eftersom de ofta vet vart gäddan leker eller har lekt. Ett annat sätt kan vara att peka ut de platser där man förr placerade ryssjor. Om man är ute på sjön under våren när gäddan leker kan en inventering enkelt genomföras bara genom att notera vart gäddlek har skett och markera det på en karta. Flera av sjöarna i fiskevårdsområdet är reglerade. Stor nivåskillnad eller snabba svängningar som kan uppkomma vid korttidsreglering kan ha en mycket negativ påverkan på gäddans reproduktion. När vattenståndet varierar kraftigt så förstörs gäddans lekplatser genom att de torrläggs eller översvämmas av vatten och föryngringen uteblir.

För att säkra gäddans reproduktion och vårda gäddbeståndet för framtiden är det angeläget att: • Identifiera befintliga/möjliga lekområden för gädda och skydda dem mot åtgärder som kan leda till att de försvinner. • Skydda gäddans gömställen (vassområden) för eventuell exploatering som t.ex. båtplatser, bryggor, nybyggnation av fritidshus. Varför ska man satsa på stor gädda? • Dokumentera med foto och anteckningar varje Om man fiskar bort stora gäddor leder det till mins- gång när man ser att regleringen av sjön skadar kad kannibalism då stora gäddor äter många små gäddans lekplatser. Så småningom kanske man gäddor. Ca 20 % av födan består av gäddor. Detta ”sätta en pris” på den uteblivna rekryteringen leder till flera små gäddor överlever och till att börja i form av uteblivna intäkter från eventuella med får de en ökad tillväxthastighet. Många gäddor sportfiskare vilket tydliggör den skada som i samma storlek leder dock så småningom till fö- orsakas av regleringen. dokonkurrens och till en minskad tillväxthastighet. Resultatet blir ett bestånd av många små gäddor utan stora individer. 6. Satsa på stor gädda Rent ekologiskt kan det vara betydelsefullt att en Sportfiske efter stor gädda är eftertraktat och det sjö har ett bra bestånd av stora gäddor. Större gädd- märks en ökning av intresset. I förvaltningen av ett honor har större romkorn. Eftersom större gäddyngel fiskevårdsområde måste man bestämma sig för vad har högre överlevnad och snabbare kan passera de man vill uppnå. Det är stor skillnad på förvaltnings- kritiska, tidiga livsstadierna så är dessa honor mer åtgärder för ett fiskesamhälle som utgörs av matfisk värdefulla för gäddbeståndets reproduktionsförmåga eller där troféfiske är målsättningen. än vad små honor är.

7 Foto: Martin Larsson Vattenkvalitén i en sjö kan påverkas av hur stora turen bevaras i beståndet. Ett fönsteruttag ger bestånden av gädda och småfisk är. I en näringsrik dock ingen större effekt på tätheten. sjö är ofta stora rovfiskar så som gädda eller gös • Gäddor som ska återutsättas måste hanteras utslagsgivande för att jämvikten ska bevaras. varligt. Som en följd av ett krav på återutsätt- Skillingmarks fvof vill fortlöpande diskutera om vad ning ska det införas ett förbud mot användning de vill satsa på och vilka åtgärder som ska vidtas. av huggkrok. För att satsa på ett bestånd av stor gädda kan föl- • Införa ett nätförbud riktat mot gädda – möjligen jande åtgärder vidtas: tillåta ryssja där man skonsamt kan släppa till- • Införa ett maximimått d.v.s. återutsätta alla fång- baka gäddor i vissa storlekar. ade gäddor över en viss längd ex. 75 cm (ca 2,5- 3 kg). Ett maximimått ger en ökning av antalet stora gäddor men det ger också en minskning av 7. Övriga åtgärder det totala antalet gäddor eftersom de stora gäd- Skillingmarks fvof har också för avsikt att genom- dorna äter många små gäddor. föra följande åtgärder: • Ett alternativ till införande av ett maximimått är • Tillgängliggöra Kutjärnet att införa ett fönsteruttag av gädda dvs. att gäd- • Göra områdets tjärnar mer besöksvänliga dor mellan vissa utpekade storlekar t.ex. 40-75 • Ta fram fiskekartor cm (ca 1-3 kg) får tas upp. Övriga gäddor ska • Sätta upp informationstavlor återutsättas i sjön. Vid ett fönsteruttag begränsas risken för överuttag samtidigt som storleksstruk-

8 Skillingmarks Fiskevårdsområdesförening Verksamhet och åtgärder Skillingmarks fiskevårdsområdesförening bildades 1990. Föreningen arbetar framförallt med att ar- rangera olika fisketävlingar t.ex. gäddligan, pimpel- tävling i Asketjärnet, fisketävling i Långtjärnet och gäddtävlingen i Askesjön. Föreningen har genomfört biotopvårdsåtgärder i Horntjärnsbäcken. Föreningen har beslutat att göra Kutjärn mer till- gänglig för fiskande genom att röja sly och iordning- ställa en parkeringsplats. År 2013 består styrelsen av: Ordförande Jan Hultman Ledamot Alexander Pers Ledamot Conny Nilsson Jansson Tomas Foto: Ledamot Ola Karlsson • Från och med 2012 infördes ett generellt för- Ledamot Ruben Eriksson bud för kräftfiske i hela fiskevårdsområdet med Ledamot L-E Eriksson anledning av projektet Helgesjöns vänner som planerar utsättningar av flodkräfta. Regler/regelverk • I de tre tjärnarna Horntjärn, Sticktjärn och • Fiskekort berättigar till fiske med handredskap Bunästjärn råder nätförbud. samt högst 5 krok per dag inom hela fiske- vårdsområdet, dock inte kräftfiske eller fiske i Fiskerättsbevis/Ortskort rinnande vatten. Endast fiskerättsägare kan köpa ett fiskerättsbevis • Allt fiske i rinnande vatten är förbjudet utom som kostar 50 kr per år. för fiskerättsägarna. Personer som är permanentboende i nedanstående • Fiske i Långtjärnet ingår heller inte i det van- hemman kan köpa ett ortskort för ett år för 100 kr liga fiskekortet. Boda, Klevene , Vikene, Holmserud, Gunnerud, • Ungdomar under 16 år fiskar gratis, dock inte i Bön, Bergerud, Sundshagen, Hångstad, Högsäter, Långtjärnet. Lässerud, Korterud, Grävbacka, Olerud, Kronan

Foto: Martin Larsson Fiskevårdförening- Fiskevårdsområde - Fiskevårdsområdesförening År 1913 kom den första lagen om gemensamhetsfiske och vid samma tid började det att bildas fiskevårds- föreningar. Lagen var i bruk fram till 1960 då den ersattes av den första lagen om fiskevårdsområden. Då började allt fler fiskevårdsföreningar (fvf) ombildas till fiskevårdsområden (fvo) istället, och en fiskevårds- områdesförening (fvof) som förvaltar fisket. Genom det kunde en samordnad fiskevård utövas. Det blev också möjligt att göra en fördelning av fisket mellan delägarna och även att upplåta fiske till allmänheten. Processen med att bilda föreningar var dock omständlig och därför reviderades lagen. Den nya lagen om fiskevårdsområden trädde i kraft januari 1982. I samband med det ombildades alla föreningar som tillkommit enligt äldre lag automatiskt till fiskevårdsområden och fiskevårdsområdesföreningar. Lagen (1981:533) om fiskevårdsområden är en s.k. ramlag som sätter ramarna för hur fiskevårdsområden bildas och hur verksamheten ska bedrivas. Fiskerättsägarna har genom fiskevårdsområdesföreningen stora möjligheter och ansvar för att forma verksamheten efter egna förutsättningar och önskemål. Målen med fiskevårdsområden är att: • Arbeta med en användbar förvaltning av fiskeresursen • Öka allmänhetens möjligheter att fiska Fiskevårdsområdesföreningen och dess nätverk har ofta bra förutsättningar att lyckas med en anpassad för- valtning. Förändringar i sjöar och vattendrag observeras ofta först av dem som nyttjar vattnen och som lever nära, vilket medlemmarna gör. Lokala fiskerättsägare som har bott länge på platsen har ofta både historisk och lokal kunskap om området och dess vatten. Om den kunskapen används i förvaltningen av sjöar och vattendrag och om föreningen provar nya metoder utifrån sina erfarenheter så utvecklas kunskapsbasen hela tiden.

9 Foto: Tomas Jansson Fiskekort Fiskekort finns att köpa: behövs inget tilläggskort där. Med ett fiskekort är Näsbacka Bigård gårdsbutik, Skillingsfors fångsten begränsad till högst 2 regnbågsforeller 0571-40034 under den period kortet gäller. För ortskort/ Spinnhjulet i Skillingsfors, 0571-40010 fiskerättsbevis gäller högst 2 regnbågsforeller utan Kurt Johansson, Lässerud, 0571-23911 tidsbegränsning. Efter att 2 fiskar har fångats kan Kurt Emtman, Sundshagen, 0571-41134 innehavaren köpa ett tilläggskort för 2 nya fiskar Dessutom finns flera kortförsäljare inom de flesta med samma villkor. hemmanen. Beträffande Långtjärnet gäller att kortet är Gällande fiskekortspriser: personligt vilket innebär att ingen får fånga • 40 kr för 1 dag mer än 2 fiskar/dag genom att fiska åt någon • 150 kr för 1 vecka annan som köpt kort. I Långtjärnet måste även • 200 kr för 3 veckor (sammanhängande) och ungdomar under 16 år köpa ett eget kort. De kan • 250 kr gällande fram till ordinarie fiskestämma dock fiska gratis tillsammans med någon som 2013 (årskort). köpt eget kort men då gäller kvoten om 2 fiskar tillsammans för dessa. Långtjärnet Fiske i Långtjärnet ska ske från land utan hjälp av Den/de som har köpt något av ovanstående båt eller så kallad flytring. Om föreningen sätter fiskerättsbevis, ortskort eller fiskekort kan under ut mer regnbåge i Långtjärnet under hösten så perioden 3 juli till 31 juli köpa ett tilläggskort måste den som vill fiska köpa ett nytt tilläggskort för Långtjärnet för 100 kr. Från 1 augusti gäller även efter 1 augusti. Pris och regler för detta fiske de vanliga fiskekorten även i Långtjärnet och då fastställs senare.

Fiskerätt Ägande av fiskerätt är skilt från ägande av vatten och strand. Det innebär att man inte automatiskt är fiske- rättsägare för att man äger en bit av en sjö eller en bit av stranden. För att ha fiskerätt måste denna rättighet vara inskriven i fastighetsregistret. Det räcker alltså inte att fisket nämns köpekontraktet. Förändringar av fiskerätt kan endast ske genom förrättning av Lantmäteriet. Fiskerätten följer byns gränser. Man kan alltså ha fiskerätt utan att ha strandrätt eller vattenrätt och man kan ha fiskerätt utanför en annan fastighets strand. Är fisket oskiftat har man rätt till fiske överallt i byns fiskevatten, oavsett utanför vilken fastighet det ligger. I samband med att ett fiskevårdsområde bildas görs en fiskerättsutredning och en fiskerättsförteckning arbetas fram. Dessa handlingar redovisar vilka fastigheter som har fiskerätt i fiskevårdsområdet, om fiskerätten är enskild (skiftad) eller samfälld (oskiftad) och hur stor andel som respektive fastighet har av fiskevårdsområdets fiskevatten.

10 Fisketillsyn För närvarande finns det ingen formell tillsynings- mot Björklången. Vid Tannsjön finns det en vändplan man men föreningen har planer på att utbilda en vid tullen där det har byggts en fin cementerad ramp. person som sedan kan åta sig uppdraget. I dagsläget utövar hela styrelsen tillsyn i möjligaste mån, speci- Fisketävlingar ellt vid Långtjärnet. Det har hittills inte varit något I Skillingmarks fiskevårdsområde arrangeras många stort problem för föreningen med tjuvfiske. olika fisketävlingar. Sedan 2003 pågår den s.k. gädd- ligan från 1 april till 31 mars nästkommande år. Täv- Fisketurism lingen gäller största gäddan fångad under perioden Det är många sommargäster som vill fiska i områdets i vatten tillhörande Skillingmarks fiskevårdsområde sjöar, ca 3-4 gånger så många fiskare som på vintern. och alla normala fiskeredskap är tillåtna. Det enda Det finns möjligheter att utveckla fisketurismen i fis- kravet för deltagande i tävlingen är att de har ett gäl- kevårdsområdet och det finns planer på att starta en lande fiskekort för fiskevårdsområdet. sådan verksamhet med fiskeguidning i området. Pro- Fångad gädda ska så snart som möjligt vägas in blemet är att det för närvarande inte finns tillräckligt eller anmälas vid Näsbacka Bigård för uppgörelse med boende att erbjuda fisketuristerna. om snarast möjliga invägning. Ett foto av fiskare För fiskande med båt finns bra möjligheter för ilägg- och gädda ska skickas in till representant för fvof ning av båt i de större sjöarna. I Skillingsfors finns det inom en vecka från fångst. Även gädda fångad vid en bra väg ner till Askesjön som fungerar som ramp, den årliga gäddfisketävlingen i Askesjön (från 2012 det finns också en motsvarande på andra sidan ner även Björklången) gäller för deltagande i gäddligan.

Diagrammet visar den sammanlagde vikten för de fem största gäddorna fångade i fiske- vårdsområdets sjöar under året (1 april 2003 - 31 mars 2004 o.s.v.). Foto: Tomas Jansson Tomas Foto:

11 Foto: Tomas Jansson Tomas Foto:

Tittar man bara på största den gäddan som fångats varje år så verkar det finnas färre stora gäddor. De allra största gäddorna har fångats i Askesjön, Björklången, Helgesjön och Nordsjön men stor gädda har även fångats i Hångstadsviken och Tannsjön. I årets gäddliga, som inleddes den 1 april 2013 så har det redan fångats en gädda på nät i Björklången som vägde 10,7 kg och mätte 110 cm.

Gäddfisketävlingen i Askesjön är ett årligen återkommande arrangemang. Diagrammet visar den totala vikten av fångad gädda för de 10 lag som deltar under tävlingsdagen. År 2012 öppnades gäddfisketävlingen även för fiske i Björklången och resultatet blev ju en anmärkningsvärd ökning av fångsten.

12 Skillingmarks fiskevårdsområde Alla sjöar och vattendrag i Värmland ingår i Vatten- Fiskevårdsområdet karakteriseras av ett tydligt myndigheten Västerhavets vattendistrikt, med hu- sprickdalslandskap som sträcker sig i nord – sydlig vudavrinningsområdet, Göta älv. De flesta sjöar och riktning med relativt karga miljöer på högre höjder. I vattendragen inom Skillingmarks fiskevårdsområde botten av sprickdalarna finns oftast långa och smala (fvo) som ligger i Eda kommun tillhör Byälvens näringsfattiga sjöar. avrinningsområde. Undantaget är Långebäck som I Skillingmarks fvo finns mer än 70 sjöar och tjär- tillhör Upperudsälvens avrinningsområde. nar. De största är:

Vatten area (km2) medeldjup (m) maxdjup (m) Tannsjön 3,6* 11,8 30 Askesjön 3,0 22 Björklången 2,0 8 Helgesjön 1,8** 15 40 *Sjön ligger delvis i Norge, totala arean är ca 6,2 km2 **Sjön ligger delvis i Norge, totala arean är 4,3 km2

13 Särskilt skyddsvärda vatten Sjön Björklången är av riksintresse för Natura 2000 glacialrelikter och i vissa sjöar flodkräftor. med anledning av Kronefjället, ett imponerande Mellan Sticktjärnet och riksgränsen finns ett stort bergsmassiv, som ligger längs sjöns sydöstra del vildmarksområde med Grässtjärnsmossen som är en och som sluttar brant ner mot sjön. Området utgör av kommunens största orörda myrar. En bäck rinner en viktig lokal för flera hotade och sällsynta arter, från mitten av myren mot sydväst och mynnar i Lång- främst mossor och lavar. De övriga sjöarna bedöms ebäck. Norr om området finns ett 5 ha stort område som regionalt värdefulla för att där finns storlom, med gammal tallskog, några av tallarna är 150 år.

14 Vattnens status Askesjön, Björklången, Helgesjön, Buåa/Högsätersälven och Bodaälven be- dömdes år 2009 ha en god ekologisk status. Tannsjön uppnådde endast måttlig ekologisk status. Bedömningen baseras på att sjön är regleringspåverkad med en regleringsamplitud på mer än 1 meter. Den kemiska ytvattenstatusen, ex- klusive kvicksilver, för alla vattenfö- rekomster i Skillingmarks fvo bedöms vara god. Den kemiska ytvattenstatusen inklusive kvicksilver, uppnår inte god status eftersom det extrapolerade vär- det för kvicksilver i gädda överskrider gränsvärdet.

Vattnets status enligt vattenförvaltningen Vattenförvaltningen utgör en ram för all vattenplanering och vattenvård inom EU. Syftet med vat- tenförvaltningen är att förbättra och bevara god kvalitet i vår vattenmiljö, både ytvatten - sjöar, vattendrag, kustvatten - och grundvatten. Målet är att alla vatten ska ha god status år 2015. I kartlägg- ningsarbetet ingår därför att beskriva det nuvarande tillståndet i vatten och att klassificera samtliga vattenförekomster utifrån ett antal statusklasser.

Ekologisk Status Den ekologiska statusen bedöms med hjälp av tre kvalitetsfaktorer: god biologi (med bl.a. stabila fiskförekomster) artrik bottenfauna och rätt planktonsammansättning, kemisk-fysikaliska förhållanden där man tittar på bl.a. försurning och övergödning samt hydromorfologi med bl.a. bottenstruktur ex. flottledsrensning, flödesdynamik och fragmentering. Bedömningen av ekologisk status har gjorts efter en femgradig skala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I de vattenförekomster där den ekologiska statusen har klassificerats till måttlig, otillfredsställande eller dålig har Vattenmyndigheten bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till 2021. Det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås 2021.

Kemisk status Den kemiska ytvattenstatusen bygger på uppmätta halter av enbart prioriterade ämnen. Bedömningen av kemisk ytvattenstatus har gjorts efter en tvågradig skala: god status eller ej god status. Inom EU:s vattenförvaltning är gränsvärdet för kvicksilver i fisk 0,02 mg/kg. Det låga värdet är satt för att skydda fåglar och däggdjur som lever på fisk och andra vattenlevande organismer. Sjöar och vattendrag med fisk som överskrider detta gränsvärde anses inte uppnå god kemisk status, vilket idag är fallet för samtliga sjöar, vattendrag och kustvatten i Sverige. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU- gemensamt gränsvärde på 0,5 milligram per kilogram(mg/kg).

15 Kvicksilver i fisk Mätning av kvicksilver i fisk sker ofta på gädda, en av de fiskar som står högst i näringskedjan i insjöar och som därför får de högsta halterna av kvicksilver. I Eda kommun har analyser av gädda pågått under lång tid. Under 80-talet så var halten av kvicksilver i Björklången och Helgesjön högre än gränsvärdet. Gränsvärdet för kvicksilver i fiskprodukter är 0,5 mg/kg, medan vissa fiskarter exempelvis gädda och abborre har ett gränsvärde på 1,0 mg/kg enligt Livs- medelsverket. I den pågående statusklassningen av vatten har EU förslagit ett betydligt lägre gränsvärde, 0,02 mg/kg fisk. Det föreslagna gränsvärdet är satt för att skydda fiskätande däggdjur och fåglar. Om detta gränsvärde fastställs blir det mycket svårt att hitta områden i landet som når ned till denna nivå. Tillförsel av kvicksilver sker idag främst genom läckage från markskador i samband med skogsbruks- åtgärder. Det är alltså viktigt att lämna skyddszoner och undvika markskador i området för att kvicksilver- halterna på sikt ska kunna sjunka ytterligare. Läs mer om vattenhänsyn vid skogsbruket på sid xx. Eda kommun arbetar också med skogsstrategi i ett LONA-projekt där det ska tas fram en ”manual” för hur skogsbruket på kommunens eget markinnehav ska genomföras för att förhindra läckage av kvicksilver ut till vattendragen. Denna manual kan utgöra ett underlag för försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid skogsbruk på fuktig mark och i närhet av vattendrag och sjöar. Foto: Tomas Jansson

Uppmätta kvicksilverhalter (mg/kg) i gädda. 1972 1973 1988 1989 1997 Askesjön 0,70 0,79 Tannsjön 0,63 0,64 0,48 Björklången 0,40 1,22 Helgesjön 0,92 1,22

Kvicksilver Höga halter av kvicksilver i fisk är ett problem i många sjöar och vattendrag. Förutom metylkvicksilver som förekommer i fisk, finns kvicksilver i många olika former och föreningar bl.a. som metalliskt kvicksilver, förr vanligt i termometrar. Det finns höga halter av kvicksilver i marken idag. Orsaken är eldning av fossila bränslen som kol och olja men också tidigare användning av kvicksilverföroreningar inom jordbruk, pappers- och massaindustri. Via nederbörd hamnar kvicksilvret så småningom i skogsmarken där det binder hårt till humuspartiklar d.v.s. döda växtdelar som håller på att brytas ned. Humus läcker naturligt från exempelvis våtmarker, ofta kan man se det som brunfärgning av vatten. Men även skogsbruksåtgärder kan göra så att humus transporteras ut från skogsmarken till sjöar och vattendrag. När humus läcker ut i vattnet vid körskador i anslutning till bäckar, följer både kvicksilver och metylkvicksilver med. Metylkvicksilver är mycket giftigt och tas lätt upp av levande organismer. Det anrikas i näringskedjor, vilket innebär att rovdjur får ett högre innehåll av metylkvicksilver än växtätare. För att hålla nere halten av metylkvicksilver i en sjö är det alltså viktigt att minimera utflödet av humus genom en god hänsyn mot mark och vatten vid skogsbruk i avrinningsområdet.

Kalkning Uppföljning av kalkningen Sjöarna i Skillingmarks fvo ingår i två åtgärdsområden Syftet med kalkningen är att återställa sjöar/vattendrag för Länsstyrelsens kalkningsverksamhet, Kölaälvens till det tillstånd som rådde innan försurningen. För att få och Östen-Långebäck. Området är geografiskt reda på hur kalkningsinsatserna lyckats under året ge- vidsträckt med en komplex hydrologisk struktur. nomförs vattenkemiska och biologiska undersökningar. Anledningen till att kalkningen i området startade Den vattenkemiska provtagningen startade i mitten av var kraftiga minskningar av fiskbestånden i ett flertal 80-talet men det finns provtagningsserier från slutet av sjöar och vattendrag. Motiven till kalkning var att 70-talet. Lägsta uppmätta pH i området är Sticktjärn med rädda stationär öring och mört. I t.ex. Dammtjärnet 4,4 och Krokvattnet och Fjällbu med 4,7. hade öringen i det närmaste helt gått förlorad och i Vattenprovtagningen genomförs 2 – 5 ggr per år och i Långebäcksystemet och Horntjärn hade öringbeståndet fiskevårdsområdet finns ett flertal mål- och styrpunkter. minskat kraftigt. Längre ner i systemet fanns Målpunkterna har en vattenkemisk målsättning och också flodkräfta och sällsynta arter av bottenfauna. styrpunkterna ligger till grund för kalkningen. Den första kalkningen startade 1982 i Hemsjön De vattenkemiska undersökningarna ger oftast endast och i Rövattnet 1984. Antalet kalkade objekt ökade ett ögonblicksvärde för tillståndet, medan de biologiska sedan under hela 80-talet. I den nya kalkplanen som undersökningarna någorlunda kan beskriva hur vatten- började tillämpas år 2008 återupptogs kalkningen kemin varit under hela året. Bottenfaunan d.v.s. de djur av tre våtmarker kring Gravaratjärn, kalkning av som lever på eller i bottnen t.ex. insektslarver, maskar, Talletjärn påbörjades och kalkningen av Asketjärn snäckor och musslor är en viktig indikator på miljön i och Butjärn avslutades. I planen sägs att ytterligare vattnet i sjöar och vattendrag. Bottenfaunan undersöks våtmarkskalkningar behövs på norska sidan samt regelbundet på tre lokaler i fiskevårdsområdet. Andra att våtmarkskalkning uppströms Dammtjärnet bör biologiska undersökningar inom effektuppföljningen är startas. Det uppges också att elfiskena i området kräftprovfiske och elfiske. Kräftprovfiske genomfördes uppvisar mycket låga tätheter av öring trots bra år 2003 i Bodaälven. Inom effektuppföljningen genom- vattenkemi vilket betyder att mer biotopvårdsåtgärder förs inget regelbundet elfiske men enstaka undersök- måste till för att tätheterna ska öka. ningar har genomförts (se tabell).

Vatten vattenkemisk målpunkt bottenfauna kräftprovfiske Tannsjön sedan -84, fem prov/år sedan -95, lokal Vernet

Foto: Tomas Jansson Tannsjöälven samma punkt som ovan sedan -09 Ängebäcken sedan -94, fem prov/ år Dammtjärnsbäcken sedan -84, fem prov/år Bodaälven sedan -84, fem prov/år sedan -99 -03 Sticketjärnet sedan -84, fem prov/år Bunäsbäcken samma punkt som ovan Horntjärnet sedan -83, avslutad -05

Elfiskeundersökningar i fiskevårdsområdet Buälven 1 1984 Buälven 2 1990 Buälven 2 1993 Sundhagsforsen 1 o 2 1984 Bunäsbäcken 1 o 2 1991 Bodaälven 1991 Långebäck 1991 Långebäck 1993

Foto: Tomas Jansson Tomas Foto:

17 Foto: Martin Larsson Inventering av vattendrag För att förbättra planering av kalkning och biologisk Bodaälvens totala areal uppgår till 22 000 m2. Vat- återställning har ett länsomfattande biotopkarte- tendraget är huvudsakligen rakt och det domineran- ringsprojekt genomförts. Inventeringens syfte var att de bottenmaterialet är sten och organiskt material. undersöka biotoper, vandringshinder, nyckelbiotoper Mer än hälften av Bodaälven har bra beskuggning och restaureringsbehov. Resultatet av biotopkarte- men det finns allt för lite död ved i älven. Nästan ringen har publicerats i rapporter som kommer att hela vattendraget har ett djup som är mindre än 0,5 finnas för nerladdning på Länsstyrelsens hemsida. m och vattnet är huvudsakligen svagt strömmande. Av rapporterna framgår var det finns behov av yt- Bedömningen av lek- och uppväxtområden för öring terligare biotopvård samt bedömningar och klassi- kan sammanfattas som att det inte finns några syn- ficering av lek- och uppväxtområden för öring. Ge- liga lekområden men att strömförhållandena är rätt, nom att ta del av den informationen kan föreningen det finns tämligen gott om uppväxtområden men lättare planera för kommande biotopvårdsåtgärder. brist på bra ståndplatser för öring. Inom Skillingmarks fvo har Bodaälven inventerats. Foto: Tomas Jansson Tomas Foto:

18 Fisk – en historisk tillbakablick

Utsättning av fisk o kräftor I Länsstyrelsens fiskearkiv finns spridda uppgifter fiskevårdsförening (fvf) rapporterade till fiskerikon- om utsättningar och många andra åtgärder. Fiske- sulenten år 1945 att de hade 77 medlemmar och att vårdsområdena rapporterade också in uppgifter om de skulle arbeta vidare med utläggning av risvasar. utförda och planerade åtgärder. Skillingmarks Östra

Allmänna fiskekassan - Levererade yngel mottagande förening år art/antal Skillingmark Östra fvf (sannolikt, Helgesjön, Gårdsjön, 1944 gädda 20 000 Risvattnet och Edstjärnet 1945 gädda 10 000 1948 gädda 50 000, abborre 50 000 1960 gädda 60 000 Skillingmarks Västra fvf (sannolikt Askesjön och 1956 gädda 50 000 Tannsjön) 1960 gädda 60 000 Askesjön m.fl sjöars fvf 1945 gädda 75 000 1955 gädda 50 000 Tannsjön m.fl. sjöars fvf 1946 gädda 100 000 Det finns också uppgifter om att 1000 st öring sattes ut i Horntjärn 1961/62

På senare tid finns följande utsättningar dokumenterade år vatten art antal vikt (kg) ålder ansvarig organisation 1981 Askesjön regnbåge 250 2 Sundshagsfors fiskodling KB 1982 Askesjön regnbåge 500 2 Sundshagsfors fiskodling KB 1982 Askesjön regnbågsrom 5 liter Sundshagsfors fiskodling KB 1983 Askesjön regnbåge Sundshagsfors fiskodling KB 1983 Askesjön ål Sundshagsfors fiskodling KB 1983 Askesjön regnbåge 500 2 Sundshagsfors fiskodling KB 1984 Askesjön regnbåge 500 2 Sundshagsfors fiskodling KB 1985 Askesjön regnbåge 750 2 Sundshagsfors fiskodling KB 1986 Askesjön regnbåge 700 2 Sundshagsfors fiskodling KB 1996 Askesjön röding 1000 Skillingmarks fvof 1992 Långtjärnet regnbåge 80 Skillingmarks fvof 1993 Långtjärnet regnbåge 90 Skillingmarks fvof 2000 Långtjärnet regnbåge 100 Skillingmarks fvof 2002 Långtjärnet regnbåge 365 2 Skillingmarks fvof 2003 Långtjärnet regnbåge 400 2 Skillingmarks fvof 2004 Långtjärnet regnbåge 400 2 Skillingmarks fvof 2005 Långtjärnet regnbåge 400 2 Skillingmarks fvof 2005 Långtjärnet regnbåge 400 2 Skillingmarks fvof 2006 Långtjärnet regnbåge 480 2 Skillingmarks fvof 2008 Långtjärnet regnbåge 480 2 Skillingmarks fvof 2009 Långtjärnet regnbåge 600 Skillingmarks fvof 2010 Långtjärnet regnbåge 400 Skillingmarks fvof 2011 Långtjärnet regnbåge 400 Skillingmarks fvof

19 Fiskbeståndets historik

År 1895 gavs boken ”Wermlands läns fiskevatten ut. I rapporten för Helgesjön Art maxvikt Författaren Carl Cederström var vice ordförande i uppgavs att det finns få gädda 7 kg Wermlands Kongliga Hushållningssällskap och ordfö- lekplatser för gädda men rande i Wermlands läns fiskeristyrelse. Enligt honom goda lekplatser för sik- abborre 1 kg förekom på den tiden fiskarterna abborre, gädda, arter. Det finns flera sten- lake mört, benlöja, nors, siklöja, sik, laxöre (=öring), lake grund av stor omfattning ål och ål i Tannsjön. ”Laxöre finns i Sundhagsforsen”. I i sjön. I rapporten för gers ”Asksjön” fanns det samma arter som i Tannsjön men Helgesjön redovisades löja även braxen. I Björklången fanns också samma arter följande uppgifter. som i Tannsjön förutom sik och öring. På Länsstyrelsen finns det ett arkiv från 1930-talet med uppgifter om Värmlands sjöar. Uppgifterna från I Björklången uppgav de fiskande att fisket var för Skillingmarks socken är från 1938 och i rapporten om hårt beskattat. Här fanns det flera stengrund i sjön av Tannsjön uppgavs att det hade lagts ut några mindre stor omfattning och goda lekplatser längs stränderna vasar för fiskets förbättrande. Det står också att det för gädda. Det hade dock inte heller här genomförts fanns många och stora stengrund i sjön men dåliga några åtgärder för fiskets förbättrande. I rapporten lekplatser för gädda. I tabellen redovisades förekom- för Björklången redovisades förekommande arter, mande arter i Tannsjön och deras medel- och maxvikt. deras medelvikt, maxvikt och lektid. Art medelvikt maxvikt Art medelvikt maxvikt lektid gädda 0,5 kg 11 kg gädda 0,5 kg 12 kg 20/4 – 20/5 abborre 0,1 kg 2 kg abborre 0,05 kg 1,5 kg 10/5 – 10/6 mört 0,2 kg 0,8 kg braxen 0,8 kg 2,5 kg 1/6 – 1/7 sik 0,4 kg 0,5 kg mört små 1/6 – 1/7 siklöja 0,1 kg 0,15 kg löja små 1/6 – 1/7 ål 0,6 kg 2 kg lake 0,3 kg 3 kg 20/12 – 20/1 lake 1,5 kg 4 kg ål 0,6 kg 2,5 kg nors öring 0,4 kg 2 kg 10/10 – 10/11 (sällsynt) gers gers små öring 0,4 kg 3 kg simpa små

Om Askesjön står det att: ”Fisket är i starkt avtagan- I Nordsjön uppgavs att det finns ett större stengrund de. De bättre fiskeslagen äro så gott som utfiskade och att det fanns goda lekplatser för gädda. Inga eller förstörda genom föroreningar och flottning. åtgärder för fiskets förbättrande hade genomförts. I Det står att det fanns få stengrund i sjön och få rapporten för Nordsjön redovisades förekommande och dåliga lekplatser för gädda. Inga åtgärder hade arter, deras medelvikt, maxvikt och lektid. genomförts för att förbättra fisket. I rapporten för Askesjön redovisades dessa arter, deras medelvikt, Art medelvikt maxvikt lektid maxvikt och lektid. gädda 0,3 kg 4 kg 20/4 – 20/5 Art medelvikt maxvikt lektid abborre 0,05 kg 1,5 kg 15/5 – 15/6 gädda 0,5 kg 12 kg 20/4 – 20/5 mört små 15/5 – 15/6 abborre 0,05 kg 1,5 kg 10/5 – 10/6 löja små 15/5 – 15/6 ål 0,6 kg 2,5 kg lake 0,6 kg 3 kg lake 0,6 kg 3 kg 20/12 – 20/1 ål 0,6 kg 2 kg öring 0,1 kg 2 kg 10/9 – 10/10 gers små mört stor 1/6 – 1/7 braxen har utgått löja små 1/6 – 1/7 sik har utgått gers små slom har utgått

20 Dagens fiskbestånd I Skillingmarks fvo förekommer idag abborre, gäd- det sker mycket abborrfiske i områdets alla småtjär- da, mört, löja, gers och siklöja i de större sjöarna. nar. Det finns stor och fin abborre i många av dem. Siklöja fiskades i Tannsjön till någon gång in på Enligt fvof finns det inte något stort bestånd av 70-talet men de senaste 35 åren är det ingen som sjölevande/sjövandrande öring i fiskevårdsområdet. fiskar siklöja. Sik förekommer numer bara i Aske- Bunäsbäcken med tillhörande avrinningsområde är sjön och braxen förekommer i Askesjön och Björk- ett av kommunens längre rinnande vattendrag med lången dvs. inte i Tannsjön. Askesjön är känd som en en stationär öringstam. Det förekommer också öring svårfiskad sjö, även när det gäller gädda. Det finns i tjärnarna Horntjärn, Sticktjärn och Bunästjärnet relativt få vassvikar som är lämpliga gömställen för som binds ihop av bäckarna Horntjärnsbäcken och gädda. Sticktjärnsbäcken och slutligen Bunäsbäcken som Tack vare ”Gäddligan” är gäddfisket populärt i mynnar i Askesjön vid Bunäset. Det är osäkert om området och för närvarande tas alla gäddor upp, Bunäsbäcken kan utgöra reproduktionsområde för stora som små. Föreningen vill inleda en diskussion sjövandrande öring från Askesjön. om återutsättning av stor gädda eftersom det finns Stationär öring förekommer även i Bodaälven som en känsla av att de större gäddorna börjar minska i avvattnar Helgesjön och mynnar ut i Björklången. antal. Föreningen ska titta över statistiken från täv- I Bodaälven finns dessutom flodkräfta. Det finns lingen för att se om det går att utläsa någon trend. stationära öringbestånd även i Vikarebäcken, Äng- Det absolut populäraste fisket i området abborrfisket, ebäcken och Sundshagsforsen. Art medelvikt maxvikt lektid gädda 0,5 kg 12 kg 20/4 – 20/5 abborre 0,05 kg 1,5 kg 10/5 – 10/6 braxen 0,8 kg 2,5 kg 1/6 – 1/7 mört små 1/6 – 1/7 löja små 1/6 – 1/7 lake 0,3 kg 3 kg 20/12 – 20/1 ål 0,6 kg 2,5 kg öring 0,4 kg 2 kg 10/10 – 10/11 (sällsynt) gers små simpa små Foto: Tomas Jansson Tomas Foto:

21 Tannsjön Tannsjön är en typisk bergsjö med klart vatten som vilket märks på vattenfallen vid Sundhagsforsen. ligger på gränsen mellan Norge och Sverige. Sjöns Sjön avrinner via Sundhagsforsen till Askesjön som tillflöden är Kråkforsen från Skjervangen i Norge ligger på 121 meter över havet. Tannsjöns stränder och skogsbäckar. Tannsjön är den största och dju- är branta och skogsbevuxna utom i nordost och syd- paste av socknens och fiskevårdsområdets sjöar och ost där det finns mer odlad mark. Stränder och också den som ligger högst, 166,6 meter över havet.

22 Reglering Vattenkemi Tannsjön har varit reglerad för flottning och vat- Under åren 1985 till 1988 kalkades Tannsjön vid fyra tenkraft sedan 1909 då Sundhagsfors Träsliperi tillfällen. Därefter fanns det en doserare på den norska anlades vid sjöns utlopp. Idag regleras Tannsjön i sidan vid Himtjern fanns men den avslutades under Sundhagsfors av Fortum Generation AB i enlighet 2005 pga. dålig funktion och liten nytta. En ny detalj- med vattendom VD Sundhagsfors DVA 58 (31/10 plan för kalkning togs fram under 2007 och började -80), DVA 21 (12/4 -79) och T 32/79 (18/4 -80). tillämpas under 2008 då Tannsjön återigen började Sjön har en regleringsamplitud på 2 meter och är kalkas. Nu planeras kalkning av sjön fram till 2020. I kraftigt regleringspåverkad. I Tannsjön tillämpas planen sägs också att ytterligare kalkningar behövs på även korttidsreglering och då gäller att sjön inte får den norska sidan för att säkerställa målen i Tannsjön. sänkas med mer än 9 cm per dygn och inte mer än I Tannsjön undersöks vattenkemin i dess utlopp. Prov- 30 cm under en vecka. För regleringen gäller mini- tagningen har pågått sedan 1984 och målsättningen mitappning, vattenföringen nedströms dammen får är att pH inte ska understiga 6,0. Vid tre tillfällen aldrig understiga 50 l/s. sedan 2004 har pH legat så lågt som 5,5 vilket är den gräns när fiskarter börjar slås ut. De känsligaste unga Fiskebestämmelser individerna av arten dör och det kan också resultera i Kraftverksbolaget är enligt vattendomen skyldigt försämrad tillväxt och andra stressfenomen. Alkalinite- att årligen bekosta inplantering av 10 kg ålyngel i ten d.v.s. vattnets förmåga att stå emot surt vatten, har Tannsjön. också under en lång tid legat under 0,1 mekv/l vilket motsvarar svag och mycket svag buffertkapacitet.

Vattenkemi, pH och alklinitet för Tannsjön för perioden 1984 - 2011. Försurning Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i högre takt än de förs bort eller neu- traliseras. I naturen finns det gott om naturliga försurningsprocesser t.ex. urlakning. När det gäller den försurning som orsakas av människan är den största källan till försurning förbränning av fossila bränslen. Kväveoxider och svaveldioxid är de två ämnena i avgaserna som försurar mest. Försurning är enkel att upptäcka i och med ett enkelt vattenprov men det kan vara svårt att ta provet vid rätt tillfälle, i synnerhet i rinnande vatten. Vattenkvalitén i ett vattendrag kan vara bra under större delen av året men just vid snösmältningen kan det uppkomma en surstöt som är en kortvarig sänkning av pH i början av vårfloden. Efter en kort tid kan vattnets kvalité ha förbättrats igen men den korta episoden med surt vatten kan ha dödat alla känsliga fiskar och smådjur. Ett pH under 6 i vattnet medför skador på känsliga fiskar och smådjur men inga fiskarter slås ut förrän pH understiger 5,5. De känsligaste unga individerna av arten dör och det kan också resultera i försämrad tillväxt och andra stressfenomen. Låga pH drabbar framförallt rom och yngel bl.a. genom försämrad kläckning av rommen. Lågt pH och hög aluminiumhalt förstör gälarna, främst på yngel men även större fisk i samband med känsliga faser. Ett fiskbestånd som är försurningspåverkat kännetecknas av ett allt äldre fiskbestånd (större fiskar) utan föryngring. Förökningen hos mört och elritsa störs då pH understiger 6 och saknas helt vid ett pH mellan 5,5-5,9. Braxen, siklöja, röding och lake får en störd förökning vid ett pH mellan 5,5-5,9 och den saknas helt vid ett pH på 5-5,4. Abborre, gädda och öring är tåligast men får en störd förökning vid ett pH mellan 5-5,4 och förökningen upphör helt vid ett pH under 5.

23 Bottenfauna Bottenfaunan har undersökts regelbundet i Tannsjön Från och med 2008 används en ny klassificering mellan 1995 och 2011. Lokalen som provtas ligger utifrån nya bedömnings-grunder enligt Naturvårds- i norra delen av sjön på den norska sidan i Vernet. verkets kriterier. Vid undersökningar före år 2008 Vid samtliga provtagningar har bedömningen gjorts har bottenfaunan bedömts enligt en tidigare upplaga. att faunan är obetydligt påverkad av försurning De två nya surhetsklasserna ”nära neutralt” och men den senaste provtagningen indikerar dock en ”måttligt surt” motsvarar den tidigare bedömnings- försämring. klassen ”ingen eller obetydlig påverkan”. Försurningspåverkan utifrån bottenfaunaprovtagning

vatten 1995 1996 1997 1999 2002 2005 2008 2011 Tannsjön A A A A A A nära neutralt måttligt surt Försurningsbedömning; A= ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan, C= stark eller mycket stark påverkan.

Tabellen visar bedömningsgrunder, äldre och nuvarande.

Vid provtagningen 2011 gjordes bedömningen att här är betydligt påverkad av försurning. Vattendraget vattnet i Tannsjön var ”måttligt surt” vilket egentli- hamnar därmed i klassen ”surt”. Utifrån resultat är gen också motsvarar den tidigare bedömningen (se det svårt att bedöma om det bara är en försurnings- tabellen ovan med bedömningsgrunder). Men det är effekt. Låga artantal och individtätheter är en effekt ändå en indikation på en försämring eftersom antalet försurningskänsliga arter hade minskat sedan 2008 Elfiske års undersökning. År 1984 genomfördes ett elfiske i Tannsjöälven/ År 2009 genomfördes en bottenfaunaprovtagning i Sundshagsforsen. Resultatet visade på att det fanns Tannsjöälven/Sundhagsforsen inför vattendirektivets öring men att förekomsten var låg. I den övre delen statusklassning. Lokalen låg 800 m nedströms Tann- blev resultatet totalt 8,1 öring per 100 m2. I den ne- sjöns utlopp. Art- och individantalet var relativt lågt dre delen fångades 3,5 öring per 100 m2. och inga verkligt försurningskänsliga arter påträffa- des. Den slutliga bedömningen blir att bottenfaunan Stig Emilsson Foto:

24 Nordsjön Nordsjön ligger högst upp i det sjösystem som meter. Öster om Nordsjön finns ett stort lövskogs- fortsätter med Hångstadsforsen, vidare till Aske- område där vitryggig hackspett konstaterades sjön och Björklången. Tillflödet är Högsätersäl- häcka i området under 1970-talet. Sedan dess har ven/Buälven från Norge och mindre skogsbäckar. sporadiska observationer gjorts. Sjön är ca 90 ha och har ett största djup på 13

25 Nätprovfiske År 1990 och 1993 genomfördes provfisken i Nord- sjön. Det fångades åtta arter i sjön, abborre, braxen, gers, gädda, lake, löja mört och nors. Vid båda provfiskena dominerades fångsten av abborre både till antal och vikt. Det fanns abborrar i alla storlekar och ålderklasser och det fångades både årsyngel och stor abborre vilket tyder på ett bestånd i bra balans. Medelläng- den var 120 mm (1990) respektive 131 mm (1993). Det fanns gott om både nors och löja som är viktiga bytesfiskar för abborre. Foto: Martin Larsson Foto: Martin Larsson Foto:

26 Högsäterälven-Buälven Högsäterälven eller Buälven (Buåa på den norska noga dels med provfisken, dykinventeringar, elfisken. sidan) passerar riksgränsen ca 1 km innan den mynnar Signalkräftorna finns fortfarande kvar men de är inte så i Nordsjön. Under åren 2004-2005 upptäcktes illegalt många. Vid dykinventeringar har man endast noterat en utplanterade signalkräftor i Högsäterälven/Buåa vid signalkräfta vid fyra olika försök. Signalkräftor finns träbron alldeles innan mynningen i Nordsjön. År 2006 numera i Nordsjön i nära anslutning till mynningen uppfördes det ett vandringshinder för kräftor en bit med verkar inte sprida sig uppströms i systemet. uppströms i Högsätersälven. Hindret var speciellt fram- taget för kräftor med syfte att hindra deras vandring Elfiske uppströms i vattensystemet men ändå så att fisk skulle I Högsätersälven har det genomförts tre elfisken men ha fri passage. Det också gjorts ett försök att bekämpa fångsten har varit obetydlig. Vid första elfisket 1984 signalkräftorna med hjälp av släck kalk. fångades bara en löja, 1990 fångades en lake och Signalkräftornas spridning har därefter dokumenterats 1993 blev det ingen fångst alls Foto: Tomas Jansson Tomas Foto:

27 Askesjön Reglering Askesjön är områdets näst största sjö. Sjöns tillflö- Askesjön har varit reglerad för flottning och vatten- den är Sundhagsforsen från Tannsjön och Hång- kraft sedan 1931. Askesjön regleras i Skillingsfors stadsforsen från Nordsjön. Hångstadsforsen mynnar av Fortum Generation AB i enlighet med vattendom i Hångstadsviken, den övre smala delen av Aske- DVA 58 (10/10 -75), A 77/1961 (27/12 -61) och A sjön. Det kommer också tillrinnande bäckar från Se- 35/1960 (6/9 -60). Sjön har en regleringsamplitud golstjärn, Dammtjärnet och Bunästjärn till Askesjön. på ca 0,7 meter. Sjöns utlopp är Skillingsforsen som rinner vidare till Björklången. Askesjön är ca 6 km lång och maxdjup Fiskebestämmelser uppges till 22 meter. Även Askesjön har klart vatten, Enligt vattendomen ska kraftverksägaren på fiske- omgivningarna är branta och består till stor del av riintendentens inrådan uppföra en ålyngelledare om skog. Det finns dock mer odlad mark runt Askesjön det finns behov av det. än runt Tannsjön. I Askesjön finns ingen vattenkemisk målpunkt men i nedre delen av Bunäsbäcken finns en provtagningspunkt. I Bunäsbäcken har det också genomförts en elfiskeundersökning

28 Bunäsbäcken Bunäsbäcken med tillhörande avrinningsområde är ett av kommunens längre rinnande vattendrag med en stationär reproducerande öringstam. Det är dock osä- kert om Bunäsbäcken fungerar som reproduktionsom- råde för sjövandrande öring från Askesjön. Förutom Bunäsbäcken består vattensystemet av Sticktjärns- bäcken och Horntjärnsbäcken som knyter samman de tre tjärnarna Bunästjärnet, Horntjärn, och Sticktjärn. Hela vattensystemet ca 6 km långt. Bunäsbäckens avrinningsområde är mycket varia- tionsrikt och vackert. Tjärnarna omges av skogsom- råden och stora myrmarker - framförallt Sticktjärn. Vildmarkskaraktären är påtagligt. Systemet är förhål- landevis orört och det finns inte några flottledsrester eller andra anläggningar t.ex. dammar till gamla sågar och kvarnar som brukar utgöra vandringshinder för fisk. Det innebär att öring kan vandra fritt här utan hinder som människan skapat. År 1992 genomfördes biotopvårdsåtgärder i Horntjärn då hade minskat kraftigt. Lägsta uppmätta Horntjärnsbäcken mellan Horntjärn och Sticktjärn. pH-värde i Sticktjärn noterades 1984 med pH 4,4. Syftet var att säkerställa vattenflödet i bäcken och Tjärnarna kalkas numera årligen. I Horntjärnsbäcken samtidigt skapa bättre lekplatser för öring och upp- genomfördes ett elfiske ca 2009-2010. Resultat från växtmiljöer för ynglen. För öringbeståndet i Hornt- detta elfiske är okänt. järn är Horntjärnsbäcken d.v.s. utloppsbäcken det enda möjliga reproduktionsområdet. Öringbeståndet Sticktjärnet Areal: 15,3 ha i Horntjärn är alltså nedströmslekande. Systemet kal- Volym: 1,14 Mm3 kas sedan 1992 med anledning av att öringbeståndet i Maxdjup: 26,8 m Ekvidistans: 2 m

Horntjärnet Areal: 10.6 ha Volym: 721500 m3 Maxdjup: 17,9 m Ekvidistans: 2 m -2 -4 Skrytardalen -6 -8

-10 -10

-2 -10 -4 -6 -8

-22

-2 -4 -6 -8 -12 -6 -12

-10 -8 -6 -24 -17,9 -4 -2

-22

-16 -14 -10

Blaggarnshultet

-4 -6 -8 -10

0 50 100 200 m 0 50 100 200 m 1:4 000 1:4 000

29 I början av 1990-talet avverkades en del skog på den Sticktjärnsbäcken är också på sina håll tämligen östra kantzonen vid Sticktjärnsbäcken mellan Hornt- brant och på sommaren kan det bli lite vatten i bäck- järn och Sticktjärn. Resultatet blev en kraftig ökning en. Det skulle behövas biotopvårdsåtgärder även här av solinstrålning samt ökad markavvattning direkt för att säkerställa en viss vattennivå. Om bäcken blir till bäcken. Under sommaren därefter kunde ett stort vattenförande året runt kan hela vattensystemet bli antal döda öringar noteras, orsaken var sannolikt hög ett utmärkt reproduktionsområde för både stationär vattentemperatur och kraftig algtillväxt med syrebrist och sjölevande öring. Bunästjärnet är dessutom som följd. Avverkningen påverkade öringens repro- troligen helt fri från gädda så öringen behöver inte duktion negativt i många år framöver. riskera att bli uppäten här.

Vattenhänsyn i skogsbruket Vid skogsbruksåtgärder i anslutning till sjöar och vattendrag ska hänsyn tas till vattnet och dess värden. Vattenmiljöer kan påverkas negativt av skogsbruk på huvudsakligen två sätt. Avverkning av kantzoner och uttransport av slam, humus och finkornigt material i samband med markskador. Markskador kan uppkomma vid körning av såväl traktor som skördare och skotare m.m. Körspår och provisoriska vägar riskerar att fungera som diken och snabbt föra ut stora mängder material i vattendragen. Slam och finkornigt material sätter sedan igen och hindrar syretransporten i vattendragets bottnar vilket leder till problem för organismer som är beroende av dessa som livsmiljöer (t.ex. flodpärlmussla) eller för sin reproduktion (t.ex. öring). Humus riskerar också att transportera ut kvicksilver från marken till vattendraget. Landmiljön vid sidorna av vattendraget – kantzonen - påverkar vattendraget och har flera viktiga funktioner som försvinner vid avverkning. • Träd i kantzonen ger skugga vilket reglerar vattentemperaturen. Vid en god beskuggning av vattendraget blir sommartemperaturerna lägre vilket är viktigt för exempelvis öring. • Träd och buskar i kantzonen tillför vattendraget näring i form av nedfallande löv och insekter, vilka utgör basen för näringskedjorna i små rinnande vatten. • Från kantzonen tillförs också död ved som utgör gömställen och skapar mikromiljöer i vattnet. Träd- rötter som sträcker sig ut i vattnet är också utmärkta gömställen. • I kantzonen fastnar partiklar och näringsämnen, vilket hindrar övergödning och minskar risken för uttransport av slam, humus och finkornigt material till vattendraget. • En trädbevuxen kantzon jämnar också ut flödestoppar och minskar erosionen i strandkanten. För att undvika skador på vattendragen kan följande tumregler tillämpas: • Lämna alltid en ordentlig kantzon mot vattendrag vid skogsbruksåtgärder. Gynna gärna löv i kantzonen vid röjning eller gallring. • Undvik alltid körning i kantzonen, speciellt på blöt och fuktig mark. • Vid passage av större vattendrag skall en tillfällig bro anläggas. Försök att samarbeta med andra skogsägare inom avrinningsområdet för att hitta bra basvägar på fastmark och kanske bygga fasta broar över vattendrag. • I mindre bäckar < 1 meters bredd ska överfarter ske på fast mark där det blir så lite skada som möjligt. Kör aldrig i eller över vattendrag om det finns risk för utflöde av slam eller humus. • Om körning i sluttande terräng ned mot vattendraget är absolut nödvändigt, skall hjulspåren avledas med jämna mellanrum till växtliga bestånd eller anlagda sedimentationsbassänger • Låt inte diken mynna direkt ut i vattendrag utan anlägg rejäla slamfällor eller låt dikets vatten översila marken sista biten mot sjön eller vattendraget. • Låt döda träd ligga kvar i vattnet

Planera skogsbruksåtgärder på barmark och ta hänsyn alltid hänsyn till tjällossning, väder och jordart.

30 Vattenkemi I den nedre delen av Bunäsbäcken finns en s.k. var pH lägre. Alkaliniteten har varierat men under de måpunkt för vattenkemi. Målsättningen att pH inte senaste 8-9 åren har den legat runt 0,1 mekv/l vilket ska understiga 5,6 och detta mål har uppnåtts under motsvarar god buffertkapacitet. nästan hela provtagningsserien, endast under 80-talet

Vattenkemi, pH och alklinitet för Bunäsbäcken för perioden 1984 - 2011.

Elfiske I den nedre delen av Bunäsbäcken genomfördes 100 m2. Förhoppningsvis var det en vandrande 1991 ett elfiske på två lokaler. Vid en lokal ca 75 öring på väg till lek. Det behövs ytterligare elfis- meter uppströms mynningen i Askesjön fångades keundersökningar i bäcken för att undersöka om ingenting. Men vid nästa lokal ca 200 meter upp- Bunäsbäcken skulle kunna vara ett möjligt reproduk- ströms mynningen fångades en 150 mm stor öring tionsområde för öring från Askesjön. vilket motsvarar en fångst på 0,7 öring (>0+) per

Elfiskeundersökning Foto: Eva Nilsson

31 Vattenkemi och bedömningsgrunder Vattnets surhetsgrad anges som pH-värde. Normala pH-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga pH-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxid- upptaget vid fotosyntesen. Vid pH-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fort- plantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid pH-värden under ca 5 sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga pH-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet. Vattnets surhetsgrad delas in enligt följande: >6,8 Nära neutralt 6,5 – 6,8 Svagt surt 6,2 – 6,5 Måttligt surt 5,6 – 6,2 Surt ≤5,6 Mycket surt

Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l) delas in enligt följande: >0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10-0,20 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet ≤0,02 Ingen el obetydlig buffertkapacitet

Totalfosfor (μg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan med- föra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalfosforhalt (μg/l) bedöms enligt följande: ≤12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-50 Höga halter 50-100 Mycket höga halter >100 Extremt höga halter

Totalkväve (μg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Tillförsel av kväve anses utgöra den främ- sta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogs bruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (μg/l) bedöms enligt följande: <300 Låga halter 300-625 Måttligt höga halter 625-1250 Höga halter 1250-5000 Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter

Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och genom vattenkikare noterar när den inte längre kan urskiljas. Därefter dras skivan upp igen och man noterar när den åter syns. Medelvärdet av dessa djupvärden utgör siktdjupet, som klassas enligt följande: ≥8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2.5-5 Måttligt siktdjup 1-2.5 Litet siktdjup >1 Mycket litet siktdjup

32 Helgesjön Helgesjön är en relativ flikig och näringsfattig klar- Risvattnet och Edstjärnet till Björklången. Helgesjön vattensjö som ligger på riksgränsen mellan Norge ligger på 163 meter över havet och har ett maxdjup och Sverige. Sjön är ca 6 km lång och omgivning- på 40 m. Sjöns omsättningstid (den tid det tar att arna domineras av barrskog med inslag av lövskog byta ut Helgesjöns totala vattenvolym) är 6,67 år, och myrmarker. Stränderna är branta och steniga vilket innebär att den är tacksam att kalka. Enligt och vegetationen är sparsam. Det finns flera större Cederström fanns följande fiskarter i Helgesjön år stengrund ute i sjön. Helgesjön har ett större tillflöde 1895, abborre, gädda, mört, benlöja, nors och lake. på den norska sidan som mynnar ut i den norra delen Som en anmärkning står det att ”benlöjan var 5 tum av sjön. Sjön avvattnas av Bodaälven som rinner via i längd”.

33 Foto: Albin Jansson Vattenkemi Kalkningen i Helgesjön och Risvattnet samt tillflö- Fjällsjön med 30 ton årligen via båtkalkning. Vat- det Fjällsjön påbörjades 1985. Motiv för kalkningen tenprovtagningen startade i mitten av 80-talet men var och är fortfarande sällsynt bottenfauna, mört och det finns provtagningsserier ända från 1972 för flodkräfta. Den vattenkemiska målsättningen är att Helgesjön. pH inte ska understiga 6,0. Numera kalkas tillflödet

Vattenkemi, pH och alklinitet för Helgesjön för perioden 1985 - 2011. Provtagningspunkten är belägen vid Helgesjöns utlopp.

34 Bodaälven I Bodaälven som avvattnar Helgesjön och myn- dret är en gammal flottningsdamm vid utloppet ur nar ut i Björklången finns det stationär öring och Risvattnet. Det finns rester efter fler anläggningar även flodkräfta. Bodaälven passerar de två mindre i Bodaälven men de har förfallit och utgör numera sjöarna, Risvattnet och Edstjärnet och mellan dessa inga hinder för vandrande fisk. forsar älven fram. Bodaälven rinner genom sandiga Under 1950-talet rätade man ut en sträcka i älven sjösediment. Botten består till största delen av sten/ på ca 250 m, vilket medförde att ett ”kvillområde” grus. Omgivningarna utgörs av morän, utom vid (där älven förgrenades en kort sträcka) schaktades Risvattnets östra sida, där kalt berg går upp i dagen. bort. Sådana områden är mycket värdefulla, fram- Älvdalssidorna är branta med djupa sprickgrottor. förallt för öringens yngre årsklasser. Resterna efter Närmast vattnet finns en kantzon av lövträd som ”kvillområdet” finns fortfarande kvar. Att återställa/ består av gråal, björk och sälg. öppna upp ”kvillområdet” bör vara högt prioriterat Älven är påverkad av flottledrensning och övrig för framtida biotopvård vilket skulle gynna både kraftproduktion, som sedan länge har upphört. Enligt öring- och flodkräftbeståndet. Cederströms beskrivningar från 1897 fanns det en kvarn vid utloppet ur Risvattnet och ett garveri vid utloppet ur Edstjärnet. Det finns uppgifter om att Vattenkemi det bedrevs flottning redan under 1700-talet i älven. I Bodaälven mynning finns det en vattenkemisk mål- Resterna efter mänsklig påverkan kan man fortfa- punkt. Vattenprovtagning har pågått här sedan 1984 rande se och det påverkar vattendragets biologiska och målsättningen är att pH inte ska understiga pH liv negativt. Det förekommer minst två vandrings- 6,0 vilket det inte heller har gjort under hela prov- hinder, ca 200 m nedströms Helgesjön finns ett tagningsserien. Alkaliniteten har också legat stabilt kraftigt vattenfall, där man fortfarande ser resterna runt 0,1 mekv/l. av en gammal kraftstation. Det andra vandringshin-

Vattenkemi, pH och alklinitet för Bodaälven för perioden 1984 - 2011. Foto: Håkan Emilsson Foto:

35 Bottenfauna Bottenfaunan i Bodaälven har undersökts fem gång- ningen. Det påpekas dock i bottenfaunarapporten er sedan 1999 och den senaste undersökningen att artantalet är lägre än förväntat i förhållande till gjordes 2011. Lokalen som undersöks ligger mellan vattendragets bredd. Artsammansättningen indikerar Risvattnet och Edstjärnet ca 300 meter nedströms en viss regleringspåverkan. Risvattnet. Vid samtliga provtagningar har man gjort Från och med 2008 används en ny klassificering bedömningen att faunan varit obetydligt påverkad utifrån nya bedömnings-grunder enligt Naturvårds- av försurning. Förekomsten av flera försurnings- verkets kriterier. Vid undersökningar före år 2008 känsliga arter låg till grund för den senaste bedöm- har bottenfaunan bedömts enligt en tidigare upplaga. Försurningspåverkan utifrån bottenfaunaprovtagning vatten 1999 2002 2005 2008 2011 Bodaälven A A A nära neutralt nära neutralt

Försurningsbedömning; A= ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan, C= stark eller mycket stark påverkan.

Tabellen visar bedömningsgrunder, äldre och nuvarande.

Elfiske År 1991 i april gjordes det en elfiskeundersökning i positivt effekt av dessa åtgärder var att flodkräftbe- Bodaälven ca 150 m nedströms Risvattnet. Resulta- ståndet också ökade som ett resultat av mer sten och tet var mycket klent med avsaknad av årsyngel och gömslen för kräftorna. öring äldre än 1 år beräknades till 3,1/100 m2 vilket I slutet av 1990-talet genomfördes ytterligare är mycket låga tätheter. biotopvårdsåtgärder med grävmaskin. Syftet var att göra lite djupare partier samt att skapa en variation Biotopvård på strömsträckan. Däremot återställdes inte ”kvil- År 1993 genomfördes genom beredskapsarbete bio- lområdet” dvs. den ca 250 m långa sträckan som topvårdsåtgärder för hand i hela Bodaälven med schaktades under 1950-talet. Det har tyvärr inte syfte att återställa efter flottledsrensningen och an- genomförts något elfiske, varken före eller efter för lägga fler lek- och ståndplatser för öring. En annan att utreda effekten av åtgärderna. Stig Emilsson Foto:

36 Flodkräftor Foto: Tomas Jansson Enligt Cederström har det funnits kräftor i Bodaäl- bestånd framförallt nedströms Risvattnet vid Boda. ven sedan 1895. Men det är oklart i vilken omfatt- År 2003 genomförde Länsstyrelsen i Värmland i ett ning de förekom. Från 1950-talet och 20 år fram standardiserat kräftprovfiske i Bodaälven mellan fanns det mycket flodkräftor i älven men de fanns Risvattnet och Edstjärnen. Det fanns flodkräftor bara i stort sett vid två platser, dels nedströms Ris- på alla provfiskade lokaler, som mest fångades 11 vattnet samt uppströms Edstjärnet där det fanns en kräftor i en mjärde. Fångsten dominerades av små damm (finns rester kvar) efter flottningen. Under kräftor vilket är vanligt i mindre vattendrag. En 1970-talet var det ett högt fisketryck på sträckan förklaring kan vara avsaknad av större vattendjup mellan Edstjärnet och Risvattnet. Från slutet av där stora kräftor kan hitta lämpliga gömslen och 1970-talet och fram till kalkningens start 1985 in- bohålor. Stora kräftor är oftast de som fångas först träffade ”surstötar” vilket sannolikt hade stor nega- av mink. Ytterligare en förklaring och kanske den tiv inverkan på kräftbeståndet. 1993 genomfördes mest troliga är att det har gjorts ett kräftfiske innan biotopvård i hela Bodaälven vilket gynnade kräf- provfisket då man helt enkelt fiskat upp kräftor torna och fram till 2003 utvecklades ett mycket bra större än 100 mm.

Flodkräftan – en hotad svensk kulturbärare? Flodkräftan (Astacus astacus) är den enda sötvattenslevande storkräfta som förekommer naturligt i Sverige. Den antas ha invandrat till Skandinavien för drygt 10 000 år sedan. Antalet lokaler i Sverige är nu uppskattningsvis färre än 1 000 (varav ca 250 av dessa finns i Värmland), att jämföra med de över 30 000 lokaler som fanns i början av 1900-talet. Arten har i huvudsak minskat till följd av kräftpest som i dagsläget sprids genom illegala utsättningar av signalkräfta. Flodkräftan har även drabbats av försurning, utsläpp, vattenregleringar och igenslamning av lämpliga livsmiljöer. Som en följd av den kraftiga tillbakagången de senaste 100 åren är flodkräftan klassad som Akut hotad (CR) i den natio- nella rödlistan för hotade djurarter sedan 2010.

Framtidsutsikter Eftersom det är människor som sprider signalkräftorna kan man stoppa den illegala utplanteringen och därmed hindra att kräftpest når ett flodkräftvatten. Det stora problemet är att nå ut till de personer som genomför den illegala handlingen. Ofta gör man detta i oförstånd. Med informativa insatser kan man nå ut till den breda allmänheten. En viktig målgrupp i detta avseende är sommarstugeägare som vill skapa sig ett eget kräftvatten vid sin båtplats eller brygga. Dalsland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och norrut har de bästa förutsättningarna med att bevara och utveckla flodkräftbeståndet. I södra Sverige domine- rar signalkräftor vilket gör att där finns begränsade förutsättningar för flodkräftans framtid. Där flodkräftor förekommer finns en generell mycket god utveckling på flodkräftbe- stånden. Mycket tack vare den kalkningsverksamhet som drog igång under 1980-talet.

37 Risvattnet Risvattnet eller Ristjärn som den kallades för 120 år sedan är en ca 27 ha stor sjö som ligger ca 500 m nedströms Helgesjön. Sjön är 23 m djup och har ett medeldjup på 9,9 m. Stränderna är branta utom vid in- och utlopp. Omgivningen domineras av barrskog och det finns bara en skogsbilväg till den norra delen av sjön. Vid utloppet finns rester av en gammal flottningsdamm som är mer eller mindre raserad men den utgör dock fortfarande ett vandringshinder för fisk. Enligt Cederström fanns det år 1895 en kvarn vid utloppet. Enligt samma källa fanns då också föl- jande fiskarter i ”Ristjärn”, abborre, gädda, braxen, mört, benlöja, nors, ål, kräftor.

Edstjärnet Edstjärnet ligger knappt 2 km nedströms Risvattnet och 500 meter uppströms Bodaälvens mynning i Edssjön (Björklångens norra del). Det finns en väg som kommer söderifrån och gör tjärnens östra sida tillgänglig för besökare. Enligt Cederströms fanns det ett garveri i utloppet år 1895. Fiskarter som före- kom på den tiden var abborre, gädda, braxen, mört, benlöja, nors, ål, kräftor.

38 Björklången Den sydligaste sjön i fiskevårdsområdet är Björk- lången. Sjöns tillflöden är Skillingsforsen från As- kesjön och Bodaälven (Skillingmarksälven) från Edtjärnet. Det kommer också tillrinnande bäckar från Asketjärnet, Mölntjärn, Molltjärn och Gädd- tjärn. Sjöns utlopp är Kölaälven som rinner till Vadjungen. Kölaälven gick för 100 år sedan under namnet ”Gräfbackaälven”. Den övre delen av Björk- lången kallas Edssjön och den är skild från Asksjön via ett ca 2 meter högt fall vid Skillingsfors bruk. Björklången är den grundaste av sjöarna, maxdjupet är ca 8 meter. Vattnet är inte lika klart som sjöarna uppströms. Sjön har också varit reglerad för flottning och vattenkraft sedan 1700-talet med en reglerings- höjd på ca 2,5 meter.

39 Långebäck Långebäck rinner ut vid Holmtjärnet nordväst om net och Rövattnet. Mellan Rövattnet och Hvittsjön Skillingmark och utgör under hela sin längd i Eda kallas bäcken också Rövassbäcken. Innan bäcken kommun, gränslinje mellan Norge och Sverige. Här mynnar i Hvittsjön rinner den samman med Skårsäl- nedan följer ett citat ur "Beskrifning öfver Skilling- ven. Därefter byter den namn till Korsälven (Ivars- mark socken uti Nordmarks Härad och Wermlands byälven) som i sin tur mynnar i Bottnartjärn och län; Upprättad år 1850 af L. E. Ekelund" som på ett sedan vidare i Ivarsbyälven till sjön Östen i Årjängs fint sätt beskriver Långebäck. kommun. Långebäck är källflödena till Dalslands ”Från Holmkärn å hemmanet Bergeruds ägor kanal och ingår i Upperudsälvens vattensystem. uprinner en bäck, som vid socknens vestra sida be- stämmer gränsen mellan Swerige och Norige, fort- Elfiske sättande sedan sitt lopp söderut genom Jernskogs I Långebäck nedströms utloppet ur Hornsjön gjordes och Österwallskogs socknar hvarest han, såsom det två elfiskeundersökningar i början av 90-talet. äfven utgörande gräns ett längre stycke emellan Då fångades ingen öring, bara en gädda sistnämnde socknar och Norige, undfår namnet Långebäck”. Biotopvård Långebäck är kommunens längsta vattendrag ca Långebäck är kraftigt påverkad av flottledrensning 15 km som hyser ett öringbestånd. Långebäck är en och försurning. Under perioden från 1997 till 2002 liten skogsälv som omges av branta barrskogsklädda genomfördes flottledsåterställning samt en del bio- sluttningar. I området finns det inslag av mossor och topvårdande åtgärder bl.a. utrivning av två herrelösa myrar vilket ger en tydlig vildmarksprägel. dammar för att göra det möjligt för fisk att passera. Långebäck binder samman många små sjöar och Åtgärderna skulle följas upp med en elfiskeunder- tjärn som ligger på gränsen bl.a. Hornsjön, Skuttjär- sökning men det finns inga uppgifter om att någon sådan har genomförts. Foto: Per Brunström Per Foto:

40 Referenslista Artiklar, böcker och rapporter Bergström Ulf m.fl. 2007. Effekter av fredningsområden på fisk och kräftdjur i svenska vatten. Fiskeriverket informerar (Finfo 2007:2) Braband Åge, Universitetet i Oslo, Borgström Reidar, Universitet för Miljö- och Biovetenskap på Ås, Museth Jon, Norsk institutt för naturforskning Referat från NORSK mötesserie om gäddförvaltning i våra sjöar. Utmarksmelding nr 2, 2011 Brönmark Christer, Rovfiskars födosök i ett föränderligt ljusklimat: effekter av eutrofiering och ökad humuskoncentration, , Ekologi, Lunds universitet. Byström Pär, 2009. Bland tusenbröder och kannibaler i fjällsjöar. FAKTA Vilt och Fiske Aktuell forskning om vilt, fisk och förvaltning, nr 6 2009. Carlsson Lars och Danell Kjell, 2006. Förvaltning i ständig förändring. FAKTA Vilt och Fiske Aktuell forskning om vilt, fisk och förvaltning, nr 1 2006. Cederström, 1895. Wermlands läns fiskevatten. Dannewitz Johan m.fl. 2010. Långsiktig hållbar gösförvaltning. Fiskeriverket informerar, Finfo 2010:3 Degerman Erik m.fl. 1998. Ekologisk fiskevård. Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Degerman Erik m.fl. 2001. Havsöringens ekologi. Fiskeriverket informerar (Finfo 2001:10) Filipsson Olof och Degerman Erik. 2007. Hur snabbt kan man fiska ner ett abborrbestånd – Eller hur många abborrar finns det? Fiskeriverkets Sötvattenlaboratorium Nilsson Anders, Lunds universitet. 2010 Anteckningar från Gädd-konferens i Sundsvall 6-7 maj 2010 ”Ett bra gäddfiskevatten – hur ser det ut?” Olofsson Rickard, 2002. Uppsats: Teoretiska förutsättningar för odling av abborre (Perca fluviatilis) i recirkulerande system, Ekoteknik, Mitthögskolan Östersund. Persson Lennart, 2007 FAKTA Vilt och Fiske, Sammanfattningar från regional förvaltarträff i Uppsala 25 oktober 2007. ”Gigantiska kannibaler i abborrtjärnar: Var kommer dom ifrån?” ”Fiska på bytesfisk för att gynna rovfisk” Rova Carl, 2009 Adaptiva fiskevårdsområden FAKTA Vilt och Fiske, Aktuell forskning om vilt, fisk och förvaltning, nr 7 2009. Sandell Gerhard, 1995. Anlagda dammar och våtmarker – hot mot utvandrande smolt. Litteraturstudie utfört av TerraLimno Gruppen AB, Figeholm, på uppdrag av Höje å vattendragsförbund och Saxån-Braåns vattenvårdskommité. Sandström Alfred, Karås Peter. 2002. Test of artificial substrata as nursery habitat for young fish. J Appl Ichthyol. 18 (2002) 102-105, Blackwell Verlag, Berlin Sandström Alfred, 2003. Restaurering och bevarande av lek- och uppväxtområden för kustfiskbestånd. Fiske- riverket informerar, Finfo 2003:3 Sers Berit m.fl. 2008. Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskerigister. Information från Svenskt Elfiskeregister Nr 1, 2008. Fiskeriverkets Sötvattenlaboratorium Ståhl Jonny m.fl. 2008. Decimering av småfisk för ett öka tillgången på matabborre i en skogssjö. Rapport nr 2008:14 Länsstyrelsen Östergötland. Svärdson Gunnar. 1966. P.M. uppkomst av rika årsklasser hos gäddan. Fiskeriverket, sötvattenslaboratoriet. Resurs och miljööversikt, 2009. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Fiskeriverkets rapport Torstensson Holger, Ericsson Ulf, 2004. Bedömning av vattenkemi och metaller, beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder. Medins Sjö- och Åbiologi AB Våra fiskevatten nr 4 2008. Sveriges fiskevattensägare. ”Hårt sportfiske förändrar gäddbestånd” sid 20 Våra fiskevatten nr 3 2008. Sveriges fiskevattensägare. ”Jonny drog upp tre ton fisk ur en liten skogssjö” sid 12 Våra fiskevatten nr 3 2010. Sveriges fiskevattensägare. ”Hårt fiske gav fler och större gäddor och abborrar” sid 4 ”Sätt ett mål för sjön” sid 7, ”Att äta eller ätas” sid 14

Övriga källor Länsstyrelsen i Värmland; Mycket av materialet kommer från olika arkiv och databaser på Länsstyrelsen ex. kalkning, effektuppföljning, inventering, utsättning av fisk o kräftor, vattendomar och reglering, biotopvård och restaurering av vattendrag. Fiskeriverket; Från fiskeriverket har vi hämtat elfiskeresultat samt data från sjöarkivet. Vattenmyndigheten; Uppgifter om vattnens status och grunder för bedömningarna har hämtats från vatten- myndighetens databas, VISS och karta. SMHI; Uppgifter om sjöarnas areal och djup kommer från SMHI. Lantmäteriet; Samtliga kartor används med medgivande av Lantmäteriet

41 Bilaga 1 Var fisket bättre förr?

Att fisket var bättre förr är något man ofta får höra I inventeringar från slutet av 1800-talet anges vilka i samtal med den äldre generationens fiskare bl.a. i arter som var ekonomiskt viktiga. I Värmland var samband med framtagandet av fiskevårdsplaner. Förr det gädda, abborre, braxen och mört men även lake i tiden bedrevs ett omfattande fiske med ryssjor, nät, kom högt på listan över ekonomiskt viktiga arter. mjärdar som ett viktigt komplement till matförsörj- Fisket bedrevs ofta säsongsvis och som binäring till ningen men även som foder till t.ex. höns. Många exempelvis jordbruket. Fisket fortsatte att spela en menar att man mer eller mindre kunde ”ösa” upp stor roll både kommersiellt och för försörjningen fisk ur sjöarna och trots det tog det inte slut. En an- för hushåll med möjlighet till att fiska, ända in på nan vanlig kommentar är att ”förr när det bedrevs andra halvan av 1900-talet. De vanligaste redskapen flottning i vattendraget, då fanns det mycket mer fisk var nät, ryssjor, långrev och not. Fångstmetoderna i älven” - känner ni igen resonemangen? När vi - i utvecklades snabbt under denna period, redskapens fiskevårdsplanerna - pratar om att man skall bedriva fångseffektivitet ökade betydligt. Nylonnät som på ett försiktigt uttag av gäddbeståndet i en sjö, är det allvar började tillverkas 1953 gav 7 gånger större många som höjer på ögonbrynen och hänvisar till fångster jämfört med de gamla bomullsnäten. Under hur fisket bedrevs för mer än 50 år sedan. Fanns det andra halvan av 1900-talet avklingade dock binä- mer fisk då eller gjordes det uttag av fisk som vida rings- och husbehovsfisket och har idag ersatts av överskred vad sjön producerade? sportfiske, på i många fall helt andra arter. Visserligen är det nog ofta minnet som sviker om Att gäddan var ett viktigt tillskott i hushållens kost- att det var bättre förr men orsaker som ökad befolk- håll visar de omfattande utsättningar av gäddyngel ning, förstörelse av fiskens lek- och uppväxtområden som genomfördes i länets sjöar. Under 40 – 50 talen samt effektivare fiskeredskap har gjort sitt till för kunde 100 000-tals yngel årligen sättas ut för att ge att försämra fisket. En ännu större skada för fiske- föda åt en växande befolkning. I fiskevårdssamman- beståndet ger troligtvis den omfattande regleringen hang är det naturligtvis intressant att konstatera att av sjöar och vattendrag eftersom de stora vatten- uttaget av fisk i form av gädda måste ha varit väldigt ståndsvariationerna kan omlagra bottensediment och mycket större än vad det idag är. Abborren som var sänkningar vid ”fel” tidpunkt kan totalt förstöra re- en annan viktig art som gynnades av utläggning av sultat av vårens fisklek ex. gädda och gös. Ett annat vasar. I rapporter från fiskevårdsföreningarna under stort miljöproblem som tillkommit är försurningen samma tid redovisas ett omfattande arbete med repa- som började påverka fiskbestånd redan på 1920-talet ration av gamla och utläggning av nya. I Dalarna har men som uppmärksammades först på 1960-talet. det berättats om att när tiden på fäboden avslutades Den sydvästra regionen dit Värmland räknas drab- på hösten gick man ut med riskvastar och borstade bades värst av försurningen som orsakade förluster ren lekbottnarna för rödingen för att förbereda för av flera försurningskänsliga arter som mört, elritsa en bra lek och god rekrytering av fisk kommande år. och sarv. Sammanfattningsvis bedrevs en omfattande fiske-

Foto: Okänd

Herman, Wilhlem, Alfred, Gustav och Anders efter ett lyckat fiskafänge i Stora Bör.

42 vård under senare halvan av 1800- och första delen Boken skrevs för ca 130 år sedan (1884) med syftet av 1900-talet, då behovet av extra tillskott till hus- att väcka uppmärksamhet om nödvändigheten av att hållen var stort och mycket fisk hämtades upp ur nyttja fiskresursen på rätt sätt och att en rätt vårdad sjöarna. Därefter har fiskevården med avseende på sjö är en ”riklig inkomstkälla”. Av boken framgår abborre och gädda i många sjöar succesivt minskat. att man tidigt såg hur fiskbestånden kraftigt -för Man kan se på fiskevård på två olika sätt, den gamla sämrades av olika miljöstörningar. Man förstod att fiskevården som syftade till att säkerställa ett bra uttaget av fisk ur en sjö inte är oändlig utan att man ”skafferi” i våra sjöar. Den moderna fiskevården, måste förvalta och sköta bestånden på ett klokt sätt vilket är den fiskevård vi numer är vana vid, bedrivs för att få en bra avkastning. Författaren konstaterade i syftet att utveckla ett bra fiskbestånd för att tillgo- att det fisketryck som då rådde - inte var uthålligt. dose sportfiske och fisketurism. Trots det fortsatte det hårda fisket med olika redskap till långt in på 1900-talet. När man läser boken kan Redan 1884 diskuterades det om att fisket var man tro att den är nyligen skriven, det är i mångt och bättre förr! mycket samma problem idag som det var för 130 år När man bläddrar i boken ”Handledning i Fiskevård sedan. Fortfarande är skogsbruk, vattenreglering, och Fiskafvel af O.G. Norbäck, fiskeri-inspektör i föroreningar m.m. ett stort problem. Wermlands län” från år 1884, inser man snart att dis- För att bekräfta att ”det var bättre förr” måste vi kussioner om fiskebestånd som var bättre förr, inte troligen sträcka oss så långt tillbaka som ca 200 år, är något nytt. Enligt O.G. Norbäck var fiskbestånden då sjöarna och vattendragen var mindre påverkade ”normala” under första halvan av 1800-talet d.v.s. av människan. Det senare, omfattande fiske som fram till förindustriell tid. bedrevs med nät, mjärdar, ryssjor m.m. var inte I bokens förord finns en sammanfattning över fisk- uthålligt eller någon klok förvaltning. Om vi vill beståndens status i Värmland 1884: uppnå ett bra och eftertraktat fiske måste vi bedriva ”Våra fiskens försämring har först och främst sin en aktiv fiskevård, minska miljöföroreningar och ha grund i folkökningen, i kommunikationernas förbätt- en klok förvaltning av fisket och uttaget. Vi kan kon- rande och till följd deraf större konsumtion, vidare statera att denna fiskevårdsplan borde genomförts uti minskningen av fiskstammen, beroende dels på för ca 150 år sedan! uttappning och sänkning af sjöar och vattendag, dels på oregelbundna vattenflöden vid uppdämning för flottning, verk och inrättningar, dels äfven på skogarnas förminskade, hvarigenom stormar häfti- gare uppröra vattnet och detta hastigt bortströmmar samt plötsliga och våldsamma flöden förstöra botten och stränder, nedslamma och bortspola vattenväxter, rom, yngel, äfvensom de vatteninsekter, som tjena fiskarne till föda, och ödelägga lekställena. Floder och sjöar grumlas och orenas af utflöden från strän- der, grufvor, jernverk och fabriker; vandringsfis- karne, synnerligen de dyrbara Laxarterna, hindras genom dammbyggnader att uppnå till lekplatserna och uppfångas i massa i floderna, under sin vandring till dessa lekplatser, och millioner fiender till fiskarnes rom och yngel såväl bland fiskarne sjelfva, som bland de mindre vattendjuren, vattenlarver och insekter, fråssa på den lagda rommen och de hjel- plösa ynglen. Slutligen, det mest förödande af allt, bedrives fisket på det hänsynslösaste sätt, genom att med fina garn uppfånga små omogen fisk och yngel i massa, åfvensom genom att fiska under lektiden, hvarjente fångningsredskapen fullkomnas och ökas, under det vatten och fiskarne förmnskas. Fiskarnes utomordentliga fruktsamhet skulle dock göra det lätt att rikligen förse våra sjöar och floder med fisk, om ej fisket på ett så ödeläggande sätt bedrefes.” Foto: Tomas Jansson Tomas Foto:

43 Bilaga 2 Fakta om gädda och abborre Gädda Leken Gäddan leker i islossningen på grunt vatten, gärna på översvämmade strandängar och i vegetationsrika grunda vikar där vattentemperaturen stiger snabbt under våren. Det finns flest gäddyngel i områden med riktigt mycket vegetation på mycket grunt vatten från 2 till 20 cm. En publikation från Finland visar att tät- heten av gädda beror på hur mycket gammal vass det finns. Rommen är svagt klibbig och fäster vid vegetationen. Tiden från befruktning till yngelstadiet tar van- ligen 17 till 24 dagar. Genom märkning och åter- fångst har det visat sig att gäddan använder samma plats för romläggning år efter år. Det är inte klarlagt hur gäddan orienterar sig tillbaka och inte heller om de som är kläckta på en plats kommer tillbaka dit. Gäddan leker tidigt för att ynglen ska bli fiskätare redan första sommaren. När de nykläckta larverna börjar söka sin egen föda livnär de sig på djurplank- Foto: Stig Emilsson En gäddfångst att vara stolt över. ton men övergår vid 20-30 mm längd till bottendjur och fiskyngel, och då inte sällan artfränder. Gäd- roende av synen vid jakt och därför är siktdjup dan är med andra ord en utpräglad kannibal. Just speciellt viktigt för gäddan. Skydd är också vik- denna egenhet utgör dessutom en av de viktigaste tigt för gäddan, eftersom den står och väntar på beståndsreglerande mekanismerna hos arten. Andra bytet och gör korta angrepp. Mindre vegetation viktiga populationsreglerande faktorer är vatten- och sämre siktdjup leder till färre gäddor. ståndet under vår och försommar, vattentemperatu- Hanen blir könsmogen vid 2-3 år och honan vid 2-5 års ren samt gäddans revirbeteende. ålder, vid en längd på ca 45 cm. En gädda kan troligen bli en bit över 20 år men detta beror på vattentempera- Tillväxt och ålder turen – gäddan lever kortare tid i ökad vattentemperatur. Gäddans tillväxt är beroende av siktdjup och till- Gäddans tillväxt stagnerar över tid och en gädda på 100 gång på bytesdjur. Optimal temperatur för gädda cm eller 10 kg kan vara allt mellan 10 och 20 år. På är 17-18 ºC, då den växer som bäst. Tillväxt är gädda så har åldrar runt 30 år konstaterats. Honorna kan sämst vid reducerat siktdjup. Gäddan är helt be- bli mycket storvuxna, i sällsynta fall över 20 kg.

Relationen mellan vikt och längd hos gädda enligt en nordamerikansk studie.

44 Revirhävdande rovdjur Gäddan är en ensam revirhävdande jägare med små gäddorna står i stora grupper. Små gäddor hål- smygjakt och överrumpling som specialitet. Revir- ler sig ute i vassbältet medan stora gäddor ger sig storleken står ofta i positiv relation till gäddans stor- ut i den fria vattenmassan. Det är ingen skillnad på lek; de största gäddorna lägger beslag på de bästa attackförmågan eller fångstförmågan om gäddan är reviren. Skyddande undervattensvegetation gynnar ensam eller står i grupp, men det är skillnad på vad gäddans jaktteknik och bidrar samtidigt till minskad de äter. En ensam gädda äter olika storlekar av mört. revirstorlek. Vid ett laboratorieförsök visade det sig I en grupp med tre gäddor väljer de bara de små att gäddan var helt beroende av ett gömsle för att mörtarna eftersom ett stort byte tar tid att svälja och kunna överrumpla och fånga en öring. risken är att de förlorar det till en annan gädda. Gäddan jagar bäst på grunt vatten och i en grund Gäddan är som mest aktiv i samband med lek un- sjö kan den utnyttja en större del av vattenmassan än der tidig vår. Gäddorna rör sig mer än vad man kan i en djup sjö. Gäddans fångsteffektivitet är hög i bra tro, i alla fall mellan tillfällena när de äter. Då kan sikt när den kan välja ut sitt byte på långt håll, hålla de ha en favoritplats. En stor gädda kan simma 1,5 sig dold och vänta på att bytet kommer inom attack- kilometer, en mellangädda 500 meter och de riktigt avstånd. Men gäddan har också en fördel i dålig sikt små håller sig på samma plats. En gädda på 20 cm när siktlängden är kortare än attackavståndet, som utnyttjar ett område på 50 hektar medan en gädda på är lika med gäddans kroppslängd. Avståndet är då 80 cm utnyttjar ett område på 100 hektar. Gäddan är så kort att gäddan hinner fullfölja attacken innan som mest aktiv i samband med lek under tidig vår. bytet hinner fly. Vid halvdålig sikt är det fördel för På vintern vandrar den ut på djupare vatten, vilket bytesfisken då gäddan måste förbereda sig och röra gäller för hela grundvattensamhället. på sig före attacken. I en sjö med klart vatten står Gäddan kan äta fisk på upp till 60% av sin egen gäddan i vegetationen och bytesfisk, så som mört, längd, men den föredrar troligen fisk av mindre stor- på öppet vatten. I en sjö med oklart vatten står gäd- lek. Gäddan äter alla slags fiskar, även sin egen art. dan ute i sjön och mörten vid strandkanten. Gäd- Den kan också fånga ormar, grodor och fågelungar. I dan och gösen konkurrerar om bytesfisken – men de flerartsystem dvs. sjöar med gädda, abborre och mört står inte på samma platser i en sjö. Gösens biotop är så består gäddans diet främst av abborre och mört. den öppna vattenmassan och gäddornas biotop finns Gäddan väljer i huvudsak det bytesslag som det finns inom något hundratal meter från stranden. gott om. Födovalet kan därför variera avsevärt mel- Olika försök i en bassäng visar hur gäddan age- lan olika lokaler och olika tider på året. Den tycks rar ensam eller i grupp. De stora gäddorna står en- dock föredra mjukfenade fiskar framför fiskar med samma, de halvstora i mindre grupper och de riktigt hårda och vassa fenstrålar som t.ex. abborre.

Relationen mellan vikt och längd hos gädda enligt en nordamerikansk studie. Okänd Foto:

45 uppskattningsvis ett bestånd på 1000 gäddor, ca 7 gäddor/hektar. I näringsrika sydsvenska sjöar med bra tillgång till föda för gäddor är produktion och tillväxt givetvis högre, men kanske ändå inte så hög som man i allmänhet föreställer sig.

Hoten mot gäddan Gäddan är tålig, klarar låg syrehalt och lågt pH- värde. Gäddan är dock beroende av vegetation och översvämmade strandzoner där de kan leka på vå- ren. De områdena är viktiga under hela gäddans liv, bland annat för att gömma sig. Snabbt sjunkande vattenstånd efter gäddleken får förödande konsekvenser med torrlagda lekområden. Det leder även till förlust av produktiva översväm- ningsmarker vilka är viktiga för ynglets utveckling eftersom de flesta ynglen finns på mycket grunt vatten med riklig vegetation. När det händer blir stres- sen stor för ynglen, predationen blir stor och dödlig- heten hög. Snabba variationer i vattenstånd medför därför akuta effekter och stor dödlighet. Det är sällan brist på lekområden för gäddan i våra sjöar men det finns två risker. Genom att ständerna växer igen beroende på eutrofiering så blir vassen så tät att gäddan inte kommer upp till de grundområ- den där den vill leka. Vid allt för mycket vegetation finns det också för lite bytesfisk. Den andra risken som kan utgöra ett hot mot gädd- beståndet är att bra lekområden och vegetationen försvinner. Vid reglering av sjöar, rensning av åar och älvar, dränering/utdikning, utbyggnad mot översvämning samt vid markabeten på stränderna försvinner allt fler stora sammanhängande vassområ- En lyckad dag på sjön. Foto: Per Brunström den som är livsviktiga för gäddan.

Beståndsstorlek Inom projektet ”ekosysteminriktad adaptiv skötsel av fiske” i Lycksele ville man få en uppfattning om det totala antalet gäddor i sex sjöar. De fångade så många levande gäddor som möjligt under våren. Alla gäddor över 40 cm märktes, registrerades och sattes tillbaka i sjöarna. Under sommaren återfång- ades sedan gäddorna. Med hjälp av andel märkta gäddor bland de återfångade gäddorna kunde man sedan beräkna det totala antalet gäddor i sjön. Resultatet visade att bestånden av gädda i den här typen av sjöar inte är så starka som man tidigare trott. Tätheten i de sex sjöarna var mellan 3 och 9 gäddor (större än 40 cm) per hektar sjöyta. Själv- klart varierar både bestånd och reproduktion från sjö till sjö, beroende på sjöns ekologi, men projek- tets resultat kan användas som utgångspunkt för

generella beräkningar. En norsk forskare bedömer Brunström Per Foto: att det i en 1,5 kvadratkilometer stor sjö finns det Det kan vara skrämmande när storgäddan hugger.

46 Foto: Tomas Jansson Ett hårt fisketryck mot gädda leder i regel till fler med klart vatten och undervattensvegetation. Stora men mindre gäddor som växer snabbt. Sannolikt rovfiskar som gädda eller gös, som minskar antalet spelar kannibalism en huvudroll i dessa reglerings- djurplanktonätare, är ofta utslagsgivande för att mekanismer. Då stora gäddor fiskas bort minskar jämvikten i en sjö ska bevaras. kannibalism vilket ger en ökning av antal gäddyng- Stora gäddor äter många små gäddor, ca 20 % av el. Eftersom små individer växer fortare än stora födan består av gäddor. Om de stora gäddorna fiskas ökar även tillväxthastigheten. I vissa fall kan den bort leder till minskad kannibalismen och de små ökade tätheten leda till födokonkurrens som reduce- gäddorna växer snabbare och blir fler. Ett större an- rar tillväxthastigheten d.v.s. samma effekt som i ett tal gäddor leder dock så småningom till konkurrens bestånd av tusenbröder hos abborre. Att fiska ut ett om födan och då minskar tillväxthastighet. Resulta- gäddbestånd verkar dock vara omöjligt. I ett exem- tet blir ett bestånd med många, mindre gäddor men pel med hårt ”utrotningsfiske” ledde det endast till inga stora individer. minskad individstorlek men ökad populationstäthet. Åtgärder som kan vidtas om man väljer att värna beståndet av stora gäddor är att införa någon Varför ska man satsa på stor gädda? form av storleksreglering exempelvis: Sportfiske efter stor gädda är eftertraktat och det • Återutsätta alla fångade gäddor över en viss märks en ökning av intresset. Rent ekologiskt kan längd ex. 75 cm (ca 2,5-3 kg). Ett maximimått det vara betydelsefullt att en sjö har ett bra bestånd ger en ökning av antalet stora gäddor (>75 cm) av stora gäddor. Större gäddhonor har större rommen det ger ett mindre antal gäddor eftersom korn. Eftersom större gäddyngel har högre över- de stora gäddorna äter många små gäddor. Gäd- levnad och snabbare kan passera de kritiska, tidiga dor som återutsätts måste hanteras varligt. Som livsstadierna så är dessa honor mer värdefulla än en följd av ett krav på återutsättning måste det vad små honor är för gäddbeståndets reproduktions- därför finnas bestämmelser om att huggkrok förmåga. Detta är en anledning till att Fiskeriverket inte är tillåtet för att ta upp gädda tagit fram ett förslag till nya bestämmelser om fiske • Ett annat alternativ är att införa ett fönsteruttag i Östersjön som bl.a. går ut på ett fönsteruttag av av gädda, d.v.s. att gäddor mellan vissa utpe- gäddor i storleken 40-75 cm. kade storlekar, t.ex. 40-75 cm (ca 1-3 kg), får Vattenkvalitén i en sjö kan påverkas av hur balansen tas upp. Vid ett fönsteruttag begränsas risken mellan av rovfisk och småfisk är. Rovfiskar så som för överuttag samtidigt som storleksstrukturen gädda och gös äter småfisk, som i sin tur äter djur- bevaras i beståndet. Ett fönsteruttag ger dock plankton, som i sin tur äter växtplankton. Finns för ingen större effekt på tätheten. mycket växtplankton blir vattnet grumligt och fullt • Införa ett nätförbud riktat mot gädda – möjli- av alger. Om det däremot finns mycket djurplankton gen tillåta ryssja där man skonsamt kan släppa kommer de att äta växtplankton vilket ger en sjö tillbaka gäddor i vissa storlekar.

47 Abborre Leken Abborrens lektid pågår från början av april i söder mindre insektslarver börjar under hösten ingå i fö- till juni i norra delen av Sverige. Leken sker på grunt dan. Från och med det andra levnadsåret är olika in- vatten, ofta i mörker. Honorna fäster romsträngen sektslarver huvudfödan och där ingår också sländor vid ex. ris, undervattensvegetation m.m. men även och fjädermyggor. Större abborrar håller tillgodo utlagda risvasar kan tjäna som fästpunkter. Hanarna med smådjur men vid 15-20 cm längd övergår den störtar sedan fram för att spruta sin mjölke över rom- ofta till enbart fisk och kräftdjur som föda. I kräft- men. Rommen försvaras av honan i flera timmar. rika vatten står småkräftor högt upp på matsedeln. Kläckningen tar 2-3 veckor, ynglet är frisimmande Vid stor konsumtion av kräftdjur färgas abborren, direkt och söker sig ut mot det fria vattnet, där de främst på buken, p.g.a. kräftans färgämne - karotin lever ett pelagiskt liv. I slutet av juni söker sig de 15- - som färgar abborrens hudceller. 20 mm långa ynglen tillbaka in mot stränderna, där de sluter sig samman till stora stim samt söker skydd Tillväxt och ålder bland vegetationen. Tillväxten hos abborre är relativt dålig. Vid ett års ål- der är abborren i snitt endast 3,5 cm, vid 5 års ålder Föda 13-18 cm. Först vid en ålder av 8-10 år uppnår den en Abborren är en relativt stationär fisk. Födan under längd på ca 25 cm och en vikt på 0,2 kg. I en del sjöar det första året består främst av djurplankton. En del får abborren en bättre tillväxt när den vid 20 cm längd

Relationen mellan vikt och längd hos abborre i Bysjön, Årjängs kommun. Data bygger på provfisken från år 1989 till år 2002.

Relationen mellan ålder och längd hos abborre i Bysjön, Årjängs kommun. Data bygger på provfisken från år 1989 till år 2002

48 övergår till en fiskdiet. Hanarna blir könsmogna vid karna en konkurrensfördel och kan växa snabbare än en längd på 10-12 cm och en ålder på 2-3 år. Honorna de större. Effekterna blir att små individer kan växa blir inte könsmogna förrän de uppnår en längd av ca relativt bra medan de större individerna växer lång- 20 cm, vilket motsvarar flera års åldersskillnad mot samt eller inte alls. Konsekvensen blir ett tätt bestånd hannarna. Abborre blir vanligtvis inte äldre än 10-15 med småväxta individer av olika åldrar. år; en abborre på 22 år har konstaterats. Honan kan I fiskbestånd som enbart består av ensartbestånd av uppnå en längd kring 50 cm och vikt över 4,5 kg. Ha- rovfisk är enda möjligheten för de större fiskarna att nen väger sällan över 0,5 kg. äta bytesdjur som är för stora för de små. Denna resurs är i de flesta fall mindre fiskar av samma art. -Ge Livsmiljö och hot nerellt kan man säga att den maximala längden hos en Abborren är tålig mot varierande vattenkvaliteter artfrände som en kannibal kan äta utgör ca 40 – 50 % och påträffas i de flesta olika sjötyper. Den är relativt av den egna längden. Under perioder när könsmogna okänslig för vattnets pH-värde men är dock krävande kannibaler är väldigt vanliga konsumerar de i stort sett vad det gäller syrgashalten. Här ligger gränsvärdet vid alla nyfödda individer väldigt snabbt (>99% dödlighet 3-3,5 mg/l. Abborren håller sig i täta stim med va- på två veckor) vilket leder till att kannibalerna har en rierande storlekar inom gruppen. Eftersom den krä- stor effekt på överlevnaden av nyfödda individer. ver god syretillgång påträffas de på olika djup i olika Detta ger ingen ökad tillväxt till kannibalerna efter- sjöar. I en skogstjärn kan de finnas ner till 2-3 meters som de yngel som äts upp har en liten storlek och det djup och i syrerika djupa sjöar förekommer den ända sker under kort tidsperiod. Kannibalerna blir därför ner till 50-60 meters djup. Under vintern finns abbor- förkrympta och börjar dö bort på grund av ålder och ren på djupbottnar ända ner till 60 meter. Sommartid resursbrist. Detta leder till ökad överlevnad av års- samlas abborren gärna i vegetationen på grunt vatten. yngel och eftersom de lever längre blir de också större varför kvarvarande kannibaler kan växa sig till mycket Tusenbrödrabestånd större storlek. Sjöarna karakteriseras efter några år av ett fåtal stora individer/kannibaler. Tusenbrödrabestånd av abborre i sjöar är något som Efter ett antal år återgår sjön till ett tusenbrödra- man känt till länge. En ofta felaktig uppfattning är att bestånd eftersom antalet mindre abborrar ökar under det uppkommer på grund av en hög rekrytering varje denna period då de stora kannibalerna inte har kapa- år och att sjön därför blir överbefolkad av småväxta citet att tunna ut beståndet av mindre individer. Sjön individer. I själva verket är tillgången på föda låg och återgår till ett tillstånd med kraftig konkurrens om fiskarna konkurrerar om samma typer av bytesdjur. djurplankton och insektslarver samtidigt som ynglen Då olika stora fiskar konkurrerar om små bytesdjur äts upp tidigt av en stor mängd småväxta tusenbröder. som djurplankton och insektslarver har de mindre fis- Foto: Tomas Jansson Tomas Foto:

49 Bilaga 3 Tre exempel på förvaltningsåtgärder Projekt 1 – Brännsjön i Västerbotten I Brännsjön i Västerbotten gjorde man ett försök På abborre inom intervallet 151-200 mm märk- med successiv utfiskning. Man ville se om fångsten tes också en utfiskningseffekt. För mindre abborre av stora abborrar skulle minska genom att göra upp- och mört förelåg ingen utfiskningseffekt, troligen repade provfisken natt efter natt. Om beståndet suc- beroende på deras mindre vandringsområde. När cessivt skulle minska så kan man göra en skattning det gäller gädda så förelåg det heller ingen tydlig av beståndet. Med en insats om fem nät varje dag så utfiskningseffekt. Om man ändå räknar på dessa blev resultatet 231, 230 resp 114 abborrar per dag, data så skattas den totala gäddpopulationen över men om man bara ser till abborrar större än 200 mm 400 mm till 11,9 (± 16,4) på 40 ha (0,3 gädda/ha). så var fångsten 29, 9 resp. 2, d.v.s. en stark sjunkan- Denna skattning av gäddpopulation bör användas de trend. Antalet stora abborrar som var fångstbara med stor försiktighet då beräkningar enligt utfiske minskade snabbt. inte ska användas vid en fångsteffektivitet på 25 % Om man använder gängse formler för beräkning eller lägre. av total population vid utfiske så kan antalet fångst- Försöket visar vilka drastiska effekter tre nätters bara abborrar över 200 mm skattas till 41,0 ± 2,6 nätfiske har på en sjös abborrbestånd. Under försö- individer. Nätfiske är således mycket effektivt och ket med tre nätters nätfiske minskade antalet stora antalet stora abborrar få; 41 abborrar i en 40 ha stor abborrar snabbt. Insatsen bör sannolikt påverka sjö innebär 1,05 stora abborrar per hektar. Det fanns sjöns abborrpopulation i många år framöver efter- dock endast 16 abborrar, större än 250 mm i den 40 som de abborrar på över 300 mm som fångades sä- ha sjön vilket kan jämföras med försöket i Trehör- kerligen var över 8 år och abborrarna över 200 mm ningen där det fanns 8 abborrar större än 250 mm i säkerligen är över 4 år. Slutsatsen är att för en för- den 31 ha stora sjön. Resultatet pekar på att det i valtning med syfte att skapa troféfiskar kan inte ens mindre skogssjöar med populationer av gädda, ab- ett mycket begränsat nätfiske tillåtas. borre och mört finns ca 0,25-0,40 fångstbara abborrar/ha

© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I2011/00662. © Lantmäteriet Gävle 2011. Bjännsjön i Robertsfors kommun ligger 179 m över havet. Sjön är 40 ha stor med ett maxdjup på 4 m och medeldjup är 1,4 m. Vattnet är klart med ett siktdjup på 2,7 m.

50 Projekt 2 – Trehörningen i Östergötland I Trehörningen har ett försök med utgallring av Det nioåriga försöket med utgallring av småab- mört och småabborre genomförts. Trehörningen borre och mört i Trehörningen gav en förbättrad till- är en liten skogssjö i Östergötland på 31 ha. Sjön växt för mellanstor abborre och en ökad andel stor är näringsfattig men humös med en totalforforhalt abborre. Avkastningen ökade successivt med utta- på omkring 10µg/l och totalkväve på omkring 500 get av småfisk ur sjön. Antalet stora abborrar per µg/l. Sjön har ett största djup på 8 meter och är inte hektar ökade från 0,25 till 6 vilket innebär ett årligt påverkad av försurning. uttag på 1-1,5 kg. Åldersanalyser visar att tillväxten Metoden som tillämpats bygger på att varannan har blivit snabbare vilket beror på att abborrarna har nivå i den biologiska näringskedjan är fiendens gott om djurplankton när de är små och kan snabbt fiende. Genom att fånga småmört och småabborre övergå till fiskföda. i bottengarn minskar betestrycket på djurplankton. Det är maktbalansen mellan mört/braxen, abborre Dels blir det mer djurplankton som äter alger vilket och gädda som ska förändras. Alla storlekar av mört minskar övergödningen, dels blir det mer djurplank- och braxen ska tas upp ur sjön, så mycket man kan. ton som föda åt de kvarvarande abborrarna som kan Sedan ska all fångad abborre som är mindre än 15 växa snabbare och övergå till att bli rovfiskar. cm bort. Vid den storleken övergår abborrarna från Abborrpopulationens längdstruktur i Trehörningen planktonföda till fiskföda. I försöket i sjön Trehör- var typisk för en skogssjö. Huvuddelen av abbor- ningen togs även mindre fiskätande abborrar bort. rarna var under 15 cm och endast ett fåtal abborrar Man satte gränsen till 25 centimeter. Mängden stor över 20 cm förekom. Syftet med projektet var att abborre ökade med 23 gånger. öka medelvikten och tillväxten på abborre och däri- Vilka gäddor som ska fiskas upp eller återutsättas genom öka förekomsten av matabborre genom att beror på vad sjön ska användas till. Vill man fiska glesa ut beståndet. Utfisket av fisk, främst abborre ”stora gäddor” kan det vara lämpligt att ta upp alla och mört, skedde med hjälp av små bottengarn. Se- gäddor inom ett fönster mellan ett och tre kilo. Då dan år 2000 har man tagit upp 4 ton fisk (i medeltal säkras gäddbeståndet samtidigt som det blir en stor 11 kg/ha och år). Utfiskningen bedrevs under perio- andel riktigt stora gäddor. Om sjön ska producera så den slutet på april till mitten av sommaren. Arbets- många kilo matfisk som möjligt så ska även de stora insatsen var årligen 10 persondagar. gäddorna tas upp. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I2011/00662. © Lantmäteriet Gävle 2011. Trehörningen i Boxholms kommun ligger på 177 m över havet. Sjön är 31 ha och har ett maxdjup på ca 8 m. Medeldjup ligger på ca 3-4 m. Sjön är näringsfattig och något humös.

51 Projekt 3 – Lycksele i Västerbotten Ett annat projekt har genomförts i Lycksele där fis- Största skillnaden uppmättes mellan sjöarna ”utan kevårdsområdesföreningen arrenderade ut sex sjöar fisketryck” och sjöarna som intensivfiskades. Re- till Umeå universitet. Sjöarna som står till projek- sultatet av ett upprepat hårt fiske med ett minimi- tets förfogande, har undantagits från allt fiske under mått blev att de större gäddorna (>50 cm) minska- projekttiden. För att få en uppfattning om det totala de med ca 30 %. Storleksfördelningen för gäddor antalet gäddor så fångades så många levande gäddor >40 cm försköts mot minimigränsen. som möjligt under våren. Alla gäddor över 40 cm Om man varje år fiskar upp motsvarade en tred- märktes, registrerades och släpptes tillbaka. Under jedel av alla gäddor över 40 cm, i det här fallet 2,5 sommaren återfångades sedan gäddorna och med gäddor/hektar så minskar antalet vuxna gäddor och hjälp av andel märkta gäddor bland de återfångade storleken närmar sig 40 cm. Då har man passerat gäddorna kunde man sedan beräkna det totala an- gränsen för ett uthålligt fiske. En slutsats är att ett talet gäddor i sjön. I inledningen av projektet var sportfiske med minimimått som enda begränsning tätheten i de sex sjöarna mellan tre och nio gäddor snabbt kan försämra gäddbeståndets status. (större än 40 cm) per hektar sjöyta. I sjöarna med fönsteruttag var effekterna av fis- För att se hur ett fiskbestånd reagerar på ett fiske- ket inte lika tydliga. Mängden gäddor över 60 cm tryck så delades sjöarna in i tre grupper vid återfång- ökade inte utan låg på samma nivå under hela pro- sten. jekttiden. Med ett fönsteruttag kan man däremot begränsa risken för ett överuttag samtidigt som • I två av sjöarna återutsattes alla fångade gäd- man behåller storleksstrukturen i beståndet. dor. Sjöarna motsvarar referenser utan fiske- I samband med undersökningen av fisketryckets tryck. påverkan så testades även en sportfiskares fångst- • I två andra sjöar har alla gäddor över 40 cm effektivitet samt om den påverkas av gäddbestån- avlägsnats under sommarfisket, i genomsnitt dets täthet. En timmes ansträngning resulterade 2,5 gäddor/ha, för att se hur beståndet reage- i en fångst på 0,2-0,6 gäddor och det fanns inget rar på ett hårt fisketryck. samband mellan tätheten av gädda och effektivite- • I de två sista sjöarna gjordes på samma sätt ten. En 10 ha stor sjö med ett bestånd av fem vuxna men alla gäddor som var större än 60 cm sat- gäddor per hektar d.v.s. 50 gäddor tål ett uttag på tes tillbaka. Det blir alltså ett s.k. fönsterut- högst 15 gäddor per år. Kvoten kan vara fylld efter tag på storlekar mellan 40-60 cm, ca 0,6-1 mellan 30-75 timmars sammanlagt sportfiske. gädda/ha. Enligt Pär Byström, Umeå universitet har det gjorts omfattande studier av olika storleksregleringar och dess effekter i Nordamerika. Maximimått är en reglering som har infördes där i ett antal sjöar vilket innebär att gäddor större än 60 cm inte fick tas upp. Resultaten visade att andelen gäddor större än 60 cm ökade med ca 20 % och att andelen gäddor stör- re än 75 cm också ökade men relativt lite. I Nordamerika tillämpas även en annan reglering s.k. ”slot-limit” eller intervallbegränsning vilket innebär att tillämpar ett storleksintervall där man inte får ta upp fisken. Med en intervallbegränsning på 50-70 cm ökade man andel gäddor i intervallet men andelen gäddor större än övre storleksgränsen var konstant. Pär Byström säger att oberoende av vilken typ av storleksreglering man tillämpar så får den positiva effekter på de storlekar man väljer att skydda. Vill man bevara och eller återskapa möjligheterna att fånga stora gäddor och samtidigt tillåta ett uttag av gädda för konsumtion är fönsteruttag och maxi- mimått att rekommendera. Hur nivåerna på dessa gränser ska se ut varierar då maxstorleken på gäd- Sex sjöar i Lycksele fvof har arrenderats ut till Umeå universitet. dor skiljer sig kraftigt åt mellan olika sjö-system Sjöarna är mellan 11 och 46 ha stora. oberoende om de är fiskade eller inte.

52 Bilaga 4 Åtgärdsområden för kalkningsverksamhet

Teckenförklaring Översikt Tannsjön 17STA1461 1 Doserare

T ? an Nätfiske ns jöä lve 17BTF0442 n Æ" Ä 17STA0888 Botten och Littoralfauna nge bäc ken ! VK-Intensiv 17BTF0052 17STA2643 [_ Graveretjärnen Elfiske 17VTM408 201 1 17VTM408 201 2 ! VK-Styrpunkt 17VTM408 201 3 Holmtjärnet 201

17STA0885 n ! n e

! e v VK-Målpunkt k l

c ä ä b a

s d Fjällbu 17STA3011 ä n o

)" u B Kräftfiske B (! VK-Tidsseriesjöar, Kalkade 17STA0880 17FLK0013 Krokvattnet Sjökalkning målområde 17STA3012 17STA0900

Sjökalkning Sticktjärnet Våtmarkskalkning 17STA1884 Målområde, sjö 17STA0904 n e k c ä b Målområde, vdr Horntjärnet s n r 17STA2546 ä j t

m a

Hölvatnet (no) Grundtjärnet Djuptjärnet 17STA1935

17STA1957

Bredtjärnet Skuttjärnet 17STA2602 Rövattnet

Käfstjärn 17STA1901 Navaren 17STA2603 Stangebrot (no) Hedtjärnet

Rövattnet 17STA3161 Eketjärnet

17STA2051

17STA3501

101 g n Skårsjön

Dammtjärnet 17STA2026 17ELF0003

17STA1740 Römsjöen (no) 17BTF0004 n ve 17BTF0002 äl rs kå S 17STA0741 Stora Ryven

Vittsjön 17STA1738 17STA1723 17ELF0002 Haftersjön Butjärn

17BTF0001

v l

s r

Iv 17STA0742 17STA3556 17STA1784 Mardalstjärnet

Almtjärn

Langvatnet (no) 17STA1776

17FLK0010 Övre Flugstjärnen Sätertjärn

Åkevatnet (no) 17STA0691 17ELF0001 V römungen (no) 17STA0692 Långevattnet Ned flugstjärn Ö Römungen 17BTF0003 17BTF0006 17FLK0011 17STA3502 17STA2141

17BTF0005 Östen 207 Rövattnet 17STA1789 Björntjärnet 17STA1112 Nässjön Lilla Abborrtjärn Bjurtjärn Sl 17BTF0013 ab 17ELF0257 äc ke 103 n Lisslevattnet 17STA2142 Stora Flat 17STA3477 17ELF0007 Sätersjön Gårdsrudtjärnet

Holmesjön 17STA1117 17VTM65 102 3 17STA3017 102 17VTM65 102 2

n G

i l n

Kroksjön ä d 17VTM65 102 4 Hålevattnet

s e t Rinnen f a 17STA1091 o 17VTM65 102 5 l r 17STA0700 F 17STA3334 s ä 17VTM65 102 6 17ELF0255 104 Brunn l v 17VTM65 102 8 17VTM65 102 14 17ELF0258 17BTF0444 e n 17VTM65 102 9 17VTM65 102 16 17ELF0006 17STA1094

17VTM65 102 15 Lilla Kroktjärn 17VTM65 102 10 Djuptjärn Lö 17STA3322 je Mossjön bä 17STA3335 n c n e 17STA1176 k v e l n ke c Stora Örtjärn ä ä s 17BTF0008 b l s a n 17VTM65 102 50 r d Djuptjärn tjä e r 17VTM65 102 26 p Ö 17VTM65 102 18/19 r Övra Hurr o Mögesjön 17VTM65 102 27/28 T kilometer 17STA0714 101 Östen-Långebäck Skepptjärn 17ELF0010 0120,5 17VTM65 102 12 17ELF0004 Töck

53 Översikt

Bareia (no) Bareia (no)

215

Baksjöen 2

17STA3577

Baksjöen (no) N bellingen (no)

210 S bellingen (no)

Vålvatnet (no)

Vintertjernet (no)

Nottjern (no)

17STA2601

17STA2238 17STA0937 n la 201 il 17PVX0047B Langsjölungen (no)

Holmsjön 17BTF0058 17STA3561 17STA2629

17STA2600 Nordare-Lersjön 17STA1509 17STA0928 17STA1481 211 Öretjärnet Stora Haraldstjärnet Tannsjön 17STA1461 17STA1464 T Mellan-Lersjön an ns V Maretjärnet Stora Butjärn jö n n 17BTF0442 äl e e ve v k n l c 17STA0888 ä ä 17STA1552 s b 17PVX0033 Norra Taktjärnet g e g n n 17STA2643 17BTF0071 å 17PVX0046 Ä Östra Långtjärnet Södra Taktjärnet r Graveretjärnen 17BTF0052 Nedre Lersjön V 17VTM408 201 2 Fjällsjön 17STA1524 17VTM408 201 3 209 L ä n 17ELF0041 s Holmtjärnet n e 17STA0893 s e v k l c 17STA0885 e 17STA3011 ä ä r 17BTF0072 b u n s a Fjällbu d e ä d n v b u o l B ä ä B 17STA3420 17FLK0013 c s k 17BTF0070 d 17STA3012 e 17ELF0040 u Krokvattnet 17STA0880 n r 17STA2857 ils 17STA0900 g Sticktjärnet r o Asketjärnet 17BTF0068T n 211 17STA1884 e 17STA2639 k 17STA0904 c

ä n 17STA0905 17STA0894

b e s v

l 17STA2546 Horntjärnet n r ä

l ä l j i t 17STA3562 L m n Teckenförklaring e m v a l ä D 17BTF0069 la Hölvatnet (no) Grundtjärnet 17STA2247 ö 17STA0796 Doserare 17STA1935 K 1 Djuptjärnet Lundsbäcken 17STA1957 Dammtjärnet ! VK-Målpunkt Skuttjärnet Bredtjärnet 17STA2602 17STA1952 Rövattnet ? Nätfiske 17STA1901 17STA2603 Käfstjärn Stangebrot (no) Navaren Hedtjärnet Æ" 17STA3161 Botten och Littoralfauna Rövattnet Eketjärnet 17STA2051 Hemsjön +$ Påväxtalger 17BTF0060 17STA3501 en ck bä 17STA0722 ! k jö VK-Intensiv c s ä em 101 b Skårsjön H e 17STA2628 g Gä n Vadjungen 17BTF0053 17BTF0062

n [_ Elfiske å Dammtjärnet e L n l l 202 e k 17BTF0059 v s n l 17STA1740 c e b v 17STA2026 ä 17BTF0004 rsä 17STA2769 y 17STA3419 l Ränken å b b ä ! Römsjöen (no) s n ! k ä a 17ELF0003 tt VK-Styrpunkt S 17STA2599 e c 17STA0741 d Stora Övertjärnen a 17ELF0037 k 17ELF0036k o v 17BTF0002 e u c

B Stora Ryven n 17PVX0034 B ä b

)" e Kräftfiske 17STA1738 17BTF0443 n Vittsjön 17STA3418 a 17STA3163 17STA1814 d 17ELF0002 17STA1723 v växaren 17STA3416 o (! Haftersjön H 17BTF0061 VK-Tidsseriesjöar, Kalkade 17BTF0001 Mjögesjön n Mjögsjön

v Sjökalkning målområde l 17STA3160 17STA3417 17STA3556 ä 17STA0742 y Mardalstjärnet Mörtetjärn b 17STA1784 R s i r n Kuvetjärnet Hagtjärnet a Almtjärn n v a Sjökalkning I Langvatnet (no) 17STA1776 n Abborrtjärnet Västra Buvattnet 17FLK0010 Östra Buvattnet 17STA3560 O Övre Flugstjärnen Melltjärnet 17STA1793 17STA0691 s Sätertjärn Våtmarkskalkning V römungen (no) e Åkevatnet (no) 17ELF0001 lv Ö Römungen a Långevattnet Öretjärnet 17BTF0006 Ned flugstjärn K Örtjärnen 17BTF0003 (n 17STA3502 17STA2141 o v ) a Näversäckstjärnet Ötjärnen Målområde, sjö 17STA0692 r Rövattnet Sälgedrågstjärn (ige n Södra Mjögesjön 0000 17FLK0011 17STA1789 Dammtjärnet N n b 103 e ä Norra Yxesjön S 17STA111217ELF0257 207 k c c k 102 la 17BTF0005 Östen Björntjärnet ä 17STA2641 17BTF0013 b e 17STA2619 Målområde, vdr ä b c Bjurtjärn n ke 201 Kölaälven o n m Sätersjön 17STA3477 g 17STA2640 Svaletjärnet Stora Flat å 17ELF0201 218 17STA2142 S 17ELF0007 17STA1117 Gårdsrudtjärnet 220 Holmesjön 104 17STA3017 Nässjön 17VTM65 102 3 Lisslevattnet Dammtjärnet Lilla Norra Abborrtjärn 17STA1070 Rinnen 17STA2381 kilometer Darrtjärnet 17STA0699 Stora Abborrtjärn Ulvevatnet 17VTM6517STA3334 102 4 Kroksjön 17STA0700 103 Hålevattnet 17STA1091 17BTF0065 0120,5 17VTM65 102 5 17VTM65 102 8 Brunn 221

54 p Ventilgatan 5D 653 45 Karlstad 054-54 56 00 www.hushallningssallskapet.se/s